Några övergripande nyckeltal

Transkript

1 Några övergripande nyckeltal

2 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet 7. Förslag på fortsatta analyser Sid 2

3 Allmänt om nyckeltal Nyckeltal benämns vissa tal som ofta används för att värdera ett företag eller en organisation och dess verksamhet. Wikipedia Sid 3

4 Varför nyckeltalsjämförelser? Nedan ges några exempel på varför jämförelser är bra att göra: Ger ett signalsystem som speglar avvikelser jämfört med andra kommuner över tid i den egna kommunen Kan förklara skillnader påverkbara och icke påverkbara faktorer kan användas för att lära och utveckla verksamheten ge goda exempel underlag för bra uppföljning och prognoser Kan leda till att den egna redovisningen förbättras dvs. höja statusen på statistik och räkenskapssammandrag Sid 4

5 Mot vem ska man jämföra? I materialet görs jämförelser mot länet, kommungrupp, jämförbara och riket Jämförbara är de fem mest lika kommunerna ur ett strukturellt perspektiv (Källa: Jämfört med de likvärdiga kommunerna förklaras eventuella kostnadsskillnader av påverkbara faktorer (ej struktur) Jämförelsegruppen har samma struktur och folkmängd Sid 5

6 Begreppet standardkostnad? En kommuns standardkostnader används i det statliga utjämningssystemet och beräknas av staten med hjälp av SCB, grunden i beräkningen är kommunens unika strukturella förutsättningar. Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, till exempel åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen med mera. Sid 6

7 Befolkning Sid 7

8 Antal personer Befolkning inkl kvartal 1, 2 och K K K3 Sid 8

9 Antal personer Befolkningsförändringar inkl kvartal 1,2 och 3 år K K K3 Nettoflytt Födelsenetto Immigrationnetto Sid 9

10 0 år 3 år 6 år 9 år 12 år 15 år 18 år 21 år 24 år 27 år 30 år 33 år 36 år 39 år 42 år 45 år 48 år 51 år 54 år 57 år 60 år 63 år 66 år 69 år 72 år 75 år 78 år 81 år 84 år 87 år 90 år 93 år 96 år 99 år Antal personer Befolkningsstrukturen 2010, antal personer i respektive ålder Sid 10

11 Gymnasieskola Befolkningsstrukturen 0-18 år, år år år år 223 Förskola Förskoleklass och grundskola 14 år 13 år 12 år 11 år 10 år 9 år 8 år 7 år 6 år 5 år 4 år 3 år 2 år år år Sid 11

12 Befolkningsstrukturen 65 år och äldre 99 år 97 år 95 år 93 år 91 år 89 år 87 år 85 år 83 år 81 år 79 år 77 år 75 år 73 år 71 år 69 år 67 år 65 år Sid 12

13 Sammanfattning befolkning De senaste sex åren har kommunen haft ett negativt födelsenetto (förutom 2009) och ett negativt flyttnetto Kommunen har ett positivt immigrationsnetto, d.v.s. icke svenskar som flyttar till kommunen, utan denna inflyttning skulle antalet invånare ha minskat de senaste 5 åren med ytterligare cirka 475 invånare Kommunen har tre toppar i sin befolkningspyramid, kring 20, 45 och 65 år De kommande årens barnkullar kommer att vara snitta kring 150 invånare Inom en fem års period kommer trycket inom äldreomsorgen att öka med tanke på dagens antal invånare kring 80 år Sid 13

14 Finansiering Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter. Regeringsformen 14 kap. 4 Kommunerna får i lag åläggas att bidra till kostnaden för andra kommuners angelägenheter, om det krävs för att uppnå likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Regeringsformen 14 kap. 5 Sid 14

15 Procent Skattesats ,60% 21,40% 21,42% 21,42% 21,42% 21,42% 21,42% 21,42% 21,20% 21,00% 20,80% 20,80% 20,84% 20,83% 20,78% 20,71% 20,72% 20,60% 20,40% 20,20% Skattesats Skattesats, riket (vägt) Sid 15

16 Kronor per invånare Index (riket = 100) Skattekraft per invånare och index (riket = 100) ,0% ,0% 91,8% 91,1% 91,3% 91,1% ,0% ,0% Skattekraft, kr per invånare Skattekraft, index 80,0% Sid 16

17 mnkr Värdet av en skattekrona (mnkr) 24,5 24,0 24,1 24,1 23,5 23,0 23,0 22,5 22,0 22,1 21,5 21,5 21,0 20,5 20, En skattekrona Sid 17

18 Kr per invånare Generella statsbidrag och utjämning, år Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Fastighetsavgift Övrigt Totalt Sid 18

