Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Transkript

1 Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg

2 Betygsstatistik för årskurs 9 år 2015 I slutet av september 2015 presenterade Skolverket den officiella statistiken över betygsresultat för skolår 9. Statistiken avser läsåret 2014/15. Resultat finns för riket, län, kommuner och skolor, såväl kommunala som fristående. Kort sammanfattning av betygsresultat för Upplands Väsby kommun Skolorna i Upplands Väsby fick 2015 ett genomsnittligt meritvärde på 218,7 (baserat på 17 ). Enligt den tidigare beräkningsmodellen, baserad på 16, var meritvärdet 211,4. Det är en ökning från föregående år med 4,2 meritpoäng. Värdet är lägre än länssnittet (238,8) och rikssnittet (224,7) De fristående skolorna hade ett betydligt högre meritvärde (231,7) än de kommunala skolorna (209,0) Om nyanlända (mindre än fyra år i Sverige) exkluderas ökar meritvärdet till 227,2 Flickor har fortsatt högre meritvärde (231,2) än pojkar (207,7) och även högre andel som klarat målen och som blivit behöriga till gymnasium Andelen behöriga till gymnasium minskade med några procentenheter till 78,6 % och är lägre än för länet (88,3 %) och riket (85,6 %) Sju av tio elever (70 %) nådde målet i alla (samma som föregående år) Elever som har utländsk bakgrund och även är födda utomlands nådde i lägre utsträckning målen i alla (50 %) Elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning nådde i hög grad målen i alla (84 %). Motsvarande värde för elever med föräldrar som har förgymnasial/gymnasial utbildning var 63 % Resultat för riket Det genomsnittliga meritvärdet redovisas från om med läsåret 2014/15 som värdet av 17 i stället för som tidigare 16. Det gör att det inte blir korrekt att jämföra med tidigare år. Flickor har i genomsnitt ett högre meritvärde än pojkar; våren 2015 var flickornas genomsnittliga meritvärde 238,1 medan pojkarnas var 212,1. Det skilde därmed drygt 26 meritvärdespoäng mellan flickorna och pojkarna, vilket är en större skillnad jämfört med föregående år. Andelen inte behöriga till gymnasieskola var 14,4 procent, vilket är högre än föregående år (13,1 procent). I absoluta tal motsvarar det fler obehöriga elever. Behörighetskraven är lägst till yrkesprogrammen. Att vara behörig till yrkesprogram innebär även att vara behörig till högskoleförberedande program för de flesta eleverna. Det är mindre än 1 procent av eleverna som avslutat årskurs 9 våren 2015 som enbart var behöriga att söka till yrkesprogram. 81 procent av eleverna är behöriga till samtliga nationella program. Andelen som blev behöriga har ökat från 69 procent till 72 procent sedan 2013 för elever som invandrat och börjat i svensk skola i årskurs 1-5. Däremot har andelen elever som börjat i svensk skola i årskurs 6-9 försämrat sina resultat, från en behörighet på 28 procent till 26 procent i år. Våren 2015 uppnådde 77 procent av eleverna målen i alla. Elever som är obehöriga att söka till gymnasieskolans nationella program saknar ett eller flera godkända betyg av de 8 som är kravet. Av de elever som saknar behörighet till de nationella programmen saknar 2

