Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 mars 2014

Transkript

1 Landstingets ledningskontor Anna Sandström Tfn Produktionsstyrelsen Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 mars 2014 Översänder föredragningslista, handlingar och förslag till beslut vid produktionsstyrelsens sammanträde tisdagen den 25 mars. Observera att starttid för sammanträdet är kl och att gruppmötena ligger efter lunch, kl Lokal: Landstingets konferenscentrum, LS-salen Tid: Kl Kl Kl Kl Kl Kl Ekonomi och verksamhet, Akademiska sjukhuset T.f. sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset m.fl. Lönebildning och framtida kompetensförsörjning HR- direktör, Eva Wikström m.fl. Gruppsammanträde S, V och MP Gruppsammanträde Alliansen Produktionsstyrelsens sammanträde Kaffe serveras Fortsatt sammanträde Med vänlig hälsning Anna Sandström Produktionsstyrelsens sekreterare Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 mars 2014 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende Val av justerare. I tur: Johnny Svahn (S) Föredragande Dnr Tid för justering: 17. Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 18. Ekonomi- och verksamhetsrapporter PS Landstingsservices plan för ekonomi i balans KOMPLETTERAS PS Produktionsdirektörens rapport PS Uppföljning av vårdgarantin och kömiljarden PS Återrapportering kring vårdrelaterade skador - Informationsärende PS Förstudie Säkerställande av verksamhetsokaler inför renovering av plan 4 hus B9 PS Förstudie - Kulvertlänk PS Förstudie Persontransport från ingång 35 PS Produktion av driftavdelningens lokaler nyttjande av ytterligare medel för färdigställande PS Ny byggnad för tillskapande av kök, restaurang, konferenslokaler samt bibliotek PS Utrustningsinvesteringar inom Framtidens Akademiska (FAS) PS Analys av förutsättningarna för en bemanningspool vid akutrekrytering av personal PS Uppföljning av förvaltningarnas lönebildningsstrategier PS Uppföljning av förvaltningarnas FoU-verksamhet PS 2014-xxxx 32. Anmälan av delegationsbeslut PS Anmälan av inkomna skrivelser för kännedom

3

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Val av justerare Produktionsstyrelsen utser Johnny Svahn (S) att jämte ordföranden Lina Nordquist (FP) justera dagens protokoll. Tid för justering: 2014-xx-xx, kl. Landstingets ledningskontor, Slottsgränd 2A. 17 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Produktionsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5

6 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter för februari månad till handlingarna. Ärendet Förvaltningar under produktionsstyrelsen har inkommit med månadsrapporter per den sista februari vilka redovisas i bilaga till ärendet. Kopia till: Landstingsstyrelsen Bilaga 18 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen Februari 2014

8 Ekonomi Landstingets årsprognos är miljoner kronor. Detta är en effekt av försäljningen av Ulleråkersområdet till Uppsala kommun. Försäljningen hanteras som en balanskravsjustering och ingår därför inte i balanskravsresultatet. Det prognostiserade balanskravsresultatet beräknas efter februari till minus 141 miljoner kronor, vilket ska jämföras med den av landstingsfullmäktige beslutade budgeten på 68 miljoner kronor 1. Tabell 1: Årsprognos 2014 Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Årets resultat % Balanskravsjusteringar Årets resultat enligt balanskrav % Största orsaken till avvikelsen mot budget är det budgetunderskott som finns på Akademiska sjukhuset på 190 miljoner kronor. För övrigt så har Finansförvaltningen en negativ budgetavvikelse på 27 miljoner kronor. Denna avvikelse beror på flera olika faktorer. Framförallt är det pensionskostnader, kömiljardsintäkter och statsbidrag för läkemedel som beräknas försämras jämfört med budget. Landstingets övergripande verksamheter lämnar en prognos som är 6 miljoner kronor bättre än budget. Utöver landstingets prognos så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en prognos enligt budget på plus 10 miljoner kronor innan dispositioner och skatt. Anledningen till att det prognostiserade balanskravsresultatet är så mycket sämre än föregående års balanskravsresultat beror inte på Akademiska sjukhusets negativa resultat då detta ingick i bokslutet De främsta anledningarna till avvikelsen mot bokslutet 2013 är att Kollektivtrafikförvaltningen, landstingets övergripande verksamheter och hälso- och sjukvårdsstyrelsen redovisade stora överskott 2013 och nu redovisar nollprognoser. Dessutom ingick återbetalningen av AFA i 2013 års resultat vilket var en engångseffekt. Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Efter årets första två månader rapporterar samtliga förvaltningar, förutom Akademiska sjukhuset och Hälsa och Habilitering, en prognos i enlighet med budget. Förvaltningar under PS, mnkr Prognos jmf budget Akademiska sjukhuset -190 Lasarettet i Enköping 0 Primärvården 0 Hälsa och habilitering -0,5 Folktandvården 0 Landstingsservice 0 Landstingets resurscentrum 0 Summa -190,5 Från förvaltningarnas månadsrapporter har nedanstående bedömts viktigt att lyfta fram. 1 I LPB är budgeten 108 mnkr. Efter att budgeten togs i juni har LF tagit ett tilläggsbeslut om att tillföra HSS 40 mnkr till kösatsningar, vilket innebär att budgeten då blir 68 mnkr.

9 Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset prognostiserar ett årsresultat på minus 190 miljoner kronor vilket är i enlighet med den budget som Akademiska arbetar utifrån, men som ännu inte är beslutad. Sjukhuset skriver i sin rapport att läget 2014 är tufft, även beaktat det budgeterade minusresultatet. Sjukhuset bedömer och planerar för effektiviseringar på minst 100 miljoner kronor för att klara budgeterat resultat. Sjukhuset har under januari och februari haft fortsatt stora problem med stängda vårdplatser inom den somatiska vården på grund av sjuksköterskebristen. Jämfört med föregående år har drygt 60 vårdplatser varit stängda. Läget är dock något bättre nu jämfört med hösten 2013 då ytterligare cirka 20 vårdplatser var stängda. De stängda vårdplatserna har lett till färre vårdtillfällen och vårddagar jämfört med föregående år. Personalförsörjningsläget har förbättrats i början av året och sjukhusets plan är att de flesta vårdplatserna ska vara öppna igen i april månad. De stängda vårdplatserna påverkar riks- och regionintäkterna negativt. Sjukhuset anser att det ännu är för tidigt att ställa en prognos som avviker mot budget. För att nå planerad riks- och regionvård är det viktigt att den kvarstående personalbristen avseende operationssköterskor snarast kan åtgärdas. Hälsa och Habilitering Hälsa och habilitering är en ny förvaltning från 1 januari Förvaltningen har tagit över stora delar av den av landstingets anslagsfinansierade Primärvården. Förvaltningen prognostiserar med ett underskott på 0,5 miljoner kronor vilket förklaras av utebliven kompensation för ökade hyreskostnader. Produktion Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköpings planerade vårdproduktion består av tre delar. - C-läns patienter för det egna länets medborgare som utgår ifrån den överenskomna produktionsvlymen i vårdavtalet, det vill säga beställningen från hälso- och sjukvårdsstyrelsen samt kön, - Riks- och regionpatienter, - Fritt vårdvalspatienter. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset har ännu inte periodiserat beställningen för sluten- respektive öppenvård samt besök varför ingen periodiserad budget finns att jämföra med. Till mars månads rapportering ska budgeten enligt uppgift vara fördelad och periodiserad. Under årets första två månader har sjukhuset haft 60 vårdplatser färre, jämfört med samma period föregående år, på grund av sjuksköterskebrist. Sjukhuset räknar med att kunna öppna de stängda vårdplatserna under våren varvid fler behandlingar ska kunna genomföras. Sjuksköterskebristen har haft en negativ effekt på möjligheten att behandla patienter. Jämfört med samma period 2013 är antalet vårdtillfällen är 6 procent färre och antalet dagsjukvårdande behandlingar är 3 procent färre samtidigt som 5 procent fler läkarbesök genomförts. Ökningen av läkarbesök, exklusive barnspecialistmottagningarna som 2013 ingick i Primärvårdens verksamhet, uppgår till drygt 2 procent. Såsom diagrammen nedan visar så är trenden att antal kontakter inom slutenvården minskar medan antalet kontakter inom dagsjukvården (öppenvård) ökar Även antal kontakter för läkarbesök har en uppåtgående trend.

10 Diagram: Antal kontakter, Akademiska sjukhuset DRG-poäng är ett klassificeringssystem som visar vårdtyngden per patient. Akademiska sjukhusets totala produktion mätt i DRG-poäng är 1,1 procent lägre jämfört samma period Slutenvården är 3,2 procent lägre medan läkarbesök inklusive dagsjukvård, är 4,4 procent högre jämfört med samma period Sjukhuset har vårdat patienter med en högre genomsnittlig vårdtyngd på kortare tid. Sjukhuset bedömer att med det förbättrade personalförsörjningsläget kommer sannolikt mer vård än beställningen för C-läns patienter att kunna levereras. Kostnaden per producerad DRG-poäng har ökat till kronor en ökning med 7,9 procent. Av ökningen är drygt 1 procent volymrelaterad resterande är kostnadsrelaterad ökning.

11 Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping har haft vakanta tjänster gällande både specialistläkare och sjuksköterskor vilket haft en negativ effekt på möjligheten att behandla patienter. Samtidigt har lasarettet en för kort kö till operationer (patienterna vill inte opereras med för kort varsel) vilket har medfört en lägre operationsvolym. Sammantaget ligger lasarettets produktion mätt i DRG 43 enheter under den periodiserade beställningen. Total kostnad per producerad DRG är något lägre än budget men något högre än föregående år. Såsom diagrammen nedan visar så är trenden att antal kontakter inom slutenvården minskar medan antalet kontakter inom dagsjukvården och övriga besök (öppenvård) ökar. Diagram: Antal kontakter, Lasarettet i Enköping Primärvården Det totala antalet besök har ökat. Besök till andra yrkeskategorier än läkare har ökat medan läkarbesöken har minskat vilket är i linje med Primärvårdens strävan mot BEON, Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå. Förklaringen till ökningen är bland annat ett ändrat arbetssätt med breddinförd drop-in verksamhet. Total kostnad per besök är lägre än både budget och föregående år. Folktandvården Totala antalet besök har minskat både jämfört med budget och med föregående år. Antalet besök hos specialisttandvården har ökat sin relativa andel av totala antalet besök. Detta medför att kostnaden per besök har ökat. Hälsa och habilitering Totala antalet besök, inklusive de nya verksamheterna, har ökat jämfört med samma period förra året.

12 Medarbetare Timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,9 procent jämfört med Förändringen av timlönekostnaden ligger i regel högt i början på ett år då löneöversynen från året innan får en större tyngd. Det förklaras av att den genomsnittliga timlönekostnaden för året innan endast innehåller ny lön för nio månader. I januari betalades resterande beslutade lönepåslag på 500 kronor ut till grundutbildade sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset vilket även påverkar timlönekostnaden. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en ökning med 232 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med februari i år med samma period i fjol. Flera förvaltningar har ökat antalet årsarbetare där det för några förvaltningar kan förklaras med landstingsinterna organisatoriska förändringar. Akademiska sjukhuset har ökat antalet årsarbetare med 166 årsarbetare varav 25 är en följd av att barnspecialistmottagningarna numera organisatoriskt tillhör Akademiska. Sjuksköterskor har ökat med 35 årsarbetare och undersköterskor med 40 årsarbetare. Landstingets kostnader för inhyrd personal är 9 miljoner kronor till och med februari. Årsbudgeten är 53 miljoner kronor, att jämföra med bokslutet 2013 på 74 miljoner kronor. Akademiska har tillfälligt öppnat en avdelning som bemannas med inhyrd personal och den är tänkt att finnas till april. Lasarettet i Enköping har ökat antalet hyrpersonal jämfört med samma period föregående år på grund av vakanser. Primärvården använder tio hyrläkarlinjer i verksamheten på grund av brist på allmänläkare. De tre förvaltningarna rapporterar inga avvikelser utan årsprognos är lika med årsbudget när det gäller inhyrd personal. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter februari 4,7 procent och det är på samma nivå som Landstingets mål 2014 är att den totala sjukfrånvaron är högst 4,4 procent. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar är på samma nivå som 2013, det vill säga 1,3 procent. Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer är 2,2 procent vilket är något lägre än i fjol. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom knappt 12 miljoner kronor efter februari och det är 0,3 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 2,5 procent. Diagram: Landstingets totala sjukfrånvaro 5,0 Uppföljning total sjukfrånvaro 2014, LUL mål 4,4 % Procent 4,5 4,0 3,5 3,0 Ack jan Ack febr Ack mars Ack april Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug Ack sept Ack okt År 2012 År 2013 År 2014 Ack nov Årsutfall/mål 2014

13 Bilagor Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Utfall Utfall Avvikelse utfall mot föreg år Budget Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog (7) Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag % Rörlig ersättning från HSS % % Fast ersättning från HSS % Vårdvalsintäkter % Riks-/regionsjukvård % % Patientavgifter sjukvård % % Intäkter enligt tandvårdstaxan % % Trafikintäkter % % Övrig finansiering % % Övriga intäkter % % Skatteintäkter % % Generella statsbidrag/utjämning % % Summa intäkter % Lönekostnader läkare % Lönekostnader övrig personal % Övriga personalkostnader % Summa personalkostnader % Inhyrd personal % Vårdval specialistvård Köpt vård % Läkemedel % Medicinsk service % Köpt tandteknik och tandvård % Medicinskt material % Lokal- och fastighetskostnader % Trafikkostnader % Finansiell nettokostnad % Övriga kostnader % Summa övriga kostnader % Avskrivningar/nedskrivningar % Summa avskrivningar/nedskrivningar % RESULTAT % Not INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar % Investeringar i immateriella och % investeringar i utrustning %

14 Månadsrapport Februari 2014 Akademiska sjukhuset

15 2 (10) Sammanfattning Akademiska sjukhuset har under perioden januari-februari 2014 fortsatt stora problem med stängda vårdplatser inom den somatiska vården på grund av sjuksköterskebristen. Jämfört med föregående år motsvarande period har drygt 60 vårdplatser (9 %) varit stängda. Läget i februari är dock något bättre än under hösten 2013 då ytterligare cirka 20 vårdplatser var stängda. De stängda vårdplatserna har lett till att 6 procent färre vårdtillfällen och 8 procent färre vårddagar har producerats jämfört med föregående år. Det pressade läget har medfört att beläggningen har ökat till 95 procent under perioden jämfört med 92 procent föregående år januari-februari. Sjukhuset har sedan 2013 haft en ansträngd personalförsörjningssituation vad gäller främst sjuksköterskor vilket har fortsatt in i 2014 och påverkar framförallt den elektiva slutenvårdsproduktionen. Personalförsörjningsläget har förbättrats i början av året och planen är att de flesta vårdplatser skall vara öppna igen i april månad. För närvarande fattas det cirka 50 sjuksköterskor främst specialistsjuksköterskor samt även specialistläkare inom vissa områden såsom inom psykiatrin. Inom slutenvården öppnades tillfälligt, den 27 januari, en avdelning inom medicin- och thoraxdivisionen där sjuksköterskorna bemannas av ett bemanningsföretag. Det ekonomiska resultatet för perioden är -54 miljoner kronor. Underskottet på intäktssidan utgör 124 miljoner kronor som delvis balanseras av ett överskott på 70 miljoner kronor på kostnadssidan. Resultatet är mycket svåranalyserat bland annat till följd av förändrade bokslutsrutiner Det som vi kan konstatera är att de fortsatt stängda vårdplatserna påverkar riks- och regionintäkterna negativt. Sjukhuset har ett tufft ekonomiskt läge 2014, även beaktat det budgeterade minusresultatet på -190 miljoner kronor. Sjukhuset behöver trots det göra effektiviseringar på åtminstone 100 miljoner kronor för att klara en budget i balans. Prognosen för helåret 2014 är att sjukhuset kommer att klara den effektiviseringen och därmed uppnå budgeterat resultat. Ekonomi Senaste månadens utfall (februari) Resultatet i februari visar ett underskott mot budget på -74 miljoner kronor. Avvikelsen återfinns främst på intäktssidan, 69 miljoner kronor (varav ALF-intäkter -44 miljoner kronor), medan kostnadssidan avviker -5 miljoner kronor (varav ALF-kostnader +7 miljoner kronor). Nettoeffekten av ALF på resultatet i februari utgör -37 miljoner kronor. Tidigare har oförbrukade ALF-medel, inklusive balans från föregående år, tagits in som en intäkt varje månad direkt i sjukhusets resultat. Eftersom ALF-medel oftast nyttjas under lång tid har detta ofta inneburit en positiv effekt på resultatet under året fram till bokslutet då outnyttjade ALF-medel balanserats till nästkommande år, enligt överenskommelse mellan landstinget och universitetet. För att eliminera denna problematik regleras nu resultatkonto 3812 mot ett balanskonto varje månad för att på detta sätt säkerställa att ALF inte medräknas löpande i sjukhusets resultat. I februari innehöll regleringen även balanseringen från 2013 (26 miljoner kronor) därav avvikelsen i februari. Riks- och regionintäkterna avviker mot budget med -16 miljoner kronor. Alla divisioner exklusive medicin- och thoraxdivisionen visar underskott mot budget i februari vilket avspeglar sig i produktionen. Jämfört med samma period 2013 har antalet riks- och regionkontakter varit drygt 6 procent färre. På kostnadssidan är personalkostnader i balans med budget. Investeringstakten i början av året är inte riktigt i fas med avsatta budgetmedel därav ett överskott mot budget på 2 miljoner kronor. Övriga kostnader avviker med -7 miljoner kronor mot budget. Avvikelserna återfinns främst inom kostnadsslagen medicinskt material, inhyrd personal och läkemedel.

