POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen
|
|
- Andreas Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 POLITISKT PROGRAM Antaget på kongressen INLEDNING OCH VÄRDEGRUND s syfte är att stärka och stötta de anslutna ungdomsråden i deras strävan att skapa en bättre tillvaro för ungdomar där de verkar samt att arbeta för ungdomsrådens nationella intressen. s vision är att alla ungdomar ska ha samma möjligheter som vuxna att kunna forma sitt samhälle och sin vardag i sin kommun, stad eller stadsdel. Vi vet att fler grupper än ungdomar är utestängda från demokratin och att ungdomar ofta på grund av sin funktionalitet, könsidentitet, sexuella läggning, kön, ras, socioekonomiska bakgrund eller religion blir dubbelt utestängda. Det betyder att vi även har ett intersektionellt perspektiv när vi arbetar med våra frågor. Tidigare har s politik vilat på andra dokument som inte lika tydligt har visat hur vi vill arbeta med frågorna och hur vi vill lösa problematiken. Det politiska programmet ska komma att ersätta principprogrammet vid nästa revidering. Idag är det politiska programmet ett politiskt styrdokument som ska användas tillsammans med principprogrammet och idéprogrammet. Vi vill se ett samhälle där alla ungdomar, oavsett om hen blir rasifierad eller inte, oavsett om hen är trans eller cis, oavsett om hen är heterosexuell eller homo-, bi-, pan-, asexuell, får lika stor plats i demokratin som vuxna. Vi menar att ålder i många avseenden är en social konstruktion och ofta en destruktiv sådan. Ungdomar har rätt till sina demokratiska rättigheter och är viktiga för att Sveriges demokrati ska må så bra som möjligt. Därför är det vårt krav att ungdomar, av samhället, ska ges den makt som vi har rätt till, och att vi får det tillträde till demokratin som är vårt! I och med detta dokument tar tydlig ställning för feminism, för antirasism och för ett normkritiskt synsätt och arbetssätt. Detta innebär att vi inte samarbetar eller samtalar med partier och organisationer som är rasistiska och antifeministiska. Detta är vår värdegrund som organisationen vilar på och detta ska genomsyra hela organisationens verksamhet och kommunikation. 1
2 INFLYTANDE OCH MAKT Ungdomar vill påverka i samma frågor och på samma sätt som vuxna En vanlig syn är att ungdomar endast har åsikter i så kallade ungdomsfrågor, vilket syftar till skola, fritidsgårdar eller dylikt. Till detta kommer ofta åsikten om att ungdomar oftare använder sig av olagliga metoder, inte är organiserade och i mindre grad engagerade. Denna syn stämmer inte utan är en verklighetsförvrängning som saknar bevis och är en syn som funnits om ungdomar genom alla tider. Utifrån statistik och forskning vet vi att ungdomar inte bara är engagerade i samma frågor och på samma sätt som vuxna, utan också att ungdomar är engagerade i lika stor grad som vuxna. Vi menar alltså att det inte är någon större skillnad på ungdomar och vuxna som demokratiska individer och att rådande uppfattning om att det är så är en myt. För att skapa kunskap om hur det egentligen förhåller sig rörande ungdomars demokratiska rättigheter så ska vi uppvakta samt utbilda makthavare, såväl lokala som regionala och nationella. Vidare ska vi också utbilda och upplysa ungdomar om hur det ser ut. Runt om i landet skapar också kommuner, landsting, regioner och myndigheter separata strukturer för att ungdomar ska komma till tals. Ibland kan separata strukturer vara bra för att stärka en grupp men då måste gruppen själva välja och styra detta. Det är alltså inget vi vill se maktutövande organisationer göra då det ofta leder till skendemokrati och skapar alibistrukturer. Slå hål på myten om att det finns så kallade ungdomsfrågor. Att makthavare och myndigheter slutar skapa separata strukturer för unga att påverka i. Att undervisningen i skolgången ger ungdomar rätt verktyg och kunskap om demokratins former, de demokratiska rättigheterna, samt strukturer och påverkansmöjligheter i riksdag, landsting & kommun. Uppvakta makthavare, såväl lokala som regionala och nationella, för att dela med oss av den kunskap vi har och den forskning på området som gjorts. Alltid lyfta detta i alla sammanhang befinner sig i. 2
