Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen

Transkript

1 1 (6) Ekonomiavdelningen, LLK Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen oktober 2012

2 2 (6) Ekonomi Landstinget beräknar efter oktober månad att årets resultat kommer att uppgå till plus 182 miljoner kronor. Jämfört mot budget är det en positiv avvikelse med 81 miljoner kronor. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag & utjämning Övrigt Finansiering Prognosen är en förbättring med 10 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Det som har påverkat prognosen positivt är främst en förbättrad prognos från Kollektivtrafikförvaltningen men även från Folktandvården och Landstingsservice. Landstingets nettokostnad Nettokostnadsutvecklingen ligger nu på 3,1 procent (exklusive skatteväxlingseffekt för kollektivtrafik, AFA-försäkring och diverse reavinster vid försäljningar som är jämförelsestörande poster). Föregående månad var nettokostnadsutvecklingen 3,2. År 2011 var nettokostnadsutvecklingen 4,0 procent. Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott mot budget med 91 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 4 miljoner kronor jämfört med föregående månad. Förvaltningar Prog jmf Förändring jmf under PS, mnkr budget föreg prog AS LE -9 0 PV -6 0 HoH -1 0 FTV LSU LRC +4 0 Summa Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets prognostiserade årsresultat om minus 202 miljoner kronor ligger fast, även om en ökad osäkerhet råder när det gäller riks- och regionintäkter, förbrukningen av medicinskt material samt läkemedel i slutenvården. Osäkerheten avspeglas även i utfallet av kostnadsanpassningsprogrammet. Akademiska anser dock att det är alltför tidigt att i detta läge dra tillräckliga slutsatser för att ändra årsprognosen. Det prognostiserade resultatet är ett underskott mot budget med 102 miljoner kronor. Huvudorsakerna till Akademiskas totala underskott mot budget beror främst på att riks- och regionintäkterna ser ut att bli 44 miljoner kronor sämre än budgeterat, återbetalning av den målrelaterade ersättningen från år 2011 på 32 miljoner kronor och ökningen av omkostnader som är operationsrelaterade. Lasarettet i Enköping Lasarettet prognostiserar ett årsutfall på minus 9 miljoner kronor vilket är oförändrat mot föregående månadsrapport. Avvikelsen mot budget förklaras av höga kostnader för inhyrd personal och intäktsbortfall för målrelaterad ersättning. Primärvården Primärvårdens prognos är plus 27 miljoner kronor. Prognosen är 6 miljoner kronor sämre än budget. Resultatet i vårdcentralsuppdraget är plus 25 miljoner kronor och resultatet för den anslagsfinansierade verksamheten plus 2 miljoner kronor. Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. Habilitering och hjälpmedel Habilitering och hjälpmedel kommer enligt prognos att redovisa ett underskott om 1 miljon kronor, vilket är oförändrat jämfört med föregående prognos. Orsaken till underskottet är ökade hjälpmedelskostnader.

3 3 (6) Folktandvården Folktandvården lämnar en prognos på plus 9 miljoner kronor vilket är 4 miljoner kronor bättre än budgeterat. Jämfört med föregående prognos är det en förbättring med 3 miljoner kronor. Landstingsservice Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2012 som innebär ett underskott på 1 miljon kronor, vilket är 19 miljoner kronor bättre än budget Prognosen är förbättring med 1 miljon kronor jämfört med föregående månadsrapport. Avvikelsen mot budget kan främst hänföras till ökade hyresintäkter, lägre kostnader för köpta tjänster och material, lägre kostnader för energi samt lägre kostnader för avskrivningar och räntor. Landstingets resurscentrum Prognosen 2012 för Landstingets resurscentrum visar ett resultat på plus 4 miljoner kronor. Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. Produktion Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping jämförs med överenskommen produktionsvolym för C-länsvården. Överenskommen volym omfattar ej de extrasatsningar som beslutats våren 2012 som utgör 4 procent för Lasarettet och mindre än en procent för Akademiska. Inga större förändringar i produktionstakt eller avvikelser har skett för något av sjukhusen sedan septembers utgång. Lasarettet i Enköping Lasarettet ligger liksom tidigare under året över den periodiserade beställningen, vilket är förväntat eftersom extrasatsningarna inom koloskopi- och protesområdena inte ligger med i beställningen. Sammantagna DRG-poängen för öppen och sluten vård (inklusive ej DRG-satta vårdtillfällen och läkarbesök) ligger 5,8 procent över grundbeställningen. Den stora avvikelsen inom MDC-gruppen, som omfattar muskler, skelett- och bindvävsdiagnoser visar tydligt att extrasatsningarna inom protesområdet fortsätter att ge effekt på lasarettet. Fortfarande är den negativa avvikelsen inom MDC lever, gallvägar och bukspott stor vilket förklaras av att använd periodisering av beställningen inte passar för denna vård. Hud har fortsatt en stor positiv avvikelse. Diagram 1: Avvikelse produktion Lasarettet i Enköping Avvikelse utfall/budget C-län Enköping jan-okt 2012 inom de största MDC-grupperna 25,0 20,0 20,9 Procentuell avvikelse 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0 5,8-9,0 0,9 4,7 1-5,4 13,8 4,3 Totalt inkl ej drg-satta Lever, gallvägar o bukspott Matsmältningsorganen Nervsystemet Andningsorganen Hud Cirkulationsorganen Muskler, skelett och bindväv -15,0 De stora MDC-grupperna

4 4 (6) Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset ligger totalt något över den överenskomna produktionsvolymen. Sjukhuset bedömer att de ska komma upp i en procents överproduktion vid årets slut vilket motsvarar deras del av den extra kömiljardsatsningen. Avvikelserna för nervsystemet och graviditet och förlossningar förklaras av att använd periodisering inte passar för dessa grupper. MDCgruppen Andningsorganen har en större negativ avvikelse denna period än vad som varit fallet tidigare i år. Produktionen inom muskler, skelett och bindväv, där ortopedin redovisas, ligger nåot över grundbeställningen. Slutenvården inom riks- och region fortsätter att minska i förhållande till föregående år. För både C-län och riks- och regionvården ökar den elektiva vården (planerad vård). Ökningarna är störst inom öppenvården (läkarbesök och dagsjukvård). Diagram 2: Avvikelse produktion Akademiska sjukhuset Avvikelse utfall/budget Akademiska C-län jan-okt 2012 för de största MDC-grupperna 6,0 Procentuell avvikelse 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0 0,8-0,8-1,3-2,0-3,8 0,2 4,3 Totalt inkl ej drg-satta Nervsystemet Matsmältningsorganen Cirkulationsorganen Psykiska sjukdomar Andningsorganen Muskler, skelett och bindväv Graviditet, förlossning -6,0-5,0 De stora MDC-grupperna Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,8 procent jämfört med I löneöversyn 2012 återstår utbetalning av retroaktiv lön och ny lön för yrkesgrupperna lärare och skolledare. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en ökning med 161 årsarbetare vid en jämförelse mellan ackumulerat utfall januari till och med oktober i år med samma period i fjol. Ökningen motsvarar 2 procent. Kollektivtrafikförvaltningen, KTF har tillkommit 2012 med ett genomsnittligt antal årsarbetare på 59 till och med oktober. Årsprognosen för kostnaderna för inhyrd personal är 68 miljoner kronor summerat för Akademiska, Lasarettet i Enköping och Primärvården. Lasarettet har försämrat sin årsprognos med två miljoner kronor jämfört med efter september. År 2011 var utfallet för dessa förvaltningar 60 miljoner kronor. Jämfört med 2011 prognostiserar Akademiska en minskning av kostnaderna i år. Enligt Akademiskas månadsrapport uppskattas minskningen motsvara 2,5 årsarbetare hittills i år. Bristen på läkare inom psykiatrin är fortsatt stor och en åtgärd har varit att utöka antalet ST-block. Målet för psykiatridivisionen är att hösten 2013 vara fullt bemannad. Vid Lasarettet i Enköping motsvarar inhyrd personal cirka åtta årsarbetare per månad. Det är en ökning och beror bland annat på svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specialistområden. Vid Primärvården ökar kostnaderna för inhyrd personal då det är ett fortsatt besvärligt rekryteringsläge när det gäller specialister inom allmänmedicin.

5 5 (6) Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är efter oktober 4,5 procent vilket är i nivå med helår Landstingets mål 2012 är att den totala sjukfrånvaron är högst 4,5 procent. Sjukfrånvaron varierar över året och har de senaste åren varit högre under våren. I diagrammet visas utfallet under löpande år för Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer ligger kvar på 2,5 procent och är något lägre jämfört med Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar är på 1,2 procent och är på samma nivå som 2011, efter att ha legat betydligt högre under våren på grund av influensa och vinterkräksjuka. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 43 miljoner kronor efter oktober och det är 2,8 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på nästan 7 procent. Diagram 3: Utvecklingen av total sjukfrånvaro Uppföljning total sjukfrånvaro 2012, LUL mål 4,5 % 5,0 Procent 4,5 4,0 3,5 3,0 Ack jan Ack febr Ack mars Ack april Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug Ack sept Ack okt Ack nov Årsutfall År 2010 År 2011 År 2012

6 6 (6) Bilagor Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not Nettokostnad och resultat per förvaltning, nämnd och styrelse Nettokostn bokslut 2011 Nettokostn budget 2012 Nettokostn prognos 2012 Förgående prognos 2012 Resultat Budget Prognos Förvaltning, tkr Hälso och sjukvårdsstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Summa hälso och sjukvård Kulturnämnden, Kultur i länet Varuförsörjningsnämnden Landstingsservice Kollektivtrafikförvaltningen Landstingets resurscentrum Centrala funktioner Summa förvaltningar, nämnd och styrelse Finansförvaltningen Summa Landstinget i Uppsala län

7 1 (7) Månadsrapport (201210) Akademiska sjukhuset

8 Månadsrapport Ekonomi Det prognostiserade årsresultatet om miljoner kronor ligger fast, även om en ökad osäkerhet råder om var vi hamnar när det gäller riks- och regionintäkterna, förbrukningen av medicinskt material samt läkemedel i slutenvården. Osäkerheten avspeglas även i utfallet av kostnadsanpassningsprogrammet. Det är alltför tidigt att i detta läge dra tillräckliga slutsatser för att ändra årsprognosen. Den lämnade årsprognosen visar på ett fortsatt underskott på 70 miljoner kronor mot budget. Årsprognosen bygger på en analys av utvecklingen av sjukhusets totala ekonomi och divisionernas bedömningar i septemberrapporten. Till det underskottet kommer 32 miljoner kronor för återbetalning av den målrelaterade ersättningen från år Sammanlagt redovisas även fortsättningsvis ett underskott på 202 miljoner kronor varav 100 miljoner kronor är tillåtet och därmed budgeterat. C-länsvården, mätt i DRG-poäng, är i perioden 0,8 procent över beställningen, exklusive produktionen inom vårdval. Riks- och regionintäkterna ligger fortfarande under budget men kompenseras delvis av ökade externa intäkter. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader /-0 Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Intäkterna redovisar ett positivt resultat i årsprognos på 7 miljoner kronor. Riks- och regionintäkterna avviker negativt med 44 miljoner kronor vilket förklaras av en lägre produktion än planerat samt försening av dagkirurgiska projektet (10 miljoner kronor). Övriga intäkter avviker positivt med 39 miljoner kronor. Det är framför allt försäljningen av tjänster såsom medicinsk service och IT som ökar. -Personalkostnadsprognosen är i nivå med budget. -Omkostnadernas årsprognos uppgår till minus 73 miljoner kronor. Avviker gör, köpt vård, medicinsk service, medicinskt material och övriga kostnader såsom sjukresor och förbrukningsinventarier. Det vill säga kostnadsposter som följer produktionsutvecklingen så som ökat antal operationer. Kostnadsökningar ses även för programvaror, licenser och övriga tjänster inom IT. -Finansieringen avviker negativt med 35 miljoner kronor, vilket främst förklaras av återbetalning av målrelaterad ersättning från 2011 och bedömning att den målrelaterade ersättningen 2012, avseende kömiljardsmålet som betalas ut per månad, inte kommer att uppnås fullt ut vad gäller behandling. Detta balanseras upp något av den positiva prognosen för den finansiella nettokostnaden års underskott belastas inte med internränta vilket ger en positiv effekt. Divisionerna prognostiserade ett underskott på drygt 70 miljoner kronor i septemberrapporten. Underskottet hänför sig dels till minskade riks- och regionintäkter, dels till effekterna av förskjutningar i kostnadsanpassningsprogrammet. Utöver det tillkommer 32 miljoner kronor för återbetalning av målrelaterad ersättning från år För 2012 har en investeringsram för medicinteknisk utrustning på 249 miljoner kronor beviljats, varav drygt 39 miljoner kronor avser beviljade medel för IT. Merparten av resterade beviljade medel, exklusive psykiatrins hus, hänför sig till ersättningsutrustning. Utfallet hittills i år uppgår till 105 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner mer än samma period Flera stora upphandlingar har slutförts: CT-utrustning, 5 mnkr Två ambulanser, 3 mnkr IT-utrustning, 6 mnkr Interventionsutrustning Utrustning till centraloperation, 1,3 mnkr Utrustning till strålbehandlingen, 1,4 mnkr 2 (7)

9 3 (7) Utrustning till anestesin, 1 mnkr Utrustning till neurokirurgen, 1,4 mnkr Konventionell röntgen, 2,4 mnkr Intervention anläggningar, 3,9 mnkr 1 Ambulans, 1,8 mnkr Luftburen intensivvård, 1,2 mnkr Prognosen för året avseende investeringarna uppgår till 150 miljoner kronor varav 20 miljoner kronor för IT-utrustning, vilket är 99 miljoner lägre än beviljad ram. Utfallet i kostnadsanpassningsprogrammet är efter september 31 miljoner kronor lägre än plan. Efter september skulle åtgärder för 117 miljoner kronor har gett effekt men utfallet är endast 86 miljoner kronor. Avvikelserna härrör sig till såväl intäkter (-11), personalkostnader (-10) som övriga kostnader (-10). Prognosen för utfallet av kostnadsanpassningsprogrammet på helår 2012 är 152 miljoner kronor vilket är 37 miljoner kronor lägre än den plan som fastställdes i juni och 87 miljoner kronor lägre än den ursprungliga planen som presenterades i mars. En kvartalsrapport (januariseptember) avseende kostnadsanpassningsprogrammet lämnades till Produktionsstyrelsens sammanträde i oktober. Produktion Förändr Exkl vårdval % Totalkostnad per producerad DRG 1,5% Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 0,8% Vårdtillfällen DRG utfall/beställning 0,5% Vårdtillfällen antal utfall/beställning -2,1% Läkarbesök DRG utfall/beställning 1,5% Läkarbesök antal utfall/beställning 1,1% Övriga besök antal utfall/beställning 0,5% Produktionen för C-länsvården ligger till och med oktober 0,8 procent över beställning för DRG. Övriga besök ligger över beställningen med 0,5 procent. Produktionsutfallet är då justerat för de verksamheter som ingår i vårdvalet. Utfallet per MDC varierar dock kraftigt mellan de olika MDC:na. På sjukhusnivå ökar det egna länets slutenvård inom den elektiva vården medan den akuta minskar. Det är framför allt kvinnosjukvården, ortopedi och kirurgi som ökar. Antalet läkarbesök ökar med 1,1 procent mot beställningen. Även för läkarbesöken är det den elektiva vården som ökar medan den akuta ligger mer still. Detta beror delvis på arbetet med kösatsningar inom beslutade områden som delvis inte ryms inom beställningen. Ökningarna återfinns bland annat inom gynekologi, onkologi och barnkirurgi jämfört med samma period föregående år. Vidare ser vi att ökningen av läkarbesök återfinns inom den elektiva dagsjukvården som ökar (5,5 procent). Ökningen återfinns inom ögonsjukdomar, kvinnosjukvården samt öron-, näs- och halssjukdomar. Slutenvården avseende riks- och regionpatienter har minskat under inledningen av hösten och ligger nu -1,3 procent jämfört mot föregående år. Det är OTM divisionen som minskar kraftigt (-6,8 procent) medan övriga divisioner ökar eller är oförändrade. Inom OTM är det framför allt onkologi, onkologisk endokrinologi och thoraxmedicin som tappar. Framför allt minskar Dalarna sin inremittering till onkologi och thoraxmedicin. De verksamhetsområden som ökar kraftigt är neurokirurgin, ögonsjukdomar och urologi. Läkarbesök riks- och region har ökat med 0,8 procent jämfört med samma period föregående år medan dagsjukvården har ökat med 4,8 procent. Även här är det den akuta vården som minskar och den elektiva som ökar. Ökningen återfinns framför allt inom handkirurgi, onkologisk endokrinologi och barnkirurgi Akademiska sjukhuset har en intäktsbudget på miljoner kronor för riks- och regionvård vilket motsvarar en ökning med 8 procent jämfört mot år 2011, inklusive 2,7 procent för indexuppräkning. Med hänsyn till volymminskningen blir prognosen till och med september att sjukhuset inte kommer att nå upp till budget utan ett underskott om 44 miljoner kronor prognostiseras.

10 4 (7) Hittills har drygt 75 procent av intäktsbudgeten uppnåtts, vilket utgör miljoner kronor. Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 2,92 % 90 1,6 % 4,6 % 0,11 29 mnkr 29 mnkr Timlönekostnaden för 2012 är enligt plan. Förändringen är en effekt av 2012 och 2011 års lönerevision i kombination med strukturella förändringar Antal årsarbetare har ökat med i genomsnitt 90 jämfört med samma period Det är en minskning med 7 årsarbetare jämfört med september månad. Detta förklaras av; 0 årsarbetare; externfinansierad verksamhet inklusive driftprojekt och ALF - verksamhet. (jmf.2 årsarbetare i september) 8 årsarbetare; verksamhet som förts över till annan vårdgivare som psykiatrin i Norduppland, geriatriken i Östhammar och omorganisation av kortvårdskirurgen (jmf. 8 årsarbetare i september) 15 årsarbetare; övertagande av GE Healthcares personal till PET centrum (jmf 15 årsarbetare i september) 116 årsarbetare; effekter av beslutade verksamhetsförändringar omorganisationer och kvalitetsförbättringar såsom akutsjukvårdens intermediäravdelning, införande av barnintensivvårdsavdelning, neurokirurgens intermediärvårdsavdelning, psykiatrins hus, (jmf 111 årsarbetare i september) Personalstrukturen till och med oktober är förändrad jämfört med föregående år. Andelen sjuksköterskor och undersköterskor ökar som en effekt av i huvudsak planerade verksamhetsförändringar. Samtidigt har sjukhuset brist på specialistsjuksköterskor som exempelvis operationssjuksköterskor och intensivvårdssjuksköterskor samt specialistläkare inom vissa specialiteter. Bristerna inom dessa yrkesgrupper har fått effekten att sjukhuset inte kan producera elektiv vård i den omfattning som planerats. Sjukhuset ser ökade svårigheter att även rekrytera grundutbildade sjuksköterskor. Samtidigt har några verksamhetsområden hög personalomsättning med höga kostnader för inskolning och extratid som följd. Sjukfrånvaron är 4,6 procent till och med oktober månad vilket är 0,11 procentenheter högre än samma period förra året. Korttidssjukfrånvaron har minskat något men är stabilt högre än föregående år. Framför allt är det yrkesgrupperna sjuksköterskor och undersköterskor som ökar antalet sjukfrånvarotimmar. En effekt av den ökande korttidssjukfrånvaron är att sjukhuset har fått en ökad sjuklönekostnad på 1,6 miljoner kronor jämfört med samma period förra året. Den ökande sjukfrånvaron motsvarar en minskad närvarotid med 12 årsarbetare. Sjukhuset förväntas inte uppnå målet på en sjukfrånvaronivå på 4,5 procent utan ligga runt 4,9 % vid årets slut. Kostnaderna för inhyrd personal är för oktober är 23,6 miljoner kronor vilket är 4,6 miljoner kronor lägre än föregående år. Inväxling av hyrläkare uppskattas hittills i år vara 2,5 årsarbetare. Sjukhuset beräknar köpa tjänster i enlighet med budget för Bristen på läkare inom psykiatrin är fortsatt stor i kombination med ett ökat vårdbehov. Psykiatridivisionens mål är att hösten 2013 vara fullt bemannad. Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionsuppföljning

11 5 (7) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Akademiska sjukhuset tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS ) Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter ) Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård ) Läkemedel Medicinsk service ) Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material ) Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader ) Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar ) Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad ) Landstingsanslag Fast ersättning från HSS ) Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning ) Försäljning av fastigheter Noter avser kommentarer till prognosen: 1) HSS fattade i maj beslut om medel motsvarande 14,7 mnkr för att korta köerna. 2) Prognosen är justerad p g a lägre volym än planerat samt försening av dagkirurgiska projektet. 3) Intäkter från försäljning av medicinsk service, IT tjänster och utskrivningsklara patienter ökar mer än planerat. Inflödet av intäkter till driftprojekt ökar. 4) Kostnadsnivån för köpt vård är i paritet med föregående år men förväntad kostnadsminskning har uteblivit. 5) Köpt medicinsk service, analyser som inte hanteras inom sjukhuset, ökar inom alla divisioner. 6) Ökade kostnader kopplad till framför allt hög produktion inom neurokirurgen. 7) Ökade kostnader för sjukresor och förbrukningsinventarier. Även kostnader för programvaror, licenser och övriga tjänster inom IT ökar. 8) Lägre avskrivningskostnader än planerat p g a senareläggning av utrusningsinköp. 9) Internräntan har justerats mot nedskrivning av underskottet. 10) Avvikelsen motsvarar den del av 10 % målrelaterad ersättning som inte bedöms kunna uppnås under 2012 samt 32 mnkr i återbetald målrelaterad ersättning ) Prognosen bygger på en bedömning av vad som kommer att investeras under året. Av årsprognosen avser beviljade medel för IT 20 mnkr. Not