16 3 (10) Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Ackumulerat utfall (januari-februari) Det är alltför tidigt att utifrån resultatet av årets två första månader göra en djupare analys av det ekonomiska läget. Det ackumulerade resultatet för perioden är -54 miljoner kronor. Underskottet på intäktssidan utgör 124 miljoner kronor (varav ALF-intäkter -34 miljoner kronor) som balanseras delvis av ett överskott på 70 miljoner kronor (varav ALF-kostnader -30 miljoner kronor) på kostnadssidan. På intäktssidan avviker riks- och regionintäkterna med -54 miljoner kronor. Underskottet fördelar sig jämnt mellan divisionerna. Det är för tidigt att dra några slutsatser kring orsakerna till underskottet i form av ändrade köpbeteenden från våra kunder. Jämfört med samma period 2013 är antalet vårdplatser cirka 9 procent färre vilket påverkar den elektiva vården och därmed riksoch regionintäkterna negativt. Antalet vårdplatser planeras att successivt öka under våren allt eftersom bemanningssituationen (rekryterade och inskolade sjuksköterskor) förbättras. Effekten av uppbokningar i bokslutet 2013 ger en negativ avvikelse på 17 miljoner kronor. Den rörliga C-läns ersättningen avviker med -28 miljoner kronor i förhållande till budget. Avvikelsen beror främst på periodiseringar, eftersläpning i DRG-sättning samt en något lägre C- länsproduktion, -0,5 procent, jämfört med föregående år. Övriga intäkter avviker med -15 miljoner kronor mot budget och är främst en budgetteknisk fråga beroende på ändrade regler i bokslutet kring balansering av driftprojekt, effekten kommer att utjämnas under året. Personalkostnaderna avviker med -5 miljoner kronor mot budget, avvikelsen återfinns på läkarsidan medan lönekostnader för övrig personal och övriga personalkostnader håller budget. Detta analyseras under medarbetaravsnittet. Övriga kostnader avviker med +71 miljoner kronor jämfört med budget. Uppbokade kostnader i bokslutet 2013 för leverantörsfakturor motsvarar 28 miljoner kronor. Inhyrd personal och läkemedel håller budget medan medicinsk service, medicinskt material, köpt vård och övriga kostnader visar ett positivt utfall i förhållande till budget. Flertalet av dessa kostnader är patient- och vårdplatsrelaterade och speglar den något lägre slutenvårdsproduktion på sjukhuset under de två första månaderna. För 2014 har en investeringsram för utrustning på 378 miljoner kronor beviljats, varav 25 miljoner kronor avser beviljade medel för IT. Merparten av resterande beviljade medel hänför sig till ersättningsutrustning och en mindre andel avser investeringar kopplade till Framtidens Akademiska. Utfallet hittills i år uppgår till 11 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor mer än samma period Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat %

17 4 (10) Årsprognos Det prognostiserade årsresultatet efter årets två första månaderna bedöms bli i nivå med budget. Varje division har definierat det underskott som man för med sig från 2013 samt vilka kostnadsökningar utöver budgetram 2014 som måste hanteras. Detta motsvarar totalt cirka 100 miljoner kronor på sjukhusnivå. SLG arbetar nu med att konkretisera åtgärder och fastställa handlingsplaner på divisionsnivå. Prognosen för året avseende investeringar uppgår till 378 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor för IT-utrustning. Det finns en viss oro redan nu utifrån utfallet de två första månaderna att upphandlingsenheten inte har tillräcklig kapacitet att genomföra upphandlingarna i den takt som önskas. Alternativa upphandlingsåtgärder kommer därför att undersökas. En noggrann genomgång kommer att ske i samband med tertial 1. Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Produktion Senaste månadens utfall (februari) Sjukhusets totala vårdproduktion, inklusive barnspecialistmottagningarna, var i nivå med 2013 års produktion för februari om hänsyn tas till antal produktionsdagar samt den produktion som ännu ej DRG-satts. Sjukvård inom öppenvården producerar högre medan slutenvårdens produktion är lägre än föregående år till följd av stängda vårdplatser. (se tabell nedan). Sjukhuset har ännu inte fördelat produktionsbudgeten per månad utifrån de nya DRG-vikterna därför kommenteras produktionen endast mot samma period föregående år. Akademiska sjukhuset Utfall Budget 2) Utfall Utfall jmf Utfall jmf föreg år budget % Total produktion, C-län, Riks&Region samt LOV Februari Februari föreg år % Totalt antal producerade DRG-poäng ,9% DRG-poäng sluten vård ,1% DRG-poäng läkarbesök inkl dag-sjukvård, kirurgi, medicin ,7% DGR-poäng sjukvårdande behandling (används ej) - Vårddagar, antal ,2% Vårdtillfällen, antal ,8% Dagsjukvård, antal ,5% Läkarbesök, antal ,0% Sjukvårdande behandling, antal (se övriga besök) - Övriga besök, antal ,7% Totalkostnad / producerad DRG ,6% Antal producerade DRG-poäng / årsarbetare 1,31 1,37-4,9% inkl inhyrd personal 1 Personalkostnad inkl inhyrd personal i kr / antal producerade DRG-poäng 1) ,4% 1) Exkl ALF och driftsansvar. Kan ej jämföras nationellt eftersom det ej följer nationell standard och LUL gemensam verksamhet ingår 2) Produktionsbudgetutfall för 2014 är ej fastställt med den nya viktlistan för 2014

18 5 (10) Slutenvård: Produktionen för slutenvården är 5,1 procent lägre mätt i DRG-poäng i februari jämfört mot samma period föregående år. Antalet vårddagar är färre (-7,2 %) till följd av stängda vårdplatser samtidigt som antalet vårdtillfällen minskar (-5,8 %) men inte i samma uträckning som de minskade vårddagarna och DRG-poängen. Det innebär att sjukhuset har vårdat patienter med en högre vårdtyngd på kortare tid under februari månad. Samtidigt är beläggningen inom slutenvården fortsatt hög. För februari månad hade somatiken en beläggning på 94 procent var av en överbeläggning på 2,7 procent i förhållande till antalet disponibla vårdplatser. Inom Psykiatrin är beläggningen 79 procent, nivån är något lägre på grund av längre medelvårdtider i kombination med permissioner jämfört med den somatiska vården. Andelen patienter som fått akutsjukvård är något lägre än föregående år vilket delvis beror på att influensan inte var lika problematisk i år samt en mildare vinter vilket minskat behovet av akut ortopedi. Även den elektiva vården har minskat. Riks- och regionpatienter minskar sin andel vård mer än C-länspatienter oavsett om det är elektiv vård eller akutsjukvård. Öppenvård: Antalet läkarbesök ökar med 9 procent, (2 397 besök), jämfört med Barnspecialistmottagningarna står för ökningen med 750 besök och resterande cirka 1600 fördelas främst mellan verksamhetsområdena affektiva sjukdomar, ögonsjukvård, hud- och könssjukdomar samt handkirurgi. För övriga besök så ökar barnspecialistmottagningarna med 735 besök och psykiatridivisionens verksamhetsområden har sammantaget en lika stor ökning. Ökningen inom öppenvården avser den elektiva C-länsvården medan elektiv riks- och regionsjukvården minskar med 10 procent. Akutsjukvården minskar med cirka 2 procent för C- länsvård och för riks- och regionsjukvård. Sammantaget avviker inte februari månad på ett sådant sätt att man kan dra några långsiktiga slutsatser av produktionsutvecklingen. Ackumulerat utfall (januari-februari) Sjukhusets ackumulerade vårdproduktion till och med februari är i nivå med 2013, inklusive barnspecialistmottagningarna. Läkarbesök och övriga besök ökar produktionen med 4,4 procent respektive 4,8 procent. Slutenvården minskar sin produktion med 3,2 procent mätt i DRGpoäng. Den senare beror på att drygt 9 procent av andelen vårdplatser (i genomsnitt drygt 60 vårdplatser) varit stängda de första två månaderna i år. Akademiska sjukhuset Utfall Budget 2) Utfall föreg Utfall jmf Utfall jmf Total produktion, C-län, Riks&Region samt LOV år budget % ack tom ack tom feb. feb. föreg år % Totalt antal producerade DRG-poäng ,1% DRG-poäng sluten vård ,2% DRG-poäng läkarbesök inkl dag-sjukvård, kirurgi, medicin ,4% DGR-poäng sjukvårdande behandling (används ej) - Vårddagar, antal ,6% Vårdtillfällen, antal ,5% Dagsjukvård, antal ,1% Läkarbesök, antal ,9% Sjukvårdande behandling, antal (se övriga besök) - Övriga besök, antal ,8% Totalkostnad i kr/ producerad DRG ,9% Antal producerade DRG-poäng / årsarbetare inkl inhyrd personal 1 Personalkostnad inkl inhyrd personal i kr / antal producerade DRG-poäng 1) 2, , ,9% 7,7% 1) Exkl ALF och driftsansvar. Kan ej jämföras nationellt eftersom det ej följer nationell standard och LUL gemensam verksamhet ingår 2) Produktionsbudgetutfall för 2014 är ej fastställt i den nya viktlistan för 2014

19 6 (10) Slutenvård: Den ackumulerade produktionen för slutenvården till och med februari är 3,2 procent lägre mätt i DRG-poäng jämfört med samma period föregående år. Antalet vårddagar är färre (-7,6 %) till följd av stängda vårdplatser samtidigt som antalet vårdtillfällen minskar (-5,5 %). Sjukhuset har under perioden vårdat patienter med en högre medelvårdtyngd på kortare tid. Medelvårdtiden har minskat med 2 procent och medel DRG-vikten har ökar med 2 procent. Beläggningen inom slutenvården är allt för hög och är för somatiken 95 procent till och med februari. Detta återspeglar sig i överbeläggningar inom somatiken som för perioden är 3,4 procent i förhållande till antalet disponibla vårdplatser. Inom Psykiatrin är beläggningen 81 procent. Öppenvård: Antalet läkarbesök ökar med 4,9 procent, (2 777 besök), jämfört med Barnspecialistmottagningarna står för ökningen med besök och resterande cirka fördelas främst mellan verksamhetsområdena affektiva sjukdomar, ögonsjukvård, hud- och könssjukdomar samt handkirurgi. För övriga besök så ökar barnspecialistmottagningarna med cirka besök och en nästan lika stor ökning har verksamhetsområdena affektiva sjukdomar, ögonsjukvård och onkologi tillsammans. Ökningen inom öppenvården avser den elektiva C-länsvården medan elektiv riks- och regionsjukvård minskar med knappt 7 procent. Akutsjukvården minskar med cirka 2,8 procent för C- länsvård och 4,8 procent för riks- och regionsjukvård. Sammantaget ger inte de två första månaderna ett tillräckligt underlag för att dra några långsiktiga slutsatser av ovan beskrivna produktion. Kömiljarden: Sjukhuset uppnådde på totalnivå 72 procent av måluppfyllelsen avseende besök för februari månad. Preliminärt klarar samtliga divisioner utom neurodivisionen grundkravet för besök. Totalt var antalet väntande till besök i februari cirka stycken. Merparten av divisionerna gör bedömningen att de kommer att klara grundkravet vid årets slut. Avseende operation/åtgärd klarade samtliga divisioner utom kirurg- och onkologdivisionen grundkravet för kömiljarden i februari, på totalnivå uppnår sjukhuset 73 procent i måluppfyllelse och klarar därmed grundkravet. Antalet väntande till operation/åtgärd var cirka stycken. Samtliga divisioner bedömer att de klarar grundkravet vid årets slut. Den preliminära bedömningen är att sjukhuset har goda förutsättningar att fortsättningsvis klara grundkravet för både besök och operation/åtgärd under våren. Årsprognos Sjukhuset kommer att producera i enlighet med beställningen för C-län för Det förbättrade personalförsörjningsläget för allmänsjuksköterskor och specialistläkare inom psykiatrin kommer med stor sannolikhet leda till en överproduktion av C-länsvård i förhållande till beställningen. För att uppnå planerad riks och regionvård är det viktigt att även den kvarstående personalbristen avseende operationssjuksköterskor kan snarast åtgärdas. I dagsläget är det för tidigt att ställa en prognos som avviker från budget. Akademiska sjukhuset Utfall Beställning 1) Utfall föreg Utfall jmf Utfall jmf Beställning C-län ack tom år ackum. ack tomfeb. beställning % föreg år % feb. Totalt antal producerade DRG-poäng exkl övriga besök ,5% DRG-poäng sluten vård ,8% Övriga besök, sjukvårdande behandling, antal ,9%

20 7 (10) Medarbetare Senaste månadens utfall (februari) Februari månad har för Akademiska sjukhuset fortsatt präglats av det ansträngda personalförsörjningsläget. Vid ingången av februari saknades det fortfarande cirka 50 sjuksköterskor - främst specialistsjuksköterskor. Vilket har fått till följd att operationsavdelningarna inte producerar för fullt och att cirka 9 procent av vårdplatserna är fortsatt stängda. Den fortsatta bristen på medarbetare bidrar starkt till att sjukhuset inte kommer att producera vård i den takt som sjukhuset planerat för framförallt inom slutenvården för det första kvartalet. Personalförsörjningssituationen inom slutenvården förväntas successivt bli bättre då sjukhuset har rekryterat nyutexaminerade sjuksköterskor som nu inskolas i vården. Sjukhusets långsiktiga och kontinuerliga arbete avseende strategisk lönebildning fortsätter. Sjukhuset har i februari startat upp lönerevisionsarbetet och förutom ordinarie löneöversyn kommer extrasatsningar att ske till allmänsjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, barnmorskor och läkarsekreterare Generellt är personalnyckeltal under en enskild månad svårbedömda eftersom till exempel sjukfrånvaro och timlönekostnad påverkas av små förändringar som kan vara tillfälliga beroende på till exempel registreringsrutiner. Ackumulerat utfall (januari-februari) och årsprognos Akademiska sjukhuset har sedan 2013 haft en ansträngd personalförsörjningssituation främst med en brist på sjuksköterskor vilket har fortsatt in i Som mest fattades det ca 140 sjuksköterskor under Till följd av detta har sjukhuset därför stängt vårdplatser. Under årets första två månader har 9 procent färre vårdplatser varit öppna i jämförelse med samma period föregående år. För närvarande fattas det cirka 50 sjuksköterskor, främst specialistsjuksköterskor, samt även specialistläkare inom vissa områden främst inom psykiatrin. Personalförsörjningsläget har förbättrats om än sakta. Inom Psykiatridivisionen har flera specialistläkare anställts och efter sommaren förväntas endast verksamhetsområde akut- och konsultpsykiatri ha inhyrda läkare. Inom slutenvården öppnades tillfälligt, den 27 januari, en avdelning inom medicin- och thoraxdivisionen där sjuksköterskorna bemannas av ett bemanningsföretag. Att sjukhuset har ett bättre försörjningsläge syns i närvarotiden. Sjukhuset har ökat med i genomsnitt 166 årsarbetare jämfört med 2013 varav knappt 25 årsarbetare är en följd av att barnspecialistmottagningarna numera tillhör Akademiska sjukhuset organisatoriskt. För den övriga ökningen står sjuksköterskor för cirka 35 årsarbetare och undersköterskegruppen för 40 årsarbetare. Fokus under våren för att säkra bemanningen kortsiktigt och långsiktigt är följande projekt; Lönebildning Individuell och differentierad löneutveckling Analys av löneutveckling Marknad Projekt avseende nya arbetssätt Hur skall vi arbeta givet de nya förutsättningarna inom sjukvården? Analys av dagens arbetssätt, arbete med framtiden Arbetsmiljö Fortsatt arbete med det systematiska arbetsmiljöarbetet Utbildning till chefer Implementering och utveckling av riskbedömningar vid överbeläggningar, handlingsplaner, prioriteringslistor mm Medarbetarskap och ledarskap Framtagande av kriterier och kompetenser för ledarskap och medarbetarskap

21 8 (10) Implementera kriterierna Utvärdera och utveckla chefer utifrån ledarriktlinjer och ledarkriterier Timlönekostnaden för perioden är 3,1 procent högre än föregående år. Ökningen är i nivå med lönerevisionernas avtalade nivåer, inklusive den särskilda lönesatsningen på grundutbildade sjuksköterskor, strukturella förändringar samt ökade kostnader för övertid, jour och beredskap. Sjukfrånvaron till och med februari är 4,95 procent vilket är 0,1 procentenheter lägre jämfört med Sjukhuset förväntas ha svårt att uppnå målet med en sjukfrånvaro på 4,5 procent för Kostnaderna för inhyrd personal för perioden till och med februari är 4,7 miljoner kronor vilket är i enlighet med budget. I januari öppnades en avdelning med 14 vårdplatser som bemannas med inhyrda sjuksköterskor. Tanken är att vårdavdelningen ska finnas tillfälligt till april. Kostnaden för denna kommer att hanteras som en avvikelse i budget 2014 och finansieras genom diverse åtgärder. Akademiska sjukhuset Utfall Riktvärde/Mål/ Nyckeltal medarbetare 2014 Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 3,09% - - Förändring i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 2,76% - - Total sjukfrånvaro, % 4,95% 4,50% 4,75% Inhyrd personal, mnkr Bilaga 1. Årsprognos

22 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Akademiska sjukhuset tkr Utfall Budget Utfall Budget Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter ) Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader ) Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT Not INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Noter: 1)-2) Detaljerad redovisning per kontogrupp, se nedan.

23 1) Övriga intäkter Utfall Utfall Helår Alf medel Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinsk a tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader Utfall Utfall Helår Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi med mera Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resek ostnader Information oc h PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader Förlust vid avyttring och utrangering av anläggtillgångar

24 Månadsrapport Februari 2014 Lasarettet i Enköping

25 2 (7) Ekonomi Senaste månadens utfall Februari månads resultat är 4 miljoner kronor vilket är 2 miljoner högre än budget. Avvikelsen förklaras av lägre personalkostnader till följd av vakanta tjänster både gällande läkare och sjuksköterskor. Intäkter för producerad vård överstiger budget med 1,3 miljoner kronor. Förvaltningsexterna röntgenintäkter understiger budget med 1,1 miljoner kronor till följd av ny landstingsgemensam prismodell för Bild och funktion. Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Ackumulerat utfall Lasarettets ackumulerade utfall för februari är -19 miljoner kronor vilket är 7 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen är främst på intäktssidan med -11 miljoner kronor. Trots en högre c-länsproduktion än periodiserad beställning avviker kronor rörlig ersättning från HSS med -8,4 miljoner kronor vilket kräver en fördjupad analys. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Årsprognos Lasarettet prognostiserar ett resultat på -7 miljoner kronor vilket är i paritet med budget. Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Produktion Senaste månadens utfall Lasarettet har under årets inledning haft svårt att uppnå planerad produktion dels på grund av bemanningsproblem av vissa specialistkompetenser samt dels på grund av en allt för kort kö till operationer inom områden. Under februari har dock 30 procent av januari månads produktionsbortfall återhämtats.

26 3 (7) Lasarettet i Enköping Utfall Budget Utfall jmf Utfall föreg Utfall jmf Total produktion, C-län, år budget % månad månad föreg år % Riks&Region samt LOV Totalt antal producerade DRG-poäng ,2% 11,2% DRG-poäng sluten vård ,3% 8,4% DRG-poäng läkarbesök inkl dagsjukvård, kirurgi, medicin ,0% 15,0% DGR-poäng sjukvårdande behandling % 0,0% Vårddagar, antal ,7% Vårdtillfällen, antal ,6% 3,4% Dag-sjukvård, kirurgi, medicin, antal ,4% ,2% Läkarbesök, antal ,8% Sjukvårdande behandling, antal Övriga besök, antal ,7% 2,9% Totalkostnad / producerad DRG ,3% -2,2% Antal producerade DRG-poäng / årsarbetare inkl inhyrd personal 1,76 1,64 7,3% Personalkostnad inkl inhyrd personal / antal producerade DRG-poäng ,2% -3,2% Akutvård Slutenvård C-län: antal vårdtillfällen har minskat med 15 stycken och ca 4 DRG jämfört med motsvarande period föregående år. Riks&Region: antal vårdtillfällen har minskat marginellt både till antal och DRG-vikt jämfört med motsvarande period föregående år. Öppenvård C-län: antal läkarbesök har minskat ytterligare i perioden jämfört med motsvarande period föregående år. Riks&Region: ligger i nivå med motsvarande period föregående år Elektivvård Slutenvård C-län: antal vårdtillfällen har ökat med 32 stycken och ca 44 DRG jämfört med motsvarande period föregående år. Riks&Region: ligger i nivå med motsvarande period föregående år Öppenvård C-län: antal läkarbesök samt dagsjukvård har ökat jämfört med motsvarande period föregående år. Riks&Region: ligger i nivå med motsvarande period föregående år.

27 4 (7) Ackumulerat utfall Lasarettet i Enköping Utfall Budget Utfall jmf Utfall föreg Utfall jmf Total produktion, C-län, år budget % ackum. ackum. föreg år % Riks&Region samt LOV Totalt antal producerade DRG-poäng ,7% 7,8% DRG-poäng sluten vård ,6% 5,1% DRG-poäng läkarbesök inkl dagsjukvård, kirurgi, medicin ,9% 11,5% DGR-poäng sjukvårdande behandling ,0% 0,0% Vårddagar, antal ,5% Vårdtillfällen, antal ,7% -3,5% Dag-sjukvård, kirurgi, medicin, antal ,5% ,0% Läkarbesök, antal ,3% Sjukvårdande behandling, antal Övriga besök, antal ,9% 11,1% Totalkostnad / producerad DRG ,4% 0,2% Antal producerade DRG-poäng / årsarbetare inkl inhyrd personal 1,68 1,65 1,8% Personalkostnad inkl inhyrd personal / antal producerade DRG-poäng ,2% 0,8% Akutvård Slutenvård C-län: antal vårdtillfällen har minskat med 45 stycken och ca 3 DRG jämfört med motsvarande period föregående år. Riks&Region: antal vårdtillfällen har minskat med 11 stycken och ca 8 DRG jämfört med motsvarande period föregående år. Öppenvård C-län: antal läkarbesök har minskat jämfört med motsvarande period föregående år. En avtagande trend från hösten 2013 fortsätter. Riks&Region: ligger i nivå med motsvarande period föregående år. Elektivvård Slutenvård C-län: antal vårdtillfällen har ökat med 23 stycken och ca 53 DRG jämfört med motsvarande period föregående år. Riks&Region: ligger i nivå med motsvarande period föregående år.

