Kollegial granskning Gunnareds stadsdel. Barnkonventionens genomförande i stadsdelen.

Transkript

1 Kollegial granskning 2009 Gunnareds stadsdel med fokus på Barnkonventionens genomförande i stadsdelen. Genomförare: För Partnerskapet för Barnkonventionens genomförande i kommunen. Granskare: Ellen Gustafsson, Trelleborg Lizian Kyréus, Trelleborg Kenneth Ljung, Barnombudsmannen Margareta Stenström, Örebro

2 Sammanfattning samt granskningsgruppens kommentarer och bedömning. Det är svårt att dra slutsatser om hur stor genomslagskraft arbetet med barnkonventionens implementering i Gunnareds stadsdel har haft. Orsaken till det är att det var väldigt få som hade hörsammat inbjudan till att deltaga i den kollegiala granskningen. Det är viktigt att ha det i åtanke när man läser rapporten. Denna sammanfattande bedömning och svaren på frågorna är inte representativa utan står för var och en som var närvarande. Den kollegiala granskningen är en viktig del av arbetet i Partnerskapet för Barnkonventionens spridning. En uppmaning till de styrande i Gunnared blir därför att fundera över vad man vill med sitt medlemskap i partnerskapet. Det är av stor vikt att barnkonventionsarbetet blir förankrat i den styrande majoriteten såväl som i oppositionen. Barnkonventionsarbetet måste få vara långsiktigt och inte beroende av vilken politisk majoritet som styr. De politiska direktiven till verksamheterna beträffande barn och ungas delaktighet och inflytande bör klargöras och förtydligas. Den verksamhetsnära personalen betonar vikten av att det finns en centralt placerad tjänst som har till uppgift att föra barnrättsfrågor till en högre nivå samt att se till att arbetet med barnrättsfrågor blir säkrat i stadsdelsförvaltningen. Vad gäller Barnbokslutet är vårt intryck att det bara delvis är känt och kommunicerat till verksamheterna. Om barnbokslutet ska kunna bli den viktiga handling som det varit avsett att bli, så är det viktigt att arbetet med spridning förbättras och förstärks. Under samtalen framkom att den sociala sektorn och fritidssektorn arbetar medvetet och strukturerat med barnkonventionen. Det blev också tydligt att samverkan mellan skola och fritidssektorn skulle kunna utvecklas mer. Att ta vara på varandras kunskaper och erfarenheter är av stor betydelse för att kunna utveckla och förbättra situationen för barn och unga. En hel del av den kunskapen finns redan i Gunnareds stadsdelsförvaltning och man bör fundera över hur en sådan kunskapsöverföring skall kunna ske. Inledning Gunnared stadsdel är en av medlemmarna i Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen. Partnerskapets utvecklingsarbete utvärderas genom kollegial granskning, vilket är en metod för ömsesidigt lärande och utveckling. Kollegial granskning ska främst ses som rådgivande och icke-kontrollerande. Kollegial granskning bygger på att utvärdering och analys utförs av en granskningsgrupp som arbetar inom verksamheter liknande dem som granskas, i detta fallet kollegor inom partnerskapet. Vid en sådan granskning spelar det etiska perspektivet en stor roll och det måste finnas ömsesidighet och förtroende samt en uppriktig och öppen kommunikation mellan parterna. Granskningen som genomförts är en uppföljning av partnerskapets kollegiala granskning Metoden prövades 2007 och har utvecklats ytterligare till årets granskning. Granskningen av Gunnared hölls den 23 oktober 2009 och genomfördes utifrån en framtagen strategi i samverkan med övriga kommuner i partnerskapet. Dagen var uppdelad på tre möten, 2

