Delårsrapport. För perioden

Transkript

1 Delårsrapport För perioden

2 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret. Resultatutveckling Kommunkoncernen redovisar för rapportperioden ett resultat på 60,7 mkr, att jämföras med 9,1 mkr motsvarande period Helårsprognosen ger ett positivt resultat på ca 38,0 mkr. Kommunens resultat för perioden ger en positiv förändring av eget kapital med 46,5 (13,4) mkr. Prognosen indikerar på ett positivt resultat för helåret på ca 26,7 mkr. Det prognostiserade resultatet innebär en positiv budgetavvikelse på 12,5 mkr 1. AFA Försäkring har beslutat att premierna för avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) och avgiftsbefrielseförsäkring ska återbetalas för år 2008 och för år AFA Försäkring påbörjar utbetalningarna under november och beräknas ha slutfört återbetalningarna innan årsskiftet. För Ronneby kommuns del medför återbetalningen ca 25,1 mkr. Posten har bokats upp som en jämförelsestörande post under verksamheternas intäkter. Kommunfullmäktige har beslutat att bevilja Tekniska förvaltningen ett tilläggsanslag om 11,5 mkr av de tilldelade 25,1 mkr. Fokus har lagts vid driftåtgärder som om de inte genomförs blir till en framtida driftskuld. Resultatprognos kopplat till mål Som framgår av denna rapport indikerar prognosen att kommunens budgeterade resultatmål för 2012 kommer att nås. Det planeringsmässiga överskottet för planperioden bör genomsnittligt utgöra ca 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag (inkl fastighetsavgift) per år. Överskottet kan fördelas på resultat och /eller prognosreserv: Budgeten innebär ett planeringsmässigt överskott om; år ,4%, år ,8%, år ,5% och år ,0%. Prognosen för 2012 indikerar på 2,1% (fördelat på resultat). Kommunens låneskuld, exklusive pensionsavsättningar får, reducerat för utlåning till kommunens bolag, inte överstiga 2011 års nivå. Vid utgången av år 2015 ska kommunens låneskuld ha minskat med 15% jämfört med utgången för år 2011: Per 2011 var nettolåneskulden 557 mkr. Nettolåneskulden var 537 mkr per Enligt prognosen kommer nettolåneskulden att uppgå till ca 530 mkr vid utgången av året. Investeringsutgifterna får, för aktuell planperiod om fyra år, inte överstiga avskrivningarna för perioden. Budgeten omfattar investeringar om totalt 206 mkr perioden medan avskrivningarna beräknas uppgå till 290 mkr, dvs att målet uppnås. På nämndsnivå indikerar prognosen att Äldrenämnden, Miljö- och Byggnadsnämnden samt Utbildningsnämnden kommer att förbruka mer medel än tilldelad ekonomisk resurs. Socialnämnden, Kommunstyrelsen samt Fritids- och Kulturnämnden redovisar dock ett överskott jämfört med budget, vilket innebär att nämndernas totala budgetavvikelse blir -1,1 mkr. Respektive nämnds och verksamhets måluppföljning per den 31/8 framgår av separat nämndsvis redovisning. 1 KF Budget efter kompletteringsbudget och TA är 14,2 mkr. 2 (6)

