Landstingets månadsrapport. Mars 2012

Transkript

1 1 (9) Ekonomiavdelningen, LLK Landstingets månadsrapport Mars 2012

2 2 (9) Ekonomi Landstinget beräknar efter mars månad att årets resultat kommer att uppgå till 41 miljoner kronor. Jämfört mot budget är det en negativ avvikelse med 60 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget beror främst på att Kollektivtrafikförvaltningen lämnar en negativ prognos på 42 miljoner kronor. Prognosen är dock 4 miljoner bättre än föregående prognos. Den förbättrade prognosen beror på att KPA kommit med en ny förbättrad pensionsprognos. Andra förändringar sedan föregående prognos är att Lasarettet i Enköping och Kollektivtrafikförvaltningen lämnar försämrade prognoser på 2 miljoner kronor vardera och att HSS lämnar en nollprognos vilket är en avvikelse mot budget med 1 miljon kronor. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Landstingets nettokostnad Nettokostnaden är enligt prognos miljoner kronor, vilket är en negativ avvikelse mot budget med 93 miljoner kronor. Försämringen mot budget beror på ökade nettokostnader för Kollektivtrafikförvaltningen, Finansförvaltningen, Landstingets ledningskontor och Primärvården. Trots försämringen mot budget är nettokostnadsutvecklingen låg, 2,5 procent (rensat för den kostnad som motsvarar skatteväxlingen för kollektivtrafik). Den låga nettokostnadsutvecklingen berör framför allt på att Akademiska har en prognos på -100 miljoner kronor 2012 jämfört med ett utfall på -190 miljoner kronor Ekonomi på utvalda förvaltningar Här redovisas ekonomin för de förvaltningar där det har skett förändringar mot budget eller om det ändå bedöms vara intressant information för läsaren. Akademiska lämnar en prognos enligt budget. Trenden för det ekonomiska årsresultatet ligger efter tre månader på minus 200 miljoner kronor istället för budgeterade minus 100 miljoner kronor. Eftersom det endast har gått tre månader på året är det vanskligt att dra för långtgående slutsatser då mindre variationer i början av året får stort genomslag i trenden för helåret. Sjukhuset arbetar konsekvent efter det kostnadsanpassningsprogram som tagits fram. Efter april kommer divisionerna att kommentera kostnadsanpassningsprogrammet och även redovisa åtgärderna på verksamhetsområdesnivå till sjukhusledningen. Lasarettet lämnar en prognos på minus 2 miljoner kronor efter mars. Anledningen till den försämrade prognosen är lägre röntgenintäkter. Kollektivtrafikförvaltningens helårsprognos pekar mot ett underskott på 42 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor sämre än föregående prognos. 31 miljoner kronor av underskottet beror på ett högre vagntimmepris från Gamla Uppsala buss än vad som är budgeterat. En annan orsak är att Kollektivtrafikförvaltningen får ta ansvar för all infrastruktur ovan mark, till exempel avseende vindskydd. En kostnad som kommunerna tidigare har burit. Även intäkter för skolkort och trafikintäkter mot angränsande län har ett negativt utfall jämfört mot budget. Finansförvaltningen lämnar en förbättrad prognos jämfört med föregående månad med 9 miljoner kronor. Förbättringen beror på en mer gynnsam pensionsprognos. Finansförvaltningen ligger nu i nivå med budget. Medborgare och kund Akademiska och lasarettet rapporterar i särskild ordning utifrån anvisningar från produktionsstyrelsen. Primärvården uppfyller på en övergripande nivå de målvärden som gäller för tillgängligheten. Tillgängligheten i telefon är i februari 91 procent samt 89 procent vad gäller tillgänglighet till nybesök hos läkare inom sju dagar. Vid marsmätningen är det enbart en vårdcentral som ligger under målvärdet för telefontillgänglighet enligt regelböckerna.

3 3 (9) När det gäller tillgängligheten till läkarbesök inom sju dagar så är det nio vårdcentraler som ligger under målvärdet. Detta utgör en försämring i förhållande till den mätning som gjordes föregående månad. Brist på allmänläkare tillsammans med sjukfrånvaro har även i mars påverkat situationen. Så gott som samtliga enheter inom Habilitering och hjälpmedel uppfyller målet att 90 procent av alla ansökningar och uppdrag är verkställda inom ramen för vårdgarantin. Hörcentralen når inte målet, vilket beror på att fem audionomer slutade i höstas i samband med LOV och att alla vakanta tjänster inte kommer att vara tillsatta förrän senare under våren. Förvaltningen räknar med att senare under året uppnå målet även för Hörcentralen. Folktandvårdens specialisttandvård har under flera år haft köer. Kötiden för oprioriterade remisser är avsevärt längre än 3 månader. Akuta patienter får tid inom några dagar. Tabell 1: Kötid för oprioriterade remisser mars 2012 Specialitet Kötid som längst (månader) Antal remisser i kö jfr 2011 Bettfysiologi % Endodonti % Parodontologi 5-69 % Protetik % Pedodonti 5 Narkos-- tandvård 5 Folktandvårdens mål att 10 procent fler tider bokas via Internet uppnås efter mars. Antal bokade internettider januari mars 2012 jämfört med samma period föregående år har ökat med 13,3 procent. Landstingsservice ska återrapportera arbetet med genomförande av prio 1 åtgärder. Åtgärdslista är framtagen och aktiviteterna är prissatta. Insatserna planeras, efter prioritering, för genomförande till hösten Landstingets resurscentrum ska redovisa resultat med återkoppling till förvaltningarna inom 48 timmar. Arbete har påbörjats för att säkerställa metoder att mäta återkopplingen inom Ekonomi, Personal och Utdata. Produktion Jämförelser mellan utfall och överenskommen produktionsvolym för januari till mars har bara skett för Lasarettet i Enköping. För Akademiska sjukhuset har produktionen jämförts med föregående år då den överenskomna produktionsvolymen ännu inte periodiserats. Förseningen beror bland annat på övergången till ny grupperare och viktlista samt till löpande förändringar av sjukhusens produktionsåtaganden för att klara vårdgarantin. Lasarettet ligger över sin periodiserade beställning. Sammantagna DRG-poängen för öppen och sluten vård ligger 10 procent över grundbeställningen. Bakgrunden till den stora avvikelsen är den aktiva satsningen för att förbättra lasarettets egen kösituation och påbörjandet av att ta emot extra patienter inom protes- och koloskopiområdet enligt beslut i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (dnr HSS ). Akademiska sjukhuset har ökat sin C- länsproduktion jan-mars 2012 jämfört med samma period 2011 något mer än den demografiska uppräkningen om man tar hänsyn till ej grupperade vårdtillfällen och läkarbesök. En del av ökningen förklaras av ökat antal vårdtillfällen på grund av årets svåra influensaepidemi. Neontalvården och den psykiatriska verksamheten uppvisar också stora ökningar inom den slutna vården. För riks- och regionvården uppvisar Akademiska fortsatt en ökning jämfört med föregående år. Ökningen är 1,7 procent och återfinns främst inom kirurgdivisionen och neurodivisionen. En sammantagen bedömning är att sjukhusens utfall väl följer förväntad produktion inklusive beslutade kökortningssatsningar. Produktionen för Primärvårdens vårdcentraluppdrag fortsätter att öka något mer än den demografiska utvecklingen. En stor del av ökningen av sjukvårdande behandlingar förklaras av sjukgymnastbesök vilka var anslagsfinansierade under inledningen av Även inom den anslagsfinansierade verksamheten ökar läkarbesöken vid till exempel akutmottagningarna i Tierp och Öst-

4 4 (9) hammar och vid mottagningen för hemlösa och habiliteringshusläkarmottagningen. Antalet behandlade patienter av Folktandvården inom allmän tandvård och sjukhustandvård ökar i jämförelse med samma period förra året. Ökningen gäller såväl barn, ungdomar som vuxna patienter. Frisktandvården har en fortsatt positiv utveckling. Vårdvalet inom hörselrehabiliteringen har minskat antalet besök på Hörcentralen hos Habilitering och Hjälpmedel. Inom Syncentralen och Tolkcentralen har däremot besöken ökat. Landtingsservice har som mål att årets planerade underhållsåtgärder ska genomföras. Arbetet har kommit igång på ett bra sätt och olika arbetsgrupper har börjat ta form. Planering och besiktningar av den långsiktiga underhållsplanen har startat och registrering av åtgärder i fastighetssystemet Landlord pågår. Åtgärder och aktiviteter enligt plan har startat och följer uppsatta tidplaner. Resurscentrums mål för dröjsmålsräntekostnaderna är att förvaltningen ska medverka till att dessa minskar med 50 procent jämfört med år De tre första månaderna 2012 har dröjsmålsräntekostnaderna minska med 31 procent jämfört med motsvarande period Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med en procent jämfört med 2011 och är på en rimlig nivå. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en ökning med 99 årsarbetare vid en jämförelse mellan ackumulerat utfall januari till och med mars i år med samma period i fjol. Kollektivtrafiknämnden har tillkommit 2012 med ett genomsnittligt antal årsarbetare om 60 till och med mars. Akademiska sjukhuset har ökat antalet årsarbetare med 61 och Lasarettet i Enköping med 27 årsarbetare. Primärvården redovisar en minskning med 50 årsarbetare. Även Folktandvården har minskat antalet årsarbetare med motsvarande 12. Vid Akademiska förklaras ökningen bland annat av övertagandet av GE Healthcares personal vid PET-centrum, beslutade verksamhetsförändringar och externt finansierad verksamhet. Lasarettets ökning förklaras av det utökade uppdraget inom kirurgi och det är gruppen sjuksköterskor som har ökat mest. Minskningen vid Primärvården är helårseffekt av förändringar Primärvården har som mål att öka närvarotiden för distriktsläkare med hänvisning till att det för närvarande är drygt 20 vakanta läkartjänster. Utifrån rådande marknadssituation bedömer Primärvården att målsättningen är svår att uppnå. Vid Folktandvården beror minskningen bland annat på ökat uttag av semester, sjukdom och avvaktan att ersättningsrekrytera. Kostnaderna för inhyrd personal prognostiseras till 59 miljoner kronor summerat för Akademiska, Lasarettet och Primärvården. År 2011 var utfallet för dessa förvaltningar 60 miljoner kronor. Vid Primärvården är inhyrning nödvändig för att klara vårdcentralsuppdraget. Vid Akademiska är bristen på läkare inom psykiatrin fortsatt stor och vid lasarettet är det svårt att rekrytera överläkare inom vissa specialistområden. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är efter mars 4,8 procent vilket är 0,3 procentenheter högre än helår Sjukfrånvaron varierar över året och har de senaste åren varit högre under våren. I diagrammet visas utfallet under löpande år för Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer har minskat jämfört med 2011, från 2,5 procent till 2,4 procent. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar är 1,5 procent och har ökat jämfört med 2011 då den var 1,2 procent. Vid flera förvaltningar har den korta sjukfrånvaron ökat orsakat av influensa och vinterkräksjuka. Vid Lasarettet i Enköping har den totala sjukfrånvaron ökat och är efter mars 5,3 procent. Lasarettets mål för året är 4,4 procent. Sjukfrånvaron har ökat för både kvinnor och män men endast i åldersgruppen över 50 år. Det är främst den korta sjukfrånvaron som har ökat och det förklaras av influensa och vinterkräksjuka. Produktionen är fortsatt hög och bemanningen har klarats med hjälp av vikarier och övertidsarbete. Bedömningen från lasarettet är att i

