KUM-projektet. Kvalitetsnätverket GR

Transkript

1 KUM-projektet Kvalitetsnätverket GR

2 Kungsbackamodellen P O L I T I K KF/ KS N Ä M N D MÅLKEDJAN Anger vad som ska uppnås Vision Kommunfullmäktiges prioriterade mål Ca 30 Nämndens resultatmål Kungsbacka kommuns vision Prioriterade mål som avspeglar hela det kommunala uppdraget. Riktar sig till samtliga alternativt enskilda nämnder. KF:s prioriterade mål, nedbrutna till den enskilda nämnden, samt nämndens egna mål. INRIKTNING Övergripande inriktning för arbetet Nämndens inriktning för arbetet i förvaltningen (värderingar, förhållningsätt etc.) DIREKTIV Kompletterande anvisningar kring vilka uppgifter som skall genomföras Uppföljning av visionen utifrån mål, inriktning och direktiv. Kommunfullmäktiges direktiv till nämnden. Nämndens direktiv till förvaltningen Genomförandeplaner och överenskommelser i respektive förvaltning (aktiviteter) FÖRVALTNING UPPFÖLJNING Resultat, analys & slutsatser

3 Utveckling av styrsystemet Utveckling av Kungsbacka styrsystem Förenkla och förtydliga Kungsbacka styrmodell Utveckla målformulering Kungsbacka uppföljningsmodell KUM Beskrivning av Kungsbacka styrmodell STUK

4 Syfte med projektet Skapa underlag för att kunna följa kommunens utveckling i förhållande till visionen och kommunfullmäktiges prioriterade mål. Utveckla möjligheterna för politiker och medborgare att följa upp effekter och resultat av tillsatta resurser. Utveckla innehållet i uppföljningen för att kunna jämföra resultat med andra, såväl internt inom kommunen som med andra kommuner, i syfte att skapa lärande. Förtydliga sambandet mellan planering och uppföljning för att förbättra analysarbetet.

5 Målgrupper Politiker i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder Förvaltningsledningar KF KF Nämnd Förvaltning Enhet Enhet

6 Aktiviteter med tidplan Fas NULÄGE Skapa förståelse och kunskap FÖRBEREDA Beskriva önskat resultat GENOMFÖRA AVSLUTA Projektplan Workshop Utbildning Dokumentera Aktiviteter Kickoff Inventering Omvärldsanalys Definitioner/begrepp Välja mått och jämförelser Anpassa dokument Struktur publicering Tillämpning 2009 Anpassningar Tillämpning 2010 Överlämna Planera utbildning Resultat Förankring och förståelse Detaljerad projektplan samt kommunikationsplan Inventering av befintliga uppföljningsmått samt termer och begrepp Förslag på nya uppföljningsmått Omarbetad struktur och anvisningar för uppföljning Struktur för publicering på kommunens hemsida Årsredovisning delvis ny modell 2009 Årsredovisning enligt ny modell 2010 Publicera på hemsidan Slutrapport och projektöverlämning med förslag till fortsatt utveckling Tid feb juni 2009 aug 2009 dec 2010 nov 2009 dec 2010 våren 2011 INFORMATION OCH DIALOG

7 Utveckling av mått Uppdrag Uppföljningen ska innehålla ekonomiska mått, prestationsmått samt effektmått. Genom att kombinera dessa olika mått ska också verksamheternas effektivitet och resultat redovisas. Uppföljningen ska även omfatta de prioriterade målen och bedömning av måluppfyllelse för dessa. Antalet mått ska begränsas och uppdraget innebär därför även en rensning/utgallring av de mått som finns idag. De mått som beslutas ska kunna användas för såväl interna som externa redovisningar för att undvika dubbelarbete. Måtten ska gå att använda över tid samt vara jämförbara med andra, såväl externt som internt där det är möjligt. Måtten ska i största möjliga omfattning även vara nedbrytningsbara i verksamheterna. Genomfört Inventering våren Värderat måtten, gallrat, kompletterat samt valt ut mått i två etapper; I samband med bokslutet 2009 skulle ett begränsat antal mått för kommunfullmäktiges uppföljning lämnas in Arbetet fortsätter under 2010 och kompletteras då även med mått för nämndens egna uppföljning.