19 Sammanfattning finansiering Kommunen har en högre skattesats jämfört med riket Trots att skattekraften har ökat rejält sedan 2005, har kommunens skattekraft minskat gentemot genomsnittet i riket. Varje skattekrona innebär 24,1 mnkr i skatteintäkter till kommunen år 2009 Kommunen har en gynnsam struktur att bedriva kommunal verksamhet, vilket innebär att kommunen får lov att betala in pengar till utjämningssystemet Eftersom kommunen inte har högre än 115 % av skattekraften i riket, erhålls pengar ifrån inkomstutjämningssystemet Totalt erhåller kommunen kronor per invånare i statsbidrag och utjämning Sid 19

20 Resultaträkning Resultaträkningen visar kommunens intäkter och kostnader och ger som saldo årets resultat (vinst eller förlust). Sid 20

21 Kronor per invånare Årets resultat i kommunen Årets resultat före eo-poster Årets resultat Sid 21

22 Kronor per invånare Årets resultat i kommunen i jmf år Hallsberg Jämförbara Länet Riket Sid 22

23 Utveckling nettokostn och skatter, stb o utj ,0% 5,5% 5,0% 4,7% 4,6% 4,8% 4,0% 4,0% 3,9% 3,3% 3,0% 3,0% 2,7% 2,0% 2,0% 1,0% 0,0% Nettokostnad utveckling, procent Skatter, stb o utj utveckling, procent Sid 23

24 Kronor per innvånare Netto av finansiella kostnader och intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiellt netto Sid 24

25 Sammanfattning resultaträkning Kommunen har uppvisat ett positiv resultat de senaste 5 åren, dock är resultatnivån klart lägre jämfört med jämförelsegruppen Kommunens nettokostnader har under 2009 och 2010 ökat mer än skatter, statsbidrag och utjämningsbidrag Kommunen har ett negativt finansnetto, vilket påverkar kommunens resultatnivå, dock har det negativa finansnettot förbättrats rejält sedan Sid 25

26 Balansräkning och andra finansiella åtaganden Balansräkning är en uppställning av kommunens tillgångar och skulder vid ett givet tillfälle. Sid 26

27 Kronor per invånare Eget kapital, kommunens nettoförmögenhet Eget kapital, kommun Eget kapital, koncern Sid 27

28 Kronor per invånare Eget kapital, kommunens nettoförmögenhet i jmf år Hallsberg Jämförbara Länet Riket Sid 28

29 Procent Kommunens soliditet exkl/inkl pensionsåtagande % 14% 13% 13% 16% 16% 16% 10% 0% -10% -20% -30% -20% -22% -25% -31% -29% -26% -40% Soliditet, kommun Soliditet inkl pensioner, kommun Sid 29

30 Kronor per invånare Borgen och andra förpliktelser (exkl. pensioner) Borgen och andra förpliktelser totalt varav till kommunal bostadsföretag Sid 30

31 Sammanfattning balansräkning Kommunen har ett lågt eget kapital i jämförelse Kommunen har en låg soliditet på 16%, inräknas pensionsskulden blir måttet lågt (-26 %). Ett soliditetsmåttet på -26% innebär att det totala kapitalet i kommunen är finansierat genom lånade pengar och då främst s k återlånade medel ifrån de kommunanställda Kommunen har ett borgensåtagande och andra förpliktelser i nivå med andra kommungrupper. Hallsberg har i jämförelse en större risk i sina åtaganden eftersom cirka 20 % inte kan härröras till egna bolag vilka kommunen indirekt inte kan utöva styrning emot Sid 31

32 Verksamhet Sid 32

33 Verksamhetens nettokostnader 2010, kr invånare Särskilt riktade insatser; 185 Politisk verksamhet; 738 Individ- och familjeomsorg; Infrastruktur och skydd; Kultur; 768 Fritid; Förskola o skolbarnomsorg; Äldre- och funktionshindrade; Utbildning; Sid 33

34 Procentuell avvikelse Verksamheters nettokostn avvikelse mot standardkostn (%) 20,0 15,0 14,8 15,815,7 15,3 15,9 10,0 5,0 9,7 12,1 8,2 6,0 1,0 9,6 2,7 7,8 10,3 5,6 5,1 11,8 4,0 2,9 0,0-5,0-5,0-1,5-4,8-1,0-2,6-2,6-1,6-1,9-4,0-10,0-8,9-15,0-12,4-12,0-15,5-16,1-20, Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg LSS Sid 34

35 Faktisk avvikelse mot standardkostnad i kr Hallsberg Kommun År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorgen Individ och Familjeomsorgen Summa differens kr Sid 35

36 Kronor per invånare 1-5 år Övergripande Barnomsorgen Kostnad per inv 1-5 år Hallsberg Jämförbara Länet Riket Sid 36

37 Kr per elev Övergripande Grundskolan Kostnad per elev år Hallsberg Jämförbara Länet Riket Undervisning Lokaler Övrigt Elevvård Skolmåltider Läromedel, utrustning, skolbibliotek Totalt Sid 37

