Storstadsregionjämförelsen En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

Transkript

1 Storstadsregionjämförelsen 2010 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

2 Inledning... 3 Storstadsområdena och dess indelning... 3 GR:s regionalpolitiska utbildningsmål... 3 Kommundatabasen... 3 Om redovisningen Genomsnittligt meritvärde i åk Andel elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan Kostnad exkl. lokaler per elev i förskoleklass och grundskola (skolkommun) Genomsnittligt betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning Kostnad per elev i gymnasieskolan Andel folkbokförda gymnasielever i fristående gymnasieskolor Andel folkbokförda gymnasieelever på IV-program Andel 20-åringar med grundläggande behörighet till univ. och högskola Andel gymnasieelever som fullföljt sin utbildning inom 4 år Andel invånare år som deltar i vuxenutbildningen...8 Storstadsområdenas kommuner... 9 Definitioner av nyckeltalen GR Utbildning (U3), 2

3 Inledning I GR Utbildnings årliga Storstadsregionjämförelse jämförs utbildningssektorn i Göteborgsregionen med motsvarande i storstadsområdena runt Stockholm och Malmö. Tio områden med koppling till GR:s regionalpolitiska utbildningsmål har valts ut och jämförbara nyckeltal har hämtats från Kommundatabasen. De studerade områdena inbegriper förskola, grundskola, gymnasieskola samt vuxenutbildning. Storstadsområdena och dess indelning Den indelning i storstadsområden som används är gjord av Statistiska centralbyrån (SCB) i syfte att möjliggöra relevanta jämförelser. Detta givet att man beaktar de skillnader som finns gällande t.ex. struktur, storlek och förutsättningar. SCB har valt att kalla dem Stor-Göteborg, Stor-Malmö och Stor-Stockholm vilket även görs i denna rapport. Indelningen bygger på statistik över pendling och flyttning mellan centralkommuner och kranskommuner och tar hänsyn till existerande planeringssamverkan i de tre regionerna. I officiell statistik används indelningen vid redovisning av t.ex. befolkning, boende, byggande, partisympatier samt arbetskraftsundersökningar. Som regel används storstadsbegreppet även i internationella statistiköversikter. Indelningen härstammar från mitten av 1960-talet. Efter samråd med intressenter i de tre regionerna och med stöd av ökad pendling och flyttning beslöt SCB i januari 2005 att aktualisera indelningen och i ökad grad anpassa den till rådande samverkansformer. Stor-Stockholm kom därefter att överensstämma med Stockholms läns totalt 26 kommuner och Stor-Göteborg kom att omfatta Göteborgsregionens 13 kommuner. Stor-Malmö inbegriper 12 kommuner sedan 2005 (se vidare sida 9). GR:s regionalpolitiska utbildningsmål GR:s regionalpolitiska utbildningsmål tar sin utgångspunkt i en vision för framtidens lärprocesser och betonar den regionala nyttan av att i samverkan satsa på det livslånga lärandet. Ambitionen konkretiseras genom åtta utbildningsmål vilka alla är sammanvägda i den övergripande målsättningen att utbildningen i Göteborgsregionen skall vara av mycket hög kvalitet. Den ska vara bland de bästa och i något eller några avseenden den allra bästa i Sverige, Europa och världen. Denna rapport avser att ge en allmän bild av hur väl målen hittills har uppnåtts i ett svenskt perspektiv. Kommundatabasen Kommundatabasen ( tillhandahåller nyckeltal inom kommunala och landstingsdrivna verksamheter, däribland skola, vård och omsorg. Möjlighet ges att följa utvecklingen över tid samt att göra jämförelser mellan olika kommuner och landsting med fokus på kostnader, omfattning och kvalitet. Kommundatabasen har ca.200 nyckeltal för kommuner och ett 50-tal för landsting vilka huvudsakligen bygger på officiell statistik, t.ex. från SCB och Skolverket. Kommundatabasen drivs av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) som bildades 2006 av staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Om redovisningen Nyckeltalen redovisas i linjediagram, tabeller och i tillhörande kommentarer. I kommentarerna görs ingen analys av bakomliggande förklaringar utan syftet är att lyfta fram tendenser i siffermaterialet under perioden Linjediagrammen avspeglar främst hur de inbördes relationerna regionerna emellan har förändrats över tid under åren 2004 till För att tydliggöra dessa relationer är nollpunkten i de flesta fall utelämnad på den lodräta Y-axeln. Studera siffermaterialet i tabellerna om du vill få en korrekt bild av de absoluta värdena. För att kunna göra rättvisa jämförelser används ett vägt medelvärde för antalet invånare inom respektive region. De redovisade värdena anger vad som gäller för en genomsnittlig invånare, till skillnad från ett ovägt medelvärde som skulle ha återspeglat värdena i en regiongenomsnittlig kommun. Kostnader presenteras i löpande priser. Det löpande priset skiljer sig från det fasta genom att det uttrycker ett värde som inte är rensat för värdeförändringar, som t.ex. inflation. Flertalet nyckeltal utgår från ett hemkommunperspektiv, dvs. de berör samtliga folkbokförda elever, oavsett huvudman, i de berörda kommunerna. Detta till skillnad från i de resultat- och kostnadsredovisningar på skolkommunnivå som presenteras av U3 (Uppföljning, Utvärdering & Uppföljning) på GR Utbildnings hemsida. Undantaget är nyckeltal 3, om kostnader i förskola och grundskola (se sida 5), som utgår ifrån kommunen som skolhuvudman (se sida 10 för definitioner av nyckeltalen). GR Utbildning (U3), 3

