Region Skåne. Granskning av årsredovisning 2014 Revisionsrapport. Offentlig Sektor KPMG AB 15 april 2015 Antal sidor:11

Transkript

1 Revisionsrapport Offentlig Sektor KPMG AB 15 april 2015 Antal sidor: Revisionsrapport Årsredovisning.docx and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

2 Innehåll 1. Sammanfattning Räkenskaperna och årsredovisningen Finansiella mål för God ekonomisk hushållning Resultaträkningen Balansräkningen 2 2. KPMGs uppdrag Bakgrund Syfte Avgränsning Revisionskriterier Ansvarig styrelse Metod Andra granskningsinsatser inom redovisningsrevisionen Projektorganisation 4 3. Kommunal redovisningslag 5 4. God revisionssed 5 5. Granskningsresultat Årsredovisningen Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Balanskravet 6 6. Finansiella mål för God ekonomisk hushållning 7 7. Resultaträkningen Blandmodell och fullfondering Nyckeltal enligt fullfondering Budgetjämförelse Driftsredovisningen Utfall på styrelse-/nämnd- och förvaltningsnivå 9 8. Balansräkningen Nyckeltal Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Revisionsrapport Årsredovisning.docx and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

3 11. Bokslutsprocessen Revisionsrapport Årsredovisning.docx and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

4 1. Sammanfattning Vi har av s revisorer fått i uppdrag att granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Uppdraget ingår i den fastställda revisionsplanen för redovisningsrevisionen. Regionens revisorer ska enligt 9 kap kommunallagen (KL) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska också pröva om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Syftet med vår granskning är att ge regionens revisorer ett underlag för sin bedömning i revisionsberättelsen av om s årsredovisning för 2014 har upprättats i enlighet med kommunallagen, kommunal redovisningslag (KRL) och god redovisningssed i kommuner och landsting samt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål som fullmäktige beslutat. Våra revisionsmål kan sammanfattas med följande frågor: Uppfyller den finansiella redovisningen de krav som ställs i lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed? Är räkenskaperna rättvisande? Har de finansiella målen för god ekonomisk hushållning uppnåtts? Är den interna kontrollen inom regionens finansiella styrning och uppföljning tillfredsställande? Baserat på vår granskning gör vi de bedömningar som framgår nedan och i rapportavsnitten Räkenskaperna och årsredovisningen Vi bedömer att den finansiella redovisningen är förenlig med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed för kommuner och landsting. Lagen är tydlig med att pensioner ska redovisas enligt blandmodellen. Förbud saknas mot att även redovisa enligt fullfondering. Vi anser dock att den kompletterande informationen rörande fullfondering bör lämnas i förvaltningsberättelse och notapparat men vi yrkar inte på rättelse av årsredovisningen för Med utgångspunkt från KRL ska blandmodellen gälla i den externa redovisningen. Inget hindrar att fullfonderingen används för resultatanalyser men av kommentarerna i förvaltningsberättelse till resultatet ska framgå när de avser fullfondering respektive blandmodell. 1.2 Finansiella mål för God ekonomisk hushållning Enligt bestämmelser i kommunallagen (KL) ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen Revisionsrapport Årsredovisning.docx 1

5 Enligt vår bedömning är utfallet förenligt med de finansiella målen. 1.3 Resultaträkningen Resultatet exklusive jämförelsestörande poster är ett överskott på +546 mkr vilket är mycket nära budget. Kollektivtrafiknämnden redovisar ett stort överskott medan vårdproducerande enheter redovisar ett sammantaget stort underskott. Jämfört med 2013 har resultatet påverkats positivt av höjd skattesats och lägre finansiella kostnader för pensioner och negativt av en nettokostnadsökning som är betydligt högre än ökningen av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. 1.4 Balansräkningen s finansiella ställning är svag utifrån traditionella soliditetsmått. Med beaktande av samtliga pensionsåtaganden är det egna kapitalet minus 20 miljarder kr och soliditeten minus 83%. Även jämfört med andra landsting och regioner är den ekonomiska ställningen svag. I bedömningen av den ekonomiska ställningen ska beaktas att och andra landsting och regioner har en beskattningsrätt och att s skattesats är lägre än genomsnittet i landet. 2. KPMGs uppdrag 2.1 Bakgrund Vi har av s revisorer fått i uppdrag att granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Uppdraget ingår i den fastställda revisionsplanen för redovisningsrevisionen. Regionens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska också pröva om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag avseende den finansiella redovisningen för att kunna avge revisionsberättelsen. 2.2 Syfte Syftet med granskningen är att bedöma om regionens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning är avsett att utgöra ett av underlagen för revisorernas utformning av revisionsberättelsen Revisionsrapport Årsredovisning.docx 2

