Förord Inledning Ungas politiska engagemang Politiskt kontra partipolitiskt engagemang Vill unga engagera sig politiskt?...

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?... 5 Bilden av SSU... 7 Engagera hur?... 7 Former... 7 Vad unga efterfrågar... 7 Vad vill de unga?... Hur ser unga på politiken?... 9 Vilka frågor är viktigast?... 9 Viktiga frågor för Sverige Vilka frågor vill unga att politiska ungdomsförbund ska driva? Vilka frågor bör nästa regering prioritera? Slutord Är unga verkligen intresserade? Socialdemokrati som ett ständigt twitterflöde

3 Förord I skrivande stund är opinionsläget i svensk politik mycket likt utgångsläget inför valåret Då hade oppositionen ett tydligt övertag, Socialdemokraterna hade något sämre siffror än idag och Moderaterna något bättre, men styrkeförhållandena var ungefär desamma. Sverigedemokraterna visade i flera mätningar i rad att man stabiliserat sig över fyraprocentsspärren. Idag är de fullt ut mobiliserat det tredje största partiet. För tio år sedan låg Socialdemokraternas stöd i åldersgruppen år på 34 procent. Idag är motsvarande siffra cirka 27 procent. Partiet tappar i stadig takt unga väljare. För varje år blir de unga väljare som uppger att de definitivt skulle rösta på Socialdemokraterna allt färre. Tittar vi närmare på de unga väljare som har en bestämd uppfattning om hur de tänker rösta, så kan vi konstatera att Moderaterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna har ungefär lika starkt stöd. Socialdemokraterna tappar, Miljöpartiet ökar och Moderaterna har ungefär samma stöd hos den här gruppen som hos väljarna i allmänhet. Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten visar att framför allt två sakfrågor är viktigare för yngre väljare än för den genomsnittliga väljaren: miljö och jämställdhet. Detta förklarar sannolikt varför Miljöpartiet och Vänsterpartiet presterar så mycket bättre bland yngre väljare än andra partier. Miljöpartiet har ett väljarstöd i gruppen år som är dubbelt så stort som det stöd man har bland tvärsnittet av väljarna. Vänsterpartiet samlar ca 10 procent av åringarna. Undersökningen visar också att bland partiledarna åtnjuter Fredrik Reinfeldt överlägset störst förtroende bland unga. Skillnaden i förtroendesiffror mellan Reinfeldt och de övriga partiledarna är större bland unga än bland väljarna i genomsnitt. Men sambandet mellan förtroendet för partiledarna och väljarnas partisympati är svagare än vad som ofta görs gällande i media och i den offentliga debatten. Reinfeldts starka ställning har inte lyft Moderaternas siffror bland de yngre. Den gamla sanningen att sakfrågorna avgör svenska val tycks fortfarande stämma. Vi vet sedan ett par år, bland annat genom SOM-institutets mätningar, att det politiska intresset i landet ökar, samtidigt som intresset för de partipolitiska organisationerna minskar. Vi ser också en skillnad mellan äldre och yngre väljare i synen på politik. Yngre har ett mer globalt perspektiv, äldre är präglade av ett nationstänkande. Yngre ser politiken i ett långsiktigare perspektiv, äldre är mer begränsade till dagens förutsättningar. Yngre är mer samhällsorienterade i sina politiska slutsatser, äldre låter oftare det snäva plånboksperspektivet bestämma. Den aktör som vill bygga en starkare relation till unga väljare måste klara av att förena dessa olika perspektiv och visa att man tänker längre än till nästa val. Det finns som sagt många likheter mellan dagens situation och läget för fyra år sedan. Men en faktor är helt ny vid varje val: unga personer ska gå och rösta för första gången. Vissa av dem var bara 14 år vid förra valet. För dessa väljare är det framtiden som räknas, inte de år som gått. Samtliga partier bör ha detta i åtanke då de formulerar sin politik inför nästa års val. Axel Björneke, Account Manager på TNS Sifo 2