28 5 (7) Öppenvård C-län: antal läkarbesök samt dagsjukvård inom elektiv vård fortsätter att öka både i förhållande till motsvarande period föregående år och planerad produktion. Riks&Region: antal läkarbesök har ökat marginellt men ligger i paritet gällande DRG-vikt jämfört med motsvarande period föregående år. Årsprognos Lasarettet har budgeterat och planerat för 167 DRG över beställning. Den ökade produktionen är planerad inom mottagningsverksamheten med syfte att korta väntetiden för både ny- och återbesök. Bristen på specialistläkare innebär en ökad osäkerhet om produktionsmålet kommer att uppnås men en översyn av arbetsuppgifter samt rekrytering av logistiker för schemaplanering pågår varvid lasarettet inte reviderar ursprunglig plan i detta tidiga skede. Lasarettet i Enköping Utfall Beställnig Utfall föreg Utfall jmf Utfall jmf Beställning C-län ackum. ackum. år beställning ackum. % föreg år % Totalt antal producerade DRG-poäng exkl övriga besök ,2% -1,2% DRG-poäng sluten vård ,8% -7,2% Övriga besök, sjukvårdande behandling, antal ,5% -1,4% Medarbetare Senaste månadens utfall Ackumulerat utfall och årsprognos Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat från 218,8 till 226,1 och är till viss del en konsekvens av löneöversynen 2013 samt att kostnaden för övertid ökat markant jämfört med samma period föregående år. Vi räknar med att den genomsnittliga timlönekostnaden ökar ytterligare som en följd av årets löneöversyn men den kan också komma att förändras med anledning av förändringar i personalstrukturen. I nuläget är det mycket svårt att prognostisera vilken effekt den typen av förändringar kan ge. Antal årsarbetare, exklusive hyrpersonal, har ökat från 437 till 459 årsarbetare jämfört med föregående år, vilket ger en ökning med 5,1 procent. Om vi kan rekrytera till de vakanser vi har i dagsläget kommer antal årsarbetare att öka ytterligare. Närvarotiden för hyrpersonal motsvarar 3,8 årsarbetare per månad vilket är en ökning i jämförelse med föregående år då antalet motsvarade 1,8 årsarbetare per månad. Sjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående år och ligger till och med februari på 5,3 procent. Det är korttidssjukfrånvaron som ökat mest och det är åldersgruppen yngre än 29 år som står för denna. Sjukfrånvaron har ökat för kvinnor medan den minskat för män. Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 7,3 procent högre än föregående år. Ökningen beror dels på kostnaden för löneöversynen 2013, men också på att antal årsarbetare har ökat vilket kostnaderna för inhyrd personal är 965 tusen kronor, vilket är 414 tusen kronor högre än för samma period föregående år.

29 6 (7) Tabell: Lasarettet i Enköping Nyckeltal medarbetare Utfall 2014 Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 3,3 6,0 Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 22 5, Prognos 2014 Total sjukfrånvaro, % 0,4 4,4 5,0 Inhyrd personal, mnkr Thomas Eriksson Sjukhuschef Bilagor 1. Årsprognos

30 7 (7) BILAGA 1 Årsprognos Årsprognos Lasarettet i Enköping tkr Utfall Budget Utfall Budget Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT Not INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

31 Månadsrapport februari 2014 Primärvården

32 2 (5) Ekonomi Senaste månadens utfall Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget % Mnkr Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Primärvården redovisar ett månadsutfall i linje med den periodiserade budgeten. Vissa väsentliga poster, till exempel internhyra visavi Landstingsservice, är uppbokade genom att fastighetsförvaltaren inte kunnat föra ut rätt hyror enligt den nya modellen för internhyror. Ackumulerat utfall Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget % Mnkr Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Primärvården redovisar ett ackumulerat utfall för perioden januari till februari som är bättre än budgeterad nivå. Per verksamhetsområde förklaras avvikelsen mot budget av vårdcentralsuppdraget med +4,4 miljoner kronor, anslagsfinansierad övrig vård +0,8 miljoner kronor och i anslagsfinansierad övrig länsövergripande verksamhet med +0,5 miljoner kronor. Det ackumulerade utfallet inkluderar återförda periodiseringar från bokslut 2013 med cirka 1,7 miljoner kronor. Delar av aktuella poster gäller det som tidigare varit Primärvårdens åtaganden inom den samlade primärvårdsmarknaden där fakturering av händelser regelmässigt kan komma relativt sent in i det nya året. Det gäller exempelvis privata vårdgivares fakturering av läkarinsatser i särskilda boenden. Senast i uppföljningen efter april bör denna post kunna avslutas. Insatser av karaktären verksamhetsutveckling eller extra satsningar sker inte i tolftedelar utan bedöms falla ut något baktungt med större del av kostnader under hösten Årsprognos Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget % Mnkr Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Primärvården lämnar en årsprognos i enlighet med årsbudget. Det finns i nuläget inga underliggande indikationer på brister i uppfyllande av det beslutade resultatmålet. Mellan rader, i summarisk resultatrapport ovan, kan det komma att ske förändringar. En sådan gäller mellan personalkostnader och övriga kostnader, där kostnader för inhyrd personal ingår. Detta mot bakgrund av att en önskvärd rekrytering av personal i enlighet med plan skapar utrymme att minska kostnaderna för inhyrd personal.

33 3 (5) Produktion Senaste månadens utfall Utfall Budget Utfall månad Utfall jmf Utfall jmf Primärvården månad månad föreg år budget % föreg år % Läkarbesök % -2 % - varav läkarbesök vc-uppdrag % -2 % Telefonrådgivning/receptförnyelse % 0 % Övriga besök % 11 % -varav övriga besök vc-uppdrag % 11 % Telefonrådgivning % 15 % Totalkostnad/produktion Produktionen i den aktuella perioden ligger relativt väl i nivå med budget för läkarbesök. De verksamheter som genererar läkarbesök ingår till större del i vårdcentralsuppdraget. En mindre del besök ingår i det anslagsfinansierade akutuppdraget i Enköping, Tierp och Östhammar. Övriga besök har ökat mer än budgeterad nivå i perioden. Det gäller såväl fysiska besök som telefonrådgivning. Ändrat arbetssätt genom breddinförd drop-in verksamhet har skapat bättre tillgänglighet och därmed även en ökad produktion. Jämfört med föregående år så noteras störst ökning för sjuksköterskebesök, besök hos sjukgymnast och besök hos psykolog. Verktygsstöd för telefonrådgivning i form av rådgivningsstödet RGS-webb infördes under Det har bidragit till den ökade volymen telefonrådgivning för övriga besök. Denna utökade volym sker inom befintlig kapiteringsersättning och genererar ingen ny tillkommande rörlig besökserersättning. Produktivitetsmåttet för den enskilda månaden februari är falskt för högt mot bakgrund av att vissa kostnader slagit igenom först i februari men omfattar även föregående period. Måttet bedöms komma att vara stabilare i mars. Ackumulerat utfall Utfall Budget Utfall ackum Utfall jmf Utfall jmf Primärvården ackum. ackum. föreg år budget % föreg år % Läkarbesök % -5 % -varav läkarbesök vc-uppdrag % -5 % Telefonrådgivning/receptförnyelse % -2 % Övriga besök % 6 % -varav övriga besök vc-uppdrag % 6 % Telefonrådgivning % 11 % Totalkostnad/produktion

34 4 (5) Av det ackumulerade utfallet framgår att produktionen av läkarbesök i allt väsentligt är enligt budgeterad produktion. Telefonrådgivningen eller receptförnyelseproduktionen har en något större avvikelse än de fysiska läkarbesöken. Den stora avvikelsen i besök i förhållande till budget utgörs av övriga besökstyper. Även här är den relativa avvikelsen störst för telefonrådgivning. Noterbart är att detta sker inom ramen för den fasta ersättningen i uppdraget då telefonrådgivning endast ersätts med besöksersättning för läkarresursen. Förklaringen till den stora ökningen för övriga besök är som nämnts ovan, under periodutfall, bland annat ett ändrat arbetssätt med breddinförd drop-in verksamhet. Samtidigt har kraven på produktionen för 2014 skärpts för vissa besökskategorier. I nedanstående årsprognos för produktionen tas inte höjd för den nivå på ökning som noteras efter de två första månaderna. Bedömningen är att denna kommer att plana ut under resten av året och därmed närma sig den budgeterade nivån. Årsprognos Det finns med stöd i uppföljningen till och med februari inga framtagna åtgärdsplaner gällande produktionen. I ackumulerad period uppvägs en något minskad kapiteringsersättning av en något högre rörlig besöksersättning. Generellt är Primärvårdens förmåga att anpassa verksamhet och kostnadsmassa till såväl uppsom nedgång i verksamheten av central betydelse. Erfarenheter under 2013 visar att denna förmåga successivt har stärkts i verksamheten. Den produktionsökning som noteras i perioden sker inom befintliga resurser och har inte krävt någon utökning. Bedömning görs att produktionen kommer att stabiliseras mot budgeterad nivå. Intäktsmassan är relativt stabil i perioden samtidigt som en positiv budgetavvikelse redovisas för kostnadsmassan. Denna avvikelse förklaras som tidigare nämnts av den återförda periodiseringen i bokslut 2013 som ännu inte mötts av aktuella kostnadsposter. Det innebär praktiskt att periodutfallet ser felaktigt bättre ut än vad som egentligen är fallet. Medarbetare Senaste månadens utfall De aktuella personalnyckeltalen ligger relativt stabilt i förhållande till såväl riktvärden som prognos. I jämförelse med senaste månadsrapportering som då är årsrapporten för 2013 noteras att sjukfrånvaron fortsatt ligger stabilt i vårdcentralsuppdraget på en nivå mellan 4,4 4,5 procent av total arbetstid. Förändringarna i närvarotid avläst i årsarbetare förklaras av den personal som vid årsskiftet överfördes till förvaltningarna hälsa- och habilitering och landstingets ledningskontor. När det gäller inhyrd personal så har nivån successivt sjunkit under senare år. Primärvården kommer dock med anledning av rådande brist på framförallt allmänläkare att behöva hyra in personalresurs för att kunna fullgöra uppdragen enligt regelböcker. Ackumulerat utfall och årsprognos Utfallet av timlönekostnaden 2013 uppgick till +1,09 procent vilket vilket var en relativt låg kostnadsutveckling. Denna utveckling fortsätter under inledningen av För helår bedöms timlönekostnaden uppgå till 2 procent. När det gäller utvecklingen av antal årsarbetare så omfattar bedömningen en nettoförändring där bruttominskningen om drygt 90 årsarbetare genom organisationsförändringen uppvägs av behovet att stärka rekryteringen av exempelvis allmänläkare. Sammantaget är riktvärdet ungefär 10 anställda samtidigt som prognosen är att klara hälften av detta, det vill säga en utökning med

35 5 (5) fem anställda. Delvis bedöms denna utökning täcka upp för brister i nuvarande produktionsapparat. Primärvården bedömer att sjukskrivningsmålet ska kunna överträffas vid årsslut. Riktade och mer aktiva insatser med aktiv rehabilitering ska bidra till detta. Vid lämnad prognos i februari bedöms behovet av inhyrd personal uppgå till budgeterad nivå. Senare prognoser får utvisa om det är möjligt att växla ut någon av de cirka tio hyrläkarlinjer som för närvarande används i verksamheten. Primärvården Nyckeltal medarbetare Utfall 2014 Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 0,1 2,0 2,0 Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % Total sjukfrånvaro, % 4,6 4,8 4,5 Inhyrd personal, mnkr Riktade frågor Primärvården har inte erhållit några riktade frågor i anslutning till månadsrapporteringen gällande utfall februari. När det gäller produktionsstyrelsens beslut enligt 82, , Dnr PS , Primärvårdens plan för att beslutat resultatmål 2013 ska uppnås lämnas följande rapport. Primärvården håller i lämnad prognos samma resultatmål som gällde för 2013 trots att ersättningen inte varit kostnadsneutral (uppräkning 2,8 procent av kapiteringsersättning och 0 procent gällande rörlig besöksersättning, nettoeffekten för Primärvården bedöms motsvara ett dolt rationaliseringskrav om 0,8 procentenheter). Därutöver har reduktionen av den faktorberäkning som gjorts för åldersintervallen år respektive 75 år med 0,1 i respektive intervall inte uppvägts av den tillkommande ersättningen med 100 kronor per läkartimme för läkarinsats i särskilt boende. Primärvården räknar med att förlora drygt 1,5 miljoner kronor på denna förändring. Vi har inför genomförd förändring inte kunnat ta del av utredningar eller underlag som styrker att det förelegat en överfinansiering av ordinarie vårdcentralsuppdrag. Däremot delas uppfattningen att läkarinsatser i särskilda boenden varit allt för svagt finansierad. Kvarvarande anslagsfinansierad verksamhet bedöms drivas enligt konkurrensneutrala förutsättningar Verksamheterna vid akutmottagningarna i Tierp och Östhammar, primärvårdsjouren i Enköping, primärvård/informationsteknologi (PV/IT) och beredskap har anslag som uppräknats med 2,8 procent i 2014 års vårdavtal. Det finns inte något nytt och mer generöst vakansumregelverk vilket av produktionsstyrelsens beslut bedömdes kunna gälla från och med september Primärvården har på omvägar tagit del av något som för närvarande är ett tämligen urvattnat förslag som tvärtom bedöms vara sämre än befintligt regelverk. Någon tydlig information om beslutshantering eller tidpunkt för beslut har inte gått att inhämta. Bilagor 1. Samlad resultatrapport och årsprognos.

36 BILAGA tkr Utfall Budget Utfall Budget Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET

37 Månadsrapport Februari 2014 Hälsa och habilitering

38 2 (5) Ekonomi Senaste månadens utfall I tabellen nedan redovisas resultatet för februari månad. Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar -0,4-0,4 0-21% Resultat 0,0 0, % *Har lagt in budgeterat belopp för hyror som en kostnad. Detta eftersom hyrorna inte är klara för debitering från LSU. Februari visar på ett utfall som ligger i paritet med budget. Vi kan dock se att resultatet i jämfört med året innan för samma period är något sämre. En mer noggrann analys av resultatet kommer att göras för första kvartalet. Ackumulerat utfall Ackumulerade utfallet är för jan-feb. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat 1,4 0, % Förvaltningens personalkostnader är lite högre än budget p.g.a. att utlovade intäkter för utökat antal tjänster inte har reglerats. Vår förhoppning är att detta kommer justeras inför nästa månadsuppföljning. Årsprognos En årsprognos utifrån enhetsnivå kommer att redovisas vid nästa månadsuppföljning. Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget % Summa intäkter ,0% Summa personalkostnader ,0% Summa övriga kostnader ,5% Summa avskrivningar/nedskrivningar ,0% Resultat ######### Vi prognostiserar ett underskott av 500 tkr i utebliven kompensation för hyresökningar. Vi kommer ha en mer detaljerad prognos när vi redovisar månadsuppföljningen för första kvartalet. Produktion Förvaltningen har inte budgeterat produktion. Det är tyvärr även omöjligt att jämföra med år 2013 eftersom vi inte kan få med vilka kostnader verksamheterna har haft som kommit till vår förvaltning från PV. Däremot kan vi jämföra produktionen mellan åren. Vi ska försöka under våren att även få med kostnader och årsarbetare för att kunna göra jämförelser.

39 3 (5) Senaste månadens utfall Hälsa och habilitering Utfall månad Budget månad Utfall månad föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Totalt antal besök ,4% Total kostnad/antal besök Antal besök/årsarbetare 29 Personalkostnad/antal besök Produktionen har ökat under februari i jämförelse med januari. Ackumulerat utfall Hälsa och habilitering Utfall ackum. Budget ackum. Utfall ackum föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Totalt antal besök ,6% Total kostnad/antal besök Antal besök/årsarbetare 28 Personalkostnad/antal besök Det är glädjande att se att produktionen har ökat i jämförelse med året innan. Några enheter har dock minskat och kommer att kommenteras vid nästa månadsrapport. Årsprognos Även om förvaltningen inte budgeterar besök, kan vi dock se att kostnaden inte överskrider budget och att produktionen har ökat. Medarbetare Senaste månadens utfall Inga större förändringar har skett mellan januari och februari av personalnyckeltalen. Den stora förändringen har skett när man jämför februari månads utfall med samma period 2013 och för helåret Ackumulerat utfall och årsprognos Från och med 1 januari bildades en ny förvaltning som tagit över stora delar av den av landstinget anslagsfinansierade primärvården. Det har medfört att antalet årsarbetare ökat med 53 personer jämfört med samma period Till och med februari 2014 visar utfallet att förvaltningen har 273 årsarbetare, vilket motsvarar en ökning på 24,2%. Flera nya yrkesgrupper har tillkommit som tidigare inte fanns i förvaltningen, bland annat läkare. Prognosen är att antalet årsarbetare kommer att öka ytterligare under året på grund av nya uppdrag. Bland annat ska en helt ny vårdavdelning starta under första halvåret vilket medför nyrekryteringar. För att förvaltningen ska klara det nya uppdraget kommer även personer med lednings och handläggarfunktion att rekryteras under våren. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid har minskat markant jämfört med helår 2013, från 4,19 % till 3,16%. Den största skillnaden går att finna bland långtidssjukskrivna. För 2013 är siffran 2,36% jämfört med 1,11% 2014, men en minskning har skett inom alla sjukfrånvarogrupper. Målet för den totala sjukfrånvaron i 2014 års styrkort är 4,2%. Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 5,4% jämfört med helår En del av förklaringen till ökningen är att 2013 års löneöversyn får genomslag först nu i början på 2014 då den genomsnittliga timlönekostnaden för helåret innehåller endast ny lön för nio månader. Andra förklaringar är att personer inom ledande ställning har fått utökade uppdrag vilket med-

40 4 (5) fört en löneökning. Arbetsbelastningen på befintlig personal har under hösten medfört övertidsarbete som resulterat i utbetalning i pengar och som fått genomslag i en ökad timlönekostnad. Förvaltningens organisationsförändring har även medfört en förändring av personalstrukturen, inklusive fler chefer, vilket har bidragit till ett relativt sätt högre löneläge. Flertalet av de nyrekryteringar som kommer att ske under våren kommer att ha ett högre löneläge än genomsnittlig timlönekostnad. Prognosen blir att förvaltningens timlönekostnad kommer att öka. Vad gäller inhyrd personal är det i dagsläget svårt att ha någon prognos. Förvaltningen har hitintills aldrig använt sig av inhyrd personal, men nya verksamheter i förvaltningen kan medföra att det kan behövas framöver Tabell: Hälsa och habilitering Utfall Nyckeltal medarbetare 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 5,4% Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Prognos 2014 Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % ,2% Total sjukfrånvaro, % 3,16 4,2% 4,2% Inhyrd personal, mnkr Riktade frågor Riktade frågor kan komma att ställas till respektive förvaltning i samband med den månatliga rapporteringen. Bilagor 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas. Övriga intäkter och övriga kostnader ska alltid notas)

41 5 (5) Årsprognos Hälsa och habilitering tkr Utfall Utfall Budget Utfall Budget Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

42 Månadsrapport Februari 2014 Folktandvården

43 2 (6) Ekonomi Senaste månadens utfall Februari månads intäktsutfall är i nivå med budget. Personalkostnaderna ligger under budget och beror i huvudsak på vakanser som ännu inte är tillsatta. Övriga kostnader avviker marginellt mot budget, viss tveksamhet finns angående periodiseringskurvan som kommer att ses över. Februari månads resultat är i paritet med budget. Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Ackumulerat utfall Ackumulerat för perioden är intäktsutfallet något bättre än budget men faller inom ramen för naturliga variationer. Personalkostnaderna ligger under budget, ett antal vakanser är ännu inte tillsatta alternativt medarbetaren har inte påbörjat sin anställning. Summa övriga kostnaders avvikelse mot budget har sin grund i januari månads utfall där förbrukningen varit lägre än budgeterat med 1,8 MSEK. Den ackumulerade avvikelsen beror på lägre volym köpt tandteknik och tandvård samt att utfallet för IT-kostnader är lägre än budgeterat för perioden. De lägre IT-kostnaderna är främst som till större delen faller ut under hösten. Periodiseringskurvorna kommer att ses över då de är en del i orsaken till avvikelsen mellan månaderna. Utfallet ackumulerat februari överensstämmer väl med föregående års utfall med ett undantag, Köpt tandteknik och tandvård är lägre i år än föregående år. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat %

44 3 (6) Årsprognos Efter två månaders verksamhet finns det inget som förändrar synen på 2014 års budget. Prognos sätts i överensstämmelse med årsbudget. Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Produktion Senaste månadens utfall Antal besök under februari månad i allmäntandvården ligger 3,7 % under antalet för samma månad föregående år och 2,3 % under budgeterat antal. Inom specialisttandvården inklusive sjukhustandvården har 3,1% fler besök ägt rum jämfört med februari 2013, dock är antalet något lägre än budgeterat. År 2013 bygger antalet besök på schablonfördelning av sjukhustandvården då den inte var särredovisad tidigare, därmed finns en viss osäkerhet i redovisningen. Data behöver följas en längre period än två månader innan ytterligare analyser görs. Nettotillskottet för nya frisktandvårdsavtal är lägre än förra året och lägre än budgeterat för denna månad. Nettotillskotten varierar stort mellan månaderna och det är därför viktigt att bedöma längre perioder än enskilda månader. Folktandvården Utfall månad Budget månad Utfall månad föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Antal besök, allmäntandvård ,26-3,66 Antal besök, specialistvård ,2 3,12 Netto tillskott nya frisktandvårdsavtal sedan ,00-35,39 fg månad Totalkostnad / antal besök ,41 6,90 Ackumulerat utfall Under perioden januari och februari 2014 har allmäntandvården haft patientbesök. Motsvarande siffra för specialisttandvården inklusive sjukhustandvården är 7364 besök. År 2014 har beräkningarna för besök ändrats, sjukhustandvården inkluderades i allmäntandvården 2013, från och med 2014 inkluderas sjukhustandvården i specialisttandvården. Vid jämförelse mellan åren har hänsyn tagits till den förändrade redovisningen, dock bygger fördelningen på schablonberäkningar och därmed finns en osäkerhet i de värden som redovisas. Antal besök i allmäntandvården har minskat med 7 % mellan 2013 och 2014 medan besöken i specialist/sjukhustandvården har ökat med 0,8 %. För båda vårdformerna gäller att antal besök ligger under budgeterat antal. Om tendensen håller i sig kommer en djupare analys att göras I februari 2014 fanns 374 patienter i kö till specialisttandvården. Samtliga specialistområden har 3-4 månaders väntetid för oprioriterade patienter utom för tandreglering och specialisttandvård barn där det inte finns några väntetider. Antalet patienter i kö förväntas minska något eftersom en vakans tillsätts i mars på en av specialistenheterna. Antalet patienter i kö till specialisttandvården budgeteras inte, målet är att inga patienter skall vänta mer än tre månader på specialistbehandling.