3 Skatteintäkter, statsbidrag och andra centrala konton Centrala konton uppvisar i helårsprognosen ett budgetmässigt överskott på ca 13,6 mkr. För skatteintäkter och statsbidrag ger prognosen +16,9 mkr. Sveriges Kommuner och Landstings prognos (augusti 2012) ligger till grund för skatteunderlagets utveckling. Förbundets augustiprognos visar en ökning av skatteunderlaget med 3,2% för 2011 samt med 4,0% för Förbundets oktoberprognos 2011 som låg till grund för budgeten redovisade en ökning om 2,6% för 2011 respektive 3,5% för Upprevideringen av skatteunderlagstillväxten för år 2012 beror främst på en oväntat stark utveckling på arbetsmarknaden under första halvåret. Stämningen på arbetsmarknaden tyder dock på en försvagning under andra halvåret varför SKL jämfört med aprilprognosen justerat ner utvecklingstalet för 2013 med 0,4% till 3,4%. Förbundets prognos medför positiva slutavräkningar för såväl 2011 samt De centrala kontona för personalomkostnader beräknas ge ett underskott på ca 0,2 mkr. Detta beror framförallt på ökade kostnader för pensionsutbetalningar. Medel avsatta för personalkostnadsökningar, huvudsakligen lönerevisioner, beräknas ge ett underskott om 3,6 mkr. För finansiella poster inklusive internränta beräknas utfallet till +2,4 mkr jämfört med budget. Intäkterna för internräntan beräknas bli ca 1,4 mkr lägre än budget till följd av eftersläpningar i investeringsverksamheten Underskottet i internräntor motsvaras av ett överskott i Kommunstyrelsens prognos. Riksbankens reporänta har under perioden legat på 1,75% fram till den 22 februari då en sänkning till 1,5% skedde. Den 12 september sänktes reporäntan ytterligare med 0,25% till 1,25% Eftersom en stor del av kommunens lån är placerade kortfristigt, så har de lägre marknadsräntorna fått genomslag i de finansiella kostnaderna. Genomsnittlig kostnadsränta har varit ca 2,8% under perioden. Kvarstående medel för oförutsedda utgifter, 3,5 mkr, antas i prognosen som förbrukade vid årets utgång. Den kostnadsreduktion i vaktmästarorganisationen som budgeterats 2012 om 1,7 mkr beräknas inte kunna realiseras i år. Åtgärder för att besparing enligt budget ska kunna realiseras fr o m 2013 utreds. På centralt konto har reserverats 1,0 mkr för kostnader kring ensamkommande barn. Realisationsresultat om 1,2 mkr har uppnåtts under perioden till följd av fastighetsförsäljningar. Nämnderna Nämnderna redovisar sammantaget en negativ prognostiserad budgetavvikelse på 1,1 mkr. Äldrenämnden redovisar en prognos som ger ett negativt utfall om 4,1 mkr, vilket motsvarar 1,5% av nettokostnaden. Underskottet har dock minskat jämfört med tertial 1 då nämnden redovisade en prognos om ett negativt utfall om 6,8 mkr. Orsakerna till den negativa prognosen beror på ett kostnadskrävande ärende samt svårigheter vid införandet av nytt verksamhetssystem. Ett långsiktigt arbete pågår med att förbättra rörligheten över gruppgränserna inom hemtjänsten. En plan för täta uppföljningar för de enheter som visar på negativt resultat är framtagen för att ges särskild uppmärksamhet i ledningsarbetet under sista delen av året. Miljö- och Byggnadsnämnden redovisar i sin prognos för 2012 ett underskott gentemot budget med 2,8 mkr, vilket motsvarar 16,9% av nettokostnaden. Orsaken till underskottet är framförallt större bostadsanpassningskostnader (1,6 mkr) samt lägre avgiftsintäkter på plan- och byggenheten än budgeterat. Att möta de uteblivna intäkterna med minskade personalresurser bedöms ej genomförbart, då det minskar möjligheterna att hålla och minska handläggningstiderna samt bedriva lagstadgad lovgivning och tillsyn. Kommunstyrelsen redovisar en prognos som ger ett positivt utfall om 0,9 mkr. Tekniska förvaltningen redovisar ett överskott om 0,2 mkr, framförallt beroende på lägre kapitalkostnader till följd av eftersläpningar i investeringsverksamheten. Undantas kapitalkostnader visas dock ett underskott om 2,8 mkr. Hyresintäkter beräknas lämna ett underskott pga hyresbortfallet för Miljötekniks lokaler i Stadshuset. Övriga kostnader beräknas lämna ett underskott till stor del pga att besparingarna till följd av fastighetsförsäljningar ej ger helårseffekt under Kommunledningsförvalt- 3 (6)