3 Ungdomars inflytande är inte en fritidsfråga Av tradition ligger ansvaret för ungas inflytande placerat under fritidsnämnden eller liknande motsvarighet. Detta grundar sig i feluppfattningen att det finns ungdomsfrågor. anser detta vara problematiskt då ingen annan grupps inflytande är placerat under en specifik nämnd. Konsekvenserna av den här typiska strukturen leder till att unga ofta har möjlighet att påverka skol- och fritidssektorn men får betydligt svårare att påverka exempelvis socialtjänsten eller stadsplaneringen, trots att ungdomar ofta påverkas av dessa områden och våra åsikter behövs. vill se att ansvaret för dialog med unga och ungas inflytande bör, likt alla andra medborgares, ligga centralt och vara kommunövergripande. Exempelvis bör detta placeras under kommunstyrelsen där medborgarinflytandet kan samordnas. Sedan är det alla nämnders ansvar att inkludera alla berörda grupper i dialoger om respektive nämnds verksamhet. Ungas del i medborgardialogen ska inte särskiljas från övriga medborgares. Vad gäller ungdomsråd så anser att dessa fortsättningsvis kan få sitt stöd från fritidsnämnd eller motsvarande. Vi anser att ungdomsråd bör vara egna föreningar och det är oftast fritidssektorn som har kontakt med och ger stöd till de lokala föreningarna. Ungdomsråd som inte är egna föreningar bör ligga direkt under kommunstyrelsen för att på så vis kunna påverka i alla områden som kommunen arbetar med. Ungdomsråd som är föreningar måste också ges möjlighet att påverka i alla kommunens verksamheter trots att resurser kommer från fritidsnämnden. Att ungdomar ska ha samma möjligheter att påverka, inom alla kommunens arbetsområden, som andra medborgare. Att ansvaret för att arbeta med ungas inflytande inte längre läggs under fritidsnämnden utan blir kommunövergripande. Att alla kommunens verksamheter inkluderar unga i de dialoger som förs med medborgare. Lyfta detta i alla samråd och dialoger som vi bjuds in till. Diskutera frågan med andra organisationer och myndigheter. Göra påtryckningar på kommuner om att ändra denna struktur i sin egen kommun. 3
4 Regioner och landsting måste börja lyssna på ungdomar En nivå där unga är starkt underrepresenterade är i regioner och landsting, som sällan har en strukturerad medborgardialog, som än mer sällan inkluderar ungdomar. menar att det är tid för förändring. Unga har rätt att uttrycka sig i frågor som berör sjukhus, tandvård eller kollektivtrafik. Därför menar vi att regioner och landsting måste börja inkludera ungdomar i och inför beslutsfattande samt i efterföljande implementeringsfas. kommer arbeta med detta genom att aktivt stödja ungdomar som vill bilda ett ungdomsråd på regional nivå samt erbjuda regioner och landsting de tjänster som vi idag erbjuder kommuner för att skapa en mer inkluderande medborgardialog med unga. Att regioner och landsting blir mer transparenta i sin verksamhet och sina beslutsprocesser. Att regioner och landsting satsar på att utveckla inkluderande medborgardialoger. Erbjuda regioner och landsting utbildningar i ungas inflytande. Utveckla metoder för regioners medborgardialoger med fokus på unga. Stötta ungdomsråd som vill gå samman i regionala avdelningar. 4