8 Före projektet 850 redovisade mått Mått för KF och nämnderna Mått för verksamheten

9 Uppgifter till delprojekten 14 dec 1. Komplettera omvärldsbevakningen 2. Värdera 3. Förslag på relevanta mått Checklista 4. Definiera och förbered

10 Efter bokslut mått Mått för KF Hittills ca 30 mått per förvaltning (FG, GV) Mått för nämnden Mått för verksamheten

11 Inlämnade mått Mått till KF Ytterligare mått till nämnd Gem. personalmått 17 Nedbrutet på kvinnor och män Gem. ekonomiska mått 2 - KSÖ - - KSF - - FG FR 5 - GV HO 7 - IF 12 - KT 3 - MH 5 - PB 10 - SE 6 - TE 13 - ÄO 4 -

12 Kategorier av mått Ekonomi och förutsättningar: De resurser och förutsättningar vi har Processer och prestationer: Aktiviteter för att omvandla resurserna det som görs De tjänster som produceras Resultat/effekter: Konsekvensen av det vi gör Den skillnad/värde som prestationerna får för den de är till för Hur det ÄR Kr/medborgare Antal medarbetare Andel utlandsfödda elever Hur/vad vi GÖR Andel överklaganden Utbildningsdagar/anställd Elever/lärare; kr/elev Hur det BLIR Brukarnöjdhet Betygsresultat Handläggningstid/väntetid Fallolyckor inom äldreomsorg

13 Effekter och resultat Hur mycket resurser tillförs? Vilka förutsättningar har vi? Vad gör vi med resurserna? Vad blir effekten av det vi gör? Ekonomiska mått 16 % (10 %) Jämförbarhet riket 65 % Prestationsmått 52 % (60 %) Jämförbarhet riket 70 % Effektmått 32 % (30 %) Jämförbarhet riket 65 %

14 Andel mått som är jämförbara med riket % Våren 2009 Efter bokslut % 0

15 Kommunens kvalitet i korthet Inlämnade till bokslut 2009 Totalt Kommunövergripande - Fritid - 1 Förskola & Grundskola 2 6 Gymnasie & Vuxenutbildning - 2 Handikapp - 1 Individ & Familjeomsorg 1 1 Kultur & Turism - 1 Miljö & Hälsa, Plan & Bygg, Service, Teknik 1 1 Äldreomsorg 3 7 TOTALT

16 P:\KUMDATABAS

17 Reflektioner Utvecklingsgrupperna verksamhetsstyrning, kvalitet och projektdeltagarna Bra utveckling av måtten Kvalitet, jämförbarhet, urval Anpassning av antal och detaljnivå För att hålla nere antal prioritera effektmått före prestationsmått samt fortsätta se över detaljnivå Samordning av mått och definitioner Röd tråd Mellan förvaltningar Mellan mått (ekonomi, prestation, effekt) Koppling till Kommunens kvalitet i korthet Presentation av mått Från stuprörstänk till övergripande områden

18 Presentation av mått IF HO PB KT KSÖ GV TE MH ÄO SE KSF FR Kummått Barn och unga Vård och omsorg Samhälle Miljö

19 Presentation av mått IF HO PB KT KSÖ GV TE MH ÄO SE KSF FR Kummått Landets bästa skolor Bemötas med uppmärksamhet och respekt Trygghet i sociala välfärdssystemet Ekologiskt hållbar

20 Exempel: Barn och unga Barn och unga i Kungsbacka Brödtext kring speciella projekt/händelser samt analys Sid 5 Faktaruta Mål och mått

21 Uppdrag till delprojekten 2010 Fortsätta det påbörjade arbetet med att ta fram bra mått för kommunfullmäktiges uppföljning Fylla på med bra mått för nämndens uppföljning Löpande samordning och koordinering med övriga förvaltningar Löpande omvärldsbevakning Redovisas i september

22 Arbetet i projektet 2010 Dokument, mallar, anvisningar och presentation (Stuk) Beslut om hur vi ska arbeta med jämförelser Lättillgänglig struktur på hemsidan Kompetensutveckling politiker och förvaltningsledningar tillsammans med Stuk

23 Jämförelser idag Sex politiskt beslutade jämförelsekommuner Nätverk genom GR och Region Halland Projektnätverk; Kommunens kvalitet i korthet, jämförelseprojekt mm. Riket (SCB, öppna jämförelser mm)

24 Beslutade jämförelsekommuner Beslutades av KSAU Urvalskriterier Likartade kommuner enligt Webor (invånare, standardkostnad, utbildningsnivå, tätortsgrad samt utdebitering) Förortskommuner, en nära Malmö och en nära Stockholm Grannkommuner Kungälv Lerum Mölndal Varberg Vellinge Sollentuna

25 Erfarenheter Svårt att få fram uppgifter Svårt att få till samarbete för lärande Två nämnder använde jämförelsekommunerna i sin årsredovisning för 2009 Fyra nämnder använde jämförelsekommunerna delvis i sin årsredovisning för 2009 (en av dessa var valnämnden) Åtta nämnder nämnder använde inte alls jämförelsekommunerna i sin årsredovisning för 2009

26 Källa: Benchmarking i svenska kommuner - Kfi rapport nr 92/2007 Olika typer av jämförelser Nyckeltalsjämförelser Processjämförelser Identifiera prestationsgap skillnader skillnader i i kostnadsnivå kostnadsnivå eller eller produktivitetsnivå produktivitetsnivå Genom Genom studiebesök eller eller liknande lära lära hur hur prestationsgapet kan kan reduceras

