2014 bokslutsrapport. SKÅNE Livskvalitet i världsklass

Transkript

1 REGION SKÅNE 2014 bokslutsrapport SKÅNE Livskvalitet i världsklass

2 Bokslutsrapport 2014 Denna bokslutsrapport omfattar enbart Region Skånes förvaltningar och inte några bolag. Rapporten utgår också efter Region Skånes ekonomistyrningsmodell med pensionskostnader redovisade enligt fullfonderingsmodell. I kommande årsredo vis ning kommer även såväl resultat som ekonomisk ställning att redovisas för kon cernen och pensionskostnaderna redovisas enligt den lagstadgade blandmodellen. Region Skånes resultat bättre än budgeterat Det preliminära bokslutet 2014 visar ett positivt resultat om 643 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,0 procent av de samlade intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning. Det budgeterade resultatet 2014 var 625 miljoner kronor, vilket innebär att bokslutet blev 18 miljoner kronor bättre än budgeterat. Resultatet rensat från jämförelsestörande poster är drygt 440 miljoner kronor bättre än motsvarande resultat Det är glädjande att kunna konstatera att samtliga uppsatta finansiella mål för 2014 har uppnåtts. Ökad nettokostnadsutveckling Nettokostnadsutvecklingen som var rekordlåg 2013 har 2014 ökat till en nivå som är den högsta sedan Utvecklingen var dock inte högre än den budgeterade om jämförelsestörande poster exkluderas. Höjningen av skatten med 30 öre medförde ett ökat utrymme på cirka 700 miljoner kronor, som bland annat har satsats på riktade insatser på Skånes universitetssjukhus, hälsovalet, vårdval, psykiatri och vård i livets slutskede. Blandade resultat i verksamheten Skånetrafiken visar, liksom 2013, ett resultat som är långt bättre än budgeterat. Visserligen har vi för första gången i Region Skånes historia inte kunnat redovisa ett ökat resande, som delvis förklaras av vårens strejk och bristande underhåll i spårtrafiken. De lägre intäkter än budgeterat uppvägs dock av ett framgångsrikt arbete på kostnadssidan. Genomförda effektiviseringar i verksamheten och ett lågt ränteläge har bidragit till resultatet har också varit det första hela verksamhetsåret då den genomgripande organisationsförändringen, Skånevård, har varit på plats. Integrationen mellan sjukhus och primärvård är en viktig del i det förbättrade resursutnyttjandet. En ny vårdcentral har öppnats på sjukhusområdet i Lund och kvälls- och helg mot tagning i eller i nära anslutning till akutmottagningarna på flera sjukhus har inneburit färre besök, fram förallt hos annan vårdgivare. Rent ekonomiskt visar 2014 ett något sämre resultat än Underskottet för den samlade sjukvården blev 223 miljoner kronor och för sjukvårdsförvaltningarna närmare 400 miljoner kronor. Regionservice redovisar ett resultat bättre än budget, trots att nedskrivningar på drygt 20 miljoner kronor bokförts avseende fastigheter som ska rivas kommande femårsperiod. Regionstyrelsens resultat är också belastat med en jämförelsestörande kostnadspost på 145 miljoner kronor, som avser finansiering av forskningsanläggningen MAX IV. Jonas Rastad Regiondirektör Framtiden Under senare delen av 2014 kom prognoser, som innebar nedskrivningar av tillväxten för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har även aviserat ytterligare en nedskrivning av skatteunderlagsutveclingen i kommande februari prognos. Arbetslösheten minskar i en långsam takt och högkonjunkturen skjuts på framtiden. Det innebär att vi förmodligen inte kommer att se några betydande inkomstförstärkningar under de kommande åren och därför måste arbetet med effektiviseringar fortsätta. Ett djupare samarbete mellan akutvård och primärvård, utökad specialist- och primärvård i hemmet och fördjupad integration med den kommunala vården är exempel på detta. Den påbörjade upprustningen av våra sjukhus för att klara de nya vårdbehov som framtiden för med sig är också ett led i denna effektivisering. Region Skånes bidrag till finansieringen av MAX IV och ESS kan också ses som en framtida investering i regional utveckling, som ska leda till ökad tillväxt och attraktionskraft för Skåne. Kristianstad den 5 februari 2015 Lars-Åke Rudin Ekonomidirektör 2