5 Staten måste engagera sig i mer än höjt valdeltagande bland ungdomar När staten arbetar med ungdomar i demokratin blir det lätt enkelriktat. Det handlar ofta om valdeltagande, om att det är lägre än vuxnas och hur vi ska höja det. Valdemokratin är viktig, demokratin vilar på den, delvis. anser att större fokus bör läggas på de demokratiska rättigheterna som kan utövas mellan valen, inom deltagar- och samtalsdemokratin. Dessa två områden utesluter ingen medborgare, du har alltså rätt att utöva dem även om du inte är myndig. Staten måste därför höja blicken och arbeta mer med medborgardialog, rättvis organisering och organisering med låga trösklar. Med det menar vi att staten ska fokusera på frågor som möjliggör för ungdomar att engagera sig samt skapar möjligheter för ungdomar att bli en del av medborgardialogen på lokal nivå. För att uppnå detta måste aktivt ligga på nationella makthavare i regering, riksdag och myndigheter. Vi måste också aktivt skapa en opinion för detta genom folkbildning och nätverkande ute i Sverige. Att mer fokus läggs på demokratiska rättigheter som kan utövas mellan valen. Att satsningar görs för at sprida kunskap om demokratiska rättigheter, till unga och till lokala och nationella politiker och tjänstepersoner. Göra påtryckningar på regering, riksdag och myndigheter. Aktivt arbeta för att finnas representerade i grupper, dialoger och andra forum där makthavare finns representerade. 5
6 Ge ungdomsråd makt på riktigt Ett problem idag är att kommuner gillar ungdomsråd, men sällan ungdomsråd med makt. Detta är problematiskt för det resulterar i att ungdomsråd lätt blir alibistrukturer som mer finns där för att kunna ge lokala makthavare ett gott samvete snarare än att på riktigt utöva förändring. Att ge ungdomsråd makt på riktigt, genom att ge resurser men också att koppla in ungdomsråd som remissinstanser som faktiskt används på kontinuerlig basis och som lyssnas på, är därför centralt. Genom det kan vi uppnå en riktig demokrati som är effektiv och inkluderande. För att uppnå detta måste se till att vi aktivt kan stödja våra ungdomsråd så att de kan ta fighten lokalt. måste också se till att utbilda makthavare inom detta och erbjuda kunskap och resurser, lokalt och regionalt, för att möjliggöra makthavare att frigöra denna makt för ungdomsråden. Vi måste dessutom utbilda ungdomsråden i hur de kan kräva den makt de vill ha. Att ungdomsråd bjuds in att vara remissinstanser. Att ungdomsråd bjuds in att delta i forum där de får faktiskt inflytande och makt. Utbilda makthavare. Utbilda ungdomsråden. 6
7 De valda församlingarna är inte representativa I Sverige väljer vi var fjärde år i de allmänna valen kommunfullmäktige, landstings- och regionfullmäktige samt riksdag. I dessa församlingar fattas beslut som rör hela befolkningen inom områden som arbetsmarknad, utbildning, infrastruktur osv. Det är därför ett extremt stort problem att dessa församlingar inte är representativa för hela befolkningen. Ofta saknas ungdomar i dessa församlingar och när de väl finns är de ofta grovt underrepresenterade. Om Sveriges demokrati ska vara en varaktig, kraftig och effektiv demokrati som fattar bästa möjliga beslut för hela befolkningen är detta ett problem. Inte bara minskar en grupps tilltro till demokratin när de inte är tillräckligt representerade, besluten blir också av sämre kvalité då viktiga perspektiv och erfarenheter försvinner. Detta förstärks än mer då medborgardialoger är bristfälliga och sker sällan. Därför menar vi i att detta måste ändras och att de valda församlingarna måste bli mer representativa. Även om denna fråga huvudsakligen ligger på partiernas, och deras ungdomsförbunds, bord så ser vi att ett starkt civilsamhälle för unga är viktigt för att möjliggöra för ungdomar att kandidera till församlingar. Här kan vi i ge mycket genom att aktivt verka för att skapa fler ungdomsråd runt om i landet. Vi kan också utbilda andra föreningar samt kommuner, landsting och regioner till att driva bättre medborgardialoger som inkluderar fler i den demokratiska processen, vilket kan leda till att fler ställer upp i val. Att politiska partier lägger större fokus på att få unga till valbara poster. Mer resurser läggs på det civila samhället. Påverka partier till att bli bättre på att låta unga ta plats i valbara församlingar genom kunskapsspridning. Göra påtryckningar på regering och myndigheter för att öka de ekonomiska resurserna till det unga civilsamhället. 7