4 ningen redovisar ett överskott om 0,7 mkr. Enheten för samordning, utveckling och sekretariat beräknas redovisa ett överskott om 1,7 mkr bl a beroende på vakanta tjänster. Enheten för arbetsmarknad och integration beräknas dock redovisa ett underskott om 1,6 mkr för verksamhetsåret. Den största intäktskällan för verksamheten är personer som är placerade i åtgärd inom kommunen. Inflödet av deltagare till sysselsättningsfasen (FAS 3) har inte ökat på det sätt som tidigare bedömts. Socialnämndens årsprognos visar på ett överskott om sammanlagt 5,0 mkr. Prognosen utgörs till större delen av minskade kostnader för institutionsvård av barn och unga samt inom området personlig assistans. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd håller sig inom given budgetram. Fritids- och Kulturnämnden redovisar en prognos som ger ett positivt utfall om 0,3 mkr. Intäkterna visar dock på ett underskott om 0,2 mkr främst beroende på att beslutet om höjda taxor för Brunnsbadet endast fick effekt del av säsongen pga sent beslut. Utbildningsnämndens helårsprognos visar på ett underskott om 0,3 mkr. Verksamheten bedöms dock i stort vara i ekonomisk balans. Antalet elever i fristående skolor är större än beräknat, vilket påverkar utfallet. Bolagen AB Ronneby Industrifastigheter redovisar för perioden ett positivt resultat på 4,4 mkr (+0,9 mkr). För helåret beräknas bolaget kunna nå ett positivt resultat på 1,9 mkr. Detta är 1,2 mkr sämre än budgeterat och avvikelsen beror främst på i förtid uppsagda kontrakt för att kunna bygga om och omdisponera lokaler till nya och befintliga hyresgäster. Arbetet med att nedbringa bolagets driftskostnader pågår kontinuerligt och visar bra resultat utslaget på aktiverad lokalyta. AB Ronnebyhus redovisar för perioden +8,8 mkr (+0,5 mkr). Med reservation för eventuella nedskrivningsbehov förväntas helårsresultatet bli +8,3 mkr jämfört med budgeterat resultat om -1,1 mkr. Den främsta förklaringen är en reavinst på 5 mkr i samband med försäljning av två fastigheter i Kallinge. Försäljning av radhus i Bräkne-Hoby under tredje tertialet beräknas avkasta ytterligare 4,5 mkr. Orosmomentet är fortfarande hyresvakanserna, som liksom föregående år är fortsatt höga. Prognosen för helåret är 8,9%. Ett strategidokument är antaget av styrelse och ägare, där ett antal åtgärder ska genomföras de kommande åren för att få ner vakanserna. Ronneby Miljö och Teknik AB redovisar för perioden -0,3 (-6,2) mkr. Bolagets helårsprognos anges till -0,1 (-3,9). Budgeterat helårsresultat är -2,7 mkr. Rörelsegrenen Elnäts resultat beräknas bli 0,5 mkr bättre än budget. Rörelsegrenen Fjärrvärmes helårsresultat beräknas bli ca 1,6 mkr sämre än budget. Rörelsegrenens resultat är beroende av vädret och är mycket temperaturkänslig. Rörelsegrenen Vatten och avlopp beräknas lämna ett helårsresultat som är 0,7 mkr bättre än budgeterat. Rörelsegrenen Renhållnings resultat beräknas bli ca 2,4 mkr bättre än budget. Resultatet för rörelsegrenen IT-bredband prognostiseras före ägartillskottet på 1,5 mkr till ett underskott på 4,0 mkr, vilket är 0,6 mkr bättre än budget. Investeringsverksamheten Kommunkoncernens investeringsutgift uppgår för perioden till 83 (114) mkr. För kommunen är siffran 35 (56) mkr. Prognosen för räkenskapsårets totala investeringsutgift i kommunen beräknas till ca 70 mkr, att jämföras med budgeterade 97 mkr inkl kompletteringsbudget. För kommunkoncernen bedöms helårsprognosen till 178 mkr. Periodens största investeringsobjekt är: ombyggnad Knut Hahnsskolan, upprustning av gymnastiksalar, ventilationsarbeten, renovering av hissar samt utvändig renovering Snäckebacksskolan. Ab Ronneby Industrifastigheter har under perioden investerat för 17,6 mkr. Totalt beräknas 2012 års investeringsutgift uppgå till 19,7 mkr. Investeringsobjekten består huvudsakligen av lokalanpassningar i bolagets fastigheter. AB Ronnebyhus har under perioden investerat för ca 2 mkr. För hela året beräknas investeringarna uppgå till 16,8 mkr. Ronneby Miljö och Teknik AB har under perioden investerat för 26,6 mkr. För hela året beräknas investeringarna uppgå till ca 70 mkr att jämföra med budgeterade 96 mkr. Den lägre prognosen beror på olika förseningar av avtal och lång upphandlingstid för projekten inom 4 (6)