4 1. Genomsnittligt meritvärde i åk Poäng Alla tre regioner når under 2008 sina högsta genomsnittliga meritvärden för hela femårsperioden. Stor- Stockholm, som genomgående har de högsta värdena, gör 2008 ett hopp på 3,6 poäng medan Stor- Göteborgs stabila resultatförbättring är något försiktigare. Stor-Malmö ligger även 2008 på en lägre nivå än de två övriga, men avståndet upp till Stor-Göteborg minskade detta år till 2,9 genomsnittliga meritvärdespoäng. Stor-Göteborg 212,8 212,5 212,7 213,2 214,1 Stor-Malmö 208,7 207, ,4 211,2 Stor-Stockholm 214,2 215,1 215,9 215,9 219,5 2. Andel elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan En oförändrad andel gymnasiebehöriga mellan 2007 och 2008 göra att Stor-Stockholm passerar Stor- Göteborgs långsamt neråtgående kurva. Marginalen är dock mycket liten, endast 0,1 procentenheter. Stor- Malmö höjer under samma period sin nivå med jämförelsevis stora 1,1 procentenheter. Över hela tidsperioden, 2004 till 2008, har Stor-Göteborgs nivå sjunkit mest, med 0,9 procentenheter. Stor-Göteborg 90,4 90,2 90,4 89,8 89,5 Stor-Malmö 86,8 85,4 86,9 85,5 86,6 Stor-Stockholm 89,7 89,8 90,7 89,6 89,6 GR Utbildning (U3), 4

5 3. Kostnad exkl. lokaler per elev i förskoleklass och grundskola (skolkommun) Kronor Stor-Göteborg har även 2008 lägst kostnader per elev medan Stor-Malmö och Stor-Stockholm följer varandra tätt på en något högre nivå. Skillnaden mellan Stor-Göteborg och Stor-Stockholm minskade något mellan 2007 och 2008, medan den samtidigt ökade mellan Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Kostnadslägets förändringar över tid är svår att värdera då periodens värdeförändringar, t.ex. inflation, inte har rensats bort. Observera att kostnader som berör fristående skolor inte ingår i redovisningen. Stor-Göteborg Stor-Malmö Stor-Stockholm Genomsnittligt betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning 14,5 14,4 Poäng 14,3 14,2 14,1 14 Stor-Stockholm ligger för tredje året i rad kvar på 14,4 betygspoäng i snitt medan Stor-Göteborg under samma period har sjunkit från 14,4 till 14,2. Där gör de nu sällskap med Stor-Malmö som efter en topp 2006 har lagt sig på 14,2. Sett över hela femårsperioden begränsar sig förändringarna i alla tre regioner till +/- 0,1. Stor-Göteborg 14,3 14,3 14,4 14,3 14,2 Stor-Malmö 14,1 14,1 14,3 14,2 14,2 Stor-Stockholm 14,4 14,3 14,4 14,4 14,4 GR Utbildning (U3), 5

