Datum Datu EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014

Transkript

1 Koncernkontoret Åke Andersson Chefcontroller Datum Datu (13) EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Sammanfattning Periodresultatet för första tertialet uppgår till 263 miljoner kronor, vilket är 270 miljoner kronor bättre än det budgeterade resultatet för perioden. Resultatet för helåret 2014 prognostiseras till 548 miljoner kronor vilket innebär ett underskott i förhållande till budget med 77 miljoner kronor. Nuvarande prognoser indikerar att de tre finansiella målen för 2014 kommer att uppnås, men det föreligger en stor risk att balanskravsresultatet för helåret kommer att bli negativt. Detta på grund av den extremt stora skillnaden som råder mellan fullfondering och blandmodell vid redovisning av pensionskostnader under just Investeringsutgifterna uppgår till 736 miljoner kronor, vilket är cirka 200 miljoner kronor högre än motsvarande utgifter för det första tertialet Den räntebärande nettoskulden har minskat med 391 miljoner kronor till miljoner kronor per den 30 april Tillgängligheten har förbättrats i sjukvården och Region Skåne uppnådde excellensnivån, 80 procent av besök och operation/åtgärder genomförda inom 60 dagar, vid avstämningen av kömiljarden för såväl mars som april månad. Under det första tertialet har 180 ungdomspraktikanter i åldern år anställts. Dessa utgör den första gruppen av cirka 400 arbetslösa ungdomar som Region Skåne anställer för att de ska få in en fot på arbetsmarknaden och viktiga erfarenheter inför framtiden. Verksamheterna redovisar totalt sett ett negativt resultat för helåret Störst underskott befaras inom sjukvårdsförvaltningarna medan kollektivtrafiken prognostiserar överskott, Resultat och prognos per område (Mkr) 1) 2013 jan-apr 2014 jan-apr 2013 Bokslut 2014 Prognos 2014 Budget Budget avvikelse Regional utveckling Vård och hälsa Övriga verksamheter Verksamheterna Central finansiering RESULTAT ) Resultat jan-apr 2013 och bokslut 2013 redovisat exklusive effekter av sänkt diskonteringsränta (RIPS) miljoner kronor