3 ett med politiker (grupp 1), ett med tjänstemän (chefer och utvecklare/utredare, grupp 2) och ett möte med tjänstemän (verksamhetsnära personal, grupp 3). Deltagarlista se bilaga 1. Alla grupper fick svara på frågor inom områdena; Styrprocesser Inflytande och delaktighet Framtid Rapporten är uppdelad efter de tre delområdena. En fråga (fet kursiv stil) följs av svar från de tre olika grupperna En sammanfattande rapport kommer att tas fram utifrån granskningarna i partnerskapets alla 11 kommuner. Fokus kommer att vara metoden och processen för kollegial granskning samt generella svar och beskrivningar. I förra granskningen av Gunnared framtogs en vision för hur det ser ut i kommunen Det finns upparbetade strukturer för barn och ungas inflytande i de frågor som rör stadsdelen i stort men framför allt de områden som särskilt gäller barn och unga. Färre barn och unga behöver placeras för vård. Alla föräldrar med barn i alla åldrar har tillgång till allmänt stöd. För att få en liten känsla av vad barn och unga i Gunnared anser bifogas en skriftlig enkätundersökning genomförd bland 10 barn och unga. Enkätfrågorna är hämtade från Lup. Bilaga 2. Grupp 1 Två politiker deltog i den kollegiala granskningen. Varför övriga inbjudna politiker inte deltog kommenterades inte mer än att v ordförande i stadsdelsnämnden skulle ta upp det på nästa sammanträde. Kännedom om Partnerskapet var god, dvs 50 % av de närvarande kände till Partnerskapet.! Styrprocess Utifrån din verksamhet, hur syns barnkonventionen i kommunens dokument? Hur är kommunens barnkonventionsarbete organiserat i din verksamhet? Hur syns det i din dagliga verksamhet? Hur följs barnkonventionsarbetet upp? I Gunnareds mål och inriktningsdokument står det om barnkonventionen och att barnbokslut skall göras. Det som står i mål och inriktningsdokumenten kan skifta beroende på vilken politisk majoritet som råder, men just nu gäller detta. I Göteborg stad har man tagit beslut om att nämnder, styrelser och bolag skall göra barnbokslut. Än finns det inga direktiv på hur det skall göras, men barnkonventionen ska finnas med i detta arbete. Det finns inga mallar för barnkonsekvensanalyser men på varje nämndmöte så försöker man se vilka konsekvenser ett beslut kan få för barn. Göteborg stad har en ungdomsstyrelse/ungdomsfullmäktige. De har rekommenderat stadsdelarna att starta ungdomsråd. Inom kort kommer stadsdelsnämnden i Gunnared att fatta ett sådant beslut. 3

4 Inflytande och delaktighet Vilka erfarenheter har er verksamhet kring barns inflytande? Finns det något lokalt exempel på inflytande och delaktighet för barn under 18 år? Det finns inga klart formulerade direktiv om ungas inflytande och delaktighet, i exempelvis kvalitetsredovisningarna. Politikerna förväntar att lärare och rektorer bevakar och genomför att barn och unga kommer till tals inför exempelvis en skolnedläggning. Men det finns ingen mall för hur det skall gå till! I Gunnared har verksamheten Lugna gatan, Guts och tjejgrupper stora möjligheter att vara med och göra sin röst hörd. Politiker är ofta ute på fritidsgårdarna för att samtala och höra och vad de unga tycker. Det är svårt för fritidspolitiker och att hinna möta barn, unga och andra väljare på kvällstid. 20 dataskärmar där medborgare (även unga) kan ge sina synpunkter finns utplacerade i Angered, projektet heter Vision Angered. Vision Angered finns på sex (6) olika språk. Det finns även dataskärmar uppsatta på några skolor. Alla Gunnareds nämndhandlingar och annan viktig information från Stadsdelsnämnden ligger på nätet. Innan vissa nämndmöten har man ett öppet forum för att lyssna till medborgarnas åsikter. Framtid hur går vi vidare? Hur går kommunen vidare i arbetet med Barnkonventionen? Hur ser det ut om fyra (4) år? Vi har fortfarande höga LVU siffror. Men det är inte a-lagarna som är de stora orosmolnen. Oron är att missbruket ökar hos ungdomar i 20 års åldern och att fler omhändertagande behövs. Det är viktigt att skolsituationen blir stabil och att barn och unga får det stöd de behöver så de kan få godkända betyg. Bostadssituationen måste lösas det byggs för lite i Göteborg. Vi måste satsa på fler ungdomsarbetstillfällen i området. Stadsdelen skall stödja de föreningar som gör ett bra arbete. Grupp 2 En chef kom till samtalet. Några av de andra inbjudna cheferna hade blivet sjuka eller av andra anledningar valt att utebli. Enhetschefen hade inte hört talas om Partnerskapet för Barnkonventionens genomförande. Styrprocess Utifrån din verksamhet, hur syns barnkonventionen i kommunens dokument? Hur är kommunens barnkonventionsarbete organiserat i din verksamhet? Hur syns det i din dagliga verksamhet? Hur följs barnkonventionsarbetet upp? 4