3 1800 elever godkänt betyg i ett ämne, över elever saknar godkänt betyg i två eller flera och elever saknar godkänt i samtliga som de skulle haft slutbetyg i. Generellt sett är det en större andel flickor som är behöriga till gymnasieskolan än det är pojkar. Våren 2015 var 88 procent av flickorna behöriga till gymnasieskolan, medan motsvarande för pojkarna var 84 procent. Skillnaden i andel behöriga mellan pojkar och flickor var större i kommunala skolor än i fristående skolor. Detta ska sättas i relation till att det är en större andel flickor i fristående skolor och att elever i fristående skolor generellt har högre betyg. Föräldrarnas högsta utbildningsnivå samt om eleverna är födda i Sverige eller inte är faktorer som har visat sig ha en stor påverkan på elevernas genomsnittliga betyg. Andelen elever som uppnår behörighet till gymnasieskolan är betydligt lägre bland de elever som invandrat efter ordinarie skolstart än bland övriga elever. Sett till behörighet över tid har denna grupp en mer negativ trend än övriga elevgrupper. Inom denna grupp låg var behörigheten inledningsvis 23 procentenheter lägre än rikets värde; sedan dess har andelen sjunkit och låg våren procentenheter lägre jämfört med riket. Drygt hälften av eleverna i årskurs 9 hade föräldrar med eftergymnasial utbildning. Endast en mindre andel (knappt 6 procent) hade föräldrar med förgymnasial utbildning motsvarande grundskola. Föräldrarnas högsta utbildningsnivå ser också olika ut mellan elever som är födda i Sverige och elever som invandrat före respektive efter ordinarie skolstart. Medan drygt 3 procent av eleverna födda i Sverige har föräldrar med förgymnasial utbildning är motsvarande siffra för elever som invandrat till Sverige efter ordinarie skolstart över 33 procent. Andelen elever med eftergymnasialt utbildade föräldrar är också betydligt lägre bland elever som invandrat efter ordinarie skolstart. Bland elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning var närmare 94 procent behöriga till gymnasieskolan. Motsvarande bland elever vars föräldrar har gymnasial eller förgymnasial utbildning var 79 procent. Det skilde därmed 15 procentenheter i behörigheten mellan dessa två grupper. 17 procent av eleverna som avslutade årskurs 9 våren 2015 gick i en fristående skola. Elever i fristående skolor har generellt sett ett högre genomsnittligt meritvärde än elever i kommunala skolor. Våren 2015 hade elever på fristående skolor 245,2 i genomsnittligt meritvärde och elever på kommunala skolor 220,3. Det skilde därmed 225 meritvärdespoäng mellan kommunala och fristående skolor, vilket är en ökning av skillnaden jämfört med våren För mer information om resultaten på riksnivå, se Skolverkets PM Slutbetyg i grundskolan, våren

4 Resultat för Upplands Väsby kommun Det genomsnittliga meritvärdet våren 2015 för eleverna i Upplands Väsby kommun var 218,7, baserat på 17. Det är ett lägre värde än länssnittet (238,8) och även lägre än rikssnittet (224,7). Enligt den tidigare beräkningsmodellen, baserad på 16, var meritvärdet 211,4. Det är en ökning från föregående år med 4,2 meritpoäng. I diagram 1 redovisas hur meritvärdet förändrats de elva senaste åren. Kommunen har, med undantag för åren , legat under genomsnittet för såväl Stockholms län som riket. Både den gamla och nya meritvärdesberäkningen redovisas. Meritvärdet för de kommunala skolorna var 209 och för de fristående skolorna 231,7. Det är en något lägre differens än föregående år. Diagram 1. Genomsnittligt meritvärde för Upplands Väsby kommun, länet och riket Samtliga skolor. I tabell 1 redovisas betygsutvecklingen de senaste tio åren i kommunen. Av tabellen framgår bland annat andelen elever i kommunen som uppnått behörighet till nationella program respektive målen i ett eller flera de senaste tio åren. Knappt åtta av tio elever var behöriga till yrkesprogrammen. Sju av tio elever uppnådde målen i alla, vilket är samma andel som föregående år. Värdena avser samtliga skolor i kommunen, oavsett huvudman. 4

5 Tabell 1. Andel elever i årskurs 9 i Upplands Väsby som nått behörighet/mål samt bakgrund/kön Antal elever årskurs Totalt antal andel (%) flickor 46,3 44,6 48,3 48,6 46,8 44,7 50,5 44,7 45,5 45,3 andel (%) pojkar 53,7 55,4 51,7 51,4 53,2 55,3 49,5 55,3 54,5 54,7 andel (%) elever med utländsk 19,8 22,6 21,6 21,9 27,7 24,1 27, ,8 bakgrund andel (%) elever med föräldrar 42 40,7 40,5 41,7 41,8 39,2 41,7 43,4 45,3 46,6 med eftergymnasial utbildning Genomsnittligt meritvärde (17) ,7 Genomsnittligt meritvärde (16) 203,3 209,5 214, ,7 205, ,5 207,2 211,4 Andel (%) behöriga till ,4 83, ,8 78,6 yrkesprogram Andel (%) behöriga till nat. pgm 86,6 90, ,4 87, Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla 69,7 72,7 74,8 71,1 74,8 70,9 71, ,7 69,7 * Från och med höstterminen 2011 infördes nya behörighetskrav för gymnasieskolan, vilket innebär att det är fyra nya behörighetsvariabler. Det tidigare värdet redovisas därför inte längre. Skolverket har meddelat att det är andelen behöriga till yrkesprogrammen som fortsättningsvis ska användas som mått. Från och med läsåret 2014/15 redovisas meritvärdet baserat på 17 i stället för som tidigare 16; detta gör att jämförelse bakåt inte kan göras. I tabell 2 redovisas andelen behöriga till nationellt program (yrkesprogram), fördelade på programtyp och huvudman (totalt, kommunal respektive fristående). Det var totalt 406 elever som gick ut grundskolan våren ,6 procent var behöriga att söka till gymnasiets yrkesprogram; en något lägre andel var även behöriga till de högskoleförberedande programmen. Andelen behöriga elever är högre i fristående skolor; vilket även är fallet på läns- och riksnivå. I kommunen var 92,9 procent av eleverna i fristående skolor behöriga, mot 68,5 procent för kommunala. Av de kommunala skolorna hade Grimstaskolan den högsta andelen behöriga, tätt följd av Runbyskolan. Lägst andel behöriga hade Väsbyskolan där bara varannan elev (51,3 procent) var behörig. 5