12 6 (7) 3) Övriga intäkter Utfall Utfall Helår Alf medel Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader Utfall Utfall Helår Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Lokal- och fastighetskostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi med mera Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resekostnader Information och PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader Förlust vid avyttring och utrangering av anläggningstillg

13 7 (7) BILAGA 2 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING SJUKHUS: Akademiska sjukhuset DRG Vtf DRG Vtf DRG Vtf Vtf Vtf Vtf DRG Lb DRG Lb DRG Lb Lb Lb Lb Övr bes Övr bes Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period acc ÅR OCH MÅNAD: okt 2012 budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget utfall Totalt ,1% ,5% ,9% ,4% Årsbudget Andel av överenskom prod i VAL ,3% 74,4% 74,3% 72,5% 73,9% 74,5% 73,9% 74,2% 73,5% 73,4% Ej grupperade A01 Sjukdomar i nervsystemet ,8% ,3% ,8% ,2% B02 Sjukdomar i öga och närliggande organ ,6% ,4% ,2% ,8% C03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals ,1% ,5% ,5% ,9% D04 Andningsorganens sjukdomar ,1% ,0% ,1% ,3% E05 Cirkulationsorganens sjukdomar ,0% ,0% ,1% ,8% F06 Matsmältningsorganens sjukdomar ,0% ,5% ,4% ,4% G07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkört ,6% ,4% ,0% ,0% H08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv ,0% ,8% ,1% ,0% J09 Sjukdomar i hud och underhud ,0% ,4% ,6% ,7% K30 Bröstkörtelsjukdomar ,2% ,0% ,4% ,3% L10 Hormonella sjukdomar, ämnesomsättnings- o ,8% ,2% ,5% ,7% M11 Sjukdomar i njure och urinvägar ,9% ,2% ,0% ,7% N12 Sjukdomar i manliga könsorgan ,5% ,3% ,4% ,8% O13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan ,9% ,3% ,0% ,0% P14 Graviditet, förlossning och barnsängstid ,5% ,3% ,7% ,3% Q15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd ,9% ,5% ,8% ,5% R16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbninga ,9% ,5% ,7% ,6% R17 Sjukdomar i blodbildande organ och icke spec ,1% ,0% ,7% ,7% S18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV ,6% ,2% ,4% ,6% T19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och ,4% ,9% ,1% ,5% U21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter ,7% ,2% ,7% ,4% U24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårsk ,7% ,6% ,8% ,7% V22 Brännskador ,0% ,1% ,8% ,3% W23 Andra och ospecificerade hälsoproblem ,0% ,9% ,3% ,5% X40 MDC-övergripande problem i öppenvård ,3% ,7% Y50 Vårdgivarberoende grupper i öppenvård Z99 Ospecifik eller felaktig information ,2% ,2% ,7% 97 DRGkod EjDRG DAT KB KIR NEURO OTM PSYK KFE

14 1 (4) Månadsrapporten 2012 Folktandvården Medborgare och kund Mål: Minska köer - Max 3 mån väntetid för att komma till vård för alla patienter Under senaste året har vi arbetat intensivt med att minska väntetiderna till specialisttandvården. Kötiden för oprioriterade remisser har minskat inom flera områden, men är fortfarande avsevärt längre än 3 månader för några specialiteter. Akuta patienter får alltid tid inom några dagar. Kötid för oprioriterade remisser oktober 2012: Specialitet Kötid som längst Maj 2012 Kötid som längst okt 2012 Bettfysiologi 13 mån 6 mån Endodonti 19 mån 18 mån Parodontologi 2 mån 2 mån Protetik 17 mån 11 mån Pedodonti 4 mån 3 mån Tandregleringen 3 mån 3 mån Uppsala Tandregleringen 1-2 mån 1 mån Enköping Psykologbehandling 1-2 mån 1 mån tandvårdsrädda Narkostandvård 6 mån 3 mån Köerna till narkostandvård är helt beroende på att tandvården inte tilldelas tillräckliga narkosresurser av Akademiska sjukhuset. Samtliga patienter i kön för att få tandvård är prioriterade patienter. Arbetet med att korta kötiderna pågår under Ekonomi Det ekonomiska utfallet för perioden är positivt och överstiger vår periodiserade budget med 7 mkr trots att vi inte uppnår våra budgeterade intäkter. Det finns ett tydligt samband mellan minskade intäkter och minskade kostnader. De lägre personalkostnaderna beror till viss del på det minskade antalet årsarbetare. Med mindre personal är även övriga kostnader lägre än budget. Folktandvården ökar sin resultatprognos till 8,5 mkr. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat +5 +8,5 +3,6 Verks intäkter Personalkostnader ,5 Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad ,6 Fast ersättning Rörlig ersättning Övrigt Finansiering Produktion Produktionen har ökat både i förhållande till närvarotid och räknat i avslutade behandlingar. Att den ökade produktionen inte speglas i ökade intäkter beror till stor del på en förändring av åtgärdsmix, dvs en minskning av större/komplicerade behandlingar till förmån för enklare och billigare behandlingar. Även antalet tecknade Frisktandvårdsavtal har haft en positiv utveckling under året. Folktandvården Förändr % Allmäntandvård och sjukhustandvård 5,9 % Frisktandvårdsavtal 8,7 % Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 2,22% - 8-2,0% 3,87% - 0,38 0,13 mnkr 0 mnkr Årsarbetare Antal årsarbetare för perioden uppgick till 371. Det är en procentuell minskning med 2,0 % från föregående år. Minskningen kan förklaras av avvaktan med ersättningsrekry-

15 2 (4) teringar och anpassning av personal utifrån behov. Timlönekostnader Folktandvårdens timlönekostnad uppgick för perioden till 193,63 vilket kan jämföras med 2011, då timlönekostnaden uppgick till 189,42. Den procentuella ökningen är 2,22. Sjukfrånvaron Folktandvårdens totala sjuktal för perioden uppgick till 3,87 %. Det innebär en minskning med 0,38 procentenheter. Målet för 2012 är 4,3 %. Den korta sjukfrånvaron uppgick till 1,43 och har ökat marginellt från förra året med 0,02 procentenheter. Långtidssjukfrånvaron för perioden har minskat med 0,23 procentenheter och uppgick till 1,60 %. Tandläkare är den grupp med högst totalsjukfrånvaro med 4,65 % (förutom administrativ personal, som är en liten grupp). Gruppen tandhygienister har minskat från föregående år från 4,18 % till 2,95%. Inhyrd personal Under en begränsad period kommer vi att ta in inhyrd personal (en tidigare pensionerad medarbetare) vid vår Tandregleringsklinik i Enköping i avvaktan på en nyanställning pga pensionsavgång. Bilagor 1. Årsprognos

16 3 (4) Bilaga 1 Årsprognos Folktandvården Årsprognos Folktandvården tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

17 4 (4)

18 1 (6) Habilitering och hjälpmedel Månadsrapport oktober-2012.

19 Månadsrapporten 2012 Medborgare och kund Mål: 90 % av alla ansökningar och uppdrag är verkställda inom ramen för vårdgarantin. Samtliga enheter inom Habilitering och hjälpmedel uppfyller målet. Den statliga förstärkta vårdgarantin omfattar barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Första besök till habiliteringen ska ske inom 30 dagar. Efter beslut om behandling ska insats påbörjas inom ytterligare 30 dagar. Vi uppfyller idag den förstärkta vårdgarantin. Ekonomi Förvaltningen redovisar i sin årsprognos ett underskott på1 miljon kronor för år En fortsatt ökning under hösten av hjälpmedelskostnaderna i förhållande till år 2011 och budgeterat belopp 2012 bidrar till underskottet. De ökade kostnaderna ger en årsprognos på ca 3 miljoner mer än budgeterat belopp för hjälpmedel. En del av underskottet kommer dock att täckas av lägre lönekostnader än vad som har budgeterats. Förvaltningen fortsätter arbetet med att minska kostnaderna ytterligare och få ner det prognostiserade underskottet. I alla tabeller, förutom produktion, redovisas även den primära audionommottagningen. Produktion Habilitering och hjälpmedel Produktionen t o m oktober visar på små förändringar jämfört med september. Från 1 november 2011 består hörcentralens produktion endast av den fördjupade hörselrehabiliteringen. Det innebär att förändringen mellan åren inte är relevant. Hörcentralen har därför tillsvidare tagits bort från tabellen nedan. I redovisningen ingår även telefonrådgivning. Habilitering och hjälpmedel Förändr % Hab besök 0,8% SynC besök 25% HjälpmedelsC 20% Tolkcentralen 11% Medarbetare Tabell: Timlönekostnad proc. förändring jfr föreg. år Utv. av årsarbetare jfr samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jfr föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jfr årsbudget 2,56% 3 1,7% 4,01% -0,18% - Det är ingen större förändring av den totala sjukfrånvaron. Huvuddelen av långtidssjukskrivningarna är att hänföra till icke arbetsrelaterade sjukdomar. Timlönekostnaderna har ökat i jämförelse med föregående månad p.g.a. utbetalning av retroaktiv löneökning. 2 (6) Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter 15,7 16,3 0,7 Personalkostnader ,8 2,2 Övr kostn (inkl avskr) ,1-4,1 Nettokostnad -171,3-172,6-1,3 Fast ersättning 171,6 171,6 0 Övrigt -0,3-0,0 0,3 Finansiering 171,3 171,6 0,3 Bilagor 1. Årsprognos 2. Dispansansökningar 3. Närvarotid

20 3 (6)

21 4 (6) BILAGA 1. Årsprognos Habilitering och hjälpmedel tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter

22 5 (6) Dispenser januari - okt 2012 Tillsvidareanställda Not Tidsbegränsade Not Personalkategori Ackumulerat antal sökta dispenser Ackumulerat antal beviljade dispenser Ackumulerat antal sökta dispenser Ackumulerat antal beviljade dispenser Sjukvårdspersonal varav läkare Administrativ personal varav chefer 1 1 Övriga Summa

23 6 (6) Bilaga 3 MÅNAD 2012 UPPFÖLJNING AV NÄRVAROTID MÄTT I ÅRSARBETARE 1 Tabellen visar genomsnittligt utfall för antalet årsarbetare hittills i år jämfört med samma period föregående år. Totala antalet årsarbetare är uppdelat på månadsanställda, timanställda, extratid (arbetad jour och beredskap, övertid) och uttag av kompensationsledighet. Samtliga redovisas i årsarbetare och förändringen är i jämförelse med samma period föregående år. I tabellen på yrkesgrupp redovisas endast större och/eller viktiga förändringar av antal årsarbetare mellan åren. Totalt antal årsarbetare Genomsnitt antal årsarbetare 2011 Genomsnitt antal årsarbetare 2012 Förändr i antal Proc förändr VARAV Månanst 2012 Förändr månanst Timanst 2012 Förändr timanst Extratid 2012 Förändr extratid Komputtag 2012 Förändr Komp uttag Totalt exempel Varav urval på yrkesgrupp: 1 Definition årsarbetare: Definieras enligt rapporterad tid per lönemånad omvandlad till årsarbetare. Rapporterad tid är summan av arbetad tid inklusive extratid. Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro m fl) är borträknad. På årsbasis divideras summan av arbetad tid med årsarbetstiden (1 980 timmar) vilket ger antal årsarbetare. Måttet bygger på 165 timmar i månaden enligt SKL.

24 1 (6) Månadsrapport Lasarettet i Enköping

25 2 (6) Månadsrapporten 2012 Ekonomi Lasarettet prognostiserar ett årsutfall på minus 8,5 miljoner kronor vilket är oförändrat mot föregående månadsrapport. Avvikelsen förklaras främst av höga kostnader för inhyrd personal och intäktsbortfall för målrelaterad ersättning. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Verksamhetens intäkter Riks- och regionvårdsintäkterna beräknas understiga budget med 7,7 miljoner kronor vilket förklaras av den intensiva satsning på kökortning som lasarettet medverkar i. De extra beställningarna på 140 protesoperationer och 300 koloskopier innebär 9,5 miljoner kronor i ökad rörlig ersättning. Ytterligare kökortningsinsatser är utförda och planerade vilket beräknas generera 3,9 miljoner kronor. Avseende intäkter för röntgentjänst har felaktigheter i debiteringsunderlaget upptäckts, vilket gör att månadsutfallet i systemen är missvisande. Utfallet i oktober månad ligger 1,6 miljoner under budget. Årsprognosen är att intäkterna når budgeterad nivå då rättningarna är gjorda i kombination med en omstrukturering av verksamheten som pågår under hösten. Personalkostnader inkl. inhyrd personal Föregående års trend med höga kostnader för inhyrd personal fortsätter. Kostnaden, som prognostiseras uppgå till 15,5 miljoner kronor, är obudgeterad och ska rymmas inom ordinarie personalbudget vilket inte kommer att vara möjligt Prognosen visar att personalkostnader inklusive inhyrd personal kommer att överstiga budget med 9 miljoner kronor varav 4,5 miljoner kronor är att hänföra till ökad produktion utöver budgeterat. Övrig kostnadsökning är framförallt en konsekvens av svårigheten att rekrytera läkare med specialistkompetens. Även en hög intern personalomsättning bland sjuksköterskor och en ökad sjukfrånvaro bland läkargruppen påverkar utfallet negativt i form av höga kostnader för introduktioner och inhyrd personal. Alternativet att reducera kostnaden för hyrpersonal skulle innebära en risk för såväl akutvården som negativa konsekvenser avseende kösituationen och produktionsmålen i landstinget. Övriga patientrelaterade kostnader Övriga patientrelaterade kostnader beräknas överstiga budget med 1,1 miljoner kronor. Kostnaden för protesimplantat överstiger budget med 600 tusen kronor med anledning av ökat protesuppdrag. Medicinsk service ligger i perioden 3,1 miljoner kronor över budget och med ett beräknat årsutfall på 3,4 miljoner kronor över budget. Det kan delvis förklaras av den höga produktionstakt som föreligger, men även av att planerade kostnadsreduceringar inte genomförts. Till viss del motverkas dessa kostnadsökningar av minskade övriga externa kostnader samt lägre avskrivningskostnader på grund av fördröjda upphandlingar. Målrelaterad ersättning Lasarettet nådde inte målet på ett antal områden för målrelaterad ersättning De områden som inte var kända vid bokslutet 2011 belastar årets resultat med 700 tusen kronor. För 2012 års målrelaterade ersättning prognostiseras ett inkomstbortfall med 1,4 miljoner kronor fördelat på 500 tusen kronor för bristande följsamhet till hygienrutiner samt 900 tusen kronor för kömiljardsmålet. Fast ersättning från HSS beräknas sammantaget understiga budget med 2,1 miljoner kronor.

26 3 (6) Produktion Nyckeltalen i nedanstående tabell är i förhållande till motsvarande period föregående år. Produktionstalen är i förhållande till grundbeställning. Lasarettet i Enköping Förändr % Totalkostnad per producerad DRG 3,0 % Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 0,4 % Vårdtillfällen DRG utfall/beställning 5,4 % Vårdtillfällen antal utfall/beställning 4,4 % Läkarbesök DRG utfall/beställning 6,6 % Läkarbesök antal utfall/beställning 3,9 % Övriga besök antal utfall/beställning 12,1 % Totalkostnad per producerad DRG ligger 3,0 procent högre än motsvarande period föregående år. Ökningen förklaras delvis av den nystartade Närvårdsavdelningen där DRG-vikten är låg samt verksamheten kostnadsintensiv med kommunal delfinansiering. Produktionstakten för C-länsvård på lasarettet ligger över periodiserad budget främst med anledning av den beslutade kökortningsinsatsen. Vid inkluderande av höjd produktionsvolym till följd av kökortningsinsatser ligger produktionstakten för DRG slutenvård något under periodiserad produktionsbudget med minus 3 DRG. Antal vårdtillfällen är 73 fler än periodiserad planering, vilket visar på en förskjutning mot lägre DRG-viktad vård. Öppenvård ligger över periodiserad produktionsbudget med 31 DRG och 239 läkarbesök. I utfallet för övriga besök ingår vårdval med besök. Produktionen vid Kirurgiskt centrum ligger, inom öppenvården över periodiserad beställning, vilket är i enlighet med det utökade uppdraget. Inkluderas utökat uppdrag ligger överproduktionen på 46 DRG och 34 besök. Slutenvården ligger minus 15 DRG och minus 18 vårdtillfällen lägre än utökad produktionsplanering av vilket merparten bör kunna hämtas igen under resterande två månader. Efter tio månader har 4112 operationer genomförts. 569 protesoperationer har utförts varav 10 är bilaterala. Kirurgiskt centrum planerar för att minst 665 patienter ska få hjälp med en ny protes under För Medicinskt centrum har slutenvårdens tidigare överproduktion avtagit, men ligger fortfarande över periodiserad beställning med 12 DRG och 91 vårdtillfällen. Även öppenvårdsproduktionen har avtagit och Medicinskt centrum ligger 15 DRG under utökad produktionsbudget, dock har 205 fler läkarbesök genomförts jämfört med periodiserad beställning. Prognosen är att tilläggsbeställningen på 300 koloskopier ska utföras som planerat förutsatt att remissflödet sker enligt överenskommet. Övriga besök på akutmottagningen har ökat och ligger 103 besök över periodiserad produktionsbeställning. Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år 2,4 % Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring 5,5 % Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år 0,3 % Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 15,5 mnkr 15,5 mnkr Ökningen av timlönekostnaden från 206,3 till 211,3 beror på ökade kostnader som en följd av löneöversynen samt på att lönenivån för nyrekryterad personal i vissa yrkesgrupper är högre än för befintlig. Att ökningen av timlönekostnaden ändå är relativt måttlig beror på att kostnaden för hyrläkare inte ingår i nyckeltalet. Närvarotiden mätt i årsarbetare har ökat från 393 till 414 jämfört med föregående år, vilket ger en ökning på 5,5 procent. Närvarotiden för hyrpersonal motsvarar ytterligare drygt åtta årsarbetare per månad. Ökningen beror framförallt på det utökade uppdraget inom kirurgin samt bemanning av den nya Närvårdsavdelningen. Det är i gruppen sjuksköterskor som vi ser den största ökningen. Hittills i år har sjukfrånvaron ökat något och ligger på 4,7 procent. Sjukfrånvaron har minskat i åldersgruppen yngre än 29 år medan den ökat i åldersgruppen äldre än 50 år. Sjukfrånvaron för kvinnor är i stort sett

27 4 (6) oförändrad medan den ökat för männen. Den ökade sjukfrånvaron beror framförallt på en ökning av långtidssjukfrånvaron och här kan vi se att yrkesgruppen överläkare är den grupp som står för den största ökningen, från totalt 2,7 procent till totalt 6,4 procent, vilket ytterligare förklarar det ökade behovet av hyrläkare under perioden. Produktionen är fortsatt hög och har inte märkbart påverkats av sjukfrånvaron. Bemanningen har klarats med hjälp av hyrpersonal, vikarier och övertidsarbete. Den negativa utvecklingen med ökad sjukfrånvaro har stannat av, men mot bakgrund av att flertalet av våra befintliga långtidssjukskrivningar har diagnoser där rehabiliteringsåtgärder inte bedöms kunna påskynda tillfrisknandet, är vår bedömning att det kommer att bli svårt att nå lasarettets mål på 4,4 procent. Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 10,4 procent högre än för motsvarande period Ökningen beror dels på det utökade uppdraget, men också på att sjuklönekostnaden och kostnaden för övertid har ökat markant. Kostnaderna för inhyrd personal är 12,5 miljoner kronor, vilket är 4,1 miljoner kronor högre än för samma period föregående år. Ökningen beror framför allt på svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specialistområden. Sjukhuschef Thomas Ericson Bilagor 1. Årsprognos

28 5 (6) BILAGA 1 Årsprognos Lasarettet i Enköping tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS ) Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter ) Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare ) Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal ) Köpt vård Läkemedel Medicinsk service ) Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar ) Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS ) Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter ) Ökad C-länsproduktion kökortningsinsatser 2). Minskad utomlänsvård med anledning av kökortning C-länsvård 3) 300 st koloskopier budgeterad som övrig intäkt, utfall rörlig ersättning 4) Vakanta läkartjänster 5) Utökad produktion samt kvarstående brist på läkare med specialistkompetens 6) Ökad produktion samt ej genomförda kostnadsreduceringar 7) Lägre avskrivningskostnader på grund av fördröjda upphandlingar 8) Målrelaterad ersättning ,7 mkr, ,4 mkr

29 6 (6)

30 1 (4) Månadsrapport Landstingets resurscentrum

31 2 (4) Månadsrapporten 2012 Medborgare och kund Kunddialog sker löpande med respektive förvaltning. Kunddialogerna utgår från perspektiven tillgänglighet, bemötande, kompetens och information samt vilka utmaningar/behov av stöd respektive kund står inför. Resurscentrum gör också årligen ur samma perspektiv en kundenkät (målgrupp linjechefer). Årets enkät har skickats ut månadsskiftet augusti/september. Målet är 85 % nöjda kunder. Resultatet och handlingsplan kommer att återrapporteras i årsredovisningen. För att öka tillgängligheten och minska sårbarheten har förvaltningen valt att styra kunderna (extern och interna) mot gemensamma funktionsbrevlådor och gruppnummer. Förvaltningen strävar efter att återkopplingen till kund skall ske inom 48 timmar, vilket våra mätningar uppvisar. De flesta får svar inom 1-4 timmar. inom ett flertal enheter, sjukskrivningar som ej ersatts med vikarier. Intäkterna överstiger budget med 13,9 mnkr beroende på obudgeterade intäkter för R7e på 11,8 mnkr och samt fakturerade intäkter för lönekostnader för UL och Mina vårdkontakter på 3 mnkr. Multimedia och Abis beräknar att återbetala 1,1 mnkr på grund av senarelagda investeringar och därmed lägre avskrivningskostnader. På omkostnadssidan beräknas ett överskridande med 11,8 mnkr för projekt R7e, som kompenseras med ökade intäkter. Överskottet har korrigerats för avskrivningskostnader på 4,2 mnkr för EPJ. Överskridandet för listningssystem med 1,3 mnkr, kompenseras med fast ersättning från HSS. Kostnadsökningar under perioden kan hänföras till ökade kostnader EPJ för Vårdrelaterade infektioner (VRI) samt på tillkommande uppdrag utöver förvaltningsplanen beslutade i Cosmic kundgrupp. Vår prognos är dock att EPJ:s kostnader inryms inom budgetramen. Prognosen för årets investeringar har sänkts från 11 mnkr till 4,4 mnkr. Anledningen till skillnaden mot tidigare uppskattningar är att projekt försenats inom Abis och multimedia. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering LRC har fördelat direkta kostnader för alla enheter med undantag för lokaler inom UBP, datorer, kostnader för kaffe och friskvårdsersättningen. Ekonomi Prognosen för 2012 visar på ett överskott på +4,2 mnkr i förhållande till budget. Överskottet är främst beroende på vakanser

