Arvika kommun. Granskning av bokslut och årsredovisning 2015 Granskningsrapport. KPMG AB Karlstad Antal sidor:

Transkript

1 Arvika kommun Granskning av bokslut och årsredovisning 2015 Granskningsrapport KPMG AB Karlstad Antal sidor: KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

2 Arvika kommun Granskning av bokslut och årsredovisning 2015 Innehåll 1. Sammanfattning årsredovisning och måluppfyllelse Räkenskaperna och årsredovisningen Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 2 6. Ansvarig nämnd/styrelse 3 7. Metod 3 8. Projektorganisation 3 9. Årsredovisningen Allmän bedömning Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer Kommunens förvaltningsberättelse Balanskravet Verksamheten Bedömning utifrån fullmäktiges mål Bakgrund Finansiella mål Verksamhetsmål Resultaträkning Nyckeltal Balansräkning Nyckeltal kommunen Noterat vid granskning av balansräkningen Nyckeltal koncernen Kassaflödesanalys 9

3 Arvika kommun Granskning av bokslut och årsredovisning Sammanställd redovisning Konsolideringsmetod 9

4 1. Sammanfattning årsredovisning och måluppfyllelse KPMG har av Arvika kommuns revisorer fått uppdraget att granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen. Vi har i allt väsentligt utfört revisionen med utgångspunkt från SKYREVs 1 utkast till vägledning för redovisningsrevision. Denna vägledning kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimligt säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Enligt vår uppfattning bör årsredovisningen ge en i allt väsentligt rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2015 och dess finansiella resultat och kassaflöde för året, enligt lag om kommunal redovisning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Resultatmässigt visar kommunen under 2015 ett överskott på 70,9 Mkr inklusive engångsposter avseende återbetalning av försäkringspremier från AFA-Försäkring på 11,9 Mkr och rearesultat på 69,9 Mkr i samband omplacering av pensionsmedel. Fortfarande redovisar dock kommunen en nettokostnadsandel på 103 %, d v s kostnaden för kommunens kärnverksamheter överstiger intäkterna från skatter och statsbidrag, något som inte kan anses hållbart i längden. 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen Eftersom det årligen sker förändringar i redovisningsrekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning rekommenderar vi att kommunen, som en del i arbetet med att ta fram årsredovisningen, årligen gör en avstämning mot de gällande rekommendationerna och att denna dokumenteras och bifogas bokslutdokumentationen (se avsnitt 9.2). 1.2 Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Finansiella mål Vår bedömning är att kommunen klarat sina av fullmäktige fastställda finansiella mål för året. Verksamhetsmål Även om ett antal verksamhetsmässiga indikatorer inte uppnåtts under året är vår samlade bedömning att resultatet i årsredovisningen i allt väsentligt är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. 1 Sveriges kommunala yrkesrevisorer 1

5 Det faktum att vissa av kommunens målindikatorer inte mäts och utvärderas varje år försvårar bedömningen av mål uppfyllelsen. Uppföljning borde rimligen ske årligen för samtliga mål. 2. Bakgrund 3. Syfte Kommunens revisorer ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorerna ska även pröva om räkenskaperna är rättvisande. Deras uttalande avges i revisionsberättelsen. KPMG har av Arvika kommuns revisorer fått i uppdrag att granska bokslutet och årsredovisningen för räkenskapsåret 2015 i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för att kunna avge revisionsberättelsen. Uppdraget ingår i revisionsplanen. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av revisionsberättelsen. 4. Avgränsning Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för år Granskningsrapporten omfattar årsredovisningen i dess utformning före behandlingen av kommunstyrelsen. I enlighet med SKYREVs utkast till vägledning för räkenskapsrevision har vi granskat sådan information som är av finansiell natur och som har direkt koppling till den finansiella redovisningen i årsredovisningen, i syfte att inhämta tillräckliga revisionsbevis avseende de finansiella delarna i årsredovisningen. Icke finansiell information i årsredovisningen som inte har någon påverkan på de finansiella delarna har endast granskats med avseende på om informationen är förenlig med den finansiella redovisningen. Granskningen har inte som syfte att identifiera oegentligheter eller brottsliga handlingar, t ex förskingringar. 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer Kommunallag och kommunal redovisningslag God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner 2

6 Fullmäktigebeslut Vi har bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av kommunfullmäktige beslutade målen för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 6. Ansvarig nämnd/styrelse 7. Metod Granskningen har avsett kommunstyrelsens årsredovisning. Rapporten är saklighetsgranskad av kommunens ekonomiavdelning. Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive årsredovisningen Intervjuer med berörda tjänstemän Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen samt revisorernas uttalande i revisionsberättelsen. Översiktlig analys av resultaträkningen 8. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Pontus Ericsson, revisor och Anders Naeslund, auktoriserad revisor och certifierad kommunal revisor. 9. Årsredovisningen 9.1 Allmän bedömning Även om ingen separat redogörelse lämnas i årsredovisningen för Myndighetsnämnden bedömer vi att årsredovisningen i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed och i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Vi rekommenderar dock att årsredovisningen fortsättningsvis även inkluderar ett avsnitt om Myndighetsnämnden. Nämnden ansvarar för en viktig verksamhet i kommunen som förbrukar medel för netto ca 30 Mkr per år. 3