5 Enhetschefen utgår från att barnkonventionen finns med i Göteborgs stads budget eftersom den finns med i Gunnareds styrdokument. I Gunnared använder man sig av balanserade styrkort med fyra (4) inriktningar, Budget, Kund/Medborgare, Verksamheter och Processer. I Kundbegreppet ingår barn och unga. En tjänsteman på stadsdelsförvaltningen arbetar varje år med att ta fram ett barnbokslut. Inflytande och delaktighet Vilka erfarenheter har er verksamhet kring barns inflytande? Finns det något lokalt exempel på inflytande och delaktighet för barn under 18 år? Efter Göteborgsbranden har arbetet varit mycket fokuserat på inflytandefrågor. Enhetschefen känner sig stolt över att få arbeta i Gunnared för här har man kommit långt med barn och ungas inflytande över fritidsgårdsverksamheten. I Kulturatom kan barn och unga komma och gå som det vill. De har till och med egna låskort. I det dagliga arbetet är det viktigt att ungdomarna får ta ansvar och vara delaktiga, men det tar tid för att de skall våga och kunna. Barn och unga behöver lära sig de demokratiska processerna och det gör de inte genom att sitta runt ett bord och prata med politiker, utan det sker i det dagliga vardagsarbetet. Det finns många exempel där man bjudit in ungdomar att vara delaktiga och ha inflytande, men sedan har de vuxna inte tagit sitt vuxenansvar utan övergivit ungdomarna med sitt uppdrag. Barn och unga måste fostras till delaktighet och lära sig koderna och det tar tid. I skolan råder är det fortfarande en hierarkisk ordning som gör att eleverna känner sig nedtryckta. Små tecken pekar på skillnaden som när läraren fortfarande inte böjer sig ner till samma nivå som eleverna när de samtalar utan lutar sig över dem. Vem ska öppna för inflytande? Är det läraren eller rektor? Fritidsledarna har mycket kunskap i dessa frågor som de skulle kunna förmedla till skolan. Men i samarbetet med skola och socialtjänsten har fritidsledarna den lägsta statusen. En viss kritik framkom mot projektet Lugna gatan. Eftersom Lugna gatan är en vinstdrivande och privat verksamhet har man ingen insyn över vilket inflytande barn och unga har i verksamheten. De som har varit aktiva i Lugna gatan har ett kriminellt förflutet och det är svårt för dem att komma vidare eftersom de är engagerade i Lugna gatan främst för att de har haft ett kriminellt förflutet. Framtid hur går vi vidare? Hur går kommunen vidare i arbetet med Barnkonventionen? Hur ser det ut om fyra (4) år? Vid förra granskningen var visionen att bl a arbeta med föräldrarna. Gårdsten är verkligen på gång, även om vi inte är där än. Samarbetet ökar mer och mer mellan socialtjänsten, fritidssektorn och skolan. Tyvärr är det svårt med information och kunskapsöverföring mellan oss. I framtiden behöver man arbeta vidare med att skapa mötesplatser för barn och unga. Ett sådant arbete kan ske även vad gäller mötesplatser på nätet och då med ambitionen att vuxna skall vara närvarande där. 5

6 Grupp 3 Fyra (4) verksamhetsnära personal kom till samtalet. Kunskapen om partnerskapet var inte så stor. Någon hade kännedom om att Siv arbetade med barnkonventionen och att Gunnared var delaktiga i Partnerskapsarbetet, Styrprocess Utifrån din verksamhet, hur syns barnkonventionen i kommunens dokument? Hur är kommunens barnkonventionsarbete organiserat i din verksamhet? Hur syns det i din dagliga verksamhet? Hur följs barnkonventionsarbetet upp? Barnkonventionens syns i barnbokslutet och i BBIC som Socialtjänsten arbetar med. Tyvärr så är inte BBIC kopplat till barnbokslutet. När man arbetar efter BBIC-metoden skall barn och ungas röster lyftas fram och det är ett arbete som ständigt pågår för att man skall bli bättre i det avseendet. Själva BBIC-metoden innebär att beslut skall prövas utifrån barnperspektiv, därför använder man ingen fristående barnchecklista. Övriga verksamheter som var representerade arbetar inte med någon barnchecklista när de fattar beslut. Några visste inte vad det var. När man arbetar utifrån LSS så behöver det betonas att det finns ett fokus på barn även om det är en vuxen som har funktionshindret. Barnkonventionen är ett vägledande dokument för verksamheten. Det är mycket betydelsefullt att det finns en central tjänst som har till uppgift att arbeta med barnkonventionen. De studiedagar om barnkonventionen som arrangeras är av värde för personalen.. Inflytande och delaktighet Vilka erfarenheter har er verksamhet kring barns inflytande? Finns det något lokalt exempel på inflytande och delaktighet för barn under 18 år? Både inom LSS och Socialtjänsten arbetar man med ett barnperspektiv och det är viktigt att höra barn och unga. Inom Socialtjänsten har man ständigt metodhandledning. Det är viktigt att vara uppmärksam på om man dippar i något avseende när man arbetar på detta vis. På Välkomsten informerar man både de vuxna och barnen om barnkonventionen och om barns rättigheter. Man arbetar mycket medvetet med att förklara för barnen på att de kan prata med vuxna om sina tankar och problem. Man hänvisar till skolsköterskor och kurator på skolorna, och betonar att den personalen finns där för barnens skull. I stadsdelen finns ett bra föreningsliv och en stark kulturskola. Verksamheter som Guts och Lugna gatan finns också. Det finns skolstyrelser med elevrepresentation och med föräldramajoritet i Gunnared. Förskolorna arbetar med ICDP, där inflytandeaspekterna är viktiga. 6

