tillbaka till flumskolan Vänsterpartiernas avsaknad av en gemensam utbildningspolitik

Transkript

1 tillbaka till flumskolan Vänsterpartiernas avsaknad av en gemensam utbildningspolitik

2 Innehåll Sammanfattning 3 KLASSRESAN SKA BÖRJA I KLASSRummet 4 TOLV ÅRS SVEK MOT skolan 4 Tidigare betyg för kunskapsuppföljning och stöd 5 Ordning och reda 6 LäxoR 6 Nationella prov 7 Valfrihet och mångfald för elever och föräldrar genom friskolereformen 7 Likvärdiga skolor 8 VÄNSTERPARTIERNAS OENIGHET I SKOLFRÅGORna 8

3 Sammanfattning I hösten val står två olika regeringsalternativ mot varandra och väljarna har möjlighet att ta ställning för vilken väg Sverige ska ta in i framtiden. I flera frågor är alternativen tydliga. Mot Alliansens arbetslinje står vänsteroppositionens återgång till bidragslinjen. Det är tydligt att jobben, ekonomin och skolan hör till väljarnas viktigaste frågor inför höstens val. Men trots detta har vänsterpartierna inte presenterat en gemensam politik för den viktiga del av vår gemensamma välfärd som skolan utgör. Tillsammans har S, V och Mp under mandatperioden konsekvent röstat nej till alla initiativ för mer kunskap i skolan. Samtidigt har de var för sig presenterat en rad vitt skilda förslag som skulle innebära en återgång till den gamla flumskolan utan kunskapsfokus, utan tydliga krav och utan bättre uppföljning med stöd till elever. Det är höljt i dunkel hur vänsterpartiernas gemensamma skolpolitik ser ut. Såväl Sveriges elever som föräldrar och lärare förtjänar att få veta hur skolan kommer att se ut om vänsterpartierna skulle vinna valet i september. Kommer Sverige att bli ett av de få länder i världen där föräldrarna nekas information om hur deras barn presterar i skolan? Kommer det bli offret eller förövarna som tvingas att byta skola vid svåra fall av mobbing? Och kommer valfriheten och mångfalden att försvinna i den svenska skolan? Med denna genomgång vill vi rikta frågan till vänsteroppositionen om hur deras gemensamma svar ser ut för skolan. Vi väntar på besked på följande viktiga områden: Betyg Läxor Satsningar mot mobbing Nationella prov Ordning och reda Friskolornas framtid Krav på läroplan 3

4 KLASSRESAN SKA BÖRJA I KLASSRUMMET Sverige är på många sätt ett bra land. Men trots en god välfärd får fortfarande inte alla människor i vårt land lika möjligheter att skapa sig ett bra liv. Vi vill att Sverige ska bli ett föregångsland där allas potential tas tillvara och där ingen lämnas utanför. Få platser är lika viktiga för en bra start i livet och goda förutsättningar för framtiden som skolan. Moderaterna arbetar för en skola där alla barn och ungdomar kan komma till sin rätt och där alla, oavsett bakgrund, ges bästa möjliga förutsättningar. En skola med ökad fokus på kunskap leder också till ökad rättvisa. Kunskap är nyckeln som ger alla elever, var man än kommer ifrån, möjlighet att lyckas och att nå sin fulla potential. Det är en skola där alla elever möts av höga krav och stora förväntningar. Det är en skola där extra stöd är en självklarhet för de elever som inte når målen och där nya utmaningar lägger grunden för goda kunskaper. Om Sverige ska kunna hävda sig i den allt tuffare internationella konkurrensen är det avgörande att våra skolor tillhör världens främsta. Vår gemensamma välfärd, våra företags konkurrenskraft och vår tids stora utmaningar möts bäst av ökad kunskap. Om vi vill att Sverige ska vara ett land som håller ihop, ett föregångsland där alla ges möjlighet att lyckas i livet, behöver vi en skola med tydligt fokus på kunskap som ser samtliga elever. TOLV ÅRS SVEK MOT SKOLAN Moderaterna har höga ambitioner för utbildningsväsendet. Trots att vi redan hunnit med mycket under mandatperioden återstår hårt arbete. Utmaningarna är många och omfattande. Under de senaste 20 åren har vi kunnat ta del av allt dystrare siffror för den svenska skolan. Internationella studier av läsförståelse, matematikkunskaper och resultat i NO-ämnen visar att elever i Sverige successivt halkar efter andra jämförbara länder. En av fyra saknar betyg i ett eller flera ämnen när de lämnar grundskolan, en av tio är inte behörig till gymnasiet. Det är svaga kunskapsresultat för en liten ekonomi i en alltmer globaliserad värld. Resultaten i gymnasieskolan har under de senaste 15 åren sjunkit drastiskt. Avhoppen från yrkesprogrammen är för många. Endast 57 procent av eleverna har fullständiga betyg när de lämnar ett yrkesprogram, medan motsvarande siffra för teoretiska program är 79 procent. Individuella programmet, vars syfte är att hjälpa elever som saknar behörighet till ett nationellt program, har under de senaste åren blivit ett av gymnasieskolans största program. Endast tre av fyra elever slutför sin treåriga gymnasieskola inom fyra år var den siffran 10 procent, i dag är den alltså 25 procent. Detta är tyvärr resultatet av 12 år med socialdemokratisk skolpolitik. En politik där kunskap och kvalitet inte sattes i främsta rummet, en politik där ordning och reda ansågs omodernt. Socialdemokratins stora svek har slagit hårdast mot dem som varit allra mest beroende av en bra skola, de elever vars föräldrar inte kunnat reparera skolans misstag hemma vid köksbordet. Kravlöshet blev verktyget som skulle hjälpa fler elever att nå målen och i dag kan vi se resultaten. Varje år lämnar och hoppar elever av gymnasieskolan med ofullständiga betyg. Detta är en utveckling som vi moderater anser vara helt oacceptabel och alliansregeringen har under mandatperioden påbörjat den största reformeringen av den svenska skolan sedan folkskolan infördes Vänsterpartierna verkar ha lämnat Walk-over i skol- och utbildningspolitiken. Tydliga förslag och konkreta planer för hur Sveriges elever ska nå kunskapsmålen har ersatts av en innehållslös retorik 4

