Granskning av årsredovisning 2013

Transkript

1 Sofia Nylund Linda Yacoub Hanna Holmberg Susanna Collijn Granskning av årsredovisning 2013 Vaxholms stad Mars 2014

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Investeringsredovisning Driftredovisning Balanskrav God ekonomisk hushållning Finansiella mål Mål för verksamheten Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Tilläggsupplysningar... 12

3 1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. En tydligare disposition och struktur skulle emellertid underlätta för läsaren att tillgodogöra sig redovisningen, måluppfyllelsen och det ekonomiska resultatet. Vi instämmer i bedömningen av att kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Årets resultat uppgår till 20,1 mnkr och eftersom kommunen inte har några justeringsposter att ta hänsyn till, är detta även resultatet efter avstämning mot balanskravet. I granskningen har vi noterat en nedskrivning av det bokförda värdet på kommunhuset om 4 mnkr. Enligt RKR 19, Nedskrivningar ska en tillgångs värde prövas om det på balansdagen föreligger en indikation på att en tillgång minskat i värde. Det kriteriet som är aktuellt i detta fall är att tillgången har åsamkats fysiska skador som sänker dess värde och årliga servicepotential. Vi ställer oss tveksamma till beräkningen av nedskrivningen. En nedskrivning kan inte göras med belopp som överstiger det bokförda värdet på aktuell tillgång. Vi har erfarit att ett återställande av servicepotentialen, dvs. investeringen i ett nytt golv är beräknad till 3 mnkr. Vi menar därför att nedskrivningen, rimligen inte kan överstiga 3 mnkr. Mycket talar också för att nedskrivningsbeloppet bör ligga betydligt under 3 mnkr. Vi bedömer att de finansiella målen delvis har uppfyllts. Vidare bedömer vi att måluppfyllelsen avseende verksamhetsmålen är god men att den behöver utvecklas ytterligare för att komma tillrätta med de brister i uppföljningen av nämndernas redovisning av måluppfyllelsen som lyftes fram i revisionens granskning av målstyrningen Kommunstyrelsens redovisade måluppfyllelse avseende verksamheten är förenlig med de av fullmäktige beslutade målen i budget Vi bedömer dock att redovisningen av måluppfyllelsen väsentligen bör förbättras genom att utveckla analysen av verksamhetens resultat och i den klargöra i vilken utsträckning nämndernas resultat och nyckeltal påverkar kommunstyrelsens sammanlagda bedömning av de sex kommungemensamma målen för verksamheten. Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Kommunen avviker från vissa av RKR:s redovisningsrekommendationer avseende tilläggsupplysningar, se avsnitt av 14

4 2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning 2 av 14

5 Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen baseras på nämndernas rapportering till fullmäktige såsom den presenteras i årsredovisningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen Rapportens innehåll har sakgranskats. 3 av 14

6 3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Däremot bedömer vi att en tydligare disposition och struktur skulle underlätta för läsaren att tillgodogöra sig redovisningen, måluppfyllelsen och ekonomiskt resultat. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om pensionsåtagande och pensionsmedelsförvaltning. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen redovisas på ett tydligt sätt väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Redovisningen görs under respektive mål. Förväntad utveckling Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Av den sammanfattande bedömningen av resurser framgår att det framtida investeringsbehovet är en avgörande problemställning för kommunen. För kommande år behöver kommunen initialt investera ca 250 mnkr att leva upp till sina planerade åtaganden. Därtill behövs ytterligare investeringar för att tillgodose lokalbehovet i kommunen. Finansiering av detta kommer främst att ske genom exploateringsintäkter. Under avsnittet Framtid (s.27 i granskad version) framgår bl.a. följande: Fortsatt utveckling av de kommungemensamma målen för att få en ännu bättre verksamhet till gagn för medborgarna. Fokus på den ekonomiska utvecklingen kvarstår. Översiktsplanen visar på riktning och utveckling av staden kommande år och exploateringsprogrammet (antaget av KF 2013) bidrar och säkerställer möjlig finansiering av investeringar. Staden har de senaste nio åren haft driftöverskott men en ökad andel äldre kommer att ställa utökade krav på äldreomsorgen och fastighetsparken behöver förnyas och anpassas. 4 av 14

