Månadsrapport november 2013

Transkript

1 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat ,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad diskonteringsränta (den s k RIPS) -233,0 mkr återbetalning AFA- försäkring 2005 och ,4 mkr realisationsvinster pensionsmedelsportföljen +80,3 mkr nedskrivningar fastigheter -11,2 mkr Om hänsyn tas till dessa jämförelsestörande poster uppgår resultatet till 225 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet exklusive jämförelsestörande poster 57,9 mkr. Nedan följer en jämförelse med motsvarande period föregående år där jämförelsestörande poster exkluderats. Verksamhetens nettokostnader har i löpande priser ökat med 296,5 mkr (5,3 %). De största ökningarna är personalkostnader 146 mkr (5,5 %) köp från bemanningsföretag 26 mkr (35,0 %) köp av högspecialiserad vård 26 mkr (8,0 %) sjukvårds- och övrigt material 25 mkr (6,8 %) Utöver detta finns förändringar på både intäkts- och kostnadssidan för kollektivtrafiken som övertogs i sin helhet från VL den 1 september Inom Vårdval har redovisningsprinciperna ändrats jämfört med föregående år. Skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 433 mkr (7,6 %). Skattehöjningen står för 229 mkr, inkomstutjämningen 47 mkr och kostnadsutjämningen 46 mkr. Ökningen exklusive skattehöjningen uppgår till 3,6 %. Finansnettot exklusive förändrad diskonteringsränta för pensioner och realisationsvinster vid försäljningar inom pensionsmedelsportföljen uppgår till -29,5 mkr, vilket är 31 mkr bättre jämfört med motsvarande period föregående år. Förbättringen är i huvudsak kopplad till lägre räntekostnader för pensionsavsättningen. Den arbetade tiden har ökat med 2,3 % för perioden januari november jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen har skett både för arbetad tid utförd av inhyrd personal och anställda. Beräknad kostnad för ökningen av den arbetade tiden uppgår till cirka 64 mkr. Utöver detta finns merkostnader för inhyrd personal och övertid. Under november har antalet väntande patienter för besök ökat. Remissinflödet ökade i april, maj, september och oktober men har bromsats upp under november. Totalt uppgår ökningen för året till ca 7 %. Vårdgarantins mål för besök nåddes ( %) av 18 verksamheter och av två specialiteter för operation/åtgärd Kömiljardens 70 % mål nåddes både för besök och operation/åtgärd BUP klarade tillgänglighetsmålen för både besök och fördjupad utredning/behandling Periodresultat (justerat för jämförelsestörande poster) Utveckling av nettokostnader resp skatteintäkter och generella statsbidrag (jämfört med samma period föregående år justerat för jämförelsestörande poster) (mkr) ,0% ,0% 8,0% 7,6% Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 5,9% 5,2% 4,4% 5,3% 2,9% 3,0% 2,9% 2,2% 0,4% Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Skatteintäkter och generella bidrag Verksamhetens nettokostnader 1