8 ORGANISERING Pengar och lokaler De flesta ungdomsråd kräver väldigt lite resurser för att bedriva verksamhet. Dock är de beroende av att få stöd av sin kommun i form av mindre ekonomiska medel och lokaler att vara i. Många ungdomsråd får varje år en summa pengar av sin kommun. Denna summa varierar mycket mellan ungdomsråden. Någon får inget alls, vissa bara kr, andra ungdomsråd får över kr årligen. Utöver den summa pengar ungdomsrådet får på ett år får de låna lokaler att ha sina möten i och ibland extra medel för arrangemang som ungdomsrådet anordnar. Detta är såklart bra. Däremot ser vi att det är väldigt stora skillnader mellan olika ungdomsråd och de flesta får väldigt lite stöd. Ungdomsrådens överlevnad hänger ofta på stödet från kommunen och i många fall hänger det på eldsjälar som ser till att ungdomsrådet får det stöd som de efterfrågar. vill se mer självständiga ungdomsråd med lång levnadstid. Stödet från kommunerna måste finnas kvar, men ungdomsråden kan bli långt mycket mer självgående än vad många är idag om de får mer resurser från sin kommun. Att kommuner ökar stödet till ungdomsråden i form av pengar, lokaler och stöd från tjänstepersoner med målet att ungdomsråden ska kunna vara mer självständiga. Arbeta för att ungdomsråd får mer resurser i form av ekonomiskt stöd, lokaler och stöd av tjänstepersoner i kommunen. Stötta ungdomsråden genom kunskapsspridning inom alla områden som är relevanta för ungdomsrådens överlevnad och utveckling. 8
9 Bygg inte alibistrukturer Det är vanligt att kommuner startar ungdomsråd och sedan jagar engagerade ungdomar till att vara med i ungdomsrådet. Det här anser vi vara fel väg att gå. Dels för att det måste komma från ungdomars eget initiativ att starta ungdomsråd kommunen får gärna peppa men inte starta. Dels för att den typen av ungdomsråd ofta används som ett alibi för kommunen. Ungdomsrådet tillfrågas om en viss fråga, då kan politiker eller tjänstepersoner säga att de har pratat med ungdomarna i kommunen. Ungdomsråd är ofta små om en ser till medlemsantalet. De är inte på något sätt representativa för alla unga i en kommun, medlemmarna kan endast tala för sitt eget ungdomsråd och utifrån sig själva. Detta görs inte alltid av illvilja eller med en baktanke. Ibland sker detta på grund av att det är så vi är vana att tillfråga ungdomar. För at komma ifrån detta måste kommuner sluta starta ungdomsråd. Politiker och tjänstepersoner får gärna uppmana ungdomar att starta ungdomsråd och informera om möjligheten. Men beslutet att starta ungdomsrådet måste komma från ungdomarna själva. Det finns också fall då vuxna utstuderat använder mindre grupper av unga i alibistrukturer för att slippa tillfråga många ungdomar. Konsekvenserna är att unga inte blir lyssnade på över huvud taget då det sker ren skendemokrati. Att kommuner och andra makthavande organisationer och myndigheter slutar skapa alibistrukturer. Att unga tillfrågas i frågor som rör dem och att makthavare frågar brett med ett intersektionellt perspektiv. Sprida kunskap om detta till beslutsfattare genom utbildningar och debattartiklar. 9
10 RÖSTRÄTT 16 Ett av de huvudsakliga medlen för att påverka Sverige idag är att rösta i de allmänna valen. Även om denna rättighet är grundlagsstadgad så gäller den idag inte hela befolkningen, utan är begränsad till de som är över 18 år. Sedan 1919 då allmän rösträtt infördes och rösträttsåldern fastställdes till 23 år så har rösträttsåldern med jämna mellanrum tillsammans med myndighetsåldern flyttats ned. Däremot så har det på nästan 40 år inte hänt något på denna front. Rösträttsåldern ligger kvar på 18 år, trots att ungdomar idag är mer informerade och skolorna har ökat sin utbildning om demokrati och politik. Det finns i vår mening inget skäl att hålla kvar rösträttsåldern vid 18 år. Vi menar att