Femte jobbskatteavdraget i medierna

Transkript

1 Femte jobbskatteavdraget i medierna December 2013 Daniel Löfstedt

2 Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Metod sid 3 3. Sammanfattning och analys sid 3 4. Jobbskattefrågan är huvudämne eller central för artikelns vinkel sid Som plånboksfråga sid Som en del av jobb- och tillväxtfrågan sid Som en del av det politiska spelet sid 6 5. Jobbskatteavdraget är en liten del av en bredare vinkel sid 7 6. Skillnader mellan de tre medierna sid 8

3 1. Inledning Mediernas bevakning av det femte jobbskatteavdraget handlar mycket om att beskriva en politisk process. Partierna har agerat och hösten har innehållit ett ovanligt långt, komplicerat och dramatiskt händelseförlopp i riksdagen. Det finns all anledning att rapportera om detta. Men på samma gång handlar den politiska processen om att vinna opinion inför en stundande valrörelse och då är den mediala bilden en avgörande faktor. I vilken mån medier påverkar opinionen är en fråga för forskningen, men helt klart är att de politiska aktörerna upplever att massmediers rapportering är mycket viktiga för att vinna opinion och man anpassar ofta sitt agerande för att åstadkomma bästa mediala genomslag. Därmed är mediernas rapportering inte enbart en spegling av vad som händer, utan medierna deltar som aktör i en process, i alla fall som politikerna ser det. Mediernas olika val i den processen att välja hur frågan beskrivs blir extra intressant. TMI har i den här rapporten undersökt hur tre nyhetsledande medier under hösten ( ) har rapporterat om det femte jobbskatteavdraget: morgontidningen Svenska Dagbladet, kvällstidningen Aftonbladet och public service- företaget Sveriges Radio. Starten för TMI:s mediegenomgång är statsministern Fredrik Reinfeldts sommartal i Gustavsberg. Här gör han tydligt att regeringen avser att införa det femte jobbskatteavdraget och med detta kommer också en naturlig medial bevakning av frågan. Beslutet att införa det femte jobbskatteavdraget fattades i riksdagen den 20 november. Därefter har debatten om brytpunkten i skatteskalan fortsatt. 2. Metod Sökningen i Aftonbladet och Svenska Dagbladet har genomförts i deras pappersupplagor genom tjänsten Mediearkivet. Sökningen på Sveriges Radio har gjorts i det nyhetsmaterial som företaget har publicerat på webbplatsen Live- chatar, artiklar producerade på annat språk eller puffar för andra program är exempel på sådant som är exkluderat i den här genomgången. Det handlar alltså om företagets nyhetsrapportering. Sökordet för samtliga sökningar är jobbskatteavdrag*. Underlaget i genomgången är sammanlagt 106 artiklar. Man kan urskilja två huvudkategorier i medierapporteringen. Den ena är när jobbskatteavdraget är huvudämnet för artikeln eller har en betydande plats i artikeln och därmed blir central för artikelns vinkel. Den andra kategorin av artiklar är när jobbskatteavdraget har en mindre avgörande roll för artikelns vinkel. Det kan till exempel handla om när läget på bostadsmarknaden beskrivs och avdraget nämns som en faktor bland flera andra. 3. Sammanfattning och analys Slutsatsen av genomgången är att beskrivningen av jobbskatteavdragets effekter är relativt grund. Endast vid ett fåtal tillfällen berättar man mer ingående om hur lägre skatt på arbete kan påverka jobb och tillväxt. Artiklar som fokuserar på frågan finns, men de stannar i regel vid relativt knappa beskrivningar. Inget av medierna beskriver heller hur alternativet till fortsatt sänkt skatt på arbete