6 2.3 Avgränsning Granskningen, som utförts enligt särskild överenskommelse, har omfattat bokslutet och årsredovisningen för år Regionens revisorer ansvarar för att fastställa det förslag till revisionsplan för redovisningsrevisionen som utarbetats i samråd med revisionskontoret. Revisionsplanen inkluderar även granskning av den interna kontrollen inom redovisningsområdet. Den interna kontrollen inom verksamheterna granskas i särskild ordning. Omfattningen av vår granskning har skett i enlighet med branschpraxis och Skyrevs normgivning. Vår granskning har varit inriktad på att hitta väsentliga fel (bedömda eller konstaterade). Det innebär således att mindre väsentliga fel/brister normalt inte kommenteras i denna rapport. I vår granskning av årsredovisningen ingår således inte primärt att granska den interna kontrollen över regionens kostnader och intäkter. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar som t ex förskingringar. 2.4 Revisionskriterier Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer: Kommunallag och kommunal redovisningslag (KRL) God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Vi har även bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av regionfullmäktige beslutade finansiella målen som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 2.5 Ansvarig styrelse Granskningen avser Regionstyrelsens årsredovisning. Rapporten har faktakontrollerats av ekonomidirektör Lars-Åke Rudin, chefscontroller Åke Andersson, redovisningschef Gertrud Nylander-Lindsjö samt finanschef Lennart Henricson. 2.6 Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudier och granskning av relevanta dokument inklusive årsredovisningen och delårsrapporten per Revisionsrapport Årsredovisning.docx 3

7 Intervjuer med berörda tjänstemän Analys och granskning av de ingående förvaltningarnas bokslut inklusive specifikationer i den omfattning som bedömts erforderlig för att bedöma om redovisningen i allt väsentligt är rättvisande Analys och granskning av regionens samlade resultaträkningar, kassaflödesanalyser och balansräkningar med tillhörande noter och tilläggsupplysningar Analys av ekonomiska nyckeltal i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade finansiella målen 2.7 Andra granskningsinsatser inom redovisningsrevisionen KPMG har inom ramen för uppdraget rörande redovisningsrevision även genomfört följande granskningar: Riktade statsbidrag Projektredovisning God sed bokföring Utomlänsfakturering Komponentavskrivning Vi har också granskat Transparensredovisning; översiktlig granskning Finansrapport; översiktlig granskning, på uppdrag av Regionstyrelsen Vi har i alla våra granskningsinsatser prövat vårt oberoende enligt god revisorssed innan vi åtagit oss dem. I anslutning till avlämnandet av föreliggande rapport har vi i enlighet med god sed gjort en förnyad prövning av vårt oberoende och vi har inte funnit några faktorer som skulle påverka vårt oberoende. 2.8 Projektorganisation Granskningen har genomförts av KPMG:s team under ledning av Bo Ädel som är auktoriserad revisor och certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Årsredovisning.docx 4

8 3. Kommunal redovisningslag Bokföring och finansiell rapportering i kommuner och landsting regleras i Lag (1997:614) om kommunal redovisning (KRL). Enligt 1 kap 3 första stycket ska Bokföring och redovisning fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed. I andra stycket samma paragraf hänvisas till allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ på det kommunala området. Det normgivande organet är Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) som i rekommendationer, vägledningar och uttalanden löpande uttolkar god redovisningssed. I förarbetena till KRL (prop 1996/97:52) förs ett resonemang kring god redovisningssed. Där sägs bl a (s 46): Liksom tidigare bör god redovisningssed inte tillmätas betydelse i de fall en fråga har blivit uttryckligen reglerad i lagen; i sådana fall skall givetvis lagen gälla. Det är med andra ord aldrig god redovisningssed att avvika från uttryckliga lagregler. 4. God revisionssed Revisorerna ska granska och uttala sig om bl a (KL 9 kap 9 ) om verksamheten sköts på ett från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt om räkenskaperna är rättvisande om den interna kontrollen är tillräcklig Begreppet rättvisande räkenskaper innefattar enligt vår uppfattning både god redovisningssed och rättvisande bild. För kommunala yrkesrevisorer sker en certifiering genom Skyrev, Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer. Skyrev uttolkar god revisionssed i rekommendationer och vägledningar som blir normerande för dess medlemmar. Skyrev verkar bl a för hög kvalitet och likformighet i revisionen. I april 2014 fastställde Skyrevs styrelse ett utkast till Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vi har i vår granskning följt utkastet framför allt i övergripande frågor och i revisionsansatsen. I vår riskbedömning har vi beaktat resultatet av de fem fördjupningsgranskningar vi genomfört och även tidigare års iakttagelser. Vårt totala uppdrag som biträde i redovisningsrevisionen utgår ifrån Revisionsplan 2014 för redovisningsrevision som presenterades för och godkändes av de förtroendevalda revisorerna Revisionsrapport Årsredovisning.docx 5

