Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Transkript

1 Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor Josefin Loqvist

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Sammanfattning Regelverk Revisionsfråga och revisionsmetod Föreskrifter och anvisningar Förvaltningsberättelse Resultat- och balansräkningen Övrigt

3 1 Inledning Från den 1 januari 1998 är kommunerna, enligt kommunala redovisningslagen (KRL), skyldiga att minst en gång om året upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från årets början. Granskningen inriktas mot att granska vilken information som lämnas i delårsrapporten samt rutinerna vid upprättandet. Vid granskningen av rutinerna ingår att bedöma hur periodiseringar, värderingar, prognoser mm har hanterats. Granskningen utförs i enlighet med Komrevs granskningsprogram för granskning av delårsrapport. Kommunens delårsrapportering per består av dokumentet delårsbokslut med helårsprognos. Kommunallagens regler om god ekonomisk hushållning föreskriver att revisorerna ska bedöma hur väl delårsrapportens resultat överensstämmer med de mål fullmäktige fastställt. Vår utgångspunkt i granskningen av delårsrapporten är att övergripande se på hur den sammanställs och dess förutsättningar att vara en bidragande del i kommunens styrning och uppföljning. Vår granskning är översiktlig och mindre omfattande än granskningen av årsredovisningen. 2 Sammanfattning Sammanfattningsvis gör vi följande bedömningar. Vi bedömer att delårsrapporten sammanställts utifrån fastställda riktlinjer för styrelsen och nämnderna. En sammanställd redovisning över kommunkoncernens verksamhet redovisas i delårsrapporten. Vi bedömer utifrån omfattningen av genomförd granskning att delårsrapporten i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och att den ger ett bidrag till att få en väl fungerande styrning och uppföljning. Kommunfullmäktige har antagit fyra övergripande finansiella mål och åtta övergripande inriktningsmål för år En uppföljning av målen är beskrivna i delårsrapporten. Vi bedömer att resultatet i delårsrapporten är förenligt med de övergripande målen. I avlämnad prognos för helåret förväntas ett resultat om -8,3 Mkr vilket innebär ett högre resultatkrav Kassaflödesanalys redovisas inte i delårsrapporten. Vi rekommenderar att kommande delårsrapporter kompletteras med en kassaflödesanalys. 3

4 Noter redovisas inte i delårsrapporten. Vi rekommenderar att noter lämnas till väsentliga poster. Uppgifter saknas för panter och ansvarsförbindelser. Vi rekommenderar att dessa uppgifter redovisas i delårsrapporten. 3 Regelverk Från den 1 januari 1998 är kommunerna, enligt kommunala redovisningslagen (KRL), skyldiga att minst en gång om året upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från årets början. Delårsrapporten ska ses som en del av informationen om den ekonomiska utvecklingen under året. Det innebär att beslutsfattare och intressenter får ytterligare en avstämningspunkt för bedömning av resultat och ställning. Delårsrapporten ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Delårsrapporten bör omfatta även de kommunala företagen. Delårsrapporten ska innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång. Delårsrapporten bör åtminstone innehålla förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. Därutöver bör även finansieringsanalys och relevanta noter ingå. Uppgifter för samma rapportperiod under närmast föregående räkenskapsår ska också lämnas om det inte finns särskilda hinder. I delårsrapporten bör kommenteras den troliga utvecklingen under resterande del av innevarande räkenskapsår. I förarbetena till KRL anförs att det bör överlämnas till praxis att inom ramen för god redovisningssed ange den närmare utformningen av delårsrapporten. Kommunallagens regler om god ekonomisk hushållning föreskriver att revisorerna ska bedöma hur väl delårsrapportens resultat överensstämmer med de mål fullmäktige fastställt: KL 9 kap 9 a Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten som enligt 8 kap. 20 a skall behandlas av fullmäktige och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. 4

5 Bedömning av delårsrapport och årsredovisningen ska grundas på det ekonomiska resultatet och uppfyllelsen av fullmäktiges mål (=ändamål och ekonomi). 4 Revisionsfråga och revisionsmetod Granskningen syftar till att bedöma hur den granskade delårsrapporten uppfyller kraven enligt följande revisionsfrågor: Finns interna riktlinjer fastställda för hur delårsrapporten skall utformas för kommunstyrelsen, nämnder och förvaltningar? Uppfyller delårsrapporten kraven på rättvisande räkenskaper? Uppfyller delårsrapporten kraven på att den väsentligt bidrar till kommunens styrning och uppföljning? Hur har kommunen anpassat utformningen av delårsrapporten i och med de förändringar som gjorts i samband med ändringarna i kommunallagen med utgångspunkt i propositionen om god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting? Granskningen inriktas mot att granska vilken information som lämnas i delårsrapporten samt rutinerna vid upprättandet. Vid granskningen av rutinerna ingår att bedöma hur periodiseringar, värderingar, prognoser mm har hanterats. 5 Föreskrifter och anvisningar Utöver den lagstiftning och normgivning som finns rörande delårsrapporter kan den enskilda kommunen genom t ex fastställande av ekonomistyrningsregler reglera utformning och omfattning av delårsrapporter i den egna kommunen. Delårsrapporten ska ses som en del av informationen om den ekonomiska utvecklingen under året. Rapporten innebär att beslutsfattare och intressenter utöver årsbokslutet får ytterligare en avstämningspunkt för bedömning av resultat och ställning. Vi bedömer att utskickade anvisningar och föreskrifter är ändamålsenliga. 5

6 6 Förvaltningsberättelse Liksom i årsredovisningen är förvaltningsberättelsen kärnan i den information som delårsrapporten ska redovisa. Förvaltningsberättelsen i delårsrapporten ska enligt KRL innehålla: förhållanden som är viktiga för bedömning av kommunens resultat och ställning. händelser av väsentlig betydelse som inträffat under perioden eller efter dess utgång. Utöver lagens krav på innehållet har praxis i viss mån blivit att förvaltningsberättelsen utformas i överensstämmelse med förvaltningsberättelsen i årsredovisningen vilket stämmer väl med KRL:s förarbeten där man ansåg att delårsrapporten bör ges samma struktur som årsredovisningen. Kommunfullmäktige fastställde för både inriktningsmål och finansiella mål. De inriktningsmål som fastställdes i budgeten är: Senast 2011 ska minst 90% av de som brukar barn, äldre- och handikappomsorgen känna sig nöjda med den tjänst de får Senast 2011 ska andelen elever i grundskolan med godkända betyg i samtliga ämnen ha ökat till 85% och andelen gymnasieelever som når grundläggande behörighet till högskolan ha ökat med 90%. Senast 2011 ska Söderhamns placering för målgruppen arbetslösa ungdomar vara bättre än genomsnittet i Arbetsförmedlingens rankinglista. Senast 2011 ska kommunmedborgarnas nöjdhet med Söderhamn som plats att bo och leva överträffa rikssnittet. Senast 2011 ska nettoutsläppen av koldioxid från kommunens egen verksamhet ha minskat med 25% jämfört med Senast 2012 ska Söderhamn vara utsedd till Årets ungdomskommun. Senast 2011 ska företagsklimatet i Söderhamn överträffa rikssnittet. Senast läsåret 2010/2011 ska andelen elever som startar UF-företag på Staffansgymnasiet vara dubbelt så hög jämfört med läsåret 2006/2007. Senast 2011 ska fördelningen av bostäder öka genom en avveckling av Faxeholmens ägande med X antal bostäder och Y antal kvadratmeter lokaler. 6