7 Framtid hur går vi vidare? Hur går kommunen vidare i arbetet med Barnkonventionen? Hur ser det ut om fyra (4) år? Visionen om föräldrastödet är på väg att uppfyllas. Nu när det ekonomiska läget är som det är så går lärarna på knäna och eleverna kommer i kläm. Tyvärr så görs det inte några konsekvensanalyser utifrån detta, men vi lyfter frågan hela tiden till våra chefer. Vi vet inte om politiken prioriterar arbetet med barn och unga. Vi gör det vi blir tillsagda att göra, det är cheferna som bestämmer. Många LVU placeringar av barn sker fortfarande men ett ständigt arbete pågår att finna alternativa lösningar Visioner för framtiden. Satsa på barn, de riktigt småbarnen och deras föräldrar. Integrera barn med funktionshinder och arbeta bort fördomar. Viktigt att nyanlända barn får studiehandledning på sitt modersmål. Ungdomsenkäten Bilaga 2 Politiker kommentarer Det är bra att ungdomarna vill vara delaktiga, men vi är fritidspolitiker och om vi skulle besöka alla fritidsgårdar skulle 10 kvällar på raken var uppbokade direkt. Chefs kommentarer Efter branden i Göteborg avsattes i budget 19 miljoner för ungdomsverksamhet för åringar. Meningen var att de unga skulle ha inflytande i tillkommande verksamheten. Hur det inflytandet tolkas är olika beroende på om man är ung eller vuxen. När det gäller ungas vilja till inflytande märks det att man kommer av fri vilja till fritidsgårdarna och till skolan av tvång. Min uppfattning är att det finns hierarkisk ordning i skolan. Eleverna är ofta nedtryckta och personalen möter dem inte på deras nivå. Jag tror inte att man hittat formen till ökat inflytande i skolan, vem skall arbeta med det? Verksamhetsnära kommentarer Ungdomsfullmäktige som finns i Göteborg är ingen engångsföreteelse utan det pågår kontinuerligt. Gunnared väljer delegater till det fullmäktige. Barn och unga är väldigt aktiva i fritidsverksamheten. 7

8 Bilaga 1 DELTAGARFÖRTECKNING Politiker Roger Björn, vice ordförande i Stadsdelsnämnden tillika politiskt representant i Partnerskapet Augin Marawgeh, suppleant i Stadsdelsnämnden Chefer Maria Modig, enhetschef för Fritid i Gunnared Verksamhetsnära personal Monica Stenum, 1:e socialsekreterare Monica Anderberg, LSS, psykiska funktionshinder Birgit Strömgren, specialpedagog Snejzana Mitric, Välkomsten, verksamhet för nyanlända flyktingbarn 8

9 Bilaga 2 UNGDOMSENKÄT 10 UNGDOMAR TILLFRÅGADE AV SIV ANDERSSON 1. Hur mycket vill du som elev vara med och bestämma om i skolan? 4 av 10 Väldigt mycket/ganska mycket 2. Hur mycket får du som elev vara med och bestämma om? 8 av 10 Ganska lite/väldigt lite 3. Hur intresserad är du av politik? 9 av 10 är Ganska/Mycket intresserade 4. Har du någon gång det senaste året deltagit i någon av följande aktiviteter eller kan du tänka dig att göra det? 8 av 10 har deltagit i lagliga demonstrationer 6 av 10 kan tänka sig att kontakta politiker, delta i olagliga demonstrationer 5. Vad tycker du att det är det viktigaste att kommunen satsar på: Kriminalitet och rasism, arbete för att minska användandet av droger och alkohol bland unga, sjukvård, skola, skapa arbeten för unga, lika lön för män och kvinnor, djurens rättigheter 6. Hur stor möjlighet har du själv att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? 6 av 10 har ganska små möjligheter 7. Till vem vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? 6 av 10 vet inte 9

10 Övriga; personlig kontakt/någon jag känner, media politiskt parti 8. Hur viktigt tycker du att det är att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskutera? 9 av 10 tycker att det är mycket viktigt 9. Skulle du vilja träffa beslutsfattare i kommunen? 9 av 10 svarar ja 10