7 9.2 Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer I årsredovisningen anges under avsnittet Redovisningsprinciper ett antal viktiga principer för redovisning och årsredovisning vilka bör vara i överensstämmelse med god kommunal redovisningssed d v s i överensstämmelse med lagen om kommunal redovisning och Rådet för kommunal redovisnings (RKRs) rekommendationer. I vår granskning har vi stickprovsmässigt följt upp om detta stämmer via översiktlig avstämning av kommunens årsredovisning mot RKRs gällande rekommendationer. Baserat på detta och väsentlighetsprincipen är vår bedömning att kommunen i huvudsak efterlever rekommendationerna. I syfte att minimera risken för brister i efterlevnaden av RKRs rekommendationer i Arvika kommuns årsredovisning rekommenderar vi att kommunen, som en del i arbetet med att ta fram årsredovisningen, årligen gör en avstämning mot rekommendationerna och att denna dokumenteras och bifogas bokslutdokumentationen. 9.3 Kommunens förvaltningsberättelse Vi bedömer i stort att den information som lämnas i förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning Balanskravet Gällande regler I KL finns de fr o m år 2000 gällande reglerna om balanskravet, vilket innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. Exempel på där synnerliga skäl kan anses föreligga är när kommuner medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta framtida kostnadsökningar eller intäktsminskningar Balanskravet i årsredovisningen Kommunen redovisar en avstämning av balanskravet enligt KL, som en del av sin finansiella analys. Överskottet för året uppgår efter justeringar till 1,5 Mkr. Vid avstämning av balanskravet har realisationsvinster på 69,1 Mkr avgått utgörande realisationsresultat från pensionsmedelsförvaltningen. Några underskott från tidigare år finns inte att avräkna och balanskravet är därmed uppfyllt. 4

8 9.4 Verksamheten Utskottens förvaltningsberättelser regleras inte av KRL, utan betraktas som underlag till kommunstyrelsens förvaltningsberättelse Mkr Utfall Avvikelse mot budget Gemensam verksamhet -30,1 0,3 Politisk verksamhet -24,5 3,4 Infrastruktur -86,9 5,6 Fritid och kultur -49,8 2,4 Pedagogisk verksamhet -532,1-3,6 Vård och omsorg -563,8-18,9 Särskilda insatser -5,0 3,3 Affärsverksamhet -27,7 1,7 Finansförvaltning 1 390,7 70,0 70,9 64,2 Negativa avvikelser redovisas inom pedagogisk verksamhet samt vård och omsorg. Övriga verksamheter visar positiva budgetavvikelser. Flyktingsituationen med ökat mottagande i kommunen samt ökande kostnader inom IFO och LSS bidrar till budgetavvikelsen i verksamheten. Den positiva avvikelsen inom finansförvaltningen är huvudsakligen hänförlig till pensionsmedelsförvaltningen där omplaceringar skett av tillgångar enligt kommunens finanspolicy. Totalt sett är, som framgår ovan, kommunens resultat 70,9 Mkr för 2015, vilket är 64,2 Mkr bättre än det budgeterade resultatet på 6,7 Mkr. Exklusive finansförvaltningen är budgetavvikelsen -5,8 Mkr. 10. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 10.1 Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Finansiella mål Kommunen redovisar i årsredovisningen utfallet av sina tre kommunövergripande finansiella mål för Dessa utgör: Årsresultatet skall uppgå till minst 0,5 % av intäkterna från skatter och statsbidrag 5

9 Investeringar inom skattefinansierad verksamhet skall finansieras med egna medel Pensionsförmåner intjänade före 1998 ska vara finansierade till minst 58 procent Kommunens analys visar att samtliga mål har uppnåtts under Kommunen gör bedömningen att med de tre strategiska finansiella målen har verksamheten bedrivits på ett sätt som i allt väsentligt är förenligt med god ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Kommunens strategiska verksamhetsmässiga mål inordnas under rubrikerna en attraktiv och framgångsrik kommun, attraktiv arbetsgivare, hållbar kommun och hållbar ekonomi. Måluppfyllelsen redovisas under de fyra rubrikerna Medborgare och kunder, Medarbetare, Förnyelse, tillväxt och utveckling samt ekonomi. Den genomgång av måluppfyllelsen som redovisas av kommunen i årsredovisningen pekar på att kommunen inte uppnår samtliga redovisade verksamhetsinriktade målindikatorer för året. För några av målen har uppföljning inte skett under 2015, utan nästa mätning av måluppfyllelsen kommer att ske senare. De områden med mer betydande avvikelser mot kommunens indikatorer på god ekonomisk verksamhet utgörs fortsatt av ohälsotalet hos kommunens medborgare samt sjukfrånvaron i den egna personalen liksom antalet nystartade företag och andelen elever som slutför sin gymnasieutbildning inom tre år. Även om ett antal verksamhetsmässiga indikatorer inte uppnåtts under året är vår samlade bedömning att resultatet i årsredovisningen i allt väsentligt torde vara förenligt med de mål fullmäktige beslutat. 6