6 5. Kostnad per elev i gymnasieskolan Kronor Stor-Göteborg har fortsatt lägst kostnader per elev i gymnasieskolan 2008, men skillnaden gentemot Stor- Stockholm har minskat till 896 kronor jämfört med de 2440 kronor som skiljde dem åt under Stor- Malmös kostnader ligger 2008 ca.7,8 % högre än Stor-Göteborgs kostnader. Kostnadslägets förändringar över tid är svår att värdera då periodens värdeförändringar, t.ex. inflation, inte har rensats bort. Stor-Göteborg Stor-Malmö Stor-Stockholm Andel folkbokförda gymnasielever i fristående gymnasieskolor Från 2004 till 2008 har andelen elever i fristående gymnasieskolor ökat med 11 procentenheter i Stor- Stockholm, 6,6 procentenheter i Stor-Göteborg och 9,6 procentenheter i Stor-Malmö. Ökningstakten har dock ökat i Stor-Göteborg och under det sista året har andelen här ökat med 3,3 procentenheter jämfört med 2,6 respektive 2,2. Genomgående har Stor-Stockholm högst andel elever i fristående skolor. Stor-Göteborg 19,5 19,7 20,5 22,8 26,1 Stor-Malmö 12 14,3 16, ,6 Stor-Stockholm 22,9 25,2 27,8 31,7 33,9 GR Utbildning (U3), 6

7 7. Andel folkbokförda gymnasieelever på IV-program Stor-Malmö har under samtliga mätår den högsta andelen gymnasielever på IV-program, men för första gången under perioden sjunker deras kurva mellan 2007 och Tendensen är neråtgående, om än svagt, även i de båda andra regionerna. Sett över hela perioden har nivån i både Stor-Göteborg och Stor-Stockholm rört sig marginellt uppåt medan Stor-Malmös andel IV-elever gått upp med nära 2 procentenheter. Stor-Göteborg 7,5 7,6 7,1 7,9 7,8 Stor-Malmö 8,8 9,2 9,8 11,4 10,7 Stor-Stockholm 8,4 8,6 8,7 8,8 8,6 8. Andel 20-åringar med grundläggande behörighet till univ. och högskola Andelen universitets- och högskolebehöriga 20-åringar ligger under hela tidsperioden högst i Stor-Göteborg och lägst i Stor-Stockholm. Stor-Göteborg, som till skillnad från de andra har haft en jämn andelsökning alltsedan 2005, hade år ,5 procentenheter fler högskolebehöriga 20-åringar än Stor-Malmö och 6,4 procentenheter fler än Stor-Stockholm. Stor-Göteborg 65,2 63,9 64,8 65,3 65,7 Stor-Malmö 60,7 62,1 60,8 62,6 62,2 Stor-Stockholm 57,7 59,5 59,9 59,5 59,3 GR Utbildning (U3), 7

