Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13

Transkript

1 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: Rapport beträffande delårsgranskning.docx

2 Innehåll 1. Sammanfattning Bedömning av mål med betydelse för god ekonomisk hushållning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 2 6. Ansvarig styrelse 3 7. Metod 3 8. Projektorganisation 3 9. Anvisningar och styrdokument Bedömning utifrån fullmäktiges mål Bakgrund Finansiella mål Verksamhetsmål Delårsrapporten i övrigt Innehåll Balanskravet Resultaträkning Jämförelsestörande poster Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Rapport beträffande delårsgranskning.docx

3 1. Sammanfattning Vi har av s revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska delårsrapporten per Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL 1 bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorernas uttalande avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. Vårt uppdrag är att granska delårsrapporten för att ge revisorerna underlag för sin bedömning. 1.1 Bedömning av mål med betydelse för god ekonomisk hushållning Vi bedömer att resultatet i delårsrapporten vad gäller finansiella mål och verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning inte är förenliga med de mål som fullmäktige beslutat om, se avsnitt Vi konstaterar att det budgeterade resultatet även för år 2015, + 5 mkr, kraftigt understiger målet om + 70 mkr. Enligt vår mening styr budgeten inte mot de finansiella målen. I den praktiska tillämpningen förefaller resultatmålet, som vi uppfattar det, mer ha karaktären av en ambition än ett reellt mål. Vi är mycket oroade över resultatutvecklingen, se avsnitt I landstingsplanen finns, i likhet med tidigare år, inte någon beskrivning av målens koppling mot kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning, se avsnitt Bakgrund Vi har av s revisorer fått i uppdrag att granska delårsrapporten per Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL 2 bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna uttalanden avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. Vårt uppdrag är att granska delårsrapporten för att ge revisorerna underlag för sin bedömning. 1 Kommunallag (1991:900) 2 Kommunallag (1991:900) Rapport beträffande delårsgranskning.docx 1

4 3. Syfte Syftet med granskningen är att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Syftet med granskningen är även att bedöma om landstingets delårsrapport har upprättats i enlighet med kommunallagen, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. 4. Avgränsning Granskningen omfattar delårsrapporten Vår granskning har skett i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet, främst såsom denna definieras av SKL 3 och Skyrev 4. Granskningen av räkenskaperna är översiktlig och avser endast underlag för bedömning av fullmäktiges finansiella mål. Vår granskning har varit inriktad på att hitta väsentliga fel (bedömda eller konstaterade) i delårsrapporten. I vår granskning ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över landstingets kostnader och intäkter. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingring. 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om delårsrapporten i allt väsentligt följer: Kommunallag och kommunal redovisningslag, KRL God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Vi har även bedömt om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål landstingsfullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 3 Sveriges Kommuner och Landsting 4 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer Rapport beträffande delårsgranskning.docx 2

5 6. Ansvarig styrelse Granskningen avser landstingsstyrelsens delårsrapport som enligt 8 kap 20 a KL ska behandlas av landstingsfullmäktige. Rapporten är saklighetsgranskad av Margaretha Tufvesson, ekonomi- och finansdirektör, Lars Halén, redovisningschef samt Hanna Vahlund, planeringschef. 7. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive delårsrapporten Intervjuer med berörda tjänstemän Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Stickprovsvis avstämning och verifiering av väsentliga balansposter mot specifikationer med tillhörande underlag i den omfattning som krävs för bedömning av fullmäktiges finansiella mål. Översiktlig analys av resultaträkningen 8. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Lena Medin, certifierad kommunal yrkesrevisor, och Frida Kolbäck, auktoriserad revisor. 9. Anvisningar och styrdokument I KRL framgår att kommunerna och landsting ska upprätta minst en delårsrapport som ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret, d v s högst åtta månader. Det är även den rapport som faller inom ramen för denna period som ska behandlas av fullmäktige och som revisorerna ska göra en bedömning av. Landstinget Västernorrland har valt att förlägga delårsrapporten till den 31 augusti. Anvisningar har utarbetats av Landstingets kansli och distribuerats till de olika förvaltningarna, bl.a. för att säkerställa kvalitén och likformigheten i förvaltningarnas arbete med att ta fram delårsrapporten Rapport beträffande delårsgranskning.docx 3