32 3 (4) Produktion LRC deltar i flera projekt inom området produktionsplanering Medinet - läkare, Prod planering av vård enligt direktörsbeslut, KPP (kostnad per patient) samt datalagerprojektet Vidare är det nu klart med ny chef för Ekonomienheten som börjar sin anställning ½ 2013 Utifrån utfallet i löneöversynen och en ökad andel handläggare är förändringen av timlönekostnaden förväntad. Nyrekryteringarna på Utdata medför att ytterligare ökning av närvarotiden och timlönekostnaden förväntas. Under hösten kommer handlingsplaner upprättas utifrån kontinuerligt genomförda internkontroller inom ekonomi och löneadministrationen. Framtagande av nyckeltal och beräkningsmodeller för totalkostnadsjämförelse pågår. De verksamheter inom LRC som arbetar enligt PM3 modellen har fastställda förvaltningsplaner innehållande aktiviteter och prioriterade processer. För andra delar av verksamheten pågår ett framtagande av tjänstekataloger för basutbud och tilläggstjänster som beräknas vara klara till 2/3 under 2012 den enhet som kvarstår är patientadministration. Då förvaltningen är ny pågår ett arbete med att se över alla policydokument såsom säkerhet, miljö, likabehandling, jämställdhet Den totala sjukfrånvaron är 3,74 %, en minskning med 0,47 % jämfört med Förvaltningen förväntar sig att nå målet på 4,3 %. Den största minskningen av sjukfrånvaron har gruppen > 50 år, från 4,4 % till 3,03 %. Den högsta sjukfrånvaron, 4,51 % har åldersgruppen år och de har ökat sjukfrånvaron med 0,31 % jämfört med Långtidssjukfrånvaron >60 dagar är 2,30 % och är oförändrad jämfört med Korttidssjukfrånvaron har minskat med 0,19 % till 1,17 %. Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 3,68 % 4 st 3,5% 3,74 % -0,47 % 0 mnkr 0 mnkr Medarbetare Under november påbörjar cheferna medarbetarsamtalen. I samband med det kommer de att börja med individuella styrkort för medarbetarna. Målet för 2013 är att 50 % av medarbetarna ska ha individuella styrkort. Bilagor 1. Årsprognos För att möta det nya uppdrag, avseende utdata, som förvaltningen ska medverka i har två systemutvecklare rekryterats. De börjar sina anställningar 1 januari 2013.

33 Bilaga 1 Årsprognos 4 (4)

34 1 (10) Månadsrapport Landstingsservice

35 2 (10) Månadsrapporten 2012 Medborgare och kund Mål; Återrapportering av arbetet med genomförande av Prio 1 åtgärder. Alla kontrastmarkeringar i trappor och på dörrar är klara, vilket omfattar 450 av totalt 520 åtgärder för Återstår flytt av styrutrustning för automatiska dörrar. Alla Prio 1 åtgärder bedöms bli klara under Ekonomi Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2012 som innebär ett underskott på en miljon kronor. Prognosen är därmed förbättrad med en miljon kronor jämfört med föregående månadsrapport, är 19 miljoner kronor bättre än budget för 2012 och 14 miljoner kronor bättre än föregående års utfall. Förändringen jämfört med föregående månadsrapport avser ökade hyresintäkter inom affärsområde Akademiska. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Rörlig ersättning Övrigt Finansiering Avvikelsen på 19 miljoner kronor kan främst hänföras till ökade hyresintäkter, lägre kostnader för köpta tjänster och material, lägre kostnader för energi samt lägre kostnader för avskrivningar och räntor. Eventuell kundförlust avseende MedPro i Bålsta är reserverad med 3 miljoner kronor. Landstingsservice driver idag en verksamhet som totalt sett är underfinansierad, vilket syns allra tydligast inom fastighetsverksamheten där 12 miljoner kronor av det totalt prognostiserade underskottet redovisas. Detta uppvägs till stor del av ett överskott på 11 miljoner kronor från övrig verksamhet. Detta förhållande har gällt under ett flertal år, men har i takt med ökande kapitalkostnader, en relativt hög nivå av tomställda fastigheter, ökande energikostnader etc. nått ett läge då genomförda och pågående kostnadseffektiviseringar inte räcker till för att nå ett över tid balanserat resultat. Effekten av ovan beskrivna obalans är att lokaler och tjänster inte erbjuds landstingsinterna kunder till självkostnadspris, varken avseende fastighetsverksamheten (subvention) eller serviceverksamheten (överpris). Produktion Mål; Återrapportering av tiden från att hyresgäst formellt meddelat minskat behov av del av lokal till tekniskt besked från Landstingsservice till LLK. Finns f n inget särskilt ärende att rapportera om för Mål; Återrapportering av arbetet med att genomföra årets planerade underhållsåtgärder. Åtgärder och aktiviteter enligt plan följer uppsatta tidplaner. Landstingsservice har genomfört 60 % av de planerade åtgärderna per oktober Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 3,87 % ,9 % 4,44 % - 0,17 0 mnkr 0 mnkr Närvarotiden motsvarar 208 årsarbetare per oktober 2012, jämfört med samma period förra året som då var 218. Antalet årsarbetare har minskat med 11 jämfört med samma period förra året. Administratörer har minskat med 14 och tekniker med tre, medan handläggare har ökat med fyra och ingenjörer med tre.

36 3 (10) Minskningen av administratörer beror på outsourcing av televäxeln och tryckeriet. Ökningen av handläggare beror på överföring av medarbetare från Akademiska sjukhuset till Landstingsservice. Personalstrukturen är under pågående förändring på grund av pensionsavgångar och outsourcing av verksamheter. Kompetensnivån är föremål för prövning vid varje avgång, kraven på kompetens kan komma att höjas för att anpassas till den tekniska utvecklingen. Timlönekostnaden uppgår till 181,20 per oktober 2012, vilket är en ökning med 3,87 procent jämfört med föregående år. Timlönekostnadens ökning beror på att antalet ingenjörer och handläggare ökat, och att de har en högre lönenivå jämfört med administratörer och tekniker. Ökningen är enligt plan. Förvaltningens personalkostnader kommer att minska under året på grund av outsourcing av verksamheter. Personalkostnaderna är föremål för ständig granskning. Inhyrning av personal förekommer inte. Förvaltningens mål för sjukfrånvaron är 4,60 procent för Utfallet per oktober uppgår till 4,44 procent. Föregående års sjukfrånvaro var 4,61. Den längre sjukfrånvaron, 60 dagar och mer är 2,47 procent vilket är en smärre minskning. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar uppgår till 1,35 procent, vilket är en smärre minskning. Administratörer har det högsta sjuktalet 7,35 procent medan ingenjörer har 5,50 procent, tekniker 5,15 procent, vaktmästare 2,84 procent och handläggare 0,82 procent. Förvaltningen arbetar aktivt med tidig rehabilitering och ett nära samarbete med företagshälsovården samt Friskhuset. Bilagor 1. Årsprognos 2. Uppdelning av resultat mellan fastigheter och övrig verksamhet Thord Hägg Förvaltningsdirektör

37 4 (10) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Landstingsservice tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Not Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Anm. Utfall exkluderar förvaltningsinterna poster medan budget och prognos inkluderar desamma.

38 5 (10) Noter avvikelser mellan prognos och budget 1. Verksamhetens intäkter (+ 32,4 miljoner kronor) Positiv avvikelse mellan prognos och budget som fördelar sig enligt nedan; Ökade hyresintäkter inom de båda affärsområdena (8,1 miljoner kronor) Hyresintäkt för bussdepån avseende regiontrafiken (18,7 miljoner kronor) Ökad volym inom städ/vaktmästeri (1,9 miljoner kronor) Kontantavtal inom affärsområde Akademiska (5,5 miljoner kronor) Försäkringsersättningar inom affärsområde Akademiska (6,5 miljoner kronor) Omfördelning av försäljning inom underhållsenheten (4,1 miljoner kronor) Negativ avvikelse mellan prognos och budget som fördelar sig enligt nedan; Lägre volym för fastighetsdrift (8,3 miljoner kronor) Lägre intäkter för säkerhetsenheten (1,2 miljoner kronor) Lägre intäkter för parkering (2,9 miljoner kronor) 2. Verksamhetens personalkostnader (- 6,2 miljoner kronor) Personalkostnaderna är högre än budget främst med anledning av en omfördelning av försäljning inom underhållsenheten, se ovan, och högre kostnader inom televerksamheten orsakat av att övergången till extern entreprenör har blivit något försenad samt högre personalkostnader inom transport och logistikavdelningen. 3. Verksamhetens övriga kostnader (+ 5,8 miljoner kronor) Positiv avvikelse mellan prognos och budget som i huvudsak fördelar sig enligt nedan; Lägre kostnader för energi (5,4 miljoner kronor) Lägre kostnader för fastighetsdrift (8,0 miljoner kronor) Lägre kostnader för köpta tjänster och material (8,1 miljoner kronor) Negativ avvikelse mellan prognos och budget som i huvudsak fördelar sig enligt nedan; Kontantavtal inom affärsområde Akademiska, se ovan (5,5 miljoner kronor) Försäkringskostnader inom affärsområde Akademiska, se ovan (6,5 miljoner kronor) Reservation för eventuell kundförlust (3,0 miljoner kronor) Högre kostnader för städ med anledning av högre volym (0,7 miljoner kronor) 4. Avskrivningar/nedskrivningar (-3,8 miljoner kronor) Avskrivningskostnader för ny bussdepå är prognostiserad med 7,5 miljoner kronor. Effekten av att investeringarna beräknas förskjutas något i tid påverkar avskrivningskostnaderna positivt med 3,7 miljoner kronor. 5. Verksamhetens nettokostnad (+ 28,2 miljoner kronor) Med stöd av ovan förbättras verksamhetens nettokostnadsnivå med 28,2 miljoner kronor. Största enskilda påverkan kommer från den nya bussdepån med 11,2 miljoner kronor. 6. Finansiering (- 9,4 miljoner kronor) Räntekostnaden för ny bussdepå är prognostiserad med 11,2 miljoner kronor. Som positiv effekt så beräknas räntorna bli lägre med anledning av att investeringarna 2011 blev lägre än vad som förväntades när budget lades. 7. Periodens resultat (+ 18,8 miljoner kronor) Årets prognos redovisas till ett underskott om 1,0 miljoner kronor, vilket är 18,8 miljoner kronor bättre än budget och 14,3 miljoner kronor bättre än föregående år.

39 6 (10) Ökade hyresintäkter och sänkta kostnader för energi, köpta tjänster och material samt avskrivningar och räntor är bidragande faktorer till det positiva utfallet. 8. Fastighetsinvesteringar (+ 272 miljoner kronor) Prognosen för fastighetsinvesteringar kvarstår och uppgår till 628 miljoner kronor. Den samlade avvikelsen på 272 miljoner kronor mot budget avser projekt som inte har kommit igång i den utsträckning som planerats, förskjutningar i tid samt oklarheter om vilka fastighetsinvesteringar som kommer att innefattas av projekt Framtidens Akademiska respektive Energisparprojektet. Utfallet per oktober 2012, 806 miljoner kronor, innehåller investering med 414 miljoner kronor i ny bussdepå för regiontrafik. Beräknad investeringskostnad för bussdepån finns inte med i redovisad årsprognos.

40 7 (10) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET TOTALT Resultaträkning Landstingsservice TKR Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år BESKRIVNING RESULTAT LANDSTINGSSERVICE

41 8 (10) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET FASTIGHET Resultaträkning Fastigheter BESKRIVNING Period Helår TKR Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år HYRESINTÄKTER AVTALSARBETEN ÖVRIGA INTÄKTER SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIALKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL DRIFTKOSTNADER MEDIAKOSTNADER ÖVRIGA KOSTNADER AVTALSARBETEN SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RES FÖRE OVERHEAD ARVODESKOSTNAD FRÅN ÖVRIG VERKSAMHET RESULTAT FASTIGHETER NYCKELTAL Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år KR/M2 BRA FÖRVALTAD YTA BRA VARAV OUTHYRD YTA BRA OUTHYRD YTA % 9,7% 10,6% -0,9 9,7% 10,6% 10,6% HYRESINTÄKT 1.228, ,21 38, , , ,09 MEDIA -170,83-220,92-50,09-249,66-271,78-240,66 DRIFTKOSTNAD -88,11-98,13-10,01-103,49-117,75-119,95 PLANERAT UNDERHÅLL TOTAL YTA -77,99-102,05-24,06-122,46-122,46-126,82

42 9 (10) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET ÖVRIG VERKSAMHET Resultaträkning Övrig verksamhet BESKRIVNING Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år FASTIGHETSDRIFT TELE, TRANSPORT, TRYCKERI OCH PARKERING ENTREPRENADER ÖVRIGT SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIAL-/VARUKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL FÖRBRUKNINGSINVENTARIER/-MATERIAL TELE OCH POST ÖVRIGA TJÄNSTER ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RESULTAT FÖRE ARVODE INTÄKT ARVODE FRÅN FASTIGHET RESULTAT ÖVRIG VERKSAMHET

43 10 (10)

44 Dnr PV Primärvården Månadsrapport oktober 2012 Primärvårdens administration Ulleråkersvägen Uppsala Tel vx Fax pg org nr

45 1 Månadsrapport oktober Sammanvägd analys, perspektiv Prognos: Styrkortsperspektiv måluppfyllelse Medborgare Ekonomi Produktion Förnyelse Medarb - = = = = + = Grön, = Gul, - = Röd Primärvården utgår från att samtliga mål i respektive perspektiv ska vara uppfyllda för att grön mätare ska visas. Den lämnade styrkortsprognosen är densamma som i förvaltningens septemberrapport. Medborgare och kund Tillgängligheten i telefon samt vad gäller nybesök hos läkare inom sju dagar har fortsatt förstärkts efter oktoberuppföljningen. Ekonomi Primärvårdens samlade resultat prognostiseras till + 27 miljoner kronor. Resultatet i vårdcentralsuppdraget motsvarar + 25 miljoner kronor och resultatet för den anslagsfinansierade verksamheten + 2 miljoner kronor. Tabell: Prognostiserat resultat (belopp i Mnkr) Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat 33,0 27,0-6,0 Verks intäkter 760,0 753,0-7,0 Personalkostnader -526,6-483,0 43,6 Övr kostn, inkl avskr -425,4-467,5-42,1 Nettokostnad -192,0-197,5-5,5 Fast ersättning 227,2 227,0-0,2 Övrigt -2,2-2,5-0,3 Finansiering 225,0 224,5-0,5 Produktion Oktober har inneburit en viss förbättring vad gäller läkarbesök samtidigt som övriga besök håller en fortsatt hög nivå. Primärvården Förändr % Totalkostnadsmått/produktivitet 0,8 % Läkarbesök 1,3 % -varav läkarbesök vc-uppdrag 0,9 % Övriga besök 5,9 % -varav övriga besök vc-uppdrag 6,2 % Det övergripande produktivitetsmålet för Primärvården är 2 procent. Den i september lämnade prognosen om en produktivitetsökning om 1 procent kvarstår efter oktoberutfallet. Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 3,15 % -19 st -3 % 4,73 % +0,1 24 mnkr -24 mnkr Timlönekostnaden ligger högre än den nivå förvaltningen prognostiserat. Även sjukfrånvaron prognostiseras bli högre än det målvärde om 4,5 procent som satts för landstingets verksamheter. Riktade frågor Primärvården har inte noterat några riktade frågor i anslutning till månadsrapportering efter oktober månads utfall. Per Elowsson Primärvårdsdirektör Bilagor 1. Årsprognos + fotnötter

46 Bilaga 1 Årsprognos Primärvården tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not Fotnötter till prognosbilaga 1. Övriga intäkter Budgetavvikelsen förklaras främst av ändrad princip för redovisning av intäkter för Primärvårdens laboratorieverksamhet, motsvarar drygt 6 Mnkr i årsvolym (efter rabatt). Tidigare år har dessa intäkter nettoredovisats mot kostnader för medicinsk service. Således en korrekt redovisning från och med i år.

47 2. Lönekostnader läkare Bruttobudgeten är upprättad utifrån full bemanning samtidigt som ingen budget har lagts för inhyrd personal. 3. Inhyrd personal Se lönekostnader läkare. Mot bakgrund av det ansträngda rekryteringsläget bedömer Primärvården att det kommer att bli ökade kostnader under Med stöd i uppdrag enligt regelböcker måste bemanningssituationen lösas. Kostnadskontrollen sker utifrån ett särskilt regelverk som i allt väsentligt ska medföra kostnadsneutralitet. 4. Köpt vård Främst kostnader för privata vårdgivares läkarinsatser i särskilda boenden. Primärvårdens uppfattning är att detta utgör ett systemfel där ett annat upplägg föreslås från och med Medicinsk service Se not 1 om ändrat upplägg för redovisning av medicinsk service. Tidigare nettoredovisat med en kreditering av kostnaderna för medicinsk service. Dessa intäkter prognostiseras till drygt 6 Mnkr och ingår i övriga intäkter. 6. Övriga kostnader Samlar totalt 50 konton. Större konton omfattar exempelvis IT-drift, telekommunikation, övriga köpta sjukvårdstjänster, dosdispensering och lokalvård som sammantaget omfattar drygt 60 procent av den totala kostnaden i denna grupp. Budgetavvikelsen förklaras främst av att en icke specificerad rationalisering är inlagd med 8 Mnkr för att i budget uppnå beslutat resultatkrav. Produktionsstyrelsen har fattat beslut i ärendet enligt Dnr PS Investeringar Med stöd i underlag utifrån genomförd inventering och statusbedömning av utrustningen bedöms en lägre nivå än budget för årets investeringar. En investering om 879 tkr har genomförts för främst ventilation vid filialen i Gränby Centrum.