4 Inledning Den här rapporten bygger på en undersökning som SSU genomförde första gången hösten 2012 i samarbete med opinionsföretaget Novus Opinion. I år har den genomförts igen och vi kan nu för första gången uttala oss något om åringars syn på politiskt engagemang och vilka politiska frågor de tycker är viktiga både för sig själva och för samhället. Med hjälp av några studier från SOM-institutet vid Göteborgs universitet, analysföretaget Kairos Future och Institutet för framtidsstudier sätts undersökningsresultatet i ett större sammanhang. Rapporten delas upp i tre delar: den första som handlar om det politiska engagemanget, den andra som kretsar kring de politiska frågorna och den sista delen som analyserar själva resultatet. 3

5 Ungas politiska engagemang Politiskt kontra partipolitiskt engagemang Det finns tydliga tecken på att det partipolitiska engagemanget minskar samtidigt som det politiska intresset ökar. SOM-institutet vid Göteborgs universitet som årligen undersöker trender hos svenska folket har visat att mellan ökade andelen politiskt intresserade från 46 procent till 54 procent av befolkningen år. Under samma period halverades partimedlemskapen från 12 till 6 procent. Källa: SOM-institutet, Svenska trender Undersökningen visar att intresset för politik inte minskar men att de politiska partierna inte förmår kanalisera engagemanget. Någonting i partiernas strukturer, plattformar eller organiseringsformer gör att människor inte lockas att utöva sitt politiska intresse genom partimedlemskap. Detta är särskilt illavarslande för partier som bygger på folkrörelsebas. En rapport kopplad till Institutet för Framtidsstudier tar upp att politisk rekrytering i hög grad påverkas av vilka som får frågan om att bli politiskt aktiva. Studien menar även att den grupp som är aktiv dessutom först och främst tillfrågar personer i sin närhet och som tillhör liknande sociala skikt som de själva. Vill unga engagera sig politiskt? När det partipolitiska engagemanget minskar i befolkningen i stort blir också kopplingen mellan ett politiskt intresse och ett partipolitiskt engagemang mindre självklar för unga. Det kan även ge utslag i att unga som inte kan tänka sig att gå med i ett politiskt ungdomsförbund också uppger att de framför allt inte är intresserade av politik. Det kan vara så enkelt som att man i sin vardag inte kommer i kontakt med de politiska partierna. 4

6 SSU började år 2012 genomföra en undersökning av ungas politiska engagemang genom Novus Opinion. I årets upplaga framkommer att andelen unga som skulle kunna tänka sig att gå med i ett politiskt ungdomsförbund ökar, särskilt i gruppen år. De som hävdar att de inte kan tänka sig att gå med har samtidigt minskat med nästan 10 procentenheter. Det ser ut att finnas en positiv indikation på att ungas vilja att organisera sig i politiska ungdomsförbund ökar. Källa: SSU:s Novus-undersökning 2012 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden? 5

7 Bland åringarna är SSU det mest välkända politiska ungdomsförbundet, vilket är en ökning från föregående år. Bland åringarna är SSU det näst mest kända ungdomsförbundet. Moderata ungdomsförbundet är mest känt hos åringarna och näst mest känt hos åringarna. Ingen statistiskt säkerställd förändring har skett sedan förra undersökningen. Ung Vänster kommer på tredje plats i båda ungdomsgrupperna. Generellt är kännedomen om de politiska ungdomsförbunden bättre i den äldre ungdomsgruppen än i den yngre år år SSU:s Novus-undersökning

8 Bilden av SSU När de båda ungdomsgrupperna får välja de ord som bäst beskriver SSU är jämlikhet, ungdomligt, solidaritet och verklighetsförankrat flest tycker passar in. Fler åringar än tidigare anser att solidaritet (37 procent procent 2012), verklighetsförankrat (24 procent procent 2012) och kompetent (23 procent procent 2012) är bra ord för att beskriva SSU. Av åringarna ökar andelen som anser SSU vara verklighetsförankrat från 44 procent 2012 till 55 procent Engagera hur? Former Det behövs nya organiseringsformer för att engagera unga om man ska tro den statistik som finns från både SOM-institutet och SSU:s Novus-undersökning. Enligt studien från Institutet för framtidsstudier är det viktigaste medlet att ställa frågan om engagemang till nya grupper. Vad unga efterfrågar Det unga framför allt vill ha i ett politiskt engagemang är värderingar och möjligheter till inflytande. Kvinnor vill i högre utsträckning förändra orättvisor, medan män vill sprida åsikter genom att delta i kampanjer och debatter. 7