6 10. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 10.1 Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. Landstingsfullmäktige har i Landstingsplan (fortsättningsvis Landstingsplanen) under strategiska mål (långsiktigt hållbar ekonomi) angett att: Landstinget ska ha en ekonomi i balans och på sikt en god ekonomisk hushållning. För att klara detta ska det finnas ett aktivt arbete för kostnadskontroll och ökad kostnadseffektivitet. God ekonomisk hushållning är också ett av de centrala förbättringsområden som redovisas i landstingsplanen. Landstinget har mål indelade under fyra perspektiv invånare, processer, medarbetare och ekonomi. Landstingsstyrelsens bedömning enligt delårsrapporten är: alla perspektiven i den balanserade styrningen är viktiga hörnstenar för att åstadkomma en god ekonomisk hushållning. För att nå måluppfyllelse i ekonomiperspektivet är det av stor vikt att måluppfyllelsen bibehålls eller utvecklas för perspektiven invånare, processer och medarbetare. Med ökad tillgänglighet, bättre patientsäkerhet och lägre sjukfrånvaro förbättras möjligheten att på längre sikt uppnå en god ekonomisk hushållning. Uttalandet ska tolkas så att målen är på väg att uppnås men att arbete återstår. Kommentar Vi bedömer att resultatet i delårsrapporten vad gäller finansiella mål och verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning inte är förenliga med de mål som fullmäktige beslutat om. Vi har nedan kommenterat finansiella målen och verksamhetsmålen var för sig. 5 Fastställd av landstingsfullmäktige Rapport beträffande delårsgranskning.docx 4

7 10.2 Finansiella mål Landstingets finansiella mål framgår av landstingsplanen under ekonomiperspektivet. Målen består av följande (numrering har gjorts av oss): 1. God ekonomisk hushållning, vilket ska motsvara två procent av landstingets intäkter från skatt, generella statsbidrag och utjämning, och motsvarar ett årligt positivt resultat med 70 miljoner kronor. Målet ska uppnås utan skattehöjning. 2. Pensionsförvaltningen tillförs årligen minst ett belopp motsvarande den årliga förändringen av landstingets pensionsavsättning. 3. Alla förvaltningar ska nå minst budgeterat resultat. Utvärderingen av de finansiella målen enligt landstingsstyrelsens bedömning är: 1. Målet utvärderas exkl. jämförelsestörande poster vilket innebär att prognosen uppgår till 275 mkr. Bedömningen är att målet inte kommer att klaras. 2. Enligt delårsrapporten kommer inte pensionsförvaltningen att tillföras några medel under året varför bedömningen i delårsrapporten är att målet inte kommer att kunna infrias. 3. Enligt delårsrapporten kommer endast sex av nio förvaltningar klara målet. Av utvärderingen av ekonomiperspektivet i delårsrapportens framgår att Landstingsstyrelsens sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen är att målen inte nåtts. Kommentarer Vi konstaterar att det budgeterade resultatet även för år 2015, + 5 mkr, kraftigt understiger målet om + 70 mkr. Enligt vår mening styr budgeten inte mot de finansiella målen. I den praktiska tillämpningen förefaller resultatmålet, som vi uppfattar det, mer ha karaktären av en ambition än ett reellt mål. Vi anser att en budget är väsentlig för att ekonomiskt styra en verksamhet. De ekonomiska resurserna måste också knytas till de ambitioner som fullmäktige ger uttryck för i mål och andra riktlinjer. Det är vår uppfattning att en budget som inte är realistisk riskerar att inte bli styrande för verksamheten. Det är andra året i rad som medel inte kommer tillföras pensionsförvaltningen. I delårsrapporten skriver man att prognosen för kassaflödet avseende 2015 visar på en minskning av likvida medel med 349 mkr om beräknad investeringsnivå kommer infrias. Vi ser med stor oro på denna utveckling avseende minskningen av likvida medel. I likhet med föregående år är det framförallt Hälso- och sjukvårdsnämnden, framförallt specialistvården, samt Hälsocentralerna som visar de största underskotten jämfört med budget. Prognosen för specialistvården visar på ett underskott på 357 mkr att jämföra med föregående års underskott på 262 mkr. Vi är mycket oroade över resultatutvecklingen Rapport beträffande delårsgranskning.docx 5