10 11. Resultaträkning 11.1 Nyckeltal Kommunen Belopp i mkr Utfall 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Verksamhetens nettokostnader varav jämförelsestörande Förändring i % jämfört med föregående år (exkl jämförelsestörande) 4,0% 3,9% 2,1% 3,8% Skatteintäkter och statsbidrag Förändring i % jämfört med föregående år 3,5% 3,0% 9,3% #DIV/0! Finansnetto Resultat Verksamhetens nettokostnad, exkl jämförelsestörande i relation till skatteintäkter och statsbidrag 103% 103% 102% 102% Noterbart är att verksamhetens nettokostnader ökat med 4,0 %, frånräknat återbetalning från AFAförsäkring, medan intäkterna från skatter och bidrag har ökat med 3,5 %. Liksom föregående år är nettokostnadsandelen 103 %, ett i längden inte hållbart förhållande. Kommunkoncernen Belopp i mkr Utfall 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Resultat före extraordinära poster och skatt Nettokostnader i relation till skatteintäkter och bidrag, % 100 % 95 % 94 % 94 % Principiellt kan sägas att nyckeltalen för kommunkoncernen är väl så viktiga som kommunens då de återspeglar samtliga kommunens aktiviteter, oavsett om de organiserats inom kommunen eller via dess företag. 7

11 12. Balansräkning 12.1 Nyckeltal kommunen Belopp i mkr Balansomslutning Redovisat eget kapital Eget kapital reducerat med ansvarsförbindelse pensioner Soliditet redovisad 81% 83% 82% 80% Soliditet med hänsyn till de pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulder 46% 43% 40% 40% Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder Balanslikviditet 479% 346% 307% 256% Kommunen uppvisar alltjämt mycket starka soliditets- och likviditetstal. Kommunen gör själva vissa justeringar i beräkningsunderlaget varför redovisade soliditetstal i årsredovisningen avviker något från ovan Noterat vid granskning av balansräkningen Vid granskningen noterades att kommunen inte kunnat stämma av leverantörsreskontran mot bokföringen vid årsskiftet. Detta som en effekt av brister i redovisningssystemet efter versionsbyte. Vi uppskattar dock att en eventuell differens inte borde påverka bedömningen av årsredovisningen väsentligt. Vi noterade att kommunen redovisat en investeringskostnad under 2015 avseende GC-väg Västra Sund med 8,5 Mkr medan den fastställda investeringsbudgeten för året uppgick till 2,0 Mkr. Vi har uppfattat att kommunfullmäktige inte fått information om överskridandet under året vilket bl a pekar på att återrapporteringen av investeringsprojekt till fullmäktige kan behöva ses över. Komponentavskrivning sker på anskaffningar fr o m 2014 men borde enligt god sed införas på hela innehavet av materiella anläggningar, även på anskaffat före Vi rekommenderar att kommunen fortsättningsvis dokumenterar sina kontroller i samband med årsbokslut avseende beräkningen av semesterlöneskuld och underlag till pensionsberäkningen. Upplysningsvis bör vidare nämnas att kommunens pensionsfond vid årsskiftet hade ett bokfört värde på 545,3 Mkr (464,2 Mkr år 2014). Marknadsvärdet utgjorde 549,4 Mkr (530,4 Mkr) d v s ett övervärde på 4,1 Mkr (66,2 Mkr) förelåg vid detta tillfälle. En markant minskning av övervärdet i pensionsförvaltningen har därmed skett med 62,1 Mkr mellan åren. Samtidigt redovisar kommunen under 2015 ett realisationsresultat på 69,1 Mkr i samband med omplaceringar av pensionsmedel. 8

12 12.3 Nyckeltal koncernen Belopp i mkr Balansomslutning Redovisat eget kapital Eget kapital reducerat med ansvarsförbindelse pensioner Soliditet redovisad 42% 49% 49% 47% 52% Soliditet med hänsyn till de pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulder 26% 29% 28% 27% 29% Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder Balanslikviditet 326% 223% 243% 237% 238% 13. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats och hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Den tillämpade modellen synes överensstämma med RKRs rekommendation Av betalningsflödesrapporten framgår att kommunens verksamhet under år 2015 gett ett överskott på 99,5 mkr. Investeringar i anläggningstillgångar har gjorts med 56,1 Mkr. Finansieringsverksamheten visar ett netto på 405,5 Mkr. Förändringen av likvida medel uppgår till 375,5 Mkr under 2015 efter omfördelning av lån till bolagen i kommunkoncernen. 14. Sammanställd redovisning 14.1 Konsolideringsmetod Enligt KRL 8 kap 2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personerna i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Enligt RKR 8:2 framgår att betydande inflytande förutsätts föreligga när kommunen innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person, men även andra faktorer ska beaktas. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en ringa omsättning eller balansomslutning. Den sammanställda redovisningen har såvitt vi kunnat finna upprättats i enlighet med RKRs rekommendation 8.2. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en sammanfattande bild av kommunens ekonomiska resultat, ställning och åtaganden. KPMG, dag som ovan Anders Naeslund Auktoriserad revisor 9