Granskning av delårsrapport april 2011

Transkript

1 Granskning av delårsrapport april Norrbottens läns landsting Revisionsrapport Juni Anders Färnstrand, Auktoriserad revisor Per-Åke Brunström, Certifierad kommunal revisor

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte, revisionsfråga och avgränsning Metod Översiktlig granskning av delårsrapporten Bedömning Måluppfyllelse Mål för ekonomin Övriga iakttagelser Divisionerna Budgetuppföljning och prognos Sparplaner Återrapportering Strategiska kostnadsslag... 9 Granskning av delårsrapport april, Norrbottens läns landsting

3 1 Sammanfattning Komrev inom PwC har på uppdrag av landstingets förtroendevalda revisorer granskat landstingets delårsrapport för perioden Syftet med granskningen är att ge landstingets revisorer ett underlag för sin bedömning av ansvarsprövningen. Vidare skall granskningen ge svar på om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de finansiella målen för god ekonomisk hushållning fullmäktige beslutat om samt om landstingsstyrelsen verkar för en tillräcklig ekonomisk styrning och kontroll. Utifrån genomförd granskning gör vi följande bedömning av landstingets delårsrapport: 1. Delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed. Vår samlade uppfattning är att delårsrapporten uppfyller syftet att ge fullmäktige möjlighet att använda den som ett underlag för styrning, ledning och kontroll av den samlade verksamheten. 2. Granskningen visar att fullmäktige fastställt tre finansiella mål för. Då såväl delårsrapporten som årsprognosen pekar på att endast ett av dessa tre mål kommer att uppnås gör vi bedömningen att landstinget under innevarande år endast delvis kommer att uppnå god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. 3. Divisionerna har ett pågående sparprogram på 68 mnkr för att nå en ekonomi i balans. De räknar med att klara av 26 mnkr eller 38 % under år. Motsvarande siffra för 2010 var 70 mnkr eller 48 %. Vår bedömning är att beslutade sparåtgärder inte följer fastställda tidplaner. Landstingsstyrelsen har noterat att behovet av kostnadsreduktioner framöver är betydande. Granskning av delårsrapport april, Norrbottens läns landsting

4 2 Inledning 2.1 Bakgrund Landstinget befinner sig i en ekonomiskt ansträngd period där kostnadsutvecklingen inte går hand i hand med de intäkter som står till landstingets förfogande. Försämrat skatteunderlag parat med ökade kostnader har under en följd av år medfört att landstinget inte kunnat leva upp till de av fullmäktige fastställda finansiella målen för god ekonomisk hushållning. För att komma till rätta med den ekonomiska obalansen har därför landstingsskatten höjts och sparkrav fastställts att genomföras. Inför år 2010 ålades divisionerna ett spardirektiv om totalt 150 mnkr. 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: Är resultatet i delårsrapporten förenligt med de finansiella målen för god ekonomisk hushållning fullmäktige beslutat? Verkar landstingsstyrelsen för en i sammanhanget tillräcklig ekonomisk styrning och kontroll? Följande kontrollmål är aktuella: Landstingsstyrelsen uppfyller landstingsfullmäktiges finansiella mål för god ekonomisk hushållning Sparplaner och åtgärder fastställs och verkställs i enlighet med fullmäktiges sparmål. Divisionerna följer upp och redovisar sparplaner/måluppfyllelsen Granskning av delårsrapport per april tar i första hand sikte på uppföljning av den ekonomiska utvecklingen, prognoser och de åtgärder landstinget vidtagit/planerar att vidta för att komma till rätta med den ekonomiska obalans som finns inom divisionerna. Därutöver omfattar granskningen översiktligt: Upprättade föreskrifter och anvisningar Resultat- och balansräkning Jämförelsetal Förvaltningsberättelse (med fokus på god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv samt sparplaner/sparåtgärder för att uppnå en ekonomi i balans) 2.3 Metod Granskningen har utförts genom: - Intervjuer med stabsekonomer och tjänstemän ur landstingsdirektörens stab - Genomgång av divisionernas divisionsplaner och månadsrapporter - Landstingsstyrelsens delårsrapport per april Granskning av delårsrapport april, Norrbottens läns landsting