3 Årets resultat Det preliminära bokslutet 2014, visar ett positivt resultat om 643 miljoner kronor. Årets resultat uppgår till 2,0 pro cent av de samlade intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning. Det budgeterade resultatet var 625 miljoner kronor, vilket ger ett budgetöverskott på 18 miljoner kronor. Jämförelsestörande poster Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster uppgår till 530 miljoner kronor. De största jämförelsestörande posterna var realisationsvinster, som på verkat resultatet positivt med 162 miljoner kronor och en intäkt vid bolagiseringen av Folktandvården som påverkat resultatet positivt med 123 miljoner kronor. Bidraget till finansieringen av MAX IV har påverkat resultatet negativt med 145 miljoner kronor. Det justerade resultatet motsvarar drygt 1,6 procent av de samlade intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning. Jämfört med motsvarande resultat 2013 är det en förbättring med 442 miljoner kronor. ÅRETS RESULTAT (miljoner kronor) Enligt resultaträkning Exkl jämförelsestörande poster resultaträkning (miljoner kronor) bokslut Bokslut Utveckling /2014 Verksamhetens intäkter ,4 % Personalkostnader ,4 % därav lönekostnader ,8 % därav pensionskostnader ,7 % Omkostnader ,7 % Verksamhetens kostnader ,7 % Avskrivningar ,3 % Verksamhetsresultat ,6 % Skatteintäkter ,5 % Kommunalekonomisk utjämning ,1 % Generella statliga bidrag ,9 % Finansiella intäkter ,4 % Finansiella pensionskostnader ,3 % Övriga finansiella kostnader ,5 % RESULTAT Resultat exkl rips Kommentar: Folktandvården ingår i 2013 års bok - slut men inte i Det innebär att jämförelsen mellan åren visar en för låg utveckling framför allt för verksamhetens intäkter, personalkostnader och lönekostnader samt en något för hög utveckling för omkostnaderna. 3

4 Kostnads- och intäktsutvecklingen Intäkterna från skatt, statsbidrag och utjämning uppgick till 5,3 procent jämfört med Exkluderat från skattehöjningen på 30 öre uppgick intäktsökningen till 3,1 procent. Den justerade intäktsökningen sammanfaller exakt med den genomsnittliga ökningen de senaste fem åren. Ökningen av verksamhetens nettokostnader uppgick till 7,6 procent 2014 jämfört med Exklusive jämförelsestörande poster blev ökningen preliminärt 6,2 procent. Motsvarande ökning 2013 var 2,0 respektive 2,1 procent. Den justerade netto kostnadsutvecklingen 2014 är den högsta sedan 2007 i Region Skåne. KOSTNADS- OCH INTÄKTSUTVECKLING Skatteintäkter m m Nettokostnader Exkl jämförelsestörande poster 8% 7% 6% 5% Skattehöjning 4% 3% 2% 1% 0% Finansiella mål I budgeten för 2014 fastställdes Region Skånes finansiella mål avseende resultat, självfinansieringsgrad och skattesats. Resultatmålet är 2 procent av de totala intäkterna över en femårsperiod och att årligt resultat ska vara minst 1 procent. Finansieringsmålet är att investeringar i utrustning ska självfinansieras till 100 procent, investeringar i fastigheter ska självfinansieras till minst 50 procent och att investeringar i tåg och bussar ska självfinansieras till minst 40 procent. Utdebiteringsmålet är att Region Skånes skattesats ska vara lägre än riksgenomsnittet och ambitionen är att und vika skattehöjningar. Resultatet 2014 uppgår till 2 procent av de samlade intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning. Årets resultat plus avskrivningar uppgår till miljoner kronor, vilket är 84 miljoner kronor mer än de totala investeringarna. Region Skånes skattesats på 10,69 kronor ligger 0,57 kronor lägre än riksgenomsnittet. Samtliga finansiella mål 2014 är därmed uppfyllda. Budgetuppföljning Bokslutet visar ett resultat som är 18 miljoner kronor bättre än budget. Verksamhetens nettokostnad gav ett underskott på 126 miljoner kronor medan finansnettot summerar till ett budgetöverskott på 144 miljoner kronor. Intäkterna från skatt, utjämning och BUDGETUPPFÖLJNING (miljoner kronor) bidrag blev sammantaget nästan exakt lika stora som budgeterat. Verksamhetens intäkter gav ett överskott på 400 miljoner kronor, vilket främst förklaras av högre statsbidrag/ bidrag än budget (454 miljoner kronor) men även försäljning av hälsooch sjukvård (59 miljoner kronor). Budgetunderskott noteras för trafikintäkter (-72 miljoner kronor) och övriga intäkter (-114 miljoner kronor) främst beroende på utebliven AFA-intäkt. bokslut Budget Budget avvikelse Verksamhetens intäkter Personalkostnader Omkostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Generella statliga bidrag Skatt, utjämning och bidrag Finansiella pensionskostnader Övrigt finansnetto Finansnetto RESULTAT Underskottet för personalkostnaderna, 518 miljoner kronor, fördelas enligt följande: lönekostnader 403 miljoner kronor, arbetsgivaravgifter 71 miljoner kronor och övriga personalkostnader 42 miljoner kronor. Pensionskostnaderna blev i stort sett lika med budgeterat. Lönekostnaderna ökade framför allt under senare delen av 2014 till följd av att sjukvårdsförvaltningarna tvingats till dyra personallösningar på grund av svårig heter med att rekrytera vissa personalgrupper. 4

