Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Transkript

1 Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per , se bifogad rapport. Revisionen önskar att kommunstyrelsen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten senast den 18 augusti Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. För s revisorer Roger Sundin Ordförande Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer Ånge Torggatan

2 Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport Offentlig sektor kommuner och landsting KPMG AB Antal sidor: 13 and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

3 Innehåll 1. Sammanfattning 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen 1.2 Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål 2. Bakgrund 3. Syfte 4. Avgränsning 5. Revisionskriterier 6. Ansvarig nämnd/styrelse 7. Metod 8. Projektorganisation 9. Årsredovisningen 9.1 Allmän bedömning 9.2 Kommunens förvaltningsberättelse Balanskravet 9.3 Nämndsuppföljning 10. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 10.1 Bakgrund 10.2 Finansiella mål 10.3 Verksamhetsmål 11. Resultaträkning 11.1 Nyckeltal 12. Balansräkning 12.1 Nyckeltal kommunen 12.2 Iakttagelser vid granskning av balansräkningen 12.3 Nyckeltal koncernen 13. Kassaflödesanalys and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

4 14. Sammanställd redovisning 10 and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

5 1. Sammanfattning Vi har av s revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap kommunallagen (KL) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen. Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed Räkenskaperna och årsredovisningen De väsentligaste slutsatserna från granskningen kan sammanfattas enligt följande: Soliditeten, d.v.s. eget kapital i förhållande till tillgångar, har minskat med 24 procentenheter, främst med anledning av nedskrivningen av aktierna i ÅFA. Eftersom kommunen i balanskravsutredningen hävdat synnerliga skäl finns inget krav på att återställa underskottet. Med beaktande av kommunens svaga resultatutveckling, + 0,3 mkr, exklusive jämförelsestörande poster, är vi oroade över resultatutvecklingen, se avsnitt 9.2.1, 11.1 och Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål Enligt bestämmelser i KL ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen. Finansiella mål Vi bedömer att resultatet i årsredovisningen inte är förenligt med de finansiella mål som stödjer god ekonomisk hushållning då endast ett av tre mål har uppfyllts. Vi anser att det är viktigt att även under en finanskris att det finns finansiella mål som bedöms, se avsnitt Verksamhetsmål Vår sammantagna bedömning är att vi inte kan bedöma om det verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning har uppnåtts eller inte eftersom det inte är möjligt att få en samlad bild av måluppfyllelsen. 1

6 Vi rekommenderar att mål som anknyter till vad verksamheterna ska uppnå/prestera utarbetas. Vi anser vidare att en effektiv målstyrning bygger på att målen kan utvärderas under året så att korrigerande åtgärder kan vidtas i god tid för att säkerställa att målet uppnås. Enligt ekonomichefen pågår arbete med att utveckla kommunens målformuleringar, se avsnitt Bakgrund 3. Syfte Vi har av s revisorer fått i uppdrag att granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för att kunna avge revisionsberättelsen. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av revisionsberättelsen. 4. Avgränsning Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för år Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet, främst såsom denna definieras av SKL 1 och Skyrev 2. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. I vår granskning av årsredovisningen ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över kommunens kostnader och intäkter. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingringar. 1 Sveriges Kommuner och Landsting 2 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer 2

7 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer: Kommunallag och kommunal redovisningslag God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Vi har bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av kommunfullmäktige beslutade målen för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 6. Ansvarig nämnd/styrelse Granskningen avser kommunstyrelsens årsredovisning. Rapporten är saklighetsgranskad av Catharina Norberg, ekonomchef och Stig-Åke Ahlnäs, redovisningsansvarig. 7. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive årsredovisningen Intervjuer med berörda tjänstemän och politiker Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen samt revisorernas uttalande i revisionsberättelsen. Översiktlig analys av resultaträkningen 8. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Anna Sundholm, auktoriserad revisor, och Marlene Olsson, auktoriserad revisor. 3