2 Ekonomisk helårsprognos Helårsprognos utifrån utfallet t o m november Budgeterat helårsresultat Budgetavvikelse 100 mkr 70 mkr 30 mkr Ekonomisk analys Resultatanalys Helårsprognosen utifrån utfallet t o m november bygger på verksamheternas prognoser samt en övergripande bedömning. Jämförelsestörande poster i prognostiserat resultat Landstingets ekonomiska resultat beräknas till 100 mkr inom intervallet plus 25 mkr till minus 10 mkr. Budgeterat resultat är 70 mkr. I prognosen ingår kostnader för sänkt diskonteringsränta med 233 mkr återbetalning från AFA-försäkring för tidigare inbetalda premier på 79,4 mkr realisationsvinster på 80,3 mkr från pensionsmedelsportföljen i samband med fondförvaltarbyten nedskrivningar av fastigheter 11,2 mkr. Exklusive dessa jämförelsestörande poster beräknas resultatet till 185 mkr. Verksamheternas prognostiserade resultat Inom verksamheterna finns totalt ett prognostiserat underskott på 42 mkr. I det prognostiserade resultatet finns obalans för Västmanlands sjukhus på 130 mkr och för Primärvård, psykiatri och handikappverksamhet på 10 mkr. För primärvårdsverksamheten som helhet beräknas resultatet till -11 mkr medan prognosen för den vårdvalsfinansierade vårdcentralerna uppgår till -15 mkr. Dessa förvaltningars prognostiserade underskott uppvägs av prognostiserade överskott inom andra verksamheter. tiserad nettokostnadsutveckling tiserad nettokostnadsutveckling (exklusive jämförelsestörande poster) uppgår till 5,5 %. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen är 7,4 %. Möjligheter och risker i prognosen Det är i verksamheterna som möjligheten att förbättra det prognostiserade resultatet finns, genom effektiviseringar och besparingar. Om dessa inte infrias tillräckligt snabbt riskerar det prognostiserade resultatet att bli sämre än 100 mkr. En ytterligare risk för att prognosen försämras är lägre skatteintäkter än vad som beräknats. Förändringar jämfört med föregående prognos Jämfört med den prognos som gjordes utifrån utfallet t o m oktober har inte det prognostiserade resultatet för landstinget förändrats. Primärvård, psykiatri och handikappverksamhet prognostiserar nu resultatet till -10 mkr vilket är 4 mkr sämre jämfört med oktoberprognosen. Bedömningen är att detta uppvägs av bättre resultat inom andra verksamheter. Avvikelse från budget i novemberprognosen I sammanställningen nedan framgår avvikelserna för olika delar. Belopp i mkr Årets resultat Budgeterat resultat 70,0 Positiva avvikelser 254,0 Negativa avvikelser -224,0 tiserat resultat 100,0 Positiva Negativa avvikelser avvikelser Verksamheternas prognostiserade resultat -42,0 Skatteintäkter 31,9 Generella statsbidrag och utjämning -26,8 Finansnettoavvikelse centralt -155,2 Övriga gemensamma kostnader och intäkter 222,1 Totala avvikelser 254,0-224,0 Det prognostiserade resultatet för verksamheterna beräknas till -42 mkr. Skatteintäkterna beräknas bli 31,9 mkr högre än budgeterat, se tabell nedan. Generella statsbidrag och utjämning beräknas bli 26,8 mkr lägre än budgeterat, se tabell nedan. Statsbidraget för finansiering av läkemedel inom läkemedelsförmånen är ännu ej klart. en bygger på den hittills negativa kostnadsutvecklingen för läkemedel inom förmånen samt på regeringens hitintills fastställda utbetalningar för året. Statsbidraget sjukskrivningsmiljarden redovisas nu bland verksamhetens intäkter. Skatter och statsbidrag år Belopp i mkr Budg. okt. Avvikelse nov. budget - prognos Preliminära månatliga skatteinb , , ,9-2,5 slutavräkning -54,6-29,7-29,7 24,9 Slutavräkning 2012, justeringspost 9,5 9,5 9,5 Summa skatter 5 198, , ,7 31,9 Inkomstutjämning 785,2 785,8 785,8 0,6 Kostnadsutjämning 132,0 132,4 132,4 0,4 Regleringsavgift -60,6-60,5-60,5 0,1 Statsbidrag för läkemedelsförmånen 615,0 587,1 587,1-27,9 Summa statsbidrag 1 471, , ,8-26,8 Summa skatter och statsbidrag 6 670, , ,5 5,1 2

3 Finansnettot beräknas bli 155,2 mkr sämre än budgeterat. Orsaken är att diskonteringsräntan (RIPS-ränta) för pensionsskulden sänks ytterligare, vilket medför kraftigt ökade räntekostnader på pensionsskulden. Total effekt uppgår till 233 mkr. Till viss del balanseras dessa kostnader av realisationsvinster på 80 mkr i samband med förvaltarbyten inom pensionsmedelsportföljen och högre utdelning än budgeterat. Avvikelsen för Övriga gemensamma kostnader och intäkter uppgår till 222,1 mkr. De främsta anledningarna till detta är återbetalningen från AFA-försäkring på 79,4 mkr och att de 60 mkr som reserverats i landstingsstyrelsens anslag för villkorad övergångsersättning till Västmanlands sjukhus ej kommer att betalas ut. Utöver detta beräknas ett överskott i styrelsens anslag på 60 mkr genom att bland annat reserverade medel för energieffektiviseringar inklusive rivning av två fastigheter och satsningar inom psykiatrin ej beräknas tas i anspråk fullt ut. Likviditetsförvaltning Den höga investeringsnivån avseende framförallt fastigheter har medfört behov av lånefinansiering. Efter att amortering om 50 mkr skett i slutet av september uppgår låneskulden nu till 400 mkr. Ytterligare amortering om 50 mkr är planerad till december. Låneskulden förväntas därmed uppgå till 350 mkr vid årsskiftet. Amorteringsutrymmet skapas till följd av återbetalning av AFA-pengar samt i viss mån av lägre investeringstakt än planerat. Diagrammet visar likviditetsutvecklingen. Den sista oktober var skuldräntan i genomsnitt 3,1 %. En fjärdedel av upplåningen har rörlig ränta och en procents räntehöjning medför 1,0 mkr i stigande ränta på helårsbasis. Ett vanligt sätt att mäta likviditeten är nyckeltalet kassalikviditet. Den 30 november uppgick kassalikviditeten till 49 %, vilket är en förbättring jämfört med årsskiftet då kassalikviditeten uppgick till 37 %. Genomsnittlig likviditetsportfölj 2009 (mkr) (p) Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 3