5 Omkostnaderna blev i stort sett lika stora som budgeterat (-8 miljoner kronor). Större budgetöverskott redovisas för: lämnade bidrag 163 mil joner kronor, trafikkostnader 148 mil joner kronor, läkemedel 73 miljoner kronor och övriga kostnader 235 miljoner kronor. Större budgetunderskott redovisas för köpt vård, hälsovalet, på -109 miljoner kronor och för övrig köpt privat sjukvård -199 miljoner kronor, vilket till stor del balanseras av ökade bidragsintäkter. Kostnaderna för sjukvårdsartiklar överskred budget med 133 miljoner kronor och kostnader för inhyrd personal via bemanningsföretag blev cirka 100 miljoner dyrare än budgeterat. Årets underskott för skatteintäkterna på knappt 100 miljoner kronor uppvägdes av en lägre regleringsavgift och ett högre strukturbidrag än vad som budgeterades. Läkemedelsstatsbidraget inom förmånen blev 13 miljoner kronor lägre än budget. Det extremt låga ränteläget som rått under 2014 har bidragit till att räntekostnaderna för pensionsskulden blivit 114 miljoner kronor lägre än budgeterat. Ränteläget är också orsaken till budgetöverskott inom det övriga finansnettot. Soliditet och pensionsskuld I nedanstående balansräkning framgår att Region Skånes egna kapital vid årsskiftet uppgår till miljoner kronor. Soliditeten, det egna kapitalet i förhållande till tillgångarna, uppgår till -83 procent, vilket är en förbättring med 7 procent enheter jämfört med föregående år. Den i särklass största skuldposten är Region Skånes pensionsskuld, som uppgår till miljoner kronor. Pensionsskulden som avser 1998 och senare har ökat med 824 miljoner kronor främst beroende på nyintjänad förmånspension. Pensionsskulden som är intjänad till och med 1997 påverkas enbart av pensionsutbetalningar och värdesäkring (ränteuppräkning). På grund av det låga ränteläget har denna del av pensionsskulden minskat med 776 miljoner kronor. Investeringar Den ursprungliga likviditetsramen för investeringarna uppgick till miljoner kronor. Det preliminära utfallet visar att investeringarna uppgått till miljoner kronor. Investeringar i fastigheter uppgick till 790 miljoner kronor och miljoner kronor avser utrustning, varav 636 miljoner kronor avser kollektivtrafik. Resterande belopp avser immateriella investeringar. Överskottet på cirka 574 miljoner kronor i förhållande till beslutad likviditetsram förklaras i huvudsak av en försening jämfört med plan i förskotteringen av de Pågatåg som regionfullmäktige beslutade beställa under hösten Minskad nettolåneskuld Den räntebärande nettoskulden uppgick vid årsskiftet till miljoner kronor. I jämförelse med föregående årsskifte har nettoskulden minskat med 782 miljoner kronor eller med 36 procent. balansräkning (miljoner kronor) Den totala låneskulden har ökat med 35 miljoner kronor för att vid årsskiftet uppgå till miljoner kronor varav leasingskulden utgör miljoner kronor. Förändringen förklaras av en ökning av koncernlånen gentemot bolagen om 118 miljoner kronor samt planenlig amortering av leasingskuld med 83 miljoner kronor. De räntebärande tillgångarna har därmed ökat med 817 miljoner kronor och uppgår vid årsskiftet till miljoner kronor. Den förbättrade likviditeten förklaras främst av ett lägre investeringsutfall än budgeterat och inbetalning av skatteavräkning avseende Resultatet har belastats med 103 miljoner kronor i räntekostnader för lånen medan ränteintäkterna för likviditeten uppgått till 30 miljoner kronor, det vill säga ett ränte netto om -73 miljoner kronor. Fler medarbetare och ökad sjukfrånvaro Antalet medarbetare uppgick vid årsskiftet till Jämfört med föregående årsskifte innebär detta en ökning dec 31 dec Anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar därav likvida medel Tillgångar Eget kapital därav årets resultat Avsatt till pensioner Övriga avsättningar Avsättningar Långfristig låne- och leasingskuld Övriga långfristiga skulder Kortfristig låne- och leasingskuld Övriga kortfristiga skulder Skulder EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