27 Val av jämförande kommuner/organisationer Syften Syften exempel: Uppföljning Uppföljning i i relation relation till till andra andra Stimulera Stimulera lärande lärande och och utveckling utveckling Möta Möta konkurrens konkurrens Urvalskriterier exempel: Likartade Likartade Närhet Närhet Konkurrenter Konkurrenter Resultat Resultat T T ex ex Utpendling Utpendling Befolkningsstruktur Befolkningsstruktur Utbildningsnivå Utbildningsnivå Skattesats Skattesats Inkomstnivåer Inkomstnivåer Tätortsgrad Tätortsgrad Folkmängd Folkmängd Kommuner/organisationer

28 Förvaltningarnas behov Nyttja redan upparbetade nätverk Jämföra med konkurrerande kommuner Strukturellt likartade kommuner Liknande organisationsstruktur Särintressen

29 Förslag Nyckeltalsjämförelse Syfte: Syfte: Uppföljning Uppföljning av av hur hur Kba Kba står står sig sig i i relation relation till till andra. andra. Möta Möta konkurrens konkurrens KF KF Nämnd Riket Riket Urval Urval av av kommuner kommuner (samma (samma för för alla) alla) Kriterier: Kriterier:???? Processjämförelse Processjämförelse Syfte: Syfte: Lärande Lärande och och verksamhetsutveckling. verksamhetsutveckling. Möta Möta konkurrens konkurrens Förvaltning Enhet Enhet Olika Olika organisationer organisationer Kriterier: Kriterier: Resultat Resultat Närhet Närhet Konkurrenter Konkurrenter

30 Exempel: Kriterier likartade Grupp Förortskommuner Likvärdiga övergripande Likvärdiga Öppna jämförelser Skola Likvärdiga ÄO GR-kommuner Kriterier Likartade: > 50% av Befolkningen pendlar till annan kommun.. Utpendlingsmålet - någon av storstäderna Likartade: Folkmängd, 60% Strukturkostnad kr/inv, 20% Skattekraft 20% Likartade: SALSA, 30% Folkmängd, 30% Standardkostnad, 30% Mediannettoinkomst, 10% Likartade: Folkmängd, 30% Standardkostnad, 70% Konkurrens/Närhet Kommuner 38 kommuner runt om Stockholm, Göteborg och Malmö Mölndal Järfälla Haninge Luleå Solna Skellefteå Växjö Huddinge Karlstad Tyresö Mölndal Skellefteå Järfälla Växjö Sollentuna Kristianstad Luleå Karlskrona Värmdö Karlstad Luleå Nacka Sollentuna Järfälla Täby Södertälje Mölndal Haninge Botkyrka Växjö Mölndal Göteborg Härryda Lerum Ale Stenungsund Kungälv Partille Alingsås Tjörn Öckerö Lilla Edet

31 Jämförelser

32 Exempel visualisering av mått Kungsbacka Kommungrupp Riket (medel) Nöjd medborgarindex Bemötande, SCB Inflytande, SCB Tillgänglighet, SCB Trygghet, SCB Utbildning Genomsnittligt meritvärde i åk 9, totalt 220,4 219, ,8 207,4 Resultatindex grundskola Resultatindex gymnasium Andel elever med behörighet till högskola/universitet 88% 88% 87% 90% 91% Vård och omsorg NKI, nöjd kundindex äldreboende ,6 70 Servicenivå äldreboende Miljö Utsläpp av koldioxid Andel miljöbilar Andel ekologiska livsmedel

33 Kungsbacka Kommungrupp Riket (medel) Samhällsbyggnad Andel arbetslösa år 5,40% 2,40% 5,60% Andel medborgare som upplever att de bor i en hälsosam kommun 6,4 6, Nöjd företagarindex Andel med försörjningsstöd Kultur och fritid Andel nöjda med fritidsaktiviteter Andel nöjda allmänkultur Ekonomi Budgetföljsamhet Kostnad per elev, grundskola Kostnad per elev, gymnasium Kostnad per invånare, HO Medarbetare Ledarskapsindex Arbetsmiljöindex Sjukfrånvaro Personalomsättning

34 Förslag på principer vid jämförelse Syftet med jämförelser på kommunfullmäktigenivå är att följa upp hur Kungsbacka står sig i relation till andra och i konkurrensen. Jämförelser görs med Riket samt med snittet av en grupp utvalda kommuner. Resultat redovisas två år bakåt i tiden. Om uppgift saknas för innevarande år redovisas resultat för föregående år. Syftet med jämförelser i verksamheterna är att stimulera lärande och utveckling Jämförelser görs med valfria organisationer utifrån resultat