5 rörelsegrenen Vatten och avlopp. Bland de större investeringarna under perioden märks: Nytt ställverk P6 (3,6 mkr), Bränslelada Häggatorp (5,5 mkr), Blåsmaskin Rustorp (3,3 mkr) samt reinvesteringar i VA- och avloppsnät (3,8 mkr) Finansiering I nedanstående följer en förenklad redovisning av periodens kassaflöde Pr 2012 Kommunkoncernen (mkr) Den löpande verksamheten Internt tillförda medel 175 Förändring rörelsekapital Investeringsverksamheten Investeringar -83 Sålda materiella anl tillg 8 Förändring fin anl tillg Finansieringsverksamheten Långfristiga lån Förändring kassan 32 Kommunen (mkr) Den löpande verksamheten Internt tillförda medel 96 Förändring rörelsekapital Investeringsverksamheten Investeringar -35 Sålda materiella anl tillg 2 Förändring fin anl tillg Finansieringsverksamheten Långfristiga lån Förändring kassan % av kommunkoncernens lånestock förfaller inom 1 år. Motsvarande siffra för kommunen är 70 %. Kommunens nettolåneskuld uppgick till ca 537 mkr Nyckeltal Nettokostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag (%): Nyckeltalet redovisas exklusive bolag och visar den andel som nettokostnaderna för verksamheten, inklusive finansnettot, tar i anspråk av de totala skatteintäkterna och generella statsbidragen. Tal över innebär således en försvagning av kommunens finansiella ställning. Soliditet (%), kommunkoncernen Kommunen Soliditetsmåttet visar det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. I soliditetsmåtten ovan ingår ej i ansvarsförbindelsen upptagna pensionsförpliktelser. Ronneby Johan Sjögren Ekonomichef Peter Nordberg Controller 5 (6)

6 RESULTATRÄKNING MSEK "KOMMUNKONCERNEN" KOMMUNEN Verksamhetens intäkter * 452,8 410,9 187,2 159,6 Verksamhetens kostnader , ,0-954,2-950,8 Avskrivningar -111,3-108,2-45,9-43,5 I Verksamhetens nettokostn. -761,0-802,3-812,9-834,7 Skatteintäkter 712,8 695,5 712,8 695,5 Generella statsbidrag 153,5 158,2 153,5 158,2 Finansiella intäkter 1,9 1,6 10,4 10,5 Finansiella kostnader -46,5-43,9-17,3-16,1 II Resultat före eo poster 60,7 9,1 46,5 13,4 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Uppskjuten skatt III Periodens resultat 60,7 9,1 46,5 13,4 Jämförelestörande post * Återbetalning AFA försäkring 25,6 25,1 BALANSRÄKNING MSEK "KOMMUNKONCERNEN" KOMMUNEN TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 0,1 0,1 Materiella anläggninstillgångar 3 059, , , ,2 Finansiella anläggningstillgångar 16,9 15,7 361,6 377,2 SUMMA ANLÄGGN.TILLGÅNGAR 3 076, , , ,4 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd 32,6 33,1 25,2 25,5 Kortfristiga fordringar 178,2 157,8 150,7 123,2 Kassa och bank 39,9 8,1 38,0 3,3 SUMMA OMSÄTTN.TILLGÅNGAR 250,7 199,0 213,9 152,0 SUMMA TILLGÅNGAR 3 327, , , ,4 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Eget kapital 613,7 608,2 546,9 539,2 Periodens resultat 60,7 5,5 46,5 7,7 SUMMA EGET KAPITAL 674,4 613,7 593,4 546,9 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 47,1 43,8 30,1 28,0 Övriga avsättningar 43,3 44,9 22,1 20,4 SUMMA AVSÄTTNINGAR 90,4 88,7 52,2 48,4 SKULDER Långfristiga skulder 2 259, ,2 831,0 841,0 Kortfristiga skulder 303,3 329,0 264,4 270,1 SUMMA SKULDER 2 562, , , ,1 SUMMA SKULDER O EGET KAP , , , ,4 6 (6)