Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Transkript

1 Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att komplettera och finna djup i kommunernas arbete med Barnkonventionen. Rapporten är skriven av mig Sara Eriksson, utbildad Hälsopedagog vid Högskolan Väst. Då jag ville fördjupa mig inom barnrättsarbete, fann jag det intressant att se närmare på Partnerskapets arbete samt dess påverkan på den kommunala styrprocessen i de medverkande kommunerna. En projektledningskurs lästes vid sidan av detta arbete för att få stöd under arbetets gång. Vidare har Cecilia Ljung, samordnare för Partnerskapet, varit min handledare genom arbetet. Tillvägagångssätt Partnerskapet som representerar tio svenska kommuner, består av sammanlagt av 20 tjänstemän samt förtroendevalda, där fördelningen är hälften av varje. Tillvägagångssättet har varit att genomföra telefonintervjuer med sex tjänstemän samt tre förtroendevalda från nio av tio kommuner. Valet av intervjupersoner skedde slumpmässigt. Inhämtning av data skedde på egen hand via Partnerskapets hemsida 1, men även via samtal med Cecilia Ljung. Vidare medverkade jag vid ett partnerskapsmöte i Stockholm vid en öppen diskussion utifrån syftena nedan. Efter att ha samlat information, tagit fram en intervjuguide, intervjuade jag tjänstemännen och politikerna för att slutligen analysera och bearbeta data. Syftet med intervjuerna var att undersöka följande - Barnkonventionens genomslag i den kommunala styrprocessen - Partnerskapets påverkan på den kommunal styrprocessen - Metoder för att öka barns och ungdomars inflytande - Utveckling av indikatorer för att mäta resultaten i arbetet 1 1

2 Den kommunala styrprocessen I denna inledande del av utvärderingen beskrivs hur de intervjuade uppfattar styrprocessen i sin kommun. Hur barnrättsarbetet bör fungera från ledningsnivå till operativ nivå, för att på bästa sätt implementeras i den kommunala styrprocessen. För att barnrättsarbetet ska fortskrida i kommunerna även fortsättningsvis, ser flera tjänstemän och förtroendevalda att barnrättsarbetet måste implementeras i den kommunala styrprocessen. Styrprocessen har formaliserats under åren sedan Partnerskapet startades i de flesta kommunerna, i exempelvis budgetdirektiven. En tydlig politisk förankring är ett måste anser de flesta. Det bör inte bara vara ett skrivet dokument som kan bli liggandes oanvänt utan arbetet bör vara en naturlig del i kommunens arbete. Vidare ser flera det som positivt att ha ett skrivet dokument, då exempelvis en barnchecklista hjälper dem att se över om de beslut som ska fattas i kommunen, har bäring utifrån barnkonventionen. Alla är överens om att arbetet inte får vila på eldsjälar då det långsiktiga arbetet kan bli sårbart. Istället måste arbetet bygga på systematik som tydliggör allas ansvar och som inte är så sårbart för personalförändringar. En del av kommunerna har Barnkonventionen som en del i kommunens folkhälsoarbete och andra har speciella ungdomsstrateger som arbetar med barn och ungas inflytande. Därav är arbetet med barns rättigheter redan en del av andra områden i kommunens arbete och därmed implementerat i den kommunala styrprocessen, tolkar jag. Vidare får det inte bara bli happenings med en barndag en gång om året där kommunen således påstår att de arbetat med Barnkonventionen, nämner en av de intervjuade. Uppmärksamhetsveckor eller liknande ska hänga ihop med ordinarie grundarbete, på så sätt kan happenings bli en förstärkning. Får man till en bra grund på ledningsnivå så kommer det ju att hända saker ute i praktiken för barn och ungdomar Tjänsteman Barn är en bit i en helhet Barn är lika viktiga som miljöfrågorna Tjänsteman Vidare ses det som ytterst positivt att samarbeta tvärsektoriellt i kommunerna. Stödet måste finnas från ledningen och sen arbetas nedåt nämner en annan. Det är lika viktigt att arbeta utifrån och in som inifrån och ut. Verksamheterna har många bra idéer och utvecklingsarbeten som är viktiga att återknyta med styrning och ledning. Det anses också viktigt att tjänstemännen samt de förtroendevalda har stöd från och samverkar med nationella myndigheter såsom Barnombudsmannen och Socialdepartementet. 2