5 om att de eftersträvar en skola som håller ihop. En samlad utbildningspolitik lyser med sin frånvaro. De tre oppositionspartierna har helt skilda synsätt på skolans kunskapsuppdrag, vilket visade sig redan 2005 när de misslyckades med att komma överens om en ny skollag. Här följer en genomgång av några av de viktigaste områdena inom skolpolitiken med exempel på S, V och MP:s oenighet i frågorna. Tidigare betyg för kunskapsuppföljning och stöd För att så tidigt som möjligt upptäcka om en elev inte hänger med i sina klasskamraters tempo krävs en tydlig kunskapsuppföljning. Forskning har bekräftat att när betygen avskaffades på de lägre årskurserna och började införas först i årskurs åtta var det främst barn från arbetarfamiljer och studieovana hem som drabbades. Det var ingen slump att arbetarrörelsen en gång i tiden slogs för att betyg skulle införas. Betyg är det som gör att alla oavsett bakgrund kan få stöd tidigt för att nå nya höjder. Vi moderater och de andra partierna i Alliansen är överens om att vi behöver betyg i skolan. Det behövs som ett kvitto på att eleverna ska nå kunskapsmålen. Alliansen vill också införa betyg från årskurs sex och i fler steg. Det är viktigt för att eventuella kunskapsluckor ska upptäcks tidigare än i dag och för att eleverna ska känna motivation att anstränga sig ytterligare. Regeringen har under mandatperioden infört skriftliga omdömen från årskurs ett. Det ger en tydlig signal till föräldrar, elever och lärare hur det går i skolan. Om kunskapsluckor upptäcks ska passande stöd sättas in så tidigt som möjligt. Av samma anledning har regeringen infört nationella prov från årskurs tre i de viktiga baskunskaperna läsning, skrivning och räkning. Fler kunskapsstationer minimerar risken för att elever ska gå osedda genom grundskolan. För att garantera att alla elever ska få det stöd de har rätt till har regeringen stärkt rätten till särskilt stöd i förslaget till ny skollag. Utan en tydlig kunskapsuppföljning så kommer Sveriges elever åter igen att svikas. Inget gemensamt besked från oppositionen om betygen. Socialdemokraterna har under denna mandatperiod ställt sig positiva till tidigare betyg medan Vänsterpartiet är emot betyg överhuvudtaget. Miljöpartiet säger tyligt nej till tidigare betyg. Det finns inte något gemensamt besked från vänsterpartierna om något så centralt för skolan som betyg. 5