5 5 (9) nuläget behöver inte några särskilda åtgärder vidtas. högre än samma period i fjol, vilket motsvarar en ökning på 5 procent. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 15,7 miljoner kronor efter mars och det är nästan 0,8 miljoner kronor Diagram1: Utvecklingen av total sjukfrånvaro Uppföljning total sjukfrånvaro 2012, LUL mål 4,5 % 5,0 Procent 4,5 4,0 3,5 3,0 Ack jan Ack febr Ack mars Ack april Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug Ack sept Ack okt Ack nov Årsutfall År 2010 År 2011 År 2012

6 6 (9) Bilagor Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not

7 Nettokostnad och resultat per förvaltning, nämnd och styrelse Nettokostn bokslut 2011 Nettokostn budget 2012 Nettokostn prognos (9) Förgående prognos 2012 Resultat Budget Prognos Förvaltning, tkr Hälso och sjukvårdsstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Summa hälso och sjukvård Kulturnämnden, Kultur i länet Varuförsörjningsnämnden Landstingsservice Kollektivtrafikförvaltningen Landstingets resurscentrum Centrala funktioner Summa förvaltningar, nämnd och styrelse Finansförvaltningen Summa Landstinget i Uppsala län Likviditet Justerad budget Utfall LIKVIDITETSUTVECKLING 2012 mnkr Prognos Jan Feb Mar Apr Maj Jun Juli Aug Sep Okt Nov Dec Likviditetsutveckling (mnkr) Summa likvida medel minus upplåning vid månadens slut (nettolikviditeten) Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Justerad budget Utfall Prognos 464 Diff budget-utfall Den justerade likviditetsbudgeten utgår från nettolikviditeten per och sålunda ej från landstingsfullmäktiges budgetbeslut. Från och med 2010 ingår ej långa placeringar, det vill säga placeringar över ett år i nettolikviditeten.

8 8 (9) Likvida medel inkl korta placeringar Belopp Till och med Ränta % SEB 50, ,10 SEB 50, ,10 SEB 25, ,10 SEB 50, ,10 SEB 75, ,10 SEB 50, ,10 SEB 50, ,90 Totalt SEB 350,0 Nordea 75, ,00 Nordea 75, ,90 Nordea 50, ,30 Nordea/Plusgirot 119,3 Löpande 1,53 Totalt Nordea 319,3 Swedbank 50, ,15 Swedbank 50, ,14 Swedbank ,15 Swedbank 17,0 Löpande 2,50 Totalt Swedbank 167,0 Övrigt 15,6 SUMMA 851,9 Genomsnittsränta % 3,02 Långa placeringar Anskaffning, Aktuellt värde, mnkr 2012, % mars, % Förfall, år Avkastning Avkastning ( över 1 år) mnkr Nordea obligation 50,0 52, ,0 0 Nordea obligation 100,0 113, ,0 0 Agenta Hedgefond 300,0 321, ,5 0,5 SEB obligation 100,0 109, ,8 0,8 Nordea obligation* 150,0 153, * 0,0 0 SEB strukturerad 101,0 92, ,2 2,0 produkt SEB strukturerad 150,0 154, ,5 0 produkt Totalt 951,0 995,6 *Avkastning per sista februari Portföljen består värdemässigt (anskaffningsvärde) av 42 % obligationer, 32 % hedgefonder och 26 % strukturerade produkter. Genomsnittlig löptid på pensionsplaceringar cirka 3 år. Indexjämförelser per 30 mars ej publicerade. Långfristiga skulder Skuldbelopp, mnkr Nordea lån depå kollektivtrafik 396,5

9 9 (9) Resultat fastigheter och övrigt LSU Resultaträkning TKR Landstingsservice Period Helår BESKRIVNING Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år RESULTAT LANDSTINGSSERVICE Resultaträkning Fastigheter TKR Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år BESKRIVNING HYRESINTÄKTER AVTALSARBETEN ÖVRIGA INTÄKTER SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIALKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL DRIFTKOSTNADER MEDIAKOSTNADER ÖVRIGA KOSTNADER AVTALSARBETEN SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RES FÖRE OVERHEAD ARVODESKOSTNAD FRÅN ÖVRIG VERKSAMHET RESULTAT FASTIGHETER NYCKELTAL Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år KR/M2 BRA FÖRVALTAD YTA BRA VARAV OUTHYRD YTA BRA OUTHYRD YTA % 10,6% 10,6% 0,0 10,6% 10,6% 10,6% HYRESINTÄKT 359,88 356,78 3, , , ,09 MEDIA -72,55-80,09-7,54-260,06-271,78-240,66 DRIFTKOSTNAD -28,30-29,44-1,14-119,98-117,75-119,95 PLANERAT UNDERHÅLL TOTAL YTA -13,20-30,61-17,41-122,46-122,46-126,82 Resultaträkning TKR Övrig verksamhet Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år BESKRIVNING FASTIGHETSDRIFT TELE, TRANSPORT, TRYCKERI OCH PARKERING ENTREPRENADER ÖVRIGT SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIAL-/VARUKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL FÖRBRUKNINGSINVENTARIER/-MATERIAL TELE OCH POST ÖVRIGA TJÄNSTER ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RESULTAT FÖRE ARVODE INTÄKT ARVODE FRÅN FASTIGHET RESULTAT ÖVRIG VERKSAMHET

10 1 (6) Akademiska sjukhuset Månadsrapport

11 2 (6) Månadsrapporten 2012 Medborgare och kund Detta avsnitt rapporteras i särskild ordning utifrån anvisningar från produktionsstyrelsen. Ekonomi För 2012 finns en överenskommelse mellan sjukhusdirektör, respektive divisionschef och övrig verksamhet avseende förutsättningar och nödvändiga åtgärder för att klara årets budget. Årsbudgeten innebär att sjukhuset redovisar ett underskott på 100 miljoner kronor för 2012 i enlighet med landstingsstyrelsens tidigare beslut, se bilaga 1 årsprognos. Sjukhuset har ålagts att sänka sina kostnader med cirka 350 miljoner kronor till och med 2013 års utgång. I det beloppet ingår de tidigare beslutade kostnadsminskningarna om 100 miljoner kronor för Till detta tillkommer nya poster, dels en högre uppräkning för kommande löne- och prisuppräkningar om cirka 50 miljoner kronor och dels en uppräkning av kostnaderna på cirka 100 miljoner kronor för den demografiska utvecklingen, Psykiatrins hus, nya läkemedel och för ny medicinsk teknik med mera. Sammanlagt ca 350 miljoner kronor. Detta förutsätter att ingen målrelaterad ersättning från 2011 behöver återbetalas till Hälso- och sjukvårdstyrelsen under De övergripande strategier och planer som sjukhuset arbetar med för att nå en ekonomi i balans har resulterat i inkomna åtgärder motsvarande 239 miljoner kronor vilket är 19 miljoner kronor högre än det för 2012 uppsatta målet att vidta åtgärder om 220 mnkr. Sjukhuset har valt att åstadkomma kostnadsanpassningen med hjälp av tre strategier: ökade intäkter, minskade omkostnader och minskade personalkostnader. Fördelningen mellan de tre strategierna är preliminär och kan komma att ändras allt eftersom resultatet av 2012 års åtgärder successivt visar sig i uppföljningen av sjukhusets ekonomi. Sjukhuset har till produktionsstyrelsens sammanträde den 22 mars skickat in förslag till såväl kostnadsanpassningsprogram för 2012 som affärsplan. Kostnadsanpassningsprogrammet kommer att följas upp månatligen i samband med analysen av verksamheternas månadsresultat. Produktionen under årets första två månader var hög. För att under mars månad dämpas. Sammanvägt ökade C-läns produktionen till och med mars med 2,2 procent ( 3,8 procent till och med februari) jämfört mot föregående år och riks- /regionvården ökade med 1,8 procent (7,8 procent till och med februari). Detta kan till en del vara förklaringen till att även kostnaderna inledningsvis ligger på en hög nivå i relation till föregående år. Produktionsnivån kan till exempel förklara kostnadsökningar för läkemedel, medicinskt material och medicinsk service. Trenden för det ekonomiska årsresultatet ligger efter tre månader på minus 200 miljoner kronor istället för budgeterade minus 100 miljoner kronor. Personalkostnadstrenden ligger i nivå med budget. Utvecklingen under mars månad innebar betydligt mindre riks- /regionintäkter i trenden samtidigt som även kostnader till en del minskade. Sammantaget en försämring med 45 miljoner kronor jämfört mot föregående månadsrapport. Eftersom det endast har gått tre månader på året är det vanskligt att dra för långtgående slutsatser. Intäkterna varierar mellan månaderna och även mindre