4 påverkar jobb och tillväxt. Det som medierna i stället tycker är mest intressant är hur jobbskatteavdraget påverkar det politiska spelet: Hur ska alliansen lyckas få igenom förslaget i riksdagen och vilken roll spelar Sverigedemokraterna för detta och hur splittras Socialdemokraterna på grund av jobbskatteavdraget? Detta ägnas väldigt stor del av rapporteringen och i dessa artiklar blir sakfrågan inte viktig, utan den hanteras på en generell nivå. Man kan fundera över varför mediebilden ser ut som den gör? Ett enkelt svar kan vara att journalisterna är mycket i händerna på politikerna. Och frågan är då hur intresserade politikerna har varit av att diskutera sak när de ser möjligheterna till att leverera enkla valvinnande budskap som att Löfven är en hycklare för han är emot jobbskatteavdraget nu, men tänker inte avskaffa det om han vinner valet eller Alliansen sänker skatten som en ryggmärgsreflex, medan vi satsar på bättre välfärd. Här finns flera medialt mycket gångbara konflikter som är enklare att förmedla för både politiker och media än att presentera sakliga och djupa argument om positiva och negativa effekter av jobbskatteavdraget. Härmed går en möjlighet för publiken att förstå sambanden förlorad. En annan förklaring kan vara att medierna tycker att läsarna redan känner till effekterna av jobbskatteavdraget, för det har man tidigare beskrivit när de andra avdragen infördes. Men det är knappast ett argument som håller. Visst ska man inte fördumma läsarna, men här handlar det om en politisk reform som behöver förklaras och som dessutom menas central för jobb och tillväxt. Då bör man sätta in läsaren i det sakliga sammanhanget och presentera vad det handlar om och hur olika bedömningar av effekterna ser ut, att helt enkelt kritiskt granska sakfrågan. Att sakfrågan får en så underordnad betydelse i mediernas rapportering är ett problem. Det tillåter inte läsarna att kunna avgöra förslagets effekter. Här borde medierna se det som ett självklart uppdrag att göra det förståeligt för sina läsare och ha ett tydligt grepp om sakfrågan. Förutsättningarna för att rösta igenom förslaget är självklart också intressant och bör belysas, men som mediebilden ser ut nu är det en obalans där sakfrågan får en alldeles för underordnad betydelse och det politiska spelet lyfts fram som det viktiga. 4. Jobbskattefrågan är huvudämne eller central för artikelns vinkel När jobbskattefrågan är huvudstoffet för en artikel kan man kategorisera artiklarna utifrån tre olika inriktningar: som plånboksfråga, som jobb- och tillväxtfråga och som faktor för det politiska spelet. Hela den här kategorin omfattar sammanlagt 61 artiklar Som plånboksfråga (16 artiklar) Artiklarna i den här kategorin beskriver främst vilka effekter jobbskatteavdraget får för privatekonomin och fördelningseffekter om hur olika inkomstgrupper gynnas eller missgynnas. Det kan handla om att ställa olika yrkesgrupper mot varandra, som till exempel Sveriges radio gör ( ):