7 Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro samt att den är åldersindelad. Däremot saknas specificering av sjukfrånvaron för män och kvinnor. Den genomsnittliga sjukfrånvaron 2013 var 7,4 procent. Detta är en ökning i jämförelse med 2012 då sjukfrånvaron var 6,8 procent. Av förvaltningsberättelsen framgår att sjukfrånvaron var 10 procent i början av året men att den vid årets slut hade sjunkit till 6 procent. Kommunens målnivå för sjukfrånvaro är 5,4 procent. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen bl.a. uppgifter om fördelning av heltids-/tillsvidareanställningar, personalomsättning samt resultat från årets medarbetarundersökning. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1 som en del av uppföljningen av fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedel. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten I förvaltningsberättelsen så lämnas en total bedömning av god ekonomisk hushållning som baseras på lägesbedömningar av verksamhetens resultat och resursåtgång. Lägesbedömningen av verksamhetens resultat bygger på den samlade bilden av måluppfyllelsen av de kommunövergripande målen Kvaliteteten ska utvecklas och förbättras, Hållbar miljö, Trygga och friska Vaxholm och Bra företagsklimat. Lägesbedömningen resurser bygger på den samlade bedömningen av måluppfyllelsen för de övergripande målen Verksamheterna ska vara kostnadseffektiva samt Attraktiv arbetsgivare. I nämndernas verksamhetsberättelser redovisas nämndspecifika mål och nyckeltal som ligger till grund för bedömningen. Med reservationer för att vissa mål behöver integreras ytterligare i verksamheten är Kommunstyrelsens samlade bedömning att Vaxholm stad har en godkänd god ekonomisk hushållning Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Större investeringar under året avser idrottshallen, ny skola på Vaxön samt markförvärv Trekanten 5. 5 av 14

8 Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Nämndernas budgetavvikelse samt förändringen från avvikelsen i prognosen per sista augusti redovisas i tabellen nedan: Driftredovisning per nämnd, mnkr Utfall 2012 Budget Utfall /- fr. prognos Budgetavvikelse Kommunstyrelse* -44,7-48,1-49,2-0,7-1,1 Planeringsutskottet -2,8-7,0-6,5 0,3 0,5 Barn- och utbildningsnämnd -287,7-287,4-280,7 3,8 6,7 Socialnämnd -145,0-144,7-144,4 0,1 0,3 Stadsbyggnadsnämnd -3,9-4,7-4,9-0,5-0,2 Teknik, fritid och kulturnämnd -31,5-30,2-37,7-5,5-7,5 Summa nämnderna -515,6-522,1-523,4-2,6-1,3 Finansiering** 526,3 533,0 543,8 0,6 10,8 Totalt 10,7 10,9 20,4-3,1 9,5 * I Kommunstyrelsen ingår överförmyndaren, SRMH, revision, valnämnd samt enheterna för kansli, specialistfunktioner, ekonomi, upphandling, IT, HR, exkl PLU ** Finansiella poster innefattar skatteintäkter, statsbidrag, finansnetto, avskrivningar, pensionsutbetalningar etc. Styrelsen och nämndernas totala budgetavvikelse är ett underskott om 1,3 mnkr vid årets slut. Tre av nämnderna redovisar överskott. Styrelsen och två nämnder redovisar underskott. Det största underskottet, 7,5 mnkr, redovisar nämnden för teknik, fritid och kultur. Underskottet förklaras bl.a. av rivningskostnader för omsorgsvillorna på Vaxön samt ombyggnationen av bottenplanet i kommunhuset. Vid delåret prognostiserade nämnden ett underskott på 2,0 mnkr, dvs. utfallet var 5,5 mnkr sämre än delårsprognosen. Det största överskottet, 6,7 mnkr, redovisar barn- och utbildningsnämnden. Detta förklaras bl.a. av att kommunen tagit emot barn från andra kommuner samt att det planerade utvecklingsarbetet inom området informations- och kommunikationsteknik inte har genomförts fullt ut. Vi noterat även att socialnämnden håller budget Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning av att balanskravet har uppfyllts. Vaxholms stad har inga justeringsposter att ta hänsyn till och därmed uppgår resultatet enligt avstämningen mot balanskravet till 20,4 mnkr. Uträkning av balanskravet Resultat (mnkr) Resultat enligt RR 20,4 6 av 14