45 4 (6) Nettotillskottet av Frisktandvårdsavtal är 433 avtal under årets första två månader. Detta är en ökning med ca 66 % jämfört med samma period 2013, dock är ökningen lite under budgeterat antal. Folktandvården Utfall ackum. Budget ackum. Utfall ackum föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Antal besök, allmäntandvård ,73-7,06 Antal besök, specialistvård ,37 0,81 Antal i kö, specialistvård 374 Netto tillskott nya frisktandvårdsavtal sedan ,40 65,90 årets början Antal frisktandvårdsavtal vid periodens utgång ,17 7,23 Totalkostnad / antal besök ,97 4,23 Årsprognos Några ackumulerade utfall avviker från budgeterade värden. Som tidigare beskrivits har fördelningarna förändrats mellan åren och bygger till viss del på beräkningar som försvårar utvärderingen. En fördjupad analys samt prognossättning görs efter tertial ett. Medarbetare Senaste månadens utfall Årsarbetare i januari i år jämför med föregående år hade en procentuell förändring med -1,2, medan i februari var det en liten ökning med 0,14. Det kan förklaras av att sjuktalet minskat och fler nya medarbetare är på plats. Sjuktalet i januari uppgick till 3,74 % och totalen till och med februari är tendensen att den minskar. Det är främst den långa sjukskrivningarna som minskar. Skillnaden i timlönekostnaden för januari och februari är marginell. Antalet årsarbetare i februari ökade marginellt med 0,14 jämfört med månaden innan. Anledningen är att sjuktalet har minskat samt att nya medarbetare kommit på plats. Det är främst de långa sjukskrivningarna som minskar. Skillnaden i timlönekostnaden i februari är marginell. Ackumulerat utfall och årsprognos Årsarbetare Antal årsarbetare för perioden uppgick till 396. Det är en minskning med två årsarbetare eller 0,5 % jämfört med samma period föregående år. Minskningen beror på rekryteringar som ännu inte tillträtt sina tjänster. Timlönekostnader Folktandvårdens timlönekostnad uppgick ackumulerat för perioden till 199,92, vilket kan jämföras med 2013, då timlönekostnaden uppgick till 197,73. Den procentuella ökningen är 1,11 och väntas öka efter den årliga löneöversynen. Sjukfrånvaron Folktandvårdens totala sjuktal för perioden uppgick till 4,38 %, en minskning med - 0,29%. Målet för sjukfrånvaron 2014 är 4,4 %. Orsaken till lägre sjuktal kan främst förklaras av att den långa sjukfrånvaron minskat med 0,75% och uppgår till nu 1,47 %. Den korta sjukfrånvaron har också minskat med -0,29% och uppgår för perioden till 1,33 %. Inhyrd personal Inget behov av inhyrd personal finns.

46 5 (6) Årsprognos Antalet heltider förväntas bli i nivå med budget som uppgår till 458 stycken. Tabell: Folktandvården Nyckeltal medarbetare Utfall 2014 Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 1,11 2,8 2,8 Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % -2-0, Total sjukfrånvaro, % 4,38 4,4 4,4 Inhyrd personal, mnkr 0 0 0

47 6 (6) Bilaga 1 Årsprognos Folktandvården tkr Utfall Budget Utfall Budget Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

48 Månadsrapport februari 2014 Landstingets resurscentrum

49 2 (5) Ekonomi Senaste månadens utfall Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Intäkter Intäkterna för februari månad är 2,9 mnkr mindre i utfall än budget. Differensen kan förklaras av två större poster: Verksamheten för asylsamordning övertogs från Akademiska sjukhuset vid årsskiftet. Kostnaden för verksamheten är budgeterad som en kostnad för Köpt vård 0,9 mnkr och Övrig intäkt 1 mnkr i februari. Utfallet för perioden är bokad på ett intäktskonto för Riks-/regionsjukvård -1,6 mnkr och någon intäkt finns inte bokförd för perioden. Bokningen av utfallet följer den princip som tillämpades när asylsamordningen tillhörde Akademiska sjukhuset och en ny rutin för denna hantering behöver tas fram. Sammanlagt ger detta en differens på 2,5 mnkr mellan utfall och budget. Arkivverksamhetens samordningsprojekt R7e har en budgeterad intäkt på 0,6 mnkr men inget utfall i perioden. Kostnader Övriga kostnader i februari månad är 2,3 mnkr mindre i utfall än budget. Differensen kan förklaras av två större poster: Elektronisk patientjournal har 1,3 mnkr i mindre kostnader i utfall än i budget vilket kan jämföras med motsvarande differens mellan budget och utfall föregående år. Asylsökande har en budget på 1 mnkr vilket har bokförts som interna intäkter. Se kommentar under intäkter. Ackumulerat utfall Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Intäkter Ackumulerade intäkter i februari är 2,2 mnkr mindre i utfall än budget. Differensen kan förklaras av asylverksamhetens kostnader vilka bokats som en intäkt -2,1 mnkr. Ny rutin för bokföring av kostnader för asylverksamheten behöver tas fram. Mer utförlig kommentar finns under rubrik Senaste månadens utfall. Kostnader Ackumulerade kostnader i februari är 9 mnkr mindre än budgeterat. Differensen kan förklaras av ett antal större poster:

50 3 (5) Kostnaden för Asylverksamheten budgeteras som en kostnad 1,9 mnkr bokförs som en intäkt 2,7 mnkr. Se kommentar under månadens utfall. Elektroniskt journalsystem har 4,3 mnkr mindre i utfall än i budget vilket avser kostnader som faktureras senare under året. Kostnader för Projekt R7E arkivet har 1 mnkr mindre i utfall än budget. Eventuellt överskott balanserar över till nästkommande år. Köpta tjänster för porto och skanning av journaler motsvarar ca 1 mnkr mindre i utfall än budget. Årsprognos Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat #DIVISION/0! Ingen förändring av prognostiserat resultat. Produktion Vi har inte haft möjlighet att ta fram nyckeltal för produktion i tid till månadens uppföljning. Har meddelat Björn Larsson och tagit en första kontakt med Ann Hammarstrand. Senaste månadens utfall Landstingets resurscentrum Antal kundfakturor/ årsarbetare Antal lev.fakturor/ årsarbetare Antal lönespecar/ årsabetare Totalkostnad/antal årsarbetare Total kostnad/total personalkostnad Utfall månad Budget månad Utfall månad föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Ackumulerat Landstingets resurscentrum Antal kundfakturor/ årsarbetare Antal lev.fakturor/ årsarbetare Antal lönespecar/ årsabetare Totalkostnad/antal årsarbetare Total kostnad/total personalkostnad Utfall ackum. Budget ackum. Utfall ackum föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Årsprognos

51 4 (5) Medarbetare Senaste månadens utfall Inga större förändringar har skett mellan januari och februari. Ackumulerat utfall och årsprognos Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 1,79 procent jämfört med helår Utifrån planerade rekryteringar och löneöversynen bedöms årsprognosen till 4 procent. Uppföljningen visar att det genomsnittliga antalet årsarbetare till och med februari 2014 är 136. Det är en ökning med 5 årsarbetare jämfört med samma period i fjol. Ökningen finns i huvudsak inom EPJ och ekonomienhetens systemförvaltning. EPJ har rekryterat nya medarbetare för arbete med uppgraderingen av Cosmic (R8) och satsning på att arbeta med vårdsystemens användarvänlighet. Utifrån det arbete som pågår med Resurscentrums handlingsplan, ytterligare utökning av vårdgarantienheten och att EPJ intensifierar sitt arbete med vårdsystemens funktionalitet, bedöms årsprognosen för ökningen av antalet årsarbetare till 8. Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 1,79 procent jämfört med helår Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid har minskat jämfört med 2013, från 3,54 procent till 3,09 procent. Minskningen har skett för både frånvaro 2-14 dagar och för den längre sjukfrånvaron 60 dagar eller mer. Riktvärdet för sjukfrånvaron är satt till 4 procent, samma nivå som för Landstingets resurscentrum Utfall Riktvärde/Mål/ Prognos Nyckeltal medarbetare 2014 Budget Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 1,79 % 4% Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 5 4 % Total sjukfrånvaro, % 3,09 % 4 % 4 % Inhyrd personal, mnkr Bilagor 1. Årsprognos

52 Bilaga 1 Årsprognos 5 (5)

53 Månadsrapport Februari 2014 Landstingsservice

54 2 (8) Ekonomi Utfall februari 2014 Landstingsservice redovisar ett resultat för februari månad som uppgår till plus 9 miljoner kronor. Merparten av det positiva resultatet är påverkat av högre intäkter från transportverksamheten, parkering, städ och hyror. Viss eftersläpning råder avseende periodisering av kostnader för fastighetsdrift och planerat underhåll. En jämförelse med föregående år är inte relevant i och med att alla hyresintäkter debiterades först i samband med mars månad Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Ackumulerat utfall per februari 2014 Landstingsservice redovisar ett ackumulerat resultat per februari månad som uppgår till plus 18 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor bättre än budget. Merparten av det positiva resultatet är påverkat av högre intäkter från transportverksamheten, parkering, och hyror. Personalkostnader avviker negativt med 2 miljoner kronor, vilket kan hänföras till en lägre andel debiterade timmar i projekt än vad som budgeterats. Övriga kostnader är påverkat av en viss eftersläpning avseende periodisering av kostnader för bl a fastighetsdrift och planerat underhåll. En jämförelse med föregående år är inte relevant i och med att alla hyresintäkter debiterades först i samband med mars månad Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Årsprognos Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2014 som är enligt budget. Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat %

55 3 (8) Produktion Utfall februari 2014 Fastighetskostnaden/m 2 BRA är knappt 4 procent lägre än budget påverkat av att vissa kosntader såsom fastighetsdrift och planerat underhåll inte har uppnått budgeterad nivå. En jämförelse med föregående års resultat är tyvärr irrelevant i och med att vissa kostnader avseende januari månad 2013 bokfördes i februari. Mediaförbrukningen är drygt 21 procent lägre än budget och föregående år. Budget är beräknad på helårsbasis och uppgår ungefär till föregående års utfall, varför jämförelse görs mot samma bas. Utfallet för februari är dels påverkat av effekten från energieffektiviseringsprojektet och dels av en gynnsam väderlek. Mediakostnaden kr/m 2 BRA överskrider budget med knappt 12 procent, men är knappt 10 procent lägre än föregående år. Kostnaden för februari 2014 är till stor del uppskattad i och med att fakturering från energibolagen inte hinner bokföras innan Landstinget stänger bokföringsperioden, vilket i sig innebär att exakt analys över utfallet kontra budget och föregående år görs med viss eftersläpning. Indikationen är dock att kostnadsutfallet bör ligga bra till mot bakgrund av den gynnsamma väderlek som råder. Driftkostnader kr/m 2 BRA underskrider budget med 30 procent, men är 133 procent högre än föregående år. Utfallet jämfört med budget är påverkat av kostnadsperiodiseringen från fastighetsdrift. Landstingsservice Utfall månad Budget månad Utfall månad föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Total fastighetskostnad/kvm IRR -3,8 IRR Mediaförbrukning egna fastigheter kwh/kvm 1) ,4-21,4 Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm ,8-5,0 Driftkostnader kr/kvm ,0 133,3 1) Avser el och värme Ackumulerat utfall per februari 2014 Fastighetskostnaden/m 2 BRA är knappt 11 procent lägre än budget påverkat av att vissa kostnader såsom fastighetsdrift, planerat underhåll, avskrivningar och räntor inte har uppnått budgeterad nivå. På årsbasis beräknas dock såväl fastighetsdrift som planerat underhåll uppnå budget. Jämfört med föregående år är utfallet knappt 2 procent högre, där merparten kan hänföras till högre kostnader för avskrivningar. Mediaförbrukningen är drygt 16 procent lägre än budget och föregående år. Budget är beräknad på helårsbasis och uppgår ungefär till föregående års utfall, varför jämförelse görs mot samma bas. Utfallet ackumulerat per februari är dels påverkat av effekten från energieffektiviseringsprojektet och dels av en gynnsam väderlek. Mediakostnaden kr/m 2 BRA är i nivå med budget, men ca 17 procent lägre än föregående år. Kostnaden för februari 2014 är till stor del uppskattad i och med att fakturering från energibolagen inte hinner bokföras innan Landstinget stänger bokföringsperioden, vilket i sig innebär att exakt analys över det ackumulerade utfallet kontra budget och föregående år görs med viss eftersläpning. Indikationen är dock att kostnadsutfallet ligger bra till jämfört med föregående årmot bakgrund av den gynnsamma väderlek som råder. Driftkostnader kr/m 2 BRA underskrider budget med 42 procent, men är 10 procent högre än föregående år. Utfallet jämfört med budget är påverkat av kostnadsperiodiseringen från fastighetsdrift. Avvikelsen jämfört med föregående år är ännu så länge av så marginell karaktär att det är svårt att se någon tydlig trend.

56 Landstingsservice Utfall ackum. Budget ackum. Utfall ackum föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Total fastighetskostnad/kvm ,8 1,8 Mediaförbrukning egna fastigheter kwh/kvm 1) ,1-16,1 Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm ,1 Driftkostnader kr/kvm ,1 10,0 1) Avser el och värme 4 (8) Medarbetare Utfall februari 2014 Återkopplas i samband med månadsrapporten för mars månad Ackumulerat utfall per februari och årsprognos för 2014 Antalet årsarbetare har ökat med 16 jämfört med 2013, den största ökning beror i huvudsak på fler handläggare, vilket krävs för planering av stora byggprojekt. Timlönekostnaden uppgår 195,81 kronor, vilket motsvarar en ökning med 2,77 procent jämfört med Förvaltningens sjukfrånvaro är 3,53 procent, vilket är 0,12 procent högre jämfört med Målet för sjukfrånvaron är 4,0 procent. Den längre sjukfrånvaron 60 dagar och längre, är 1,44 procent vilket är samma som Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar är 1,50 procent, vilket är en minskning med 0,06 procent jämfört med Ingenjörer har det högsta sjuktalet 5,45 procent, ledning 4,52 procent, vaktmästare 4,42 procent, handläggare 2,93 procent och tekniker 2,33 procentenheter. Administratörernas sjukfrånvaro har sjunkit med 2,19 procent jämfört med 2013 och är per februari 0,35 procent. Kompetensnivån är föremål för prövning vid varje avgång. Kraven på specialistkompetens anpassas till den tekniska utvecklingen och planeras inför stora byggprojekt. Tabell: Landstingsservice Nyckeltal medarbetare Utfall 2014 Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 2,77 2,2 2,2 Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 16 7, Total sjukfrånvaro, % 3,53 4,0 4,0 Inhyrd personal, mnkr 0,4 0,2 0,8 Thord Hägg Förvaltningsdirektör Bilagor 1. Årsprognos Uppdelning av resultat mellan fastigheter och övrig verksamhet

57 5 (8) Bilaga 1 Årsprognos 2014 Årsprognos Landstingsservice tkr Utfall Budget Utfall Budget Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Not Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter

58 6 (8) Bilaga 2 Uppdelning av resultat mellan fastighet och övrig verksamhet totalt Resultaträkning Landstingsservice TKR Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år BESKRIVNING RESULTAT LANDSTINGSSERVICE

59 7 (8) Bilaga 2 Uppdelning av resultat mellan fastighet och övrig verksamhet fastighet Resultaträkning Fastigheter BESKRIVNING Period Helår TKR Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år HYRESINTÄKTER AVTALSARBETEN ÖVRIGA INTÄKTER SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIALKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL DRIFTKOSTNADER MEDIAKOSTNADER ÖVRIGA KOSTNADER AVTALSARBETEN SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RES FÖRE OVERHEAD ARVODESKOSTNAD FRÅN ÖVRIG VERKSAMHET RESULTAT FASTIGHETER NYCKELTAL Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år KR/M2 BRA FÖRVALTAD YTA BRA VARAV OUTHYRD YTA BRA OUTHYRD YTA % 5,6% 5,6% 0,0 5,6% 5,6% 7,2% HYRESINTÄKT 257,72 253,94 3, , , ,80 MEDIA -33,66-34,39-0,73-206,34-206,34-209,90 DRIFTKOSTNAD -10,51-19,45-8,94-116,70-116,70-109,15 PLANERAT UNDERHÅLL TOTAL YTA -1,01-14,19-13,18-85,15-85,15-116,03

60 8 (8) Bilaga 2 Uppdelning av resultat mellan fastighet och övrig verksamhet övrig verksamhet Resultaträkning Övrig verksamhet BESKRIVNING Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år FASTIGHETSDRIFT TELE, TRANSPORT, TRYCKERI OCH PARKERING ENTREPRENADER ÖVRIGT SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIAL-/VARUKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL FÖRBRUKNINGSINVENTARIER/-MATERIAL TELE OCH POST ÖVRIGA TJÄNSTER ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RESULTAT FÖRE ARVODE INTÄKT ARVODE FRÅN FASTIGHET RESULTAT ÖVRIG VERKSAMHET

61 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Landstingsservices plan för ekonomi i balans 2014 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att godkänna den föreslagna planen för budget i balans för att landstingsservice återrapporterar efter bokslutet tertial 2 för att visa att planen följs Ärendet Landstingsservice har krav på budget i balans. Verksamheten finansieras genom att ha täckning för kostnader genom intäkter i verksamheten, merparten genom hyresintäkter. Verksamheten har haft en obalans så att fastigheter har givit ett underskott och service ett överskott. Landstingsfullmäktige beslutade om en ny hyres- och servicekostnadsmodell som ska ge underlag för att nå en budget i balans genom självkostnad för fastigheter och service. Modellen infördes från 1 januari Som komplement till modellen ska kostnader för fastighetsinvesteringar och s.k. strategiska vakanser täckas genom att avkastningskravet på Landstingsservicekompenseras för dessa belopp. För 2014 sänktes avkastningskravet från 5,5 % till 4,8 %, detta efter en beräkning utförd våren När den slutliga modellen beräknades och budget för 2014 fastställdes konstaterades att bl.a. att kostnaderna för de strategiska vakanserna var betydligt högre än den tidigare beräkningen vilket gav ett underskott för Landstingsservice. Landstingsservice utförde åtgärder redan i budget för att kompensera för underskottet, men visade 17 miljoner kronor som inte var förklarade i budget Följande plan syftar till att redovisa hur detta belopp kommer att förändras till en budget i balans. Totalt belopp att åtgärda var 39 miljoner kronor. Redan i budgetarbetet genomfördes åtgärder motsvarande 22 miljoner kronor i kostnadssänkningar. Kvar att åtgärda är 17 miljoner kronor. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

62 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Åtgärder/förändringar för ekonomi i balans 2014: Energieffektiviseringsprogrammet beräknas ge lägre kostnader för media jämfört budget Avskrivningar byggnader, lägre än budget Finansiella kostnader, lägre än budget Lägre hyresintäkter än beräknat Totalt kostnadsförändringar jämfört budget: + 7 mnkr + 10 mnkr + 8 mnkr - 8 mnkr 17 mnkr Genom ovan redovisade förändringar kommer således budgeten att vara i balans för Kopia till: Landstingsstyrelsen Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Bilaga 19 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

63 1 (2) Dnr LSU Ledning Thord Hägg Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Förslag till beslut godkännande av plan för budget i balans Produktionsstyrelsen föreslås besluta att godkänna den föreslagna planen för budget i balans för 2014 att landstingsservice återrapporterar efter bokslutet tertial 2 för att visa att planen följs Bakgrund och syfte Landstingsservice har krav på budget i balans. Verksamheten finansieras genom att ha täckning för kostnader genom intäkter i verksamheten, merparten genom hyresintäkter. Verksamheten har haft en obalans så att fastigheter har givit ett underskott och service ett överskott. Landstingsfullmäktige beslutade om en ny hyres- och servicekostnadsmodell som ska ge underlag för att nå en budget i balans genom självkostnad för fastigheter och service. Modellen infördes från 1 januari Som komplement till modellen ska kostnader för fastighetsinvesteringar och s.k. strategiska vakanser täckas genom att avkastningskravet på Landstingsservicekompenseras för dessa belopp. För 2014 sänktes avkastningskravet från 5,5 % till 4,8 %, detta efter en beräkning utförd våren När den slutliga modellen beräknades och budget för 2014 fastställdes konstaterades att bl.a. att kostnaderna för de strategiska vakanserna var betydligt högre än den tidigare beräkningen vilket gav ett underskott för Landstingsservice. Landstingsservice utförde åtgärder redan i budget för att kompensera för underskottet, men visade 17 miljoner kronor som inte var förklarade i budget Följande plan syftar till att redovisa hur detta belopp kommer att förändras till en budget i balans. Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

64 2 (2) Åtgärder för att nå en budget balans Totalt belopp att åtgärda var 39 miljoner kronor. Redan i budgetarbetet genomfördes åtgärder motsvarande 22 miljoner kronor i kostnadssänkningar. Kvar att åtgärda är 17 miljoner kronor. Poster som kommer att ge effekter som tillsammans ger beloppet: Energieffektiviseringsprogrammet beräknas ge lägre kostnader för media jämfört budget Avskrivningar byggnader, lägre än budget Finansiella kostnader, lägre än budget Lägre hyresintäkter än beräknat Totalt kostnadsförändringar jämfört budget: + 7 mnkr + 10 mnkr + 8 mnkr - 8 mnkr 17 mnkr Genom ovan redovisade förändringar kommer således budgeten att vara i balans för Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta att godkänna den föreslagna planen för budget i balans för 2014 att landstingsservice återrapporterar efter bokslut tertial 2 för att visa att planen följs Förslagsställare: Thord Hägg Förvaltningsdirektör

65

66 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Produktionsdirektörens rapport Förslag till beslut Dnr PS Produktionsstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Ärendet Produktionsdirektören lämnar vid sammanträdet en muntlig och skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga 20, kompletteras! Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

67

68 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Uppföljning av vårdgarantin och kömiljarden Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingar. Ärendet Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården har inkommit med rapporter hur man lyckats nå den lagstadgade vårdgarantin och kömiljarden. Bilaga 21 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

69

70

71

72

73 Statusrapport vårdgaranti och kömiljard Lasarettet i Enköping Vårdgarantin Lasarettet i Enköping klarar inte vårdgarantimålet 80 procent beträffande nybesök årets första två månader. Beträffande operation/behandling uppnåddes 90 procent i januari och preliminära siffror för februari visar på en oförändrad nivå. Antal väntande till nybesök i februari har minskat med ca 350 patienter medan måluppfyllelsen ligger i paritet med föregående månads utfall. Det är främst inom området ortopedi som måluppfyllelsen avviker. Hud uppnår 77 procent i februari vilket är en marginell förbättring medan urologi förbättrats betydligt och uppnår nu målnivån med 86,5 procent. Inom området ortopedi har antal väntande minskat med 220 patienter och av de 1002 patienter som i februari väntade på ett nybesök till ortopedspecialist hade 591 patienter väntat mindre än 90 dagar 59 procent. Antal väntande till operation/behandling är i februari 724 patienter och av de hade 657 patienter väntat mindre än 90 dagar - 91 procent. Samtliga områden ligger över 80 procent förutom handkirurgi där totalt 9 patienter väntar varav 4 stycken (44 procent) är patientvald väntan. Se utfall för 2014 i bifogade grafer. Kömiljarden Nybesök Lasarettet i Enköping når inte målet för kömiljarden i februari. Av 1912 totalt väntande patienterna var det 1081 som väntat mindre än 60 dagar vilket ger en andel på 56,5 procent vilket är en marginell förbättring mot föregående månad. Det är inom områdena ortopedi, hud, urologi och handkirurgi som målnivån 70 procent inte uppnås. Drygt 52 procent av alla väntande utgörs av ortopedpatienter där antal väntande < 60 dagar uppnår ca 39 procent. Medicinmottagningen och verksamhetsområdet kardiologi, har under föregående år kommit tillrätta med kön av patienter som väntar på sitt första nybesök till läkare. Det har skett genom omfördelning av kardiologiresurser och extrasatsningar för att minska antalet patienter som väntat mer än 60 dagar, vilket bidragit till att mottagningen ligger i fas med nybesöken. Vid senaste mätningen väntade 33 patienter på sitt första läkarbesök, varav 32 patienter har väntat mindre än 60 dagar vilket motsvarar 97 procent. Medicinskt centrum prioriterar arbetet med kardiologisk öppenvård, genom t ex att införa logistikbaserad schemaläggning för att förbättra tillgängligheten till mottagningarna. Det pågår rekrytering av produktionslogistiker för att matcha de krav som förbättrad produktions- och resursplanering ställer, avseende schemaläggning av såväl personella som anläggningsmässiga resurser. Kungsgatan Box 908 tfn vx fax org nr

74 ProVer har införts vid medicinmottagningen men används med stora hänsyn tagna till de begränsningar som systemet uppvisat vad gäller t.ex vårdtjänst. Medinet har implementeras fr. o m 1 mars och schemaläggningen kommer att innefatta vårdproduktion, administration och utbildning. Under 2014 beräknas planerade åtgärder med produktions- och resursplanering vara genomförda, i vilket ingår tillräckligt med läkarresurser för att täcka behovet utan att behöva ta in hyrläkare. När mottagningen nu är i fas och har kontroll över nybesök, kommer fokus att vara på att förbättra resursplaneringen vad gäller våra återbesök, samt öka dess produktion. Mottagningen når kömiljardens grundkrav och bedömer möjligheterna att uppnå kömiljardens prestationsmål som goda. Ögonmottagningens ökade tillgänglighet under 2013, från 2 till 3 läkardagar per vecka, har tillsammans med ett ökat fokus på produktionsplanering inkl uppföljning, medfört att antalet sena avbokningar minskat. Vid senaste mätningen väntade totalt 122 patienter på sitt första läkarbesök. Merparten, 103 stycken, av de patienter som väntar på sitt första besök har väntat mindre än 60 dagar vilket motsvarar 84 procent. Sett över tid är det ett jämnt remissinflöde och det pågår en kontinuerlig uppföljning av produktionsoch resursplaneringen där all personal är involverad. Dock har det under februari månad inträffat ett akut läge och produktionen går med en dags mindre kapacitet per vecka, som innebär ett bortfall på 18 besök per vecka. Diskussioner pågår med Akademiska Sjukhuset för att hitta en lösning. Kortsiktigt påverkas inte produktionsplanen på årsbasis, under förutsättning att en lösning kommer till stånd senast under april. Mottagningen når kömiljardens grundkrav, men har i dagsläget svårigheter att bedöma möjligheterna att uppnå kömiljardens prestationsmål. Hudmottagningens remissinflöde fortsätter att öka, och för närvarande är det cirka remisser per vecka. Vid senaste mätningen väntade totalt 202 patienter på sitt första läkarbesök, varar 121 stycken har väntat mindre än 60 dagar vilket motsvarar 60 procent. För att komma tillrätta med kön har Akademiska sjukhuset planerat in extra konsultläkardagar under våren, d v s tre mottagningsdagar vissa veckor, för att på så sätt kompensera för bortfallet när en mottagningsdag infaller på en röd dag. Om trenden på inkommande remisser fortsätter att öka, behövs troligen en utökning från två till tre läkardagar per vecka i framtiden. Väntelistan till Kirurgmottagningen med specialiteterna ortopedi, kirurgi och urologi har minskat med nära 350 patienter jämfört med januari och uppgår nu till drygt 1400 patienter. Måluppfyllelsen ligger kvar på samma nivå, 51 procent. Kömiljardmålet uppnås alltså inte och det är främst inom ortopedi och urologi de långa väntetiderna finns. Orsaken till väntesituationen är en kombination av högre remisstillströmning än förväntat under 2013 och en viss underbemanning med läkare. Kapaciteten på mottagningen ses över och en värdeflödesanalys kommer att aktualiseras under våren i kombination med en produktionsplanering med syfte att uppnå en balans mellan verksamheten på mottagning respektive på operation. Situationen förbättras sannolikt också av samarbetet med Akademiska vilket frigör läkarresurser som kan omdisponeras från operation till mottagning. För att kortsiktigt förbättra situationen görs förstärkning vissa veckor med hyrläkare. Även ordinarie läkare tjänstgör extra kvällspass.

75 Den kösatsning som inleddes 2013 genom att via Vårdgarantienheten slussa patienter till andra vårdgivare fortsätter under Hittills har 40 artrospatienter, 10 axelpatienter och 30 knäpatienter slussats vidare. Lasarettet önskar avlastas c:a 150 artrospatienter till vårdgivare i Stockholm inom ramen för fritt vårdval proteskirurgi men benägenheten från patienternas sida att acceptera ett vårdgivarbyte är låg. Prognosen är att Kirurgmottagningen efter sommaren i bästa fall kan komma i nivå med tillgänglighetsmålet men prognosen är synnerligen osäker då remisstillstömningen bedöms större än dagens kapacitet. Se utfall 2014 i bifogad graf. Behandling/operation Lasarettet i Enköping når preliminärt 80 procent i februari beträffande antal väntande mindre än 60 dagar till operation/behandling. Den samlade väntelistan utgörs nu av 724 patienter varav 580 patienter väntat i mindre än 60 dagar. Av dessa 724 väntande finns 270 patienter, eller ca 37 procent inom ortopedi som i februari når en måluppfyllnad på 88 procent. Kömiljardsmålet nås inom samtliga områden förutom inom handkirurgi men väntelistan är kort, 9 patienter. Handkirurgen har avslutat sin anställning och patienterna kommer att tas omhand av ortoped eller slussas till annan vårdgivare. Operationskön har nu en rimlig längd och är till och med inom vissa typer av ingrepp i kortaste laget för att planeringen ska kunna göras effektiv. Prognosen är att klara kömiljardmålet hela året. På grund av vakanta läkartjänster på Kirurgiskt centrum, vilket innebär att operationskapaciteten inte kan utnyttjas fullt ut, har en samarbetsöverenskommelse tecknats med Akademiska. Syftet är att reducera väntetiden för patienterna till behandling/operation inom landstinget. Akademiska väljer ut lämpliga operationspatienter och överlämnar dessa till lasarettet som svarar för bokning och kallelse samt ställer en operationssal med bemanning till förfogande vecka 9 till och med v 25. Akademiska sjukhuset svarar för bemanning med operatör. Se utfall 2014 i bifogade grafer Thomas Ericson Sjukhuschef

76 Utfall vårdgaranti 2014 Februari preliminär

77 Utfall kömiljard 2014 Februari preliminär

78 Utfall operationsväntelista och väntetid 2014 Februari preliminär

79 1(18) AS Statusrapport kömiljarden och vårdgarantin februari 2014 Sjukhuset når grundkravet för kömiljarden på både mottagning/besök och operation/åtgärd i februari För femte månaden i rad når sjukhuset grundkravet för operation/åtgärd. Trots sjukhusets ansträngda situation avseende vårdplatser och personal lyckas sjukhuset med sin måluppfyllelse om 73 procent på operation/åtgärd. Även besöksverksamheten når en måluppfyllelse om 72 procent. Nästa steg blir att uppfylla prestationskraven för kömiljarden, vilket innebär att 70% av de patienter som kommit till sjukhuset på faktiska besök eller faktiskt opererats/åtgärdats inte heller skall ha väntat mer än 60dgr. Avseende mottagning/besök når sjukhuset 60% av prestationskravet för kömiljarden och 80% inom vårdgarantin. Avseende operation/åtgärd når sjukhuset 61% av prestationskravet för kömiljarden och 83% inom vårdgarantin. Måluppfyllelse för kömiljarden och vårdgaranti samt antal väntande patienter. Januari och Februari Kömiljard andel inom 60 dagar Kömiljard andel inom 60 dagar Vårdgaranti andel inom 90 dagar Vårdgaranti andel inom 90 dagar Antal väntande patienter Antal väntande patienter Januari Februari Januari Februari Januari Februari Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Nybesök 68% 72% 84% 88% >70% varav C-län 69% 74% 85% 87% varav Riks och region 57% 60% 75% 73% Operation/åtgärd 70% 73% 84% 84% > 70% varav C-län 72% 74% 86% 85% varav Riks och region 64% 69% 77% 80% Avseende besök klarar samtliga divisioner utom neurodivisionen grundkravet för kömiljarden. Avseende operation/åtgärd klarar samtliga divisioner utom Kirurg och onkologdivisionen grundkravet för kömiljarden. Kirurg och onkologdivisionen har fortsatt ett antal vårdplatser stängda på grund av sjuksköterskebristen, men situationen ser ut att förbättras i mars/april. Den sammantagna bedömningen är att sjukhuset skall klara grundkravet för både besök och operation/åtgärd även under andra kvartalet Data för januari är hämtat ur Business Objects den 12 februari Data för februari är hämtat ur Business Objects den 12 mars. Slutdatum för rapportering till Väntetider i Vården och SignE är den 20:e varje månad, detta blir därför en preliminär rapport.

80 2(18) Akademiska sjukhusets måluppfyllelse för kömiljarden avseende besök resp. operation/åtgärd. Januari 2012 till februari En anledning till att sjukhuset sedan oktober 2013 håller sig kring målstrecket 70% är att sjukhuset överlag är bättre på att administrativt underhålla sina köer, dvs rensa bort de patienter som inte vill ha eller inte behöver vård längre. För övrigt har också ett antal initiativ tagits för att effektivisera patientflöden och öka kapacitetsutnyttjandet i lokaler och personal, exempelvis genom att föra patienter till rätt vårdnivå. På sjukhusövergripande nivå har ett operationsråd inrättats för att öka samordning och styrning av operationsverksamheten, säkerställa ett effektivt resursutnyttjande av operationssalar och optimera operationskapaciteten. En liknande lösning för sjukhusets vårdplatser ska inrättas med syftet att optimera användandet av sjukhusets tillgängliga vårdplatser. Sjukhuset har behov av att få en sammanhängande bild över in- och utskrivningar på vårdplatser över dygnet, samt hur stor andel akutpatienter som skrivs ut eller placeras vidare efter operation eller behandling. Genom att bättre planera utnyttjandet av vårdplatserna ska sjukhuset skapa förutsättningar för en bättre helhet och effektivitet i sjukhusets patientprocesser. Det pågår också initiativ för att analysera mottagningsverksamheten och remissinflödet. Stängda vårdplatser och kritisk personalförsörjningssituation Sjukhuset har under en tid haft ett ansträngt läge vad avser stängda vårdplatser och inom sjukhusets verksamhetsområden pågår ett kontinuerligt arbete för att hantera situationen. Personalförsörjningssituationen inom sjukhuset är bekymmersam och det gäller framförallt specialistsjuksköterskor, grundutbildade sjuksköterskor samt specialistläkare inom vissa områden. Effekten av personalbristen är att sjukhuset inte kan producera vård i den takt som är planerad. Inför andra kvartalet 2014 ser det mer positivt ut inom vissa divisioner där sjukhuset lyckats nyanställa sjuksköterskor som är under inskolning i verksamheterna. På andra håll har vi ett antal barnmorskor och sjuksköterskor som sagt upp sig i protest mot för låga löner, ifall dessa konflikter inte löser sig kommer vi ha stora bekymmer på dessa verksamhetsområden när uppsägningstiden går ut. Bemanningen är fortsatt skör och sjukhuset har ett högt vårdtryck vilket gör sjukhuset sårbart för små förändringar. Intresset från externt sökande till sjukhuset har ökat något och rekryteringsläget av nyutexaminerade sjuksköterskor bedöms bättre. Det är dock fortfarande svårt att rekrytera vidareutbildade sköterskor, exempelvis operationssjuksköterskor. Flertalet långsiktiga projekt och aktiviteter pågår för att både attrahera och behålla våra medarbetare, och då inte minst sjuksköterskorna. Sjukhuset räknar med att i princip vara ikapp med bemanningen på vårdavdelningarna till sommaren 2014, med undantag för de konfliktdrabbade vårdenheterna förstås, ifall inte konflikterna löser sig under våren.

81 3(18) Nybesök Antalet patienter som stod i kö till nybesök i februari var ca 7 500, en minskning med ca 200 patienter jämfört med föregående period. Av de väntande patienterna var knappt 960 utomlänspatienter medan cirka var c-länspatienter. I diagrammet nedan redovisas utvecklingen av antalet väntande patienter till nybesök. I kurvan totalt antal väntande kan vi se en svagt nedåtgående trend jämfört föregående år, men på en tydligt högre nivå jämfört Antalet patienter som väntat på besök i 60 dagar eller kortare ökar jämfört januari, men ligger i nivå med samma period föregående år. Detta kan sannolikt röra sig om normala säsongsvariationer. Sjukhusets antal producerade besök minskar i februari jämfört med januari medan rullande-12 för producerade besök har en svag uppåtgående trend. De diagnoser som ingår i kömiljarden utgör underlag till diagrammet. Utveckling av antalet väntande till nybesök och produktion av nybesök. Januari 2012 till februari 2014 Kirurg- och onkologdivisionen har framförallt bekymmer inom verksamhetsområde ortopedi vad gäller måluppfyllelse för kömiljarden, men klarar grundkravet för nybesök på divisionen som helhet. Inom Neurodivisionen är det framförallt neurokirurgin samt neurologi och strokevård som har problem med att klara grundkravet för kömiljarden. Neurokirurgin har kapacitetsproblem vad gäller sjuksköterskor. Divisionen som helhet klarar inte grundkravet för kömiljarden på nybesök. Baserat på divisionernas redovisningar är den samlade bedömningen att sjukhuset har förutsättningar för att även fortsättningsvis klara grundkravet för Nybesök under andra kvartalet Det krävs dock att verksamhetsområdenas och divisionernas planerade åtgärder ger avsedd effekt. Operation/åtgärd Antalet patienter som stod i kö till operation/åtgärd var preliminärt i februari Av dessa var ca 690 utomlänspatienter medan drygt var c-länspatienter. Sjukhuset har just nu det största antalet patienter som väntat <60dgr under visualiserad mätperiod (nedan fr.o.m. januari 2012) och även det totala antalet väntande patienter är bland de högsta talen vi sett på två år. Detta beror till en del på att SKL inkluderat nya diagnoser från verksamhetsområde hud i underlagen för kömiljarden. På grund av förberedelser för denna omställning fick vi ofullständiga data från medicin- och thorax-divisionen i januari inom både verksamhetsområde kardiologi och klinisk fysiologi samt verksamhetsområde hud. Detta föranleder dippen i kurvorna i januari och sedan full återhämtning och lite till när data blev kompletterat och fullständigt igen i februari. Vi kan också se en ökning av antalet utförda operationer/åtgärder på månaden till en nivå som motsvarar de nivåer sjukhuset hade i september/oktober innan höstens vårdplatsbrist tog fart på allvar.

82 4(18) Kurvan för utförda operationer på rullande tolv månader ligger stilla, vilket innebär att det är för tidigt att säga något om vi kommer kunna se en ökande trend framöver på antalet utförda operationer/åtgärder. De diagnoser som ingår i kömiljarden utgör underlag till diagrammet. Utveckling av antalet väntande till operation och produktion av operationer 2. Januari 2012 till februari 2014 Kirurg- och onkologdivisionen har framförallt ett ansträngt läge inom verksamhetsområde ortopedi, även om ryggsektionen den här månaden har ett avsevärt bättre läge jämfört föregående månad. Även verksamhetsområdena urologi och kirurgi har bekymmer. Divisionen uppger att det blir svårt att se någon större förändring under första kvartalet mot bakgrund av vårdplatsproblematiken, men ser ljusare på situationen i andra kvartalet då fler sjuksköterskor är rekryterade och under inskolning. Divisionen klarade inte måluppfyllelsen vad avser operation/åtgärd i februari. Neurodivisionen når målet för operation/åtgärd totalt sett, samtliga verksamhetsområden blir bättre jämfört med januari. Framförallt neurokirurgin har fått en klart bättre kösituation jämfört med januari då den elektiva vården fick stå tillbaka på grund av ett större akut inflöde. Arbetet med produktionsplanering och läkarscheman som matchar behovet fortsätter, men divisionen står inför flera utmaningar under 2014 med bland annat ombyggnationerna i Hus 85. Medicin- och thoraxdivisionens samtliga verksamhetsområden når måluppfyllelsen i februari. Thoraxkirurgi och hud klarar måluppfyllelsen med mycket god marginal. Inom Kvinno- och barndivisionen klarar barnkirurgin i nuläget inte måluppfyllelsen för kömiljarden. Endast en diagnos ingår i SKL:s krav på statistik och denna diagnos skall i många fall inte behandlas inom gränsen för vårdgarantin. Antalet väntande patienter är dock litet och från inledningen av januari får barnoperation ett tillskott av en operationssköterska. Kvinnosjukvården har en måluppfyllelse om 80% den här månaden att jämföra mot 79% föregående månad. Divisionen som helhet klarar grundkravet för kömiljarden väl även i februari. Sjukhuset klarar grundkravet för operation/åtgärd i februari. En viktig anledning har varit att sjukhuset nu mer kontinuerligt ser över och håller sina väntelistor aktuella. 2 I januari 2013 tillkom de operationer som benämns Utan närmare specifikation. Det totala antalet operationer 2012 har tagits fram med hjälp av antalet operationer som benämns som övriga i Business Objects rapporter för respektive månad Datamaterialet t.o.m. februari 2014 kommer från Väntetider i Vården och Business Objects (data uttaget ).

83 5(18) Nybesök per Division 4.1 Kirurg- och onkologdivisionen Nybesök Kömiljard andel inom 60 dagar jan Kömiljard andel inom 60 dagar feb Vårdgaranti andel inom 90 dagar jan Vårdgaranti andel inom 90 dagar feb Antal väntande patienter jan Antal väntande patienter feb Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Handkirurgi 79% 75% 92% 95% % Kirurgi 71% 69% 87% 87% % Ortopedi 54% 60% 71% 79% % Urologi 77% 75% 96% 95% % Onkologi 94% 94% 96% 97% % Totalt kirdiv 69% 70% 85% 87% % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Under februari månad har läget förbättrats ytterligare något sedan årets början och grundkravet på 70 % (525 patienter har väntat mer än 60 dagar) uppnås av divisionen som helhet. Detta är en förbättring mot föregående februari 2013 med 14 %. Vi ser fortsatt goda förutsättningar för att klara det högre målkravet (80%) under senare delen av året. Tre av verksamhetsområdena klarar grundkravet redan nu i februari, onkologi klarar till och med det högre målkravet. Kirurgi har haft en liten nedgång under månaden pga. många inskolningar av ny personal som på sikt kommer att öka möjligheterna att nå målen. Vi ligger fortfarande efter i köerna inom ortopedi, dock kan vi se en förbättring på 6 % från januari i år Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? 1) Ortopeden har börjat med extra ST-läkarmottagningar på fredagar viket har gett en positiv effekt på produktionen. I nuläget är det inte aktuellt med extra mottagningar kvällar/helger. 2) Ökat arbete med genomlysning av väntelistor främst på ortopeden där vi har störst problem. 3) Fokus på mottagningarnas produktionsstyrning för att möjliggöra produktionsökningar. Nytt produktionsstyrningsverktyg (ProVer) håller på att införas och är obligatoriskt för samtliga sektioner När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? 1) Ger löpande effekt utifrån antalet planerade extramottagningar. Ytterligare extra mottagningar är beroende av att särskild finansiering skapas för detta ändamål. 2) Genomgång av väntelista pågår kontinuerligt. 3) Produktionsstyrning pågår kontinuerligt och ger löpande effekt Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? I nuläget ej aktuellt.

84 6(18) Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december 2014 Målet är att vi kommer att förbättra måluppfyllelsen för kömiljarden under Då utgångsläget är bättre än föregående år siktar divisionen under 2014 att även klara det högre målkravet (80 %) i kömiljardssatsningen. 4.2 Neurodivisionen Nybesök Kömiljard andel inom 60 dagar januari Kömiljard andel inom 60 dagar Februari Vårdgaranti andel inom 90 dagar januari Vårdgaranti andel inom 90 dagar februari Neurokirurgi 41% 43% 65% 54% Antal väntande patienter januari Antal väntande patienter februari Neurologi och % 47% 67% 63% strokevård Plastik- och käkkirurgi 75% 79% 92% 93% Smärtcentrum 58% 58% 85% 84% Ögonsjukdomar 56% 76% 77% 89% ÖNH 74% 80% 91% 92% Totalt div 59% 67% 80% 82% Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Neurokirurgi: Försämringen jämfört med december förklaras främst av fortsatt sköterskebrist. Neurologi och strokevård: Något bättre utfall i februari jämfört med januari. Utfallet förklaras främst av speciella arbetsförhållanden vid pågående ombyggnation.. Plastik- och käkkirurgi: Kömiljardsmålet uppnås med god marginal. Arbete har sedan hösten pågått kontinuerligt för en ökad tillgänglighet genom gemensamma möten över discipliner vilket har givit resultat. Tydlighet finns också vad gäller när besök ska ske och för vilken läkare. Utmaningen för verksamhetsområdet är en stor del återbesök och ett antal besök inför operativa ingrepp. Smärtcentrum: Ökat antal remisser och sämre läkarbemanning än beräknat förklarar utfallet i januari och februari. Detta bedöms som temporärt och en förbättring beräknas slå igenom under året. Ögonsjukdomar: Kömiljardsmålet uppnås med god marginal. ÖNH: Kömiljardsmålet uppfylls med god marginal Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Neurokirurgi: Arbete pågår med omprioriteringar i väntelistan för att kunna reducera kön och resultat av detta arbete beräknas påverka utfallet under våren. Neurologi och strokevård: Ett förändrat arbetssätt på mottagningen med förändrade schemarader i förhållande till den nu anställda personalstyrkans kompetens kommer att genomförs under våren. Detta kommer att skapa ett långsiktigt hållbart förbättrat förhållningssätt till inkommande remisser inom kliniken. Smärtcentrum: Diskussion pågår i ledningsgruppen om lämpliga och möjliga åtgärder. Förstärkning av läkare är på gång men först senare i vår.

85 7(18) När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Se svar ovanstående fråga. Neurologi och strokevård: Under våren. Smärtcentrum: Tidigast till sommaren eller tidigare om någon extraordinär åtgärd kan vidtas Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Förbättring av sköterskeläget är en avgörande faktor för framgång. Neurologi och strokevård: Se ovanstående frågor. Smärtcentrum: Se ovanstående frågor Prognos antal väntande patienter och andel inom 60 dagar 31 december 2014 Ingen prognos lämnas i denna rapport avseende 31 december 2014 då det bedöms för osäkert att lämna en prognos på så lång sikt.

86 8(18) 4.3 Medicin- och thoraxdivisionen Nybesök Kömiljard andel inom 60 dagar januari Kömiljard andel inom 60 dagar februari Vårdgaranti andel inom 90 dagar januari Vårdgaranti andel inom 90 dagar februari Antal väntande patienter januari Antal väntande patienter februari Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Hematologi, hud.reumatologi 60% 82% 75% 88% Intern- och lungmedicin 79% 82% 93% 93% Kardiologi och klin fys 65% 72% 85% 85% Specialmedicin 73% 83% 89% 93% Totalt divisionen 64% 82% 79% 89% % % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? HEMATOLOGI, HUD OCH REUMATOLOGI Hud: Har ökat produktionen pga. bättre läkarbemanning och extramott samt strategiskt processarbete. INTERN- OCH LUNGMEDICIN Lung och allergi: Kösituationen har avsevärt förbättrats. KARDIOLOGI OCH KLIN. FYS Klarar målet februari. SPECIALMEDICIN Metabol: I flesta fall av väntande som inte får komma inom 60 dgr rör sig om patientvald väntan Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin HEMATOLOGI, HUD OCH REUMATOLOGI Hud: Anställt en underläkare för speciell satsning på kömiljarden. Pågående process ang. remissflödet. Fortsatt diskussion om ytterligare ssk-mott under våren. Produktionsplanering för hud och venereologi har gjorts. INTERN- OCH LUNGMEDICIN Lung och allergi: Produktionsplanerar enl ProVer och har med det uppnått jämnare flöde. Arbetar med att försöka skapa ytterligare ett rum för läkarmottagning.

87 9(18) KARDIOLOGI OCH KLIN. FYS Fortsatt god tillgång på läkare till arytmimottagningen har gett förväntad effekt. SPECIALMEDICIN Inga speciella åtgärder planeras. Fokus blir att bibehålla aktuella nivåer. Möjligen öka verksamheten till sommaren för att inte ha för stor bulk att ta hand om till hösten När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? HEMATOLOGI, HUD OCH REUMATOLOGI Hud: Mars INTERN- OCH LUNGMEDICIN Effekten har uppnåtts. KARDIOLOGI OCH KLIN.FYS SPECIALMEDICIN Har uppnått effekt Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? HEMATOLOGI, HUD OCH REUMATOLOGI Hud: Alla förändringar som gjorts, förutom punktinsatserna med extra mott och anställning av en underläkare, kommer att vara permanenta. Ytterligare ssk-mott kommer att börja planeras under VT Arbetet med remissflödet fortsätter och målet är att klara köerna på ett hållbart sätt. INTERN- OCH LUNGMEDICIN Lung- och allergi: Problemet grundas i brist på lung- och allergologspecialister. Det är svårt att rekrytera färdiga specialister, stor brist i landet. Det är även svårt att ha en jämn läkarbemanning då ST-läkarnas placeringar och kurser är svåra att styra. KARDIOLOGI OCH KLIN. FYS Nej. SPECIALMEDICIN Nej Då kömiljardens grundkrav på 70 % har uppnåtts ska möjligheterna att uppnå kömiljardens prestationskrav, dvs. 80 %, kommenteras HEMATOLOGI, HUD OCH REUMATOLOGI

88 10(18) Når 80% INTERN- OCH LUNGMEDICIN Klarar KARDIOLOGI OCH KLIN. FYS Målet är 80 % om inget oförutsett händer. SPECIALMEDICIN Att nå en högre andel än den vi har är inte möjligt eftersom en stor andel av de väntande utgörs av patientvald väntan. 4.4 Kvinno- och barndivisionen Nybesök Kömiljard andel inom 60 dagar januari Kömiljard andel inom 60 dagar februari Vårdgaranti andel inom 90 dagar januari Vårdgaranti andel inom 90 dagar februari Antal väntande patienter januari Antal väntande patienter februari Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Kvinnosjukvård 65% 76% 83% 89% % Pediatrik 77% 76% 92% 87% % Totalt 69% 76% 86% 88% % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Kvinnosjukvård: Vi har haft ovanligt långa helger i år, jul-nyår vilket orsakat längre väntetider för elektiv kirurgi Pediatrik: Vi ser att vi når målen för kömiljarden. Vi har inte någon signifikant kö Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Kvinnosjukvård: Följa upp produktionen enligt planer i ProVer. Pediatrik: Se ovan När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Kvinnosjukvård: Vi har ett bra resultat och hoppas kunna behålla det. Pediatrik: Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka?

89 11(18) Kvinnosjukvård: Gynekologi ingår nu januari 2014 i Landstingets vårdval. Det är för tidigt att säga hur detta kommer att påverka vår verksamhet volymmässigt. Vi förväntar oss att kunna se trenden i slutet av våren Pediatrik: Nej! Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december Kvinnosjukvård: Om vi lyckas att rekrytera de läkare vi behöver, kommer vi att uppnå målet (på 90% 60 och 90 dagar vårdgarnti) i slutet av året. Pediatrik: Vi kommer att uppfylla både vårdgaranti och kömiljard.

90 12(18) 4.5 Psykiatridivisionen Nybesök Kömiljard andel inom 60 dagar januari Kömiljard andel inom 60 dagar februari Vårdgaranti andel inom 90 dagar januari Vårdgaranti andel inom 90 dagar februari Antal väntande patienter januari Antal väntande patienter februari Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Vuxenpsykiatri 73 % 75 % 88 % 86 % % BUP (inom 30 dagar) 97 % 93% 100 % 97% 95 % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Kraftigt ökat patienttryck som trots kraftigt ökad produktion ändå inte motsvarar inflödet Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Verksamheten söker ständigt förbättra och öka sin produktion. Den kraftiga patienttillströmningen som psykiatrin upplever är dock beroende på orsaker som ligger utanför divisionens kontroll. (nationella undersökningar visar samma ökning avseende psykisk ohälsa/sjukdom i hela landet När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Se ovan Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? För att möta den ökade patientökningen behöver verksamheten budgetökning Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december Se ovan Övrig kommentar Psykiatridivisionen ska utöver dessa frågor uppge om de tror sig klara den särskilda tillgänglighetssatsningen för barn och unga med psykisk ohälsa (besök och start av fördjupade utredningar och behandling) samt vad måluppfyllelsen idag är. Ja, vi klarar denna satsning.

91 13(18) Operation/åtgärd 4.6 Kirurg- och onkologdivisionen Operation/Åtgärd Kömiljard andel inom 60 dagar Jan Kömiljard andel inom 60 dagar feb Vårdgaranti andel inom 90 dagar jan Vårdgaranti andel inom 90 dagar feb Antal väntande patienter jan Antal väntande patienter feb Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Kirurgi 62% 61% 75% 80% % Ortopedi (exkl 57% 55% 72% 72% rygg) 70 % Urologi 47% 67% 59% 70% % Ryggkirurgi 35% 62% 58% 72% % Handkirurgi 74% 75% 89% 87% % Totalt kirdiv 58% 63% 73% 76% % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Vi kan i februari se en fortsatt positiv trend och måluppfyllelsen har ökat med 5%-enheter i förhållande till föregående månade och med 7%-enheter i förhållanden till februari Detta trots att divisionen fortsatt har stora problem med stängda vårdplatser (-28 vpl, 12 % jmf. föregående år). Det är framförallt verksamhetsområde kirurgi som har haft fortsatta problem med vårdplatser, detta innebär att de börjat bygga en allt större kö och inte längre klarar kömiljarden. Under februari har ett flertal sjuksköterskor som rekryterats påbörjat sin anställning och är under inskolning vilket inom en snar framtid borde påverka i en positiv riktning. Verksamhetsområden som Urologi och Ortopedens ryggsektion som tidigare haft stora problem har under februari lyckats öka andelen som opererats inom 60 dagar markant (20 % Urologi respektive 27 % rygg sektionen). Dock kvarstår problemen och ytterligare insatser krävs Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? 1) Samarbetet med Enköping pågår under hela våren för att möjliggöra ett mer effektivt utnyttjande av hela landstingets operations- och vårdplatskapacitet. Enköping har en utökad operationskapacitet och kan med vår hjälp ta hand om en del av operationskön. 2) Väntelistan genomlyses kontinuerligt inom samtliga områden. 3) Fokus på produktionsstyrning för att få ut ännu mer produktion per sal och tillgänglig personalresurs. Nytt produktionsstyrningsverktyg (ProVer) håller på att införas och är obligatoriskt för samtliga sektioner Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? I nuläget ej aktuellt.

92 14(18) Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter per den 31 december 2014 Målet är att förbättra måluppfyllelsen för kömiljarden under Då utgångsläget är bättre än föregående år siktar divisionen under 2014 på att klara grundkravet (70 %) i kömiljarden. 4.7 Neurodivisionen Operation/Åtgärd Kömiljard andel inom 60 dagar januari Kömiljard andel inom 60 dagar februari Vårdgaranti andel inom 90 dagar januari Vårdgaranti andel inom 90 dagar februari Neurokirurgi 38% 61% 58% 75% Antal väntande patienter januari Antal väntande patienter februari Plastik- och % 63% 78% 72% käkkirurgi Ögonsjukdomar 73% 77% 93% 90% ÖNH 89% 94% 95% 99% Totalt div 70% 75% 87% 87% Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Neurokirurgi: Klar förbättring i februari jämfört med januari. Detta trots sköterskebrist, planen är att utfallet för mars ska förbättras ytterligare mot målet på 70%. Plastik- och käkkirurgi: Tillgängligheten har ökat men trots intensivt arbete verkar det vara svårt att nå 70%. Utredning pågår avseende tekniska oklarheter i Cosmic när det gäller bl. a registreringar som kan påverka utfallet negativt. Ögonsjukdomar: Målet uppnås med god marginal. ÖNH: Målet uppnås med mycket god marginal Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Neurokirurgi: Fortsatt arbete med produktionsplanering för att kunna matcha behovet av både elektiv och akut vård. Resultatet av detta arbete förväntas under våren. Plastik- och käkkirurgi: Målet på 70% kan nås men ovanstående oklarheter måste bli besvarade När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Se svar ovanstående fråga. Plastik- och käkkirurgi: Vårt mål är att ha en bättre tillgänglighet under andra kvartalet 2014.

93 15(18) Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Förbättring av sköterskeläget är en avgörande faktor för framgång. Plastik- och käkkirurgi: Se svar ovanstående frågor Prognos antal väntande patienter och andel inom 60 dagar 31 december 2014 Ingen prognos lämnas i denna rapport avseende 31 december 2014 då det bedöms för osäkert att lämna en prognos på så lång sikt. 4.8 Medicin- och thoraxdivisionen Operation/Åtgärd Kardiologi och klin fys Thoraxkirurgi och - anestesi Hud Kömiljard andel inom 60 dagar januari Ingen uppgift Kömiljard andel inom 60 dagar februari 74% Vårdgaranti andel inom 90 dagar januari Ingen uppgift Vårdgaranti andel inom 90 dagar februari 84% Antal väntande patienter januari Ingen uppgift Antal väntande patienter februari 96% 96% 100% 100% Ingen Ingen Ingen 99% 100% uppgift uppgift uppgift % Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? THORAX: Minskad kö relaterad till återupptagen normalproduktion. KARD: Pga. nya direktiv från SKL att särskilja pacemaker och ablationer kan inte kvalitetssäkrad utdata fås januari månad. Februari månad uppåtgående trend Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? THORAX: Ökat produktionen med 1 fall/vecka När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? THORAX: Har uppnått effekt Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? THORAX: Oförändrad prognos.

94 16(18) Då kömiljardens grundkrav på 70 % har uppnåtts ska möjligheterna att uppnå kömiljardens prestationskrav, dvs. 80 %, kommenteras THORAX: Har uppnått effekt.