9 Av dem som inte kan tänka sig att bli engagerade uppger de flesta att de inte är intresserade av politik, inte har tid eller inte funderat på att engagera sig. Skillnaden mellan kvinnor och män är att en högre andel kvinnor uppger att de inte är intresserade av politik, medan en högre andel män säger att de inte har tid eller aldrig har blivit tillfrågade. De unga som vill bli engagerade skulle helst träffa andra för att prata politik. Den yngre gruppen har aktiviteter som fotbollsturneringar, manifestationer och möten som andra alternativ åringarna vill hellre delta i utbildningar i politiska områden. Båda åldersgrupperna vill helst bli kontaktade via e-post, medan åringarna i andra hand vill ha ett telefonsamtal eller personligt möte, och åringarna föredrar post. 8

10 Vad vill de unga? Hur ser unga på politiken? Unga idag är oroade över samhällets utveckling. Både SOM-institutet och Kairos Future har undersökt och funnit att unga upplever att samhället är på väg åt fel håll. Optimismen kring samhället är lägre än kring den egna situationen. De flesta verkar ändå tro att de kommer klara sig relativt bra. I Kairos Futures Global Youth Report 2013 är 40 procent av åringarna optimistiska kring samhällets utveckling, medan 73 procent är optimistiska kring sin egen framtid. Samtidigt visar SOM-institutet att en övervikt av samma åldersspann anser att utvecklingen i Sverige är på väg åt fel håll. Enligt diagrammet nedan stämmer det även överens med befolkningen i stort. De som i Global Youth Report är optimistiska kring samhällets utveckling har också större förtroende för demokratin i stort och litar i högre grad på viktiga samhällsinstitutioner (parlament, rättsväsende, polis, centralbank etc). Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012, SOM-institutet Vilka frågor är viktigast? Först och främst måste man dela upp vilka frågor unga anser vara viktigast för samhället och vilka som är viktigast för dem själva i deras nuvarande livssituation. Återigen finns en skillnad mellan synen på samhället och på individen. I Kairos Futures Global Youth Report 2013 framkommer att vad unga i Sverige idag framför allt vill ha är ett eget hem och ett arbete. Saker som att resa, starta ett eget företag eller flytta utomlands kommer betydligt längre ner på listan. Det stämmer också överens med SSU:s Novus-undersökning (2013) där ungas ställning på arbetsmarknaden, 9

11 utbildning och bostad är de mest prioriterade för både och åringarna i deras egen livssituation. Viktigaste frågorna för en själv i nuvarande livssituation Not: Svarsalternativet mångfald i 2012-års undersökning ändrades till migration i 2013-års version 10

12 Not: Svarsalternativet mångfald i 2012-års undersökning ändrades till migration i 2013-års version Viktiga frågor för Sverige För samhället i stort finns en viss skillnad. I diagrammen framgår att utbildning är den viktigaste frågan, följt av vården och klimatet åringarna anser även att jämställdhet är en av de viktigaste frågorna. Bostadspolitiken får inte samma betydelse här som i den egna livssituationen. Skolans ställning är den i särklass viktigaste frågan tillsammans med vården. Klimatfrågan är också en angelägenhet för Sverige att ta itu med enligt undersökningen. 11

13 Viktigaste frågorna för Sverige Not: Svarsalternativet mångfald i 2012-års undersökning ändrades till migration i 2013-års version 12

14 Not: Svarsalternativet mångfald i 2012-års undersökning ändrades till migration i 2013-års version Vilka frågor vill unga att politiska ungdomsförbund ska driva? Jämför man vad unga anser vara viktigast för dem själva i deras egen livssituation och vilka frågor de anser att ett politiskt ungdomsförbund ska driva ser man en tydlig parallell. Ungdomsförbunden ska representera unga i politiken och därmed de frågor som unga tycker är viktiga, verkar vara resonemanget som ligger bakom. Återigen ser vi ungas villkor när det gäller arbetsmarknad, utbildning och bostad som topp tre (även om bostad minskar lite i den äldre åldersgruppen). Jämställdhet och klimat kommer också högt upp, vilket känns igen från de frågor som anses viktiga för samhället i stort. 13

