Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning per

Transkript

1 Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning, se bifogad rapport. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i sammanfattningen senast den 16 juni Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. För revisorerna i Staffan Ekström Ordförande! Östersund Telefon: (växel) info@jgy.se

2 Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport Offentlig sektor - kommuner och landsting KPMG AB 11 mars 2014 Antal sidor: 11 and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

3 Innehåll 1. Sammanfattning 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen 1.2 Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål 2. Bakgrund 3. Syfte 4. Avgränsning 5. Revisionskriterier 6. Ansvarig nämnd/styrelse 7. Metod 8. Projektorganisation 9. Årsredovisningen 9.1 Allmän bedömning 9.2 Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer 9.3 Förvaltningsberättelse Balanskravet 10. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 10.1 Bakgrund 10.2 Finansiella mål 10.3 Verksamhetsmål 11. Resultaträkning 11.1 Nyckeltal 12. Balansräkning 13. Kassaflödesanalys and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

4 1. Sammanfattning Vi har av revisorerna i fått i uppdrag att översiktligt granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Förbundets revisorer ska enligt 9 kap KL (kommunallag) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen. 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av gymnasieförbundets resultat och ställning, med undantag för att vi inte har kunnat granska och bedöma förbundets redovisade leverantörsskulder, 4,0 mkr, och vissa interimsfordringar, 5,5 mkr, eftersom specifikationer saknas. Vi bedömer att årsredovisningen för övrigt i allt väsentligt har upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. De väsentligaste slutsatserna från granskningen kan sammanfattas enligt följande: Årsredovisningen saknar samt miljöbokslut som föreskrivs enligt ägardirektivet. Vi rekommenderar att efterlevnaden ses över, se avsnitt 9.1. I syfte att minimera risken för brister i efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer rekommenderar vi att förbundet, som en del i arbetet med att ta fram årsredovisningen, årligen gör en detaljerad avstämning mot rekommendationerna och att denna dokumenteras och bifogas bokslutdokumentationen, se avsnitt 9.2. Vi bedömer att den ekonomiska analysen behöver förstärkas. Vi rekommenderar även att förbundet redovisar en driftsredovisning för respektive rektorsområdes budgetavvikelse, se avsnitt 11. Vi ser gärna eftersom förbundets egna kapital är fortsatt begränsat att en principiell dialog förs med medlemskommunerna om hur eventuella underskott ska hanteras, se avsnitt 12. Vi rekommenderar att förbundet vidareutvecklar dokumentationen av bokslutet samt metoder för att kvalitetssäkra bokslutet för att minska risken för fel. Vi bedömer även att riktlinjer för hur vissa poster ska redovisas bör förstärkas, bl.a. avseende inventarier av mindre värde, se avsnitt 13. 1

5 1.2 Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål Enligt bestämmelser i KL ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen. Vi ser positivt på att en tolkning har skett av vilka mål som är kopplade mot god ekonomisk hushållning. Vi skulle gärna se att detta förtydligas ytterligare, i ägardirektiv och budget. Vi konstaterar att presentationen av måluppfyllelsen har tydliggjorts jämfört med tidigare årsredovisningar och delårsrapporter. Vi noterar att några av de uppdrag som anges i ägardirektivet för år 2013 inte omfattas av ovanstående mål, bl.a. miljöområdet och arbetet mot folkhälsa. Vi rekommenderar att dessa mål som vi tolkar är väsentliga för ägarna inarbetas i förbundets mål, se avsnitt Finansiella mål Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål som direktionen uppställt, se avsnitt Verksamhetsmål Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen i huvudsak är förenligt med de verksamhetsmål som direktionen uppställt, se avsnitt Vi anser att förbundet bör överväga hur och vilka underlag som ska bevaras för att verifiera bedömningen av målen, se avsnitt Bakgrund 3. Syfte Vi har av revisorerna i fått i uppdrag att översiktligt granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Förbundets revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för att kunna avge revisionsberättelsen. Syftet med granskningen är att bedöma om gymnasieförbundets årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av revisionsberättelsen. 2

6 4. Avgränsning Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för år Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet, främst såsom denna definieras av SKL 1 och Skyrev 2. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. I vår granskning av årsredovisningen ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över förbundets kostnader och intäkter. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingringar. 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer Kommunallag och kommunal redovisningslag God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Vi har bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av kommunfullmäktige beslutade målen för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 6. Ansvarig nämnd/styrelse Granskningen avser kommunstyrelsens årsredovisning. Rapporten är saklighetsgranskad av Kirsten Johnsson, ekonomichef. 1 Sveriges Kommuner och Landsting 2 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer 3