48

49 PM Dnr AS , PS Information avseende preliminär strategi för reducering av personalkostnader 2013 (förslag) Produktionsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 25 oktober ( 130) att sjukhusdirektören, till produktionsstyrelsens sammanträde i november, skriftligt ska redovisa strategin för att reducera personalkostnader. Sammanfattning Sjukhuset kommer enligt de senaste prognoserna ha genomfört åtgärder som syftar till minskade kostnader med 152 mnkr under 2012, varav 30 mnkr avser minskade personalkostnader. För att nå en ekonomi i balans vid 2013 års utgång har kostnadsanpassningsprogrammet för i samband med budgetarbetet för 2013 reviderats till ett ökat fokus på minskade personalkostnader. Denna minskning ska åstadkommas genom såväl divisionsspecifika som sjukhusgemensamma åtgärder. Av de divisionsspecifika åtgärderna om 160 mnkr för 2013 utgör hälften personalkostnader. Därtill kommer de sjukhusgemensamma åtgärderna avseende personalkostnaderna om 60 mnkr. Nuläge utfall efter september Kostnadsanpassningsprogrammet för , som presenterades för Produktionsstyrelsen vid dess sammanträde i juni i år, omfattar 412 mnkr varav 188 mnkr ska vara uppnådda under Utfallet efter september visade på en differens om 31 mnkr jämfört med plan. Prognosen för helåret 2012 är ett utfall om 152 miljoner kronor vilket är 36 mnkr lägre än den reviderade planen från juni. Diagram 1: Utfall av samtliga åtgärder januari-september 2012 samt prognos för 2012, mnkr Plan Utfall 50 - dec nov okt sep aug jul jun maj apr mar feb jan Prognos 2012 nov okt sep aug jul jun maj apr mar feb jan - 1 -

50 PM Dnr AS , PS Det område som ska stå för största delen av de minskade kostnaderna som krävs för att sjukhuset ska nå ett nollresultat vid 2013 års utgång är minskade personalkostnader. Tyngdpunkten för utfallet av åtgärderna ligger under 2013 (se diagram 2). Diagram 2: Utfall av minskade personalkostnader januari-september samt prognos för 2012, mnkr Plan Utfall dec nov okt sep aug jul jun maj apr mar feb jan Prognos 2012 nov okt sep aug jul jun maj apr mar feb jan Efter september skulle personalkostnaderna enligt plan ha minskat med 20 mnkr men utfallet blev 9 mnkr. Detta innebär att utfallet i princip har legat still sedan mars. Divisionerna har emellertid bedömt att årsresultatet blir 30 mnkr av de planerade 33 mnkr. Under årets sista kvartal ökar effekterna av ett antal större åtgärder. Avslutandet av akutläkarprojektet, stängningen av avdelningen 65B samt omorganisationen och stängningen av avdelning 70E1 beräknas tillsammans ge drygt 6 mnkr under oktober-december. Från 412 mnkr till 372 mnkr I planen från juni bedömdes att kostnadsanpassningsprogrammet skulle omfatta 412 mnkr varav 188 mnkr skulle utfalla under 2012 och 224 mnkr under I den senaste kvartalsrapporten prognostiserar divisionerna ett utfall om 152 mnkr i år varav 30 mnkr på minskade personalkostnader. Under hösten har en bedömning gjorts av sjukhusets kostnadsläge under 2013 och sjukhusledningen har kommit fram till att kostnadsanpassningarna under 2013 ska ligga på 220 mnkr. Detta innebär att kostnadsanpassningsprogrammet för revideras till = 372 mnkr. Förändringen - 2 -

51 PM Dnr AS , PS jämfört med de 412 mnkr som bedömdes i juni är att det i den reviderade planen inte finns några medel reserverade för oförutsedda utgifter (se diagram 3) Diagram 3: Förändringen mellan planen från juni (412 mnkr) och den nu reviderade planen (372 mnkr) Förändringen: ingen reservering för oförutsedd (40 mnkr) Sjukhusgemensamma åtgärder 2013 (60 mnkr) Divisionernas åtgärder 2012 och 2013 (152 resp 160 mnkr) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ökad fokus på minskning personalkostnader För att nå en ekonomi i balans vid 2013 års utgång behöver personalkostnaderna minska i större omfattning än hittills. Därför har nu planen reviderats till att innefatta fler åtgärder avseende personalkostnader. Nedanstående diagram visar hur programmet allt mer har fokuserats på minskade personalkostnader. Diagram 4: Ökad fokusering på personalkostnader 100% 80% Intäkter Omkostnader 60% 40% 20% Personalkostnader 0% Plan mars 2012 (239 mnkr) Plan juni (412 mnkr) Plan nov (372 mnkr) Plan nov 2013 (220 mnkr) - 3 -

52 PM Dnr AS , PS Divisionsspecifika åtgärder 2013 Inom ramen av pågående budgetarbete för 2013 har divisionerna identifierat ett antal åtgärder som syftar till att minska personalkostnaderna. Flera av dessa är redan vidtagna under 2012 och får helårseffekt under 2013 avlutandet av akutläkarprojektet, stängning av vårdplatser vid avdelning 65B samt inom kirurgdivisionen, fortsatt minskning av hyrläkare är några exempel på detta. Under 2013 ska ytterligare vårdplatser stängas samt antalet timanställda minskas. De divisionsspecifika åtgärderna inom samtliga tre strategiområden (minskade personalkostnader, minskade omkostnader samt ökade intäkter) uppgår till 160 miljoner kronor varav 80 mnkr avser personalkostnader, 60 mnkr omkostnader och 20 mnkr ökade intäkter genom produktivitetsökningar. Hittills innebär de divisionsspecifika åtgärder en minskning med drygt 80 årsarbetare under 2013 vilket motsvarar ca 118 anställda. Sjukhusgemensamma åtgärder 2013 med fokus på minskade personalkostnader Utöver dessa divisionsspecifika åtgärder arbetas intensivt med nedanstående sjukhusgemensamma åtgärder. Dessa ska uppgå till 60 miljoner kronor för att sjukhuset ska kunna nå ett nollresultat vid 2013 års utgång. För närvarande pågår arbete med att såväl tidsätta implementeringen av åtgärderna som beräkna de ekonomiska effekterna som åtgärderna medför. Mot denna bakgrund kommer dessa kostnadsanpassningar att läggas in centralt i sjukhusets budget för 2013 och fördelas ut på divisionerna först när analyserna är klara och sjukhusdirektören har fattat beslut om införande av de föreslagna åtgärderna. Nedan redovisas de sjukhusgemensamma åtgärderna för 2013: 1. Skärpt anställningsstopp kombinerat med ett nytt verktyg som följer bemanningsläget vecka för vecka. Syftet med denna åtgärd är att stoppa nyanställningar och vända trenden. 2. Minska överlappningstider i slutenvården för att därigenom minska personalkostnaderna 3. Förändra schemaläggningen i slutenvården och därigenom frigöra tid för patientnära verksamhet. 4. Förändra läkarscheman för att utifrån patientflödet bättre matcha läkarbemanningen med övrig personal. 5. Minska läkares jouruttag i pengar. Syftet med denna åtgärd är att minska jourkompsaldot samt förbättra arbetsmiljön genom en lägre arbetsbelastning på läkarna. 6. Minska antalet jourlinjer för läkare för att därigenom minska personalkostnader 7. Koordinera starttider och patienttider på mottagningar för att därigenom kunna minska personalkostnaderna

53 PM Dnr AS , PS Samordna bemanningen av mottagningar och avdelningar för att åstadkomma en ökad flexibilitet avseende resurserna. 9. Minimera antalet vårdavdelningar med färre än 20 vårdplatser vilket leder till en ökad effektivitet avseende resurserna. 10. Se över arbetstidsmodeller i slutenvården för att öka flexibiliteten och få en högre verkningsgrad. 11. Minska möten och projekt för att skapa en ökad fokusering på kärnverksamheten Lennart Persson Sjukhusdirektör - 5 -

54 AS (12) Statusrapport vårdgarantin och kömiljarden november 2012 Tydlig förbättring av måluppfyllelse avseende kömiljardsmålet inom såväl nybesök som operation/behandling Antalet patienter som står i kö till nybesök uppgick i oktober till knappt jämfört med drygt i januari. Andelen som får sitt nybesök inom 60 dagar har ökat från 63 % i september till 66 % i oktober. Även avseende operation/behandling har andelen patienter som får denna vård inom 60 dagar ökat från 55 % i september till 62 % i oktober. Antalet patienter som väntar på operation/behandling har dock ökat mellan månaderna vilket är en konsekvens av det ökade antalet nybesök som har genomförts (se även kommentarerna från Kirurgdivisionen angående detta). Kömiljard andel inom 60 dagar september Kömiljard andel inom 60 dagar oktober 1 Vårdgaranti andel inom 90 dagar september Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Antal väntande patienter september Antal väntande patienter oktober Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Nybesök - AS 63 % 66 % 71 % 76 % % Nybesök - LUL 63 % 67 % 72 % 77 % Behandling/operation AS 55 % 62 % 64 % 74 % % Behandling/operation LUL 57 % 64 % 67 % 76 % Utvecklingen av måluppfyllelsen avseende kömiljarden och vårdgarantin påverkas av mängder av olika faktorer. Sjukhusets produktivitet är en viktig faktor. Men som kommenteras av flera divisioner har den ökat sedan föregående år. En annan viktig faktor är inflödet av remisserna till sjukhuset. Under perioden har antalet inkomna remisser ökat med drygt jämfört med samma period förra året (vilket motsvarar 2,7 %). Hittills i år har det inkommit remisser till sjukhuset. I nästa statusrapport kommer remissinflödets betydelse för måluppfyllelsen avseende kömiljarden att belysas närmare. 1 Data avseende oktober för sjukhuset och LUL är preliminära och hämtade ur Väntetider i Vården den 12 november avseende oktober. Slutdatum för rapportering av värden in i ViV för augusti är den 20 november.

55 2(12) Nybesök kommentarer från de olika divisionerna Kirurgdivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar september Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar september Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Antal väntande patienter september Antal väntande patienter oktober Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Handkirurgi 54 % 63 % 67 % 74 % % Kirurgi 72 % 85 % 86 % 93 % % Ortopedi 17 % 25 % 22 % 33 % % Urologi 93 % 96 % 88 % 93 % % Totalt kirdiv 38 % 46 % 46 % 54 % % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Väntetidssituationen har under hösten förbättrats avsevärt inom samtliga verksamhetsområden pga. en ökad produktion på våra mottagningar. Antalet väntande har minskat med 7 procent (206 patienter) sedan september månad. Jämfört med årsskiftet har antalet väntande minskat med 15 procent (474 patienter) och minskningen är hela 19 procent på c-länspatienter medan riks- och regionpatienter endast har minskat med 9 procent. Anledningen till detta är att den största minskningen har skett inom sektioner som har en klar övervikt av c-länspatienter. Den främsta orsaken till de långa väntetiderna till nybesök är långa väntetider till operation pga. bristande operationskapacitet under stora delar av Nu förbättrar vi väntetidssituationen för operation vilket successivt leder till förbättringar även för nybesöken dock med några månaders fördröjning. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? 1) Väntelistan genomlyses kontinuerligt inom samtliga områden. 2) Extra mottagningar på kvällstid för att bättra på läget. 3) Fokus på mottagningarnas produktionsstyrning för att möjliggöra produktionsökningar När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? 1) Genomgång av väntelista pågår kontinuerligt. 2) Under hösten pågår extra mottagningar inom flera sektioner. 3) Produktionsstyrning pågår kontinuerligt och ger löpande effekt. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? I nuläget ej aktuellt. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december 2012 Vi räknar med att andelen patienter som klarar kömiljardsmålet kommer att öka under hösten, prognosen är att 54 procent av patienterna är inom 60 dagar vid december månads utgång. Detta är en förbättring jämfört med föregående månad och beror på att väntetidssituationen har förbättras över förväntan under oktober månad. Detta hänger ihop med den planerade ökningen av antalet nybesök under hösten Antalet väntande patienter beräknas minska med ca 600 jämfört med årsskiftet.

56 3(12) Neurodivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar september Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar september Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Antal väntande patienter september Antal väntande patienter oktober Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Neurokirurgi 49 % 53 % 63 % 66 % % Neurologi och strokevård 56 % 69 % 66 % 80 % % Plastik- och käkkirurgi 47 % 58 % 62 % 78 % % Smärtcentrum 66 % 81 % 85 % 93 % % Ögonsjukdomar 56 % 69 % 70 % 82 % % ÖNH 77 % 86 % 85 % 93 % % Totalt div 62 % 73 % 74 % 85 % % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Neurokirurgi: En förbättring i oktober jämfört med september men osäkerhet finns för resten av året pga sköterskebrist, se även nedan. Neurologi: En klar förbättring i oktober jämfört med september, målet på 70% för kömiljarden är nästan uppnått i oktober. Plastik- och käkkirurgi Nedgång i produktionen i början av hösten men nu en förbättring både vad gäller kömiljard och vårdgaranti. Smärtcentrum: Målet för kömiljarden nås med råge i oktober och beräknas hålla denna höga nivå resten av året. Ögonsjukdomar: En klar förbättring i oktober jämfört med september, målet på 70% för kömiljarden är nästan uppnått i oktober. ÖNH: Från en hög nivå i september till en ännu högre i oktober, 86% innebär att målet för kömiljarden nås med råge. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Neurokirurgi: En omfattande produktionsoptimering har skett under det senaste året och arbetet fortsätter. Neurologi: Arbetet med produktionsplanering fortsätter och målet är att klara målen för kömiljarden och vårdgarantin. Plastik- och käkkirurgi: Fortsätta arbetet med produktionsplanering. Ögon: Rekrytering har skett och det finns goda förhoppningar att vi hinner ikapp. En extrasatsning under hösten kommer att genomföras för att nå målet. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Förväntningarna har varit att en förbättring ska ske under hösten men detta kan komma att äventyras pga en omfattande brist på sköterskor både på NIVA och NIMA. Denna brist kan även innebära en ytterligare försämring i väntetiderna resten av året även om siffrorna i oktober visar på en liten förbättring. Neurologi: Vid november månads utgång beräknas mottagningen att vara ikapp och det var mycket nära att målet nåddes nu i oktober.

57 4(12) Plastik- och käkkirurgi: Per Ögon: Under november. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Ett förbättrat läge skulle en ombyggnation av två operationssalar innebära vilket framlagts till sjukhusledning. Neurologi Fortsätter med tidigare produktionsplan. Full effekt av planeringen har ännu inte uppnåtts. Plastik- och käkkirurgi: Vi kommer att fortsätta arbetet med produktionsplanering där behov och resurser ska matchas på ett bättre sätt än idag. Ögon: Vi har fortsatt hög produktion. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december 2012 De flesta verksamhetsområden beräknas klara målet på 70 % men osäkerhet finns för Neurokirurgen pga riskerna för sköterskebrist. I dagsläget har några övervakningsplatser stängt pga sköterskebrist. Kommentarer avseende måluppfyllelsen kömiljarden för c-läns respektive utomlänspatienter (samt det antal som väntar) Generellt är det längre väntetider för utomlänspatienter än för c-länspatienter. Kösituationen avseende nybesök vid Neurodivisionen jämfört med Under de första tio månaderna 2012 har samtliga verksamhetsområden inom Neurodivisionen ökat sin produktion jämfört med samma period förra året. På hela divisionen är ökningen 4,6 % och fördelat på respektive verksamhetsområde uppgår ökningen enligt följande: Neurokirurgi 1,3 % Neurologi och strokevård 3,8 % Plastik- och käkkirurgi 1,3 % Smärtcentrum 23,7 % Ögon 7,8 % ÖNH 0,5 % Nedan redovisas hur kön har utvecklats avseende c-läns respektive riks- och regionpatienter Antal väntande patienter Antal väntande patienter Antal väntande c-läns patienter Antal väntande c-läns patienter Antal väntande utomläns - patienter Antal väntande utomläns - patienter Neurokirurgi Neurologi och strokevård Plastik- och käkkirurgi Smärtcentrum Ögonsjukdomar ÖNH Totalt div Köläget för utomlänspatienter har ökat med 5 % för divisionen med det för respektive verksamhetsområde har skett både ökningar och minskningar enligt följande: Neurokirurgi 14 %

58 5(12) Neurologi och strokevård 28 % Plastik och käkkirurgi -31 % Smärtcentrum -33 % Ögonsjukdomar 16 % ÖNH 14 % När det gäller c-länspatienterna har det skett en minskning med 9 % på divisionen och det fördelar sig som både ökningar och minskningar på respektive verksamhetsområde enligt följande: Neurokirurgi 18 % Neurologi och strokevård -21 % Plastik och käkkirurgi 1 % Smärtcentrum -8 % Ögonsjukdomar -12 % ÖNH -1 % Totalt för de båda grupperna är minskningen 7 % på divisionen. När det gäller nybesök finns inte en lika tydlig koppling mellan produktion och köläget som kan förklaras av ökat antal remisser som det finns vid operation. Bilden synes vara mer komplex och måste analyseras djupare per verksamhetsområde. OTM-divisionen Kardiologi och klinisk fysiologi Kömiljard andel inom 60 dagar september Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar september Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Antal väntande patienter september Antal väntande patienter oktober 71% 51% 76% 82% Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Lung allergi 46% 53% 70% 69% % Totalt divisionen 77% 75% 85% 87% Kommentarer avseende lung allergi: Patient tillströmningen är väsentligen oförändrad med mellan remisser/månad, en viss säsongsbunden puckel finns inom allergin som delvis betas av under höst/vinter. Remisshanteringen har setts över och köerna har gåtts igenom. Produktionsplanering avseende utnyttjande av lokaler kan tillföra nya resurser, men den trånga sektorn är tillgången till specialistläkare med samtidig sub-subspecialistansvar, som gör planeringen svår och ryckig. Tillgång till fler erfarna st-läkare skulle genom bättre övergripande planering tillföra kapacitet, annars får vi invänta fler färdig utbildade lungläkare slutet Kommentarer från kardiologi och klinisk fysiologi Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Vi klarar alla nybesök utom arytmisektionens där underbemanning (pga graviditet m.m) gör det svårt att nå målen eftersom vi samtidigt måste klara lab-produktionen. Ett ganska litet totalt antal väntande patienter kan ge en överdriven bild av variation över kort tid, just denna månad har andelen som klarar kömiljarden minskat betydligt samtidigt som andelen som klarar vårdgarantin har ökat.

59 6(12) Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Kontinuerligt arbete pågår för att optimera mottagningsproduktion och minska antalet inställda mottagningar. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Hösten 2013 Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Nej Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december 2012 Målsättningen är oförändrat att klara 70% av nybesök inom 60 dagar. KB-divisionen Kvinnosjukvården varav Kömiljard andel inom 60 dagar september Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar september Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Antal väntande patienter september Antal väntande patienter oktober Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar % 67 % 77 % 82 % % C-län - % 67 % - % 82 % 384 % R/R - % 82 % - % 94 % 17 % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Extra satsning och bättre produktionsplanering Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Vi kommer att arbeta på flera fronter; flexibla schema lösningar, genomgången av väntelista, höja kompetens för läkarna, anpassa personal och läkarschema för att använda resurserna på ett mer effektiv sätt. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Under Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Målet är att minska väntetiden för nybesök till 30 och 60 dagar under Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december Inga kommentarer. Kommentarer avseende måluppfyllelsen kömiljarden för c-läns respektive utomlänspatienter ( samt det antal som väntar) Produktionsplaneringen kommer att genomföras och målet är att uppnå 85% under våren 2013.

60 7(12) Psykiatridivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar september Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar september Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Antal väntande patienter september Antal väntande patienter oktober Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Vuxenpsykiatri 81 % 89,5 % 87 % 93 % % BUP (inom 30 dagar 95 % 98 % 100 % 100 % > 90 % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Kraftigt ökat remissinflöde för neuropsykiatriska patienter 30% ökning av patienter som söker den psykiatriska akutmottagningen Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Vi arbetar med prioriteringar inom Allmänpsykiatri och Neuropsykiatri samt med samordnade insatser med Primärvård, Kommun, Arbetsförmedling och Försäkringskassa vad gäller neuropsykiatriska patienter. Mottagningen för Unga vuxna planerar att göra bedömningarna direkt i stället för via Remiss- och konsultenheten. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december 2012 Kraftigt ökat remissinflöde för neuropsykiatriska patienter Kommentarer avseende måluppfyllelsen kömiljarden för c-läns respektive utomlänspatienter ( samt det antal som väntar) Ökningen av antalet väntande ligger på C-länspatienter. Operation/behandling kommentarer från de olika divisionerna Kirurgdivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar september Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar september Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Antal väntande patienter september Antal väntande patienter oktober Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Kirurgi 62 % 82 % 72 % 86 % % Ortopedi (exkl rygg) 47 % 67 % 54 % 73 % % Urologi 37 % 46 % 46 % 55 % % Ryggkirurgi 10 % 31 % 16 % 34 % % Handkirurgi 83 % 88 % 95 % 98 % % Totalt kirdiv 48 % 63 % 56 % 70 % % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Väntetidssituationen har under hösten förbättrats avsevärt inom samtliga verksamhetsområden pga. en ökad produktion på operation men även pga. ökat antal nybesök under hösten. Måluppfyllelsen för kömiljarden (63 % jmf 48 %) och vårdgarantin (70 % jmf 56 %) har förbättrats avsevärt jämfört med september.

61 8(12) Jämfört med årsskiftet har antalet väntande minskat med hela 39 procent (489 patienter) och minskningen är 39 procent på c-länspatienter medan riks- och regionpatienter har minskat med 37 procent. Skillnaden mellan väntetiderna för c-län och riks- och region har jämnats ut i oktober vilket har varit en medveten satsning på riks- och region. Den främsta anledningen till att riks- och region ändå får vänta något längre är att den största köminskningen har skett inom sektioner som har en klar övervikt av c-länspatienter. Antalet väntande till behandling/operation till kirurgdivisionen har under året minskat kraftigt. Främsta orsaken till förbättringen är att produktionen på centraloperation har ökat med drygt 6 procent hittills i år. För att klara köerna framöver är det absolut nödvändigt med en bra bemanning och hög beläggning på centraloperation. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? 1) Väntelistan genomlyses kontinuerligt inom samtliga områden. Arbetet har lett till att en del patienter har avförts från väntelistan vilket minskat antalet väntande totalt sett. 2) Sluss-in projekt på centraloperation som bl. a. innebär tidigare operationsstarter på morgonen. 3) Öka antalet seriedagar på centraloperation, dvs. göra flera likartade ingrepp på samma sal och dag. 4) Fokus på produktionsstyrning för att få ut ännu mer produktion per sal och tillgänglig personalresurs. 5) Dagkirurgisk enhet har startats inom centraloperation för att förbättra det dagkirurgiska patientflödet. Har redan gett stora effekter på framförallt handkirurgens kösituation. 6) Divisionen behöver utöka sin operationskapacitet både i form av salar men även personal. Det pågår ett sjukhusövergripande projekt som skulle kunna bidra med att öka divisionens operationskapacitet. 7) Beslutat åtgärdspaket som gäller fr.o.m. hösten 2012, vilket bl. a. förväntas leda till tidigare operationsstarter, minskade bytestider och ökat operationssalsutnyttjandet. 8) Utöver ovanstående pågår det en rad åtgärder inom respektive verksamhetsområde, exempelvis extrasatsningar inom flera områden. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Utvecklingen har under året gått åt rätt håll och vi har åtgärder på gång som kommer att förbättra läget ytterligare under hösten. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter per den 31 december 2012 Vi räknar med att andelen patienter som klarar kömiljardsmålet kommer att öka under hösten, prognosen är att ca 68 procent av patienterna är inom 60 dagar vid december månads utgång. Detta hänger ihop med den planerade operationsökningen som beräknas till ca 7 procent för 2012 jämfört med Anledningen till att andelen väntande patienter inte fortsätter att minska i samma takt som under våren är att vi samtidigt ökar antalet nybesök under hösten vilket kommer att fylla på operationskön.