6 Ordning och reda Lärarfacken presenterade på DN debatt 2005 en undersökning som visade på lärarnas svåra situation. Hela 4 av 10 lärare ägnade varje dag betydande lektionstid åt att skapa trygghet och studiero, värdefull tid som borde ha gått till undervisningen. Samtidigt visste 6 av 10 lärare inte vilka befogenheter lagstiftningen gav dem för att ingripa vid bråk eller för att beslagta störande föremål. Redan 2007 införde därför Alliansen tydligare befogenheter för lärarna att skapa ordning i klassrummen. Alltför många elever blir varje år mobbade i skolan, det är helt oacceptabelt. Alliansen har under mandatperioden satsat stort på att sprida kunskap ut till huvudmännen för att säkra att alla har mobbningsplaner som bygger på forskning och beprövad erfarenhet. I Norge och på Island, där man använder sig av sådana metoder, har mobbingen minskat tyligt. Nu finns även möjlighet för skolorna att flytta mobbare till en annan skola så att det inte är offret som behöver flytta på sig. Ingen elev ska vara rädd för att gå till skolan. Därför är det nu avgörande att fortsätta med mobbningssatsningen genom att stärka huvudmännens kunskaper om vilka metoder som på bästa sätt förebygger mobbning. Stor oenighet bland vänsterpartierna kring ordning och reda samt satsningar mot mobbing. Miljöpartiet säger nej till ordning och reda medan Socialdemokraterna stödjer starkare befogenheter för läraren att bringa ordning i klassrummet. Miljöpartiet är inte bara emot de nya ordningsreglerna utan även emot gällande skollag som i 25 år tillåtit kvarsittning, något som man nu vill avskaffa. Miljöpartiet nöjer sig inte bara med det, utan anser även att det är fel att mobbarna ska tvingas byta skola. Vänsterpartiet har i sin budgetmotion inte avsatt några pengar till mobbningssatsningen. Någon uppgörelse om ordning i klassrummen eller om vänsterpartierna står på mobbarnas eller mobbningsoffrets sida har ännu inte presenterats. Läxor Läxor är ofta en viktig del i elevernas inlärning under skoltiden. Genom hemuppgifter och läxor repeteras och fördjupas kunskaper inhämtade i skolan samtidigt som förmågan till självständigt arbete övas upp. Om läraren anser att det behövs läxor för att eleverna ska nå kunskapsmålen bör självklart möjligheten finnas att kunna ge läxor. Moderaterna och våra vänner i Alliansen är mycket tydliga med detta. S, V och MP är inte överens om läxor i den svenska skolan. Socialdemokraterna delar vår inställning kring läxor, medan Vänsterpartiet däremot helt vill förbjuda läxor. Någon gemensam politik om läxor har inte presenterats av vänsterpartierna. 6

7 Nationella prov För att så tidigt som möjligt upptäcka om en elev inte når kunskapsmålen och därmed får rätt stödundervisning har Alliansen infört nationella prov från årskurs tre. Med fler kontrollstationer minskar risken för att elever ska kunna gå osedda genom skolan. Inget besked om nationella prov. Socialdemokraterna har precis som i frågan om betyg ändrat uppfattning och är i dag positiva till tidigare nationella prov. Vänsterpartiet vill däremot inte ha nationella prov från årskurs tre. Någon uppgörelse kring huruvida nationella prov från årskurs tre blir kvar om vänsterpartierna vinner valet har inte presenterats. Valfrihet och mångfald för elever och föräldrar genom friskolereformen För oss är undervisningens kvalitet alltid viktigare än vem som äger eller driver en skola. Vi för en politik som syftar till att alla elever i såväl kommunala som fristående skolor ska få en bra start i livet. Vi moderater vi att alla Sveriges skolor ska kvalitetsgranskas utifrån likvärdiga kriterier, oberoende av huvudmannaskap och ansvar ska kunna utkrävas av skolor som inte håller kvalitetskraven. Samtidigt har friskolereformen varit viktig för öka mångfald och valfrihet inom svenska skolan. Genom en större mångfald tillmötesgås också fler människors olika behov och förutsättningar. Över en kvarts miljon barn och ungdomar går idag i enskilt drivna förskolor och skolor. Föräldrarna är över lag nöjda och resultaten är goda. Vi är alla unika och olika som individer, då måste skolorna också få se lite olika ut. Sverige behöver såväl stora som små skolor, olika pedagogiska alternativ, språkliga inriktningar, kulturskolor etc. Om valfriheten skulle försvinna skulle inte bara kvaliteten sjunka utan vi skulle även förvägra tiotusentals elevers behov. Vänsterpartierna är ej överens om fortsatt valfrihet och mångfald för elever och föräldrar. Miljöpartiet har sedan friskolereformens införande försvaret valfriheten och mångfalden inom skolan. Vänsterpartiet är däremot helt emot elevernas och föräldrarnas rätt att välja skola. Vad de tre vänsterpartierna har för gemensam politik för valfrihet och mångfald är därmed högst oklart. 7

8 Likvärdiga skolor Läroplanen talar om vad alla elever i Sverige har rätt att få för undervisning, kunskap och vilken demokratisk värdegrund den svenska skolan vilar på. Timplanen reglerar hur många timmars undervisning i respektive ämne varje elev i grundskolan har rätt till. Den stora fördelen med läroplanen och timplanen är att undervisningen blir likvärdig, alla elever garanteras likvärdig undervisning och lika mycket undervisningstid i exempelvis matematik. Inget enigt besked från S, V och MP om likvärdiga skolor. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill att alla skolor ska lyda under dessa regler, medan Miljöpartiet anser att skolorna själva ska få välja och om de så önskar ha egna läroplaner. Vänsterpartierna har inte presenterat någon uppgörelse om det ska vara krav på att skolorna ska vara likvärdiga eller inte. VÄNSTERPARTIERNAS OENIGHET I SKOLFRÅGORNA Tidigare betyg X nej X nej ja Läxor X nej ja ja Nationella prov X nej ja ja Ordning och reda - nja X nej ja Mobbningssatsning X nej ja ja Friskolor X nej ja ja Krav på likvärdig läroplan ja X nej ja 8