Granskning av årsredovisning 2015

Transkript

1 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Kerstin Sikander Certifierad kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2015 Växjö kommun Sophie Wigren Revisionskonsult 14 april 2016

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Revisionskriterier Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Investeringsredovisning Driftredovisning Balanskrav God ekonomisk hushållning Finansiella mål Mål för verksamheten Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Tilläggsupplysningar... 14

3 1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Enligt kommunallagen 8 kap 17 ska årsredovisningen överlämnas till fullmäktige och revisorerna senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser. Vi konstaterar att kommunstyrelsen inte uppfyller kravet eftersom årsredovisning 2015 överlämnas efter den 15 april. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a- b). Årets resultat uppgår till 82 mnkr vilket utgör 2,0 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. I årets resultat ingår jämförelsestörande poster med 93 mnkr. Om de jämförelsestörandeposterna exkluderas utgör årets resultat -0,3 % av skatteintäkter och statsbidrag. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed med följande undantag. Redovisningen överensstämmer inte med gällande normgivning avseende exploateringsprojekt, komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar och det tillfälliga statsbidraget för nyanlända. Anpassning till god redovisningssed pågår avseende redovisning av exploateringsprojekt. God ekonomisk hushållning Vi anser att det saknas en övergripande bedömning av om god ekonomisk hushållning uppnås för Växjö kommun. Kommunstyrelsen är skyldig att utvärdera om god ekonomisk hushållning uppfylls enligt lagen om kommunal redovisning 4 kap 5. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket god. Det finansiella målet enligt budget 2015 uppnås. Vi delar därmed kommunstyrelsens bedömning. Vi bedömer att ett av de övergripande målen, inom området ekonomi och effektivitet, behöver konkretiseras ytterligare för att en utvärdering ska vara möjlig. Det gäller verksamhetens effektivitet samt hushållning med mänskliga och ekonomiska resurser. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som svag. Enligt uppföljningen i årsredovisningen visar 20 av 33 mål en god eller mycket god utveckling, vilket utgör ca 60 %. Vi noterar dock att flera centrala mål bedöms som ej uppfyllda. Det gäller till exempel andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet samt nivån på sjukfrånvaron. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering miljömålens uppfyllelse som svag. Enligt uppföljningen i årsredovisningen visar 16 av 30 mål en god eller mycket god utveckling, vilket utgör ca 53 %. Vi ser det som positivt att de långsiktiga målen brutits ned till måltal för år av 15

4 2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Har årsredovisningen upprättats på ett sådant sätt som beskrivs i lagen om kommunal redovisning och i de rekommendationer om god redovisningssed som rådet för kommunal redovisning utarbetat? Har det finansiella mål som fullmäktige fastställt uppnåtts under år 2015? Har verksamhetsmålen som fullmäktige fastställt uppnåtts under år 2015? Förutom de generella frågeställningarna ska följande områden ingå i granskningen: Redovisningen av mottagna men inte förbrukade statsbidrag hos nämnden för arbete och välfärd. Redovisningen av det tillfälliga statsbidraget med anledning av flyktingsituationen i regeringens extra ändringsbudget. Värderingen av investeringen i anläggningen av produktion av biogas hos tekniska nämnden. Värderingen av investeringen i kraftvärmeverket Sandvik 3 hos Växjö Energi AB. Tillämpningen av komponentavskrivning i kommunens förvaltningar. Redovisningen av kommunens exploateringsverksamhet. Utbildningsnämndens mellanhavanden med friskolor. 2 av 15

5 Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomiavdelning. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning och granskning av räkenskapsmaterial. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen och fullmäktige behandlar årsredovisningen Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef, redovisningschef, budgetchef och finanschef Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 KL ska godkännas av kommunfullmäktige. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen Lagen (1997:614) om kommunal redovisning 3 av 15

6 Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning Fullmäktiges beslut om god ekonomisk hushållning i budget av 15