5 Ett vårdbiträde har fått cirka kronor i lägre skatt när det femte jobbskatteavdraget införs nästa år. Sjuksköterskan cirka kronor och läkaren i sänkt skatt per år. Aftonbladet gör en genomgång av samtliga partiers budgetförslag och under rubriken Här är partiet som gör dig till vinnare ( ) redogörs för hur många extra kronor man får i månaden på partiernas olika förslag. Jobbskatteavdraget är en naturlig del av den här artikelns genomgång. Inkomst: Medelinkomst, lite över kronor. Gynnas av: Jobbskatteavdraget och lägre avgift på a- kassan. Skulle ge omkring 700 kronor extra i månaden. Det förekommer flera sätt att titta på plånboksfrågan. Svenska Dagbladet ställer till exempel pensionärerna, som inte omfattas av jobbskatteavdraget, mot dem som jobbar och belyser skillnaderna. Sveriges radio ( ) lyfter genom en politiker från Miljöpartiet fram att jobbskatteavdraget även får effekter för jämställdheten. En kvinna med genomsnittslön som väljer att ta ut full föräldrapenning får knappt kronor före skatt. Efter skatt blir det kronor kvar av föräldrapenningen. den som i stället har kronor i lön får behålla över kronor, efter ett femte jobbskatteavdrag Som en del av jobb- och tillväxtfrågan (12 artiklar) Artiklarna i den här kategorin beskriver främst jobbskatteavdragets effekter för jobb och tillväxt. Eftersom detta är reformens huvudsyfte kan man kanske tänka sig att detta ska belysas och ifrågasättas i störst omfattning, men så är inte fallet. Tolv artiklar handlar om just den här aspekten och av dessa har Svenska Dagbladet skrivit hälften av alla artiklar, Sveriges radio fyra och Aftonbladet två. Aftonbladet ( ) refererar från debatten i SVT och skriver bland annat: Om skattesänkningarna verkligen leder till fler jobb var sedan den röda tråden genom den 15 minuter långa debatten. ( ) - Jag har läst de där rapporterna, de säger inte det Stefan Löfven beskriver. De säger att mer kvar av lönen ger mer jobb. Det är kanske det mest verkningsfulla sättet att skapa mer jobb som finns, sa Fredrik Reinfeldt. Svenska Dagbladet ( ) låter också Fredrik Reinfeldt citeras kring jobbeffekterna av jobbskatteavdraget: - Vi behöver skjuta till mer energi till svensk ekonomi. Vi vill balansera det faktum att vi har en svag efterfrågan med ökad disponibel inkomst och ökad köpkraft i Sverige. På det sättet tror vi att vi säkrar jobb, säger Fredrik Reinfeldt till SvD. Av de tolv artiklar som går att kategorisera under jobb och tillväxt kan man konstatera att det är artiklar som generellt sett inte tar frågan särskilt långt. Vilka effekter jobbskatteavdraget har för att skapa jobb och hur alternativet skulle se ut och vilka för- och nackdelar som finns med motförslagen,

6 är undantag. Sveriges radio publicerar en artikel ( ) som ifrågasätter hur effekterna av jobbskatteavdraget presenteras på regeringens webb och här får läsaren en koppling till de reella effekterna av förslaget. Nu ifrågasätter forskare på regeringens egen expertmyndighet IFAU hur effekterna av jobbskatteavdragen presenteras. Regeringens siffror på hur många nya jobb förslaget leder till får man ta med en stor nypa salt, enligt forskaren Håkan Selin. Artikeln mindre om du blir sjuk i Svenska Dagbladet ( ) tillhör också de få artiklar som tar effekterna av reformen något lite längre och här citeras till exempel finansministern Anders Borg (M). - Vi vet att de åtgärder som har störst effekt på sysselsättningen är att marginaleffekterna på att vara i arbete eller inte vara i arbete är det som bestämmer hur många som är i arbetskraften långsiktigt. De flesta studier tyder på att det finns rätt betydande effekter på sysselsättningen att göra det mer lönsamt att arbeta, motiverade han förslaget Som en del av det politiska spelet (33 artiklar) I artiklar under den här kategorin beskrivs jobbskatteavdraget som en konfliktskapare mellan partier eller inom partier, eller så beskrivs spelet hur regeringen ska lyckas få majoritet för att genomföra avdraget. Den här kategorin innehåller också artiklar som beskriver politiska partiers olika syn på jobbskatteavdraget, utan att i någon djupare argumentation förklara varför. Den här kategorin är den klart dominerande med 33 artiklar. I dessa artiklar är jobbskatteavdraget och vad det faktiskt kan leda till klart underordnat. Det är framför allt två strategiska aspekter som medierna beskriver. Den första handlar om hur stor sannolikheten är att alliansen ska lyckas rösta igenom förslaget med jobbskatteavdraget i riksdagen och speglar också i flera fall hur den höjda skiktgränsen för statlig inkomstskatt är en del av frågan. Aftonbladet ( ) skriver hur Socialdemokraterna ska stoppa jobbskatteavdraget: Fredrik Reinfeldt vill satsa på sänkta skatter nästa år. Men efter SVT- debatten hotar Stefan Löfven att stoppa paketet tillsammans med Sverigedemokraterna. - Vi lägger ett utskottsinitiativ, säger S- ledaren till DN. Svenska Dagbladet har flera politiska analyser som tar upp frågan hur regeringen ska lyckas få igenom jobbskatteavdraget. Till exempel här i Oväntad öppning för spektakulär strid i höst ( ). Skattefrågan är politiskt laddad, inte minst för Moderaterna som vann makten först sedan partiet började motivera skattesänkningarna med att de skapar jobb. Och under rubriken Skatteförslaget ska fällas ( ) skriver tidningen:

7 Redan i dag sker en första gemensam aktion i skatteutskottet, sär S, MP och V tänker uppmana finansutskottet att säga nej till ett femte jobbskatteavdrag och höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. Kravet delas upp i två olika yrkanden. Sverigedemokraternas roll för om förslaget om jobbskatteavdraget och sänkningen i marginalskatt ska gå igenom är medierna mycket ivriga på att berätta om. Flera artiklar handlar om den här aspekten. Här i Sveriges radio ( ): Regeringen väntas i sitt budgetförslag föreslå ett femte jobbskatteavdrag och att brytpunkten höjs så att färre behöver betala statlig skatt. SD stödjer ett femte jobbskatteavdrag, men säger däremot nej till höjd brytpunkt. Sällström tror att det blir svårt för regeringen att lägga fram ett sådant förslag om en majoritet av partierna i finansutskottet i förväg gör klart att de säger nej. Och Aftonbladet ( ) skriver i en politisk kommentar om hur Sverigedemokraterna kan hjälpa alliansen. Regeringen kan räkna med att få igenom det femte jobbskatteavdraget med hjälp av Sverigedemokraterna. Tack, Jimmie. Hur alliansen ska lyckas få igenom jobbskatteavdraget är den ena sidan av hur medierna beskriver de partipolitiska turerna, den andra sidan handlar om sprickan inom Socialdemokraterna. Ursprunget är att Stefan Löfven sagt att trots att han är emot avdragets införande kommer han inte att riva upp beslutet i en eventuell regeringsposition. Aftonbladet ( ) skriver under rubriken Nu bråkar S om skatter. Socialdemokraternas ledning har varit hård i sin kritik mot jobbskatteavdraget, men har samtidigt sagt att man inte river upp det efter en eventuell valseger nästa år. det har fått Reinfeldt att kalla S- ledaren Stefan Löfven för hycklare. Sveriges radio beskriver S- konflikten i tre olika artiklar S: Går inte på val på att höja inkomstskatter ( ), Löfvens besked om jobbskatteavdrag ifrågasätts ( ) och Kritiker backar stödjer femte jobbskatteavdrag ( ). Sveriges radio skriver bland annat: Ledande socialdemokrater ifrågasätter nu partiledaren Stefan Löfvens besked om att socialdemokrafterna vid en valvinst inte tänker slopa det femte jobbskattevadraget, som den nuvarande regeringen vill genomföra. 5. Jobbskatteavdraget är en liten del av en bredare vinkel När jobbskatteavdraget är en kompletterande del i en artikel som har en annan vinkel kan man se två stora huvudgrupper av artiklar. Den ena är när något av allianspartiernas politik ska beskrivas generellt, den andra är när oppositionens politik ska beskrivas på samma sätt. Dessa utgör tillsammans 17 artiklar av sammanlagt 45 artiklar. I den här formen av artiklar går journalisten inte djupare i vad jobbskatteavdraget innebär, utan mer att det finns en politisk inställning till avdraget