3 Flera ser att det bör genomföras barnbokslut för att kunna följa upp vad exempelvis nämnderna har gjort. Flera kommuner har nämndansvariga politiker som ska se till att Barnkonventionen följs inom samtliga nämnder i kommunen. man måste börja samarbeta över gränser och att man gör saker tillsammans för att nå resultat. Inte att var och en håller på och donar utan att man jobbar mer tvärsektoriellt. Det tror jag är nyckeln till att hur man ska lyckas i kommunalt. Tjänsteman Att öka barn och ungas inflytande är ett av huvudmålen för Partnerskapet. Det ses som viktigt att ha med barn och unga i beslutsfattandet i kommunen. I en av kommunerna finns det beslut om att varje nämnd ska föra en dialog med barn och unga innan ett beslut, som rör dem, genomförs. Andra gör liknande arbetet via kommunens barnchecklistor som nämndes tidigare. Alla intervjuade instämmer att det är viktigt att lyfta barnets och ungdomens perspektiv vid flera av kommunens olika beslut. Partnerskapets påverkan Partnerskapet har påverkat de medverkande kommunerna på flera olika vis. Dels de tjänstemän och förtroendevalda som är delaktiga men man uppger även att man sett en förändring i styrprocessen som sådan. Nedan följer de intervjuades uppfattningar och upplevelser kring hur arbetet ute i kommunerna har påverkats. Några av de som intervjuades påpekade dock att Partnerskapet har fortgått i många år och att det kan vara svårt att se vad som har varit påverkan av Partnerskapet samt vad som skett utan påverkan av detta. Flertalet av de intervjuade ser att Partnerskapet gett tyngd och stöd åt frågorna kring barn och ungas rättigheter. De upplever sig fått mer energi och engagemang när de arbetar med dessa frågor, sedan de gick med i Partnerskapet. Någon uttrycker till och med att den är stolt över att vara med i Partnerskapet. Partnerskapet har varit en bidragande faktor till att barn och ungas rättigheter har uppmärksammats mer i kommunen, fortsätter en annan. En person menar att fler nämnder har fått barnglasögon. Det uttrycks även en framgångsfaktor i att det är blandat tjänstemän och förtroendevalda i Partnerskapet. Detta då spridningen gör att de ser de olika nivåerna i kommunens styrprocess och inte bara tjänstemännens eller de förtroendevaldas. Barnkonventionen finns i tjänstemän samt förtroendevaldas medvetande lite mer, tolkar jag efter att ha genomfört intervjuerna. De har även genomfört en Kollegial granskning för att granska varandra samt sätta fart på arbetet ännu mer hemma i de egna kommunerna. Detta är också något som kommunerna är stolta över och som man berättar om vid många tillfällen. Partnerskapet har varit en stor inspirationskälla för arbetet hemma i kommunen. Inspiration och engagemang och påfyllning för att ta saker vidare en nivå till Vi har fått ihop koppling mellan politiker och tjänstemän. Tjänsteman 3