5 - Landstingsstyrelsens protokoll, landstingsplanen för år samt övrig relevant dokumentation - Registeranalys med avseende på strategiska kostnadsslag. Granskningen har utförts i enlighet med Komrevs granskningsprogram för granskning av delårsrapport av Anders Färnstrand och Per-Åke Brunström, certifierade kommunala revisorer vid Komrev inom PwC. 3 Översiktlig granskning av delårsrapporten Den upprättade delårsrapporten omfattar perioden januari april. Landstingets delårsrapport består förutom förvaltningsberättelse av resultaträkning, balansräkning, kassaflödesrapport, driftredovisning och investeringsredovisning. Prognosen för helåret pekar på ett positivt resultat, 7 mnkr, vilket är 50 mnkr sämre än budgeterat och 186 mnkr sämre än Prognosen före finansiella poster visar ett plus på 15 mnkr, vilket är 171 mnkr sämre än föregående år och 66 mnkr sämre än budget. Avvikelsen förklaras bland annat med: Ökade kostnader för läkemedel, nyinrättade vårdplatser inom psykiatrin, hög tillgänglighet samt ökat patientflöde. Skatteintäkter och statsbidrag förväntas ge ett överskott mot budget med 84 mnkr. Prognoser från SKL säger att skatteunderlaget för 2010 samt blir högre. Finansnettot ligger i prognosen 15 mnkr bättre än budgeterat. Nedan redovisas utfallet för de första fyra månaderna samt utfallet motsvarande period föregående år samt avvikelse mot budget, prognos för utfallet för året samt avvikelsen mot budget och utfall Resultaträkning (mnkr) Utfall Utfall Avvikelse mot budget Prognos Avvikelse prognosbudget Utfall Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader varav övriga kostnader varav avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Resultat före finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Granskning av delårsrapport april, Norrbottens läns landsting

6 3.1 Bedömning Vi bedömer att landstingets delårsrapport är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Vi har översiktligt granskat de periodiseringar som är gjorda i samband med delårsrapporten och konstaterar att väsentliga poster så vitt vi kan bedöma har periodiserats. Vår bedömning är vidare att de föreskrifter och anvisningar som finns ger förutsättningar för att delårsrapporten ska uppfylla de krav som KRL ställer. Vår samlade uppfattning är att delårsrapporten uppfyller syftet att ge fullmäktige möjlighet att använda den som ett underlag för styrning, ledning och kontroll av den samlade verksamheten. 4. Måluppfyllelse Av kommunallagen framgår att budgeten ska ange mål och riktlinjer för vad som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna, som ska omfatta både verksamhet och ekonomi, ska utvärderas i förvaltningsberättelsen. Det är sedan revisorerna som skall bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för god ekonomisk hushållning. Att målen skall vara tydliga och mätbara, vilket alltså framgår av förarbetena till lagen, är viktigt för att möjliggöra uppföljning och bedömning av måluppfyllelsen. 4.1 Mål för ekonomin Stark ekonomi I delårsrapporten avstäms det prognostiserade resultatet mot landstingets finansiella mål som fastställts i Landstingsplan Landstingsplanen innehåller tre finansiella mål. Nedan redovisas måluppfyllelsen mot utfallet per samt mot prognosen för års resultat. Finansiella mål och mått Prognos Positivt resultat före finansiella poster, minst 2 % av verksamhetens nettokostnad, 130 mnkr Verksamhetens nettokostnadsandel av skatt och statsbidrag, 98 % 97,1 99,9 99,8 Likviditet, 10 % av nettokostnaderna, 620 mnkr Utifrån det ekonomiska utfallet per var ett av tre finansiella mål uppfyllda. Prognosen för hur det kommer att se ut vid årsskiftet pekar på resultatet kommer att vara detsamma. Granskning av delårsrapport april, Norrbottens läns landsting

