Revisionsrapport. Granskning av. Delårsrapport per augusti Norrbottens läns landsting. September Anders Färnstrand, auktoriserad revisor

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport per augusti 2006 Norrbottens läns landsting September 2006 Anders Färnstrand, auktoriserad revisor

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning Uppdrag, syfte och omfattning God ekonomisk hushållning Iakttagelser och bedömning Föreskrifter och anvisningar Delårsrapportens innehåll Förvaltningsberättelse Förhållanden viktiga för bedömningen av landstingets resultat Resultat- och balansräkning Redovisningsprinciper Resultatanalys...9

3 1. Sammanfattning Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av landstingets revisorer granskat delårsrapporten för perioden januari augusti. Granskningen syftar till att bedöma om delårsrapporten har upprättats i enlighet med lagens krav och anvisningar från normerande organ samt bedöma huruvida resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål för en god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Sammantaget visar vår granskning att delårsrapporteringen sker i enlighet med den kommunala redovisningslagen (KRL) och god redovisningssed. De väsentligaste iakttagelser som gjorts och som bör beaktas av landstingsstyrelsen är att: Delårsrapporten och årsprognosen är inte förenlig med fullmäktiges finansiella mål för god ekonomisk hushållning vad avser nettokostnadsandelen av skatteintäkter samt det långsiktiga resultatmålet. Landstingsplanen för år saknar mål för en god ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv. I landstingsplanen för åren har mål utarbetats. Resultatutvecklingen för divisionerna visar en negativ utveckling de senaste tre åren trots beslutade och till viss del genomförda sparåtgärder. Kommande delårsrapporters värde kan höjas med redogörelse för framtidsbedömningar och behov av åtgärder. 1

4 2. Uppdrag, syfte och omfattning Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av revisorerna granskat landstingets delårsrapport för perioden januari augusti. Granskningen syftar till att bedöma om delårsrapporten har upprättats i enlighet med lagens krav och anvisningar från normerande organ samt bedöma huruvida resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål för en god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskningen av delårsrapporten är mindre omfattande till sin karaktär än granskningen av årsredovisningen. Granskningen är också mer inriktad på analytiska metoder än substansgranskning. Granskningen omfattar: Upprättade föreskrifter och anvisningar Delårsrapporteringens delar Resultat- och balansräkning Periodiseringar Redovisningsprinciper Jämförelsetal er Förvaltningsberättelse 3. God ekonomisk hushållning Från och med räkenskapsåret 2005 ställer kommunallagen nya krav på vad en skall innehålla. Lagstiftningens förändringar som berör delårsrapporteringen och granskningen av densamma är: För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. (KL 8:5) Minst en delårsrapport ska behandlas av fullmäktige. (KL 8: 20a) 2

5 Förvaltningsberättelsen skall innehålla en utvärdering om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. (KRL 4:5) Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten som behandlas av fullmäktige är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas delårsrapporten. (KL 9:9a) Av propositionen till lagen framgår att målen och riktlinjerna ska vara tydliga och mätbara. 4. Iakttagelser och bedömning 4.1 Föreskrifter och anvisningar Politiskt antagna och dokumenterade föreskrifter för delårsrapportering finns i landstingets gemensamma regler I dessa fastställs att delårsrapporter ska upprättas per april och augusti. Rapporterna ska redovisas för fullmäktige i juni och oktober. Delårsrapporterna ska omfatta utfall för perioden, årsprognos för landstinget totalt och per division. Rapporterna ska också innehålla förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och kassaflödesrapport. I likhet med tidigare år kan noteras att landstinget har en mycket snabb handläggningstid. Landstingsstyrelsen behandlar augusti månads delårsrapport mindre än en månad efter rapportperiodens utgång. Ekonomiadministrativa föreskrifter till divisionerna finns tillgängliga via landstingets intranät. I likhet med tidigare år innehåller dessa tidplaner, instruktioner för periodisering, redovisning av nyckeltal, prognoser, periodjämförelser samt mallar för insamling av uppgifterna. Föreskrifterna innehåller också anvisningar för uppföljning av, och ev åtgärder för att uppnå, ekonomi i balans. Vi bedömer att landstingets föreskrifter är väl utformade och därigenom utgör en god grund för delårsrapporternas kvalitet. 4.2 Delårsrapportens innehåll Landstingets delårsrapport innehåller: Förvaltningsberättelse (ej rubricerad), inkl drift- och investeringsredovisning Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesrapport Kommentar om tillämpade redovisningsprinciper Noter/tilläggsupplysningar Nyckeltal 3