9 Justeringsposter 0 Resultat enligt balanskravet 20,4 Vi har noterat att kommunen i delårsbokslutet redovisade en justeringspost om 20 tkr (reavinst) som har tagits bort God ekonomisk hushållning Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som god. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som god men den behöver utvecklas ytterligare för att komma tillrätta med de brister i uppföljningen av nämndernas redovisning av måluppfyllelsen som lyftes fram i revisionens granskning av målstyrningen Av Vaxholms styrmodell framgår att nyckeltalens utfall ska ligga till grund för bedömningen men det är inte alltid tydligt i vilken utsträckning nämnderna i sin bedömning utgått från nyckeltalsutfallen eller vägt in andra informationskällor. För att få en enhetlig uppföljning av verksamhetens resultat och måluppfyllelse som ligger till grund för bedömningen av god ekonomisk hushållning så rekommenderar vi att styrmodellen utvecklas. Detta gäller i synnerhet metod för uppföljning av verksamhetens resultat och måluppfyllelse. Kommungemensamma mål för Vaxholm är uppdelade i verksamhetsmål och resursmål. De sex övergripande målen har av nämnderna konkretiserats i nämndmål med tillhörande nyckeltal. Kommungemensamma mål, nämndmål och nyckeltal återfinns i sin helhet i Vaxholms stads budgetdokument: Mål och budget Verksamhetsmål Kvaliteten ska utvecklas och förbättras Hållbar miljö Trygga och friska Vaxholm Bra företagsklimat Resursmål Verksamheterna ska vara kostnadseffektiva Attraktiv arbetsgivare Ovanstående sex mål beskrivs och utvärderas i årsredovisningen i olika omfattning. 7 av 14

10 Finansiella mål Fullmäktige har beslutat om fem finansiella nyckeltal för målet Verksamheterna ska vara kostnadseffektiva. Dessa redovisas enligt följande i bilaga till årsredovisningen: Finansiellt mål, fastställt av KF Utfall 2013 Måluppfyllelse, KS bedömning Årligt överskott om 2 % (+/-0,5 %) 3,7 % Bra Soliditet, 15 % ,5 % Godkänt Investeringsbudget ska vara självfinansierad över tid. Genomsnittlig räntebindningstid ska vara 1-3 år. Årlig exploateringsintäkt om 85 mnkr. Ja Bra 1,6 år Godkänt 0 mnkr Har brister KS sammanfattande bedömning av målet Verksamheterna ska vara kostnadseffektiva är Godkänt. Vi noterar att ovanstående nyckeltal inte nämns under KS lägesangivelse i förvaltningsberättelsen, utan endast finns i bilaga. Det framgår inte varför två av nyckeltalen bedöms som Bra medan två bedöms som Godkänt trots att utfallet i är högre än målnivån. Vi saknar även en kommentar kring den årliga exploateringsintäkten, något som påpekades redan i delårsbokslutet Mål för verksamheten I årsredovisningen följs de övergripande målen upp och kommunstyrelsen gör en samlad bedömning för helåret Den samlade bedömningen är en sammanvägning utifrån nämndernas bedömningar. Kommunstyrelsens samlade bedömning är att samtliga mål är godkända utom nr 3. Trygga och friska Vaxholm som bedöms har brister. 8 av 14

11 Mål 1. Kvaliteten ska utvecklas och förbättras Måluppfyllelse BUN SN SBN TFK PLU KS samlad bedömning 2. Hållbar miljö 3.Trygga och friska Vaxholm Verksamhetsresultat God ekonomisk 4. Bra företagsklimat hushållning 5.Verksamheterna ska vara kostnadseffektiva 6. Attraktiv arbetsgivare (endast KS) Resurser Kommunstyrelsens samlade bedömning avseende god ekonomisk hushållning för helåret 2013 bedöms som godkänd med reservation för redovisade reservationer såsom att mål nr 3. Trygga och friska Vaxholm bedöms har brister. Vi konstaterar att samtliga övergripande mål som fullmäktige fastställt följs upp i årsredovisningen. Respektive nämnd har följt upp sina respektive mål och nyckeltal som är kopplade till kommunens övergripande mål. Av nämndernas verksamhetsberättelser framgår att flertalet av nämndernas mål bedöms som godkända, men att det också finns mål och nyckeltal som bedöms ha brister (se även avsnitt ) Det är oklart i vilken utsträckning bedömningen av måluppfyllelsen grundar sig på nyckeltalens utfall då flertalet av nyckeltalen kan uppvisa brister och ändå bedöms den samlade måluppfyllelsen som godkänd Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag och fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Vi bedömer att nämndernas redovisningar innehåller redovisning av utfallet av årets verksamhet i förhållande till fastställda mål och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Vi kan konstatera att redovisningarna har utvecklats och att fler nämnder redovisar mål och nyckeltal med bäring på de kommunövergripande målen. För vart och ett av de kommunövergripande målen och de nämndspecifika målen redogör nämnderna i varierande utsträckning för sin bedömning av måluppfyllelsen och i vilken utsträckning deras bedömning baseras på nyckeltal eller andra informationskällor. Nämnderna redogör också för de aktiviteter som genomförts som bedömts haft betydelse för måluppfyllelsen. Ett fortsatt utvecklingsområde är uppföljning och analys som grund för kommunstyrelsens och nämndernas bedömningen av måluppfyllelsen. Det behöver tydliggöras i Vaxholms styrmodell i vilken utsträckning nyckeltalens utfall ligger till grund för nämndernas bedömning av måluppfyllelsen och i vilken utsträckning andra informationskällor används för att analysera resultatet och måluppfyllelsen. Det behöver tas fram en enhetlig struktur och gemensam modell för hur kommunstyrelsen och nämnderna ska analysera verksamhetens resultat och bedöma måluppfyllelsen. 9 av 14