12 3 (6) variationer i början av året får stort genomslag i trenden för året. Åtgärder, inom kostnadsanpassningsprogrammet, som planeras genomföras från och med april och framåt beräknas sänka nettokostnaderna med cirka 74 miljoner kronor under resten av året. C-länsproduktionen ligger drygt en procent över beställningen vilket innebär ökade kostnader utan ökade intäkter. Antingen anpassas produktionen till beställningen under resten av året eller får sjukhuset en ökad beställning. Det innebär att kostnadsavvikelsen kommer att minska alternativt intäkterna öka. Divisionerna lämnade sin första månadsrapport den 20:e mars. Deras sammanvägda bedömning av prognosen för året ligger i nivå med årsbudgeten. Divisionerna kommer att till april månads rapport kommentera kostnadsanpassningsprogrammet och även redovisa åtgärderna på verksamhetsområdesnivå. Utifrån det övergripande kostnadsanpassningsprogrammet, C-länsproduktionen och divisionernas prognoser redovisar sjukhuset trots trenden fortsatt en årsprognos på minus 100 miljoner kronor. Årsprognosen inkluderar ingen återbetalning av målrelaterad ersättning för För 2012 har en investeringsram för medicinteknisk utrustning på 209 miljoner kronor beviljats varav 34 miljoner kronor avser psykiatrins hus. Från och med mars månad har investeringarna för MIT överflyttats till sjukhuset varför investeringsramen ökat med drygt 34 miljoner kronor. Merparten av beviljade medel exklusive psykiatrins hus, hänför sig till ersättningsutrustning. Utfallet hittills i år uppgår till 17,1 miljoner kronor. Motsvarande period föregående år hade sjukhuset investerat för 20,3 miljoner kronor. Prognosen för året ligger i nivå med budget. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat 0 Verks intäkter Personalkostnader /- 0 Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering /-0 Avvikelsen på 10 miljoner kronor vad gäller den fasta ersättningen hänför sig till en bedömning att den målrelaterade ersättningen, som betalas ut per månad, efter måluppfyllelse inte kommer att uppnås fullt ut vad gäller behandling. Produktion I nedanstående tabell har produktionen för C-län jämförts i förhållande till föregående år då överenskommen produktionsvolym ännu inte periodiserats. Akademiska/lasarettet Förändr % Totalkostnad per producerad DRG 1,4% Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 2,7% Vårdtillfällen DRG utfall/föregående år 5,6% Vårdtillfällen antal utfall/föregående år 2,7% Läkarbesök DRG utfall/föregående år -2,9% Läkarbesök antal utfall/föregående år 1,2% Övriga besök antal utfall/föregående år 1,8% Drg-produktionen för C-länsvården ligger över produktionen jämfört mot föregående år med en ökning på 3 procent men avtar jämfört med föregående månad. Slutenvården för C-län ökar framför allt inom Kvinna- och barndivisionen, Neurodivisionen och Onkologi-, thorax- och medicindivisionen. Trycket på infektion var även i mars fortsatt högt. En markant ökad slutenvård redovisas för Öron- näs- halssjukdomar och lungmedicin. Allt förklaras av den svåra influensaepidemin. Övriga besök har ökat med 1,8 procent. Framför allt inom psykiatridivisionen syns ett ökat remissinflöde. Extra psykologer som finansieras av rehabiliteringsgarantimedel har tillsatts och produktionen har ökat med 7 procent. Slutenvården inom riks- och regionvården ökar jämfört mot föregående år men ökningstakten har avtagit. Ökningen i perioden är 1,7 procent och återfinns inom kirurgdivisionen och neurodivisionen.

13 4 (6) Akademiska sjukhuset har en intäktsbudget på miljoner kronor för riks- och regionvård och prognosen för året är att sjukhuset når upp till budget. Hittills har drygt 19 procent av intäktsbudgeten uppnåtts, vilket utgör 367 miljoner kronor Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 1,06 % 61 1,0 % 4,8-0,1 29 mnkr 29 mnkr Timlönekostnaden för 2012 är enligt plan. Förändringen är en effekt av 2011 års lönerevision tillsammans med den avtalsenliga ökade ersättningen för arbete under obekväm arbetstid. Sjukfrånvaron är 4,8 procent till och med mars vilket är 0,1 procentenhet lägre än Den minskade sjukfrånvaron motsvarar 3 årsarbetare jämfört med Kostnaderna för inhyrd personal uppgår till 5,7 miljoner kronor till och med mars, vilket är 1 miljon kronor lägre än föregående år. Detta beror på eftersläpning av inkommande fakturor. Sjukhuset beräknas hittills ha köpt ungefär lika mycket läkartjänster inom psykiatrin i år som föregående år. Bristen på läkare inom psykiatrin är fortsatt stor i kombination med ett ökat vårdbehov. Bilagor 1. Årsprognos Personalstrukturen till och med mars har inte förändrats för läkare. Däremot har framförallt andelen sjuksköterskor ökat. Detta beror bland annat på verksamhetsförändringar, såsom att akutsjukvårdens intermediärvårdsavdelning öppnat, ökat antal vårdplatser på neurokirurgens intermediärvårdsavdelning, vakanstillsättningar av anestesi- och operationssjuksköterskor med mera. Antalet årsarbetare har ökat med i genomsnitt 61 jämfört med samma period Ökningen förklaras av; 11 årsarbetare; externt finansierad verksamhet, inklusive driftprojekt och ALF -21 årsarbetare; verksamhet som har överförts till annan vårdgivare 17 årsarbetare; övertagande av GE Healthcares personal till PET centrum 80 årsarbetare; effekt av beslutade verksamhetsförändringar, omorganisationer och kvalitetsförbättringar, såsom akutsjukvårdens intermediärvårdsavdelning, neurokirurgens avdelning för intermediärvård, psykiatrins hus.

14 5 (6) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Akademiska sjukhuset tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter ) Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader ) Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS ) Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT ) INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning ) Försäljning av fastigheter Not 3) I den fasta ersättningen ingår tkr som är målrelaterad ersättning som betalas ut i efterskott när målen uppnåtts. Den har reducerats med 10 mnkr utifrån beömnd måluppfyllelse under resten av året. 4) Det kraftigt negativa resultatet i perioden hänför sig till att den rörliga ersättningen inte utbetalats i relation till periodiserad budget. Utförd produktion ligger över planerad nivå i perioden och årsprognosen för rörliga intäkter ligger på beslutad nivå utifrån beställningen. 5) MIT:s investeringsbudget på tkr har överförts till Akademiska sjukhuset, varför budgetramen och prognosen har justerats.

15 6 (6) 1) Övriga intäkter (tkr) Utfall Utfall Helår Alf medel Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader (tkr) Utfall Utfall Helår Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Lokal- och fastighetskostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi med mera Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resekostnader Information och PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader Förlust vid avyttring och utrangering av anläggningstillgångar

16 1 (3) Månadsrapporten 2012 Folktandvården Medborgare och kund Mål: Minska köer - Max 3 mån väntetid för att komma till vård för alla patienter Specialisttandvården har under flera år haft köer. Kötiden för oprioriterade remisser är avsevärt längre än 3 månader. Akuta patienter får tid inom några dagar. Kötid för oprioriterade remisser mars 2012: Kötid som längst (mån) Antal remisser i kö jfr 2011 Specialitet Bettfysiologi % Endodonti % Parodontologi 5 69 % Protetik % Pedodonti 5 Narkos-- tandvård 5 Köerna till narkostandvård är helt beroende på att tandvården inte tilldelas narkosresurser av Akademiska sjukhuset. Samtliga patienter i kön för att få tandvård är prioriterade patienter. Inom tandregleringen finns inga köer. Arbetet med att korta kötiderna fortsätter under Mål: 10 % fler tider bokade via Internet Antal bokade internettider januari-mars år 2011 var År 2012 har tider bokats under motsvarande period, dvs. en ökning med 13,3 %. Ekonomi Resultatutvecklingen t o m mars är positiv, även om överskottet för kvartalet inte når upp till budgeterad nivå. Avvikelsen beror huvudsakligen på att intäkternas fördelning i budget lagt för stor andel på första kvartalet. Kostnadsutvecklingen är fortsatt positiv d v s underskrider budget. En av orsakerna till avvikelsen är att årets lönerevision ännu inte är genomförd. Folktandvården väljer att tills vidare bibehålla en prognos på budgeterad nivå. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Produktion Folktandvården Förändr % Allmäntandvård och sjukhustandvård + 4,1 % Frisktandvårdsavtal + 3,5 % Antalet behandlade patienter inom allm.tandvård och sjukhustandvård har ökat. Ökningen gäller såväl barn- och ungdom som vuxna patienter. Frisktandvården har en fortsatt positiv utveckling. Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 0,34 % -12-2,9 % 4,9 % 0,64 26 tkr 0,1 mnkr Årsarbetare Antal årsarbetare för perioden uppgick till 399. Det är en minskning med 2,8 %. Minskningen kan förklaras av att fler tagit ut semester under perioden och en ökad frånvaro p g a sjukdom och vård av barn

17 2 (3) samt avvaktan med ersättningsrekryteringar. Timlönekostnader Folktandvårdens timlönekostnad uppgick för perioden till 190,07 vilket kan jämföras med 2011, då timlönekostnaden uppgick till 189,42. Den procentuella ökningen är 0,34 och väntas öka efter den årliga löneöversynen. Sjukfrånvaron Folktandvårdens totala sjuktal för perioden uppgick till 4,9 %. Det innebär en ökning med 0,64 procentenheter. Målet för 2012 är 4,3 %. Orsaken till ökningen kan förklaras av att den korta sjukfrånvaron har ökat med 0,64 procentenheter. Många medarbetare har under perioden har haft influensan, förkylning och magsjuka. Långtidssjukfrånvaron för perioden har också ökat lite med 0,19 procentenheter och uppgick till 2,02 %. Inhyrd personal Under en begränsad period kommer vi att ta in inhyrd personal (en tidigare pensionerad medarbetare) vid vår Tandregleringsklinik i Enköping i avvaktan på en nyanställning pga pensionsavgång Bilagor 1. Årsprognos

18 3 (3) Bilaga 1 Årsprognos Folktandvården Årsprognos Folktandvården tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Investeringar i immateriella och Investeringar i utrustning

19 1 (6) Habilitering och hjälpmedel Månadsrapport Mars-2012.