9 5. Granskningsresultat 5.1 Årsredovisningen Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Årsredovisningen är upprättad med redovisning av pensioner både enligt blandmodell och enligt fullfondering. Avstämning mot balanskravet sker utifrån blandmodellen. Vi bedömer att den finansiella redovisningen är förenlig med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed för kommuner och landsting. Lagen är tydlig med att pensioner ska redovisas enligt blandmodellen. Förbud saknas mot att även redovisa enligt fullfondering. Vi anser att den kompletterande informationen rörande fullfondering bör lämnas i förvaltningsberättelse och notapparat men vi yrkar inte på rättelse av årsredovisningen för Med utgångspunkt från KRL ska blandmodellen gälla i den externa redovisningen. Inget hindrar att fullfonderingen används för resultatanalyser men av kommentarerna i förvaltningsberättelse till resultatet ska framgå när de avser fullfondering respektive blandmodell. En utredning ser över lagen om kommunal redovisning, enligt beslut av regeringen Utredningen ska bland annat utreda om det finns skäl att ändra redovisningen av kommunala avtalspensioner. Uppdraget ska redovisas senast den 30 mars Balanskravet Gällande regler I KL finns de fr o m år 2000 gällande reglerna om balanskravet, vilket innebär att regionens intäkter ska överstiga kostnaderna. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. I KL stadgas även att regionen ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna eftersom det på längre sikt skulle urholka regionens ekonomi Balanskravet i årsredovisningen Från 2013 återstår -128 mkr att återställa av tidigare års underskott gentemot balanskravet. Beräkningen gjordes utifrån blandmodellen i redovisningen av äldre pensionsåtaganden. Årets avstämning sker också utifrån blandmodellen. Med den metoden blir utgående underskott att återställa -328 mkr. Justering har då gjorts av årets resultat med effekter av realisationsvinster och åberopande av synnerliga skäl för bidrag till forskningsanläggningen MAX IV med 145 mkr. Kommentarer Vi har inga synpunkter på balanskravsberäkningen i årsredovisningen. Vi tar inte ställning i frågan om bidrag till MAX IV ska undantas med hänvisning till synnerliga skäl Revisionsrapport Årsredovisning.docx 6

10 6. Finansiella mål för God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för en god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. Vår granskning omfattar inte verksamhetsmålen utan bara de finansiella målen. De fastställda finansiella målen för 2014 var: Resultatmål Resultatet ska över en femårsperiod uppgå till minst 2% av skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag och för enskilt år till minst 1%. Vår kommentar Målet nås för Målet nås inte för Finansieringsmål Investeringar ska självfinansieras till 100% för utrustning, till minst 50% för fastigheter och till minst 40% för tåg och bussar. Vår kommentar Målet har nåtts. Utdebiteringsmål s skattesats ska vara lägre än riksgenomsnittet och ambitionen är att undvika skattehöjningar. Vår kommentar Målet nås vad gäller riksgenomsnitt. Målet nås inte vad gäller att undvika skattehöjning Vår sammanfattande bedömning Vår sammanfattande bedömning för 2014 är att utfallet är förenligt med fullmäktiges mål. 7. Resultaträkningen 7.1 Blandmodell och fullfondering I årsredovisningen redovisas resultat- och balansräkningar utifrån både blandmodell och fullfondering som metod att redovisa pensionsåtaganden intjänade före Då regionens egna resultatanalyser utgår ifrån fullfondering har vi valt att redovisa även våra analyser, kommentarer och synpunkter utifrån fullfondering Revisionsrapport Årsredovisning.docx 7