6 Tabell 2. Andel elever i årskurs 9 behöriga till nationella program 2015, fördelade efter programtyp Andel (%) elever behöriga till Andel (%) elever ej behöriga Högskoleförberedande program Antal Yrkes- Estetiskt Ekonomi-, Naturvetenelever program program humanistiska och skapligt och i åk 9 samhällsvetenskaps- tekniskt program program Upplands Väsby totalt ,6 78,1 76,6 74,6 21,4 Upplands Väsby kommunala ,5 68,1 66,8 63,4 31,5 Upplands Väsby fristående ,9 92,3 90,5 90,5 7,1 Kommunala skolor Grimsta skola 82 79,3 79,3 79,3 75,6 20,7 Runby skola 54 77,8 75,9 74,1 74,1 22,2 Smedby skola 26 65,4 65,4 61,5 61,5.. Väsby skola 76 51,3 51, ,4 48,7 Fristående skolor Sandbergska skolan 24 ~100 ~100 ~100 ~100. Sverigefinska skolan Södervikskolan 107 ~100 95,3 92,5 92,5.. Vittra Väsby 34 ~100 ~100 ~100 ~100.. Länet totalt ,3 87,7 86,3 85,6 11,7 Riket totalt ,6 84,8 83,3 82,3 14,4 Anm. Om uppgiften baseras på färre än 10 eleve, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) i stället för utfall. Om andelen beräknas på få elever så att andelen som inte är behörig motsvarar 1-4 elever visas andel behöriga som ~100 istället för utfall. 6

7 I diagram 2 redovisas det genomsnittliga meritvärdet för kommunerna i Stockholms län. Upplands Väsby ligger kvar på samma plats som föregående år i rankingen; dvs. plats 24 av 26. Diagram 2. Meritvärde för årskurs 9 i Stockholms län läsåret 2014/15 Diagram 3 visar det genomsnittliga meritvärdet för elever i årskurs 9, fördelat på skolorna i kommunen, för läsåret De fristående skolorna har högre meritvärden än de kommunala. Eftersom beräkningen av meritvärdet har förändrats är det inte relevant att göra en jämförelse med tidigare års resultat. 7

8 Diagram 3. Meritvärde för årskurs 9 i Upplands Väsby kommun läsåret 2014/15, fördelat efter skola Av tabell 3 framgår att en lägre andel elever i kommunen nått målen i alla jämfört med riket; 70 procent för kommunen mot rikets 77 procent. Elever i de fristående skolorna har i högre utsträckning nått målen i alla, jämfört med de kommunala skolorna. Jämfört med föregående år är andelen som uppnått målen densamma som föregående år, 70 procent. De kommunala skolorna har dock sänkt sitt resultat med 4 procentenheter medan de fristående tvärtom ökade med 3 procentenheter. Sett till riket ligger andelen kvar på samma nivå som föregående år. 8