20 Månadsrapporten 2012 Medborgare och kund Mål: 90 % av alla ansökningar och uppdrag är verkställda inom ramen för vårdgarantin. Så gott som samtliga enheter inom Habilitering och hjälpmedel uppfyller målet idag förutom Hörcentralen. Detta beror på att fem audionomer slutade i höstas i samband med LOV och att alla vakanta tjänster inte kommer att vara tillsatta förrän senare under våren. Det är stor brist på audionomer i landet. Hörcentralen har dessutom konkurrens när det gäller audionomer på ett helt annat sätt än före LOV. Både de nya privata vårdgivarna samt Hörsel- och balanskliniken på Akademiska sjukhuset konkurrerar idag om audionomer. Förvaltningen räknar med att senare under året uppnå målet även för Hörcentralen. Den statliga förstärkta vårdgarantin omfattar barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Första besök till habiliteringen ska ske inom 30 dagar. Efter beslut om behandling ska insats påbörjas inom ytterligare 30 dagar. Vi uppfyller idag den förstärkta vårdgarantin. Ekonomi Som föregående uppföljning redovisar Habilitering och hjälpmedel en prognos i paritet med budget. Vi vill dock flagga för, som vi även redovisade vid februaris uppföljning, kostnader som förvaltningen har svårt att påverka. Det är hjälpmedel- och löneökningskostnader. Ett sparkrav har även i år varit nödvändigt att lägga ut på alla verksamheter för at få en budget i balans. Produktion Habilitering och hjälpmedel Från 1 november 2011 består hörcentralens produktion endast av den fördjupade hörselrehabiliteringen. Det innebär att förändringen mellan åren inte är relevant. I redovisningen nedan ingår även telefonrådgivning. Habilitering och hjälpmedel Förändr % Hab besök -9,7% HörC besök -39% SynC besök 32% HjälpmedelsC -7% Tolkcentralen 4% Medarbetare Tabell: Timlönekostnad proc. förändring jfr föreg. år Utv. av årsarbetare jfr samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jfr föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jfr årsbudget 0,77% 0-0,2% 4,15% -0,04% - Det är ingen större förändring av den totala sjukfrånvaron. Huvuddelen av långtidssjukskrivningarna är att hänföra till icke arbetsrelaterade sjukdomar. 2 (6) Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter 15,7 15,7 Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad -171,3-171,3 0 Fast ersättning 171,6 171,6 Övrigt -0,3-0,3 Finansiering 171,3 171,3 0

21 3 (6) Bilagor 1. Årsprognos 2. Dispansansökningar 3. Närvarotid

22 4 (6) BILAGA 1. Årsprognos Habilitering och hjälpmedel tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Not Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter

23 5 (6) Dispenser januari - mars 2012 Tillsvidareanställda Not Tidsbegränsade Not Personalkategori Ackumulerat antal sökta dispenser Ackumulerat antal beviljade dispenser Ackumulerat antal sökta dispenser Ackumulerat antal beviljade dispenser Sjukvårdspersonal - varav läkare Administrativ personal varav chefer Övriga Summa

24 6 (6) Bilaga 3 MÅNAD 2012 UPPFÖLJNING AV NÄRVAROTID MÄTT I ÅRSARBETARE 1 Tabellen visar genomsnittligt utfall för antalet årsarbetare hittills i år jämfört med samma period föregående år. Totala antalet årsarbetare är uppdelat på månadsanställda, timanställda, extratid (arbetad jour och beredskap, övertid) och uttag av kompensationsledighet. Samtliga redovisas i årsarbetare och förändringen är i jämförelse med samma period föregående år. I tabellen på yrkesgrupp redovisas endast större och/eller viktiga förändringar av antal årsarbetare mellan åren. Totalt antal årsarbetare Genomsnitt antal årsarbetare 2011 Genomsnitt antal årsarbetare 2012 Förändr i antal Proc förändr VARAV Månanst 2012 Förändr månanst Timanst 2012 Förändr timanst Extratid 2012 Förändr extratid Komputtag 2012 Förändr Komp uttag Totalt exempel Varav urval på yrkesgrupp: 1 Definition årsarbetare: Definieras enligt rapporterad tid per lönemånad omvandlad till årsarbetare. Rapporterad tid är summan av arbetad tid inklusive extratid. Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro m fl) är borträknad. På årsbasis divideras summan av arbetad tid med årsarbetstiden (1 980 timmar) vilket ger antal årsarbetare. Måttet bygger på 165 timmar i månaden enligt SKL.

25 1 (4) Månadsrapport Lasarettet i Enköping

26 2 (4) Månadsrapporten 2012 Ekonomi Lasarettet prognostiserar med underskott 2 Mkr Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt 0 Finansiering En felaktig debitering i februari avseende röntgentjänster bidrog till en felaktig prognos föregående månad. Det verkliga utfallet var 1,8 mkr lägre vilket innebär att månadens prognos korrigerats med motsvarande belopp gällande röntgenintäkter. När det gäller röntgentjänst har antalet undersökningar i magnetkamera och datatomograf ökat, medan de konventionella röntgenundersökningarna minskat markant. Totalt sett ligger intäkterna under budgeterad nivå. Riks- och regionvårdsintäkterna beräknas understiga budget med 7,6 mkr vilket förklaras av den intensiva satsning på kökortning som lasarettet medverkar i. Den extra beställningen på 100 st protesoperationer och 300 st koloskopier innebär 7 mkr i ökad rörlig ersättning. Ytterligare kökortningsinsatser är utförda och planerade vilket beräknas generera 6 mkr. Föregående års trend med höga kostnader för inhyrd personal fortsätter. Kostnaden är obudgeterad och ska rymmas inom ordinarie personalbudget vilket inte kommer att vara möjligt Prognosen visar att personalkostnader inklusive inhyrd personal kommer att överstiga budget med 6 mkr vilket framförallt är en konsekvens av svårigheten att rekrytera läkare med specialistkompetens. Produktion Produktionstakten på lasarettet ligger över periodiserad budget främst med anledning av den beslutade kökortningsinsatsen. För att möjliggöra snabbt omhändertagande av tillkommande 100 st protesoperationer och 300 st koloskopier pågår en intensiv satsning för att förbättra lasarettets egen kösituation. Vid Kirurgmottagningen har läkarbesök genomförts på tre månader, vilket är 440 fler än periodiserat. Remissvolymen har ökat med 81 remisser under perioden jämfört med föregående år. Lasarettet prognostiserar ökad produktion av protesoperationer för att kunna utföra ytterligare 50 operationer, totalt 650 protesoperationer på helår. Lasarettet i Enköping Utfall Totalkostnad per producerad DRG 52,4tkr Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 1,7 Förändr % Vårdtillfällen DRG utfall/beställning 3,9 % Vårdtillfällen antal utfall/beställning 4,5 % Läkarbesök DRG utfall/beställning 18,5 % Läkarbesök antal utfall/beställning 4,1 % Övriga besök antal utfall/beställning 17,5 % Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år 0,8% Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring 6,7% Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år 0,9% Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 8,0 mnkr 8,0 mnkr Timlönekostnaden har ökat från 206,3 till 208,1 det vill säga med 0,8 procent jämfört med Ökningen beror på ökade kostnader som en följd av löneöversynen samt till viss del en förändring av personalstrukturen, där andelen läkare och sjuksköterskor ökat medan andelen undersköterskor minskat. Att den genomsnittliga timlönekostnaden inte ökat mer, beror på att vi använt

27 3 (4) hyrpersonal i högre utsträckning än vid motsvarande period föregående år. Närvarotiden mätt i årsarbetare har ökat från 400 till 427 jämfört med föregående år, vilket ger en ökning på 6,7 procent. Ökningen beror framförallt på det utökade uppdraget inom kirurgin och det är gruppen sjuksköterskor som ökat mest. Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 12,7 procent högre än för motsvarande period Ökningen beror dels på att antalet årsarbetare ökat men också på att sjuklönekostnaden och kostnaden för övertid har ökat. Kostnaderna för inhyrd personal är 3,7 miljoner kronor, vilket är 1,1 miljoner kronor högre än för samma period föregående år. Ökningen beror till största del på svårigheter att rekrytera överläkare inom vissa specialistområden. Lasarettets mål är att under 2012 minska sjukfrånvaron till 4,4 procent. Hittills i år har sjukfrånvaron ökat med 0,9 procent och ligger nu på 5,3 procent. Sjukfrånvaron har ökat för både kvinnor och män men endast i åldersgruppen över 50 år. Den ökade sjukfrånvaron beror framförallt på ökad korttidsfrånvaro där influensa och Calici är den främsta orsaken. Vi kan även se att frånvaron på grund av planerade operationer ökat markant jämfört med samma period föregående år. Produktionen är fortsatt hög och har inte påverkats av sjukfrånvaron. Bemanningen har klarats med hjälp av vikarier och övertidsarbete. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att vi i nuläget inte behöver vidta några särskilda åtgärder avseende sjukfrånvaron. Sjukhuschef Thomas Ericson Bilagor 1. Årsprognos

28 4 (4) Bilaga 1 Årsprognos Lasarettet i Enköping tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS ) Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter ) Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare ) Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal ) Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not 1) Ökad C-länsproduktion kökortningsinsatser 2). Minskad utomlänsvård med anledning av kökortning C-länsvård 3) 300 st koloskopier budgeterad som övrig intäkt, utfall rörlig ersättning 4) Vakanta läkartjänster 5) Utökad produktion samt kvarstående brist på läkare med specialistkompetens