15 Ett politiskt ungdomsförbund borde enligt undersökningen driva frågor knutna till vad unga som grupp upplever i sin vardag. Samtidigt bör det också blicka vidare mot framtiden och se vilka utmaningar unga ser att samhället ställs inför. Givet det ökade politiska intresset kopplat till nedgången i partimedlemskap kan man dra en slutsats att unga ser problem omkring sig som inte får tillräcklig genklang i partipolitiken. Vilka frågor bör nästa regering prioritera? Det är lätt att bara blicka fram till valåret även som politiskt ungdomsförbund. Men det är även viktigt att se längre framåt. I 2013-års Novus-undersökning ställdes frågan om vad unga anser att nästa regeringen bör prioritera, då med tanken att få reda på vad unga tycker är mest angeläget att ta itu med efter valet. Resultatet är att bostadsbyggandet är 14

16 det absolut viktigaste, följt av sysselsättning för unga och skolfrågor som höjda lärarlöner och mindre klasser. Detta går i linje med vad vi tidigare har sett vara viktiga frågor både i ungas egen livssituation och för samhället i stort, men med skillnaden att bostadsfrågan här toppar listan. Bostadsfrågan kan verka vara en typisk storstadsfråga. Men de regionala skillnaderna syns inte här. Det är generellt en viktig fråga för unga i alla delar av landet. Bostads- och sysselsättningsfrågorna var även de viktigaste i Kairos Futures Global Youth Report som nämndes tidigare. 15

17 Slutord Är unga verkligen intresserade? De politiska ungdomsförbunden brottas idag med stora utmaningar. Särskilt de folkrörelseanknutna har en stor uppgift att ta sig an att kanalisera det politiska engagemang som finns men som idag inte hittar sin väg genom partipolitiken. En majoritet av befolkningen är politiskt intresserade, men endast ett fåtal är partipolitiskt engagerade. Det speglas även i den tillfrågade gruppen unga. Intresset för politiska ungdomsförbund ökar, men fortfarande är en majoritet inte medlemmar. Enligt undersökningen är värderingar, inflytande, utbildning i politik, samhällsförändring, samt debatt de viktigaste områdena för politiskt engagemang hos unga. För SSU och liknande förbund handlar det därmed om att möta unga där de befinner sig. Att ställa frågan om engagemang till dem och sedan de facto kunna erbjuda det till dem. Med tanke på det latenta politiska intresset som finns bland unga är det desto viktigare att ett politiskt ungdomsförbund som SSU finns i deras vardag. Kopplingen mellan det egna livet och organiserad politik blir för svag för att kännas relevant. Det är en sorglig sanning med tanke på att SOM-institutet funnit att en majoritet unga (16-29 år) anser att samhället som helhet är på väg åt fel håll. Intresset bland unga finns, viljan att engagera sig ökar, men missnöjet riskerar att växa så länge den politiska organiseringen uteblir. Att vara partipolitisk har blivit en allt tydligare stämpel. Med det har tröskeln att identifiera sig med ett parti blivit högre. Detta bygger i hög grad på myter. En hel del unga som SSU möter vågar inte gå med i SSU för att de inte håller med om allt. Det är det knappast någon som gör men många tror att man måste. Det krävs att tröskeln för att pröva partipolitiken sänks. Ungdomsförbunden måste hitta sätt att förnya det partipolitiska engagemanget och göra det relevant och brett för många fler. Detta kräver ledarskap, djärvhet och optimism. SSU har inlett det här arbetet genom att anta en tioårsstrategi för att utveckla framtidens folkrörelse. Det kan handla om allt från att starta ny typ av verksamhet och skapa nätverk i det civila samhället till att organisera människor digitalt. Ett stort ansvar ligger på de politiska rörelserna själva, men även samhället måste kommunicera att partipolitiskt engagemang är viktigt. Skolor får exempelvis inte stänga ute partipolitiska ungdomsförbund utan borde snarare bjuda in dem. Det går att dra många slutsatser av en undersökning av det här slaget. Bland de viktigaste är att unga är intresserade av politik, men inte ser ett politiskt ungdomsförbund som den självklara kanalen att engagera sig i. Det innebär också att ungdomsförbunden själva måste anstränga sig i att nå ut till bredare grupper genom sänkta trösklar för engagemang, förnya sin verksamhet och sin räckvidd digitalt. Men också att skolor måste vara öppna arenor för offentlig debatt om unga tidigt ska komma i kontakt med organiserad politik. 16