12 Kommunstyrelsen redovisar i årsredovisningen inga egna specifika mål och/eller nyckeltal till de övergripande målen och har ingen egen verksamhetsberättelse. Barn- och utbildningsnämnden bedömer måluppfyllelsen som godkänd för samtliga mål förutom mål 4. Bra förestagsklimat som uppges ha brister. Till grund för bedömningen av måluppfyllelsen ligger utöver nyckeltal som specificeras i anslutning till respektive mål även uppföljningar av resultat såsom betyg och nationella prov, brukarenkäter, personal och elevstatistik samt enheternas utvärdering. Flertalet nyckeltal uppvisar brister, ex. uppvisar samtliga nyckeltal med bäring på mål 1 Kvaliteten ska utvecklas och förbättras brister utom ett nyckeltal. Målet bedöms ändå av nämnden som godkänt vilket motiveras av att kunskapsresultat är bättre än genomsnittet i Stockholms län. Barn- och utbildningsnämnden lämnar en bedömning av måluppfyllelsen för respektive mål och kommenterar även i vilken utsträckning nyckeltalen vägts in i analysen eller om andra informationskällor legat till grund för bedömningen av måluppfyllelsen. Nämnden beskriver också de aktiviteter som bedöms haft väsentlig betydelse för måluppfyllelsen. Att nämnden inte når upp till vissa av målen hänger samman med att de satts mycket högt (100 procent). Socialnämnden bedömer måluppfyllelsen som godkänd för samtliga mål. Socialnämnden beskriver i anslutning till respektive mål vilka aktiviteter som genomförts under året men det framgår inte i vilken utsträckning dessa aktiviteter bidragit till måluppfyllelsen. För de flesta nyckeltal finns målnivåer och utfall för 2013 för mål 1. Kvaliteten ska utvecklas och förbättras samt mål 3. Trygga och friska Vaxholm saknas uppgift för 2013 för flera nyckelta. Mål 1. Kvaliteten ska utvecklas och förbättras har bedömts som godkänd även om nyckeltalet Nöjd medborgarindex, NMI för äldreomsorg har försämrats från 50 hösten 2012 till 37 hösten Under rubriken 3. Framtidsutblick lyfter Socialnämnden fram utveckling av målstyrningen som ett prioriterat fokusområde kommande år och att där särskilt utveckla förmågan att följa upp och analysera måluppfyllelsen. Stadsbyggnadsnämnden bedömer måluppfyllelsen som godkänd för mål 1 Kvaliteten ska utvecklas och förbättras och mål 2. Hållbar miljö. Mål 3. Trygga och friska Vaxholm och mål 4. Bra företagsklimat bedöms ha brister. Stadsbyggnadsnämnden förklarar i anslutning till respektive mål vad som ligger till grund för deras bedömning av måluppfyllelsen. Nämnden för teknik, fritid och kultur bedömer måluppfyllelsen som godkänd för mål 2. Hållbar miljö och mål 4. Bra företagsklimat. Mål 1. Kvaliteten ska utvecklas och förbättras och mål 3. Trygga och friska Vaxholm bedöms ha brister. Nämnden för teknik, fritid och kultur lämnar i anslutning till vart och ett av målen en förklaring till sin bedömning av måluppfyllelsen. Bedömningen grundar sig framförallt på nyckeltalens utveckling i jämförelse med föregående år och i förhållande till beslutad målnivå för Kommunstyrelsens planeringsutskott har återrapporterat samtliga kommunövergripande mål samt nämndspecifika mål och nyckeltal i sin verksamhetsberättelse. Utskottet har bedömt mål 1. Kvaliteten ska utvecklas och förbättras och mål 2. Hållbar miljö som bra. Mål 3. Trygga och friska Vaxholm 10 av 14

