FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 18 december 2014 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

Transkript

1 FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde den 18 december 2014 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr 134. Ärende Val av justerare. I tur: Sören Bergqvist (V) Tid för justering: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 135. Ekonomi- och verksamhetsrapporter PS Fastställande av förvaltningarnas budgetar och resultatmål 2015 PS Produktionsdirektörens rapport PS Uppföljning av vårdgarantin och kömiljarden PS Översyn av pågående och tänkbara direktinläggningsspår vid Akademiska sjukhuset 140. Redovisning av fortsatt arbete för bästa omhändertagande av personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning PS PS Överenskommelse för vårdnära service PS Tillsättande av gemensam arkivresurs och samlokalisering av räkenskapsmaterial PS Fastställande av förvaltningarnas internkontrollplaner 2015 PS Återrapportering av åtgärder för att överbrygga informationshinder i form av språksvårigheter PS Införande av ehälsotjänsten - Patientens noteringar PS Patientmatssituationen vid Akademiska sjukhuset PS Anmälan av delegationsbeslut PS Anmälan av inkomna skrivelser för kännedom 149. Tilldelningsbeslut nr 2 avseende städ- och vaktmästeritjänster PS

2

3 Bilaga. PS , Dnr PS Produktionsavdelningen Tord Jansson Tfn E-post Produktionsstyrelsen Ekonomi- och verksamhetsrapporter Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att lägga förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter för november månad 2014 till handlingarna - att åter uppdra åt sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset och sjukhuschefen för Lasarettet i Enköping att intensifiera arbetet med effektivisering av verksamheten i syfte att långsiktigt uppnå ekonomisk balans Ärendet Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott jämfört med budget på 271 miljoner kronor. Detta är en förbättring med jämfört med föregående prognostillfälle med 15 miljoner kronor. Akademiska sjukhuset kvarstår med ett förväntat ekonomiskt underskott på 290 miljoner kronor, där -190 miljoner kronor är godkänt av produktionsstyrelsen. Lasarettet i Enköping förbättrar sin prognos från ett förväntat underskott på 20 miljoner kronor till ett förväntat underskott på 11 miljoner kronor. Av Lasarettet i Enköpings underskott är - 7 miljoner kronor godkänt av produktionsstyrelsen. Förbättringen av det ekonomiska resultatet går att härleda ökade intäkter på drygt 6 miljoner kronor som beror på tidigare felaktigt registrerade vårdepisoder och 3 miljoner kronor minskade kostnader för underhåll av medicinteknisk utrustning, läkemedel samt övriga personalkostnader. Primärvården kvarstår med ett förväntat överskott på 8 miljoner kronor. Även Folktandvården kvarstår med ett förväntat överskott på 14 miljoner kronor. Hälsa och habilitering förbättrar sin prognos från ett förväntat nollresultat till ett förväntat överskott på 2 miljoner kronor. Huvudorsaken till den förbättrade prognosen är en ny bedömning av kostnadsläget för Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

4 2 (2) Förvaltning Progn Progn Förändr mnkr mnkr mnkr Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Folktandvården Hälsa och habilitering Summa hälso och sjukvård Landstingets resurscentrum Landstingsservice Summa service Summa totalt I samband med ekonomi- och verksamhetsrapporten för augusti månad 2014 (tertial 2 rapport) så fattade produktionsstyrelsen beslut om att uppdra åt sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att intensifiera arbetet med effektivisering av verksamheterna genom bland annat produktionsplanering, införande av schemaläggningsprogram med en tydlig koppling av bemanning mot faktiskt behov. Allt i syfte att långsiktigt uppnå ekonomisk balans. Samtidigt uppdrogs åt sjukhuschefen för Lasarettet i Enköping intensifiera arbetet med effektivisering av verksamheten med samma syfte. Båda dessa uppdrag kvarstår för sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset och sjukhuschefen för Lasarettet i Enköping. För en mer detaljerad redovisning och uppföljning av ekonomi, produktion och medarbetare hänvisas till Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen November 2014 samt respektive förvaltnings ekonomi- och verksamhetsrapport. Bilaga. Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter för November samt Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen.