rösträttsåldern borde ligga på 16 år då det finns många fördelar med detta. Dels är det rimligt för att ungdomar får fler skyldigheter gentemot samhället vid den åldern, till exempel straffbarhet, men på grund av att en saknar rösträtt har en inte möjlighet att påverka exempelvis lagen genom att rösta i riksdagsvalet. Detta är i vår mening grymt orättvist. Vidare skulle sänkt rösträttsålder leda till ökat deltagande, då rösträtten är ett sätt att enklare integrera ungdomar i demokratin, samt öka politikernas intresse för ungdomar och inte bara om ungdomar. menar att Sveriges politiker ska inse att ungdomar faktiskt är kompetenta nog för att fatta beslut, samt att bli valda. Runt om i Sverige idag deltar hundratusentals ungdomar i föreningar, elevråd och ungdomsråd och bedriver politik. Att Sveriges riksdag sänker rösträttsåldern till det året en fyller 16 år. Göra påtryckningar på makthavare i riksdag och regering. Samarbeta med andra organisationer som arbetar med denna fråga. 10
STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018
STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018 KS/2014:475 2014-11.21 Kommunledningskontoret 1 Inledning I Sigtuna kommun arbetar vi utifrån vår gemensamma värdegrund som sätter invånaren
Läs merMotion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-01-29 23 Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i. Dnr KS 2012-449 KS, KF Beslut Arbetsutskottet
Läs merVERKSAMHETSPLAN ÅR 2014-15
1 VERKSAMHETSPLAN ÅR 201415 Centrum mot rasism Stockholm 20140315 2 Inledning CMR:s huvudsakliga kärnverksamhet är att följa och påverka utvecklingen i Sverige vad gäller diskriminering och rasism. Följande
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merPOLITISKA PROGRAMMET. Innehåll. Inledning och värdegrund 2. Inflytande och makt 3. Nationella åsikter 10. Organisering 13. Intersektionalitet 18
POLITISKA PROGRAMMET Det politiska programmet är s styrdokument som beskriver organisationens ställningstaganden. Syftet med dokumentet är att sammanfatta våra åsikter och ligga till grund för all verksamhet
Läs merSkellefteå kommun Utvecklad medborgardialog. Som en del av ett proaktivt styre
Skellefteå kommun Utvecklad medborgardialog Som en del av ett proaktivt styre 1 Varför medborgardialog? Demokratin utmaningar politiken Ojämnt valdeltagande 1 % aktiva i politiska partier Lågt förtroende
Läs merUngdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun 2014-18
2013-11-13 Lars Persson 0431-46 89 50 lars.persson@engelholm.se Policy antagen av Kommunfullmäktige 2006-11-27 174. Reviderad 2013-11-13 Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun 2014-18 Viljeinriktning
Läs merStrategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering
Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merPlan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011
Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011 Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Laholm ska bli en av
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Luleå Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll
Läs merSvar på remiss angående "Låt fler forma framtiden" betänkande av 2014 års demokratiutredning (SOU 2016:5), Ku2016/00088/D.
REMISSVAR Dnr 81/2016 2016-05-27 Kontakt: Henrik Götesson henrik.gotesson@srf.nu Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Svar på remiss angående "Låt fler forma framtiden" betänkande av 2014 års demokratiutredning
Läs merBildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Läs merBarn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns
Läs merVårt Skellefteå Verksamhetsberättelse för demokratiberednigens arbete 2013 och handlingsplan 2014
-03-04 Vårt Skellefteå Verksamhetsberättelse för demokratiberednigens arbete 2013 och handlingsplan Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Demokratiberedningens uppdrag... 3 3 Mål och syfte... 3 4 Aktiviteter...