2 2 God ekonomisk hushållning Regionfullmäktige fattade under hösten 2013 beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Inriktningen är att Region Skånes finansiella ställning ska stärkas. I budgeten beslutades också om de finansiella mål som ska leda till att inriktningen infrias och att god ekonomisk hushållning uppnås. Det långsiktiga resultatmålet är att resultatet över en femårsperiod minst ska uppgå till två procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Det kortsiktiga målet är att resultatet årligen bör uppgå till minst en procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Årets prognostiserade resultat, 548 miljoner kronor, uppgår till 1,7 procent av de samlade intäkterna. Därmed beräknas det kortsiktiga resultatmålet nås i år men resultatnivån skulle behöva förbättras för att även det långsiktiga målet ska nås vid den första avstämningen Det är av stor vikt att två-procentsmålet uppnås de kommande åren. Inte minst med tanke på att Region Skåne står inför ett investeringsbehov, framför allt avseende sjukhusbyggnader, i mångmiljardklassen. Utan positiva resultat måste stora delar av investeringarna lånefinansieraas vilket i längden leder till att räntekostnaderna undantränger utrymme för kärnverksamheterna. Region Skånes finansieringsmål innebär att investeringar i utrustning ska självfinansieras till 100 procent och att investeringar i fastigheter ska självfinansieras till minst 50 procent samt att investeringar i tåg och bussar ska självfinansieras till minst 40 procent. Med nu liggande prognos över resultat och avskrivningar samt investeringsutgifter kommer finansieringsmålet att uppnås. Region Skånes utdebiteringsmål är att Regionen ska ha en skattesats som är lägre än medelvärdet för regioner/landsting i Sverige och ambitionen är att inte höja skatten höjdes skatten i Region Skåne med 30 öre till 10,69 kronor per skattekrona. Medelskattesatsen 2014 för regioner/landsting uppgår till 11,26 kronor per skattekrona. Region Skånes skattesats är således 57 öre lägre än riksgenomsnittet och därmed är målet uppfyllt. Balanskravet Region Skånes har enligt årsredovisningen 2013 ett återställningskrav på 128 miljoner kronor. I balanskravsberäkningen ska årets resultat justeras för realisationsvinster och för redovisning av pensionskostnader enligt den lagstadgade blandmodellen. Skillnaden mellan den redovisningsmetod som Region Skåne tillämpar sedan 2010 där årets nyintjänande av pension och värdesäkringen (räntekostnaderna) av tidigare intjänad pension kostnadsförs är att i blandmodellen kostandsförs utbetalningarna av tidigare intjänad pension men inte värdesäkringen. På grund av ett lågt ränteläge och att pensionsbromsen slår till i år kommer värdesäkringen av pensionsskulden som är intjänad före 1998 att bli extremt låg just i år. Det innebär att enligt senaste pensionsprognosen som erhölls från KPA i april bedöms de gamla pensionsutbetalningarna bli 728 högre än värdesäkringen. I balanskravsberäkningen för 2014 ska då årets resultat justeras med -728 miljoner kronor och ytterligare cirka -120 miljoner kronor för realisationsvinster. För att Region Skåne ska kunna nå ett positivt balanskravsresultat enligt blandmodellen krävs således ett resultat bortåt 750 miljoner kronor Nuvarande prognos innebär att återställningskravet skulle öka med drygt 200 miljoner kronor. Skillnaden mellan blandmodell och fullfondering kommer att bli väsentligt lägre årligen Ekonomiskt utfall Resultatet för årets första tertial visar på ett överskott på 263 miljoner kronor. Jämfört med motsvarande period i fjol innebär det en resultatförbättring på 343 miljoner kronor exklusive jämförelsestörande engångspost avseende pensionskostnader. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 342 miljoner kronor, eller med 3,4 procent. Exkluderat för jämförelsestörande poster uppgår ökningen till 3,9 procent. Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning har för samma period ökat med

3 3 493 miljoner kronor, eller med 4,8 procent. Exkluderat för skattehöjningen är ökningen 2,5 procent. Periodutfallet ligger 270 miljoner kronor bättre än det budgeterade resultatet för det första tertialet. Skatteintäkter, utjämning och generella statliga bidrag Skatteintäkterna har ökat med 411 miljoner kronor det första tertialet i år jämfört med samma period i fjol. Utfallsbeloppen för skatteavräkningarna grundas på den av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gjorda bedömningen från april i år avseende skatteunderlagets utveckling för 2013 och Intäkterna från utjämning och statsbidrag har ökat med 82 miljoner kronor jämfört med i fjol. Det är framför allt ett ökat inkomstutjämningsbidrag som bidrar till ökningen. På grund av det avtalslösa tillståndet på läkemedelssidan utbetalas bidrag i nivå med förmånskostnadernas utveckling på riksnivån. Detta har hittills medfört en minskad intäkt för Region Skåne med 22 miljoner kronor jämfört med samma period ifjol. Intäktsutveckling, januari-april (Mkr) Diff Förändring Prel. månatliga skatteinbetalningar ,1% Prognos skatteavräkning år Justeringspost skatteavräkning år Skatteintäkter ,2% Inkomstutjämningsbidrag ,9% Strukturbidrag Kostnadsutjämningsavgift ,8% Regleringsavgift ,0% Bidrag för läkemedelsförmånen ,4% Utjämning och statsbidrag ,8% Summa skatteintäkter mm ,5% Uppföljning mot periodiserad budget Det budgeterade årsresultatet 2014 uppgår till 625 miljoner kronor. I nedanstående diagram visas det ackumulerade resultatet i jämförelse med den periodiserade budgeten. Det ackumulerade resultatet efter första tertialet ligger 270 miljoner kronor bättre än det budgeterade resultatet. Budgetavvikelsen förklaras främst av högre intäkter och lägre omkostnader samt ett bättre utfall av den kommunalekonomiska utjämningen än vad som budgeterats.