8 9. Årsredovisningen 9.1. Allmän bedömning I årsredovisningen anges under avsnittet Redovisningsprinciper att redovisningen skett enligt god kommunal redovisningssed med vilket avses i överensstämmelse med lagen om kommunal redovisning och Rådet för kommunal redovisnings (RKRs) rekommendationer. Kommentar Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Vi anser att årsredovisningen i allt väsentligt följer lag och god redovisningssed Kommunens förvaltningsberättelse Vi bedömer i stort att den information som lämnas i förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning Balanskravet I KL finns de fr.o.m år 2000 gällande reglerna om balanskravet, vilket innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. Exempel på där synnerliga skäl kan anses föreligga är när kommuner medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta framtida kostnadsökningar eller intäktsminskningar. Kommunen redovisar en avstämning av balanskravet enligt KL i förvaltningsberättelsen under rubriken Ekonomi. Kommunens redovisade underskott för året uppgår till - 92,8 Mkr. Vid avstämning av balanskravet åberopas synnerliga skäl avseende det lämnade ägartillskottet, se även avsnitt 11.1, till ÅFA, 101,0 mkr. Effekten av sänkt Rips-ränta, 3,1 mkr har återlagts med motivering av synnerliga skäl enligt gällande principer. Årets balanskravsresultat uppgår därmed till +11,3 Mkr. Kommentar Det bör dock noteras att det egna kapitalet urholkas med de poster som undantas med hänvisning till synnerliga skäl, eftersom det inte finns något krav på att reglera dessa. 4

9 9.3. Nämndsuppföljning Nämndernas förvaltningsberättelser regleras inte av KRL, utan betraktas som underlag till kommunens förvaltningsberättelse. 10. Bedömning utifrån fullmäktiges mål Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Finansiella mål I Framtidsstrategi finns tre finansiella huvudmål. Målen är formulerade på samma sätt som tidigare år. 1. Nettokostnaden ska vara minst 1 % lägre än skatt, utjämningsbidrag och finansnetto. 2. Resultat ska, under en treårsperiod i genomsnitt, uppgå till 1 % av skatt, utjämningsbidrag och finansnetto. 3. Investeringarna ska understiga avskrivningarna, ca 13 mkr/år under en treårsperiod. Satsning på vägbelysning som minskar driftskostnaden exkluderas. Av årsredovisningen framgår det att ett tillfälligt uppehåll av målen har gjorts. Ambitionen är att målen ska uppfyllas senast år Det har i årsredovisningen ändå gjorts en avstämning av målen, där det framgår att mål ett och två inte klaras, medan mål tre bedöms ha uppnåtts. Kommentar Vad gäller de finansiella målen har vi inte funnit skäl att göra annan bedömning än den som framgår av årsredovisningen. Vi bedömer att resultatet i årsredovisningen inte är förenligt med de finansiella mål som stödjer god ekonomisk hushållning då endast ett av tre mål har uppfyllts. Vi anser att det är viktigt att även under en finanskris att det finns finansiella mål som bedöms. 5

10 10.3. Verksamhetsmål I kommunens Framtidsstrategi Ånge Kommun finns ett verksamhetsmål. Målet är formulerat på samma sätt som tidigare år: Verksamhetens avvikelse med 7 procentenheter eller mot liknande kommuner och/eller standardkostnad ska analyseras och kommenteras till fullmäktige. En avstämning av verksamhetsmålet sker en gång per år mot databasen Kolada. Jämförelserna bygger på uppgifter som kommunerna lämnar till SCB i räkenskapssammanhang. Utifrån resultatet så konstateras det i årsredovisningen att kommunen både har verksamhet som kostar mer och mindre än liknande kommuner. Kommentar Vi gör ingen annan bedömning avseende verksamhetsmålet. Vår sammantagna bedömning är att vi inte kan bedöma om det verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning har uppnåtts eller inte eftersom det inte är möjligt att få en samlad bild av måluppfyllelsen. Vad gäller verksamhetsmålet konstaterar vi att även det målet är utformat från ett ekonomiskt perspektiv. Enligt propositionen God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting 3 framgår att: Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens eller landstingets förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för att få en god ekonomiskhushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Vi rekommenderar att mål som anknyter till vad verksamheterna ska uppnå/prestera utarbetas. Vi anser vidare att en effektiv målstyrning bygger på att målen kan utvärderas under året så att korrigerande åtgärder kan vidtas i god tid för att säkerställa att målet uppnås. Enligt ekonomichefen pågår arbete med att utveckla kommunens målformuleringar. 3 Prop.2003/04:105 6

