bokslutskommuniké 2011

Transkript

1 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén har inte granskats av revisorerna.

2 Region Halland bildades den 1 januari 2011 som en sammanslagning av Landstinget Halland och kommunalförbundet Region Halland. Uppdraget för regionen omfattar att erbjuda alla som bor eller vistas i Halland en god hälso- och sjukvård och att främja fortsatt utveckling och tillväxt.

3 ekonomiskt resultat Justerat resultat enligt det lagstadgade balanskravet uppgår till 24 mnkr. I slutet av september 2011 beslutade Sveriges Kommuners och Landsting att sänka diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen. Följden av detta blev att pensionsskulden ökade kraftigt och att en finansiell kostnad av engångskaraktär belastade årets resultat med 144 mnkr. Denna kostnad har exkluderats vid framräkning av balanskravsresultatet. Region Hallands verkliga resultat för 2011 uppgår till -115 mnkr. I resultatet ingår medel från kömiljarden med hela 173 mnkr, till följd av att Region Halland under 2011 haft den bästa tillgängligheten till vården i landet. Jämfört med budget innebär resultatet en negativ avvikelse med -108 mnkr. Sjukhusen visade stora underskott mot budget (-183 mnkr), stimulansbidragen för kömiljarden blev högre än förväntat (+136 mnkr), skatteintäkterna blev högre (+131 mnkr), medan den jämförelsestörande finansiella kostnaden inte var budgeterad (-144 mnkr). För 2011 uppgår det sammanlagda resultatet för nämnder och driftstyrelser, exklusive regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen till -196 mnkr, vilket är 189 mnkr sämre än budgeterat. Volymerna av hälso- och sjukvård fortsätter att öka och den ständiga processen att utveckla vårdens möjligheter och behov har medfört en relativt hög kostnadsutveckling för hälso- och sjukvården. Sämst ekonomiskt utfall visar Hallands tre sjukhus, vars sammanlagda resultat är ett underskott på 183 mnkr och med motsvarande budgetavvikelse. Resultatet för sjukhusen är 130 mnkr sämre än föregående år. Sjukhusens rullande 12 månadersresultat har successivt försämrats under hela Trots beslutade åtgärdsplaner har den negativa ekonomiska utvecklingen på sjukhusen inte kunnat vändas. Den globala ekonomiska krisen med svagare konjunkturutveckling och minskad sysselsättning som följd medförde en kraftig försvagning av skatteintäkterna under Under 2010 återhämtade sig den svenska ekonomin, vilket ledde till en relativt stark återhämtning på arbetsmarknaden och ett växande skatteunderlag. Även under 2011 har återhämtningen fortsatt med uppreviderade skatteintäktsprognoser som följd. Detta kan utläsas i att regionens skatteintäkter har ökat med 4,3 procent, vilket är 131 mnkr mer än budgeterat. Under hösten 2011 har de ekonomiska orosmolnen ökat med anledning av turbulensen på de finansiella marknaderna tillsammans med skuldkrisens utveckling inom bland annat Euroområdet. Förutsättningarna för svensk ekonomi är i flera avseenden betydligt bättre än i åtskilliga andra länder, men utvecklingen i omvärlden har stor påverkan. Sveriges Kommuner och Landsting skrev den 15 december 2011 bland annat: Vår bedömning är att tillväxten i svensk ekonomi stannar upp. Det innebär att även den positiva utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden gör halt och att arbetslösheten stiger. Fundamenta i svensk ekonomi är dock fortsatt starka och vår bedömning är att ekonomin återigen börjar växa en bit in på Uppgången i arbetslösheten blir därför begränsad. Trots bedömningar om lägre tillväxt och vikande sysselsättning ändras skatteunderlagsprognosen mycket lite. Utfallet för statsbidrag och utjämning blev i princip enligt budget. Finansnettot, exklusive jämförelsestörande finansiell post, uppgick till 35 mnkr, vilket är 2 mnkr lägre än budgeterat. 3

4 skatte- och nettokostnadsutveckling Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 3,0 procent under Under 2010 erhölls ett tillfälligt konjunkturstöd med 124 mnkr, om detta stöd exkluderas uppgår ökningen av skatt och statsbidrag till 5,0 procent. Efter att nettokostnaderna endast ökade med 1,8 procent under 2010, har nu ökningstakten stigit till 4,9 procent, vilket är 1,9 procentenheter högre än den budgeterade nivån. Trots den höga ökningstakten har nettokostnaden påverkats positivt av de extra statsbidragen för den ökade tillgängligheten (kömiljarden), utan dessa hade ökningstakten varit 7,6 procent. Återigen är nu ökningstakten för nettokostnaderna högre än för skatte- och statsbidragsintäkterna. Det fortsatt kärva ekonomiska läget gör det fortsatt mycket viktigt att fokusera på kostnadernas och intäkternas utveckling, för att regionen ska kunna uppfylla målet om en stark ekonomi. måluppfyllelse avseende stark ekonomi En stark ekonomi på kort och på lång sikt innebär ett resultat som ger förutsättningar för en god ekonomisk hushållning där varje generation bär sina kostnader. Det innebär att det egna kapitalet behöver förstärkas med cirka 130 mnkr per år, för exempelvis framtida pensionsutbetalningar och investeringar. För 2011 uppfylls inte detta. Nettokostnadsandelen och dess utveckling I målet Stark ekonomi fastslås att: För Region Halland bedöms att ett konjunkturanpassat resultat, mätt som nettokostnadsandel, kan ligga inom intervallet procent med en genomsnittlig nivå över tid på 99 procent. Med hänsyn till att ekonomin fortfarande är på väg att återhämta sig efter en lågkonjunktur har regionen kortsiktigt sänkt målsättningen till högst 100 procent under Nettokostnadsandelen för 2011 uppgick till 101,7 procent, vilket innebär att målsättningen inte uppfylls. Men om vi bortser från effekten av sänkt diskonteringsränta så uppgår nettokostnadsandelen istället till 99,6 procent. Här måste också beaktas att de extra statsbidragen för kömiljarden har haft positiv effekt och reducerat nettokostnadsandelen med 2,5 procentenheter års försämrade värden beror på att ökningstakten för verksamheternas nettokostnader åter är högre än ökningstakten för skatteintäkter och statsbidrag. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen över den senaste femårsperioden uppgår till 98,8 procent, vilket är en försämring med 0,7 procentenheter jämfört med föregående år. Soliditet I målet Stark ekonomi fastslås att: Soliditeten bör på lång sikt uppvisa sådan styrka att den är positiv även när pensioner inklusive löneskatt intjänade före 1998 inkluderas. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen, det vill säga inklusive pensioner intjänade före år 1998, uppgick 2011 till - 9,7 procent, vilket är en försämring med 6,9 procentenheter jämfört med Försämringen förklaras dels av regionens negativa resultat, men beror främst på att pensionsförpliktelserna under ansvarsförbindelser har ökat med drygt nio procent med anledning av den sänkta diskonteringsräntan. Målet uppfylls därmed inte. I 2011 års balansbudget var soliditeten beräknad till - 5,1 procent. Regionens soliditet 2011 exklusive ansvarsförbindelsen uppgick till 50,1 procent, vilket är en försvagning med 3,9 procentenheter jämfört med Region Halland har i jämförelse med andra regioner/landsting en stark soliditet. 4

5 nettoinvesteringar Under 2011 har regionen investerat 344 mnkr (285 mnkr 2010) i fastigheter och utrustning. Största enskilda investering är den pågående ombyggnationen av den psykiatriska intensivvårdsavdelningen på Hallands sjukhus Halmstad (23 mnkr). Andra pågående investeringar är ombyggnationen av barn och ungdomspsykiatrisk avdelning i Halmstad (17 mnkr), nybyggnation av elevboende i Löftadalen (10 mnkr), ombyggnation av BB-avdelningen på Halland sjukhus Varberg (11 mnkr) samt upprustning och verksamhetsanpassning av specialistmottagningar i Falkenberg (12 mnkr). ekonomiska utsikter 2012 Budgeterat resultat inklusive vissa engångskostnader är fastställt till - 22 mnkr. Skattesatsen har höjts till 10,42 (+70 öre inklusive skatteväxling på 20 öre). Försämrade förutsättningar under 2012 medför sannolikt att resultatet försämras i storleksordningen 100 mnkr jämfört med budget. Halmstad den 25 januari 2012 Catarina Dahlöf Regiondirektör Lars-Anders Rothman Ekonomidirektör personal Den 31 december 2011 hade Region Halland medarbetare, varav var tillsvidareanställda. Jämfört med föregående år har antalet anställda totalt ökat med 514 medarbetare. Till stor del beror detta på regionbildningen den 1 januari 2011 då drygt 400 medarbetare tillkom. Regionen har i genomsnitt haft anställda under Av regionens anställda är 80 procent kvinnor och 20 procent män. Av samtliga anställda har 72 procent en heltidsanställning, vilket är en ökning med 4,5 procent jämfört med föregående år. I november 2010 fattades beslutet att alla medarbetare med deltidsanställning ska erbjudas möjlighet till heltidsanställning. Under 2011 var det drygt 200 personer som visade intresse av att gå upp till heltid. Sjukfrånvaron fortsätter att sjunka och uppgår totalt till 3,7 procent vilket är 0,3 procentenheter lägre än föregående år. 5

6 resultaträkning (Mnkr) UTFALL 2010 UTFALL 2011 BUDGET 2011 Verksamhetens intäkter 869, , ,5 Verksamhetens kostnader , , ,0 Avskrivningar -247,0-263,2-266,8 Verksamhetens nettokostnad , , ,3 Skatteintäkter 5 006, , ,0 Statsbidrag, utjämning 1 530, , ,2 Finansiella intäkter 64,0 91,2 87,5 Finansiella kostnader -24,3-55,8-49,9 Jämförelsestörande finansiell kostnad -143,6 0,0 ÅRETS RESULTAT 154,7-114,9-6,6 Avstämning mot balanskrav -0,7 139,0 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAV 154,0 24,2 balansräkning (Mnkr) 31 dec dec 2011 Anläggningstillgångar 2 858, ,0 Bidrag till statlig infrastruktur 180,0 180,0 Omsättningstillgångar 3 008, ,7 SUMMA TILLGÅNGAR 6 046, ,7 Eget kapital, ingående värde 3 110, ,1 Årets resultat 154,7-114,9 Summa eget kapital 3 265, ,2 Summa avsättningar 980, ,4 Långfristiga skulder 416,0 417,2 Kortfristiga skulder 1 385, ,0 Summa skulder 1 801, ,2 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 6 046, ,7 ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser 3 431, ,5 6

7 resultat Mnkr Resultat Balanskravsresultat investeringar Mnkr skatte- och nettokostnadsutveckling % 8 Skatt statsbidrag Nettokostnader

8 Box 517, Halmstad