7 3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Förvaltningsberättelsen ska innehålla en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet (Lagen om kommunal redovisning 4 kap 1 ). I efterföljande paragrafer anges ytterligare krav på förvaltningsberättelsens innehåll. De omfattar följande områden (rubriker med fet stil): Den sammantagna bedömningen av förvaltningsberättelsen är att översikt och upplysningar i huvudsak överensstämmer med kraven i KRL. Vi anser att områdena utvärdering av ekonomisk ställning och gemensam förvaltningsberättelse behöver utvecklas för att överensstämma med kraven i KRL. Beskrivningen av händelser av väsentlig betydelse, förväntad utveckling och väsentliga personalförhållanden bör förtydligas för att öka läsvärdet. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Kommunens ekonomi analyseras utifrån RK-modellen vilket innebär att den finansiella analysen görs utifrån perspektiven resultat och kapacitet samt risk och kontroll. Årets resultat uppgår till 82 mnkr. I resultatet ingår jämförelsestörande poster av engångskaraktär med totalt 93 mnkr. Utvecklingen av nettokostnadsandelen analyseras inklusive finansnetto vilket innebär att nyckeltalet uppgår till 98 % för år Om de jämförelsestörande posterna exkluderas uppgår nettokostnadsandelen till 100 %. Förändringen jämfört med föregående år av skatteintäkter och utjämning samt förändringen av verksamhetens nettokostnader inklusive finansnetto analyseras exklusive jämförelsestörande poster i förvaltningsberättelsen. Av beskrivningen framgår dock att endast vissa av de poster som inledningsvis räknas upp som jämförelsestörande har exkluderats, det vill säga återbetalningen från AFA med 32 mnkr och nedskrivningar med -45 mnkr. Vi anser att det är viktigt att analysen av ekonomi och ställning görs exklusive jämförelsestörande poster av tillfällig karaktär. Övriga nyckeltal ger en rättvisande bild av kommunens ekonomi, till exempel redovisas soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner, vilken uppgår till 20,3 % per 31 december Utvärdering av ekonomisk ställning Enligt kommunala redovisningslagen 4:5 skall förvaltningsberättelsen innehålla en 5 av 15

8 utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. I december 2015 kom SKL ut med en idéskrift om god ekonomisk hushållning, balanskravsutredning och RUR. Gällande de finansiella målen, som får störst utrymme i skriften hänvisas till den så kallade RK-modellen. Skriften knyter också an till en tidigare skrift från SKL där god ekonomisk hushållning kan ses utifrån två dimensioner, att hushålla i tiden och över tiden. Detta innebär att väga verksamhetens behov nu mot verksamhetens behov på lite längre sikt (SKL Hushållning i lagens namn, 2005). I förvaltningsberättelsen återfinns, som beskrivits ovan, en utvärdering som tar sin utgångspunkt i den så kallade RK-modellen. För att utveckla utvärderingen av god ekonomisk hushållning rekommenderar vi att förvaltningsberättelsen innehåller en mera djuplodande analys där till exempel även jämförelser med andra kommuner inkluderas i enlighet med vad som föreslås i idéskriften. Händelser av väsentlig betydelse Händelser av väsentlig betydelse redovisas inte under en särskild rubrik, men inom ramen för de olika resultatområdena redovisas händelser som påverkar verksamheten. Vi anser att beskrivningen skulle förtydligas om en sammanfattning redovisades. Förväntad utveckling Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom ramen för den finansiella analysen och för resultatområdena. Vi anser att en sammanfattande analys bör finnas som kopplar ihop den finansiella analysen med den förväntade utvecklingen inom olika verksamhetsområden. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Sjukfrånvaron har ökat från 5,06 % år 2014 till 5,88 % år I övrigt är personalredovisningen strukturerad utifrån beslutade mål inom området Växjö kommun som arbetsgivare. Vi anser att redovisningen av väsentliga personalförhållanden även bör inkludera områden som utvecklingen av mertid/övertid och personalförsörjningen på kort och lång sikt. I förvaltningsberättelsen beskrivs att cirka 800 av kommunens anställda beräknas avgå med pension under den närmaste femårsperioden. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Vi anser att förvaltningsberättelsen innehåller vissa upplysningar över kommunens samlade verksamhet, men att de bör utvecklas när det gäller viktiga förhållanden för bedömning av ekonomin, händelser av väsentlig betydelse, förväntad utveckling, väsentliga personalförhållanden samt andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av den samlade kommunala verksamheten. 6 av 15