5 Månadsrapport november 2014 Akademiska sjukhuset

6 2 (15) Sammanfattning Akademiska sjukhusets produktion går allt bättre vilket visar sig i bland annat ett högt antal operationer, förbättrade väntetider för både behandling och besök samt ett ökat antal öppna vårdplatser under hösten. Inför 2015 ser vi att denna positiva produktionsutveckling kommer att kunna fortsätta. Akademiska sjukhusets justerade ekonomiska resultat i perioden bedöms vara minus 94 miljoner kronor. Det redovisade resultatet för perioden är dock minus 19 miljoner kronor jämfört med budget. Sammantaget innebär detta att sjukhuset fortsatt har ett sämre resultat än budgeterat i perioden. De problem som Akademiska sjukhuset har med att nå en ekonomi i balans har inte så mycket att göra med de kostnadsökningar som vi redovisade som prio 2 och 3 i budgeten för 2014 utan på andra kostnadsökningar. Den elektiva vården har påverkats negativt av stängda vårdplatser på grund av inskolning av nyanställda samt att vi saknar sjuksköterskor. Vårdplatssituationen har förbättrats under hösten vilket börjat ge en positiv effekt på intäkterna. Vi har dock fortsatt stora problem med för få specialistsjuksköterskor framförallt inom operationsområdet. Situationen har ytterligare försämrats, bland annat inom neurodivisionen. Detta innebär att vi inte kunnat öka den elektiva produktionen och därmed möjligheten att klara budgeten för riks- och regionintäkterna. Inom psykiatrin har vi ökat öppenvårdsproduktionen vilket inneburit högre personalkostnader. Vi saknar specialistläkare vilket gör det svårt att hantera det allt större remissantalet och akutflödet utan hyrläkare. Personalkostnadsökningarna utöver budget beror huvudsakligen på effekterna av löneöversynen och de strategiska lönesatsningarna. Ökade kostnader för medicinskt material är en trend som fortsätter. Ökat antal laparaskopiska ingrepp, operationer med robot samt dyrare och mer specialanpassade implantat är kostnadsdrivande. Akademiska har ett tufft ekonomiskt läge 2014, även beaktat det budgeterade resultatet på minus 190 miljoner kronor. Sjukhuset behöver trots det göra resultatförbättringar för att klara en budget i balans. Åtgärdsplaner har tagits fram i syfte att åstadkomma en ekonomi i balans. Sjukhusledningen väljer efter att ha analyserat resultatet, beaktat kostnadsökningarna och bedömt åtgärdsprogrammet, att redovisa en oförändrad prognos på minus 100 miljoner kronor jämfört med budget. Sjukhusets målsättning är att effektivisera verksamheten och göra vad man kan för att uppnå en ekonomi i balans snarast möjligt. Ekonomi Senaste månadens utfall (november) Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Nettoresultatet i november är plus 63 miljoner kronor mot budget. Intäktssidan visar ett plus på 88 miljoner kronor och kostnadssidan ett underskott mot budget på 25 miljoner kronor. På kostnadssidan är det främst ökade kostnader för läkemedel, medicinskt material och inhyrd personal