29 1 (3) Månadsrapport Landstingets resurscentrum

30 2 (3) Månadsrapport 2012 Landstingets resurscentrum Medborgare och kund Mått och målnivå: redovisa resultat med återkoppling inom 48 timmar. Arbete har påbörjats för att säkerställa metoder att mäta återkopplingen inom Ekonomi, Personal och Utdata. Ekonomi Prognosen för år 2012 visar på ett resultat på +- 0 kr. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Produktion Arbete har påbörjats med att kartlägga verksamhetens huvudprocesser. Mål för dröjsmålsräntekostnaderna är att förvaltningen ska medverka till att dessa minskar med 50 % jämfört med år De tre första månaderna 2012 har dröjsmålsräntekostnaderna minska med 31 % jämfört med motsvarande period Medarbetare Löneöversynen står för ökningen av timlönekostnaden. Inför varje nyrekrytering omprövas kompetensbehovet. Målsättningen är att andelen handläggare ska öka. Därmed kan en ökning av timlönekostnaden förväntas. Ökningen av antalet årsarbetare och personalkostnaderna beror i huvudsak på att förvaltningen har fått ett ökat uppdrag, Mina vårdkontakter och HSA katalogen. Tre nya medarbetare har rekryterats till dessa verksamheter. Den totala sjukfrånvaron är 3,37 % och målet för 2012 är 4,3 %. Minskning har till största delen skett för sjukfrånvaron > 60 dgr. Den största minskningen av sjukfrånvaron har gruppen > 50 år, från 4,4 till 2,22 %. Den högsta sjukfrånvaron, 4,4 % har åldersgruppen år och de har ökat sjukfrånvaron med 0,39 % jämfört med Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget Bilagor 1. Årsprognos 1,99 % 3 2,7 % 3,37 % -0,84 % 0 mnkr 0 mnkr

31 Bilaga 1. Årsprognos 3 (3)

32 1 (8) Månadsrapport Landstingsservice

33 2 (8) Månadsrapporten 2012 Medborgare och kund Mål; Återrapportering av arbetet med genomförande av Prio 1 åtgärder. Åtgärdslista är framtagen och aktiviteterna är prissatta. Insatserna planeras, efter prioritering, för genomförande till hösten Ekonomi Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2012 som innebär ett underskott på 15 miljoner kronor. Prognosen är därmed förbättrad med 5 miljoner kronor gentemot budget för 2012 och lika med utfallet från föregående år. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Rörlig ersättning Övrigt Finansiering Merparten av förbättringen kan hänföras till ökade hyresintäkter inom de båda affärsområdena och en lägre räntekostnadsnivå än vad som hade beräknats i budget. Landstingsservice driver idag en verksamhet som totalt sett är underfinansierad, vilket syns allra tydligast inom fastighetsverksamheten där 33 miljoner kronor av det totalt prognostiserade underskottet redovisas. Detta uppvägs till viss del av ett överskott på 18 miljoner kronor från övrig verksamhet. Detta förhållande har gällt och redovisats under ett flertal år, men har nu i takt med ökande kapitalkostnader, en relativt hög nivå av tomställda fastigheter, ökande energikostnader etc. nått ett läge då genomförda och pågående kostnadseffektiviseringar inte räcker till för att nå ett balanserat resultat. Effekten av ovan beskrivna obalans är att lokaler och tjänster inte erbjuds landstingsinterna kunder till självkostnadspris, varken avseende fastighetsverksamheten (subvention) eller serviceverksamheten (överpris). Produktion Mål; Återrapportering av tiden från att hyresgäst formellt meddelat minskat behov av del av lokal till tekniskt besked från Landstingsservice till LLK. Finns f n inget särskilt ärende att rapportera om för Mål; Återrapportering av arbetet med att genomföra årets planerade underhållsåtgärder. Under 2011 bildades en ny underhållsenhet inom teknikavdelningen i syfte att skapa en bättre grund och större fokus för arbetet med det planerade underhållet. Arbetet har kommit igång på ett bra sätt och olika arbetsgrupper har börjat att formeras inom enheten. Planering och besiktningar av den långsiktiga underhållsplanen har startat och registrering av åtgärder i fastighetssystemet Landlord pågår. Åtgärder och aktiviteter enligt plan har startat och följer uppsatta tidplaner. Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 1,23 % - 1-0,5 % 5,39 % 0,78 % 0 mnkr 0 mnkr Antal årsarbetare har minskat från 229 år 2011 till 228 per mars Handläggare och ingenjörer har ökat jämfört med 2011, ökningen är enligt plan med förändrad kompetensstruktur. Antal administratörer har minskat. Landstingsservice utveckling av närvarotid mätt i årsarbetare och timlönekostnad kommer under 2012 att minska på grund av att fler verksamheter är föremål för outsourcing. Samtliga medarbetare vid televerksamheten överförs till ny arbetsgivare 1 april 2012.

34 3 (8) Personalstrukturen är under pågående förändring vid bland annat pensionsavgångar. Kompetensnivån är föremål för prövning vid varje avgång, kraven på kompetens kan komma att höjas för att anpassas till den tekniska utvecklingen. Timlönekostnaden per mars 2012 uppgår till 176,58 vilket är en ökning med 1,23 procent jämfört med föregående år. Timlönekostnadens ökning beror på att antalet ingenjörer och handläggare ökat, dessa har en högre lönenivå jämför med administratörer och hantverkare. Ökningen är enligt plan. Förvaltningens totala sjukfrånvaro är 5,39 procent per mars Föregående års sjukfrånvaro redovisades till 4,61 procent. Den längre sjukfrånvaron, 60 dagar och längre uppgår till 3,17 procent. Den längre sjukfrånvaron har ökat med 0,56 procent. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar uppgår till 1,34 procent. Förvaltningen arbetar aktivt med tidig rehabilitering och ett nära samarbete med företagshälsovården och Friskhuset. Förvaltningens personalkostnader kommer att minska under året på med anledning av outsourcing av verksamheter. Personalkostnaderna är föremål för ständig granskning. Inhyrning av personal förekommer inte. Bilagor 1. Årsprognos 2. Uppdelning av resultat mellan fastigheter och övrig verksamhet Thord Hägg Förvaltningsdirektör

35 4 (8) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Landstingsservice tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Anm. Utfall exkluderar förvaltningsinterna poster medan budget och prognos inkluderar desamma.

36 5 (8) Noter avvikelser mellan prognos och budget (Mnkr). 1. Verksamhetens intäkter (+ 17,1 miljoner kronor) Positiv avvikelse mellan prognos och budget som fördelar sig enligt nedan; Ökade hyresintäkter inom de båda affärsområdena (3,2 miljoner kronor) Ökad volym inom fastighetsdrift (1,5 miljoner kronor) Ökad volym inom städ (1,3 miljoner kronor) Kontantavtal inom affärsområde Akademiska (3,0 miljoner kronor) Försäkringsersättningar inom affärsområde Akademiska (3,4 miljoner kronor) Omfördelning av försäljning inom underhållsenheten (4,6 miljoner kronor) 2. Verksamhetens personalkostnader (- 4,3 miljoner kronor) Personalkostnaderna är högre än budget främst med anledning av en omfördelning av försäljning inom underhållsenheten, se ovan, och högre kostnader inom televerksamheten orsakat av att övergången till extern entreprenör har blivit något försenad. 3. Verksamhetens övriga kostnader (- 9,8 miljoner kronor) Negativ avvikelse mellan prognos och budget som i huvudsak fördelar sig enligt nedan; Ökade kostnader för fastighetsdrift (1,3 miljoner kronor) Kontantavtal inom affärsområde Akademiska, se ovan (3,0 miljoner kronor) Försäkringskostnader inom affärsområde Akademiska, se ovan (3,4 miljoner kronor) Ökade konsultkostnader inom underhållsenheten (1,5 miljoner kronor) Ökade kostnader för externa tjänster och köpt material inom fastighetsdrift (0,9 miljoner kronor) Som positiv avvikelse prognostiseras med lägre kostnader för media med 0,6 miljoner kronor. 4. Avskrivningar/nedskrivningar Ingen avvikelse att kommentera. 5. Verksamhetens nettokostnad (+ 3,0 miljoner kronor) Med stöd av ovan förbättras verksamhetens nettokostnadsnivå med 3,0 miljoner kronor. Resultatet är även i nivå med 2011 års utfall. 6. Finansiering (+ 1,8 miljoner kronor) Räntorna beräknas bli lägre med anledning av att investeringarna 2011 blev lägre än vad som förväntades när budget lades. 7. Periodens resultat (+ 4,7 miljoner kronor) Årets prognos redovisas till ett underskott om 15,1 miljoner kronor, vilket är 4,7 miljoner kronor bättre än budget och 0,2 miljoner kronor bättre än föregående år. 8. Fastighetsinvesteringar Fastighetsinvesteringarna ligger kvar på budgeterad nivå, 900 miljoner kronor.