9 Tabell 3. Andel elever i årskurs 9 år 2015 som uppnått målen, fördelade efter skola Antal Andel (%) elever som nått målen i alla Kommunala skolor Grimsta skola Runby skola Väsby skola Smedby skola Fristående skolor Sandbergska Competens Sverigefinska skolan.... Södervikskolan Vittra Väsby Kommunala skolor Fristående skolor Samtliga skolor Länet (samtliga huvudmän) Riket (samtliga huvudmän) Anm. Om uppgiften baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) i stället för utfall. Om andelen beräknas på få elever så att andelen som inte är behörig motsvarar 1-4 elever visas andel behörig som ~100 istället för utfall. Som tidigare nämnts påverkas elevresultaten starkt av faktorer som kön, föräldrarnas utbildning samt elevens bakgrund (svensk eller utländsk). I tabell 4 redovisas andel elever som uppnått målen, fördelat efter bakgrund. I Upplands Väsby kommun nådde 78 procent av eleverna med svensk bakgrund målen i alla, vilket är en minskning med 5 procentenheter från föregående år. De fristående skolorna har ett högre värde än de kommunala (86 respektive 70 procent). Andelen behöriga till gymnasiets yrkesprogram var 85 procent, vilket är marginellt högre än föregående år. Jämfört med länet och riket är kommunens värden lägre. Av elever med utländsk bakgrund men som är födda i Sverige nådde 69 procent målen i alla. Även i denna grupp har elever i fristående skolor högre värden än elever i kommunala skolor (78 respektive 64 procent). För elever som gått i kommunala skolor var andelen behöriga till gymnasiets yrkesprogram var högre än för elever med svensk bakgrund (81 respektive 78 procent). Av de elever som hade utländsk bakgrund och även var födda utomlands uppnådde hälften (50 procent) målen i alla ; en minskning med 8 procentenheter från förra året. Andelen elever som var behöriga till gymnasiets yrkesprogram var 63 procent. 9

10 Elever i fristående skolor hade markant bättre resultat än elever i kommunala skolor, Andelen elever med svensk bakgrund varierar markant mellan skolorna i kommunen; i Södervikskolan har nio av tio elever svensk bakgrund medan motsvarande värde för Väsbyskolan är tre av tio elever. Smedbyskolan hade den största andelen elever födda utomlands (35 procent), följd av Väsbyskolan (30 procent). Generellt har fristående skolor lägre andel elever med utländsk bakgrund. Andelen elever födda utomlands är på samma nivå i Upplands Väsby som i länet och riket. I denna grupp är andelen som nått behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram lägre i Upplands Väsby än i länet men högre än i riket. Andelen behöriga i kommunens skolor har dock minskat med 7 procentenheter från förra året; det är också den grupp som har haft den största försämringen. Tabell 4. Andel (%) elever årskurs 9 som uppnått målen läsåret 2014/15, fördelade efter bakgrund Svensk bakgrund Utl. bakgrund, födda i Sverige Utl. bakgrund, födda utomlands Antal Andel Andel Andel Antal Andel Andel Andel Antal Andel Andel Andel elever elever uppnått behörig elever elever uppnått behörig elever elever uppnått behörig % målen i yrkes- % målen i yrkes- % målen i yrkesalla prog. alla prog. alla prog. (%) (%) (%) (%) (%) (%) Upplands Väsby, totalt Upplands Väsby, kommunal Upplands Väsby, fristående ~ Grimsta skola Runby skola Väsby skola ~ Smedby skola Sandbergska skolan ~ Sverigefinska skolan Södervikskolan ~ Vittra Väsby ~ Stockholms län, totalt Stockholms län, kommunal Stockholms län, fristående Riket, totalt Riket, kommunal Riket, fristående Anm. Om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) i stället för utfall. 10

11 Diagram 4. Andel behöriga till nationellt program i Upplands Väsby Av diagram 4 framgår hur behörigheten till nationellt program förändrats de senaste tio åren. Mellan 2008 och 2009 sjönk andelen behöriga elever i kommunen från 89 till 82 procent. Någon motsvarande utveckling skedde inte på läns- och riksnivå. Även mellan 2010 och 2011 sjönk andelen; till viss del förklaras det av de nya behörighetskrav som infördes Det senaste året har andelen minskat från 81,8 till 78,6 procent. Den negativa utvecklingen är inte unik för kommunen utan har även skett på såväl läns- som riksnivå. Tabell 5 visar på betydelsen av föräldrarnas utbildning för elevernas betygsresultat. 84 procent av eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning nådde målen i samtliga, vilket är ett lägre värde än såväl länets som rikets. Drygt nio av tio elever (93 procent) i denna grupp var behöriga till yrkesprogram på gymnasiet, vilket är marginellt lägre jämfört med länet och riket. Barn till föräldrar med förgymnasial/gymnasial utbildning nådde i lägre grad målen i alla ; 63 procent vilket även det är en lägre nivå än såväl länets som rikets. Tidigare redovisade Skolverket förgymnasial och gymnasial utbildning separat, men har från och med i år slagit ihop dessa grupper. Det går därför inte att göra någon relevant jämförelse bakåt i tiden. 11