Läs merStudieplanering i organisationen
Studieplanering i organisationen 1 Syftet Vi vill tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer starta en process som handlar om att utveckla studieverksamheten. Genom att presentera ett antal
Läs merStegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?
emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att
Läs merFörutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av. Sveriges Elevkårer
Sida 1 av 9 Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av Sveriges elever Beslutat av Kongress14 Sida 2 av 9 Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av Sveriges elever
Läs merBarn- och ungdomspolitisk strategi
Datum Barn- och ungdomspolitisk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-09-09, 136 Dokumentägare: Förvaltningschef Ersätter dokument: - Dokumentnamn: Barn- och ungdomspolitisk Dokumentansvarig:
Läs merStrategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge
Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället
Läs merGöteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning
Hållbar stad öppen för världen Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Beslutad i kommunfullmäktige 2015-06-11 www.goteborg.se Göteborgs Stads program för full
Läs merPolicy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Läs mer?! Myter och fakta 2010
! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som
Läs merArbetsordningen ersätter tidigare reglementen och arbetsordningar för ovan uppräknade samverkansgrupper.
Arbetsordning för Kommunala pensionärsrådet, Kommunala handikapprådet, Brottsförebyggande rådet, Samrådsgrupp med kommunbygderådet och Samrådsgrupp med näringslivet Arbetsordningen ersätter tidigare reglementen
Läs mervår hälsa länets möjlighet
vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn
Läs merHur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?
Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merHandslag för ett framtidsparti
Handslag för ett framtidsparti Socialdemokratins vision är ett samhälle där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. Det är en vision som grundar sig i övertygelsen att jämlika människor
Läs merKultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134
Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar
Läs merINSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän
INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merHandbok för fullmäktiges beredningar
Handbok för fullmäktiges beredningar Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 162 Handbok för fullmäktiges beredningar Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Läs merFRAMTIDENS FOLKRÖRELSE
FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Skåne och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på
Läs merDemokratiutveckling och medborgardialog. Lena Langlet, SKL
Demokratiutveckling och medborgardialog Lena Langlet, SKL Något om varför 4 3,9 % är medlemmar i et politiskt parti, ca 1 % av medborgarna är aktiva 70 000 förtroendeuppdrag, 43 000 politiker Differens
Läs merHar du träffat en miljöpartist den senaste månaden? Känner du en miljöpartist?
Kommunikationsplan för Sveriges mest öppna parti 2012-2013 INTRODUKTION Vi finns där du finns ska vara en ledstjärna för Miljöpartiet de grönas kommunikation. Genom att vara närvarande i människors vardag
Läs mersocialdemokraterna.se WORKSHOP
socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi
Läs merVerksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se
Verksamhetsplan 2015 HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015 www.hsoskane.se Sammanfattning HSO Skåne är en samarbetsorganisation för funktionshinderrörelsen i Skåne. 2014 var 37 länsövergripande
Läs merBorgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merValmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014
Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet inför EU-parlamentsvalet 2014 Piratpartiet tror på alla människors lika värde, och lika rätt att utveckla sin särart. Vi ser de enorma
Läs merRedovisning statsbidrag Haninge kommun som finskt förvaltningsområde
5 januari 2011 Personal och verksamhetsutveckling Karin Laurin Länsstyrelsen i Stockholm Redovisning statsbidrag Haninge kommun som finskt förvaltningsområde Samråd Ett viktigt inslag i regeringens strategi
Läs merElevdemokrati och inflytande
Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte
Läs merEfter regn kommer sol
Efter regn kommer sol Kan deliberativ demokrati påverka kommuner att nå hållbar utveckling? Axel, 6 år, Sweden. På Cypern är en solfångare på hustaket en lika vanlig bild som den av det svenska huset med
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering
Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens
Läs merSTYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)
1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument
Läs merLokalt påverkansarbete
Lokalt påverkansarbete Bakgrund Privattandläkarnas påverkansarbete syftar till att verka för goda villkor för den privata tandvården. Privattandläkarnas styrka är att vi har stor kunskap om hur det är
Läs merLagar och regler för regionalt utvecklingsansvar
SKRIVELSE 1(8) Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar Detta är en sammanställning av några kortare texter som beskriver vilka lagar och regler som styr det regionala utvecklingsuppdraget som