7 Mot bakgrund av ovanstående gör vi bedömningen att landstinget under innevarande år endast delvis kommer att uppnå god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. 5. Övriga iakttagelser 5.1 Divisionerna I delårsrapporten presenteras en uppföljning av divisionernas verksamhet och ekonomi i enlighet med landstingets ekonomistyrningsregler. Divisionernas verksamhetsberättelser ska bland annat innehålla avsnitt om måluppfyllelse, resultat samt nyckeltal. Vidare ska divisionerna redogöra för eventuella sparkrav för att nå en ekonomi i balans. 5.2 Budgetuppföljning och prognos Landstinget presenterar i delårsrapporten prognos över den förväntade utvecklingen resterande del av året. Jämförelse görs också med föregående rapportperiods prognos. Avvikelser i förhållande till budgeten förklaras för landstinget totalt och för divisionerna i samband med driftredovisningen. Prognosen för divisionernas driftredovisning visas i nedanstående tabell: Division/verksamhet (mnkr) Utfall Utfall Avvikelse mot budget Prognos Avvikelse prognosbudget Utfall Primärvård Opererande specialiteter Medicinska specialiteter Vuxenpsykiatri Diagnostik Folktandvård Kultur och utbildning Service Länsteknik Summa divisioner Politik Gemens personalrel kostn LD med stab o sekretariat Regional utveckling Gemensamma avskrivningar Gemensamma int o kostn Verksamhetens nettokostnad Skatter statsbidrag o finansnetto Resultat Tabellen visar att divisionerna sammantaget visar en prognos på ett negativt resultat på 161 mnkr. Sex av nio divisioner förväntar sig ett underskott. Största underskotten prognostiseras av divisionerna Medicinska specialiteter och Opererande specialiteter. Noteras kan att division Primärvård även de prognostiserar ett för deras del högt underskott. Det förklaras med att kapi- Granskning av delårsrapport april, Norrbottens läns landsting

8 terad verksamhet beräknas ge ett underskott med 35 mnkr och den anslagsfinansierade verksamheten ett överskott med 2 mnkr. 5.3 Sparplaner I delårsrapporten nämns att verksamheterna har krav på kostnadsminskningar med 68 mnkr varav 26 mnkr bedöms genomföras under året. Av sammanställningen nedan framgår att det är 6 av 9 divisioner som har sparkrav på sig under. Av dessa 6 divisioner är det 4 som väljer att lite närmare kommentera dem i månadsrapporten. Nedanstående sammanställning av sparplaner mm har tagits fram av centrala ekonomikontoret. Besparingar, avstämning -04 Utfall 2010 Spar krav Prog klarat spar Ram just just 2 Omställn kostn 2010 Omställn kostn Övrig förändr Utfall just Division Primärvård Opererande specialiteter Medicinska specialiteter Vuxenpsykiatri Diagnostik Folktandvård Kultur och utbildning Service Länsteknik Summa divisioner Politik Personalrelaterat LD-stab 0 0 Gemensamma avskrivningar Summa övrigt Tot div o övr verksamheter övr gemensamt Finansieringen Totalt Som framgår ovan har divisionerna pågående sparprogram på 68 mnkr för att nå en ekonomi i balans. De räknar med att klara av 26 mnkr eller 38 % under. Motsvarande siffror för 2010 var 70 mnkr av 147 mnkr eller 48 %. Några omställningskostnader till följd av sparåtgärderna förväntas inte i år. Däremot räknar man med att kostnaderna ökar netto med 120 mnkr på övriga områden inom divisionerna. Utifrån beskrivningen ovan kan vi konstatera att sparåtgärderna inte följer fastställda tidplaner. Granskning av delårsrapport april, Norrbottens läns landsting