95 17(18) 4.9 Kvinno- och barndivisionen Operation/Åtgärd Kömiljard andel inom 60 dagar janurai Kömiljard andel inom 60 dagar februari Vårdgaranti andel inom 90 dagar januari Vårdgaranti andel inom 90 dagar februari Antal väntande patienter januari Antal väntande patienter februari Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Kvinnosjukvård 79% 80% 97% 94% % Barnkirurgi (ej nedstigen testikel) 46% 63% 61% 73% 60% Totalt 75% 78% 92% 91% % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Barnkirurgi: Vi har kunnat operera en del av tidigare kön, men kan konstatera att de fyller på sig av fall från ff a från regionen. Kvinnosjukvård: Via produktionsstyrning har vi uppnått mycket bra resultat som vi planerar att kunna bibehålla under året Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Barnkirurgi: Vi väntar på besked om att kunna öka operations kapaciteten med c:a 20%. I praktiken innebär det att anställa två operationssjuksköterskor och två barnsjuksköterskor Kvinnosjukvård: Det behövs inga nya åtgärder utan målet är att bibehålla arbetssättet och uppnå produktionsmålet under året När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Barnkirurgi: Pga. den tid det tar att rekrytera och sedan introducera ny personal så förväntas full effekt under hösten Kvinnosjukvård: Vi planerar att kunna behålla resultatet under året Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Barnkirurgi: Ja, översyn och permanent ökning av den operativa verksamheten inom hela verksamhetsområdet behövs. Kvinnosjukvård: Nej Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter per den 31 december 2014 Barnkirurgi: Prognosen för 2014 december är 60 % inom R/R och inga patienter i kö för C län Kvinnosjukvård: Målet är att klara av 60-dagars kravet på 80 och vårdgarantin på 85% i slutet av året. Jan-Erik Sundquist

96 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Återrapportering kring systemstöd för uppföljning av vårdrelaterade skador Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga den information som ges i ärendet till handlingarna. Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade vid sammanträdet den 25 juni 2013, 72, om mål och riktlinjer för arbetet med att reducera vårdskador i landstinget. Beslutet innebar att landstingets förvaltningar skulle följa SKL:s åtgärdspaket samt de mål som formulerats i SKL:s patientsäkerhetssatsning. Vidare beslutade styrelsen att uppdra till produktionsdirektören att arbeta vidare med frågan hur systemstödet kan göras effektivt och användarvänligt inom landstinget i syfte minska vårdskadorna samt att en återrapportering kring det sistnämnda skulle ske till styrelsesammanträdet i mars Vid dagens sammanträde lämnar T.f. Produktionsdirektören en lägesrapport kring hur nuvarande systemstöd stödjer uppföljning av vårdrelaterade skador och tankar kring det fortsatta arbetet. Kopia till: Chefläkare, Anders Dolk Bilaga 22 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

97

98 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Förstudie Säkerställande av verksamhetslokaler inför renovering av plan 4 hus B9 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra en förstudie för säkerställande av verksamhetslokaler under renovering av plan 4 i hus B9 - att Landstingsservice får använda kr för förstudie Ärendet Bakgrund och syfte Inför det kommande planerade beslutet att renovera hus B9 inom projektet Framtidens Akademiska (FAS) behöver delar av verksamheterna på plan 4 tillfälliga ersättningslokaler. Det skulle göra det möjligt att undvika investeringar i B9 som har väldigt kort användningsoch avskrivningstid innan huset totalrenoveras. Genom att hitta placeringar i tillfälliga ersättningslokaler kan vi dels undvika investeringskostnader i B9/B12 men också säkerställa tillgänglighet under ombyggnation av B9/B12. Förstudien ska ge svar på placering, utformning samt logistiklösningar utav de tillfälliga lokalerna. Kostnadsbedömning Kostnad för förstudien är bedömd till kr. Samråd Samråd har gjorts med Akademiska sjukhuset och den berörda verksamheten. Finansiering Evakueringskostnader i samband med FAS och ska finansieras inom FAS-projektet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

99 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Kopia till: Förvaltningsdirektören, Landstingsservice T.f. Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Fastighetsdirektören, Robert Sundström Bilaga 23 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

100 1 (2) Dnr LSU Fastigheter och service Olle Ahnell Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Förslag till beslut Förstudie för säkerställande av verksamhetslokaler inför renovering av plan 4 i hus B9 Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra en förstudie för säkerställande av verksamhetslokaler under renovering av plan 4 i hus B9 Landstingsservice får använda 500 tkr för förstudie Bakgrund och syfte Inför det kommande planerade beslutet att renovera hus B9 inom projektet FAS behöver delar av verksamheterna på plan 4 tillfälliga ersättningslokaler. Det skulle göra det möjligt att undvika investeringar i B9 som har väldigt kort användnings- och avskrivningstid innan huset totalrenoveras. Genom att hitta placeringar i tillfälliga ersättningslokaler kan vi dels undvika investeringskostnader i B9/B12 men också säkerställa tillgänglighet under ombyggnation av B9/B12. Förstudien ska ge svar på placering, utformning samt logistiklösningar utav de tillfälliga lokalerna. Kostnadsbedömning Kostnad för förstudien är bedömd till 500 tkr. Samråd Samråd har gjorts med Akademiska sjukhuset och den berörda verksamheten. Finansiering Evakueringskostnader i samband med FAS och ska finansieras inom FAS-projektet. Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

101 2 (2) Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra en förstudie för säkerställande av verksamhetslokaler under renovering av plan 4 i hus B9 Landstingsservice får använda 500 tkr för förstudie Förslagsställare: Thord Hägg Förvaltningsdirektör

102 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Förstudie Kulvertlänk Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar Dnr PS att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra en förstudie för ny kulvertlänk B3 - att Landstingsservice får använda kr för förstudie Ärendet Bakgrund och syfte Inom FAS (Framtidens Akademiska) planeras en ny transportkulvert med anslutning till B5 och vidare genom B3 till kulvert öster om B-blocket. Detta skapar rundkörningsmöjlighet för transportflödet söder om B5. Försörjningen norrut går idag genom smal passage i B3 vidare norrut. Denna smala passage är f n den enda länken norrut till A-byggnaderna och till B17- B19 samt till B2. Målet med förstudien är att undersöka möjligheten att åstadkomma en bättre koppling norrut och österut. Det är också viktigt att genom länken få en förbättrad arbetsmiljö och minska riskerna i kulvert. Utredningen inkluderar lösningar för sop- och tvättsug samt rörpost norrut inom sjukhusområdet. Kostnadsbedömning Kostnad för förstudien är bedömd till kr. Samråd Samråd har skett med Akademiska sjukhuset. Finansiering Ligger i Landstingsservice investeringsplan som fastighetsinitierad investering. Kopia till: Förvaltningsdirektören, Landstingsservice T.f. Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Fastighetsdirektören, Robert Sundström Bilaga 24 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

103 1 (2) Dnr LSU Fastigheter och service Olle Ahnell Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Förslag till beslut Förstudie kulvertlänk B3 Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra en förstudie för ny kulvertlänk B3 Landstingsservice får använda 500 tkr för förstudie Bakgrund och syfte Inom FAS (Framtidens Akademiska) planeras en ny transportkulvert med anslutning till B5 och vidare genom B3 till kulvert öster om B-blocket. Detta skapar rundkörningsmöjlighet för transportflödet söder om B5. Försörjningen norrut går idag genom smal passage i B3 vidare norrut. Denna smala passage är f n den enda länken norrut till A-byggnaderna och till B17-B19 samt till B2. Målet med förstudien är att undersöka möjligheten att åstadkomma en bättre koppling norrut och österut. Det är också viktigt att genom länken få en förbättrad arbetsmiljö och minska riskerna i kulvert. Utredningen inkluderar lösningar för sop- och tvättsug samt rörpost norrut inom sjukhusområdet. Kostnadsbedömning Kostnad för förstudien är bedömd till 500 tkr. Samråd Samråd har skett med Akademiska sjukhuset. Finansiering Ligger i Landstingsservice investeringsplan som fastighetsinitierad investering. Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

104 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Förstudie Persontransport från ingång 35 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra en förstudie för persontransport från ingång 35 - att Landstingsservice får använda kr för förstudie Ärendet Bakgrund och syfte Entré 35 kommer att fungera som provisorisk huvudingång under ombyggnad av byggnad B11, där huvudentrén (ingång 70) idag ligger. Det blir då viktigt att man kan ta sig till övriga sjukhuset från denna ingång, främst vidare till B-blockets byggnader söderut men också norrut. Söderut bör en passage i B3 kunna skapas utanför nuvarande verksamhetslokaler i plan 6 eller 7 för anslutning till B9, plan 6. I anslutningen mot B9 behöver passage igenom B11 åstadkommas. Man måste också överbrygga nivåskillnaden mellan B3 och B9. Inom FAS (Framtidens Akademiska) planeras en persontransportstruktur som skiljer professionella och publika flöden. Plan 3 och 4 i B9-B12 är publika och plan 6 planeras för både professionella och publika flöden. Tanken är att plan 6 ska vara det plan som leder vidare till övriga sjukhuset. Plan 6 leder nu till J, kan leda till F på motsvarande sätt som till J, kan leda till B14, B11, och B-byggnaderna norr om B9 om en lösning enligt ovan åstadkoms. Därmed länkas de centrala byggnaderna för vård och behandling samman med ett professionellt stråk. Kostnadsbedömning Kostnad för förstudien är bedömd till kr. Samråd Samråd har skett med Akademiska sjukhuset. Finansiering Finansiering sker inom projektet FAS. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

105 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Kopia till: Förvaltningsdirektören, Landstingsservice T.f. Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Fastighetsdirektören, Robert Sundström Bilaga 25 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

106 1 (2) Dnr LSU Fastigheter och service Olle Ahnell Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Förslag till beslut Förstudie persontransport från ingång 35 Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra en förstudie för persontransport från ingång 35 Landstingsservice får använda 800 tkr för förstudie Bakgrund och syfte Entré 35 kommer att fungera som provisorisk huvudingång under ombyggnad av byggnad B11, där huvudentrén (ingång 70) idag ligger. Det blir då viktigt att man kan ta sig till övriga sjukhuset från denna ingång, främst vidare till B-blockets byggnader söderut men också norrut. Söderut bör en passage i B3 kunna skapas utanför nuvarande verksamhetslokaler i plan 6 eller 7 för anslutning till B9, plan 6. I anslutningen mot B9 behöver passage igenom B11 åstadkommas. Man måste också överbrygga nivåskillnaden mellan B3 och B9. Inom FAS (Framtidens Akademiska) planeras en persontransportstruktur som skiljer professionella och publika flöden. Plan 3 och 4 i B9-B12 är publika och plan 6 planeras för både professionella och publika flöden. Tanken är att plan 6 ska vara det plan som leder vidare till övriga sjukhuset. Plan 6 leder nu till J, kan leda till F på motsvarande sätt som till J, kan leda till B14, B11, och B-byggnaderna norr om B9 om en lösning enligt ovan åstadkoms. Därmed länkas de centrala byggnaderna för vård och behandling samman med ett professionellt stråk. Kostnadsbedömning Kostnad för förstudien är bedömd till 800 tkr. Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

107 2 (2) Samråd Samråd har skett med Akademiska sjukhuset. Finansiering Finansiering sker inom projektet FAS. Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra en förstudie för persontransport från ingång 35 Landstingsservice får använda 800 tkr för förstudie Förslagsställare: Thord Hägg Förvaltningsdirektör Bilaga 1 Karta över område

108 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Produktion av driftavdelningens lokaler nyttjande av ytterligare medel för färdigställande Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att Landstingsservice får nyttja ytterligare 4 mnkr för färdigställande av driftavdelningens lokaler. Ärendet Bakgrund och syfte Produktion av ombyggnationen har skett etappvis med driftavdelningens verksamhet kvar. Det har inneburit att rummen har tomställts och åtgärdats efter hand. Vid produktionen har konstaterats att relationshandlingarna har varit bristfälliga vilket har försvårat, fördröjt och därmed fördyrat produktionen. Komplett avvikelselista finns sammanställd och punkter rapporterats av efter hand till styrgruppen. Bland de större avvikelserna från projektering till genomförande kan nämnas: Åtgärdande av golv genom s k massagolv i källarplan på grund av sämre undergolv än väntat. Avloppsstammar i källarplan. Filmning genomförd vilket visade att s k relining krävdes för att koppla in avlopp i källarplanet. Omfattande ändringar i styr- och ventilationsreglering. Kostnad Kostnadsökningen i projektet är bedömd till 4 mnkr. Finansiering Två produktionsstyrelsebeslut tagna den respektive (dnr PS ) för programfas och produktion av ombyggnad driftens lokaler C1, totalt 34,9 mnkr. Prognosen för slutförande av projektet är med kostnadsökningen bedömd till 38,9 mnkr. Projektet finansieras inom Landstingsservices investeringsplan. Kopia till: Förvaltningsdirektören, Landstingsservice T.f. Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Fastighetsdirektören, Robert Sundström Bilaga 26 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

109 1 (2) Dnr LSU Fastigheter och service Olle Ahnell Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Förslag till beslut Produktion av driftavdelningens lokaler Produktionsstyrelsen föreslås besluta att Landstingsservice får nyttja ytterligare 4 mkr för färdigställande av driftavdelningens lokaler Bakgrund och syfte Produktion av ombyggnationen har skett etappvis med driftavdelningens verksamhet kvar. Det har inneburit att rummen har tomställts och åtgärdats efter hand. Vid produktionen har konstaterats att relationshandlingarna har varit bristfälliga vilket har försvårat, fördröjt och därmed fördyrat produktionen. Komplett avvikelselista finns sammanställd och punkter rapporterats av efter hand till styrgruppen. Bland de större avvikelserna från projektering till genomförande kan nämnas: Åtgärdande av golv genom s k massagolv i källarplan på grund av sämre undergolv än väntat. Avloppsstammar i källarplan. Filmning genomförd vilket visade att s k relining krävdes för att koppla in avlopp i källarplanet. Omfattande ändringar i styr- och ventilationsreglering. Kostnadsbedömning Kostnadsökningen i projektet är bedömd till 4 mkr. Finansiering Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

110 2 (2) Två produktionsstyrelsebeslut tagna den respektive (dnr PS ) för programfas och produktion av ombyggnad driftens lokaler C1, totalt 34, 9 mkr. Prognosen för slutförande av projektet är med kostnadsökningen bedömd till 38,9 mkr. Projektet finansieras inom Landstingsservices investeringsplan. Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta att Landstingsservice får nyttja ytterligare 4 mkr för färdigställande av driftavdelningens lokaler Förslagsställare: Thord Hägg Förvaltningsdirektör

111

112 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Ny byggnad för tillskapande av kök, restaurang, samt konferenslokaler samt bibliotek Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra ett program till en kostnad på 1 mnkr för placering av personalrestaurang i nya köksbyggnaden, våningen ovanför nya produktionsköket - att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra ett program till en kostnad på 1 mnkr för att inplacera konferenslokaler i nya köksbyggnaden - att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra ett program till en kostnad på 0,5 mnkr för att ersätta nuvarande ställverk S3 med ett nytt i anslutning till nya köksbyggnaden - att Landstingsservice får i uppdrag att, inom ramen för projektet omlokalisering av medicinska biblioteket, placera biblioteket i nuvarande personalrestaurangs lokal - Blå korset - att Landstingsservice får i uppdrag att, inom ramen för projektet smågodstransportör (rörpost), samordna erforderlig knutpunktslokal i anslutning till nya köksbyggnaden för smågodstransportör Ärendet Bakgrund och syfte Produktionsstyrelsen beslutade , 134, dnr PS , om projektering och genomförande av nytt tillagningskök för patientmat på Akademiska sjukhuset. Den nya köksbyggnaden ska anslutas till nuvarande restaurangbyggnad S1. Detta förslag avser inplacering av flera verksamheter/funktioner i anslutning till den nya köksbyggnaden. En genomförd behovsanalys (se bilaga) redovisar tänkt inplacering av de olika verksamheterna/funktionerna i byggnaden. Medicinskt bibliotek Medicinska biblioteket är idag placerat i byggnad B3, plan 3, ovanför akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Omlokalisering av biblioteket syftar till att bereda plats för klinisk mikrobiologi som idag är placerad i byggnad D1 (Dag Hammarskjölds väg). Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

113 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Ny lokal för medicinskt bibliotek föreslås i nuvarande personalrestaurangs lokal Blå korset. Personalrestaurang För att skapa funktionell logistik så som kulvertanslutning samt god arbetsmiljö i blivande produktionskök är det lämpligt att personalrestaurang flyttas till den nya byggnaden, plan 3. Ny placering av personalrestaurangen skapar bättre tillgänglighet och förutsättningar för besök av både personal, patienter och allmänhet. Konferenslokaler Befintliga konferenslokaler i byggnad S1 kompletteras med ytterligare ett konferensplan ovanför restaurangen som ersättning för dagens konferenslokaler i byggnad B3 (vid medicinska biblioteket). Ställverk Nuvarande ställverk S3 innehåller gammal och uttjänt utrustning som behöver bytas ut. Dessutom behöver kapaciteten utökas för att kunna försörja framtida byggnader så som P- huset och det nya produktionsköket Utrymme för en knutpunkt smågodstransportör (rörpost) Den befintliga rörposten på Akademiska sjukhuset behöver bytas ut mot ett nytt rörpostsystem, s k smågodstransportör. Beslut taget , 36, dnr PS , tkr för programarbete. Ett utrymme för en knutpunkt behöver tillskapas och det är lämplig att den samordnas i den nya köksbyggnaden. Kostnad Kostnad för ovanstående program är bedömd till 2,5 mnkr. Samråd Samråd sker fortlöpande med Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Finansiering Program avseende personalrestaurang, medicinska biblioteket, konferenslokaler samt utrymme för knutpunkt föreslås finansieras genom hyresgästinvestering. Program avseende ställverk föreslås finansieras genom fastighetsinvestering. Åtgärderna är medtagna i investeringsplan Kopia till: Förvaltningsdirektören, Landstingsservice T.f. Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Fastighetsdirektören, Robert Sundström Bilaga 27 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

114 1 (3) Dnr LSU Fastigheter och service Olle Ahnell Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Förslag till beslut Ny byggnad för tillskapande av kök, restaurang, konferenslokaler samt bibliotek Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att att att att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra ett program till en kostnad på 1 mkr för placering av personalrestaurang i nya köksbyggnaden, våningen ovanför nya produktionsköket Landstingsservice får i uppdrag att genomföra ett program till en kostnad på 1 mkr för att inplacera konferenslokaler i nya köksbyggnaden Landstingsservice får i uppdrag att genomföra ett program till en kostnad på 0,5 mkr för att ersätta nuvarande ställverk S3 med ett nytt i anslutning till nya köksbyggnaden Landstingsservice får i uppdrag att, inom ramen för projektet omlokalisering av medicinska biblioteket, placera biblioteket i nuvarande personalrestaurangs lokal - Blå korset Landstingsservice får i uppdrag att, inom ramen för projektet smågodstransportör (rörpost), samordna erforderlig knutpunktslokal i anslutning till nya köksbyggnaden för smågodstransportör Bakgrund och syfte Produktionsstyrelsen beslutade enligt 134, dnr PS , om projektering och genomförande av nytt tillagningskök för patientmat på Akademiska sjukhuset. Den nya köksbyggnaden ska anslutas till nuvarande restaurangbyggnad S1. Detta förslag avser inplacering av flera verksamheter/funktioner i anslutning till den nya köksbyggnaden. Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

115 2 (3) En genomförd behovsanalys (se bilaga) redovisar tänkt inplacering av de olika verksamheterna/funktionerna i byggnaden. Medicinskt bibliotek Medicinska biblioteket är idag placerat i byggnad B3, plan 3, ovanför akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Omlokalisering av biblioteket syftar till att bereda plats för klinisk mikrobiologi som idag är placerad i byggnad D1 (Dag Hammarskjölds väg). Ny lokal för medicinskt bibliotek föreslås i nuvarande personalrestaurangs lokal Blå korset. Personalrestaurang För att skapa funktionell logistik så som kulvertanslutning samt god arbetsmiljö i blivande produktionskök är det lämpligt att personalrestaurang flyttas till den nya byggnaden, plan 3. Ny placering av personalrestaurangen skapar bättre tillgänglighet och förutsättningar för besök av både personal, patienter och allmänhet. Konferenslokaler Befintliga konferenslokaler i byggnad S1 kompletteras med ytterligare ett konferensplan ovanför restaurangen som ersättning för dagens konferenslokaler i byggnad B3 (vid medicinska biblioteket). Ställverk Nuvarande ställverk S3 innehåller gammal och uttjänt utrustning som behöver bytas ut. Dessutom behöver kapaciteten utökas för att kunna försörja framtida byggnader så som P-huset och det nya produktionsköket Utrymme för en knutpunkt smågodstransportör (rörpost) Den befintliga rörposten på Akademiska sjukhuset behöver bytas ut mot ett nytt rörpostsystem, s k smågodstransportör. Beslut taget , 36, Dnr PS , tkr för programarbete. Ett utrymme för en knutpunkt behöver tillskapas och det är lämplig att den samordnas i den nya köksbyggnaden. Kostnadsbedömning Kostnad för ovanstående program är bedömd till 2,5 mkr. Samråd Samråd sker fortlöpande med Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Finansiering Program avseende personalrestaurang, medicinska biblioteket, konferenslokaler samt utrymme för knutpunkt föreslås finansieras genom hyresgästinvestering. Program avseende ställverk föreslås finansieras genom fastighetsinvestering. Åtgärderna är medtagna i investeringsplan

116 3 (3) Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att att att att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra ett program till en kostnad på 1 mkr för placering av personalrestaurang i nya köksbyggnaden, våningen ovanför nya produktionsköket Landstingsservice får i uppdrag att genomföra ett program till en kostnad på 1 mkr för att inplacera konferenslokaler i nya köksbyggnaden Landstingsservice får i uppdrag att genomföra ett program till en kostnad på 0,5 mkr för att ersätta nuvarande ställverk S3 med ett nytt i anslutning till nya köksbyggnaden Landstingsservice får i uppdrag att, inom ramen för projektet omlokalisering av medicinska biblioteket, placera biblioteket i nuvarande personalrestaurangs lokal - Blå korset Landstingsservice får i uppdrag att, inom ramen för projektet smågodstransportör (rörpost), samordna erforderlig knutpunktslokal i anslutning till nya köksbyggnaden för smågodstransportör Förslagsställare: Thord Hägg Förvaltningsdirektör Bilaga Behovsanalys utredning

117

118

119

120 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Utrustningsinvesteringar inom Framtidens Akademiska (FAS) Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslås besluta - att Landstingsservice får i uppdrag att inreda och utrusta Akademiska sjukhuset inom projektet Framtidens Akademiska - att Landstingsservice får tilldelat sig budget för utrustning och investering - att bevilja Landstingsservice att använda angivna belopp för innevarande år, tkr Ärendet Bakgrund och syfte Inför den planerade byggnationen ingående i Framtidens Akademiska har Landstingsservice fått i uppdrag att utrusta och inreda delarna inom FAS-projektet i sjukhuset. Landstingsservice återkommer för avlyft av belopp per år. Kostnadsbedömning Kostnad för de installations- och byggnadspåverkande utrustningarna samt inredning för nybyggnationen är beräknad till 1 miljard kronor. Avskrivningarna för dessa investeringar startar när lokalerna tas i bruk. Fördelningen bedöms enligt följande: 2014: tkr 2015: tkr 2016: tkr 2017: tkr 2018: tkr 2019: tkr 2020: tkr 2021: tkr Samråd Samråd med Akademiska sjukhusets ledning och ekonomiavdelning samt verksamhet har gjorts kontinuerligt under framtagande av behov av utrustning. Där har också behovet av utrustning avstämts med den 5-åriga investeringsplanen för Akademiska sjukhuset. Vid Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

121 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen övertagande av utrustning och inredning tar Akademiska sjukhuset över ansvaret för drift, avskrivning och återinvestering. Finansiering Utrustningsbehovet har redovisats i samband med budget för FAS. 1 miljard kronor är tillkommande till byggnadsdelarna som uppgår till 5,2 miljarder kronor. Kopia till: Förvaltningsdirektören, Landstingsservice T.f. Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Fastighetsdirektören, Robert Sundström Bilaga 28 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

122 1 (2) Dnr LSU Ledning Inger Norrby Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Förslag till beslut Utrustningsinvesteringar inom FAS Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att att Landstingsservice får i uppdrag att inreda och utrusta Akademiska sjukhuset inom projektet Framtidens Akademiska Landstingsservice får tilldelat sig budget för utrustning och investering. Landstingsservice återkommer för avlyft av belopp per år. bevilja Landstingsservice att använda den angivna belopp för innevarande år, tkr Bakgrund och syfte Inför den planerade byggnationen ingående i Framtidens Akademiska har Landstingsservice fått i uppdrag att utrusta och inreda delarna inom FAS-projektet i sjukhuset. Kostnadsbedömning Kostnad för de installations- och byggnadspåverkande utrustningarna samt inredning för nybyggnationen beräknad till 1 miljard kronor. Avskrivningarna för dessa investeringar startar när lokalerna tas i bruk. Fördelningen bedöms enligt följande: 2014: tkr 2015: tkr 2016: tkr 2017: tkr 2018: tkr 2019: tkr 2020: tkr 2021: tkr Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

123 2 (2) Samråd Samråd med Akademiska sjukhusets ledning och ekonomiavdelning samt verksamhet har gjorts kontinuerligt under framtagande av behov av utrustning. Där har också behovet av utrustning avstämts med den 5-åriga investeringsplanen för Akademiska sjukhuset. Vid övertagande av utrustning och inredning tar Akademiska sjukhuset över ansvaret för drift, avskrivning och återinvestering. Finansiering Utrustningsbehovet har redovisats i samband med budget för FAS. 1 miljard kronor är tillkommande till byggnadsdelarna som uppgår till 5,2 miljarder kronor. Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att att Landstingsservice får i uppdrag att inreda och utrusta Akademiska sjukhuset inom projektet Framtidens Akademiska Landstingsservice får tilldelat sig budget för utrustning och investering. Landstingsservice återkommer för avlyft av belopp per år. bevilja Landstingsservice att använda den angivna belopp för innevarande år, tkr Förslagsställare: Thord Hägg Förvaltningsdirektör Björn Ragnarsson Tf sjukhusdirektör Bilaga Investeringsplan utrustning/inredning FAS

124 INVESTERINGSPLAN UTRUSTNING/INREDNING FAS PROGNOS 2014 BUDGET 2015 BUDGET 2016 BUDGET 2017 BUDGET 2018 BUDGET 2019 BUDGET 2020 BUDGET 2021 TOTAL PROJEKTPLAN T.O.M 2021 B Inredning J-HUSET Inredning Utrustning (röntgen 2 strålutrustning 3 och operation 4 ) B Inredning Utrustning B Inredning Utrusning (röntgen 5 och operation 6 ) B Inredning Utrustning (röntgen 7 och operation 8 ) ÖVERGRIPANDE Projektledning Projektledarstöd/konsulter Verksamhetsperesentation inkl MSI-stöd Marknadsundersökningar Inredningsarkitekter * Studiebesök Oförutsett TOTAL SUMMA Varav ca 3Mkr inryms i beviljad budget, investeringsplan UAS 2 3 MR-kameror, 1DT, 4 SPECT-DT, 2 PET 3 5 Acceleratorer, 2 Brachy-utrustningar 4 8x 60m 2- OP-salar, 3x 90m 2- Hybrid-salar 5 5x Intenventionlab(angio) 6 8x 60m2-OP-salar, 2 ögon-op-salar 7 2 MR-kameror, 5 Skelett/lunglab, 6 DT, 2 GML,Mammografi, Arytmi-och PCI-lab 8 12 OP-salar * Inredningsarkitekte i J-huset ingår i upphandling konsulterbygg

125

126 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Analys av förutsättningarna för en bemanningspool vid akutrekrytering av personal Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att analysera förutsättningarna för en landstingsövergripande bemanningspool vid akutrekrytering av personal i landstingets sjukvårdsverksamhet. Ärendet Med nära medarbetare Landstinget i Uppsala län är en av länets största arbetsgivare. Under mer än tio år har landstingets medarbetare arbetat övertid motsvarande mellan 130 och 150 heltidstjänster varje år. Kulmen nåddes 2003 då övertidsskulden vid årets slut uppgick till hisnande timmar. Sedan dess har övertidstimmarna blivit allt färre, men aldrig kommit i närheten av acceptabla nivåer. Att upphandla tillfällig bemanning är kostsamt, och under senvåren öppnar dessutom en mellanvårds-/närvårdsavdelning fristående från övriga sjukvårdsförvaltningar, vilket innebär att frågor om tillfällig bemanning ytterligare aktualiseras. Produktionsstyrelsen vill därför undersöka förutsättningarna för att införa en intern, landstingsövergripande bemanningspool som förmedlar personal för arbetskraftsbehov i landstingets sjukvårdsverksamhet. Personalpoolen kan tänkas bestå av tillsvidareanställd och timanställd personal som sjukvården kan ringa in för korttidsbemanning vid sjukdom eller i akuta personalbristssituationer. Genom att anställa erfaren och kompetent sjukvårdspersonal som rycker in när det behövs kan poolen leda till minskad övertid och avlasta befintlig personal från tidskrävande rundringningar. Den kan också göra det lättare för medarbetarna att ta ut semester under året. Analysen ska utgå från tidigare utredningar i landstinget och i första hand omfatta vårdpersonal. Den ska innehålla en kartläggning av arbetskraftsbehov, kompetensanalys och intresse för att arbeta över förvaltningsgränserna och även innefatta kostnadsberäkningar i jämförelse med upphandlad bemanning, så kallad hyrpersonal. I analysen ingår att föreslå möjlig förvaltningstillhörighet och beslutsordning för en sådan förvaltning. Kopia till: T.f. Produktionsdirektören HR, direktören Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

127 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Primärvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering Bilaga 29 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

128 Dnr PS Produktionsavdelningen Produktionsstyrelsen Analys av förutsättningarna för en bemanningspool vid akutrekrytering av personal Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att analysera förutsättningarna för en landstingsövergripande bemanningspool för akutrekrytering av personal i landstingets sjukvårdsverksamhet. Ärendet Med nära medarbetare Landstinget i Uppsala län är en av länets största arbetsgivare. Under mer än tio år har landstingets medarbetare arbetat övertid motsvarande mellan 130 och 150 heltidstjänster varje år. Kulmen nåddes 2003 då övertidsskulden vid årets slut uppgick till hisnande timmar. Sedan dess har övertidstimmarna blivit allt färre, men aldrig kommit i närheten av acceptabla nivåer. Att upphandla tillfällig bemanning är kostsamt, och under senvåren öppnar dessutom en mellanvårds-/närvårdsavdelning fristående från övriga sjukvårdsförvaltningar, vilket innebär att frågor om tillfällig bemanning ytterligare aktualiseras. Produktionsstyrelsen vill därför undersöka förutsättningarna för att införa en intern, landstingsövergripande bemanningspool som förmedlar personal för arbetskraftsbehov i landstingets sjukvårdsverksamhet. Personalpoolen kan tänkas bestå av tillsvidareanställd och timanställd personal som sjukvården kan ringa in för korttidsbemanning vid sjukdom eller i akuta personalbristssituationer. Genom att anställa erfaren och kompetent sjukvårdspersonal som rycker in när det behövs kan poolen leda till minskad övertid och avlasta befintlig personal från tidskrävande rundringningar. Den kan också göra det lättare för medarbetarna att ta ut semester under året. Analysen ska utgå från tidigare utredningar i landstinget och i första hand omfatta vårdpersonal. Den ska innehålla en kartläggning av arbetskraftsbehov, kompetensanalys och intresse för att arbeta över förvaltningsgränserna och även innefatta kostnadsberäkningar i jämförelse med upphandlad bemanning, så kallad hyrpersonal. I analysen ingår att föreslå möjlig förvaltningstillhörighet och beslutsordning för en sådan förvaltning. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

129 Kopia till: T.f. Produktionsdirektören HR, direktören Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping Primärvårdsdirektören 2 (2)

130 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Uppföljning av förvaltningarnas lönebildningsstrategier Förslag till beslut Produktionsstyrelsen uppdrar till förvaltningscheferna att med utgångspunkt i respektive kompetensförsörjningsplan inkomma med underlag avseende förvaltningarnas lönebildningsoch kompetensförsörjningsstrategier för åren Återrapportering av uppdraget sker till produktionsstyrelsens sammanträde i maj Ärendet Sjukvård är kunskapsintensiv verksamhet med ett flertal bristyrken där kompetensförsörjnings- och lönebildningsstrategier är avgörande för en långsiktigt hållbar, högkvalitativ verksamhet. Kompetens, ansvar och svårare arbetsuppgifter ska ge högre lön. Det bidrar till kunskapsutveckling, och landstingets policy är därför att arbeta för god löneutveckling och lönespridning. Landstinget i Uppsala län har tillsammans med Stockholms läns landsting de högsta medellönerna av alla svenska landsting. Statistiska centralbyråns beräkningar visar att anställda inom vård och omsorg i Sverige generellt har en sämre lönespridning än många andra yrkesgrupper på arbetsmarknaden (lönespridningsmåttet P90/P10 = 1,43 vs. 2,04). Dessa medarbetare har även en sämre lönespridning än den genomsnittliga spridningen i svenska landsting (P90/P10 = 1,43 vs. 2,11), och kvinnliga landstingsanställda har i Sverige överlag betydligt sämre lönespridning (P90/P10 = 1,76) än sina manliga kollegor (P90/P10 = 3,11). Produktionsstyrelsen ser ett behov av långsiktiga och genomtänkta strategier i lönebildningsfrågor, inte minst för yrkesgrupper som historiskt haft en sämre löneutveckling och lönespridning. Styrelsen ser även ett behov av tydliga och långsiktiga kompetensförsörjningsstrategier för att kunna rekrytera medarbetare och behålla kompetens. Styrelsen ber därför förvaltningarna att med utgångspunkt i sina kompetensförsörjningsplaner inkomma med underlag avseende lönebildningsstrategier för Frågor som bör beröras är: Vilket totalt löneökningsutrymme kommer att behövas de närmaste åren utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv? Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

131 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Vilka yrkesgrupper har bakåt i tiden haft otillräcklig löneutveckling och lönespridning och kan komma att behöva prioriteras och vilka kostnader kan detta beräknas kräva? Vilka insatser bedöms som nödvändiga eller önskvärda för att rekrytera och behålla medarbetare och vilka kostnader beräknas dessa insatser kräva? Vilken prioriteringsordning har ovanstående åtgärder och vilka konsekvenser kan det innebära för verksamheten om åtgärderna inte kan genomföras? Kopia till: HR, direktören Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhusdirektören, Lasarettet i Enköping Primärvårdsdirektören Förvaltningschefen, Hälsa och habilitering Förvaltningschefen, Folktandvården Bilaga 30 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

132 Dnr PS Produktionsavdelningen Produktionsstyrelsen Uppföljning av förvaltningarnas lönebildningsstrategier Förslag till beslut Produktionsstyrelsen uppdrar till förvaltningscheferna att med utgångspunkt i respektive kompetensförsörjningsplan inkomma med underlag avseende förvaltningarnas lönebildnings- och kompetensförsörjningsstrategier för åren Återrapportering av uppdraget sker till produktionsstyrelsens sammanträde i maj Ärendet Sjukvård är kunskapsintensiv verksamhet med ett flertal bristyrken där kompetensförsörjnings- och lönebildningsstrategier är avgörande för en långsiktigt hållbar, högkvalitativ verksamhet. Kompetens, ansvar och svårare arbetsuppgifter ska ge högre lön. Det bidrar till kunskapsutveckling, och landstingets policy är därför att arbeta för god löneutveckling och lönespridning. Landstinget i Uppsala län har tillsammans med Stockholms läns landsting de högsta medellönerna av alla svenska landsting. Statistiska centralbyråns beräkningar visar att anställda inom vård och omsorg i Sverige generellt har en sämre lönespridning än många andra yrkesgrupper på arbetsmarknaden (lönespridningsmåttet P90/P10 = 1,43 vs. 2,04). Dessa medarbetare har även en sämre lönespridning än den genomsnittliga spridningen i svenska landsting (P90/P10 = 1,43 vs. 2,11), och kvinnliga landstingsanställda har i Sverige överlag betydligt sämre lönespridning (P90/P10 = 1,76) än sina manliga kollegor (P90/P10 = 3,11). Produktionsstyrelsen ser ett behov av långsiktiga och genomtänkta strategier i lönebildningsfrågor, inte minst för yrkesgrupper som historiskt haft en sämre löneutveckling och lönespridning. Styrelsen ser även ett behov av tydliga och långsiktiga kompetensförsörjningsstrategier för att kunna rekrytera medarbetare och behålla kompetens. Styrelsen ber därför förvaltningarna att med utgångspunkt i sina kompetensförsörjningsplaner inkomma med underlag avseende lönebildningsstrategier för Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

133 2 (2) Frågor som bör beröras är: Vilket totalt löneökningsutrymme kommer att behövas de närmaste åren utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv? Vilka yrkesgrupper har bakåt i tiden haft otillräcklig löneutveckling och lönespridning och kan komma att behöva prioriteras och vilka kostnader kan detta beräknas kräva? Vilka insatser bedöms som nödvändiga eller önskvärda för att rekrytera och behålla medarbetare och vilka kostnader beräknas dessa insatser kräva? Vilken prioriteringsordning har ovanstående åtgärder och vilka konsekvenser kan det innebära för verksamheten om åtgärderna inte kan genomföras? Kopia till: HR, direktören Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhusdirektören, Lasarettet i Enköping Primärvårdsdirektören Förvaltningschefen, Hälsa och habilitering

134 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS 2014-xxxx Uppföljning av förvaltningarnas FoU-verksamhet Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att uppdra till produktionsdirektören att inkomma med en rapport över hur hälso- och sjukvårdsförvaltningarna arbetar med att bevaka sin interna FoU-verksamhet. Återrapporteringen sker till produktionsstyrelsens sammanträde i juni Ärendet Uppsala läns invånare finansierar varje år landstingets forskning och utveckling med ca 200 miljoner kronor. Dessutom har landstinget avtal med svenska staten om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling (ALF-medel), vilket innebär fördelning av ytterligare ca 270 miljoner kronor. Nyligen antog landstingsfullmäktige en ny forskningsstrategi. I Reglemente och arbetsordning för landstingsstyrelsen och nämnder framgår att produktionsstyrelsen har till uppgift att bevaka förvaltningarnas interna forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU-verksamhet). För att få en överblick över förvaltningarnas interna FoU-verksamhet önskar produktionsstyrelsen därför få in beskrivningar av vilka verktyg och system som finns för uppföljning och utvärdering och hur sådan uppföljning genomförs. Styrelsen vill även veta om uppföljning sker av hur mycket forskningstid som kunnat frigöras under året och hur stor andel av FoU-medlen som används för forskarlöner, (t.ex. särskilda satsningar på yngre forskare) och vad som används för strategiska satsningar/infrastruktur (t.ex. satsningar på utrustning, forskningssjuksköterskor, tjänsteköp mm som inte är relaterade till specifika projekt). Kopia till: T.f. Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhusdirektören, Lasarettet i Enköping Primärvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Folktandvården Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering Bilaga 31 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

135 Dnr PS 2014-xxxx Produktionsavdelningen Produktionsstyrelsen Uppföljning av förvaltningarnas FoU-verksamhet Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att uppdra till produktionsdirektören att inkomma med en rapport över hur hälso- och sjukvårdsförvaltningarna arbetar med att bevaka sin interna FoU-verksamhet. Återrapporteringen sker till produktionsstyrelsens sammanträde i juni Ärendet Uppsala läns invånare finansierar varje år landstingets forskning och utveckling med ca 200 miljoner kronor. Dessutom har landstinget avtal med svenska staten om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling (ALF-medel), vilket innebär fördelning av ytterligare ca 270 miljoner kronor. Nyligen antog landstingsfullmäktige en ny forskningsstrategi. I Reglemente och arbetsordning för landstingsstyrelsen och nämnder framgår att produktionsstyrelsen har till uppgift att bevaka förvaltningarnas interna forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU-verksamhet). För att få en överblick över förvaltningarnas interna FoU-verksamhet önskar produktionsstyrelsen därför få in beskrivningar av vilka verktyg och system som finns för uppföljning och utvärdering och hur sådan uppföljning genomförs. Styrelsen vill även veta om uppföljning sker av hur mycket forskningstid som kunnat frigöras under året och hur stor andel av FoU-medlen som används för forskarlöner, (t.ex. särskilda satsningar på yngre forskare) och vad som används för strategiska satsningar/infrastruktur (t.ex. satsningar på utrustning, forskningssjuksköterskor, tjänsteköp mm som inte är relaterade till specifika projekt). Kopia till: T.f. Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhusdirektören, Lasarettet i Enköping Primärvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Folktandvården Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

136 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Dnr PS Produktionsstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av delegationsbeslut enligt bifogade förteckningar. Ärendet I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom produktionsstyrelsens verksamhetsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Delegationsbesluten redovisas vid sammanträdet i en särskild pärm avsedd för ändamålet. Bilaga 32 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

137 LSU Anmälan av delegationsbeslut från Landstingsservice till Produktionsstyrelsen i Uppsala län Mars 2014 Datum för beslut Diarienummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare LSU Förhyrning av egna lokaler Enköpings kommun hyr del av Extern förhyrning Enköpings lasarett, byggnad B, Extern förhyrning Fonus Ekonomisk Förening hyr lokal, Gammelbyn 69:1, Östhammar, Thord Hägg, förvaltningsdirektör Olle Ahnell, chef Fastigheter och Service LSU Inhyrda lokaler Extern förhyrning Welcome Uppsala AB hyr ut lokal på Sjukhusvägen 2, 1A Extern förhyrning Uppsala kommuns Fastighets AB hyr ut garageplats nr 66, 3A43 LSU Interna hyreskontrakt inhyrda lokaler Intern förhyrning Projektavdelningen hyr lokal på Sjukhusvägen 2, 1A25 LSU Avtal inom Beställar- och controllerfunktionerna Avtalstecknare Hässelby blommor - Hyresavtal tretton stycken växtarrangemang Avtalstecknare Hässelby blommor - Växtserviceavtal Akademiska sjukhuset Avtalstecknare Hässelby blommor - Växtserviceavtal Kronoparksgården, Ulleråker Olle Ahnell, chef Fastigheter och Service Olle Ahnell, chef Fastigheter och Service Gunnar Götegård, förvaltare Thord Hägg, förvaltningsdirektör Thord Hägg, förvaltningsdirektör Thord Hägg, förvaltningsdirektör LSU LSU LSU LSU Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar Beviljade fastighetsinvesteringar Upprättande av Citectserver hus J Enköpings lasarett Fönsterrenovering hus A1 Akademiska sjukhuset Förläggning av fiber hus A Ängebygården Knivsta Byte av styr hus A, D och B Östhammars sjukhus Rolf Nilsson, tf chef Teknik Rolf Nilsson, tf chef Teknik Olle Henriksson, chef Systemförvaltning Thord Hägg, förvaltningsdirektör