62 9(12) Neurodivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar september Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar september Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Antal väntande patienter september Antal väntande patienter oktober Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Neurokirurgi 38 % 58 % 47 % 65 % % Plastik- och käkkirurgi 69 % 65 % 77 % 81 % % Ögonsjukdomar 55 % 64 % 65 % 80 % % ÖNH 54 % 58 % 62 % 73 % % Totalt div 53 % 62 % 63 % 76 % % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Neurokirurgi: En klar förbättring i oktober jämfört med september men osäkerhet finns för resten av året pga sköterskebrist, se även nedan. Plastik- och käkkirurgi: Ökat antal brännskadeoperationer har inneburit strykning av medicinskt lägre prioriterade. Ögonsjukdomar: En förbättring i oktober jämfört med september, målet på 70% för kömiljarden beräknas uppnås under november. ÖNH: Fortsatt återhämtning under oktober sedan sommaren, med halverade operationsresurser, avseende kömiljarden. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Neurokirurgi: En omfattande produktionsoptimering har skett under det senaste året och arbetet fortsätter. Plastik- och käkkirurgi: Utlovad anestesiresurs ej effektuerad vilket omöjliggör optimalt utnyttjande av operationssalar. Ögon: Rekrytering har skett och det finns goda förhoppningar att vi hinner ikapp. En extrasatsning under hösten kommer att genomföras för att nå målet. ÖNH: Återgång till normal verksamhet. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Förväntningarna har varit att en förbättring ska ske under hösten men detta kan komma att äventyras pga en omfattande brist på sköterskor både på NIVA och NIMA. Denna brist kan även innebära en ytterligare försämring i väntetiderna resten av året även om siffrorna i oktober visar på en klar förbättring. Plastik- och käkkirurgi: När vi får utlovad anestesiresurs. Ögon: Under november. ÖNH: Till årsskiftet. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Ett förbättrat läge skulle en ombyggnation av två operationssalar innebära vilket framlagts till sjukhusledning.

63 10(12) Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter per den 31 december 2012 De flesta verksamhetsområden beräknas klara målet på 70% men osäkerhet finns för Neurokirurgen pga riskerna för sköterskebrist. I dagsläget har några övervakningsplatser stängt pga sköterskebrist. Kommentarer avseende måluppfyllelsen kömiljarden för c-läns respektive utomlänspatienter (samt det antal som väntar) Generellt är det längre väntetider för utomlänspatienter än för c-länspatienter. Kösituationen avseende operation/behandling vid Neurodivisionen jämfört med Under de första tio månaderna 2012 har samtliga verksamhetsområden inom Neurodivisionen ökat sin produktion jämfört med samma period förra året. På hela divisionen är ökningen 8,2 % och fördelat på respektive verksamhetsområde uppgår ökningen enligt följande: Neurokirurgi 3,3 % Plastik- och käkkirurgi 9,0 % Ögon 12,3 % ÖNH 3,9 % Nedan redovisas hur kön har utvecklats avseende c-läns respektive riks- och regionpatienter Antal väntande patienter Antal väntande patienter Antal väntande c-läns patienter Antal väntande c-läns patienter Antal väntande utomläns - patienter Antal väntande utomläns - patienter Neurokirurgi Plastik- och käkkirurgi Ögonsjukdomar ÖNH Totalt div Köläget för utomlänspatienter är relativt oförändrat för Plastik- och käkkirurgi och ÖNH medan för Neurokirurgen har antalet ökat med 18 % och för Ögon med 61 % sedan årets början. Totalt på divisionen är ökningen 18 %. När det gäller c-länspatienter är ökningen 72 % på divisionen och Neurokirurgin är oförändrad medan ökningen för Plastik- och käkkirurgi är 52 %, Ögon ökar med 152% och ÖNH ökar med 28%. Totalt för de båda grupperna är ökningen 57 % på divisionen. Eftersom produktionen har ökat förklaras de ökade köerna av att antalet inkomna remisser har ökat jämfört med föregående år. OTM-divisionen Kömiljard andel inom 60 dagar september Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar september Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Antal väntande patienter september Antal väntande patienter oktober Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Kardiologi 36 % 53 % 44 % 63 % % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? September-resultatet viss eftersläpning p g a sommarstängning. Brist på arytmologer, två gravida och en som slutat sep 2012.

64 11(12) Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Rekryteringsförsök avslutat, internutbildning pågår När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Hösten 2013 KB-divisionen Kömiljard andel inom 60 dagar september Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar september Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Antal väntande patienter september Antal väntande patienter oktober Gynekologi varav C-län 50 % 65 % 187 R/R 40 % 60 % 5 Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar % 50 % 61 % 65 % % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Vi har fått kortare väntetider för operation/behandling jämfört med föregående månad tack vare extra satsningar på operation och effektivisering. Vi har fortfarande problem p g a brist på operationspersonal. Genomgången av strykningar av operation under 2012 visar att det i stort sett sker bara p g a brist på operationspersonal. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Kvinnokliniken behöver ha tillgång till minst 8 extra operationssalar/vecka för att klara av vårdgarantin. Genomgång av operationsflödet är nödvändig och vi kommer att driva det. Bröstoperationsverksamheten har begränsat gynekologins tillgång till operationslag. När strykning blir nödvändig är det framfallsoperationer och elektiva gyn-operationer som stryks då cancerfall prioriteras. Extra operationssatsningsdagar planeras under hösten. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Under Det behövs krafttag på flera fronter och avdelningschefen på operation och cheferna på anestesi måste vara med och påverka arbetssättet. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Genom nya arbetssätt hoppas vi kunna minska väntetiderna ytterligare, d v s kortare än 60 dagar på sikt. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december Se ovan!

65 12(12) Psykiatridivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar september Kömiljard andel inom 30 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar september Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Antal väntande patienter september Antal väntande patienter oktober BUP (30 dagar) 92,9 % 97 % 33 Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Uppsala den 14 november 2012 Annemieke Ålenius Administrativ direktör

66 Statusrapport vårdgaranti och kömiljard Lasarettet i Enköping Vårdgarantin Utfallet för oktober visar att Lasarettet i Enköping har ökat andelen patienter som klaras inom vårdgarantin både när det gäller besök och operation/behandling. Kön till besök har jämfört med maj ökat kraftigt. Detta beror bland annat på en ökad remisstillströmning men även på en sänkt verksamhet under sommarmånaderna samt en onormalt högt remissinflöde i oktober. Av de 2220 patienter som väntade på ett nybesök hos specialist hade 1829 patienter väntat mindre än 90 dagar 82 procent - vilket är en förbättring jämfört med tidigare perioder. Det är inom området ortopedi en avvikelse finns medan en förbättring skett inom kardiologin. Operationskön har jämfört med årets lägsta värde i juli ökat och av de 912 patienter som väntade på operation/behandling hade 763 patienter väntat mindre än 90 dagar - 84 procent vilket är en förbättring jämfört med tidigare period. Totalt har kön minskat under hösten jämfört årets inledning med ett femtiotal patienter. Av de 149 patienter som väntat mer än 90 dagar hade 28 procent valt det själva. Det är främst inom ortopedi inkl proteskirurgi som väntetiderna är långa men även inom kirurgi och urologi. En förbättring har skett inom ortopedin. Se utfall till och med oktober i bifogade grafer. Kömiljarden Nybesök Lasarettet i Enköping uppnår inte målet för kömiljarden under oktober för nybesök - 68 procent men det är en förbättring jämfört med föregående period. Av den totala kön på 2220 patienter hade 715 patienter väntade mer än 60 dagar. Problemområdet är nu främst ortopedi men även ögonsjukdomar. Ungefär hälften av alla väntande utgörs av ortopedpatienter. Remissinflödet har varit större än förväntat och enbart inom länskirurgin har drygt 665 fler remisser mottagits jämfört med föregående år varav c:a 265 remisser kan hänföras till det utökade vilket innebär en nettoökning på c:a 400 remisser. Den största ökningen har skett inom ortopedin särskilt av remisser till axlar, knän och fötter som svarar för en tredjedel av ökningen. Ett inte obetydligt antal av denna ökning registrerades under försommaren och sommaren samt nu i oktober. Andelen remisser från Akademiska var just under dessa månader högt. Inflödet var dessutom mycket oregelbundet sett till olika dagar. Oktobervärdet är det högsta någonsin med 899 remisser jämfört med en normalmånad med c:a 700 remisser. Ökningen innebär kortsiktigt en positiv effekt på beräkningen av kömiljarden men om några månader riskerar ökningen att slå åt andra hållet och ytterligare några månader senare inverka på operationskön. Ögonmottagningen har en längre tid haft problem med väntetiderna. Andelen patienter som väntat mindre än 60 dagar är nu 64 procent vilket är en förbättring med 12 procentenheter. Remisstoppet som infördes i slutet av april innebar att antalet patienter Kungsgatan Box 908 tfn vx fax org nr

67 2 (6) med kort väntetid minskat. Väntelistan har under hösten ökat efter en överföring från Akademiska med ett hundratal patienter omfattar nu 132 patienter. Läkarbemanningen är säkrad för hösten vilket gör att det utökade uppdraget med anledning av en nedlagd privat ögonmottagning kommer att kunna uppfyllas. Allmän internmedicin har för närvarande inte problem med väntelistan. Inom ortopedin förbättrades situationen under våren bland annat tack vare extramottagningar i april. Då genomfördes 161 besök varav uppskattningsvis ungefär hälften gick vidare för operation. Vid mätningen i augusti skedde ett trendbrott och endast 44 procent uppnåddes. Situationen är likartad vid mätningen i oktober även om en ökning kan noteras 53 procent Orsaken till det ogynnsamma läget är ett större remissinflöde under försommaren och oktober än förväntat oräknat extrasatsningen - i kombination med den normala neddragningen av mottagningsverksamheten under semesterperioden. Även om vi haft vissa problem med ortopedläkarbemanningen förväntas situationen förbättras något under hösten. Möjligheterna till läkarutbyte med Akademiska har undersökts men utan framgång än så länge. Sammantaget är lasarettets bedömning att målet för kömiljarden när det gäller nybesök 70 procent - bör kunna nås före årsskiftet. Antalet väntande uppskattas totalt till c:a 1900 patienter varav c:a 1600 inom Kirurgiskt centrum och c:a 300 inom Medicinskt centrum under förutsättning att remisstillströmningen återgår till förväntad nivå. Detta är en försämring jämfört med tidigare prognos men beror uteslutande på det ökade inflödet av remisser till Kirurgiskt centrum i oktober med c:a 200 remisser över förväntad nivå. Se utfall till och med oktober i bifogad graf. Behandling/operation Lasarettet i Enköping har inte lyckats nå målet när det gäller operation/behandling. Vid mätningen i oktober hade 68 procent av patienterna väntat mindre än 60 dagar vilket ligger något under målvärdet men är en klar förbättring jämfört med perioden juli - september. Den samlade väntelistan utgörs nu av 912 patienter varav 35 procent inom ortopedi. Väntelistan visar efter sommaren en ökande trend med nära 200 patienter. Problemområdena är som tidigare nämnts främst ortopedi och urologi även om ortopedpatienter som väntat mer än 60 dagar har minskat från 139 till 100. Att andelen patienter som väntat kortare än 60 dagar inte når målnivån kan delvis förklaras med ökad patientvald väntan, extrasatsningarna på mottagningsbesök som gjordes under våren som ackumulerade en kö till operation samt ett ökat remissinflöde som efter besök eventuellt leder till operation. Patientvald väntan ökade i september till 73 men har nu minskat till 42 st. Detta beror sannolikt på att patienter i somras valde att skjuta upp sin operation till hösten och att de nu opererats. Den mest betydande avvikelsen från målet finns inom proteskirurgin. Trots en högre produktionstakt än uppdraget har kön till operation av höft- och knäartros ökat under året vilket är en effekt av ett högt remissinflöde i förhållande till uppdraget men vi ser nu en positiv trend. Produktionsnivån pekar i dagsläget på att vi vid årsskiftet kommer att ha opererat närmare 670 patienter varav ett tiotal bilateralt. Under hösten och särskilt den senaste månaden har dock en förbättring skett och antalet som väntat mer än 60

68 3 (6) dagar har minskat från vårens värden runt 140 till ett fyrtiotal. Den totala proteskön uppgår numer till totalt 108 patienter. Prioriteringar i kön görs självklart med hänsyn till medicinska indikationer. Lasarettet ser i dagsläget - med en omfattande ombyggnation med start oktober inte någon möjlighet att öka åtagandet inom ortopedin. En mindre andel av fotoperationerna kan komma utföras på Elisabethsjukhuset men först efter patientens eget val. Vår bedömning är att balans i väntetiderna inom ortopedin ska kunna uppnås under hösten. Urologin har under en tid besvärats av allt längre operationsköer. För närvarande utgörs kön av 172 patienter varav 73 väntat mer än 60 dagar. Detta beror främst på bemanningsproblem. Inom urologin måste även läkartider prioriteras för återbesök/cancerkontroller på mottagningen vilket inverkar negativt på operationstiden. Rekryteringsåtgärder påbörjades före sommaren liksom initiativ till samarbete kring kompetensförsörjning från Akademiska. Någon sådan lösning har inte åstadkommits. Bemanningsproblemen accentuerades i och med att en läkare sade upp sin anställning.. Bemanningen kommer därför endast delvis att kunna lösas med hyrläkare. Jämfört med våren räknar vi med att under hösten ha c:a 0,5 tjänst lägre bemanning vilket även påverkar mottagningsverksamheten. För 2013 har vi goda förhoppningar att kunna rekrytera en urolog. Bedömningen är att möjligheten att i år återfå balansen i väntelistan till urologi som ytterst liten. Lasarettet har därför ansökt om och fått beviljat att via vårdgarantikansliet slussa urologbesök och ett 50-tal operationer till annan vårdgivare. Kirurgin ligger under målnivån främst inom områdena gallkirurgi och ljumskbråck trots att antalet operationer är högre än föregående år. Kösituationen har försämrats något. Detta räknar vi med att kunna åtgärda under hösten bland annat genom att omfördela operationstid från slutenvårdsoperationer till öppenvårdsoperationer. Arbetet har påbörjats men fler postopplatser måste skapas för att nå full effekt vilket kan genomföras först i början december. Antalet slutenvårdplatser kommer då att temporärt minskas för att istället utnyttjas som postoperativa platser. Operationstider för icke akuta gynekologiska operationer kommer också att begränsas till förmån för kirurgiska öppenvårdsoperationer. Även de handkirurgiska operationerna kommer att begränsas samt delvis överföras till Kirurgmottagningen. Gynekologi och handkirurgi utgör inget problem vad gäller kösituation. Sammanfattningsvis har väntelistan till operation/behandling minskat med ett femtiotal patienter jämfört med situationen vid årets inledning och lasarettet räknar med att väntesituationen kan korrigeras under resterande månader. Sammantaget bör väntelistan kunna reduceras till c:a 800 patienter. Vår bedömning är att kömiljardmålet för behandling/operation kommer att nås under 2012 med hänsyn till den positiva trenden under hösten. Oktobervärdet förbättrades jämfört med förra mätningen med 8 procentenheter till 68 procent. Under förutsättning att remissinflödet inte ökar och vissa ortopedi- och urologioperationer kan lämnas till annan vårdgivare bör 70 procent vara en realistiskt nivå vid årets slut. Se utfall till och med oktober i bifogade grafer Thomas Ericson Sjukhuschef

69 Utfall vårdgaranti oktober 2012 Vårdgaranti nybesök < 90 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Vårdgaranti operation/behandling < 90 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

70 Utfall kömiljard oktober 2012 Kömiljarden nybesök < 60 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kömiljarden operation/behandling < 60 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

71 6 (6) Utfall operationsväntelista och väntetid oktober Antal väntande och väntetid totalt >90 d d d 0-30 d Antal väntande och väntetid inom ortopedi >90 d d d 0-30 d

72

73

74

75 Ärende Dnr PS Produktionsavdelningen Produktionsstyrelsen Fastställande av förvaltningarnas styrkort Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att fastställa förvaltningarnas styrkort för 2013 enligt bilaga. Produktionsstyrelsen tar inte ställning till ingående aktiviteter i styrkorten. Ärendet Förvaltningarna har utifrån landstingets övergripande styrkort 2013 tagit fram förvaltningsspecifika styrkort. Under framtagandet av förvaltningsstyrkorten har representanter från ledningskontoret fört en dialog med förvaltningarna. Syftet med dialogen har varit att säkerställa att förvaltningarnas styrkort ligger i linje med landstingets styrkort. Vid produktionsstyrelsen sammanträde den 25 oktober 2012, 132, fastställdes styrkorten för de förvaltningar vars styrkort samverkats med de fackliga organisationerna på förvaltningsnivå innan sammanträdet. Vid dagens sammanträde fastställs övriga styrkort som samverkats lokalt enligt bilaga till ärendet. Delges: Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Förvaltningsdirektören, Habilitering och hjälpmedel Förvaltningsdirektören, Folktandvården Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

76 Ärende 154. Balanserat styrkort för Akademiska sjukhuset 2013 Medborgare och kund Strategiska mål Framgångsfaktorer Mått Mål 2013 Akademiska har medborgaren i fokus och bidrar till en god hälsa, livskvalitet, valfrihet och tillväxt i hela länet. Kvalitet genom - Gott bemötande - God tillgänglighet - Hög säkerhet - God vårdkonceptet Akademiska ska vara en attraktiv vårdgivare Upplevelsen av gott bemötande Tillgänglighet upplevd respektive faktisk Följsamhet till målen om god vård och hälsoinriktat arbete i vårdavtalet Åtgärder för att uppnå likabehandling Utvecklingen av riks- och regionintäkterna Upplevelsen av gott bemötande har ökat Tillgängligheten har ökat Sjukhuset uppfyller målen En treårig åtgärdsplan utifrån likabehandlingsplanen föreligger > 2012 års utfall av riks- och regionintäkter Ekonomi Akademiska har en god hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling. Ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning Effektiva verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar Andelen av verksamhetens intäkter och kostnader som redovisas där de genereras Totalkostnad (i fasta priser) per producerad DRGpoäng En ny ekonomimodell föreligger senast i december 2013 < 2012 Akademiskas verksamheter är konkurrenskraftiga, effektiva och av god kvalitet Helhetssyn på flöden och samverkan när vi - standardiserad processer - jämnar ut flöden Standardiserade och beskrivna huvudprocesser Effektiv produktionsplanering Läkarproduktiviteten Tre av sjukhusets huvudprocesser avseende vård är beskrivna med processkartor Modeller för produktionsplanering tillämpas Nyckeltal avseende läkarproduktivitet har utvecklats Produktion Kvalitetsutvecklingsarbete Grad av implementering kvalitetsledningssystem Analys öppna jämförelser Sjukhuset har börjat införa ledningssystemet för kvalitet (enligt SOSFS) Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser används i sjukhusets kvalitetsutvecklingsarbete Andelen uppnådda miljömål (i landstingets miljöprogram) som strävar mot en giftfri miljö Koldioxidutsläpp 100% - 10 % i jämförelse med år 2012 Akademiska är innovativt och ligger steget före. Forskning och innovation främjas Tydliga och prioriterade strategiska områden Antalet kliniska läkemedelsprövningar Utvecklingen av prioriterade strategiska områden > 2012 Sjukhuset har presenterat ett förslag på forskningsstrategi för landstinget Förnyelse Akademiska driver utvecklingen framåt genom samverkan med dem som bäst uppfyller förväntningar och krav inom landstingets kompetensområden. Struktur för kunskapsstyrning Samarbete med ledande aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Nya effektiva behandlingsmetoder Användning av hälsoekonomiska analyser Utvecklingen av samarbetet med utvalda samarbetspartners Sjukhuset arbetar utifrån mini-hta Samarbetet med utvalda samarbetspartners har fördjupats Medarbetare Akademiska är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa ledare Rätt kompetens Andel genomförda åtgärder utifrån medarbetarenkätsresultatet, i förhållande till planerade Andel enheter som arbetar systematiskt med arbetsmiljö Sjukfrånvaro Andel utvecklingsplaner efter genomgånget chefsförsörjningsprogram Andel chefsstyrkort Planerade åtgärder utifrån medarbetarenkätsresultatet är genomförda 100% < 4,5 procent Alla deltagare i chefsförsörjningsprogrammet har en utvecklingsplan Samtliga DC, VC och AC har styrkort

77 Styrkort för Folktandvården 2013 Ärende 154 Vision: Folktandvården - ditt bästa val Verksamhetsidé: Genom hälsofrämjande och individuellt anpassad vård av hög kvalitet ska folktandvården vara det naturliga valet för patienter/kunder och personal Strategi: Folktandvården ska 2013 fokusera på tillgänglighet, bemötande och utveckling. Medborgare och kund Ekonomi Produktion Förnyelse Strategiska mål LUL/FTV Framgångsfaktor Målvärde/Mått Aktiviteter FVT:s verksamhet har medborgaren i fokus och bidrar till en god hälsa, livskvalitet och tillväxt i hela länet FTV har en god hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling FTV har en konkurrenskraftig verksamhet som är kostnadseffektiv och av god kvalitet FTV är innovativa och ligger steget före FTV driver utveckling genom samverkan med dem som bäst uppfyller krav och inom FTV:s område Hälsoinriktat arbete Frisktandvård Kvalitet genom: ett bra bemötande hög tillgänglighet hög säkerhet god vård koncept Ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning En effektiv verksamhet som bedrivs inom givna ekonomiska ramar Helhetssyn på flöden och samverkan när vi Standardiserar processer jämnar ut flöden Arbete enligt God vård Kvalitetsutveckling BEON Forskning och innovation främjas Tydliga och prioriterade strategiska områden Struktur för kunskapsstyrning Samarbete m ledande aktörer lokalt, regionalt, nationellt, internationellt 80 % svarar på enkäten 100 Frisktandsvårdsavtal för STB berättigade kunder (STB = Särskilt Tandvårdsbidrag) Färdig åtgärdsplan utifrån Likabehandlingsplanen Minska köer Max 3 mån väntetid för att komma till vård för alla patienter 90 % av asylbarn ska få tandvård 20 % fler patienter erbjuds mobil tandvård Budgeterat överskott Alla nätverk ska följa nya styrningsverktyget/ledningssystem (Nyckeltal mm) Nettokostnaden får ej öka mer än anslagsökningen Förändring av totalkostnad till total produktion är samma som föregående år eller lägre Följa upp us process 1 ggr/år Öka användning av thyg och tsk i patientarbete Frisktandvård 1,0 och Friska BoU 2,0 (kvot: övrig P/tdl) Infört kvalitetsledningssystem Ersätta användning av Tetrakloretylen med annat preparat Forskningsbokslut SKL redovisas Affärsplan klar kring Mobil Enhet Redovisa resultat av prioriterade forskningsområden Äldrecentrum i drift (om beslut fattas ht 2012) Uppsala dagen genomförd Pilotprojekt surfplattor genomförd för uppsökeri för ökad patientsäkerhet Infört mall för effektiva behandlingsmetoder enligt LUL Genomföra ny kundenkät Marknadsföra Frisktandvård mot STB berättigade kunder Ta fram åtgärdsplan utifrån Likabehandlingsplan Implementera HPL för att motverka köer Öka samarbete med migrationsverket, Cosmos Starta projekt öka tillgänglighet för äldre Implementera analysverktyg inför styrning och uppföljning (nya styrningsverktyget/ledningssystem) Gemensamt helhetsansvar inom nätverk (personal, vård och ekonomi) Implementera standardiserad undersökningsprocess Förarbete utfört inför införande av kval. led. system Utvärdera hälsoprojekt Enköping Utvärdera användandet av telemedicin Tetrakloretylen innehållande preparat skall avvecklas. t.e.x. Endosolv E Kalkylera kostnader kring Mobil Enhet Fortsatt utveckling av Kompetenscentrum i Enköping Äldrecentrum skapas Prioritering på laserforskning och forskning inom äldretandvård Utveckla samarbetet med fakulteterna Förbereda, planera och gemomföra nationell tandvårdsdag, Uppsaladagen 2013 Pilotprojekt surfplattor för uppsökeri Arbeta utifrån mall för effektiva behandlingsmetoder Medarbetare FTV är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare FTV:s medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus Våra medarbetare är engagerade och trivs med sitt arbete BEON Tydliga och kommunikativa ledare Rätt kompetens 90 % genomförda aktiviteter enligt hpl medarbetarenkät/arbetsmiljö Öka andelen anställda tandhygienister Uppdaterad personal kompetensförsörjningsplan för FTV klar Förslag till nytt adeptprogram Sjukfrånvaro är högst 4,4 % Klart till beslut om lärlingstjänster juni 2013 Färdig åtgärdsplan utifrån Likabehandlingsplanen Genomförda aktiviteter enligt handlingsplan Fortsatt riktad marknadsföring för att anställa thyg Uppdaterad personal kompetensförsörjningsplan Utveckla adeptprogrammet (omfatta tsk, förlänga till 2 år) Fortsatt arbete med utvecklingstjänster och ledarutveckling Utreda ett ev. införande av lärlingstjänster Ta fram åtgärdsplan utifrån Likabehandlingsplan