38 Kronor per elev Kvadratmeter per elev Grundskolan - Lokaler , , , , , Lokalkostnad kronor per kvadratmeter Lokalyta kvadratmeter per elev 15,5 Sid 38

39 Andel som uppnått målen Grundskolan Andel som uppnått målen 80,0% 75,0% 75% 76% 76% 74% 72% 73% 70,0% 69% 70% 65,0% 65% 62% 62% 60,0% 60% 55,0% 50,0% Andel som uppnått målen, eget Andel som uppnått målen, modell Sid 39

40 Kronor per elev Övergripande Gymnasieskolan Kostnad per elev år Hallsberg Jämförbara Länet Riket Sid 40

41 Kronor per vårdtagare Övergripande Äldreomsorgen år Hemtjänst, kr per vårdtagare Särskilt boende, kr per vårdtagare Sid 41

42 Kronor per vårdtagare Övergripande Äldreomsorgen i jämförelse år Hallsberg Jämförbara Länet Riket Hemtjänst, kr per vårdtagare Särskilt boende, kr per vårdtagare Sid 42

43 Index Äldreomsorgen NKI mätningar Hemtjänst Särskilt boende Hallsberg Jämförbara Länet Riket Sid 43

44 Kr per invånare Övergripande Individ- och Familjeomsorgen Hallsberg Jämförbara Länet Riket Barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Missbruksvård vuxna Övrig vuxenvård Familjerätt Totalt Sid 44

45 Sammanfattning verksamhet (1) I jämförelse med kommunens standardkostnad bedrivs en basverksamhet som totalt är cirka 20,7 mnkr dyrare än den strukturellt beräknade. Hallsberg har en negativ trend sedan år 2007 gällande avvikelsen mot standardkostnaden, vilket tyder på att kommunen inte hinner anpassa organisationen efter förändringar i strukturen Barnomsorgen har höga kostnader gentemot sin beräknade standardkostnad (11,4 mnkr). Jämförelsegruppen har även de en negativ avvikelse mot standardkostnaden. Enligt statistiken har Hallsberg en normal inskrivning i barnomsorgen 1-5 år samt en jämförbar personaltäthet per inskrivet barn, så dessa variabler förklarar inte kostnadsnivån. Sid 45

46 Sammanfattning verksamhet (2) Grundskolan i kommunen uppvisar även den negativ avvikelse mot standardkostnaden, samt har även högre kostnader i jämförelse med den jämförbara kommungruppen. I jämförelse har Hallsberg högre kostnader för sin undervisning och för sina lokaler Sedan 2008 har kostnaden (drift, kapitalkostn etc) per kvadratmeter inom grundskolan ökat med cirka 100 kr/kvm. Anledningen till varför kvadratmeterytan ökar per elev är att skolan inte hunnit anpassat strukturen efter ett vikande elevunderlag Andelen grundskoleelever som uppnår målen mot den förväntade nivån med tanke på de strukturella förutsättningarna är låga Hallsberg saknar egen gymnasieskola, ingår dock i Sydnärkes Utbildningsförbund. Kommunens kostnader per elev som är mantalsskriven i Hallsberg beror på var och vilken program de väljer. Under 2010 hade kommunen låga kostnader utslaget per varje gymnasieelev Sid 46

47 Sammanfattning verksamhet (3) Äldreomsorgen i kommunen har en låg nettokostnad, både mot standardkostnad, kostnad per invånare 65- år och per vårdtagare En kostnadsdämpande orsak kan vara den låga andelen inom det ordinära boendet. Andra orsaker kan vara en frisk befolkning, en bra förebyggande verksamhet samt en stor anhörigvård. Eftersom Hallsberg de senaste åren erhållit många invånare i åldern 65+ år uppräknas kommunens standardkostnad för äldreomsorgen Kommunen uppvisar lägre NKI-värden jämfört med de andra kommunerna inom äldreomsorgen, framförallt för sina särskilda boenden Individ- och Familjeomsorgen (IFO) har ett högt kostnadsläge, den negativa avvikelsen mot standardkostnaden är 4,7 mnkr. I jämförelse mot likvärdiga kommuner har kommunen framförallt höga kostnader inom Barn- och Ungdomsvården Sid 47

48 Förslag på granskning och djupanalyser Sid 48

49 Förslag på granskningar och djupanalyser Kommunens långsiktiga arbete kring att skapa en hållbar ekonomisk plattform efter de strategiska framtida förutsättningarna, t ex hur ska kommunen finansiera pensionsutbetalningarna till de kommunanställda Barnomsorgen och grundskolans struktur samt organisering anpassat efter framtidens barn och elevunderlag Kvalitetsperspektivet inom grundskolan, varför uppnår inte eleverna målen? Kommunens kvalitetsmål inom äldreomsorgen Strategier och metodiker inom IFO:s och då framförallt barn och ungdomsvården Sid 49