6 och jämförelsetal Lagstiftningen är i vissa stycken en ramlag. Några krav på hur rapporten skall utformas finns inte. Lagen överlåter utformningen till praxis. Enligt regeringen är praxis i dag att delårsrapporten innehåller någon form av förvaltningsberättelse samt resultat- och balansräkningar. Av Lag om kommunal redovisning följer att delårsrapporten skall innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av landstingets verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång. Motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under det närmast föregående räkenskapsåret skall lämnas. Rådet för kommunal redovisning har ställt sig bakom referensgruppens uttalande nr 13 1 att det i delårsrapporten utöver ovan bör ingå en sammanställd redovisning, finansieringsanalys, prognos samt väsentliga nyckeltal. Sammantaget bedömer vi att delårsrapportens innehåll väl svarar KRLs krav och Rådet för kommunal redovisnings uttalande. I likhet med tidigare år innehåller inte delårsrapporten en sammanställd redovisning. Då bolag och stiftelser utgör endast en liten del av landstingets sammanställda omsättning lämnas i stället uppgifter om företagen inom ramen för driftredovisningen. 4.3 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen utgör kärnan i delårsrapporten och ska innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång. Förvaltningsberättelsen ska också lämna upplysningar om sådana förhållanden som är viktiga för bedömning av landstingets resultat eller ställning samt ge information om viktiga förhållanden och händelser av väsentlig betydelse. Exempel på händelser och förhållanden som kan omnämnas i förvaltningsberättelsen är: konjunkturutveckling, befolkningsutveckling, skattekraftens tillväxt, besparingsplaner och deras utfall samt divisionernas ekonomi. I delårsrapportens förvaltningsberättelse har fokus lagts på att beskriva och till viss del följa upp de inriktningsmål, delmål, strategier och uppföljningsområden som följer av landstingsplan för åren Någon beskrivning av den framtida utvecklingen eller bedömningar av omvärldspåverkande förhållanden görs inte. Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i allt väsentligt överensstämmer med kraven i KRL men att värdet skulle ha varit högre om den kompletterats med en redogörelse för framtidsbedömningar och behov av åtgärder. 1 Dåvarande SK/Lf:s Referensgrupp i redovisning 4

7 Delårsrapportens förvaltningsberättelse ska också innehålla en balanskravsutredning. Om balanskravet inte uppnås bör i en översiktlig redogörelse beskrivas de åtgärder som planeras med anledning av underskottet. Vi noterar att delårsrapporten innehåller en balanskravsutredning Förhållanden viktiga för bedömningen av landstingets resultat Mål för god ekonomisk hushållning De förändringar som genomförts i kommunallagen och kommunala redovisningslagen, som syftar till att stärka landstingens ekonomiska styrning och kontroll, får konsekvenser för delårsrapporteringen såtillvida att förvaltningsberättelsen också ska innehålla en utvärdering för huruvida de av fullmäktige fastställda målen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Detta gäller både verksamhet och ekonomi. Förändringarna ska tillämpas första gången under räkenskapsåret Landstingsplanen för år 2006 har inte definierat mål för vad som är god ekonomisk hushållning i verksamheten. Finansiella mål har, i likhet med tidigare år, däre fastställts. I landstingsplanen för åren redovisas inriktningsmål, delmål, strategier och uppföljningsområden. Vissa av målen skall följas upp redan i samband med årsredovisningen för år De finansiella mål som fastställts för år 2006 är: Nettokostnadsandel av skatteintäkter. Högst 97 procent av skatteintäkter och statsbidrag bör användas för att finansiera den löpande verksamheten. Likviditet. En likviditetsreserv på lägst 10 procent av landstingets nettokostnader. För år 2005 svarar detta ca 535 mnkr. Resultatmål. Landstinget ska ha en ekonomi i balans, dvs. ett resultat som är bättre än noll. Landstingets långsiktiga resultatmål är ett resultat på 190 mnkr, vilket bör uppnås senast år Landstingsplanens finansiella mål utvärderas i delårsrapporten. 5

8 Tabell 1. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Budget Nettokostnadsandel 97% 95% 101% Likviditet 535 mnkr 569 mnkr 569 mnkr Resultatmål 190 mnkr 122 mnkr 4 mnkr Utifrån ovan kan vi göra bedömningen att landstinget klarar sitt likviditetsmål men att man inte klarar målen vad avser nettokostnadsandel av skatteintäkter och det långsiktiga resultatmålet enligt landstingsplanen för åren Förväntad utveckling Landstinget presenterar i delårsrapporten prognos över den förväntade utvecklingen resterande del av året. Jämförelse görs också med föregående rapportperiods prognos. Avvikelser i förhållande till en förklaras för landstinget totalt och för divisionerna i samband med driftredovisningen. Som framgår av tabellen nedan är det divisionerna opererande och medicin som i sina prognoser visar stora underskott. Nytt för i år är att även primärvård prognostiserar ett underskott. Gemensamma intäkter och kostnader samt vuxenpsykiatri är de som prognostiserar de största överskotten gente en. Tabell 2. Förväntad utveckling aug (mnkr) Primärvård Opererande Medicin Vuxenpsykiatri Diagnostik Folktandvård Kultur o utb Service S:a divisioner Politik Landstingsstyr. inkl stab Lokal stab Sunderbyn Gemensamma avskrivn Gemensamma int. o kostn Totalt landstinget