8 som är antingen positiv eller negativ, det vill säga antingen föreslår man ett nytt jobbskatteavdrag eller så tänker man förhindra det. Fler sjuksköterskor och dyrare alkohol ( ) i Svenska Dagbladet är exempel på hur en artikel som behandlar alliansens politik kan formuleras. Det femte jobbskatteavdraget dominerar årets budget, men här är några exempel på övriga förslag som finansministern presenterade i går. Aftonbladet ( ) får exemplifiera hur en artikel om oppositionens politik kan formuleras: Socialdemokraterna flirtar med medelklassen. Ingen fastighetsskatt, ingen förmögenhetsskatt, ett femte jobbskatteavdrag. Och så rutavdrag förstås. Vid sidan om artiklar där partiernas politik beskrivs kan man hitta ytterligare ett ämne för artiklar där jobbskatteavdraget blir en del av helheten. Det är när Svenska Dagbladet i fyra olika artiklar beskriver läget på bostadsmarknaden. Här menar journalisterna att avdraget har betydelse och till exempel i artikeln Bankerna lätta politiska byten i spåren av Lehman Brothers ( ) formulerar man sig så här: I första hand är det ränte- och jobbskatteavdrag som eldar på bostadsrallyt. Men att klampa in på förfesten till nästa års riksdagsval med hot om slopade ränteavdrag är politiskt självmord. TABELLER: ARTIKLARNAS FÖRDELNING MELAN OLIKA KATEGORIER, SAMTLIGA MEDIER Jobbskatteavdraget betydelsefull för huvudvinkeln på artikeln: 61 artiklar Jobb- och tillväxtfråga: 12 artiklar Plånboksfråga: 16 artiklar Faktor för det politiska spelet: 33 artiklar Jobbskatteavdraget som en kompletterande del i artikel med annan vinkel: 45 artiklar Beskriva alliansens politik: 17 artiklar Beskriva oppositionens politik: 17 artiklar För att belysa bostadsmarknaden: 4 artiklar Övrigt: 7 artiklar 6. Skillnader mellan de tre medierna Svenska Dagbladet har publicerat flest artiklar som innehåller jobbskatteavdraget: 46 artiklar behandlar ämnet på ett eller annat vis, Sveriges Radio gör det vid 41 tillfällen och i Aftonbladets fall 19.

9 Generellt sett skiljer mediernas rapportering sig inte så mycket åt. Centralt för allas rapportering är att de har sin tyngdpunkt på frågan som en del av det politiska spelet. De skillnader man kan peka på är att Sveriges Radio Ekot utmärker sig i att belysa frågan ur ett plånboksperspektiv. Av de 16 artiklar som de tre medierna har publicerat tillsammans hittar man elva av dessa hos public service- företaget. Man kanske kan ha föreställningen att det här är kvällstidningarnas paradgren att med tydliga sammanställningar och överskådlig layout peka på vinnare och förlorare, men så är inte fallet i den här genomgången. TABELLER: ARTIKLARNAS FÖRDELNING MELLAN DE OLIKA MEDIERNA Jobbskatteavdraget betydelsefullt för huvudvinkeln på artikeln: 61 artiklar Jobb och tillväxtfråga AB: 2 SVD: 6 SR: 4 Plånboksfråga AB: 3 SVD: 2 SR: 11 Faktor för det politiska spelet AB: 7 SVD: 12 SR: 14 Jobbskatteavdraget som en kompletterande del i artikel med annan vinkel: 45 artiklar Beskriva alliansens politik AB: 3 SVD: 9 SR: 5 Beskriva oppositionens politik AB: 3 SVD: 8 SR: 6 För att belysa bostadsmarknaden AB: 0 SVD: 4 SR: 0 Övrigt AB: 1 SVD: 5 SR: 1 (AB=Aftonbladet, SVD=Svenska Dagbladet, SR=Sveriges Radio Ekot)