7 7. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive årsredovisningen Intervjuer med berörda tjänstemän och politiker Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen samt revisorernas uttalande i revisionsberättelsen. Översiktlig analys av resultaträkningen 8. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Lena Medin, certifierad kommunal revisor. 9. Årsredovisningen 9.1 Allmän bedömning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av gymnasieförbundets resultat och ställning, med undantag för ett antal poster som vi inte har kunnat granska då underlag saknas, se nedan under avsnitt 12. Förbundets årsredovisning ska enligt ägardirektiv 3 innehålla även ett miljöbokslut. Något sådant finns inte inarbetat i årets bokslut, och något sådant lämnas inte heller separat till ägaren. Vi bedömer att årsredovisningen för övrigt i allt väsentligt har upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Kommentarer Vi rekommenderar att gymnasieförbundet säkerställer att de uppgifter som efterfrågas i ägardirektiv och enligt lag lämnas. 3 Direktiv för år 2013 antagna av kommunfullmäktige i Bräcke kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun och Östersunds kommun 4

8 9.2 Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer I årsredovisningen anges under avsnittet Redovisningsprinciper att redovisningen skett enligt god kommunal redovisningssed med vilket avses i överensstämmelse med lagen om kommunal redovisning och Rådet för kommunal redovisnings (RKRs) rekommendationer. Vi har stickprovsvis granskat om detta påstående stämmer via intervjuer med ekonomichef samt översiktligt stämt av förbundets årsredovisning mot RKRs gällande rekommendationer. Baserat på detta och väsentlighetsprincipen är vår bedömning att gymnasieförbundet i huvudsak efterlever rekommendationerna. Kommentar Vi bedömer dock att avsnittet för redovisningsprinciper samt upplysningar kan vidareutvecklas för att bättre motsvara RKRs krav. Vi rekommenderar att gymnasieförbundet, som en del i arbetet med att ta fram årsredovisningen, årligen gör en detaljerad avstämning mot rekommendationerna och att denna dokumenteras och bifogas bokslutdokumentationen. 9.3 Förvaltningsberättelse Vi bedömer i stort att den information som lämnas i förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning Balanskravet Gällande regler I KL finns de fr o m år 2000 gällande reglerna om balanskravet, vilket innebär att kommunens (kommunalförbundets) intäkter ska överstiga kostnaderna. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. Exempel på där synnerliga skäl kan anses föreligga är när kommuner medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta framtida kostnadsökningar eller intäktsminskningar Balanskravet i årsredovisningen Kommunalförbundets resultat enligt årsredovisningen uppgår till 2,4 mkr. Från detta har realisationsvinster med 0,7 mkr avräknats. 5

9 10. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 10.1 Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. Det framgår inte uttryckligen i budget vilka mål som direktionen avser är sådana mål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. I årsredovisningen har en bedömning skett av fyra resultatmål (varav ett ekonomiskt) som är kopplade till förbundets uppdrag i förbundsordning och ägardirektiv samt elva resultatmål kopplande mot den statligt styrda utbildningsverksamheten. Vi tolkar att det är dessa mål som förbundet anser är sådana mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommentar Vi ser positivt på att en tolkning har skett av vilka mål som är kopplade mot god ekonomisk hushållning. Vi skulle gärna se att detta förtydligas ytterligare, i ägardirektiv och budget. Vi konstaterar att presentationen av måluppfyllelsen har tydliggjorts jämfört med tidigare årsredovisningar och delårsrapporten. Vi noterar att några av de uppdrag som anges i ägardirektivet inte omfattas av ovanstående mål, bl.a. miljöområdet och arbetet mot folkhälsa. Vi rekommenderar att dessa mål som vi tolkar är väsentliga för ägarna inarbetas i förbundets mål Finansiella mål Av avsnitt 5.2 i Verksamhetsplan 2013/2014 och budget 2013 med flerårsplan framgår att finansiellt ska förbundet göra ett nollresultat. Målet är såsom framgår ovan ett det ett sådant mål som vi tolkar är av betydelse för en god ekonomisk hushållning enligt 8 kap 5 KL. Direktionen bedömer utifrån att resultatet uppgår till +2,4 mkr att målet är uppnått. Kommentarer Vi gör ingen annan bedömning. 6