8 10.3 Verksamhetsmål Följande landstingsgemensamma inriktningsmål finns för de fyra perspektiven som används i styrmodellen balanserad styrning: Perspektiv Invånarperspektivet Processperspektivet Inriktningsmål Nöjda invånare Effektiva verksamheter Medarbetarperspektivet Nöjda och kompetenta medarbetare Ekonomiperspektivet God ekonomisk hushållning Under respektive nämnd finns angivet vilka mål som ska följas upp i delårsrapport och/eller årsredovisning. I landstingsplanen har det inte närmare preciserats till vilket perspektiv som respektive mål hör till. Vi har dock inte funnit någon anledning att göra någon annan bedömning av hur målen fördelats till respektive perspektiv än vad som framgår av delårsrapporten. Hur målet ska mätas (mått) framgår också av landstingsplanen. För målet gällande standardiserade hälsoundersökning framgår inte målsatta värden i planen men i delårsrapporten har målnivåerna satts till helår 60 % deltagande och delår 40 % deltagande. Det framgår inte heller för målet fallrelaterade olyckor vilka nivåer som ska uppnås för att målet ska anses ha klarats, utan bedömningen är subjektiv. I landstingsplanen finns, i likhet med tidigare år, inte någon beskrivning av målens koppling mot kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. I delårsrapportens utvärdering har såsom framgår ovan under avsnitt 11.1 landstingsstyrelsen dock gjort en sådan koppling. Måluppfyllelsen beskrivs i delårsrapporten med följande symboler: Tre symboler betyder att målen nåtts. Två visar att måluppfyllelsen är nära. En symbol betyder att målen inte har nåtts. Enligt uppgift bedöms måluppfyllelsen för de flesta målen som nära om utfallet är ca 75 % av det fastställda måttet men att det finns en viss variation i hur bedömningen har genomförts Rapport beträffande delårsgranskning.docx 6

9 Vi har nedan sammanställt resultatet av målen under respektive perspektiv tillsammans med landstingsstyrelsens bedömning: Perspektiv Landstingsstyrelsens bedömning Antal (andel %) mål med respektive bedömning per Symbol saknas Invånare Att målet är nära att nås 3 (23 %) 5 (39 %) 3 (23 %) 2 (15 %) Process 6 Att målet är nära att nås 3 (60 %) 1 (20 %) 1 (20 %) - (0 %) Medarbetare Att målet inte nåtts - (0 %) - (0 %) 1 (100 %) - (0 %) Ekonomi Att målet inte har nåtts - (0 %) - (0 %) 3 (100 %) - (0 %) Totalt per (27 %) 6 (27 %) 8 (36 %) 2 (9 %) Invånarperspektivet omfattar mål för vårdgaranti, mål kopplade till de s.k. kömiljarderna samt mål för hälsosamtal. Processperspektivet är mål som syftar till effektiv processer, bl.a. att avvikelser ska hanteras inom visst antal dagar och fallrelaterade avvikelser. Hållbara inköp och klimatpåverkan vid tjänsteresor finns också inom processperspektivet. Medarbetarmålet omfattar enbart sjukfrånvaro och som framgår ovan har målet inte klarat. Vi har även gjort en jämförelse av fördelningen vad gäller bedömningen av målen jämfört med förra året per och Redovisningen sker i % eftersom antalet mål varierar, men då flera av målen är likartade mellan åren bedömer vi ändå att jämförelsen är relevant. Vi konstaterar vid jämförelsen att andelen mål som inte beräknas att klaras har ökat och så även mål där symbol saknas. Antal (andel %) mål med respektive bedömning per Symbol saknas Totalt per % 35 % 30 % 5 % Totalt per % 43 % 29 % 3 % Totalt per % 27 % 36 % 9 % Vi har stickprovsvis verifierat några av de mål som har nåtts mot underlag. Utfallet för målen vad gäller kulturaktiviteter och fallolyckor är baserade på bedömning av ansvarig enhet och går därför inte att stämma av mot något underlag. 6 Mål som är uppdelade i två värden har vi räknat som två mål Rapport beträffande delårsgranskning.docx 7