18 SSU har ambitionen att vara den folkrörelse som bäst organiserar unga med vänstervärderingar och driver de frågor som de själva tycker är relevanta. Genom tioårsstrategin är vi på god väg dit. Ellinor Eriksson, Förbundssekreterare Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU Socialdemokrati som ett ständigt twitterflöde Det finns få grupper som är så genomanalyserade, idealiserade och samtidigt så missförstådda som unga. När unga beskrivs görs det ofta av vuxna som projicerar sina fördomar och ideal och använder sin egen ungdomstid som måttstock för vad som är ett typiskt ungt beteende. Särskilt vanligt är detta när ungas politiska engagemang ska analyseras. Unga beskrivs då ofta som en direkt apolitisk grupp som upptagna av jakten på sitt eget självförverkligande har glömt att de lever i ett samhälle, tillsammans med andra. Nostalgiskt tittar analytikerna istället bakåt och jämför med 1960 och -70-talet. En period som ofta beskrivs som student- och ungdomsrevolternas årtionden. Denna jämförelse är inte bara orättvis utan framförallt gravt felaktig. Varje generation agerar utifrån sin kontext och de uttrycksmedel som står den till buds manifesterades det ungdomliga engagemanget i studentuppror och i demonstrationer. På 70-talet var det genom kollektivboende och praktisk solidaritet. Idag är uttrycksformerna annorlunda i form av mer individuella engagemang, till exempel via sociala medier eller enfrågerörelser. Ingen kan dock säga att det ena sättet är mera värt än det andra. Tvärtom leder idealiseringen av tidigare ungdomsgenerationer bara till att det blir lättare att avfärda ungas engagemang med hänvisning till att det inte ser ut som det gjorde förr. Vi har med den här rapporten velat visa hur unga ser på samhället och politiken idag och att de har ett minst lika stort, om inte större, politiskt engagemang som någonsin förut. Jobb, skola, bostad är tre områden som unga pekar ut som viktiga både för sig själv och för samhället i stort. Detta hänger naturligtvis samman med att dessa tre områden idag dras med stora problem och att det framförallt är unga som får ta konsekvenserna av bristerna i skolan, den höga ungdomsarbetslösheten och avsaknaden av bostäder. Av vår undersökning framgår det dock väldigt tydligt att unga inte bara utgår från sig själv och sina egna behov när de beskriver samhällsutmaningarna. Vård- och omsorg placerar sig på andra plats när unga får bestämma vad som är viktigast för Sverige. Vårdoch omsorg kan knappast sägas vara ett område som de flesta unga dagligen kommer i kontakt med i vardagen men de ser tydligt att det, på grund av den åldrande befolkningen, en av vårt lands stora framtidsfrågor. Exemplen ovan visar tydligt att unga har ett samhällsengagemang och inte alls bara ett egenintresse som den gängse bilden av unga ibland är. Den stora utmaningen för SSU och Socialdemokraterna som andra partipolitiska organisationer är att kunna kanalisera detta engagemang och erbjuda unga en möjlighet till verklig samhällsförändring. För att lyckas med detta måste diskussionen om möjliga lösningar på samhällsutmaningarna 17

19 vara friare än idag med ett större utrymme för nya idéer och infallsvinklar. En modern socialdemokrati måste fungera som ett ständigt pågående twitterflöde där nya trender och företeelser snabbt kan luftas och nya politiska idéer födas. Gabriel Wikström, Förbundsordförande Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund - SSU 18