Granskning av årsredovisning 2013

Transkript

1 PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Anna Lärka Mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Sundsvalls kommun

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Investeringsredovisning Driftredovisning Balanskrav God ekonomisk hushållning Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning... 8

3 1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Vi bedömer att kommunens ekonomiska situation och utveckling är relativt god. Kommunen uppfyller kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). De planerade investeringsnivåerna i kommunen är dock höga framförallt med avseende på den förskjutning av investeringsprojekt framåt i tiden som sker fortlöpande. Enligt investeringsredovisningen är budgetavvikelsen - investeringar som skjuts på framtiden totalt 809 mnkr. Om målet att investeringarna ska finansieras med egna medel ska nås, samtidigt som planerade investeringar ska genomföras i stället för att skjutas framåt i tiden, är årets resultatnivå för låg. Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen i stort är förenligt med de finansiella mål om god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om då fyra av fem mål helt uppfyllts och ett delvis är uppfyllt. Vidare bedömer vi att verksamhetsutfallen inte fullt ut är förenliga med fullmäktiges verksamhetsmål. Fyra av fem mål är delvis uppfyllda och endast ett har uppnåtts helt. Angående redovisningsprinciper så har vi noterat att årsredovisningen ger uttryck för att kommunen saknar pensionsmedel. Vi gör bedömningen att de medel som överförts till Kommungaranti i Skandinavien AB skulle kunna betraktas som placeringsmedel och att syftet med innehavet är framtida pensionsutbetalningar. Vi rekommenderar därför att kommunstyrelsen under kommande år gör en översyn av sina redovisningsprinciper med anledning av ovanstående. 1 av 9

4 2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning 2 av 9

5 Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. 3 av 9

6 3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver också hur ekonomin utvecklats de senaste åren och kortfattat de närmaste årens utmaningar. Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om pensionsåtagandet och pensionsmedelsförvaltningen. Under avsnitten finansiella mål, finansiell struktur och finansiell analys för kommunen och koncernen beskrivs och redovisas finansiella nyckeltal som ger uttryck för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen och nämndernas verksamhetsberättelser redovisas på ett tydligt sätt väsentliga händelser som inträffat under räkenskapsåret. Förväntad utveckling Av årsredovisningens avsnitt: Framtidsutsikter (under Samhällsekonomisk utveckling) och av den finansiella analysen framgår tydligt vilka utmaningar kommunen står inför samt vad som krävs för att klara dessa. Framtidsperspektivet skulle kunna framhävas ytterligare genom att årsredovisningen lämnade uppgifter hämtade ur prognoser och planer för de närmast kommande åren. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information såsom pensionsavgångar, utbildning, lönebildning etcetera. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Förvaltningsberättelsen innehåller även en finansiell analys på koncernnivå. 4 av 9

7 Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ge en rättvisande bild av årets investeringar. Årets genomförda investeringar uppgick till 331,9 mkr. Volymen ska jämföras med en total budget på 1 141,0 mkr där 675,1 mkr är investeringar som beslutats men ej genomförts tidigare år och 465,9 mkr är beslutade för Den låga investeringsvolymen (i förhållande till budget) innebär att målet att investeringarna ska självfinansieras uppnås. Hade beslutade investeringar genomförts hade fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning ej kunnat uppnås utan orimliga(?) neddragningar i verksamhetens kostnader Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Nämndernas budgetavvikelse samt förändringen från avvikelsen i prognosen per sista augusti redovisas i tabellen nedan: Driftredovisning per nämnd (större), mnkr Budget 2013 Utfall 2013 Utfall 2012 Budgetavvikelse Kommunstyrelse -469,9-406,7-383,4 63,2 Barn- och utbildningsnämnd , , ,1 1,1 Socialnämnd , , ,7-97,5 Kultur- och fritidsnämnd -330,1-329,5-307,0 0,6 Stadsbyggnadsnämnd -221,5-232,5-233,2-11,0 NAVI -129,8-120,5-81,2 9,3 Miljönämnd -17,5-16,1-16,3 1,4 Summa nämnderna (alla) och finansiering , , ,4 70,3 Vi noterar att totalt är både avvikelsen mot budgeten och senast lämnade prognos positiv. Vidare noterar vi att socialnämnden även detta år har stora negativa budgetavvikelser Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning att balanskravet har uppfyllts. Det beräknade överskottet enligt balanskravsutredningen uppgår till 91,0 mnkr. 5 av 9