9 5.4 Återrapportering Landstingsstyrelsen behandlade delårsrapporten den 31 maj. Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige att fatta följande beslut: Rapporten läggs till handlingarna med följande kommentarer: Styrelsen kan konstatera att behovet av kostnadsreduktioner är betydande. För att även fortsättningsvis nå en ekonomi i balans krävs en fortsatt anpassning av verksamheten. 5.5 Strategiska kostnadsslag Inom ramen för granskningen av delårsrapporten, och som en förstudie inför en eventuellt fördjupad granskning, har kostnadsutvecklingen för så kallade strategiska kostnadsslag kartlagts. Kartläggningen bygger på data som producerats av landstingets ekonomienhet. Vid tiden för upprättandet av detta utkast till rapport hade fullständiga uppgifter om efterfrågade budgetposter ännu inte erhållits. Vidare var inte nödvändig kvalitetssäkring av läkemedelskostnader genomförd. Av dessa skäl är avsnittet inte färdigställt och kommer att kompletteras i den färdiga rapporten. De strategiska kostnadsslagen utgörs av för inhyrd personal, riks- och regionsjukvård och läkemeden. Dessa kostnader, som sammantaget utgör drygt 23 % av landstingets nettokostnader, anses allmänt som särskilt viktiga för utvecklingen av landstingets ekonomi. Andel av nettokostnader p Inhyrd personal 2,0 % 2,1 % 2,1 % 2,1 % Riks och regionsjukvård 6,4 % 7,3 % 7,8 % 7,8 % Läkemedel 13,0% 13,5% 13,3% 13,6% Summa 21,4% 22,9% 23,2% 23,6% Årsutfall Utfall, mkr p Inhyrd personal 120,0 123,1 123,7 127,6 Riks- och regionsjukvård 378,9 436,2 465,6 463,6 Läkemedel 771,8 803,7 793,0 811,2 Summa 1 270, , , ,4 Totalt har de aktuella kostnaderna ökat med 131,7 mkr eller 10,4% sedan 2008, att jämföra med verksamhetens nettokostnader som ökat med 6,2 % under samma period. Den största ökningen skedde från 2008 till 2009 då ökningen var 7,3 %. Efterföljande år 2010 uppgick ökningen till 1,4 % och innevarande år prognostiseras ökningen till 1,5 %. Sammantaget visar därmed utvecklingen av de aktuella kostnaderna att de är avtagande i förhållande till den allmänna kostnadsutvecklingen. Av de strategiska kostnadsslagen är riks- och regionsjukvården den kostnad som ökat mest. Ökningen mellan 2008 och prognosen på är 22,4 %. Ökningstakten är dock kraftigt avtagande och beräknas till och med vara negativ. Granskning av delårsrapport april, Norrbottens läns landsting

10 Årsutfall, inhyrda tjänster per division Utfall, mkr Div Diagnostik 3,4 1,8 3,2 5,3 Div Medicin 17,0 20,5 20,3 21,6 Div Opererande 41,0 30,6 24,3 23,9 Div Primärvård 53,0 57,0 64,4 66,8 Division Vuxenpsyk 5,6 13,1 11,5 10,0 Summa 120,0 123,0 123,7 127,6 Hela 52,4 % av kostnaderna för inhyrd personal finns på division Primärvård. Divisionen har också snabbast ökade kostnader för inhyrd personal i jämförelse med övriga divisioner. Årsutfall, riks- och regionsjukvård per division Utfall, mkr Div Diagnostik 0,0 0,0 0,0 0,0 Div Medicinska specialiteter 225,7 253,3 270,9 275,9 Div Opererande specialiteter 143,0 169,9 174,1 175,1 Div Primärvård 6,3 6,8 7,8 1,8 Division Vuxenpsyk 3,9 6,1 12,8 10,7 Summa 378,9 436,1 465,6 463,5 Hela 59,5 % av kostnaderna för riks- och regionsjukvård finns på division Medicinska specialiteter. Divisionen har också snabbast ökande kostnader för riks- och regionsjukvård. Årsutfall, Läkemedel per division Utfall, mkr Div Diagnostik Div Medicinska specialiteter Div Opererande specialiteter Div Primärvård Division Vuxenpsyk Summa I avvaktan på budgetsiffror och kvalitetssäkring av utfallsuppgifterna för läkemedel kan ovanstående tabell inte färdigställas. Granskning av delårsrapport april, Norrbottens läns landsting

11 Budgetavvikelser Budgetavvikelser p Inhyrd personal -107,4-110,0-107,4-111,6 Riks och regionsjukvård -13,9-63,8-92,0-78,4 Läkemedel Summa -121,3-173,8-199,4-190,0 I avvaktan på budgetsiffror och kvalitetssäkring av utfallsuppgifterna för läkemedel kan ovanstående tabell inte färdigställas Anders Färnstrand, projektledare Carina Olausson, uppdragsledare Granskning av delårsrapport april, Norrbottens läns landsting