9 Pensionsredovisning I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1. Upplysningar har även lämnats i årsredovisningen om särskild avtalspension och visstidspensioner i enlighet med RKR 2.1. Antalet personer med särskilda pensionsavtal framgår av not 22. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. Information om kvalitet och måluppfyllelse finns per resultatområde. Sammantaget görs därför bedömningen att redovisningen av utfallet för god ekonomisk hushållning i ett verksamhetsperspektiv utgörs av uppföljningen av verksamhetsmålen. Hur kommunstyrelse och nämnder arbetar med styrning och uppföljning bör beskrivas i förvaltningsberättelsen Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Vi anser att informationsvärdet skulle höjas om investeringsredovisningen visade vilka projekt som genomförts. För större investeringsprojekt som pågår under flera år bör total budget, totala utgifter samt prognos anges. Investeringsredovisningen beskriver utgifter och inkomster per styrelse och nämnd samt för områdena finansiella anläggningstillgångar, exploateringsverksamhet och fastighetsförsäljning/fastighetsförvärv. Bruttoinvesteringarna uppgår till 268 mnkr och nettoinvesteringarna till 175 mnkr. I budget 2015 beskrivs att större delen av skattefinansierade investeringar bör finansieras med egna medel. Investeringsutrymmet (årets resultat + avskrivningar) beräknades i budgeten till 122 mnkr för år I förvaltningsberättelsen görs en avstämning av nettoinvesteringarna mot summan av årets resultat och avskrivningar, som uppgår till 246 mnkr. Eftersom investeringsutrymmet är större än nettoinvesteringarna är samtliga investeringar under år 2015 finansierade med egna medel Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Vi anser att jämförelsestörande poster bör markeras tydligare i driftredovisningen så att jämförelse kan göras när det gäller den ordinarie verksamheten. Driftredovisningen anges per nämnd, men även per verksamhet. I anslutning till driftredovisningen per verksamhet kommenteras vissa avvikelser. Totalt sett redovisar nämnderna ett överskott jämfört med budget som uppgår till 53,4 mnkr. Överskottet påverkas av de jämförelsestörande posterna som återföring av statsbi- 7 av 15

10 drag med 44 mnkr, retroaktiv utbetalning av momsersättning för fria verksamheter med -20 mnkr samt nedskrivningar med -45 mnkr Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning att balanskravet har uppfyllts. Avstämning av årets resultat enligt balanskravets bestämmelser har skett enligt 4 kapitlet i kommunal redovisningslag. Årets balanskravsresultat uppgår enligt avstämningen till 82 mnkr. Det finns inga underskott att återställa från tidigare år God ekonomisk hushållning I förvaltningsberättelsen beskriver kommunstyrelsen att balanskravet och de finansiella målen uppnås samt att 36 av 63 verksamhetsmål visar på en god eller mycket god utveckling. Vi anser att det saknas en övergripande bedömning av om god ekonomisk hushållning uppnås för Växjö kommun. Kommunstyrelsen är skyldig att utvärdera om god ekonomisk hushållning uppfylls enligt lagen om kommunal redovisning 4 kap 5. Utifrån kommunfullmäktiges beslutade mål för god ekonomisk hushållning i budget för år 2015 samt kommunens styr- och bedömningsmodell gör vi följande bedömning: Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket god. Det finansiella målet enligt budget 2015 uppnås. Vi delar därmed kommunstyrelsens bedömning. Vi bedömer att ett av de övergripande målen, inom området ekonomi och effektivitet, behöver konkretiseras ytterligare för att en utvärdering ska vara möjlig. Det gäller verksamhetens effektivitet samt hushållning med mänskliga och ekonomiska resurser. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som svag. Enligt uppföljningen i årsredovisningen visar 20 av 33 mål en god eller mycket god utveckling, vilket utgör ca 60 %. Vi noterar dock att flera centrala mål bedöms som ej uppfyllda. Det gäller till exempel andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet samt nivån på sjukfrånvaron. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering miljömålens uppfyllelse som svag. Enligt uppföljningen i årsredovisningen visar 16 av 30 mål en god eller mycket god utveckling, vilket utgör ca 53 %. Vi ser det som positivt att de långsiktiga målen brutits ned till måltal för år *** I dokumentet Budget för år 2015 med verksamhetsplan för beskrivs styrande dokument, övergripande mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hus- 8 av 15