4 4 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter har ökat med 150 miljoner kronor eller med 6,2 procent jämfört med första tertialet ifjol. Störst ökning visar realisationsvinsterna, som består av försäljning av gamla Pågatåg och periodiserade intäkter från fjolårets fastighetsförsäljningar. På statsbidragssidan bidrar ökade projektmedel och intäkter från kö-miljarden till intäktsökningen. Verksamhetens intäkter januariapril (Mkr) Diff Förändring Patientavgifter hälso- och sjukvård ,8% Försäljning av hälso- och sjukvård ,1% Tandvårdsintäkter ,3% Trafikintäkter ,1% Statsbidrag (exkl. läkemedel) ,2% Övriga intäkter ,3% Realisationsvinster ,0% Summa Intäkter ,2% Verksamhetens kostnader Verksamhetens bruttokostnader har som framgår av nedanstående tabell ökat med 4,0 procent. Personalkostnaderna har ökat med 159 miljoner kronor mer än budgetetrat medan omkostnaderna ger ett budgetöverskott på 215 miljoner efter det första tertialet. Verksamhetens kostnader januariapril (Mkr) Diff Förändring Lönekostnader ,3% Arbetsgivaravgifter ,7% Pensionskostnader ,6% Övriga personalkostnader ,8% Personalkostnader ,3% Köpt vård andra landsting ,0% Köpt vård, hälsovalet ,1% Övrig köpt privat sjukvård ,8% Köpt tandvård ,7% Verksamhetsanknutna tjänster ,3% Köpt trafik ,0% Läkemedel ,8% Sjukvårdsartiklar, mtrl och varor ,9% Lämnade bidrag ,9% Fastighetskostnader ,0% IT-tjänster ,7% Konsultkostnader o övriga tjänster ,5% Övriga kostnader ,5% Omkostnader ,3% Avskrivningar ,2% Verksamhetens bruttokostnader ,0%