13 har bedömts som godkänts och mål 4. Bra företagsklimat har bedömts ha brister. För samtliga mål lämnas en motivering till bedömd måluppfyllelse och i redogörelsen anges i vilken utsträckning nyckeltalens betydelse legat till grund för bedömningen Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år. Resultaträkning Utfall 2013 Utfall 2012 Verksamhetens intäkter 89,1 92,3 Verksamhetens kostnader -570,9-570,3 Avskrivningar -29,6-22,7 Verksamhetens nettokostnader -511,4-500,7 Skatteintäkter 537,8 508,4 Generella statsbidrag 9,6 16,2 Summa skatter och statsbidrag 547,4 524,6 Finansiella intäkter 1,4 6,7 Finansiella kostnader -17,0-19,9 Årets resultat 20,4 10,7 En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och opåverkbara poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan. Skatteintäkter har ökat med 29,4 mnkr mellan åren medan generella statsbidrag har minskat med 6,6 mnkr. Verksamhetens kostnader ligger i nivå med föregående år medan intäkterna minskat något. Kostnaden för avskrivningar har ökat och detsamma gäller för finansnettot. Vi har noterat att en nedskrivning av det bokförda värdet på kommunhuset redovisas om 4 mnkr. Enligt RKRs rekommendation nr 19, Nedskrivningar ska en tillgångs värde prövas om det på balansdagen föreligger en indikation på att en tillgång minskat i värde. Det kriterie som är aktuellt i detta fall är att tillgången har åsamkats fysiska skador som sänker dess värde och årliga servicepotential. Vi ställer oss tveksamma till beräkningen av nedskrivningen. En nedskrivning kan inte göras med belopp som överstiger det bokförda värdet på aktuell tillgång. Vi har erfarit att ett återställande av servicepotentialen, dvs. investeringen i ett nytt golv är beräknad 11 av 14

14 till 3 mnkr. Vi menar därför att nedskrivningen, rimligen inte kan överstiga 3 mnkr. Mycket talar också för att nedskrivningsbeloppet bör ligga betydligt under 3 mnkr Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfatta tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. I samband med granskningen har en klassificeringskontroll gjorts, d.v.s. poster som aktiverats respektive bokförts som driftskostnad har stickprovsvis granskats mot underlag. Liksom föregående noterar vi att det förekommer att anskaffningar under 10 tkr aktiveras. Vid bedömning av huruvida inköp av maskiner och inventarier ska bokföras som driftskostnad eller tas upp i anläggningsregistret som investering, har staden haft en inofficiell gräns på 10 tkr. Bedömningen och gränsdragningen görs centralt av ekonomerna som upplever det svårt att ta beslut, vilket till stor del beror på att enheterna i många fall vill bokföra inköp av maskiner och inventarier som investering istället för driftskostnad Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Noter till kassaflödesanalysen saknas men vi bedömer att delposterna på ett enkelt sätt har kunnat kontrolleras mot balans- och resultaträkningen. Vi bedömer även att överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden Tilläggsupplysningar Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar i huvudsak uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. 12 av 14

15 Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. Följande rekommendationer har dock kommunen inte följt fullt ut: RKR 8.2 Sammanställd redovisning Delvis Utveckling kan ske i vissa delar, bl.a. saknas bild över kommunens samlade verksamhet/organisation (organisationsschema) samt tilläggsupplysningar jämte kommunens noter. RKR 11.1 Redovisning av materiella anläggningstillgångar Delvis Staden följer rekommendationen i huvudsak, dock saknas uppgift om beloppsgräns för aktivering. RKR 19 Nedskrivningar Nej Det saknas följande: RKR 20 Redovisning av finansiella tillgångar och skulder Delvis Beloppet som påverkat resultatet under perioden Upplysning om slag av den tillgång som varit föremål för nedskrivning eller återföring. De händelser eller omständigheter som lett till nedskrivningen eller återföringen. Huruvida tillgångens återvinningsvärde utgörs av nettoförsäljningsvärde eller anpassat användningsvärde. Hur återvinningsvärdet fastställts. Staden bör till kommande år utveckla informationen kring de finansiella skulderna så att upplysningar lämnas i enlighet med rekommendationen. 13 av 14

16 Sofia Nylund Projektledare Susanna Collijn Uppdragsledare 14 av 14