9 Vi har noterat att det prognostiserade resultatet för år 2006 samt utfallen år 2004 och år 2005 för divisionerna har en negativ utveckling. Underskotten ökar från 107 mnkr till 183 mnkr trots att det över åren införts och genomförts flera sparkkrav. Dessa underskott har kunnat pareras till viss del tack vare överskott i de gemensamma intäkterna. Vi bedömer att tillförlitligheten i landstingets uppföljningsrutiner, prognoser och analyser är goda och att de ger förutsättningar för korrekta bedömningar. augusti april augusti april augusti april (mnkr) Primärvård Opererande Medicin Vuxenpsykiatri Diagnostik Folktandvård Kultur o utb Service S:a divisioner Politik Landstingsstyrelsen, inkl stab Lokal stab Sunderbyn Gemensamma avskrivningar Gemensamma int. och kostn Totalt landstinget En analys av prognoserna och deras träffsäkerhet enligt ovan visar på relativt små förändringar över tiden och att prognoserna kan anses vara väl underbyggda. Årets stora avvikelse mellan prognosen i april och prognosen i augusti ligger bland gemensamma intäkter. Förklaringen till denna avvikelse är en ny skattunderlagsprognos. Mot bakgrund av ovanstående bedömer vi att prognosen för år 2006 ger en rättvisande bild utifrån idag kända förhållanden 4.4 Resultat- och balansräkning Delårsrapportens resultat- och balansräkningar följer KRL: s uppställningsform med den skillnaden att det i resultaträkningen lagts till en resultatnivå. Specificerande noter lämnas till landstingets pensionsmedelsförvaltning och till resultaträkningens poster skatteintäkter, generella statsbidrag samt finansiella poster. Delårsrapportens begrepp och termer överensstämmer med dem som använts i föregående års årsredovisning. 7

10 Jämförelser görs: mellan rapportens delårsperiod 2 och samma delårsperiod föregående år. med tidigare under året upprättad delårsrapport (endast resultaträkningen). Det är vår bedömning att delårsrapporten i allt väsentligt ger en rättvisande bild av resultat och ställning Redovisningsprinciper Av delårsrapportens avsnitt Redovisningsprinciper framgår att delårsrapporten upprättats enligt samma redovisningsprinciper som föregående årsredovisning. Landstinget tillämpar samma periodiseringsrutiner som vid föregående års delårsrapportering. Periodisering av kostnadsslag görs varje månad i landstingets ekonomisystem Raindance, antingen direkt i leverantörsreskontran eller genom upprättande av särskild bokslutsverifikation. Undantaget är de finansiella posterna som hanteras manuellt av ekonomienheten. I likhet med tidigare år periodiseras kostnadsslagen: Skatteintäkter Pensioner Semesterlöner beräknas på samma sätt som vid upprättande av årsredovisningen Stats- och EU-bidrag Ersättningar mellan landsting Hyror Avgifter Finansiella poster Försäkringspremier Det är vår bedömning att tillämpade redovisningsprinciper och principer för periodisering är ändamålsenliga. 2 Delårsperiod omfattar tiden från räkenskapsårets början till utgången av den aktuella rapportperioden. 8

11 4.4.2 Resultatanalys Nedan framgår landstingets resultaträkning per samt årsprognos med jämförelse två år. Årsprognos Resultaträkning (mnkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Resultat före finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Landstinget redovisar ett resultat före finansiella poster på 86 mnkr vilket är 17 mnkr sämre än samma period ifjol. Årets resultat före finansiella poster prognostiseras bli 43 mnkr vilket är 20 mnkr sämre än men 12 mnkr bättre än föregående år. Det prognostiserade underskottet förklaras med högre kostnader vad avser personal, såväl egen som inhyrd, läkemedel och materialförbrukning. tiserat resultat efter finansiella poster uppgår till 4 mnkr. Finansnettot överstiger en med 21 mnkr. Om årsprognosen justeras med omställningskostnader uppgår årsprognosen till 10 mnkr vilket är 7 mnkr bättre än. 9

12 Av tabellen nedan framgår att de positiva avvikelserna i förhållande till är att hänföra till högre intäkter, lägre avskrivningar, högre skatteintäkter och högre finansiellt netto. Verksamhetens kostnader uppvisar negativa avvikelser i förhållande till, vilket även generella statsbidrag gör. Avvikelserna frånsett generella statsbidrag var av samma karaktär föregående år. Resultat Budget Av- Budget Av vikelse % vikelse Verksamhetens intäkter ,2% ,3% Verksamhetens kostnader ,1% ,8% Avskrivningar ,0% ,6% Verksamhetens nettokostnad ,1% ,1% Skatteintäkter ,3% ,8% Generella statsbidrag och utjämning ,3% ,3% Resultat före finansiella poster ,0% ,0% Finansiella intäkter ,9% ,7% Finansiella kostnader ,0% ,3% Resultat ,3% ,3% Balanskravet Av den prognostiserade resultaträkningen framgår att balanskravet beräknas uppnås under ens årsresultat justerat kommunallagens balanskrav uppgår till 10 mnkr. Något negativt justerat resultat att reglera från tidigare år finns inte. 10