5 5 Finansiering Räntebärande nettoskuld Den räntebärande nettoskulden uppgår till miljoner kronor per den 30 april. Nettoskulden har under året minskat med 391 miljoner kronor vilket är 563 miljoner kronor bättre än prognos. Avvikelsen ligger på tillgångssidan i en bättre likviditet än prognostiserat. En av anledningarna till den positiva avvikelsen är att resultatutvecklingen det första tertialet varit bättre än budgeterat. Samtidigt har kapitalbindningen, det vill säga kortfristiga skulder och fordringar, utvecklats positivt Finansnettot Utfallet för de finansiella intäkterna och kostnaderna, exklusive värdesäkring av pensionerna ligger efter första tertialet på -21 miljoner kronor vilket är något bättre än budgeterad nivå beroende på ett lågt ränteläge. Penningmarknadsplaceringarna inklusive specialinlåning, har genererat 11,6 miljoner kronor i ränteintäkter och har under året skapat en meravkastning på 3,2 miljoner kronor i förhållande till jämförelseräntan. Under det första tertialet 2014 har räntekostnaderna för den långfristiga låne- och leasingskulden uppgått till 36,0 miljoner kronor. Investeringar Investeringsutgifterna till och med april 2014 uppgår till 736 miljoner kronor, fördelat på 200 miljoner kronor bygginvesteringar, 518 miljoner kronor i utrustning och 17 miljoner kronor i immateriella investeringar. Utfallet ligger drygt 200 miljoner kronor högre än för motsvarande period i fjol vilket helt förklaras av högre utgifter för Pågatåg i år. Den budgeterade likviditetsramen för 2014 uppgår till miljoner kronor. Förvaltningarnas samlade prognoser indikerar ett årsutfall som ligger cirka 200 miljoner kronor under tilldelad likviditetsram. Om byggnationerna på sjukhusområdet i Malmö kommer igång enligt tidplan kan utfallet för året totalt sett hamna nära budgeterad likviditetsram. Medarbetare Antalet medarbetare uppgick per den 30 april 2014 till , vilket efter justering för verksamhetsförändringar är 33 medarbetare eller 0,1 procent färre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. I årets siffra ingår 180 ungdomspraktikanter i åldern år, som utgör den första gruppen av cirka 400 arbetslösa ungdomar som Region Skåne anställer för att de ska få in en fot på arbetsmarknaden och viktiga erfarenheter inför framtiden. Sjukfrånvaron, uttryckt i kalenderdagar per medarbetare uppgick till 5,1 dagar för det första kvartalet Frånvaron ligger i stort sett oförändrad (-0,04 dagar) jämfört med samma period ifjol. Sjukfrånvarons andel av sammanlagd ordinarie arbetstid uppgick till 5,6 procent under det första kvartalet Jämfört med samma period i fjol innebär detta en minskning med 0,2 procentenheter. Helårsprognos Resultatet för helåret 2014 prognostiseras till 548 miljoner kronor vilket innebär ett underskott i förhållande till budget med 77 miljoner kronor. Intäkterna från skatt, utjämning och statsbidrag beräknas öka med 5,5 procent medan verksamhetens nettokostnader 2014 beräknas öka med 7,7 procent. Exklusive jämförelsestörande poster prognostiseras verksamhetens nettokostnader till 7,0 procent. Skillnaden förklaras främst av fjolårets återbetalning av AFA-sjukförsäkringsavgifter. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen uppgår till 6,6 procent för 2014 i jämförelse med bokslut Att årets prognostiserade resultat är bättre än fjolårets, trots den kraftiga nettokostnadsökningen beror på att årets finansiella pensionskostnader blir väsentligt lägre än motsvarande I nedanstående diagram visas den faktiska förändringen av verksamhetens nettokostnader och skatteintäter m.m samt prognos för Intäktsutveckling Intäkterna från skatt, utjämningssystem och statsbidrag prognostiseras till miljoner kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till bokslut år 2013 med 5,5 procent. Skatteintäkterna ökar med

6 6 6,0 procent medan anslaget för kommunalekonomisk utjämning och de generella statliga bidragen ökar med 4,1 procent. Prognosen på skatteintäkterna grundas på den av SKL gjorda bedömningen från april i år avseende skatteunderlagets utveckling för 2013 och Sammantaget beräknas intäkterna från skatt, statsbidrag och utjämning ge ett budgetöverskott på 195 miljoner kronor. Den höjda utdebiteringen 2014 med 30 öre beräknas medföra 696 miljoner kronor ökade intäkter i år. Exklusive denna ökning hade skatteintäkterna enbart ökat med 3,0 procent och de totala intäkterna från skatt, utjämning och bidrag med 3,3 procent. Kostnadsutveckling Verksamhetens nettokostnader prognostiseras till miljoner kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till bokslut 2013 med 7,7 procent. I nedanstående tabell visas kostnadsutvecklingen totalt för regionen och delar av verksamheten. Budget 2014 avser i förhållande till bokslut Utfallet för det första tertialet indikerar en stigande kostnadsutveckling i jämförelse med den senaste 12 månadersperioden utom för Skånetrafiken. Prognoserna för helåret ligger klart över periodutfallet. Utfall T1 Rullande 12- Prognos 2014 Budget 2014 mån Nettokostnad Region Skåne 3,4% 2,4% 7,7% 6,6% - -, exkl jämförelsestörande 3,9% 2,7% 7,0% 5,8% Bruttokostnad, Region Skåne 4,0% 2,9% 5,3% 4,4% Bruttokostnad, Sjukvårdsförv. 1) 3,6% 1,6% 2,8% 1,1% Bruttokostnad, Skånetrafiken 3,2% 3,2% 8,7% 11,0% 1) Exklusive folktandvård, lab och Medicinsk service Finansnetto Nettot av de finansiella kostnaderna och de finansiella intäkterna budgeterades till -95 miljoner kronor för år 2014, exklusive värdesäkring av pensioner. Prognosen efter första tertialet visar på -75 miljoner kronor. Budgetöverskottet på 20 miljoner kronor beror framförallt på lägre räntekostnader än budgeterat. Prognosen för låneräntekostnaderna och räntedelen på leasingskulden 2014 ligger på 109 miljoner kronor och bygger på förväntningar om fortsatt låga marknadsräntor.