37 6 (8) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET TOTALT Resultaträkning Landstingsservice TKR Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år BESKRIVNING RESULTAT LANDSTINGSSERVICE

38 7 (8) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET FASTIGHET Resultaträkning Fastigheter BESKRIVNING Period Helår TKR Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år HYRESINTÄKTER AVTALSARBETEN ÖVRIGA INTÄKTER SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIALKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL DRIFTKOSTNADER MEDIAKOSTNADER ÖVRIGA KOSTNADER AVTALSARBETEN SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RES FÖRE OVERHEAD ARVODESKOSTNAD FRÅN ÖVRIG VERKSAMHET RESULTAT FASTIGHETER NYCKELTAL Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år KR/M2 BRA FÖRVALTAD YTA BRA VARAV OUTHYRD YTA BRA OUTHYRD YTA % 10,6% 10,6% 0,0 10,6% 10,6% 10,6% HYRESINTÄKT 359,88 356,78 3, , , ,09 MEDIA -72,55-80,09-7,54-260,06-271,78-240,66 DRIFTKOSTNAD -28,30-29,44-1,14-119,98-117,75-119,95 PLANERAT UNDERHÅLL TOTAL YTA -13,20-30,61-17,41-122,46-122,46-126,82

39 8 (8) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET ÖVRIG VERKSAMHET Resultaträkning Övrig verksamhet BESKRIVNING Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år FASTIGHETSDRIFT TELE, TRANSPORT, TRYCKERI OCH PARKERING ENTREPRENADER ÖVRIGT SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIAL-/VARUKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL FÖRBRUKNINGSINVENTARIER/-MATERIAL TELE OCH POST ÖVRIGA TJÄNSTER ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RESULTAT FÖRE ARVODE INTÄKT ARVODE FRÅN FASTIGHET RESULTAT ÖVRIG VERKSAMHET

40 Dnr PV Primärvården Månadsrapport mars 2012 Primärvårdens administration Ulleråkersvägen Uppsala Tel vx Fax pg org nr

41 1 Månadsrapport mars Sammanvägd analys, perspektiv Prognos: Styrkortsperspektiv måluppfyllelse Medborgare Ekonomi Produktion Förnyelse Medarb = = Grön, = Gul, - = Röd Styrkortsprognosen har inte ändrats i förhållande till den som lämnades i februari. Bevakningsområden gäller fortsatt inom medborgare och kundperspektiv och förnyelseperspektivet. Inom dessa perspektiv bedöms aktuella mål vara nåbara men ytterligare aktiviteter kan behövas för måluppfyllelse. När det gäller åtgärdsområden så finns förslag vad gäller ekonomiperspektivet som är rödmarkerad ovan. Produktionsstyrelsen beslutade Dnr PS om åtgärder för att kunna förbättra Primärvårdens resultat för Primärvården prognostiserar ett resultat för 2012 med + 25 miljoner kronor. Sammanfattningsvis så finns det utsikter att nå ett balanserat utfall Den avgörande frågan i denna bedömning kommer att vara tolkningen av det ekonomiska målet. Det vill säga Primärvården bedöms nå sina mål och samtidigt leverera ett positivt resultat i vårdcentralsuppdraget. Det i ekonomidirektörsbeslut fastställda resultatkravet om 33 miljoner kronor bedöms dock inte kunna uppnås under = + Medborgare och kund Primärvården uppfyller på en övergripande nivå de målvärden som gäller för tillgängligheten. Tillgängligheten i telefon är i februari 91 procent samt 89 procent vad gäller tillgänglighet till nybesök hos läkare inom sju dagar 1. Vid marsmätningen är det enbart en vårdcentral som ligger under målvärdet för telefontillgänglighet enligt regelböckerna. När det gäller tillgängligheten till läkarbesök inom sju dagar så är det nio vårdcentraler som ligger under målvärdet. Detta utgör en försämring i förhållande till den mätning som gjordes föregående månad. Brist på allmänläkare tillsammans med sjukfrånvaro har även i mars påverkat situationen. Av bilaga framgår resultatet av mätningen för respektive vårdcentral. Ekonomi Periodutfallet är bättre än budget vilket förklaras av positiv budgetavvikelse gällande anslagsfinansierad verksamhet och projektmedel. Det ekonomiska utfallet i vårdcentralsuppdraget är något sämre än budgeterat nivå. Primärvården har annonserat att det fastställda resultatkravet om 33 miljoner kronor kommer att vara problematiskt att uppnå. Den anslagsfinansierade verksamheten uppvisar en positiv budgetavvikelse till och med februari. Årsprognosen innebär en verksamhet i nivå med budget. I årsprognosen noteras större avvikelser främst vad gäller personalkostnader som 1 Rapportering baserad på ordinarie mätning och ej på SKLs marsmätning som publiceras senare.

42 2 kommer att ha ett överskott mot budget. Detta uppvägs delvis av att kostnaderna för inhyrd personal redovisar motsvarande underskott. Kostnaderna för medicinsk service och läkemedel förväntas nå positiva avvikelser mot helårsbudget. Ändrat upplägg för redovisning av Primärvårdens laboratorieverksamhet förklarar en ökad omsättning i prognosen. Denna förändring motsvarar cirka 8 Mnkr av total förändring. Posten har justerats i förhållande till lämnad prognos i februari. Tabell: Prognostiserat resultat (belopp i Mnkr) Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat 33,0 25,0-8,0 Verks intäkter 760,0 760,0 0,0 Personalkostnader -526,6-492,0 34,6 Övr kostn, inkl avskr -425,4-468,0-42,6 Nettokostnad -192,0-200,0-8,0 Fast ersättning 227,2 227,0-0,2 Övrigt -2,2-2,0 0,2 Finansiering 225,0 225,0 0,0 Produktion Det är en fortsatt stark produktion vad gäller såväl läkarbesök som besök för sjukvårdande behandling. Vid jämförelse med föregående år förklaras en del av ökningen i sjukvårdande behandling av ändrade principer gällande sjukgymnastik. De två första månaderna 2011 var verksamheten anslagsfinansierad. Även inom den anslagsfinansierade verksamheten noteras en ökad produktion gällande såväl läkarbesök som sjukvårdande behandling. Ökningen av läkarbesök gäller främst akutmottagningar samt habiliteringshusläkaren och hemlösamottagningarna. Primärvården Förändr % Totalkostnadsmått/produktivitet 2,0% Läkarbesök 2,8% -varav läkarbesök vc-uppdrag 1,9% Övriga besök 9,7% -varav övriga besök vc-uppdrag 9,9% Produktiviteten är i nivå med det uppställda målet i styrkortet för Det kommer fortsatt vara väsentligt att säkerställa en hög produktion inom nuvarande kostnadsnivå. Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 1,01 % -50 st -7,2 % 5,48 % +0,85 22 mnkr -22 mnkr Målet för timlönekostnadens utveckling 2012 är att den inte ska överstiga 3 procent. Mot bakgrund av genomförda kostnadsanpassningar under 2011 ska närvarotiden avläst i årsarbetare vara lägre för För distrikstläkare är Primärvårdens målsättning att öka närvarotiden genom att det för närvarande är drygt 20 vakanta läkartjänster. Utifrån rådande marknadssituation bedöms detta vara svårt att uppnå. Sjukfrånvaron i perioden har ökat med 0,85 procent i jämförelse med föregående år. En väsentlig förklaring är ett större antal korttidssjukskrivningar på grund av influensa som även påverkat utfallet i mars. Målsättningen är att nå en sjukfrånvaro på maximalt 4,5 procent. Vad gäller inhyrd personal så är kostnaderna fortsatt höga. Förklaringen är främst bristen på allmänläkare. Inhyrning är nödvändig för att klara vårdcentralsuppdraget och sker enligt ett särskilt internt regelverk. Riktade frågor Primärvården har inte noterat några riktade frågor i anslutning till rapporteringstillfället.

43 3 Per Elowsson Primärvårdsdirektör Bilagor 1. Årsprognos 2. Tillgänglighet mars, telefon och nybesök hos läkare inom sju dagar

44 Bilaga 1 Årsprognos Primärvården tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not

45 Bilaga 1 Fotnötter till prognosbilaga 1. Övriga intäkter Budgetavvikelsen förklaras främst av ändrad princip för redovisning av intäkter för Primärvårdens laboratorieverksamhet, motsvarar ca 8 Mnkr i årsvolym. Observera att posten justerats i förhållande till prognos i februari eftersom en intern uppblåsning nu är justerad. 2. Lönekostnader läkare Bruttobudgeten är upprättad utifrån full bemanning samtidigt som ingen budget har lagts för inhyrd personal. 3. Inhyrd personal Se lönekostnader läkare. Mot bakgrund av det ansträngda rekryteringsläget bedömer Primärvården att det kommer att bli ökade kostnader under Med stöd i uppdrag enligt regelböcker måste bemanningssituationen lösas. Kostnadskontrollen sker genom att resurser inte ersätts 1 till Köpt vård Kostnader för läkarinsatser i Särskilda boenden, inkl vissa felperiodiserade poster som avser Prognostiserad kostnadsnivå är dock under budgeterad nivå. 5. Medicinsk service Se not 1 om ändrat upplägg för redovisning av medicinsk service. Tidigare redovisat med en kreditering av kostnaderna för medicinsk service. Dessa intäkter prognostiseras till ca 8 Mnkr ingår i prognos över övriga intäkter istället. 6. Övriga kostnader Samlar totalt 50 konton. Större konton omfattar exempelvis IT-drift, telekommunikation, övriga köpta sjukvårdstjänster, dosdispensering och lokalvård som sammantaget omfattar drygt 60 procent av total kostnad. Budgetavvikelsen förklaras främst av att en icke specificerad rationalisering är inlagd med 8 Mnkr för att i budget uppnå beslutat resultatkrav. Produktionsstyrelsen har fattat beslut i ärendet enligt Dnr Investeringar Med stöd i underlag utifrån genomförd inventering och statusbedömning av utrustningen bedöms en lägre nivå än budget för årets investeringar.