6 med 658 medarbetare eller 2,1 procent. I denna siffra ingår även medarbetare som är anställda i Folktandvården Skåne AB. Sjukfrånvaron ökade med cirka 7,5 procent till knappt 19 dagar per medarbetare. Frånvaron ökade med cirka 8 procent för kvinnor och 6 procent för män. FÖRVALTNINGARNAS RESULTAT (miljoner kronor) Årsredovisning för Region Skåne Nämndernas och förvaltningarnas verksamhetsberättelser samt bolagens årsredovisningar, med analys av det gångna verksamhetsåret, inlämnas i februari. Regionfullmäktige fastställer Region Skånes årsredovisning den 28 april bokslut Budget Budget avvikelse Kultur Skåne 2,2 0,0 2,2 Skånetrafiken 177,8 0,0 177,8 Regionala tillväxtnämnden 0,1 0,0 0,1 Summa Regional utveckling 180,0 0,0 180,0 Hälso- och sjukvårdsnämnden 173,7 0,0 173,7 Skånes Universitetssjukvård 120,9 18,6 139,4 Skånevård Kryh 134,1 7,8 141,9 Skånevård Sund 98,8 10,7 109,5 Hälsostaden 24,8 0,5 25,3 Medicinsk service 19,5 0,0 19,5 Summa Skånevård 359,1 37,5 396,6 Summa Vård och hälsa 185,4 37,5 222,9 Regionservice 13,4 10,0 3,4 Regionstyrelsen 103,2 0,0 103,2 Södra Regionvårdsnämnden 0,0 0,0 0,0 Patientnämnden 1,3 0,0 1,3 Revisionen 0,0 0,0 0,0 Summa Övrig verksamhet 88,6 10,0 98,6 Summa Verksamhet 93,9 47,5 141,4 Central finansiering 736,9 577,5 159,4 Summa Region Skåne 643,0 625,0 17,9 Foto omslag: Stor bild, Karl-Johan Hjertström. Mindre bilder, Peter Brinch och Christiaan Dirksen Grafisk form: Lena Granell, Colloco Grafisk Form 6

7 Region Skåne Kristianstad Telefon: