Landstingsdirektörens ekonomirapport juli 2012

Transkript

1 1 (6) e Ekonomiavdelningen, LLK Landstingsdirektörens ekonomirapport juli

2 2 (6) Ekonomi Trots förvärrad skuldkris i Sydeuropa och tecken på en försvagad konjunktur på flera andra håll i världen har svensk ekonomi fortsatt att växa. SKL bedömer att den svenska ekonomin har utvecklats bättre än vad som befarades i våras. Fallet i BNP under sista kvartalet 2011 har hämtats in och tillväxten har varit stark. Samtidigt märks emellertid allt fler varningssignaler i omvärlden som indikerar svag eller ingen tillväxt. SKL har därför i sin senaste bedömning valt att skriva ned tillväxtutsikterna även för svensk del. Landstingets ekonomi är fortsatt ansträngd, med förvaltningar som visar underskott. Det är endast händelser av engångskaraktär som gör att prognosen trots allt är positiv. Landstinget beräknar efter juli månad att årets resultat kommer att uppgå till plus 197 miljoner kronor. Jämfört mot budget är det en positiv avvikelse med 96 miljoner kronor. Utöver landstingets prognos så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en prognos på plus 28 miljoner kronor innan dispositioner och skatt. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag & utjämning Övrigt Finansiering Prognosen för landstingets verksamheter sammantaget är en förbättring med 12 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Förbättringen beror främst på en positiv skatteprognos. Det är slutavräkningen för som beräknas bli 21 miljoner kronor bättre jämfört med föregående prognos. Försäljningar av fastigheter och bostadsrätter har även gett ökade reavinster med 4 miljoner kronor. Den enda prognosförändringen på förvaltningsnivå är Kollektivtrafikförvaltningen som förbättrar sin prognos med 2 miljoner kronor. Landstinget har valt att tillämpa försiktighetsprincipen gällande osäkra fordringar, vilket har en negativ effekt på resultatet med 15 miljoner kronor. Landstingets nettokostnad Nettokostnaden är enligt prognos miljoner kronor (Exklusive återbetalning AFA-försäkring som är en jämförelsestörande post). Detta är en negativ avvikelse mot budget med 161 miljoner kronor. Nettokostnadsutvecklingen nu ligger på 3,4 procent (Exklusive jämförelsestörande poster). Nettokostnaden är betydligt lägre än samma period föregående år (4,0), men är trots detta för hög. Det är nödvändigt att landstinget sänker nettokostnaderna ytterligare för att kunna säkerställa en långsiktig finansiering. Likviditet och finansiella placeringar Landstingets korta finansiella placeringar inklusive likvida medel uppgår till 801 miljoner kronor per den 31 juli. Jämfört med maj månad så är det en försämring med 29 miljoner kronor. Att de likvida medlen ska försämras under året är förväntat. Medelavkastningen på de korta finansiella placeringarna inklusive likvida medel uppgår till 2,27 procent ifall man inkluderar avkastningen på Plusgirot. Om man exkluderar Plusgirot uppgår avkastningen till 2,81 %. Det vill säga avkastningen har förbättrats något sedan senaste prognosen. De långfristiga placeringarna har ett marknadsvärde på 999 miljoner kronor vilket är en förbättring med fem miljoner kronor jämfört med maj månad. Sedan årsskiftet har dock marknadsvärdet på de långfristiga placeringarna ökat med 33 miljoner kronor. Det bokförda värdet uppgår till 951 miljoner kronor. Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,4 procent jämfört med I maj och juni har retroaktiv lön och ny lön betalats ut för de förbund som är klara i löneöversyn. Återstående förbund får retroaktiv lön och ny lön i samband med löneutbetalningen i september. Förändringen är på en rimlig nivå. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en ökning med 133 årsarbetare vid en jämförelse mellan ackumulerat utfall januari till och med juli i år med

3 3 (6) samma period i fjol. Semestermånaderna juni och juli bidrar till ett lägre genomsnittligt antal årsarbetare. Kollektivtrafiknämnden har tillkommit med ett genomsnittligt antal årsarbetare på 59 till och med juli. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är efter juli 4,5 procent vilket är på samma nivå som Landstingets mål är att den totala sjukfrånvaron är högst 4,5 procent. Sjukfrånvaron varierar över året och har de senaste åren varit högre under våren. I diagrammet visas utfallet under löpande år för Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer är 2,5 procent och i stort oförändrad jämfört med Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar är på 1,2 procent och är nu på samma nivå som 2011, efter att ha legat betydligt högre under våren på grund av influensa och vinterkräksjuka. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 31 miljoner kronor efter juli och det är 2,4 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 8 procent. Diagram 3: Utvecklingen av total sjukfrånvaro Uppföljning total sjukfrånvaro, LUL mål 4,5 % 5,0 Procent 4,5 4,0 3,5 3,0 Ack jan Ack febr Ack mars Ack april Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug Ack sept Ack okt Ack nov Årsutfall År 2010 År 2011 År

4 Bilagor Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Bokslut 2011 Budget Årsprog Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter (6) Not

5 Nettokostnad och resultat per förvaltning, nämnd och styrelse Nettokostn bokslut 2011 Nettokostn budget Nettokostn prognos 5 (6) Förgående prognos Resultat Budget Prognos Förvaltning, tkr 2011 Hälso och sjukvårdsstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Summa hälso och sjukvård Kulturnämnden, Kultur i länet Varuförsörjningsnämnden Landstingsservice Kollektivtrafikförvaltningen Landstingets resurscentrum Centrala funktioner Summa förvaltningar, nämnd och styrelse Finansförvaltningen Summa Landstinget i Uppsala län Justerad budget Utfall LIKVIDITETSUTVECKLING Prognos Jan Feb Mar Apr Maj Jun Juli Aug Sep Okt Nov Dec Likviditetsutveckling () Summa likvida medel minus upplåning vid månadens slut (nettolikviditeten) Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Justerad budget Utfall Prognos 600 Diff budget-utfall Den justerade likviditetsbudgeten utgår från nettolikviditeten per och sålunda ej från landstingsfullmäktiges budgetbeslut. Från och med 2010 ingår ej långa placeringar, det vill säga placeringar över ett år i nettolikviditeten.

6 6 (6) Likvida medel inkl korta placeringar Belopp Till och med Ränta % SEB 25, ,65 SEB 25, ,75 SEB 50, ,75 SEB 50, ,75 SEB 50, ,75 Totalt SEB 200,0 Nordea 75, ,95 Nordea 50, ,95 Nordea 50, ,80 Nordea 75, ,30 Nordea/Plusgirot 328,2 Löpande 1,52 Totalt Nordea Plusgirot 578,2 Övrigt 23,0 SUMMA 801,2 Genomsnittsränta % exkl. Plusgirot 2,81 Genomsnittsränta % inkl. Plusgirot 2,27 Långa placeringar ( över 1 Anskaffning, Aktuellt värde,, % april, % Förfall, år Avkastning Avkastning år) Nordea obligation 50,0 52, ,0 1,0 Nordea obligation 100,0 114, ,0 1,0 Agenta Hedgefond 300,0 320, ,0 0,5 SEB obligation 100,0 109, ,0 1,0 Nordea obligation* 150,0 154, * 1,0 0,0 SEB strukturerad produkt 101,0 94, ,0 2,0 SEB strukturerad produkt 150,0 154, ,5 0,0 Totalt 951,0 999,0 *Avkastning per sista juni Portföljen består värdemässigt (anskaffningsvärde) av 42 % obligationer, 32 % hedgefonder och 26 % strukturerade produkter. Genomsnittlig löptid på pensionsplaceringar mindre än 3 år. Indexjämförelser per 31 juli ej publicerade. Långfristiga skulder Skuldbelopp, Nordea lån depå kollektivtrafik 404,1