4 I en kommun upplever en av de intervjuade att kunskapen kring Barnkonventionen har ökat då förfrågningar numera kommer titt som tätt från kollegor som vill ha hjälp med olika arbeten där de vill ha med barnets perspektiv. Vidare ses det som att Barnkonventionen har formaliserats mer genom diverse olika styrdokument. Några lyfter även kraften i att allmänt granska nämnder och förvaltningar regelbundet, då det till nästa granskning förhoppningsvis känner att de vill ha gjort mer kring barn och ungas rättigheter. Mot framtiden Partnerskapet är inne i sin slutfas för överenskommelseperiod två och det är läge att dels blicka bakåt och se vad som hänt under dessa år, men även ett perfekt tillfälle att se framåt. De intervjuade har fått berätta om hur de ser på framtiden, vad de önskar ska ske, samt vad som mer kan behövas för att få barnrättsarbetet att fortskrida. Flera intervjuade ser att den egna kommunen har blivit bättre på att ta tillvara barn och ungas åsikter men säger även att arbetet är en pågående process och att det hela tiden måste underhållas. Det finns en del hinder i det fortsatta barnrättsarbetet men många, tolkar jag, ser det gärna mer som utvecklingsområden. Det uttrycks av samtliga att de i kommunen inte enbart ska prata om barnperspektivet utan barnets perspektiv. Det påpekas i flera intervjuer att ungdomar i flertalet kommuner anser sig ej bli lyssnade på. Att förtroendevalda tar allt för lång tid på sig rörande olika beslut. Några förtroendevalda upplever i sin tur att ungdomarna tappar intresset samtidigt som de själva måste följa kommunens riktlinjer och krav på t ex beslutsprocess och ärendehantering. Däremot anser några att brist på intresse kan bero på att återkopplingen till ungdomarna är för bristfällig. Att ungdomarna inte känner sig sedda och att de därmed inte ser någon chans till inflytande. En intervjuad lyfter fram tidsperspektivet som argument för att det kan vara svårt att möta barn och unga, då tjänstemän och förtroendevalda arbetar dagtig samtidigt som barn och unga går i skolan dagtid. Några kommuner har dock funnit lösningar på detta ser jag. Ett exempel är Ung peng där ungdomar får komma med egna idéer för att genomföra olika ungdomsarrangemang. Handläggningstiderna är mycket kortare och barn och unga ser resultat snabbare. Ett annat exempel är fikamöten mellan politiker och ungdomar som äger rum en gång i månaden där ungdomar är. Informationskanaler som Facebook och sms-tjänster är användbara vägar för att nå ungdomar så de får information om exempelvis fikamötena. De flesta ser mycket ljust på framtiden. Flera menar att arbetet med Barnkonventionen kommer att fortskrida på olika vis. Någon säger att de som ingått i Partnerskapet under flera år har mycket erfarenhet och kunskap att bidra med på nationell nivå och bland andra kommuner. Av intervjuerna framkom också en ambition om att fortsätta samverkan med Barnombudsmannen, Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) och Socialdepartementet, då det bland annat upplevs av flera att dessa instanser ger tyngd i arbetet med barn och ungdomars rättigheter. En förtroendevald önskar även att myndigheter på nationell nivå ska lägga ännu större fokus på dessa frågor. Ett uttalat utvecklingsområde som lyfts är att utveckla indikatorer vid mätningar av resultat av de arbeten de gör, då detta ses som en svår del i arbetet med barnrättsfrågor. 4

5 Ute i kommunerna måste arbetet med att flytta fram positionerna när det handlar om barnrättsfrågor fortsätta enligt de flesta som intervjuats. Tjänstemännen och de förtroendevalda ser utmaningen i att fortlöpande utbilda nya personer i Barnkonventionen, exempelvis förtroendevalda vilka får nya konstellationer vart fjärde år. Att bredda sitt kontaktnät i närområdet ses också som betydande likt att få arbetet till en naturlig del av den dagliga verksamheten. Några kommuner har redan påbörjat en uppstart av ett nätverk liknande Partnerskapet i kommunen/länet där blandning av tjänstemän och förtroendevalda ska finnas. En annan intervjuperson önskar en ren ungdomspolitisk enhet som skulle ligga under kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige, för att få in barn och ungas inflytande i den kommunala styrprocessen. Jag skulle gärna vilja ha haft en fristående ungdomspolitisk enhet som ligger till exempel under Kommunstyrelsen eller under Kommunfullmäktige som täcker samtliga kommuners förvaltningar och hela verksamheten. Då kan man genomföra både mätningar och kontroller och utbildningar på ett vettigt sätt. Förtroendevald Slutligen ser flertalet utmaningen i att få kommunens arbete mer långsiktig. Det påpekas att mycket styrs av kvartalsredovisningarna vilket ibland kan leda till att det blir svårare att få in mer långsiktiga frågor i kommunens budgetarbete. Men trots detta har flertalet kommuner lyckats med långsiktigheten. Exempel från en kommun är att barn och unga bland annat fått påverka skolplanen. En students analys Efter att ha genomfört denna utvärdering och intervjuat tjänstemän och förtroendevalda i Partnerskapet har jag några reflektioner jag vill dela med mig av. Något som framträder i varje intervju är det engagemang tjänstemännen och de förtroendevalda har för barn och ungas rättigheter i samhället. Partnerskapet har satt fart på barnrättsarbetet och gett stöd och tyng i frågorna för de medverkande ute i kommunerna. Inför vidare arbete ser jag att kontakten mellan tjänstemän och förtroendevalda bör bevaras. Alla som deltagit i intervjuerna ser att detta är en stor framgångsfaktor i arbetet med att implementera barnkonventionen i den kommunala styrprocessen. Då flera vill att samarbetet inom Partnerskapet ska fortsätta, rekommenderar jag även att någon slags överenskommelse sker, där tjänstemännen och de förtroendevalda kan fortsätta att byta kunskap och erfarenhet. Det finns inga hinder. Det handlar om att vara tillräckligt många som tänker barn och unga... Ge plats åt ungdomarna! Tjänsteman 5