11 hållning. Det finns ett finansiellt mål och 33 verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. I budgetdokumentet framgår att avstämning av målen ska göras i samband med delårsbokslut efter åtta månader och i samband med årsredovisningen Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2015: Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2015 Utfall 2015 Måluppfyllelse, KS bedömning Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara cirka 0,5 % av summa av skatteintäkter och utjämning. Över en rullande femårsperiod uppgår överskottet till 1,5 % Målet är uppnått. När det gäller det övergripande målet att verksamheten ska bedrivas inom budgetram visar prognosen att målet uppnås totalt för nämnderna. Målet att Växjö kommun ska bedrivas effektivt och hushålla med mänskliga, ekonomiska och ekologiska resurser följs upp genom att exempel ges från olika kommunala verksamheter Mål för verksamheten I årsredovisningen görs en uppföljning av de 33 verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning som finns i budgetdokumentet för år Vi konstaterar att samtliga verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige fastställt följs upp i årsredovisningen. Måluppfyllelsen bedöms genom följande omdömen: Mycket god (målet är uppfyllt) God (målet är delvis uppfyllt) Oförändrat (oförändrad måluppfyllelse) Ej godtagbar (målet är ej uppfyllt) 9 av 15

12 Kommunens bedömning av måluppfyllelsen för verksamhetsmålen visas i tabellen nedan: Målområde Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Oförändrad måluppfyllelse Målet är ej uppfyllt Ej mätbart Totalt Arbete och företag Barn och utbildning Bygga och bo Demokrati och mångfald Stöd och omsorg Trygghet och säkerhet Uppleva och göra Växjö kommun som arbetsgivare Summa Av uppföljningen i årsredovisningen framgår att 20 av 33 mål har en god eller mycket god måluppfyllelse. Vi konstaterar att flera centrala mål bedöms som ej uppfyllda. Det gäller till exempel andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet samt nivån på sjukfrånvaron. Målområde Miljö, energi och trafik Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Oförändrad måluppfyllelse Målet är ej uppfyllt Ej mätbart Totalt Enligt kommunstyrelsens uppföljning visar 16 av 30 mål en god eller mycket god utveckling. Vi ser det som positivt att de långsiktiga målen brutits ned till måltal för år av 15

13 3.2. Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen med undantag för redovisningen av exploateringsprojekten ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Under år 2015 har inkomster i exploateringsverksamheten redovisats inom ramen för materiella anläggningstillgångar med 75 mnkr. Resultaträkningen påverkas av att anpassning av redovisningen pågår avseende statsbidrag för nyanlända med 44 mnkr. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år och prognos. Resultaträkning Utfall 2015 Utfall 2014 Verksamhetens intäkter Budget 2015 Prognos 2015 Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Summa skatter och statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och opåverkbara poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan. Verksamhetens intäkter har ökat med 129 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen beror på att schablonintäkter för nyanlända som avser tidigare år har intäktsförts med totalt 44 mnkr, att ytterligare bidrag från Migrationsverket är högre än föregående år med ca 53 mnkr samt att återbetalade premier från AFA för år 2004 ingår med 32 mnkr. Verksamhetens kostnader har ökat med 164 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen beror på att personalkostnader netto ökar med 179 mnkr på grund av ordinarie löneökningar och fler antal årsarbetare med 212. Samtidigt har ansvaret för kollektivtrafiken överförts till landstinget vilket medför att kostnaderna minskar med 30 mnkr. Utbildningsnämnden har bokat upp retroaktiv ersättning till friskolor med 20 mnkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökar med 58 mnkr eller 1,4 % jämfört med föregående år. Skatteintäkterna minskar på grund av skatteväxlingen med landstinget avseende kollektivtrafiken med ca 30 mnkr. 11 av 15