46 Bilaga 2 Telefontillgänglighet mars offentlig Primärvård Andel (%) besvarade samtal (85% lägsta nivå för målrelaterad ersättning) Medelvärde 91 % Procent Österbybruk Östervåla Fjärdhundra Gimo Heby Örsundsbro Flogsta Länna Östhammar Eriksberg Storvreta Svartbäcken/Bälinge Fålhagen Kungsgärdet Samariterhemmet Gottsunda Knivsta Tierp Knutby Alunda Husläkarcentrum Årsta/Gränby Skutskär

47 Bilaga 2 Tillgänglighet Väntetider i Vården mars offentlig Primärvård Andel (%) nybesök till läkare inom sju dagar Meldelvärde 89% (85% lägsta nivå för målrelaterad ersättning) Procent Knutby Tierp Eriksberg Österbybruk Rasbo Örsundsbro Skutskär Fålhagen Samariterhemmet Knivsta Östhammar Östervåla Gimo Gränby Länna Storvreta Årsta Flogsta Kungsgärdet Bälinge Fjärdhundra Heby Alunda Husläkarcentrum Svartbäcken Gottsunda

48

49

50

51

52 Ärende Statusrapport vårdgaranti och kömiljard Lasarettet i Enköping Vårdgarantin Utfallet för mars visar att Lasarettet i Enköping når målet för vårdgaranti för både besök och behandling/operation. Nybesöken ligger på nivå 89 procent vilket är en förbättring med 9 procentenheter jämfört med februari. För patienter med väntetider över 90 dagar är en tredjedel patientvald väntan. Det är främst inom områdena ögonsjukvård och ortopedi avvikelserna finns jämfört med tillgänglighetsmålet. För operation/behandling ligger nivån på 83 procent vilket är en förbättring med 10 procentenheter jämfört februari. Av de patienter som väntat mer än 90 dagar har drygt en tredjedel valt det själva. Se bifogade grafer. Kömiljarden Lasarettet i Enköping uppnår målet för kömiljarden under mars för både nybesök och operation/behandling. Nivån för nybesök är 78 procent och för operation/behandling är nivån 70 procent. Nybesöken har förbättrats med 13 procentenheter och behandling med 5 procentenheter jämfört med februari vilket är en mycket positiv trend. Se bifogade grafer. Trots hög produktionstakt har kön till operation av höft- och knäartros ökat vilket är en effekt av ett högt remissinflöde. Den extrabeställning på 100 protesoperationer lasarettet fick 2012 förbättrar inte situationen nämnvärt jämfört med 2011 eftersom produktionstakten ligger kvar på samma nivå, dvs 600 operationer. Knappt hälften av protespatienterna har i mars väntat på operation mer än 60 dagar och knappt en tredjedel mer än 90 dagar. Inom ortopedin finns också väntetider för operation av hammartå men samtliga av dessa patienter som väntat mer än 90 dagar har själva valt det. Lasarettet har dessutom under mars övertagit ett antal ortopedoperationsfall från Akademiska. Vårdgaranti och därmed kömiljard har gått ut för merparten av dessa patienter vilket ger en negativ effekt på väntelistan för lasarettet men inte för landstinget. Kösituationen beträffande handkirurgi vid årets inledning var förväntad men av tillfällig karaktär och är nu åtgärdad. Förslag till planerade åtgärder för att ytterligare förbättra situationen finns samlade efter kommentarerna till graferna. Kungsgatan Box 908 tfn vx fax org nr

53 2 (6) Kommentarer till grafer februari 2012 Besök- specialist En svag förbättring har skett gällande kösituationen för nybesök mellan och från 63 procent till 65 procent. Handkirurgin har under perioden återhämtat det tidigare planerade produktionsbortfallet enligt planering. Antal väntande har under den senaste månaden minskat från 162st till 112st och nivån har ökat från 43,8 procent till 80,4 procent. För besök inom ögonsjukvården är lasarettets produktion beroende av läkartillgången från Akademiska sjukhuset och kösituationen förklaras av färre konsultdagar 2011 än planerat. Detta har inneburit ca 100 färre mottagningsbesök vilket inte har varit möjligt att hantera i planerad produktionstakt utan skapat en bestående kö. Antal väntande och är oförändrad medan nivån har försämrats marginellt. I förhållande till föregående månad är båda värdena konstanta. Inom länskirurgin översteg remissinflödet 2011 förväntad nivå med nära 600 remisser vilket även återspeglas i mottagningsbesöken som översteg produktionsmålet med 700 besök. Trenden är densamma även i år med ett högre remissinflöde och fler mottagningsbesök än uppdraget omfattar. Trots det minskar väntelistans längd till besök liksom väntetiderna kortas inkl ortopedin. Operation/behandling Den negativa trenden för väntesituationen inom behandling/operation under senare delen av 2011 beror sannolikt på att produktionstakten inte kunde hållas på planerad nivå under våren 2011 främst beroende på operatörsbrist samt det stora remissinflödet strax efter sommaren. Situationen under de två första månaderna i år är sannolikt en effekt av det ökade remissinflödet i slutet av Antal väntande har mellan och har minskat från 991st till 912st medan nivån är oförändrad. Trots detta ser vi med tillförsikt en positiv trend då nivån förbättrats med 2 procentenheter under februari månad vilket motsvarar 18 patienter. Handkirurgin har även gällande operation/behandling återhämtat inplanerat produktionsbortfallet enligt planering och uppnår 85 procent i februari. Antal väntande till operation/behandling gällande ortopedi ligger i nivå med Vi kan dock konstatera att ett positivt trendbrott skett i februari. I förhållande till föregående månad har nivån ökat med 6 procentenheter från 54 procent till 60 procent. De åtgärder som genomförts börjar ge effekt vilket framträder i mars månad. Se bifogade grafer. Väntelistan till urologoperationer ligger förhållandevis stabilt även om vi i dagsläget inte når upp riktigt till målnivån som minskat med 4 procentenheter från 64 procent till 60 procent vilket motsvarar 5 patienter. Åtgärder för att förbättra situationen Lasarettet ser fortsatta problem inom ortopedin. För att förbättra kösituationen för besök kommer fyra extramottagningar att ske under april. I mars och april genomförs också tre extra operationsdagar.

54 3 (6) Behovet av protesoperationer kommer sannolikt inte att kunna tillgodoses under året om uppdraget inte förändras. Antal väntande har det senaste året ökat med nära 100 patienter trots att operationstakten ökats till 600 per år redan Det nuvarande inflödet och en oförändrad operationstakt leder till en ökande obalans och därmed en stigande proteskö. Detta talar för att LUL under 2012 borde upphandla ytterligare minst ett hundratal protesoperationer varav lasarettet kan bidra med en andel. Ett område som bör förbättras är remissrutinerna inom länskirurgin så att flödet inte hindras och värdefull tid tappas. Fördröjningen kartläggs under april som underlag för en eventuell diskussion i branschrådet för kirurgi. Preliminära resultat visar efter två veckor att nära 40 procent av remisserna anländer med mer än en veckas fördröjning men få med mer än fyra veckor. Väntetiden på ögonsjukvård kommer att åtgärdas med en punktinsats i april vilket beräknas återställa kösituationen. Produktionen följer i huvudsak den periodisering av grunduppdraget inklusive tilläggsuppdrag, lasarettet gjort men rekryteringssituationen avseende vissa nyckelkompetenser är fortfarande besvärlig. Dock vi räknar successivt med att kunna minska utnyttjandet av hyrpersonal. Thomas Ericson Sjukhuschef

55 Ärende 52. Utfall vårdgaranti mars 2012 Vårdgaranti nybesök < 90 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Vårdgaranti operation/behandling < 90 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

56 Ärende 52. Utfall kömiljard mars 2012 Kömiljarden nybesök < 60 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kömiljarden operation/behandling < 60 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

57 6 (6) Utfall operationsväntelista och -tid mars Antal väntande och väntetid totalt >90 d d d 0-30 d Antal väntande och väntetid inom ortopedi >90 d d d 0-30 d

58 AS (5) Ärende 52. Statusrapport vårdgarantin och kömiljarden april 2012 Kön till nybesök har minskat med cirka personer (13 %) Andelen patienter som får ett nybesök inom 90 dagar är oförändrad sedan februari. Sjukhuset når ännu inte målet för kömiljarden. Det totala antalet patienter som väntar på nybesök har emellertid minskat med närmare personer från patienter i februari till i mars vilket innebär att kön har minskat med närmare 13 % sedan februari. Trots att antalet patienter som väntat längre än 60 dagar de facto har minskat med 360 personer ökade andelen patienter som väntat längre än 60 dagar med två procentenheter. Detta beror på att minskningen av antalet patienter som väntat mellan 0-60 dagar (ca -700) var större än de som väntat längre än 60 dagar. Därmed ökar dess relativa andel. Största minskningen av antalet väntande patienter finns inom kirurgin (ca 800 pat) följd av medicin (ca 200 pat). Kön till operation och behandling har minskat med 558 patienter (17 %) Avseende operation och behandling når sjukhuset ännu inte målet för kömiljarden men andelen patienter som fick behandling/operation inom 60 dagar ökade från med 5 procentenheter till 61 % i mars. Andelen patienter som får behandling/operation inom 90 dagar ökade än mer, från 67 % i februari till 74 % i mars. I mars väntade patienter på en behandling eller operation vid Akademiska sjukhuset vilket är en minskning med 558 patienter sedan februari. Kömiljard feb andel inom 60 dagar Kömiljard mars andel inom 60 dagar* Vårdgaranti feb andel inom 90 dagar Vårdgaranti mars andel inom 90 dagar* Nybesök - AS 58 % 56 % 72 % 72 % Nybesök - LUL 59 % 58 % 73 % 74 % Operation / behandling - AS 56 % 61 % 67 % 74 % Operation / behandling - LUL 58 % 63 % 71 % 76 % * Uppgift per den 17 april. Definitiva siffror för mars föreligger den 20 april

59 2(5) Nybesök kommentarer från divisionerna Kirurgdivisionen Kömiljard feb andel inom 60 dagar Kömiljard mars andel inom 60 dagar Vårdgaranti feb andel inom 90 dagar Vårdgaranti mars andel inom 90 dagar Handkirurgi 37% 48% 57% 66% Ortopedi 24% 22% 38% 35% Totalt kirdiv 40% 37% 55% 49% Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? I mars har väntetiderna ökat och det är en lägre andel patienter som är inom kömiljardsmålet 60 dagar (37 procent mar jmf 40 procent feb) och inom vårdgarantins 90 dagar (49 procent mar jmf 55 procent feb). Den främsta orsaken till de långa väntetiderna till nybesök är långa väntetider till operation pga. bristande operationskapacitet under stora delar av Om det inte går att erbjuda operation blir incitamenten till att ha nybesök låga. Nu förbättrar vi väntetidssituationen för operation vilket kommer att leda till förbättringar även för nybesöken dock med några månaders fördröjning. Exempelvis kan handkirurgen nu erbjuda alla patienter operation inom 60 dagar vilket under mars inneburit en satsning på extra mottagningar för att ta bort puckeln av väntande nybesök. Rensning av op-väntelistan på ortopeden i kökortningsåtgärderna genererade återbesök som under feb/mars vilket tryckte undan nybesök Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? 1) Väntelistan skall precis som för operation/behandling gås igenom inom samtliga områden. 2) En rad extra mottagningar på kvällstid är inplanerade i april och framåt för att bättra på läget. 3) Fokus på mottagningarnas produktionsstyrning för att möjliggöra produktionsökningar. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? 1) Genomgång av väntelista pågår. Handkirurgens extra mottagningar är genomförda under mars och har redan gett effekt 2) För övriga sker extra mottagningar under våren 3) Produktionsstyrning pågår kontinuerligt och ger löpande effekt. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? I nuläget ej aktuellt.