7 Senast 2011 ska det i Söderhamn nyskapas x antal moderna bostäder byggda i förnyelsebart material, som tillgodoser befolkningens och marknadens krav. Kommunfullmäktige har antagit tio övergripande inriktningsmål. Arbetsgrupperna har redovisat en sammanställning av inriktningsmålen i en separat redovisning per 31/8. Nämnderna har redovisat måluppfyllelse av inriktningsmål i delårsrapporten. De finansiella mål som fastställdes i budgeten är: Resultatmål Årets resultat ska under perioden uppgå till 80 Mkr, eller 20 Mkr i genomsnitt, efter extra avsättning för framtida pensionskostnader med minst 10 Mkr. Negativt resultat för inte budgeteras något enskilt år under budgetperioden. Uppfyllelse: Det långsiktiga resultatmålet för budgetperioden om 80 Mkr bedöms uppfyllas. Budgeten är balanserad sett över budgetperioden med ett genomsnittligt resultat om 20 Mkr per år. Det prognostiserade resultatet för 2008 visar på ett underskott om -8,3 Mkr. Investeringsmål Investeringarna skall finansieras med egna medel till 100%. Investeringsnivån kan ökas med investeringar som genererar intäkter eller sänker kostnader. Uppfyllelse: Det långsiktiga målet att investeringarna ska finansieras med egna medel bedöms uppfyllas sett över budgetperioden Låneskuld Låneskulden bör i varje årsbokslut vara oförändrad eller lägre i förhållande till föregående år. Vid utgången av 2011 ska dock låneskulden vara oförändrad eller lägre i förhållande till 31 december Uppfyllelse: Det långsiktiga målet om lägre eller oförändrad låneskuld bedöms uppnås sett över budgetperioden Avsättning pensioner Från och med 2010 ska minst 5 Mkr årligen, plus reavinster från försäljning av mark, avsättas för den ansvarsförbindelse som ligger utanför balansräkningen och som avser intjänade pensionsförmåner till den anställda före

8 Uppfyllelse: Målet avser avsättning from 2010 och årligen framåt i syfte att delvis motverka den kostnads- och likviditetsbelastning som pensionsåtaganden före 1998 innebär. I och med bokslut 2007 reserverades 5 Mkr vilket innebär en tidigare avsättning än vad målet avser. Avstämning sker av ovanstående finansiella mål i delårsrapporten. Vi bedömer att resultatet i delårsrapporten är förenligt med de övergripande mål som fullmäktige antagit för Det prognostiserade resultatet för 2008 visar på ett underskott om -8,3 Mkr. Detta innebär högre resultatkrav Resultat- och balansräkningen Söderhamns kommuns delårsrapport består förutom förvaltningsberättelse av resultaträkning, balansräkning, investeringsredovisning och en sammanställd driftsredovisning. Kommunen visar ett positivt resultat per 31/8 om 31,2 Mkr. De största avvikelserna under perioden består av att kultur- och samhällsutvecklingsnämnden visar en avvikelse om + 4,8 Mkr, barn- och utbildningsnämnden visar en avvikelse om -5,8 Mkr, omvårdnadsnämnden visar en avvikelse om +4,9 Mkr och nämnden för lärande och arbete visar en avvikelse om +9 Mkr. Vi bedömer att resultaträkning och balansräkning är uppställd i enlighet med Kommunal redovisningslag med undantag av att uppgifter saknas för perioden för panter och ansvarsförbindelser. Vi rekommenderar att dessa uppgifter redovisas i delårsrapporten. 8 Övrigt I delårsrapporten har inga avsteg redovisats från de redovisningsprinciper som ligger till grund för redovisningen av årsredovisningen förutom att semesterlöneskuldens förändring ej påverkat periodens resultat. Information lämnas om detta i delårsrapporten. Någon kassaflödesanalys för kommunen redovisas inte i delårsrapporten. Vi rekommenderar att en kassaflödesanalys redovisas i delårsrapporten. Noter redovisas inte i delårsrapporten. Vi rekommenderar att noter lämnas till väsentliga poster. I delårsrapporten finns en nämndredovisning som är övergripande. Nämnderna gör egna delårsbokslut samt prognos för helårsutfallet. 8