10 Vad gäller målen beträffande perspektivet ekonomi se föregående avsnitt. Kommentarer Vi anser att det är viktigt att landstingsplanen innehåller ett tydliggörande angående målens koppling till kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Det är också viktigt att notera att kommunallagen föreskriver att mål både för ekonomi och för verksamhet ska finnas, som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Att målet god ekonomisk hushållning har kopplats till ekonomiperspektivet anser vi därför, i likhet med vad vi tidigare framfört, inte överensstämmer med lagens bestämmelser. Vi anser också att det är väsentligt att styrelsens bedömningar angående möjligheterna att nå målen för helåret framgår. Det är också väsentligt att målen är mätbara och att det går att stämma av dessa mot underlag. Vi rekommenderar landstingsstyrelsen att vidta åtgärder för att öka måluppfyllnaden. 11. Delårsrapporten i övrigt 11.1 Innehåll Enligt KRL 9:2 ska delårsrapporten innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av landstingets verksamhet och resultat sedan föregående års utgång. Uppgift ska lämnas om: sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av landstingets resultat och ställning sådana händelser av väsentlig betydelse för landstinget som har inträffat under rapportperioden eller efter dennes slut. RKRs rekommendation 22 gäller från räkenskapsåret Syftet med rekommendationen är att ange minimikraven för innehållet i en delårsrapport och principerna för bedömning av vilka poster som ska tas med i delårsrapporten, och hur dessa ska värderas. Minimikraven för en delårsrapport enligt RKR 22 är att det ska finnas en förkortad förvaltningsberättelse, balansräkning, resultaträkning samt vissa andra upplysningar. De övriga upplysningarna som bör lämnas är information som är av väsentlig betydelse för att förstå vad som ligger bakom resultatet i delårsrapporten, till exempel väsentliga händelser eller cykliska effekter som kan påverka delårsresultatet. Kommentar Vi bedömer att delårsrapporten till väsentliga delar uppfyller kraven i RKR 22. Vi har vid vår granskning ifrågasatt fordringar avseende fiktiva besöksersättningar på 4 mkr. Detta resulterade i att man ändrade resultatet med dessa 4 mkr samt ytterligare en fordran avseende en fiktiv diabetesersättning på 2 mkr. Totalt har resultatet efter vår granskning försämrats med 6 mkr Rapport beträffande delårsgranskning.docx 8

11 11.2 Balanskravet Landstinget redovisar per en prognos för balanskravet för helåret Det prognostiserade resultatet uppgår till -181 tkr och från detta avgår reavinster vid försäljning av bostadsrätter och fastigheter 1 mkr. Balanskravsresultatet för helåret 2015 uppgår därefter till 182 mkr. Kvar från föregående år att återställa finns även -221 mkr, totalt finns det ett balanskrav på -403 mkr att återställa. Kommentarer Såsom framgår ovan är vi mycket oroade över resultatutvecklingen Resultaträkning Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse för år mkr Utfall året Utfall Fg år Budget året Prognos året Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Finansnetto Årets resultat Jämförelser och nyckeltal för landstinget Belopp mkr Utfall Utfall Budget året Prognos året Utfall fg helår Verksamhetens nettokostnader Förändring i% jämfört med föregående år Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning ,1% 5,1% Förändring i% jämfört 2,6% 1,0% med föregående år Finansnetto Resultat Verksamhetens nettokostnad inkl finansnetto i relation till skatteintäkter och bidrag 100% 101% 100% 103% 103% Rapport beträffande delårsgranskning.docx 9