78 Medborgare och kund Ekonomi Produktion Förnyelse Medarbetare Habilitering och hjälpmedels balanserade styrkort Ett bra liv - Vi skapar möjligheter ( ) Strategiska mål Framgångsfaktorer Mått Mål 2013 Habilitering och hjälpmedel har medborgaren i fokus och bidrar till en god hälsa, livskvalitet, valfrihet och tillväxt i hela länet Habilitering och hjälpmedel har en god hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling Habilitering och hjälpmedels verksamheter är konkurrenskraftiga, effektiva och av god kvalitet Habilitering och hjälpmedel är innovativt och ligger steget före Habilitering och hjälpmedel driver utvecklingen framåt genom samverkan med dem som bäst uppfyller förväntningar och krav inom förvaltningens kompetensområden Habilitering och hjälpmedel är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare Habilitering och hjälpmedels medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus Hälsoinriktat arbete Kvalitet genom -Gott bemötande -God tillgänglighet -Hög säkerhet -God vårdkonceptet -Medskapande brukare -Samordnad planering Möjlighet att välja vårdgivare Ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning Effektiva verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar Helhetssyn på flöden och samverkan när vi - standardiserar processer - jämnar ut flöden Kvalitetsutvecklingsarbete Forskning, innovation och verksamhetsutveckling främjas Tydliga och prioriterade strategiska områden Struktur för kunskapsstyrning Samarbete med ledande aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa ledare Rätt kompetens Medarbetare som är delaktiga i verksamhetens utveckling 1. Antal rutiner för sjukdomsförebyggande metoder 2. Upplevelse av nöjdhet, delaktighet, måluppfyllelse och gott bemötande 3. Tillgänglighet 4. Tolkbrist 5. Följsamhet till målen om god vård i vårdavtalet 6. Antal samordnade individuella planer 7. Antal egenvårdsbeslut för friare val 8. Åtgärdsplan utifrån likabehandlingsplanen 1. Förvaltningens kostnader överstiger inte budget 2. Andelen av verksamhetens intäkter och kostnader som redovisas där de genereras 3. Förändring av totalkostnad i förhållande till total produktion 4. Audionommottagningens intäkter överstiger kostnaderna 1. Standardiserade och beskrivna huvudprocesser 2. Effekt produktionsplanering 3. Medarbetares användning av kvalitetshandbok och styrande dokument. 4. Analys Nysamdata 5. Koldioxidutsläpp 1. Grad av medverkan 2. Lägesrapport från prioriterade strategiska områden 3. Grad av användning 4. Lägesrapport fördjupade samarbeten 5. Fastställda förbättringar 1. Andel genomförda åtgärder i förhållande till planerade 2. Andel enheter som arbetar systematiskt med arbetsmiljö 3. Sjukfrånvaro 4. Andel utvecklingsplaner efter genomgånget chefsförsörjningsprogram 5. Andel chefsstyrkort 6. Andel individuella styrkort 7. Arbetsplatsträffar/enhetsmöten där värdegrunden finns på dagordningen 1. Arbetsrutiner har införts för att följa Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder 2. Upplevelsen av nöjdhet, delaktighet, måluppfyllelse och gott bemötande ska bibehållas eller öka jämfört med föregående år % av alla ansökningar och uppdrag är verkställda inom ramen för vårdgarantin 4. Andel av uppdrag där Tolkcentralen inte kunnat tillhandahålla tolk är under 4 % 5. Skrivningarna/målen kring god vård i vårdavtalet är uppfyllda 6. Arbetssätt som främjar att brukare får samordnad individuell plan 7. Arbetssätt som främjar friare val av hjälpmedel 8. Åtgärdsplan utifrån likabehandlingsplanen är upprättad 1. Ekonomi i balans 2. Minst 80 % av verksamhetens intäkter och kostnader redovisas där de genereras 3. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre 4. Konkurrensutsatt verksamhet (audionommottagningen) ska uppvisa ett positivt resultat 1. Förvaltningens huvudprocesser är standardiserade 2. Landstingsgemensam modell för produktionsplanering tillämpas 3. Ledningssystemet för kvalitet är infört 4. Jämförelser enligt Nysam används i förvaltningens kvalitetsutvecklingsarbete 5. Totala koldioxidutsläppen per årsarbetare för tjänsteresor ska minska med 8,4 % 1. Ha medverkat i framtagandet av landstingets forskningsstrategi 2. Förvaltningen har utvecklat sina prioriterade strategiska områden 3. Modell för införandet av nya effektiva behandlingsmetoder används. 4. Samarbete med utvalda samarbetspartners har fördjupats 5. Minst en fastställd förbättring per anställd utifrån Kaizenarbetet 1. Alla planerade åtgärder utifrån medarbetarenkätsresultatet är genomförda 2. Alla enheter arbetar systematiskt med arbetsmiljöarbete 3. Sjukfrånvaron är högst 4,4 % 4. Alla deltagare i chefsförsörjningsprogrammet har en utvecklingsplan 5. Samtliga chefer har styrkort 6. Minst 75 % av medarbetarna har individuella styrkort 7. Värdegrunden är levande bland medarbetarna

79 Balanserat styrkort LE 2013 Ärende 154. Medborgare och kund Ekonomi Produktion Förnyelse Strategiska mål Framgångsfaktorer Mått Målvärde 2013 Lasarettet har medborgaren i fokus och bidrar till en god hälsa, livskvalitet, valfrihet och tillväxt i hela länet. Lasarettet har en god hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling. Lasarettets verksamheter är konkurrenskraftiga, effektiva och av god kvalitet. Lasarettet är innovativt och ligger steget före. Lasarettet driver utvecklingen framåt genom samverkan med dem som bäst uppfyller förväntningar och krav inom lasarettets kompetensområden. Hälsoinriktat arbete Kvalitet genom - Gott bemötande - God tillgänglighet - Hög säkerhet - God vårdkonceptet Möjlighet att välja vårdgivare Ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning Effektiva verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar Helhetssyn på flöden och samverkan när vi - standardiserar processer - jämnar ut flöden Kvalitetsutvecklingsarbete Forskning och innovation främjas Tydliga och prioriterade strategiska områden Struktur för kunskapsstyrning Samarbete med ledande aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Satsningar på hälsoinriktat arbete Upplevelsen av gott bemötande Tillgänglighet Följsamhet till målen om god vård i vårdavtalen LE har upprättat åtgärdsplan utifrån likabehandlingsplanen Antal områden där LE deltar som vårdvalsaktör Andelen av verksamhetens intäkter och kostnader som redovisas där de genereras Förbättra investeringsprocessen Förändring av totalkostnad i förhållandet till total produktion Förändring av nettokostnad i förhållandet till c- länsproduktion Minska kvalitetsbristkostnader Delprocessbeskrivningar och utbildade flödesansvariga föreligger Andel av de tillämpliga delprocessernas produktion som är produktionsplanerad Andel slutförda delmål i lokal projektplan för införande av kvalitetsledningssystemet Andel slutförda delmål i Handlingsplan för öppna jämförelser Andelen uppnådda miljömål som strävar mot en giftfri miljö Koldioxidutsläpp LE:s deltagandegrad i styrgrupp för landstingets forskningsstrategi Andel uppnådda patientsäkerhetsmål och andel uppnådda delmål i plan för flödesinriktning Antal specificerade nya effektiva behandlingsmetoder som införts ordnat Antal pågående samarbeten med framstående samarbetspartners Arbetsrutiner har införts för att följa Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Upplevd tillgänglighet har ökat samt följsamhet handlingsplan. LE har anslutit alla mottagningar och röntgenavdelningen till Mina vårdkontakter LE kan erbjuda kvällsmottagning inom fem verksamheter LE uppfyller skrivningarna/målen kring god vård i vårdavtalen LE har upprättat en treårig åtgärdsplan utifrån likabehandlingsplanen LE deltager som aktör i tre vårdvalsområden Minst 80 % av verksamhetens intäkter och kostnader redovisas där de genereras En ny investeringsprocess utifrån 2012 års processkartläggning är implementerad Totalkostnad /DRG är samma som föregående år eller lägre Förändring nettokostnad/drg c-länsvård, rensat från jämförelsestörande faktorer, är 1,5% Vårdrelaterade infektions- trycksårs- och malnutritionsrelaterade kostnader ska minska med minst 25% Lasarettets huvudprocesser är uppdelade i delprocesser och flödesansvariga är utsedda och utbildade. Den landstingsgemensamma modellen för produktionsplanering tillämpas Verksamheten leds genom befintliga delar av ledningssystemet för kvalitet Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser används i LE:s kvalitetsutvecklingsarbete Medverka till att uppfylla målen i LUL:s handlingsplan för läkemedel Minska koldioxidutsläppen från lasarettets totala tjänsteresor med 7 procent jämfört med 2012 LE bidrar till landstingets forskningsstrategi LE når de strategiskt prioriterade patientsäkerhetsmålen och bedriver systematisk verksamhetsutveckling som prioriterat linjearbete LE arbetar enligt landstingets modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Samarbete med utvalda partners har redovisats Medarbetare Lasarettet är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Lasarettet medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa ledare Rätt kompetens Andel genomförda åtgärder utifrån medarbetarenkätsresultatet, i förhållande till planerade Andel enheter som arbetar systematiskt med arbetsmiljö Sjukfrånvaro Andel utvecklingsplaner efter genomgånget chefsförsörjningsprogram Andel chefsstyrkort Andel individuella styrkort Kostnad för hyrpersonal Alla planerade åtgärder utifrån medarbetarenkätsresultatet är genomförda Alla enheter arbetar systematiskt med arbetsmiljöarbete Sjukfrånvaron är högst 4,4 procent Alla deltagare i chefsförsörjningsprogrammet har en utvecklingsplan Samtliga chefer har styrkort Minst hälften av medarbetarna har individuella styrkort Kostnaden för hyrpersonal ska minska med 50 procent jämfört med 2012

80 Ärende 154. Landstingsservice balanserade styrkort Strategiska mål Framgångsfaktorer Mått Mål Aktiviteter Landstingets har medborgaren i fokus och bidrar till en god hälsa, Kvalitet genom gott bemötande NKI > 64 (2010) Kvaliteten på förvaltningens leveranser och tjänster skall öka. livskvalitet, valfrihet och tillväxt i hela länet. Serviceindex > 77 (2011) Kvaliteten på serviceverksamheten skall öka. NKI > 64 (2010) Kommunikationsplan skall finnas. Medborgare och kund Kvalitet genom god tillgänglighet Andelen genomförda åtgärder enligt plan. Tillgängliga parkeringsplatser. Genomförda åtgärder enligt plan för 2013 utifrån tillgänglighetsförstudien. Uppskattad beläggning i procent skall vara lägre eller lika med Utredningens resultat klart Gemensam kundingång för Landstingsservice alla tjänster ska utredas. Kvalitet genom hög säkerhet Andelen genomförda åtgärder enligt plan. Genomförda åtgärder 2013 utifrån plan för bättre byggnadstekniskt brandskydd. Andelen genomförda åtgärder enligt plan. Utifrån kulvertutredningen genomföra de mest prioriterade åtgärderna.

81 Strategiska mål Framgångsfaktorer Mått Mål Aktiviteter Landstinget har en god hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling. Ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning. Andelen av verksamhetens intäkter och kostnader som redovisas där de genereras. Verksamhetens intäkter och kostnader skall redovisas där de genereras.. Ärende 154. Resultat efter avskrivningar men före finansiella poster för fastighet. Nettoresultat för övrig verksamhet. Resultat enligt ägarkrav. Andelen byggprojekt med efterkalkyl av totala antalet byggprojekt > 10 miljoner kronor. Uppföljning med efterkalkyl på alla byggprojekt > 10 miljoner kronor. Ekonomi Effektiva verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar. Jämförelse driftkostnad kr/m 2 BRA jämfört med Driftkostnader kr/m 2 BRA skall inte överstiga 120 kr/m 2 BRA. Jämförelse mediakostnad kr/m 2 BRA jämfört med Mediakostnader kr/m 2 BRA utfall från 2012 skall minskas med 4 %. Jämförelse förvaltningskostnad kr/m 2 BRA jämfört med Förvaltningskostnader kr/m 2 BRA utfall från 2012 skall minskas med 2 %.

82 Strategiska mål Framgångsfaktorer Mått Mål Aktiviteter Landstingets verksamheter är konkurrenskraftiga, effektiva och av god kvalitet. Kvalitetsutvecklingsarbete. Fastställd plan klart Det skall finnas en fastställd plan för införande av ett ledningssystem för kvalitet. Ärende 154. Andel utfört av plan 2013 lägst 85 %. 5-årig investeringsplan skall finnas. Andel utfört av plan 2013 lägst 85 %. 10-årig underhållsplan skall finnas. Produktion Tomställd uthyrningsbar yta BRA i förhållande till total uthyrningsbar yta BRA. Mätning och jämförelse av transporter, städ, kost, textil och drift. Andelen genomförda aktiviteter enligt plan. Andelen uppnådda miljömål som strävar mot en giftfri miljö. Genomförda områden. Antal kvadratmeter tomställd uthyrningsbar yta BRA av den totala ytan BRA skall inte överstiga 6 % Delta i och utveckla det landstingsövergripande Benchmarkingarbetet. Genomföra energisparprojektet enligt plan. Miljömålen mot en giftfri miljö i landstingets miljöprogram har uppnåtts. Införa Service Level Agreement (SLA) för tre strategiska områden. Andelen fastighetsinvesteringar som följer processen. Faktisk handläggningstid. Anpassa Landstingsservice processer och rutiner efter landstingets reviderade investeringsprocess. Tiden från att hyresgäst formellt (=skriftligt) har meddelat minskat behov av del av lokal till tekniskt besked från Landstingsservice till LLK skall inte överstiga 2 veckor.

83 Strategiska mål Framgångsfaktorer Mått Mål Aktiviteter Landstinget är innovativt och ligger steget före. Tydliga och prioriterade strategiska områden. Minst en avdelning påbörjad. Göra en översyn av den service Landstingsservice ger till vårdverksamheter, i syfte att frigöra vårdpersonal från serviceuppgifter. Ärende 154. Förnyelse Landstinget driver utvecklingen framåt genom samverkan med dem som bäst uppfyller förväntningar och krav inom landstingets kompetensområden. Samarbete med ledande aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Andel genomförda aktiviteter enligt plan. Fördjupade samarbeten med utvalda samarbetsparter Genomföra alla beslutade delar inom byggprojektet Framtidens Akademiska enligt plan Fördjupat samarbete med utvalda samarbetsparter har redovisats.

84 Strategiska mål Framgångsfaktorer Mått Mål Aktiviteter Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Andel genomförda åtgärder utifrån medarbetarenkätsresultatet i förhållande till planerade åtgärder. Alla planerade åtgärder utifrån medarbetarenkätsresultatet är genomförda. Ärende 154. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus Andel enheter som arbetar systematiskt med arbetsmiljö. Sjukfrånvaro i procent. Alla enheter arbetar systematiskt med arbetsmiljöarbete. Sjukfrånvaron är högst 4,4 procent. Antal goda exempel. Goda exempel på ansvarstagande och förslagsverksamhet skall uppmärksammas. Medarbetare Tydliga och kommunikativa ledare. Andel utvecklingsplaner efter genomgånget chefsförsörjningsprogram. Andel chefsstyrkort. Alla deltagare i chefsförsörjningsprogrammet har en utvecklingsplan. Samtliga chefer har styrkort. Rätt kompetens Andel individuella styrkort. Minst hälften av medarbetarna har individuella styrkort. Andel chefs- och specialistfunktioner som har planer. Chefs- och successionsplaner skall finnas. Kompetensförsörjningsplan för alla funktioner inom Landstingsservice. Kompetensförsörjningsplan skall finnas.

85 Ärende Dnr LSU Ledning Thord Hägg Produktionsstyrelsen Beslut om renovering av hus A1, den äldsta byggnaden på Akademiska sjukhuset i Uppsala Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslås besluta att Landstingsservice får utnyttja kr för programarbete och genomförande av renovering av byggnad A1 Akademiska sjukhusets äldsta byggnad. Bakgrund och syfte Byggnad A1 är kulturhistoriskt intressant och skyddsvärd. Förstudien visar att det är möjligt att bibehålla byggnadens karaktäristiska planering, men ändå få en modern försörjning. Byggnaden är sedan tidigare ytskicktsrenoverad på halva entréplanet och översta planet. Övriga plan är i dag tomställda. Den föreslagna renoveringen innebär att samtliga tekniska system rustas upp samt att de kvarvarande planen renoveras vad gäller ytskikt. För att uppfylla en bättre energieffektivitet kommer samtliga fönster att renoveras. Efter renovering skapas möjlighet till 174 nya kontorsplatser samt konferensytor på de plan som berörs. Ett plan kan inrymma Kliniskt tränings centrum (KTC) och i så fall blir tillkommande kontorsplatser 104 utöver KTC. Till detta antal platser tillkommer cirka 70 kontorsplatser som redan finns inom byggnaden. Totalt avser ombyggnationen 4453 kvm. Tidigare beslut Produktionsstyrelsen beslöt i augusti 2012 om renoveringsåtgärderna. Styrelsen uppdrog också till LSU att återrapportering till produktionsstyrelsen skulle göras av beräknad nettokostnadseffekt innan upphandling initieras. Affärsområde Akademiska Slottsgränd Uppsala tfn fax pg bg org nr

86 2 (2) Kostnadsbedömning Kostnadsbedömningen för renoveringen uppskattas till kr. Beloppet finns angivet i budget för fastighetsinvesteringar för 2011 och Investeringen med ersättning för drift och underhåll ger en beräknad kostnad på c:a kronor per kvm. Finansiering De iordningsställda ytorna kommer att nyttjas till huvuddel av landstingsverksamheter. Nettokostnadseffekten blir endast kr per år i hyreseffekt i helt nyrenoverade lokaler. Dels som en följd av att verksamheter flyttar in och sänker sin hyreskostnad genom effektivare yta, dels genom att landstinget sänker vakansgraden genom att huset blir uthyrt i högre grad. Den högre kostnaden kan bäras inom de berörd verksamheterna. Samråd Samråd har skett med berörda förvaltningar, som kommer att vara involverade i programarbetet. Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta: att Landstingsservice får utnyttja kr för programarbete och genomförande av renovering av byggnad A1 Akademiska sjukhusets äldsta byggnad. Förslagsställare: Thord Hägg Förvaltningsdirektör

87

88

89 Ärende Dnr PS Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yttrande över Barnkonventionen - Policy och handlingsplan för att stärka barns och ungas rättigheter Förslag till beslut Produktionsstyrelsen önskar uppmärksamma hälso- och sjukvårdsstyrelsen på att eventuella kostnader till följd av implementering av policy och handlingsplan bör hanteras inom ramen för landstingets budgetprocess. Produktionsstyrelsen beslutar att till hälso- och sjukvårdsstyrelsen hänvisa till övrigt inkomna remissyttranden och har därutöver inget ytterligare att anföra. Ärendet På uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen har Kompetenscentrum för hälsofrämjande insatser för barn och unga tagit fram ett förslag till policy och en handlingsplan i syfte att integrera ett barnperspektiv i landstingets verksamheter. Förslaget till policy och handlingsplan har skrivits i enlighet med aktuella nationella och internationella strategier, vilka inarbetats som mål, aktiviteter, genomförande, uppföljning och ansvar. Produktionsstyrelsen ser det som positivt att verksamhetsansvariga från landstingets förvaltningar har varit med och utarbetat förslag till policy och handlingsplan, vilket också inkluderar vissa av de förvaltningar som produktionsstyrelsen har ett produktionsstyrningsansvar över. Produktionsstyrelsen önskar uppmärksamma hälso- och sjukvårdsstyrelsen på att eventuella kostnader till följd av implementering av policy och handlingsplan bör hanteras inom ramen för landstingets budgetprocess. Produktionsstyrelsen hänvisar slutligen till övrigt inkomna remissyttranden och har därutöver inget ytterligare att anföra. Delges: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