7 7 Verksamheterna Regional utveckling Delårsresultatet uppgår till 161,9 miljoner kronor (129,2 miljoner kronor 2013). Inom Skånetrafiken har biljettintäkterna ökat med två procent, vilket är cirka tre procent sämre än budget. Trafikkostnaderna ligger för perioden 89 miljoner kronor under budget vilket delvis är en följd av ett lågt indexutfall. För helåret 2014 prognostiseras ett positivt resultat på 80 miljoner kronor. Resandeutvecklingen är oförändrad jämfört med föregående år. Tågresandet ökar medan busstrafiken visar färre resande. Nöjdkundindex, oplanerad trafikinformation och bemötande visar ett något bättre utfall i förhållande till motsvarande period föregående år. Trenden för nöjdkundindex är positiv, där ökningen kan förklaras av att kunderna som åker Pågatåg och regionbuss blivit nöjdare. Regionala tillväxtnämnden redovisar ett överskott på 11 miljoner kronor efter april, men räknar med ett nollresultat på helåret. Kulturnämnden har under våren haft kulturpolitiska överläggningar med de skånska kommunerna, där utvärderingen visade att över 90 procent av deltagarna var nöjda med diskussionerna. Nämnden redovisar en helårsprognos som överensstämmer med fastlagd budget. Vård och Hälsa Delårsresultatet uppgår totalt till -209,9 miljoner kronor. Prognosen för vård och hälsa totalt uppgår till ett underskott på 324 miljoner kronor vilket innebär en budgetavvikelse på -362 miljoner kronor. Jämfört med prognosen efter mars månad redovisar Folktandvården i Skåne AB en förbättring med 11 miljoner kronor och räknar nu med ett positivt helårsresultat för sitt första verksamhetsår. Sjukvårdsförvaltningarna redovisar totalt en försämrad prognos med 27 miljoner. Det finns en viss osäkerhet av ekonomisk effekt på framtagna handlingsplaner, vilket kan avspeglas i försiktiga bedömningar i redovisade prognoser. Skånes universitetssjukhus förbättrar sin helårsbedömning med 15 miljoner kronor. Förbättringen förklaras av ej budgeterade intäkter för ECMO (konstgjord lunga). Den ekonomiska obalansen återfinns på sjukhusdelen och arbete med handlingsplaner för en ekonomi i balans sker kontinuerligt. Division primärvård bedömer en ekonomi i balans. Skånevård Sund försämrar som helårsbedömning med 23 miljoner kronor, främst baserad på ny bedömning av lönerevision men också en effekt av vårdval där kostnaderna inte beräkna minska i samma takt som intäktsminskningen. Den ekonomiska obalansen återfinns inom division kirurgi och inom division närsjukvård och består nästan uteslutande av personalkostnader. Handlingsplaner för en ekonom i balans har tagits fram. Division primärvård och division psykiatri bedöms uppnå en ekonomi i balans. Det föreligger också en risk för att merkostnader uppkommer vid evakueringar på grund av om- och tillbyggnad av lasarettet i Helsingborg. Skånevård Kryh försämrar som helårsbedömning med 17 miljoner kronor. Detta baserar sig på en ny bedömning av kostnadsutvecklingen av den palliativa vården/ ASIH. Denna bedöms bli högre än det ekonomiska tillskott som erhålls. Den ekonomiska obalansen återfinns inom samtliga divisioner. Handlingsplaner för att nå en ekonomi i balans har tagits fram. Hälsostaden försämrar sin bedömning av helårsresultat med 2,7 miljoner kronor beroende på beräknad högre debitering från Regionservice. Det sker arbete för att ta fram handlingsplaner för att nå en ekonomi i balans.