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merBrukarrörelsens synpunkter 2015
Brukarrörelsens synpunkter 2015 Analys av arbetet som följer av Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs mer3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merBarn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24
Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013 Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24 1. Syfte Lysekils barn och ungdomspolitiska handlingsprogram 2011-2013 syftar till att: Definitioner Beskriva
Läs merTrygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1
Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som
Läs merINTRESSEPOLITISKT PROGRAM
INTRESSEPOLITISKT PROGRAM Antaget av Adoptionscentrums Förbundsmöte 2011-05-15 Innehåll INTRESSEPOLITISKT PROGRAM... 2 Inledning... 2 Våra viktigaste krav:... 2 Detta är Adoptionscentrum... 3 Barnhem är
Läs merHandlingsplan Stadsdelsutveckling
Kommunstyrelsen Datum 0 (12) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd Helena Andersson Tsiamanis 016-710 22 79 ESKILSTUNA KOMMUN Handlingsplan Stadsdelsutveckling 2012-2015 Remiss Yttranden ska lämnas
Läs merUngdomspolitiskt program för Karlskrona kommun
Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Gäller från och med 2012-10-18 2 Ungdomspolitiskt program Ungdomsrådet, som tidigare kallades ungdomsdemokratigruppen, där också framtagandet av ett ungdomspolitiskt
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merLikabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24
Lärande Stenkulans Enhet Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Reviderad 2012-09-24, v 1.0, 2008-07-25 LERUM100 Stenkulans Enhet Stenkulans förskola
Läs merHandling för tillväxt... 2
Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4
Läs merEnkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009
Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent
Läs merMedborgarlöften och lokal samverkan. Förebygg.nu 2015-11-12
Medborgarlöften och lokal samverkan Förebygg.nu 1 Resan till en Polismyndighet 2011-2012 2013-2014 2015-2016 Utreda en sammanhållen polis Polisorganisationskommittén Ombilda 23 myndigheter till en polismyndighet
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merGive it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018
Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 1. Bakgrund Hälsa Mera och Riksorganisationen Give it forward Denna verksamhetsplan gäller för Give it forwards nationella råd Hälsa Mera, som
Läs merTrimsarvets förskola
Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs meren liten guide om medborgardialog
en liten guide om medborgardialog i Medborgardialog handlar om att ta till vara människors kunskaper och goda idéer Vad är Medborgardialog? Medborgardialog är ett sätt för Gislaveds kommuns förtroendevalda
Läs merKorvettens förskola 2014-2015
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014-2015 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår
Läs merVerksamhetsplan 2014-2015
Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt
Läs merRiktlinje fo r sala.se KOMMUNSTYRELSEN
Riktlinje fo r sala.se KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR SALA.SE 2014-2016 1 (3) 2014-02-12 RIKTLINJE KOMMUNSTYRELSEN Riktlinje för sala.se och övriga publika internetkanaler Internet rymmer idag ett stort
Läs merFackliga utbildningar 2016. För medlemmar i Kommunal Vänerväst
Fackliga utbildningar 2016 För medlemmar i Kommunal Vänerväst Varför gå en kurs? Du är den som bäst kan driva de frågor som är viktiga för dig och dina kollegor på jobbet. Men för att kunna göra det behövs
Läs merLikabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen
Likabehandlingsplan Förskolan Lärkdrillen 2011 10 25 Styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10, poängterar vikten av en lika behandling av alla individer inom verksamheten, bl.a. går det att läsa:
Läs merKRAFTSAMLING 2011-2015
KRAFTSAMLING 2011-2015 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilderna är Tillväxtrådets sammanfattning av Kraftsamlings rundabordssamtal. KRAFTSAMLING Befolkningsökning är grunden för tillväxt
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merLikabehandlingsplan 2015/2016
Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra
Läs merVision: God hälsa och tillväxt genom samverkan
1 (6) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2010-2012 1. Inledning Västerbottens läns landsting och
Läs merHandbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation
Handbok för politiker i Ängelholms politiska organisation Innehåll Inledning Organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Välfärdsnämnden Myndighetsnämnden Överförmyndarnämnden Valnämnden Krisledningsnämnden
Läs merJämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta
Jämlik medborgarservice En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice, hur arbetar vi för det? Dialog och services vision Dialog och service har en vision
Läs merMed fokus på ungdomars röst och 365 andra saker
Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker Det är helt knäppt att vårt samhälle är så segregerat. Blanda mer! Den åsikten uttryckte nästan alla de drygt 130 ungdomar som intervjuades i projektet RÖST.