8 God ekonomisk hushållning Årsredovisningen i är upprättad utifrån kommunens styrmodell och utgår från huvudprocesserna: Näringsliv och arbete Utbildning Samhällsbyggnad Fritid och kultur Vård och omsorg För processen Ledning och verksamhetsstöd har inget fullmäktigemål antagits för Samtliga mål har kunna utvärderas för första gången När det gäller verksamhetsmålen har samtliga utfall bedömts som delvis måluppfyllese med undantag för Kultur och fritid som uppnått måluppfyllese. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning är satt på följande områden: Finansiellt resultat o Årets resultat o Investeringar Kapacitetsutveckling (Eget kapital) Riskförhållanden (Betalningsberedskap) Kontroll (Prognossäkerhet och budgetföljsamhet) Samtliga finansiella mål har nåtts, med undantag för målet om att investeringar ska vara självfinansierade (självfinansieringsgraden är 98 %). Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen i stort är förenligt med de finansiella mål om god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om då fyra av fem mål helt uppfyllts. Vidare bedömer vi att verksamhetsutfallen inte fullt ut är förenliga med fullmäktiges verksamhetsmål. Fyra av fem mål är delvis uppfyllda och endast ett har uppnåtts helt Rättvisande räkenskaper Allmänt om 2013 år räkenskaper kan sägas att kommunen bytt kontoplan till Kommun-Bas13. Vi ser positivt på detta och förordar att kommunen tillämpar Kommun-Bas13:s konteringsinstruktioner fullt ut. Det underlättar både för revisions och redovisningsprocessen. 6 av 9

9 Kommunens årsredovisning är väl styrkt med ett underliggande bokslut som styrks av bilagor och specifikationer. Till kommande år rekommenderas att det vid bilagornas underskrift framgår vad den kontoansvarige intygar Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år och prognos. Resultaträkning 2013, mkr Utfall Prognos Budget Utfall Avvikelse Avvikelse Avvikelse prognos budget fg år Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande poster Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter o generella statsbidrag Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader EO poster Resultat Exkl jfr-störande poster % av skatt och generella statsbidrag 0,7% -0,3% 0,6% 1,9% Kommentarer till resultatutfallet: Exklusive jämförelsestörande poster (ersättning från AFA och förändrad RIPS-ränta) är resultatet svagt: 0,7 % av skatteintäkter och bidrag och inte i nivå med målet på minst 2 %. Årets resultat exkl jämförelsestörande poster innebär en stor resultatförsämring jämfört med föregående år. Årets resultat är i nivå med budget och avviker kraftigt positivt mot senast lämnade prognos. Kommentarer till resultatredovisningen: Granskningen visar att den underliggande redovisningen uppvisar stora differenser i redovisningen av interna köp och försäljningar mellan 7 av 9

10 förvaltningar. Förhållandet medför att elimineringen av interna poster är osäker Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. Kommentarer: Vi har noterat att de medel som överförs genom premiebetalningar till Kommungaranti Skandinavien Försäkring AB klassificeras som kostnader. Enligt vår uppfattning bör de kunna klassificeras som placeringstillgångar (pensionsmedel). Anledningen är att kommunen har full rådighet över de medel som utbetalas till företaget. Kommunstyrelsen bör under kommande år överväga om de utbetalningar som gjorts ska omklassificeras. Utestående skuld för sålda presentkort på Himlabadet är i bokföringen upptaget till ett 252 tkr högre belopp än det dokument som styrker saldot. Förhållandet bör snarast utredas av kommunstyrelsen. Kommunen planerar under kommande år anpassa sina principer för avskrivning av anläggningstillgångar till sk. komponentavskrivning Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Kassaflödesanalysen är sparsamt notad Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. De sammanställda räkenskaperna är i allt väsentligt upprättade i enlighet med lag om kommunal redovisning och RKR:s rekommendation 8.2. Den kommunala koncernen har avgränsats till att omfatta alla kommunala koncernföretag där kommunen minst har ett betydande inflytande med undantag 8 av 9

11 för företag som undantagits på grund av dess ringa omfattning. Vi bedömer att kommunkoncernen avgränsats på ett korrekt sätt PerÅke Brunström Uppdragsledare 9 av 9