12 Tabell 5. Andel (%) elever i årskurs 9 som uppnått målen/blivit behöriga, fördelat efter föräldrarnas utbildningsnivå Förgymnasial/gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Andel Andel Andel Andel Andel Andel elever uppnått behörig elever uppnått behörig % målen i yrkes- % målen i yrkesalla prog. alla prog. (%) (%) (%) (%) Upplands Väsby, totalt Upplands Väsby, kommunal Upplands Väsby, fristående Grimsta skola ~100 Runby skola Väsby skola ~100 Smedby skola Sandbergska skolan ~ Sverigefinska skolan Södervikskolan ~ ~100 Vittra Väsby 38.. ~ ~100 Stockholms län, totalt Stockholms län, kommunal Stockholms län, fristående Riket, totalt Riket, kommunal Riket, fristående Anm. Om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) i stället för utfall. Observera att om antalet ej behöriga är 1-4 så visas andelen behöriga som ~100. I tabell 6 redovisas andelen elever i årskurs 9 som uppnått målen i alla respektive andel behöriga till gynmasieskolans yrkesprogram, fördelat på flickor och pojkar. Totalt sett har fler flickor (76 procent) än pojkar (64 procent) uppnått målen i alla. Såväl flickor som pojkar i fristående skolor har i högre utsträckning än nått målen i alla, jämfört med kommunala skolor. Jämfört med länet och riket ligger andelen flickor som nått målen i alla 4-6 procentenheter lägre än såväl länet som riket medan andelen pojkar som nått målen är procentenheter lägre än länet och riket. 12

13 Av skolorna i kommunen är det Södervikskolan som har den högsta andelen som uppnått målen i alla för såväl flickor (100 procent) som pojkar (88 procent). Andelen flickor och pojkar i skolorna är i stort sett densamma i oavsett huvudman. Däremot är andelen pojkar i skolorna högre i kommunen (55 respektive 45 procent). Såväl flickor som pojkar i Södervikskolan har det högsta meritvärdet (253,7 respektive 231,2). Den enda skolan där pojkarna har högre meritvärde än flickorna är Sandbergska Competens, där pojkarna har 23 meritpoäng högre resultat än flickorna. För såväl flickor som pojkar har elever i de fristående skolorna högre meritvärden. Tabell 6. Andel (%) elever i årskurs 9 som uppnått målen/blivit behöriga, fördelat efter kön. Flickor Pojkar Andel Andel Andel Genom- Andel Andel Andel Genomelever uppnått behörig snittligt elever uppnått behörig snittligt % målen i yrkes- meritv. % målen i yrkes- meritv. alla prog. alla prog. (%) (%) (%) (%) Upplands Väsby, totalt , ,7 Upplands Väsby, kommunal , ,8 Upplands Väsby, fristående ,4 Grimsta skola ,5 Runby skola ~ , ,5 Väsby skola ,9 Smedby skola , ,3 Sandbergska Competens ~ , Sverigefinska skolan , ,3 Södervikskolan ~ , ~ ,2 Vittra Väsby ~ , ~ ,6 Stockholms län, totalt Stockholms län, kommunal , Stockholms län, fristående , ,2 Riket, totalt ,1 Riket, kommunal , ,7 Riket, fristående , ,6 Anm. Om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) i stället för utfall. 13

14 I tabell 7 redovisas andel elever som uppnått målen i alla och andel som blivit behöriga till gymnasieskolan samt meritvärde, uppdelat på samtliga elever och med nyinvandrade elever exkluderade. Med nyinvandrade avses elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren. Det genomsnittliga meritvärdet för samtliga skolor i Upplands Väsby kommun är 218,7. Om nyinvandrade elever exkluderas blir meritvärdet i stället 227,2. Då blir också skillnaden mellan kommunens resultat och länets/rikets mindre. En förklaring till detta kan vara att kommunen har en större andel nyinvandrade än såväl länet som riket. Elever i kommunens fristående skolor har högre meritvärde än elever i kommunala skolor. Skillnaden minskar dock om nyinvandrade exkluderas, eftersom dessa i högre utsträckning går i kommunala skolor. Detta gäller även på såväl läns- som riksnivå. Tabell 7. Andel (%) elever i årskurs som uppnått målen/blivit behöriga och meritvärde, fördelat efter samtliga och exklusive nyinvandrade/okänd bakgrund Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och med okänd bakgrund Antal elever Andel uppnått målen i alla (%) Andel behöriga yrkesprog. (%) Genomsnittligt meritv. Andel elever (%) Andel uppnått målen i alla (%) Andel behöriga yrkesprog. (%) Genomsnittligt meritv. Upplands Väsby, Totalt , ,2 Upplands Väsby, Kommunal ,5 Upplands Väsby, Fristående , ,7 Grimsta skola , ,8 Runby skola , ,3 Väsby skola , ,7 Smedby skola , ~ ,6 Sandbergska skolan ~ , ~ ,5 Sverigefinska skolan Södervikskolan ~ , ~ ,2 Vittra Väsby ~ , ~ ,8 Stockholms län, totalt , ,3 Stockholms län, kommunal , ,3 Stockholms län, fristående , ,9 Riket, totalt , Riket, kommunal , ,5 Riket, fristående , ,7 14