14 Finansiella intäkter ökar med 38 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen beror bland annat på att en extra utdelning från de kommunala bolagen med 52 mnkr. Årets resultat uppgår till 82 mnkr vilket utgör 2,0 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. I årets resultat ingår jämförelsestörande poster med 93 mnkr. Om de jämförelsestörandeposterna exkluderas utgör årets resultat -0,3 % av skatteintäkter och statsbidrag Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital med följande kommentar. Redovisningen överensstämmer inte med gällande normgivning avseende exploateringsprojekt, komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar och det tillfälliga statsbidraget för nyanlända. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. Följande poster kommenteras: Redovisningen av mottagna men inte förbrukade statsbidrag Äldre bidrag har intäktsförts år 2015 med totalt 44 mnkr. I utfallet för Nämnden för arbete och välfärd finns 23 mnkr och för utbildningsnämnden finns 21 mnkr i utfallet för år I balansräkningen finns ej intäktsförda bidrag som avser nämnden för arbete och välfärd. Av dessa avser 40,6 mnkr ensamkommande flyktingbarn som ska föras över till kommunstyrelsen (KS 62/2016). Resterande 38,1 mnkr avser etableringsersättning som balanseras till år Vi bedömer att anpassning av redovisningen till gällande normgivning pågår. De riktlinjer som beslutats avseende fördelning av statsbidrag från och med 1 januari 2016 ger förutsättning för en ändamålsenlig fördelning av etableringsersättningen. Redovisningen av det tillfälliga statsbidraget med anledning av flyktingsituationen i regeringens extrabudget Det tillfälliga statsbidraget utbetalades med 58,9 mnkr i december år Bidraget avser år 2015 och 2016 enligt riksdagens beslut, men i bokslutet för år 2015 har ingen del av bidraget resultatförts. Rådet för kommunal redovisning har i ett yttrande angett hur bidraget bör fördelas mellan år 2015 och Enligt yttrandet bör minst 4,5 mnkr redovisas som intäkt år Vi bedömer att redovisningen av det tillfälliga statsbidraget inte överensstämmer med riksdagens beslut och RKR:s yttrande. 12 av 15

15 Värderingen av investeringen i anläggningen av produktion av biogas hos tekniska nämnden En nedskrivning har gjorts med 30 mnkr under år Tekniska nämnden har tagit fram en framtidsprognos som visar att en ökning av avfallsmängden till ca ton krävs för att verksamheten ska visa positiva resultat (2015: ton). Nedskrivningen minskar kapitalkostnaderna med 1,9 mnkr. Vi bedömer att framtidsprognosen visar att nedskrivningen är motiverad. Det framgår inte tydligt hur nivån på nedskrivningen har fastställts. Tillämpningen av komponentavskrivning i kommunens förvaltningar. De huvudsakliga områdena att anpassa till komponentavskrivning finns inom tekniska nämndens verksamheter. En utredning har gjorts avseende komponentavskrivning inom VA-området. Utredningen pågår för området gator och vägar. Vi bedömer att anpassning till komponentavskrivning bör göras enligt genomförd utredning. Anpassning till komponentavskrivning ska vara genomförd senast år Redovisning av kommunens exploateringsverksamhet. Redovisning av exploateringsprojekt sker inom ramen för investeringar i materiella anläggningstillgångar. Under år 2015 har exploateringsprojekten haft utgifter med 117 mnkr och inkomster i form av anslutningsavgifter och tomtförsäljning med 75 mnkr. Vi bedömer att hanteringen inte överensstämmer med god redovisningssed avseende klassificering av tillgångar i anläggningstillgång och omsättningstillgång, beräkning av anskaffningsvärde för anläggningstillgång och omsättningstillgång, samt redovisning av kostnader och intäkter för sålda tomter, intäkter för anslutningsavgifter samt avskrivningar på anläggningstillgångar. Vi noterar att steg har vidtagits för att inleda anpassningen till gällande normgivning. Utbildningsnämndens mellanhavanden med friskolor. I balansräkningen finns en upplupen kostnad för retroaktiva lokalbidrag med totalt 12 mnkr. Förvaltningsrätten har bifallit ersättning för lokaler till friskolor utifrån kommunens genomsnittliga lokalkostnader för år Tidigare gjordes ersättningen med faktiska lokalkostnader. Den upplupna kostnaden avser retroaktiv ersättning för åren och bedöms av utbildningsnämnden motsvara 70 % av total ersättning. Friskolorna har inkommit med begäran om utbetalning för den aktuella perioden. Vi bedömer att uppbokningen av retroaktiva lokalbidrag motiveras av försiktighetsprincipen eftersom friskolorna inkommit med begäran om utbetalning för år Vi anser att uppbokningen har karaktären av en avsättning eftersom det föreligger osäkerhet när det gäller utbetalningens storlek och tidpunkt. En avsättning ska upptas till den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera skulden, vilket innebär att avsättningen är ca 5 mnkr för låg per 31 december av 15

16 Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar samt att noter finns i tillräcklig omfattning. Vi bedömer att överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Årets kassaflöde uppgår till 226 mnkr jämfört med 317 mnkr föregående år. Kommunens likvida medel uppgår vid årets slut till 819 mnkr jämfört med 593 mnkr föregående år Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen inte fullt ut ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Vi bedömer att KRLs krav uppfyllts såväl avseende 8.1 som 8.2 men att rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning inte har följts fullt ut. Det grundar vi på att det i förvaltningsberättelsen finns vissa upplysningar om kommunens samlade verksamhet, men att informationen bör förtydligas när det gäller viktiga förhållanden för bedömning av ekonomin, händelser av väsentlig betydelse, förväntad utveckling, väsentliga personalförhållanden samt andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av den samlade kommunala verksamheten. Vi bedömer vidare att konsolideringen av underliggande enheter beskrivits på ett korrekt sätt och att olikheter i redovisningsprinciper mellan enheter beskrivits samt att effekten framgår. Under år 2015 har en värdering av tillgångarna i Växjö Energi AB genomförts i syfte att få underlag till den nedskrivningsprövning som måste göras enligt K3- regelverket. Ett nedskrivningsbehov bedömdes föreligga och en nedskrivning av de materiella anläggningstillgångarna har gjorts med 265 mnkr. Vi gör ingen annan bedömning av nedskrivningen än den som gjorts av de auktoriserade revisorerna i Växjö Energi AB Tilläggsupplysningar Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. 14 av 15

17 Följande rekommendationer har dock kommunen inte följt fullt ut: RKR 8.2 Sammanställd redovisning RKR 13.2 Redovisning av hyres- och leasingavtal RKR 18 Redovisning av intäkter från avgifter, bidrag och försäljning RKR 19 Nedskrivningar Följer delvis Följer delvis Följer i huvudsak Följer i huvudsak Förvaltningsberättelsen bör kompletteras med information om viktiga förhållanden för bedömning av ekonomin, händelser av väsentlig betydelse, förväntad utveckling, väsentliga personalförhållanden samt andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av den samlade kommunala verksamheten. Kommunen leasar fordon som används i verksamheterna. Vi bedömer att en genomgång bör göras av avtalen för att avgöra om de ska klassificeras som finansiell leasing i enlighet med RKR Anslutningsavgifter inom till exempel VA-området intäktsförs i sin helhet samma år som de inbetalas. Enligt RKR 18 ska periodisering ske över nyttjandetiden för den tillgång som anslutningsavgiften avser. Uppgift om återvinningsvärde saknas för gjorda nedskrivningar Kerstin Sikander Projektledare Caroline Liljebjörn Uppdragsledare 15 av 15