Läs merTierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice
Tierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice 2008-12-16 Sammanfattning I den första Tierpspanelen fick medborgarna svara på frågor kring Medborgarservice som funnits sedan januari 2007. Totalt har 54 personer
Läs merBarnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V)
2014-08-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2011/175-609 Kommunstyrelsen Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V) Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merLandstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben
Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn
Läs merVerksamhetsplan 2015-2018
Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merKollegial granskning 2009. Gunnareds stadsdel. Barnkonventionens genomförande i stadsdelen.
Kollegial granskning 2009 Gunnareds stadsdel med fokus på Barnkonventionens genomförande i stadsdelen. Genomförare: För Partnerskapet för Barnkonventionens genomförande i kommunen. Granskare: Ellen Gustafsson,
Läs merVerksamhetsplan för Hässlehus fritidsgård 2011.
Verksamhetsplan för Hässlehus fritidsgård 2011. Verksamhetsbeskrivning Hässlehus fritidsgård är centralt placerad vid Hässletorg. Fritidsgården delar lokaler med kommundelens bibliotek. Fritidsgården ansvarar
Läs merMål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering
Handläggare Datum Katarina Johansson Storm 2010-03-01 0480-45 06 27 Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kultur- och fritidsförvaltningen Kalmar kommun 2010-2012 Version 2010 Administrativa
Läs merVerksamhetsinriktning 2016 Förslag till höstmötet 2015-11-07
Verksamhetsinriktning 2016 Förslag till höstmötet 2015-11-07 Ett komplement till Verksamhetsplan 2015 2018 som fastställdes på Höstmötet 2014-10-28 2 (7) Verksamhetsinriktning 2016 2.1 Samordna Partidistriktet
Läs merFrågor och svar från Demokratidagen 2013
Frågor och svar Demokratidagen 2013 Torsdagen den 17 oktober genomfördes Demokratidagen 2013 på Sliperiet. Totalt deltog ca 140 personer och ca 15 st jobbade med det praktiska runt dagen. Av dessa 140
Läs merEnsamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Östersund 21 maj 2014
Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd Östersund 21 maj 2014 Vilka utmaningar står kommunerna och landstingen inför? Hög inströmning av barn svårt att planera Utvidgade möjligheter till
Läs merEn nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Läs merStrategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik
Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har
Läs merOrgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogisk samordnare och
Läs merFormer för inflytande för ungdomar - Betänkande
1 (9) Slutversion Former för inflytande för ungdomar - Betänkande Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett demokratiberedningen i uppdrag att utarbeta förslag till former för inflytande för ungdomar.
Läs merS-studenters långtidsplan fram till 2020
S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och
Läs merJÄMSTÄLLDHET I EKSJÖ KOMMUN
JÄMSTÄLLDHET I EKSJÖ KOMMUN Ramprogram 2007-2015 Antaget av kommunfullmäktige 2007-01-25 Demokratiberedningens ledamöter Anita Holm Bengt Aspring Nils-Åke Friman Kenneth Jägsander Carl-Gustaf Liderfelt
Läs merFOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET
FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1
Läs merInspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland
Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Föreningar som var representerade: Gotlands Föreningsråd Studieförbundet Vuxenskolan Demokrati
Läs merFrövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling
Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merFörord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...
Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...
Läs merTIPSLISTAN om trans på lajv
TIPSLISTAN om trans på lajv På Prolog 2015 samlades 17 stycken lajvare med transerfarenheter på utvecklingsforumet Att lajva utanför könsnormerna. Där skapade vi bland annat den här listan med grundläggande
Läs mer