11 7.2 Nyckeltal enligt fullfondering Belopp i mkr Förändr % Verksamhetens intäkter ,4 Verksamhetens kostnader ,7 Avskrivningar ,4 Verksamhetens nettokostnad före jämförelsestörande poster ,6 Skatteintäkter ,5 Generella statsbidrag och utjämning ,7 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Realisationsresultat Återbetalning AFA-premier Ändrad diskonteringsränta pensioner Övriga jämförelsestörande poster Årets resultat före jämförelsestörande poster Resultatet exklusive jämförelsestörande poster har förbättrats med närmare +458 mkr. Förklaringar till större förändringar (avrundade belopp): Höjd skattesats +695 Lägre finansiella kostnader på pensioner +670 Nettokostnadsökning högre än ökning av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Vad gäller verksamhetens nettokostnader är ökningen 6,2% om AFA-återbetalningen 2013 räknas bort. Ökningen av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning är 3,1% exklusive höjningen av skattesatsen. Enligt den finansiella analysen i förvaltningsberättelsen är kostnadsökningen den högsta sedan 2007 i. Räknat per invånare blir ökningen 4,7%. Båda talen är högre än genomsnittet i landet Revisionsrapport Årsredovisning.docx 8

12 7.3 Budgetjämförelse Belopp i mkr Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse % Verksamhetens intäkter ,5 Verksamhetens kostnader ,4 Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad före jämförelsestörande poster ,4 Skatteintäkter ,4 Generella statsbidrag och utjämning ,3 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Nettoavvikelsen mot budget är endast 22 mkr. Vårdproducerande enheter redovisar dock ett underskott på -393 mkr mot budget. 7.4 Driftsredovisningen Utfall på styrelse-/nämnd- och förvaltningsnivå I förhållande till reviderad budget redovisas följande större avvikelser på styrelse-/nämndnivå: Kollektivtrafiknämnden +178 Hälso- och sjukvårdsnämnden +174 Regionstyrelsen -496 Regionstyrelsens förvaltningar: Skånevård Kryh -142 Skånevård Sund -110 Medicinsk service 23 Skånes Universitetssjukvård -139 Hälsostaden -25 Regionstyrelsen Revisionsrapport Årsredovisning.docx 9

13 Kommentar avseende budgetavvikelserna Under förutsättning att budgetarna varit relevanta är utfallet för Kryh, Sund och SUS oroväckande. Rimliga förklaringar ges till budgetavvikelserna. 8. Balansräkningen 8.1 Nyckeltal Blandmodell Fullfondering Belopp i mkr Balansomslutning Eget kapital Omsättningstillgångar Bidrag infrastruktur Anläggningstillgångar Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Balanslikviditet 0,69 0,82 0,69 0,82 Soliditet -0,06-0,06-0,83-0,90 s ekonomiska ställning är svag utifrån traditionella soliditetsmått. Skåne och Dalarna är de enda regioner/landsting som redovisar ett negativt eget kapital utan att pensionsåtaganden intjänade före 1998 räknas med. Inräknat dessa pensionsåtaganden är s soliditet på plats 18 av 21. I kronor är det egna kapitalet på plats 19 av 21. Samma förhållanden gällde under har dock som alla landsting och regioner en beskattningsrätt som måste beaktas i bedömningen av ekonomin. Skattesatsen är lägre än genomsnittet i landet. Likviditeten visar betalningsförmågan på kort sikt. En svag soliditet kan allmänt sett i förlängningen leda till en ansträngd likviditet. Som mått bör likviditeten teoretiskt uppgå till 100 %, d v s de tillgångar som på kort sikt kan omsättas i pengar bör vara lika stora som de skulder som ska betalas på kort sikt. Likviditeten förbättras dock av att det månatliga inflödet av skatteintäkter och statsbidrag ligger några dagar innan utbetalningar av löner Revisionsrapport Årsredovisning.docx 10

14 9. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats och hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Vi bedömer att den tillämpade modellen överensstämmer med RKRs rekommendation Av redovisningen framgår bl a att under 2014 nettoinvesterat 1,8 miljarder kr utan att ta upp nya långfristiga lån. 10. Sammanställd redovisning Enligt KRL 8:2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personerna i vilka Regionen har ett betydande inflytande. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företagen har en ringa omsättning eller balansomslutning. upprättar en sammanställd redovisning som inkluderar Holding AB och Folktandvården Skåne AB. Övriga bolags verksamheter är i ekonomiska termer obetydliga i förhållande till Regionens tal och har inte medtagits vilket är i enlighet med vad RKR rekommenderar. 11. Bokslutsprocessen Baserat på våra granskningsresultat bedömer vi sammantaget att regionens bokslutsprocess fungerar tillfredsställande. Anvisningar och tidplaner har följts, avstämningar har gjorts och bokslutsdokumentationen har tillfredsställande kvalitet. KPMG dag som ovan Bo Ädel Huvudansvarig Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor 2014 Revisionsrapport Årsredovisning.docx 11