8 9. Andel gymnasieelever som fullföljt sin utbildning inom 4 år Sedan 2006 ligger andelen som fullföljt sin gymnasieutbildning inom 4 år högre i Stor-Göteborg än i de två andra regionerna. Ökningen har därefter också varit snabbare i Stor-Göteborg än hos de båda andra, 1,8 procentenheter jämfört med Stor-Stockholms mer marginella 0,3. Stor-Göteborg har också som enda region lyckats nå en högre andel än vad som gällde före den allmänna nergången mellan 2005 och Stor-Göteborg 76,5 74,9 73, ,1 Stor-Malmö 73,8 75,2 72,6 72,3 73,6 Stor-Stockholm 72 74, ,5 72,3 10. Andel invånare år som deltar i vuxenutbildningen 6,5 6 5,5 5 4,5 Efter att genomgående har rört sig neråt eller stått still mellan 2004 och 2007 spretar de tre regionernas kurvor lite mer under det senaste mätåret. Andelen invånare som deltar i vuxenutbildningen rör sig försiktigt uppåt i Stor-Stockholm medan den i Stor-Göteborg fortsätter ner i en förhållandevis hög takt. Stor-Göteborg har därmed lägst andel deltagare i vuxenutbildning medan Stor-Malmö fortsätter att ha högst andel. Stor-Göteborg 5,9 5,7 5,5 5,1 4,8 Stor-Malmö 6,2 5,7 5,5 5,3 5,3 Stor-Stockholm 5,3 5,1 5,1 4,9 5 GR Utbildning (U3), 8

9 Storstadsområdenas kommuner Enligt SCB:s indelning Stor-Göteborg 13 kommuner Stor-Malmö 12 kommuner Stor-Stockholm 26 kommuner Ale Burlöv Botkyrka Alingsås Eslöv Danderyd Göteborg Höör Ekerö Härryda Kävlinge Haninge Kungsbacka Lomma Huddinge Kungälv Lund Järfälla Lerum Malmö Lidingö Lilla Edet Skurup Nacka Mölndal Staffanstorp Norrtälje Partille Svedala Nykvarn Stenungsund Trelleborg Nynäshamn Tjörn Vellinge Salem Öckerö Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker GR Utbildning (U3), 9

10 Definitioner av nyckeltalen Kursiv stil = särskilda tillägg till Kommundatabasens definitioner. 1. Genomsnittligt meritvärde i åk 9, hemkommun Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever folkbokförda i kommunen, oavsett var de går i skola. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. 2. Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan, hemkommun Antal behöriga elever till gymnasieskolan i årskurs 9 dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skola. Uppgiften avser läsår. 3. Kostnad (kr) exkl lokaler per elev i förskoleklass och grundskola (skolkommun) Bruttokostnad minus lokalkostnader, interna och externa intäkter för förskoleklass och grundskola dividerat med antal elever i kommunens egna skolor. Uppgiften avser kalenderår Kostnader som berör fristående skolor ingår inte i redovisningen. 4. Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, totalt Elevernas sammanlagda betygspoäng. (Kursens poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20. Endast betygsatta kurser är medräknade.), dividerat med poängsumman för respektive nationellt program. Avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår 5. Kostnad (kr) per elev i gymnasieskolan Bruttokostnad minus interna och externa intäkter (ej statsbidrag) och försäljning till andra kommuner och landsting för gymnasieskola dividerat med antal gymnasieelever folkbokförda i kommunen den 15/10 (hemkommun). Uppgiften avser kalenderår Fristående skolor ingår i den mån det berör den kommunala ekonomin i de berörda regionerna. 6. Andel (%) folkbokförda gymnasieelever i fristående gymnasieskolor Antal folkbokförda i fristående gymnasieskolor, dividerat med totala antalet elever i kommunen. 7. Andel (%) folkbokförda gymnasieelever på IV-program Antal folkbokförda elever på IV dividerat med totala antalet gymnasieelever i kommunen. Uppgiften avser läsår, mätt 15/ Andel (%) 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola Andel 20-åringar som har behörighet till universitets- och högskolestudier d.v.s. 20-åringar som har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar 90 % av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Avser 20-åringar folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. 9. Andel (%) gymnasielever som fullföljt sin utbildning inom 4 år Andel av alla nybörjare i år 1 den 15/10 som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan inom 4 år. Elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. 10. Andel (%) invånare i vuxenutbildning per invånare år Antal i kommunen folkbokförda år som deltar i komvux och SFI i kommunens eller annans regi, dividerat med antalet invånare år, grupperat på hemkommun. Uppgiften avser läsår. GR Utbildning (U3), 10