8 8 Medicinsk Service ligger kvar på en bedömning om budget i balans vid årets slut. För att uppnå detta måste åtgärder i handlingsplaner omfattande 36 miljoner kronor effektueras under året vilket man bedömer som möjligt. Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett väsentligt bättre periodresultat, 166,4 mkr jämfört med 8,4 mkr för Helårsprognosen pekar på ett nollresultat. Underskott för hälsoval, exkl läkemedel, vårdval grå starr och uppdrag förvaltningsdriven vård uppvägs av bedömda överskott för läkemedel och kostnader för tillståndslösa. Läkemedelskostnaden fortsätter sjunka Kostnaderna för läkemedel har minskat med 2,1 procent jämfört med motsvarande period Förmånsläkemedel har minskat med 2,2 procent. Inom förmånsläkemedel minskade kostnaderna för basläkemedel med 1,6 procent medan klinikläkemedel minskat med 2,5 procent. Skånes kostnadsminskning för läkemedel inom förmånen är fortfarande större än motsvarande siffra för övriga riket sett per individ. Skåne har minskat kostnaden per individ med 3 procent under 2014 medan riket minskat med 2,3 procent. Kostnaderna för rekvisitionsläkemedel har minskat med 1 procent. Minskad produktion I vårdproduktion av somatik egen regi (exkl ASIH/ Palliativ vård) fortsätter antalet unika patienter som haft en vårdkontakt att minska inom såväl öppen som sluten vård. Detta kan förklaras av fortsatt förändring av vårdformer från sluten till öppenvård, men också av mer produktion i extern regi. Andelen öppenvårdoperationer minskar något, vilket är en effekt av verksamhetsövergång till följd av LOV. Befarande eftersläpningar i registrering kan också ha effekt. Minskningen återfinns på Skånes universitetssjukhus medan Skånevård Sund och Skånevård Kryh redovisar ökad andel. ASIH/Palliativ vård har en kraftig produktions- och produktivitetsökning jämfört föregående år där exempelvis vårddagarna ökar med över 34 procent. Inom psykiatrin är slutenvårdsproduktionen i samma nivå som föregående år, liksom besök annan vårdgivare. Antalet läkarbesök har dock minskat med nära fyra procent. Produktionen inom Labmedicin beräknad som viktpoäng har efter april ökat med 3,3 procent jämfört med året innan.

9 9 Tillgänglighet - Målen för Kömiljarden uppnås Region Skåne har klarat alla mål för att ta del av kömiljarden under första tertialet med undantag för besöksmålet i januari. I mars och april månad har excellensnivå uppnåtts för såväl besök som för operation. Den ackumulerade ersättningen från kömiljarden uppgår efter första kvartalet till knappt 54 miljoner kronor, vilket är drygt 20 miljoner kronor över Region Skånes normalandel. Övrig verksamhet Delårsresultatet uppgår totalt till 52,6 miljoner kronor (49,4 miljoner kronor år 2013). Regionservice prognostiserar ett årsresultat på -15,5 miljoner kronor, vilket är 25,5 miljoner kronor lägre än budgeterat resultatkrav för förvaltningen. Två divisioner; servicedivisionen och division GSF redovisar budgetunderskott medan fastighetsdivisionen beräknas ge budgetöverskott. Samtliga övriga förvaltningar, Regionstyrelsen, Södra regionvårdsnämnden, Patientnämnden och Revisionen samt bolaget Region Skåne Holding AB prognostiserar ett resultat i överensstämmelse med fastlagd budget. BILAGOR: 1. Resultaträkning 2. Kassaflödesanalys 3. Balansräkning 4. Resultat/Prognos per nämnd/förvaltning/bolag Uppgifterna för 2014 avser koncernen, dvs samtliga nämnder och förvaltningar inom Region Skåne samt bolagen Folktandvården i Skåne AB och Region Skåne Holding AB. Ett undantag från ovan är redovisningen av räntebärande nettoskuld. Denna omfattar enbart Region Skåne exklusive bolagen.