4 Framtiden För att landstinget ska ha en ekonomi i balans och uppnå God ekonomisk hushållning måste landstinget resultatnivå uppgå till omkring 150 mkr. För att uppnå detta måste kostnadsdämpande åtgärder som bromsar obalansen snabbt få avsedd effekt och ytterligare åtgärder identifieras. De grundläggande problemen med att få balans mellan verksamhet och ekonomi inom Västmanlands sjukhus kvarstår och prognosen för uppgår till -130 mkr. Landstingsdirektören och förvaltningscheferna har sedan tidigare i uppdrag att intensifiera åtgärderna för att reducera underskotten i verksamheterna för att möjliggöra en ekonomi i balans. För att landstinget ska ha en ekonomi i balans och uppnå God ekonomisk hushållning är det viktigt att de åtgärder som beslutats såväl som de som planeras inom både Västmanlands sjukhus samt Primärvård, psykiatri och handikappverksamhet i kostnadsreducerande syfte ger avsedda effekter. En plan för hur balans mellan verksamhet och ekonomi ska uppnås inom Västmanlands sjukhus inför 2015 har inlämnats till landstingsstyrelsen och fastställts vid sammanträdet den 2 oktober. Planen fokuserar såväl åtgärder för minskat inflöde till specialistsjukvården som processförbättrande åtgärder inom förvaltningen. Konsekvenserna är inarbetade i förvaltningsplanen för Västmanlands sjukhus med full ekonomisk effekt från januari Landstingsdirektören beslutade i december 2012 om ett omfattande programarbete i syfte dels att mer av västmanlänningarnas vård ska tillhandahållas utanför sjukhusvården och dels att åstadkomma balans mellan verksamhet och ekonomi. Landstingsstyrelsen har uppdragit till styrelsens presidium ( 318 år 2012) att följa effekterna av programarbetet, vilket sker vid månatliga ägaruppföljningar med de sjukvårdande förvaltningarna. Protokoll från dessa uppföljningar delges landstingsstyrelsen. Resultaträkning Belopp i mkr Bokslut 2012 Budget utifrån utfall t o m okt. utifrån utfall t o m nov. Verksamhetens intäkter 908, , , , , ,4 Verksamhetens kostnader , , , , , ,1 Avskrivningar - 195,1-210,0-213,1-230,0-234,5-234,5 Verksamhetens nettokostnader , , , , , ,2 Skatteintäkter 4 422, , , , , ,7 Generella statsbidrag och utjämning 1 261, , , , , ,8 Finansiella intäkter 43,5 120,9 47,1 66,8 129,7 129,7 Finansiella kostnader - 103,7-303,1-108,4-96,9-315,0-315,0 Periodens/Årets resultat 120,1 140,5 86,7 70,0 100,0 100,0 4

5 Väntetidsläget november Vårdgaranti Av de 24 verksamheter som rapporterar sina besök till den nationella väntetidsdatabasen klarade 13 vårdgarantin till 100 %. Dessutom nådde tre verksamheter vårdgarantin för besök till 99 %, och två till 98 %. För operation/åtgärd nådde två av de nio rapporterande verksamheterna vårdgarantin till 99 %. Bilaga Kömiljard Kömiljardens mål för genomförda/faktisk väntetid uppnåddes både för besök (75 %), och för operation/åtgärd (76 %). Tillgänglighetssatsning BUP BUP uppnådde målen både för besök (99 %) och fördjupad utredning/behandling (95 %). 5

6 6

7 7