10 10.3 Verksamhetsmål Verksamhetsmålen har i årsredovisningen delats upp under rubrikerna måluppfyllelse av ägardirektiv och förbundsordning respektive måluppfyllelse inom utbildningsverksamheten. Av den första kategorin är tre av de fyra målen s.k. verksamhetsmål. Ett av dessa mål har klarats. Av de mål som lyfts fram för utbildningsverksamheten har sex av de elva målen klarats. Två av målen har inte bedömts eftersom de mäts först under vårterminen 2014 och för ett av målen har ingen bedömning lämnats. Direktionen har under avsnitt i årsredovisningen gjort följande bedömning: Sammantaget kan man bedöma att verksamhetens mål i huvudsak har uppnåtts, såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska. Kommentarer Vi gör ingen annan bedömning än direktionen. Vi bedömer därför att resultatet i årsredovisningen i huvudsak är förenligt med de mål förbundsdirektionen har beslutat om för verksamheten. Underlaget för att verifiera målen som baseras på enkätsvar består av dokumentet Målredovisning 2013 svar från elevenkäten. Vi hade gärna sett ett mera källnära underlag, t.ex. en sammanställning över samliga enkätsvar på de frågor som bildar underlag för bedömningen. Vi anser att förbundet bör överväga hur och vilka underlag som ska bevaras för att verifiera bedömningen av målen. 11. Resultaträkning 11.1 Nyckeltal Belopp i mkr Utfall 2013 Budget 2013 Utfall 2012 Verksamhetens nettokostnader varav jämförelsestörande 5 7 Förändring i % jämfört med föregående år (exkl jämförelsestörande) -2,0% Kommunbidrag Förändring i % jämfört med föregående år -2,3% Finansnetto Resultat Verksamhetens nettokostnad inkl finansnetto i relation till skatteintäkter och statsbidrag 100% 100% 100% Analyserna av årets resultat har försvårats av bristerna i dokumentationen från förra årets bokslut. 7

11 Vi noterar att gymnasieförbundet klarat budget, med stöd av AFA-medel 4,7 mkr. En jämförelsestörande kostnad avseende diskonteringsränta belastar finansnettot, 2,0 mkr. Kommentar Vi bedömer att den ekonomiska analysen behöver förstärkas. Vi rekommenderar även att förbundet redovisar en driftsredovisning för respektive rektorsområdes budgetavvikelse. 12. Balansräkning Belopp i mkr Balansomslutning Redovisat eget kapital 2 0 Soliditet redovisad 3% 0% Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder Balanslikviditet 98% 94% Vi har vid vår granskning gjort följande noteringar: För flertalet balansposter finns tillfredsställande underlag. Analyser har försvårats p.g.a. brister i föregående års underlag men även gällande t.ex. semesterlöneskulden där vi efterfrågat men inte erhållit specifikation av skulden per person. Bland de underlag som saknas kan nämnas leverantörsreskontra och specifikation till posten förutbetalda intäkter. Posterna är enligt signerade avstämningsunderlag avstämda vid Östersunds kommun. Med anledning av posternas storlek 4,0 mkr, respektive 5,5 mkr, anser vi att vi inte kan bedöma om förbundets resultat och ställning är fullt ut rättvisande. Kommentar Vi ser gärna eftersom förbundets egna kapital är fortsatt begränsat att en principiell dialog förs med medlemskommunerna om hur eventuella underskott ska hanteras. Vi konstaterar att en förbättring av dokumentationen har skett sedan föregående år. Däremot har kvalitetssäkring av bokslutet inte hunnits med fullt ut inför vår granskning. Ett antal poster har därför i samband med vår granskning korrigerats. Vi rekommenderar att förbundet vidareutvecklar dokumentationen av bokslutet med bl.a. ovanstående dokument samt metoder för att kvalitetssäkra bokslutet för att minska risken för fel. Vi bedömer även att riklinjer för hur vissa poster ska redovisas bör förstärkas, bl.a. avseende inventarier av mindre värde. 8

12 13. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats och hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Den tillämpade modellen synes överensstämma med RKRs rekommendation KPMG, dag som ovan Lena Medin Certifierad kommunal revisor 9