60 3(5) Neurodivisionen Kömiljard feb andel inom 60 dagar Kömiljard mars andel inom 60 dagar Vårdgaranti feb andel inom 90 dagar Vårdgaranti mars andel inom 90 dagar Plastik o käk 63% 69% 77% 85% Ögon 60% 65% 72% 84% Neurokirurgi 54% 59% 69% 73% Neurologi 52% 62% 74% 82% Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Plastik o käk: Förbättrade siffror tre månader i rad baserat på ökad produktion. Ögon: Vi ser en förbättring från feb och nu klarar vi vårdgarantin och rätt trend på kömiljardkraven. Neurokirurgi: Efterfrågan på neurokirurgi har ökat. Neurologi: Kön har minskat något jämfört med februari månad. Något förbättrad bemanning. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Plastik o käk: Fortsatt produktionsplanering på mottagningen med bland annat ökad antal patienter per mottagningspass. Ögon: Planering och bättre bemanning framöver. Neurokirurgi: Antalet vårdplatser på NIVA ska utökas. Neurologi: Fortsatt tät uppföljning med schemat. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Plastik o käk: 1 maj Ögon: Bemanningen förväntas blir helt optimal först mitten av september men vi har en förhoppning ändå att trenden håller i sig under tiden. Neurokirurgi: Under året. Neurologi: Förhoppning att kunna komma ikapp med väntelistan till nybesök fram till sommaren med risk för undanträningseffekter för återbesök kroniskt sjuka patienter. Tät uppföljning med avseende på patientsäkerhet. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Plastik o käk: Nej. Ögon: Nej. Neurokirurgi: Nej. Neurologi: Med anledning av utredning av vårdval neurologi har framkommit att utökade resurser kanske bör till för att kunna komma till botten med väntelistan. Detta kommer att framföras till tjänstemän och politiker.

61 4(5) OTM-divisionen Kömiljard feb andel inom 60 dagar Kömiljard mars andel inom 60 dagar Vårdgaranti feb andel inom 90 dagar Vårdgaranti mars andel inom 90 dagar Endokrinologi 61 % 87 % 87 % 92 % Hjärtsjukvård 55 % 56 % 65 % 66 % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Endokrinologi klarar nu målet för kömiljarden. Det totala antalet väntande patienter till hjärtsjukvård har minskat från 74 till 61 patienter under mars vilket motsvarar en minskning av kön med närmare 18 procent. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Inom kardiologin pågår en genomgång av väntelista samt genomförs produktionsplanering av mottagningsverksamheten. Operation/behandling kommentarer från divisionerna Kirurgdivisionen Kömiljard feb andel inom 60 dagar Kömiljard mars andel inom 60 dagar Vårdgaranti feb andel inom 90 dagar Vårdgaranti mars andel inom 90 dagar Handkirurgi 65% 94% 73% 95% Kirurgi 61% 70% 75% 75% Ortopedi (exkl rygg) 45% 51% 55% 63% Urologi 46% 38% 56% 47% Ryggkirurgi 24% 26% 26% 35% Totalt kirdiv 46% 54% 56% 62% Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? I mars fortsätter väntetiderna att minska och det är en högre andel patienter som är inom kömiljardsmålet 60 dagar (54 procent mar jmf 46 procent feb) och inom vårdgarantins 90 dagar (62 procent mar jmf 52 procent feb). Den främsta anledningen till förbättringen är att produktionen fortsätter att öka på centraloperation. Urologin går dock åt fel håll vilket är beklagansvärt men man ska komma ihåg att den procentuella försämringen i realiteten rör små volymer. Anledningen bedöms bero på att de kökortningsåtgärder som bl.a. innebar att bedöma om patienter som stått länge på väntelistan de facto fortsatt visade sig ha operationsindikation och har därmed återkommit till behandlingsväntelistan. Vidare har fler patienter passerat gränsen för vårdgaranti/kömiljard än vad som hanterats på operation.

62 5(5) Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? 1) Väntelistan genomlyses inom samtliga områden. Arbetet har lett till att en del patienter kommer att avföras från väntelistan vilket kommer att förbättra väntetidssituationen. 2) Sluss-in projekt på centraloperation som bl. a. innebär tidigare operationsstarter på morgonen. 3) Öka antalet seriedagar på centraloperation, dvs. göra flera likartade ingrepp på samma sal och dag. 4) Fokus på produktionsstyrning för att få ut ännu mer produktion per sal och tillgänglig personalresurs. 5) Dagkirurgisk enhet har startats inom centraloperation för att förbättra det dagkirurgiska patientflödet. Har redan gett stora effekter på framförallt handkirurgens kösituation. 6) Divisionen behöver utöka sin operationskapacitet både i form av salar men även personal. Det har nu startats ett sjukhusövergripande projekt som skulle kunna bidra med att öka divisionens operationskapacitet. 7) Utöver ovanstående pågår det en rad åtgärder inom respektive verksamhetsområde, exempelvis extrasatsningar inom flera områden samt diskussioner om ökat samarbete med Lasarettet i Enköping och externa vårdgivare. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Utvecklingen går nu åt rätt håll och vi har åtgärder på gång som kommer att förbättra läget ytterligare men ytterligare fokus läggs på urologens plan för effekt. OTM-divisionen Thoraxkirurgin klarar målet för kömiljarden. KB-divisionen Kömiljard feb andel inom 60 dagar Kömiljard mars andel inom 60 dagar Vårdgaranti feb andel inom 90 dagar Vårdgaranti mars andel inom 90 dagar Gynekologi 43,9% 48% 56% 63% Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Under årets första månader har det varit mycket sjukdom hos personalen på gyn.op vilket lett till minskad verksamhet. Nu är situationen förbättrad. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Under april sker en särskild satsning under två dagar för att operera av kön. Ev. kommer extrasatsningar även att göras i maj. Uppsala den 17 april 2012 Annemieke Ålenius Administrativ direktör

63 Uppföljning kösituationen Besöksgaranti specialist Väntande - besök (specialist) AS+LIE-väntande - besök (specialist) - tidsserie 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% dgr dgr dgr dgr dgr dgr 0-30 dgr 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% dgr dgr dgr dgr dgr dgr 0-30 dgr 10% 10% 0% AS LIE 0% AS+LE-väntande - besök (specialist) Landstingets ledningskontor

64 Uppföljning kösituationen Besöksgaranti specialist AS - väntande - besök (specialist) AS - väntande - besök (specialist) % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Endokrino logi Plastikkir Ö gonsjukv Neurokir Hjärtsjukv 163 Neurologi Handkir Ortopedi dgr dgr dgr dgr dgr dgr 0-30 dgr Endokrinologi Plastikkir Ögonsjukv Neurokir Hjärtsjukv Neurologi Handkir Ortopedi 1933 Landstingets ledningskontor

65 Uppföljning kösituationen Besöksgaranti specialist LE - väntande - besök (specialist) LE - väntande - besök (specialist) % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% dgr dgr dgr dgr dgr dgr 0-30 dgr % Handkir Ortopedi Ögonsjukv 0 Handkir Ortopedi Ögonsjukv Landstingets ledningskontor

66 Uppföljning kösituationen Behandlingsgaranti specialist Väntande - operation/behandling AS+LE-väntande - operation/behandling - tidsserie 100% 80% 60% 40% dgr dgr dgr dgr dgr dgr 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% dgr dgr dgr dgr dgr dgr 0-30 dgr 30% 0-30 dgr 20% % % 0% AS LIE 0% AS+LE-väntande - operation/behandling Landstingets ledningskontor

67 Uppföljning kösituationen Behandlingsgaranti specialist AS - väntande - operation/behandling AS - väntande - operation/behandling % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% dgr dgr dgr dgr dgr dgr dgr AS-handkirurgi AS-ögon AS-thoraxkirurgi AS-plastikkirurgi AS-öron,näs,hals AS-neurokirurgi AS-kirurgi AS-ortopedi AS-gynekologi AS-urologi AS-ryggkirurgi Landstingets ledningskontor AS-gynekologi AS-urologi AS-ryggkirurgi AS-handkirurgi AS-ögon AS-thoraxkirurgi AS-plastikkirurgi AS-öron,näs,hals AS-neurokirurgi AS-kirurgi AS-ortopedi

68 Uppföljning kösituationen Behandlingsgaranti specialist LE - väntande - operation/behandling LE - väntande - operation/behandling % 90% 80% % 60% 50% 40% 30% dgr dgr dgr dgr dgr dgr 0-30 dgr % % % LE-handkirurgi LE-gynekologi LE-kirurgi+plastik LE-ortopedi LE-urologi 0 LE-handkirurgi LE-gynekologi LE-kirurgi+plastik LE-ortopedi LE-urologi Landstingets ledningskontor

69 Uppföljning kösituationen Samtliga vårdgivare inom C-län Nationell tillgänglighetssatsning - kömiljard ,0% 80,0% Mål II 75,0% 70,0% 65,0% Mål I Besöksgarantin Behandlingsgarantin 60,0% 55,0% 50,0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Landstingets ledningskontor