90 Logga Landstinget i Uppsala län Barnkonventionen. Policy och Handlingsplan för att stärka barns och ungas rättigheter. BILD

91 Förord Kompetenscentrum för hälsofrämjande insatser för barn och unga 1 har tagit fram en policy och handlingsplan i syfte att integrera barnperspektivet i verksamheterna. Dessa dokument är skrivna i enlighet med aktuella nationella och internationella strategier, vilka inarbetats som mål, aktiviteter, genomförande, uppföljning och ansvar. Landstingets revisorer granskade 2010 tillämpningen av policyn och påpekade behov av att synliggöra barnkonventionen i planering, beslut och uppföljning för att säkerställa att konventionen förverkligas i landstingets verksamheter. Revisorernas synpunkter har beaktats i handlingsplanen. Policy och handlingsplan ska fungera som ett verktyg som vägleder och bidrar till att konventionen görs känd och att de krav som ställs på offentlig verksamhet beaktas i landstingets styrdokument, beslut och verksamheter. Uppsala mars Kompetenscentrum för hälsofrämjande insatser för barn och unga är ett nätverk för verksamhetsansvariga inom landstinget. I arbetet med handlingsplanen har ingått Pia Milton (ledningskontoret, ordf), Margareta Parkstam (Primärvården), Elisabeth Lund Ihre (UAS), Margaretha Magnusson (Barnhälsovården, UAS), Steven Lucas (Barnhälsovården, UAS), Staffan Lundqvist (BUP, UAS), Ann Rydberg (Lasarettet i Enköping), Henrik Raber (Folktandvården), Madeleine Langfos Jonsson (UAS), Ragna Kihlström (Habilitering och hjälpmedel), Annika Einarsson Gillegård ( Kultur i Länet) och Greta Smedje (Arbetsmiljö UAS). 2

92 Policy för att stärka barns och ungas rättigheter. Målet för den svenska barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och få möjlighet till utveckling och trygghet, delaktighet och inflytande. Det överensstämmer med grundprinciperna i FN:s konvention om barnets rättigheter, som innebär att barnet sätts i fokus och att ett barnperspektiv integreras i all verksamhet. Ett barnperspektiv innebär att kunna förena kraven på att barn och unga ska behandlas som mer sårbara än vuxna och ha tillgång till särskilt skydd och stöd, men samtidigt ses som kompetenta och resursstarka individer med rätt till delaktighet och inflytande i alla beslut som rör dem 2. FN:s kommitté för barnets rättigheter har sammanfattat konventionens fyra huvudprinciper, vilka också är grunden i landstingets policy: Alla barn har samma rättigheter och värde (artikel 2) Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn (artikel 3) Barnets rätt till liv och utveckling (artikel 6) Barnets rätt att säga sin mening och få den respekterad (artikel 12) Rättigheterna i konventionen gäller alla barn och ungdomar upp till 18 års ålder. Det yttersta ansvaret ligger på regering och riksdag men för att efterleva konventionen i praktiken måste landstingen och kommunerna ta en aktiv roll i detta ansvar. Landstinget i Uppsala län ska aktivt arbeta för att uppfylla de rättigheter som stadgas i konventionen. Det innebär att säkerställa barns lika värde och rättigheter och skydda barnet mot alla former av diskriminering. Vid alla åtgärder som rör barn ska det enskilda barnets bästa komma i främsta rummet. Barns situation, behov och intresse ska beaktas och väga tungt i alla beslut som fattas. Barnets bästa ska tillvaratas och redovisas i beslutsprocesserna. Barnet ska tillförsäkras rätt till bästa möjliga hälsa och rätt sjukvård och habilitering. Inom alla beslutsnivåer och ansvarsområden ska barnet tillförsäkras ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Barnen ska också ha rätt att framföra sina åsikter i alla beslut som rör dem och deras åsikter ska respekteras. Landstingets policy och handlingsplan för att stärka barns och ungas rättigheter är styrande dokument och ska användas i planering, styrning, uppföljning och i den löpande verksamheten. Bakgrund FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) antogs av generalförsamlingen den 20 november Sverige ratificerade konventionen i juni Sverige har i och med detta förbundit sig att respektera principerna och vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra konventionen. 2 Barnombudsmannens faktablad Att arbeta praktiskt med barnkonventionen. 3

93 Den 1 december 2010 godkände riksdagen förslaget Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/2010:232). Strategin vänder sig till riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner. Den innebär i korthet att kunskap och medvetenhet om barnkonventionen ska öka och att ett barnperspektiv ska byggas in i allt beslutsfattande. För att stärka barnets rättigheter ska följande principer gälla: All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Med avsikt att stödja det fortsatta arbetet med strategin har regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) ingått en överenskommelse om att stärka barnets rättigheter i verksamheter i kommuner och landsting. SKL har nu överlämnat en handlingsplan i syfte att förbättra kommunernas, landstingens och regionernas förmåga att tillvarata barns rättigheter i i deras kontakter med vuxensamhället. Den innehåller insatser om kompetensutveckling i verksamheterna, metodutveckling för att barn ska komma till tals samt materialspridning. Genomförandet av SKL:s handlingsplan pågår till november

94 Handlingsplan för att stärka barns och ungas rättigheter Landstingets handlingsplan för att stärka barns och ungas rättigheter bygger på policyn. Utifrån den har landstinget valt att lyfta fram några områden som är särskilt angelägna att arbeta med under kommande femårsperiod. De avser att säkerställa att barnkonventionens intentioner och perspektiv finns i alla styrdokument och beslutsprocesser, att relevant kunskap finns i verksamheten, att systematiska arbetssätt utvecklas och att barn och ungdomar får möjlighet till delaktighet. Mål och aktiviteter 1. Barnkonventionens intentioner synliggörs Mål: Barnkonventionens intentioner ska finnas i alla styrande dokument. Aktivitet: I alla styrdokument och nya beslut ska ett barnrättsperspektiv vara synliggjort. Det innebär att barnet sätts i fokus och att ett barnperspektiv integreras i all verksamhet. Ett barnperspektiv innebär att kunna förena kraven på att barn och unga ska behandlas som mer sårbara än vuxna och ha tillgång till särskilt skydd och stöd, men samtidigt ses som kompetenta och resursstarka individer med rätt till delaktighet och inflytande i alla beslut som rör dem. 2. Utbildning av ledning och personal Mål: Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barns och ungas rättigheter och kunna omsätta denna kunskap i sina verksamheter. Aktivitet: Barnkonventionen ska behandlas vid utbildning av ledning och personal. 3. Kunskap om barns och ungas hälsa och levnadsvillkor Mål: Kunskap om flickors och pojkars hälsa och levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn och unga. Aktivitet: Uppgifter från nationella registerdata och regionala och lokala studier om barns och ungas hälsa och levnadsvillkor i länet ska kontinuerligt följas, sammanställas och analyseras. Statistik från länets kommuner och landstinget ska samordnas och utvecklas så att de blir lättillgängliga verktyg. 4. Barnkonsekvensanalyser Mål: Vid alla åtgärder som rör barn och unga ska det enskilda barnets/den unges bästa komma i främsta rummet. Aktivitet: Barnets/den unges situation, behov och intresse ska beaktas. Som stöd ska barnkonsekvensanalyser göras. Inför varje beslut bör verksamheten tidigt ställa sig frågan om beslutet kommer att få direkta eller påtagliga konsekvenser för barn och unga. Barnkonsekvensanalyser är en förhandsprövning av de konsekvenser ett beslut kan få för ett barn/ung person eller grupp av barn/unga som berörs av beslutet. Det innebär att man tänker efter före i en strukturerad form och gör en prövning av barnets/den unges bästa. Det är den enskilda verksamhetens uppgift att avgöra vilka insatser och beslut som ska prövas. Om det visar sig att beslutet kommer att påverka barn och unga ska en fördjupad konsekvensanalys göras. Det gäller på alla beslutsnivåer inom landstingets verksamhetsområden. Barnkonsekvensanalyser är ett utvecklingsområde de närmaste åren, men som förhandsprövningar kan de användas redan nu. Den analysmodell som redan används av flera kommuner och landsting, för att göra en första konsekvensanalys/förhandsprövning, bör prövas i landstinget. Den utgår från artikel 3 i barnkonventionen och är ett verktyg för att säkra barnets bästa vid beslut: 5

95 Barnkonsekvensanalys/förhandsprövning 1. På vilket sätt berörs, direkt eller indirekt, barn och unga av denna fråga? Innebär förslaget att Vi har satt barns och ungas bästa i främsta rummet? Vi har tagit hänsyn till deras sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter? Vi har tagit hänsyn till deras hälsa och utveckling, behov och säkerhet? Vi har tagit hänsyn till behov hos barn och unga med funktionsnedsättningar? 2. Kan barn och ungas egna åsikter tas tillvara i denna fråga? Om ja på vilket sätt? Har barn och unga tillfrågats i ärendet? Om barn och ungdomar tillfrågats bör en uppföljning/återkoppling till dessa göras? Om nej motivera! Föräldrars kunskaper Mål: Föräldrar ska få kunskap om barns och ungas rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Aktivitet: Information och stöd ska ges vid alla verksamheter inom landstinget. Initiativ till samverkan, i de fall fler än en myndighet berörs, åvilar respektive verksamhet. 6. Barns och ungas kunskaper Mål: Barn och unga ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Aktivitet: Former för barns och ungas möjlighet till råd, stöd och information i hälso- och sjukvårds-frågor, tandvårdsfrågor, habilitering samt kulturfrågor ska utvecklas. Ett första steg är att beakta detta i informationsmaterial och på hemsidor och se barns/ungas behov både som patienter och anhöriga. Barns och ungas behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas om barnets/den unges förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider (se hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 och patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 kap.5 ). 6

96 7. Utveckla former för barns och ungas delaktighet Mål: Barn och unga ska ges rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem och deras åsikter ska respekteras. Aktivitet: Arbetssätten för hur barns och ungas åsikter kan inhämtas och tas till vara ska utvecklas. Exempelvis kan enkäter, hemsidor eller mötesplatser vara olika delar i kvalitetsarbetet. 8. Samverkan kring barnkonventionen Mål: Landstinget och länets kommuner ska ha väl utvecklad samverkan rörande de verksamheter som rör barns och ungas levnadsvillkor och hälsa. Aktivitet: Kommuner och landsting har ansvar för de flesta verksamheter som rör barns och ungas levnadsvillkor och hälsa och har en lagstadgad skyldighet att samverka. Samverkan mellan aktörer i verksamheter som rör barn och unga landstinget, kommunerna, frivilligorganisationer och andra relevanta verksamheter har stor betydelse för att stärka barns och ungas rättigheter. Landstinget ska i samverkan med kommunernas skola och socialtjänst öka insatserna för att främja barns och ungas psykiska hälsa och förebygga och behandla barns psykiska ohälsa. 9. Kulturell delaktighet Mål: Ökad kulturell delaktighet för barn och unga. Aktivitet: Landstinget ska arbeta för att den kulturella delaktigheten ökar för länets barn och unga. Med kulturell delaktighet avses här både tillgång till ett kvalitativt kulturutbud samt möjlighet att själv vara skapande. Landstingets kulturförvaltning, Kultur i länet, ska i samverkan med länets kommuner utveckla barns och ungas kulturella delaktighet både i skolan och på fritiden. Det är av största vikt att alla barn och unga, oavsett ålder, kön, språk, religion, funktionsnedsättning, etniskt eller socialt ursprung ges samma möjlighet till kulturell delaktighet. Genomförande och ansvar Landstingsstyrelsen har det yttersta ansvaret för att ett målinriktat barnrättsarbete bedrivs i landstingsfinansierade verksamheter. Chefer och andra personer i beslutsfattande position har ett särskilt ansvar för att driva barnrättsfrågorna och för att vidta åtgärder inom sina områden. Varje förvaltningschef ska svara för att landstingets mål och intentioner för barnrättsarbetet, uttryckta i policy och handlingsplan, konkretiseras och genomförs i den egna förvaltningen utifrån de förutsättningar som finns där. Varje medarbetare har ansvar för barnrättsarbetet på sin arbetsplats. Handlingsplanen ska beaktas i landstingsplan, budget, vårdavtal och regelböcker. Till stöd för alla chefer kan verksamheterna utse barnambassadörer, som får till uppgift att fungera som ett stöd till sin ledning i barnrättsfrågor, bevaka och lyfta barnrättsfrågor på enheten, påminna om barnkonsekvensanalys, samverka med andra barnambassadörer och utbilda sig i dessa frågor. Länsbarnombudsmannens roll och uppgifter Ett starkt stöd i genomförandet av policy och plan för att stärka barns och ungas rättigheter i Uppsala län är länsbarnombudsmannen. Länsbarnombudsmannen ska, i enlighet med barnkonventionen och landstingets policy och handlingsplan, verka för barns och ungas bästa i Uppsala län. Uppdraget är att sprida kunskap om barnkonventionen, policyn och handlingsplanen i landstingsfinansierade och kommunala verksamheter, att sprida kunskap om metoder och arbetssätt för att integrera barnperspektivet samt att ge praktisk handledning, råd och stöd i arbetet med att implementera metoder och arbetssätt. Att utveckla samverkan i frågor som 7

97 rör barn och unga, dels inom och mellan landstingsfinansierade verksamheter, dels mellan landstinget, kommunerna och andra aktörer regionalt och nationellt kommer att vara en viktig uppgift för denna funktion. Länsbarnombudsmannens roll och uppgifter regleras i särskilt avtal mellan landstinget och länsbarnombudsmannens arbetsgivare. Uppföljning och utvärdering Avgörande för barnrättsarbetets resultat är att handlingsplanen följs upp kontinuerligt. Återrapportering sker i förvaltningarnas delårsrapporter och i årsredovisningen. Landstingsstyrelsen ansvarar för att policy och handlingsplan revideras. En utvärdering av tidigare plan och en nulägesanalys ska göras vid planperiodens slut för att stämma av hur barnrättsarbetet har utvecklats. Förvaltningscheferna ansvarar för att en utvärdering görs på den egna förvaltningen. För den övergripande utvärderingen svarar landstingets ledningskontor. Resultatet av utvärderingen ska återföras till landstingsstyrelsen. 8

98 Referenser FN:s konvention för barnets rättigheter. Landstingets revisorers granskning av barnkonventionens tillämpning i landstinget (Dnr LS ). Strategi för att stärka barnets rättigheter (prop. 2009/10:232). Handlingsplan för att stärka implementeringen av FN:s konvention om barnets rättigheter i kommuner, landsting och regioner (Sveriges kommuner och landsting 2011). Länkar Landstinget i Uppsala län Barnombudsmannen Vägverkets vägledning för barnkonsekvensanalys i vägplaneringen. Länsbarnombudsmannen i Uppsala län. info@lansbarnombudsmannen.se 9

99 SV: Begäran om yttrande över Barnkonventionen-policy och handlingsplan för att stärka barns och ungas rättigheter i Uppsala län Ida Lindman till: 'Pia Milton' :26 Visa detaljer Hej Pia! Inser att jag är lite sen med svar! Vi har några "övergripande" synpunkter: I stort sett ser planen bra ut. Den är bred och får därför in de viktigaste områden i arbetet med att stärka barns och ungas rättigheter. Handlingsplanen skulle dock tjäna på att inte blanda ihop mål och aktivitet. Målen behöver tydliggöras. Beskrivningen av aktiviteter för att nå målen kunde vara mer utförlig och konkret. Vad gäller beskriviningen av en Barnkonsekvensanalys så skulle även den tjäna på att göras mer tydlig. Som det är skrivet nu är den väldigt bred och lite spretig. Vi ser att den kan vara problematisk att genomföra i praktiken. Vi är naturligtvis gärna med i en framtida diskussion om hur denna förhandsprövning inför beslut kan bli mer användarvänlig. Hör av dig om du har frågor! Med vänliga hälsningar Ida Bylund Lindman Verksamhetsansvarig Barnombudsmannen i Uppsala Kungsgatan 47A Uppsala Ursprungligt meddelande----- Från: Pia Milton [mailto:pia.milton@lul.se] Skickat: den 22 mars :34 Till: Magdalena Tempelman; Ingrid Thulin; Anna Sandström; Kjell Haglund; Tinna Cars Björling; Cecilia Ulleryd; Gunnel Haglund; Thomas Eriksson; Eva Ljung; Kultur i länet; uppsala@dinbarnombudsman.nu; CAREMA_PRIVAT_LUL%LUL@lul.se; MEDPRO_PRIVAT_LUL%LUL@lul.se; PRAKTIK_EXTERNA_LUL%LUL@lul.se Kopia: Cecilia Lidén Ämne: Begäran om yttrande över Barnkonventionen-policy och handlingsplan för att stärka barns och ungas rättigheter i Uppsala län På Hälso- och sjukvårdsstyrelsens (HSS) uppdrag har landstingets Kompetenscentrum för hälsofrämjande insatser för barn och unga tagit fram följande förslag till policy och handlingsplan för att stärka barns och ungas rättigheter inom landstings- verksamheten i Uppsala län. Innan beslut i frågan önskar HSS höra era synpunkter. Yttrandet ska ha

100 inkommit senast den 28 april till (See attached file: BARNKONVENTIONEN Policy o Handlingsplan mars 2012.doc) *********************************************** Pia Milton Konsult, Fil. dr Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstingets ledningskontor Box Uppsala pia.milton@lul.se Tel Mobil

101 Från: Tinna Cars Björling/HSA/LLK/LUL Till: Lars Olof Kopia: Kjell "Lisa Skiöld" Datum: :44 Ärende: Förslag justering policy Barnkonventionen Hej! Jag har tittat på dokumentet tillsammans med Barnombudsmannen i Uppsala. Förslag till justering sid 7 i dokumentet. Under rubrik Länsbarnombudsmannens roll och uppgifter. De tre sista raderna "Att utveckla samverkan i frågor som rör... Vi tycker att detta uppdrag inte ska ligga på Länsbarnombudsmannen. Detta uppdrag ligger inom ramen för närvårdsutveckling i länet. Närvårdsstrategerna på landstinget och närvårdskoordinatorerna lokalt i kommunerna (samfinansierade tjänster Lul och resp kommun 50/50) har uppdraget att stödja samverkansutvecklingen inom alla målgrupper. Länsbarnombudsmannen ska fokusera på att vara sakkunnig i barnrättsfrågor som är en viktig del av den kunskap som ska inrymmas i närvårdsutvecklingen. Hälsningar Tinna C-B Tinna Cars-Björling Närvårdsstrateg norra länsdelen Sekreterare Norra länsdelsberedningen Landstinget i Uppsala län

102 VB: Begäran om yttrande över Barnkonventionen-policy och handlingsplan för att stärka barns och ungas rättigheter i Uppsala län Magdalena Sjöholm till: pia.milton@lul.se :21 Visa detaljer Hej Pia! Väldigt heltäckande och bra formulerat! Den är som policys gjord med stora penseldrag men kommer väl på sikt att konkretiseras. Bra med barnambassadörer, ngt som tar ansvar för att policyn efterlevs. En reflektion från oss! Med vänlig hälsning Magdalena Sjöholm Verksamhetschef Carema vårdcentral Enköping och Sävja Mobiltelefon: magdalena.sjoholm@carema.se Tänk på miljön innan Du skriver ut detta e-postmeddelande P Från: Monika Leissner [monika.leissner@privat.lul.se] Skickat: den 22 mars :04 Till: Magdalena Sjöholm Ämne: Vb: Begäran om yttrande över Barnkonventionen-policy och handlingsplan för att stärka barns och ungas rättigheter i Uppsala län Hej Magdalena! Jag har läst igenom förslaget och tycker att det ser bra ut. Vad tycker du? Vänliga hälsningar Monika Leissner Läkare Vidarebefordrat av Monika Leissner/CAREMA/PRIVAT/LUL : Från: Pia Milton/HSA/LLK/LUL Till: Magdalena Tempelman/ADM/UAS/LUL@LUL, Ingrid Thulin/ADM/PV/LUL@LUL, Anna Sandström/ADM/LLK/LUL@LUL, file:///y /...%20avdelningen/Landstingssekreterare/PS/PS%202012/Handlingar/ /Barnkonventionen%20yttrande%20Carema.txt[ :28:59]

103 Kjell Tinna Cars Björling/ Cecilia Gunnel Thomas Eva Kultur i länet/ku/lul@lul, uppsala@dinbarnombudsman.nu, CAREMA_PRIVAT_LUL, MEDPRO_PRIVAT_LUL, PRAKTIK_EXTERNA_LUL Kopia: Cecilia Lidén/ADM/LLK/LUL@LUL Datum: :34 Ärende: Begäran om yttrande över Barnkonventionen-policy och handlingsplan för att stärka barns och ungas rättigheter i Uppsala län På Hälso- och sjukvårdsstyrelsens (HSS) uppdrag har landstingets Kompetenscentrum för hälsofrämjande insatser för barn och unga tagit fram följande förslag till policy och handlingsplan för att stärka barns och ungas rättigheter inom landstings- verksamheten i Uppsala län. Innan beslut i frågan önskar HSS höra era synpunkter. Yttrandet ska ha inkommit senast den 28 april till pia.milton@lul.se. (See attached file: BARNKONVENTIONEN Policy o Handlingsplan mars 2012.doc) *********************************************** Pia Milton Konsult, Fil. dr Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstingets ledningskontor Box Uppsala pia.milton@lul.se Tel Mobil file:///y /...%20avdelningen/Landstingssekreterare/PS/PS%202012/Handlingar/ /Barnkonventionen%20yttrande%20Carema.txt[ :28:59]

104 Ang. Fwd: Begäran om yttrande över Barnkonventionen-policy och handlingsplan för att stärka barns och ungas rättigheter i Uppsala län Pia Gabre till: Pia Milton :35 Visa detaljer Hej Jag har läst och lämnar några synpunkter. Punkt 6: "Former för barns och ungas möjlighet till råd, stöd och information i hälso- och sjukvårds-frågor, folktandvård, habilitering samt kulturfrågor ska utvecklas. " Meningen blir konstig när det gäller folktandvård. Menas verkligen möjlighet att få råd, stöd och information i folktandvård? Vore det inte bättre med "tandvårdsfrågor". I I folktandvården är vi efter HBT-certifieringen noga med att när vi talar med barn och i informationsmaterial uttrycka oss så att alla familjekonstellationer inkluderas. Är det något som har bör synas i handlingsplanen? Hälsn Pia Pia Gabre Cheftandläkare Folktandvårdens kansli Ulleråkersv Uppsala tel Från: Eva Ljung/KANSLI/FTV/LUL Till: pia.gabre@lul.se Datum: :44 Ärende: Fwd: Begäran om yttrande över Barnkonventionen-policy och handlingsplan för att stärka barns och ungas rättigheter i Uppsala län On :34, From:pia.milton@lul.se To:"Magdalena Tempelman"<magdalena.tempelman@akademiska.se>, "Ingrid Thulin"<ingrid.thulin@lul.se>, "Anna Sandström"<anna.sandstrom@lul.se>, "Kjell Haglund"<kjell.haglund@lul.se>, "Tinna Cars Björling"<tinna.cars.bjorling@lul.se>, "Cecilia Ulleryd"<cecilia.ulleryd@lul.se>, "Gunnel Haglund"<gunnel.haglund@lul.se>, "Thomas Eriksson"<thomas.eriksson@lul.se>, "Eva Ljung"<eva.ljung@lul.se>, "Kultur i länet"<kil@lul.se>, uppsala@dinbarnombudsman.nu, CAREMA_PRIVAT_LUL, MEDPRO_PRIVAT_LUL, PRAKTIK_EXTERNA_LUL file:///y /...tiva%20avdelningen/landstingssekreterare/ps/ps%202012/handlingar/ /barnkonventionen%20yttrande%20ftv.txt[ :28:59]

105 Cc: "Cecilia Subject: Begäran om yttrande över Barnkonventionen-policy och handlingsplan för att stärka barns och ungas rättigheter i Uppsala län wrote: På Hälso- och sjukvårdsstyrelsens (HSS) uppdrag har landstingets Kompetenscentrum för hälsofrämjande insatser för barn och unga tagit fram följande förslag till policy och handlingsplan för att stärka barns och ungas rättigheter inom landstings- verksamheten i Uppsala län. Innan beslut i frågan önskar HSS höra era synpunkter. Yttrandet ska ha inkommit senast den 28 april till pia.milton@lul.se. *********************************************** Pia Milton Konsult, Fil. dr Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstingets ledningskontor Box Uppsala pia.milton@lul.se Tel Mobil [bilagan "BARNKONVENTIONEN Policy o Handlingsplan mars 2012.doc" är borttagen av Pia Gabre/TANDHV/FTV/LUL] [bilagan "Begäran om yttrande över Barnkonventionen-policy och handlingsplan för att stärka barns och ungas rättigheter i Uppsala län.txt" är borttagen av Pia Gabre/TANDHV/FTV/LUL] file:///y /...tiva%20avdelningen/landstingssekreterare/ps/ps%202012/handlingar/ /barnkonventionen%20yttrande%20ftv.txt[ :28:59]

106 Vb: RE: Yttrande över Barnkonventionen-policy och handlingsplan för att stärka barns och ungas rättigheter i Uppsala län Cecilia Ulleryd till: Pia Milton :16 Visa detaljer Hej! Jag fick bara in en synpunkt från södra länsdelen: Solveig Kalliomäki (S): Jag tycker att den ser bra ut, (men jag hoppas att jag får se en liknande från kommunen också). Den här borde kanske gå ut till kommunen även för ett tyckande eller i alla fall som information när den är färdig. Vänligen Cecilia Ulleryd Sekreterare i Södra länsdelsberedningen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Uppsala län Box Uppsala file:///y /...delningen/landstingssekreterare/ps/ps%202012/handlingar/ /barnkonventionen%20yttrande%20ldb%20södra.txt[ :28:59]

107 Yttrande från Norra LDB på Barnkonventionen - policy och handlingsplan Tinna Cars Björling till: Pia Milton :51 Kopia: inga.alm, susanne.ahlman, Kjell Haglund Visa detaljer Hej Pia! Jag har haft tidsnöd och har inte hunnit skriva ett formellt yttrande från Norra LDB på policy och handlingsplan när det gäller Barnkonventionen. Vi har tagit upp frågan i beredningen den 30 mars. Jag har uppmanat politikerna att komma med synpunkter senast 17 april. Några synpunkter har inte kommit in. Jag har fått en synpunkt från närvårdskoordinator Susanne Ahlman i Tierp som jag också delar. Hon undrar över frågorna i "Barnkonsekvensanalys/förhandsprövning" Fråga 2. Kan barn och ungas egna åsikter tas tillvara...? Om ja - finns med men inte Om nej -... Det borde stå en rad där man får motivera varför man bedömer att barn och unga inte kan höras i frågan. 1. Eventuellt kan Inga Alm skriva fram ett formellt yttrande från Norra LDB under denna vecka. 2. Alternativt får jag tidsfrist och fixar det under V 19. Jag är nu borta i konferenser och semester och är tillbaka den 7 maj. Trevlig Valborg så småningom! Hälsningar Tinna C-B Tinna Cars-Björling Närvårdsstrateg norra länsdelen Sekreterare Norra länsdelsberedningen Landstinget i Uppsala län file:///y /...delningen/landstingssekreterare/ps/ps%202012/handlingar/ /barnkonventionen%20yttrande%20norra%20ldb.txt[ :29:00]

108 Vb: Begäran om yttrande över Barnkonventionen-policy och handlingsplan för att stärka barns och ungas rättigheter i Uppsala län Per Elovsson till: Pia Milton :21 Kopia: Ingrid Thulin Visa detaljer Hej! Primärvården har inte ngt att anföra ang. själva skrivning. Möjligen borde man förtydliga att policyn även gäller vid upphandlingar. Om man tillämpat nedan vid upphandlingen av den privata barnspecialistmottagningen hade den inte flyttats från Gottsunda till Luthagen. Den lades ju i Gottsunda av socioekonomiska skäl- Barnens bästa. En annan intressant fråga som uppstår hur LUL skall hantera icke medicinsk omskärelse av unga pojkar på LUL.s bekostnad utanför landstinget- Barnets fysiska integritet. VH Per Per Elowsson Primärvårdsdirektör Primärvården Ulleråkersvägen Uppsala Telfon Mobil per.elovsson@lul.se Vidarebefordrat av Per Elovsson/ADM/PV/LUL : Från: Ingrid Thulin/ADM/PV/LUL Till: Per Elovsson/ADM/PV/LUL@LUL Datum: :41 Ärende: Vb: Begäran om yttrande över Barnkonventionen-policy och handlingsplan för att stärka barns och ungas rättigheter i Uppsala län Ingrid Thulin Registrator Primärvårdens kansli Landstinget i Uppsala län Ulleråkersvägen Uppsala file:///y /...vdelningen/landstingssekreterare/ps/ps%202012/handlingar/ /barnkonventionen%20yttrande%20primärvården.txt[ :29:00]

109 Tel Vidarebefordrat av Ingrid Thulin/ADM/PV/LUL : Från: Pia Milton/HSA/LLK/LUL Till: Magdalena Ingrid Anna Kjell Tinna Cars Cecilia Gunnel Thomas Eva Kultur i länet/ku/lul@lul, uppsala@dinbarnombudsman.nu, CAREMA_PRIVAT_LUL, MEDPRO_PRIVAT_LUL, PRAKTIK_EXTERNA_LUL Kopia: Cecilia Lidén/ADM/LLK/LUL@LUL Datum: :34 Ärende: Begäran om yttrande över Barnkonventionen-policy och handlingsplan för att stärka barns och ungas rättigheter i Uppsala län På Hälso- och sjukvårdsstyrelsens (HSS) uppdrag har landstingets Kompetenscentrum för hälsofrämjande insatser för barn och unga tagit fram följande förslag till policy och handlingsplan för att stärka barns och ungas rättigheter inom landstings- verksamheten i Uppsala län. Innan beslut i frågan önskar HSS höra era synpunkter. Yttrandet ska ha inkommit senast den 28 april till pia.milton@lul.se. *********************************************** Pia Milton Konsult, Fil. dr Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstingets ledningskontor Box Uppsala pia.milton@lul.se Tel Mobil file:///y /...vdelningen/landstingssekreterare/ps/ps%202012/handlingar/ /barnkonventionen%20yttrande%20primärvården.txt[ :29:00]

110

111

112

113 Anmälan av delegationsbeslut till produktionsstyrelsen, landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Återtagande av tidigare tilldelningsbeslut betr Christina Södergren, upphandlingschef ATC-kod L01DB01 samt nytt beslut ang samma grupp UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Integrationsplattform, förnyad Christina Södergren, upphandlingschef konkurrensutsättning UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Masspektrometer, Maldi-ToF-utrustning Christina Södergren, upphandlingschef (gemensam upphandling gjord av Örebro för 6 landsting) UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Försörjningsenheter/takpendlar, Enköpings Christina Södergren, upphandlingschef lasarett UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Detektionssystem Clostridium Difficile Toxin Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Källsorteringsmöbler & källsorteringsutrusnting Anders Kembler, t f upphandlingschef med tillbehör UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Ultraljudsutrustning ( ) Anders Kembler, t f upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Ultraljudsutrustning ( ) Anders Kembler, t f upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Betaltjänst sms-biljetter Anders Kembler, t f upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Övervakningsutrustning till lasarettet i Enköping Anders Kembler, t f upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 It-konsult testledare, förnyad Anders Kembler, t f upphandlingschef konkurrensutsättning UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Väntrums-TV, tilldelningsbesked nr 3 Anders Kembler, t f upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Anestesiutrustning till Enköpings lasarett Anders Kembler, t f upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 It-konsult, teknisktestare, förnyad konkurrensutsättning Anders Kembler, t f upphandlingschef

114 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen/produktionsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning Anställning upphandlare Jens Larsson, Chefsjurist Anställning miljöchef Jens Larsson, Chefsjurist Anställning 3 st upphandlare Jens Larsson, Chefsjurist

115 Akademiska sjukhuset - Anmälan av delegationsbeslut till styrelse eller nämnd, Landstinget i Uppsala län Akademiska sjukhusets diarium AS avtalsrapportering november 2012 Datum för beslut Dnr Beslutskategori Ärendemening Beslutsfattare. Namn och befattning AS Avtal STA-R Evolution Ulrika Fjärstedt, ac AS Avtal Specialist som föreläsare konsultuppdrag för Anders Lignell Björn Ragnarsson, t.f divisionschef/bitr sjukhusdirektör AS Avtal Osteoporosutbildning Uppdrag för Andreas Torbjörn Linde, vc Kindmark AS Avtal Kontrastinjektorer Enköpings lasarett Ulrika Fjärstedt, ac AS Avtal System C001BD09 IDXA Ulrika Fjörstedt, ac AS Avtal Förlikningsavtal med Becton, Dickinson AB Eva Telne, divisionschef AS Avtal Transplantation av mesenchymala stamceller Torbjörn Linde, vc forskningsprojekt AS Avtal EDC-system Sune Larsson, FoU-direktör AS Avtal Utformning av patientfall -Konsultuppdrag för Jan Göran Günther, vc Sjölin AS Avtal Expertis inom området osteoporos uppdrag för Torbjörn Linde, vc Östen Ljunggren AS Avtal Framtagande av konceptutbildningen Bone Health Torbjörn Linde, vc in Cancer AS Överenskommelse Lokalvård och lokala tjänster 2012 Ärna Eva Telne, divisionschef AS Avtal Astmadagen föreläsningsuppdrag för Christer Mikael Köhler, vc Jansson AS Avtal Hur har KOL-sjukvården i Sverige utvecklats den Mikael Köhler vc senaste åren 11 åren? föreläsningsuppdrag för Christer Jansson AS Överenskommelse Inpulscertifierade diabetsföreläsningar under 2012 föreläsare Arvo Hänni Björn Ragnarsson, tf divisionschef/bitr sjukhusdirektör AS Avtal IVF-behandlingar förlängning av avtal med Margareta Öhrvall, divisionschef Stockholms läns landsting AS Avtal Läkemedel malignt melanom Björn Ragnarsson tf divisonschef/bitr Sjukhusdirektör

116 Akademiska sjukhuset - Anmälan av delegationsbeslut till styrelse eller nämnd, Landstinget i Uppsala län Akademiska sjukhusets diarium AS avtalsrapportering november 2012 Leasing/hyresavtal AS Avtal Merrild kaffeautomat NG110 personalrum ing 96 Margareta Öhrvall, divisionschef NB AS Serviceavtal Kopiator MF5940 GIN lab C11 Rudbecklab Eva Telne, divisionschef AS Svervicavtal Kopiator MF5940 C5 Rudbecklab Eva Telne, divisionschef AS Avtal Kaffeautomat C110 Akutsjukvården Eva Telne, divisionschef AS Avtal Kaffeautomat Wittenborg FB55 Operationsförberedelseenheten 70 F2 Hans-Olov Hellström, divisionschef

117 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Division: DAT Beslutskategori med ärendegrupp: Anställning 2.5, tillsvidare anställning Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik/befattning Beslutsfattare med namn och befattning DAT Anställning 2.5 It-tekniker Per Adolfsson /Peter Larsson DAT Anställning 2.5 It-tekniker Per Adolfsson/ Peter Larsson DAT Anställning 2.5 BMA VC Maria Engedahl DAT Anställning 2.5 Administratör VC Maria Engedahl DAT Anställning 2.5 Administratör VC Maria Engedahl DAT Anställning 2.5 Ingenjör, hälso- och sjukvård VC Maria Engedahl DAT Anställning 2.5 Intensivvårdssjuksköterska VC Göran Angergård DAT Anställning 2.5 ST-läkare anestesi- och intensivvård VC Göran Angergård Anställning 2.5 Anställning 2.5 Anställning 2.5 Anställning 2.5 Anställning 2.5 Anställning 2.5 Anställning 2.5 Anställning 2.5 Anställning 2.5

118 LSU Anmälan av delegationsbeslut från Landstingsservice till Produktionsstyrelsen i Uppsala län November 2012 Datum för beslut Diarienummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare LSU Förhyrning av egna lokaler Center för vård och omsorg i Uppsala Extern förhyrning AB hyr Studiegården, Ulleråker, Avtal nr Center för vård och omsorg i Uppsala Extern förhyrning AB hyr lokal på Vingmuttern, Ulleråkers sjukhus Avtalsnummer Extern förhyrning Uppsala universitet hyr lokal på Ulleråkersvägen 33, Thord Hägg, Förvaltningsdirektör Thord Hägg, Förvaltningsdirektör Thord Hägg, Förvaltningsdirektör LSU Inhyrda lokaler Landstingsservice säger upp Extern förhyrning Fastighetsab Årsta 85:1 lokal på Sparrisgatan 2, 2A41 Thord Hägg, Förvaltningsdirektör LSU Avtal rörande fastigheter Avtalstecknare Avtal Coffee center - K1245 Ingång C1 Thord Hägg, Förvaltningsdirektör Avtalstecknare Avtal Coffee center - K1246 Ingång C2 Thord Hägg, Förvaltningsdirektör LSU Avtal inom Beställar- och controllerfunktionerna Avtalstecknare Addici Facility management AB Avtal om städ Avtalstecknare TDC - Avtal gällande 3G-bas för Psykiatrins hus Jan Asklöf, chef Beställar och conrollerfunktioner Olle Ahnell, chef Affärsområde Akademiska LSU LSU LSU LSU Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar Beviljade fastighetsinvesteringar byte av 5-ledarsystem Thord Hägg, Förvaltningsdirektör uppförande av UPS-anläggning Rolf Nilsson, tf avdelningschef Teknik kraftförsörjning, ditributionssystem, reserv- och normalkraft Länet kraftförsörjning, kanalisation, schaktning Wik Rolf Nilsson, tf avdelningschef Teknik Rolf Nilsson, tf avdelningschef Teknik

119 LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar nytt brandlarm i hus B12 Thord Hägg, förvaltningsdirektör byte av ventilationsaggregat i hus M2 Thord Hägg, förvaltningsdirektör brandåtgärder i hus F14-F15 Thord Hägg, förvaltningsdirektör byte belysning centraloperation Rolf Nilsson, tf avdelningschef Teknik ny belysning patientbibliotek Thord Hägg, förvaltningsdirektör belysning kulvert Ulleråker Rolf Nilsson, tf avdelningschef Teknik byte av ventilationsaggregat hus 63 Ulleråker Rolf Nilsson, tf avdelningschef Teknik belysningsåtgärder i driftsammanhang Thord Hägg, förvaltningsdirektör brandåtgärder dörrstängare Enköpings lasarett brandåtgärder brandgasluckor Akademiska sjukhuset byte av ventilationsaggregat hus 64 Ulleråker Rolf Nilsson, tf avdelningschef Teknik Rolf Nilsson, tf avdelningschef Teknik Rolf Nilsson, tf avdelningschef Teknik installation av frysrobot hus B9 Olle Ahnell, chef Affärsområde Akademiska ombyggnad av Blodcentralen Olle Ahnell, chef Affärsområde Akademiska ny belysning i Lundellska skolan Thord Hägg, förvaltningsdirektör genomförande av projektet Avbrottsfri kraft (UPS) i B-blocket Olle Ahnell, chef Affärsområde Akademiska installation av solceller på Akademiska Rolf Nilsson, tf avdelningschef Teknik utbyte av lufbehandlingsaggregat Östervåla vårdcentral utbyte av luftbehandlingsaggregat Heby vårdcentral genomföra förstudie enligt förordade alternativen i behovsanalysen byte av belysning Enköpings lasarett hus K Thord Hägg, förvaltningsdirektör Thord Hägg, förvaltningsdirektör Olle Ahnell, chef Affärsområde Akademiska Rolf Nilsson, tf avdelningschef Teknik nytt brandlarm Östervåla VC Thord Hägg, förvaltningsdirektör integrering av rörpost Rolf Nilsson, tf avdelningschef Teknik komplettering av brandlarm F-blocket Thord Hägg, förvaltningsdirektör

120 LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.4 Inventarieinvesteringar egen ångalstrare på Thorax Thord Hägg, förvaltningsdirektör installation av PLC för Psykiatrins hus Thord Hägg, förvaltningsdirektör installation av brandlarm Heby VC Rolf Nilsson, tf avdelningschef Teknik integrering till driftcentral bussdepå Fyrislund komplettering av armaturer på FTV Bredgränd ombyggnads- och renoveringsarbeten i samband med byte av kamerautrustning lab.17 Rolf Nilsson, tf avdelningschef Teknik Rolf Nilsson, tf avdelningschef Teknik Thord Hägg, förvaltningsdirektör uppgradering av TAC Vista Rolf Nilsson, tf avdelningschef Teknik LSU Initiering av upphandling Initiering av upphandling Initiering av upphandling av besiktning av tryckkärl Thord Hägg, förvaltningsdirektör LSU Anställningsfrågor Rekrytering tillsättning av arbetsledare Kundservice till Teknikavdelningen - Underhåll Rolf Nilsson, Underhållschef

121 Akademiska sjukhuset Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län År/månad: 2012 Okt Division: Kirdiv Beslutskategori med ärendegrupp: Anställning 2.5, tillsvidare anställning Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Namn Personnummer Ansvar Ärenderubrik/ befattning Beslutsfattare med namn och befattning Ramenberg Erica Usk Ek Tony Ssk Lubha Omar Ssk Olsson Daniel Ssk Holmberg Olausson Ssk Kerstin Heden Victoria Ssk Gill Beata Ssk Johanna Zarins Ssk Elsrud Alexandra Ssk

122 KP-diariet avtal tecknade vid Akademiska sjukhuset oktober 2012 Datum för beslut Dnr Beslutskategori Ärendemening Verksamhet Beslutsfattare. Namn och befattning KP LIF-avtal ALK träd AIT allergi immunoterapi Enheten för lung- och Sune Larsson, FoU-direktör tablet TT-02 allergisjukdomar KP LIF-av EudraCT number Vo reumatologi Sune Larsson, FoU-direktör (Nord-STAR) prövarinitierad studie KP Avtal Datatrak Electronic Data Cature EDC UCR Sune Larsson, FoU-direktör KP LIF-avtal Anemia vid Rheumatoid artritis Vo Reumatologi Sune Larsson, FoU-direktör prövarinitierad studie KP LIF-avtal CAIN457A2302E1 Vo hud- och könssjukdomar Sune Larsson, FoU-direktör KP LIF-avtal Exelixis XL Vo onkologi Sune Larsson, FoU-direktör KP LIF-avtal PDSol 12 Study code 1449 Oscar II-dialysen Sune Larsson, FoU-direktör

123 Anmälan av delegationsbeslut till produktionsstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2012-XX-XX Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning LE02/2012 Anställning 2.5 Sjuksköterska, Anne Johansson, avdelningschef LE02/2012 Anställning 2.5 Intensivvårdssjuksköterska Eva-Lotta Lind, tf avdelningschef LE02/2012 Anställning 2.5 Läkare internmedicin Birgitta Wagrell, tf verksamhetschef 1210 LE02/2012 Anställning 2.5 Bibliotekarie Susanna Passos, avdelningschef er