10 10 BILAGA 1 Resultaträkning (Mkr) Bokslut Bokslut Budget Prognos Budget Budget Bokslut apr-13 apr-14 avvikelse avvikelse 2013 Verksamhetens intäkter Personalkostnader därav lönekostnader därav pensionskostnader Omkostnader Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetsresultat Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Generella statliga bidrag Finansiella intäkter Finansiella pensionskostnader Övriga finansiella kostnader RESULTAT RESULTAT exkl RIPS

11 11 BILAGA 2 KASSAFLÖDESRAPPORT (Mkr) apr 30-apr Budget Bokslut Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster (not) Pensionsutbetalningar Realisationsvinster/förluster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av förråd och varulager Ökning/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Erhållna investeringsbidrag Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten Nyupptagna lån Nyupptagen leasing Amortering av lån Amortering leasing Förändring koncernlån Ökning av långfristiga fordringar Amortering av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början LIKVIDA MEDEL VID PERIODENS SLUT Not Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justering för av- och nedskrivningar Justering för avsättningar Justering för kortfristiga finansiella poster Justering för periodiserade reavinster Justering för periodiserade investeringsbidrag Justering för periodiserade hyresintäkter Justering för bidrag till statlig infrastruktur Summa

12 12 BILAGA 3 BALANSRÄKNING (Mkr) apr 30-apr Budget Bokslut Immateriella tillgångar Fastigheter Utrustning Finansiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar, kassa, bank Omsättningstillgångar TILLGÅNGAR Ingående eget kapital Koncerneliminering eget kapital Periodens resultat Eget kapital Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Avsättningar Långfristiga låneskulder Långfristiga skulder, leasing Övriga långfristiga skulder Långfristiga skulder Kortfristiga låneskulder Kortfristiga skulder, leasing Övriga kortfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

13 13 BILAGA 4 Resultat och prognos per Utfall Prognos Budget Budget- nämnd/förvaltning/bolag (Mkr) apr avvikelse Kultur Skåne 3,6 0,0 0,0 0,0 Skånetrafiken 147,3 80,0 0,0 80,0 Regionala tillväxtnämnden 11,0 0,0 0,0 0,0 Summa Regional utveckling 161,9 80,0 0,0 80,0 Folktandvården i Skåne AB 14,6 11,3-0,1 11,4 Hälso- och sjukvårdsnämnden 166,4 0,0 0,0 0,0 - Skånes Universitetssjukvård -140,0-106,4 18,6-125,0 - Skånevård Kryh -84,6-69,2 7,8-77,0 - Skånevård Sund -142,7-143,0 10,7-153,7 - Hälsostaden -13,3-16,8 0,6-17,3 - Medicinsk service -10,4 0,0 0,0 0,0 Summa Skånevård -391,0-335,4 37,7-373,1 Summa vård & hälsa -209,9-324,1 37,5-361,7 Regionservice 3,9-15,5 10,0-25,5 Regionstyrelsen 43,5 0,0 0,0 0,0 Södra Regionvårdsnämnden -0,1 0,0 0,0 0,0 Patientnämnden 0,4 0,0 0,0 0,0 Revisionen 1,5 0,0 0,0 0,0 Region Skåne Holding AB 3,5-0,4-0,4 0,0 Summa Övrig verksamhet 52,6-15,9 9,6-25,5 Summa verksamheten 4,6-260,1 47,1-307,2 Central finansiering 376,7 918,8 577,5 341,3 Koncernjusteringar -118,8-110,9-110,9 Summa Region Skåne 262,5 547,9 624,6-76,8