11 11. Resultaträkning Nyckeltal Kommunen Belopp i mkr Verksamhetens nettokostnader - 541,3-547,5 varav jämförelsestörande 10,4 11,0 Förändring i % jämfört med föregående år (exkl. jämförelsestörande) -1,3% + 4,7 % Skatteintäkter och generella statsbidrag 542,8 543,7 Förändring i % jämfört med föregående år - 0,2 % + 1,6 % Finansnetto - 94,3 7,2 varav jämförelsestörande - 103,5 0 Resultat -92,8 2,4 Verksamhetens nettokostnad i relation till skatteintäkter och statsbidrag inkl jämförelsestörande 99,7 % 101,0 % exkl jämförelsestörande 97,0 % 98,2 % Årets resultat uppgår till -92,8 mkr och avviker därmed från budget med 89 mkr. Den främsta anledningen till underskottet är det aktieägartillskott som lämnats till ÅFAkoncernen, som i sin tur redovisningsmässigt innebär att kommunens aktieinnehav i koncernen har skrivits ned med mkr. Anledningen till tillskottet är att fastigheterna i ÅFA varit för högt värderade. I resultaträkningen redovisas nedskrivningen som en jämförelsestörande finansiell kostnad. Som jämförelsestörande finansiell kostnad redovisas även effekten av sänkt Rips-ränta med - 2,5 mkr. Som jämförelsestörande intäkt, bland verksamhetens nettokostnad, redovisas i enlighet med RKRs yttrande återbetalning av AFA-medel på 11,8 mkr. Återbetalningen är en positiv avvikelse mot budget. Av driftsredovisningen framgår det att samtliga nämnder förutom teknisk nämnd redovisar överskott. Underskottet i tekniska nämnden uppgår till 298 tkr. 7

12 Exklusive jämförelsestörande poster redovisar kommunen ett resultat på + 0,3 mkr. Kommunkoncernen Belopp i mkr Resultat före bokslutsdispositioner och skatt inkl jämförelsestörande -90,7-7,1-13,6 Verksamhetens nettokostnad i relation till skatteintäkter och statsbidrag 115% 99% 102% Principiellt kan sägas att nyckeltalen för kommunkoncernen är väl så viktiga som kommunens då de återspeglar alla kommunens aktiviteter, oavsett om de organiserats inom kommunen eller via kommunens bolag. 12. Balansräkning Nyckeltal kommunen Belopp i mkr Balansomslutning 452,1 428,4 390,4 Redovisat eget kapital 128,4 221,1 218,7 Soliditet 28 % 52 % 56 % Omsättningstillgångar 149,0 117,9 104,0 Kortfristiga skulder 216,9 115,2 112,7 Balanslikviditet 69 % 102 % 92 % Soliditeten visar betalningsförmågan på lång sikt. Ofta eftersträvas en soliditet på %. Med hänsyn till den ej bokförda pensionsskulden är soliditeten negativ. Balanslikviditeten visar betalningsförmågan på kort sikt. En svag soliditet kan i förlängningen leda till en ansträngd likviditet. Som mått bör likviditeten normalt uppgå till 100 %, d.v.s. de tillgångar som på kort sikt kan omsättas i pengar bör vara lika stora som de skulder som ska betalas på kort sikt. 8

13 Kommentar Om pensionsåtagandet intjänat före år 1998, som i enlighet med KRL redovisas som ansvarsförbindelse, inräknas är eget kapital och soliditet negativ. Det bör noteras att soliditeten minskat med 24 procentenheter, främst med anledning av nedskrivningen av aktierna i ÅFA Iakttagelser vid granskning av balansräkningen Vi har i en särskilt revisionsrapport daterat granskat kommunens redovisning av anläggningstillgångar varför vi hänvisar till den Nyckeltal koncernen Belopp i mkr Balansomslutning 905,1 984,2 941,2 Redovisat eget kapital 115,7 206,5 213,6 Soliditet 13 % 21 % 23 % Omsättningstillgångar 170,9 128,0 123,9 Kortfristiga skulder 134,7 128,2 150,5 Balanslikviditet 127 % 100 % 82 % Se våra kommentarer gällande kommunen. 13. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats och hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Den tillämpade modellen synes överensstämma med RKRs rekommendation Av betalningsflödesrapporten framgår att kommunens verksamhet före avskrivningar under år 2013 givit ett överskott på 58,7 mkr. Investeringar har gjorts med netto -4,4 mkr. Finansieringsverksamheten har ett netto på 9,7 mkr vilket innebär att kommunens nettoupplåning ökat. Förändringen av likvida medel uppgår till 64 mkr 9

14 14. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen har såvitt vi kunnat finna upprättats i enlighet med RKRs rekommendation 8.2. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en sammanfattande bild av kommunens ekonomiska resultat, ställning och åtaganden. Enligt KRL 8 kap 2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personerna i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Enligt RKR 8:2 framgår att betydande inflytande förutsätts föreligga när kommunen innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person, men även andra faktorer ska beaktas. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en ringa omsättning eller balansomslutning. I den sammanställda redovisningen ingår förutom kommunen Ångefallen, Ånge Fastighet AB med dotterbolaget Ånge Energi AB. KPMG, dag som ovan Anna Sundholm Auktoriserad revisor 10