15 Sammanfattning av resultat för respektive skola i kommunen läsåret 2014/15 Årskurs 9 Grimsta skola Hög andel elever (88 %) med svensk bakgrund Låg andel elever (2 %) som är födda utomlands Mer än hälften av föräldrarna (57 %) har eftergymnasial utbildning Nästan hälften av eleverna (48 %) är flickor Högre meritvärde (228,2) än kommunsnittet Jämfört med länet och riket har lägre andel (74 %) nått målen i alla Andel behöriga (79 %) till gymnasiet är lägre än rikssnittet Runby skola Nästan åtta av tio elever (78 %) har svensk bakgrund Nästan sju av tio elever (15 %) är födda utomlands Nästan hälften av föräldrarna (48 %) har eftergymnasial utbildning Drygt fyra av tio (43 %) av eleverna är flickor Lägre meritvärde (208,3) än kommunsnittet Jämfört med länet och riket har lägre andel (63 %) nått målen i alla Andel behöriga (78 %) till gymnasiet är lägre än rikssnittet Väsby skola Låg andel elever med svensk bakgrund (29 %) Tre av tio (30 %) elever är födda utomlands Knappt fyra av tio (37 %) föräldrar har eftergymnasial utbildning Nästan hälften (48 %) av eleverna är flickor Lägre meritvärde (193,8) än kommunsnittet Jämfört med länet och riket har lägre andel (38 %) nått målen i alla Andel behöriga (51 %) till gymnasiet är lägre än rikssnittet Sandbergska Competens Hög andel elever (96 %) med svensk bakgrund Knappt fyra av tio (38 %) föräldrar har eftergymnasial utbildning Nästan sex av tio (58 %) elever är flickor Åtta av tio elever (79 %) nådde målen i alla Lägre meritvärde (209,5) än kommunsnittet Högre andel (~100 %) elever är behöriga till gymnasiet jämfört med riket Smedbyskolan (nedlagd efter vårterminen 2015) Drygt en tredjedel (35 %) av eleverna har svensk bakgrund Drygt en tredjedel (35 %) av eleverna är födda utomlands Knappt fyra av tio (38 %) föräldrar har eftergymnasial utbildning Knappt fyra av tio (38 %) av eleverna är flickor Lägre meritvärde (188,2) än kommunsnittet Drygt varannan (54 procent) elev nådde målen i alla Två tredjedelar (65 %) av eleverna blev behöriga till gymnasiet 15

16 Sverigefinska skolan Endast tre elever i årskurs 9 Högre meritvärde (261) än kommun-, läns- och rikssnittet Samtliga elever nådde alla mål och samtliga blev behöriga till gymnasiet Södervikskolan Hög andel elever (90 %) med svensk bakgrund Låg andel elever (6 %) är födda utomlands Nära hälften av föräldrarna (44 %) har eftergymnasial utbildning Drygt en tredjedel av eleverna (36 %) är flickor Högre meritvärde (239,2) än kommun- och rikssnittet Jämfört med länet och riket har högre andel (90 %) nått målen i alla Andel behöriga (~100 %) till gymnasiet är högre än rikssnittet Vittra Väsby Mer än fyra av tio elever (44 %) har svensk bakgrund Var fjärde elev (24 %) är född utomlands Drygt sex av tio föräldrar (62 %) har eftergymnasial utbildning Sex av tio elever (59 %) är flickor Högre meritvärde (220,8) än kommunsnittet Jämfört med länet och riket har ungefär samma andel (79 %) nått målen i alla Andel behöriga (~100 %) till gymnasiet är högre än rikssnittet 16