12 Kommentarer Utfallet per , 9 mkr, är bättre än föregående år, - 58 mkr. Detta beror till stor del på att landstinget har erhållit en ny beräknad pensionsavsättning som påverkade resultatet med +49 mkr samt att en återbetalning från AFA med 45 mkr. Med hänsyn till dessa poster är resultatet ca 30 mkr sämre än föregående år. En stor del av denna försämring är fortsatt höga kostnader för inhyrda läkare och lönekostnader ibland annat sommarbonusar samt ökade kostnader för Hepatit-C. Styrelsen och nämnderna redovisar ett underskott (exkl. finansiering) på mkr (- 285 mkr fg år) att jämföra med budgeterade +/- 0 mkr, för helåret. De största negativa avvikelserna redovisas för specialistvården med mkr samt - 21 mkr för hälsocentralerna. Vi ser med stor oro på dessa fortsatta underskott i verksamheten Jämförelsestörande poster Enligt RKRs rekommendation om extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål är det väsentligt att kommentera viktiga händelser eller transaktioner för att kunna analysera och göra jämförelser. Upplysning har lämnats om den omräknade pensionsavsättningen samt återbetalningen från AFA i noten för jämförelsestörande poster Balansräkning Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse för år Belopp i mkr Balansomslutning Redovisat eget kapital Eget kapital reducerat med ansvarsförbindelse Soliditet redovisad 27% 26% 30% Soliditet med hänsyn till de Negativ Negativ Negativ pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulder Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder Balanslikviditet 218% 189% 234% Till i stort sett samtliga balansposter har huvudboksbilagor och specifikationer upprättats. Kommentar Landstinget har under året bytt leverantör till beräkningen av pensionsavsättningen. Detta har lett till att avsättningen har minskat med 49 mkr, förklaringen till denna minskning ska vara att det Rapport beträffande delårsgranskning.docx 10

13 tidigare tagits med personer som varit anställda under 3 månader men att dessa personer enligt avtalet inte ska ha rätt till någon pensionsavsättning. Vi har inte kunnat verifiera detta men planerar att kunna utföra åtgärder inför årsbokslutsgranskningen. I övrigt inga större förändringar i balansräkningen. Det egna kapitalet ökar 2015 till och med augusti och därmed även soliditeten. Däremot visar prognosen på en minskning av soliditeten med cirka 2,7 procentenheter och beräknas uppgå till 23,7% vid årets slut Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys beskriver hur verksamhet och investeringar har kassaflödesanalys samt hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Kommentar Vi ser positivt på att en kassaflödesanalys ingår i delårsrapporten. Vi har översiktligt granskat denna och har inte noterat några väsentliga avvikelser Sammanställd redovisning KRL ställer inget krav på att delårsrapporten ska omfatta de kommunala företagen, vilket dock rekommenderas i referensgruppens uttalande från år Enligt KRL 8:2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personer i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Av författningskommentarerna framgår att ett betydande inflytande förutsätts föreligga när kommunen innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en ringa omsättning eller balansomslutning. De juridiska personer som, förutom Landstinget, i första hand är aktuella är Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län (50 %), Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland (70 %) och Scenkonst i Västernorrland AB (60 %). Om en sammanställd redovisning inte har gjorts i delårsrapporten bör enl RKR 22 delårsresultat och helårsprognos redovisas för respektive bolag. Kommentar Vi har noterat att avseende Kollektivtrafikmyndigheten har man i delårsrapporten inte lämnat några uppgifter om delårsresultat eller helårsprognos. Däremot hänvisar man till en särskild redovisning för ekonomiskt läge, målsättningar och viktiga händelser för Kollektivtrafikmyndigheten. KPMG, dag som ovan Lena Medin Certifierad kommunal revisor Frida Kolbäck Auktoriserad revisor Rapport beträffande delårsgranskning.docx 11