7 3 (15) som står för underskottet. Överskottet på intäktssidan kan förklaras av en längre faktureringsperiod jämfört med vad som ursprungligen var planerat i budget, motsvarar bland annat cirka 40 miljoner kronor i riks- och regionintäkter. Produktionen under november månad når upp till budgeterade nivåer i DRG-poäng räknat. Ackumulerat utfall (januari-november) Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Akademiska sjukhusets ekonomiska resultat i aktuell period är -19 miljoner kronor i förhållande till periodens budget. Utfallet avviker positivt på intäktssidan (+48 mnkr) medan kostnadssidan visar en negativ avvikelse (-67 mnkr). Justerat resultat: Redovisade summa intäkter 48 Effekten av de uppbokningar som gjorts i bokslutet på motsvarande 48 miljoner kronor exkluderas. -48 Den redovisade rörliga ersättningen från HSS visar ett överskott mot budget på miljoner kronor. Eftersom det råder osäkerhet kring hur stor andel av denna intäkt som sjukhuset kommer att kunna tillgodoräkna sig vid årsskiftet väljer vi att tillämpa försiktighetsprincipen och därmed exkludera periodens budgetöverskott, utöver de 22 miljoner kronor som har erhållits i kösatsningsmedel, det vill säga 52 miljoner kronor exkluderas. Produktionen i DRG-poäng C-län är i inte i nivå med budget men årsprognosen är att producera enligt plan. Justerade summa intäkter -52 Redovisade summa kostnader. -67 Effekten av de uppbokningar som gjorts i bokslutet på motsvarande 25 miljoner kronor exkluderas. 25 Justerade summa kostnader -42 Resultat inkl justeringar: -94 Akademiska sjukhusets resultat i perioden bedöms utifrån de justeringar som gjorts i tabellen ovan vara minus 94 miljoner kronor, jämfört med minus 125 miljoner kronor i oktober. Den justerade resultatförbättringen sedan föregående månad återfinns på intäktssidan och är främst ett resultat av högre intäkter för C-länsvården och för riks- och regionvården, vilket beror på en längre faktureringsperiod än planerad i budget. Resultatförbättringen på intäktssidan neutraliseras något av ökade kostnader utöver budget för medicinskt material, köpt vård och inhyrd personal jämfört med föregående period. Förändringarna på intäkts- och kostnadssidan sedan föregående månad är i linje med lagd prognos men har föranlett en prognosförändring mellan resultatraderna inhyrd personal (-5 mnkr) och avskrivningar/nedskrivningar (+5 mnkr). Intäkter 48 mnkr (justerat -52 mnkr) På intäktssidan överstiger riks- och regionintäkterna periodens budget med 33 miljoner kronor. Exkluderas effekten av den uppbokning på närmare 48 miljoner kronor som gjordes i bokslutet samt effekten (cirka 40 mnkr) av en längre faktureringsperiod än budgeterat, avviker riks- och regionintäkterna i förhållande till budget med minus 56 miljoner kronor. Uppbokningen samt den längre faktureringsperioden måste beaktas då periodiseringen av divisionernas budgetar inte är anpassade till de nya bokslutsrutinerna, vilket innebär att fram till december kommer troligtvis riks- och regionintäkterna att uppvisa ett mer positivt resultat än förväntat. Dessa positiva

8 4 (15) effekter kommer troligtvis att elimineras i december då divisionernas budgetkrav är betydligt högre än övriga månader under året. Övriga intäkter, exklusive ALF, avviker positivt (2 mnkr) mot budget medan vi betraktar intäkterna från C-län, inklusive erhållna medel för kösatsningar på 22 miljoner kronor, i balans med budget i och med att produktionen på årsbasis prognostiseras ske enligt plan. Balanseringen av outnyttjade ALF-medel belastar resultatet på intäktssidan med -55 miljoner kronor. Motsvarande belopp återfinns på kostnadssidan varvid oförbrukade ALF-medel inte har någon nettoeffekt på resultatet. Fortsatta bemanningsproblem av vissa yrkeskategorier, färre vårdplatser än planerat på främst kirurg- och onkologdivisionen och evakueringen av neurodivisionen har påverkat den planerade produktionen, främst riks- och region, negativt under året. De divisioner som under större delen av året redovisat negativa avvikelser mot budget för riksoch regionintäkter är även fortsättningsvis i fokus, det vill säga kirurg- och onkologdivisionen, medicin- och thoraxdivisionen, kvinno- och barndivisionen samt neurodivisionen. Dessa divisioner har samtidigt en ökande genomsnittlig DRG-vikte per riks- och regionpatient, vilket tyder på en ökad vårdtyngd. Orsakerna till budgetunderskottet inom vissa verksamhetsområden på medicin- och thoraxdivisionen är främst en förändrad efterfrågan från externa kunder, vilket inneburit en förändring av patientmixen med negativ inverkan på intäkterna som följd, omställning av verksamheten pågår. Inom kvinno- och barndivisionen är intäktsproblematiken delvis ett kapacitetsproblem inom verksamhetsområdena barnkirurgi och neonatologi. Under sommaren har även barnmorskebristen på förlossningen påverkat produktionen och ekonomin. Inom kirurg- och onkologdivisionen ses en positiv utveckling av intäkterna jämfört med samma period föregående år, vilket till stor del är tack vare samarbetet med Lasarettet i Enköping samt ökat antal öppna vårdplatser under hösten. Vårdplatsbrist utöver planerat råder dock fortfarande inom främst verksamhetsområde kirurgi, vilket påverkar intäkterna negativt. Neurodivisionen har kapacitetsproblem, främst på neurokirurgen, och en viss oro finns för hur divisionen kommer att kunna producera så att intäktskravet för riks- och region infrias. Jämfört med föregående år ökar försäljningen av vård utanför C-län trots att inte det budgeterade intäktskravet för riks- och regionintäkter inte uppnås. De verksamhetsområden som ökar mest jämfört med föregående år är kirurgi, thorax, neurokirurgi, handkirurgi, öron- näsa och halssjukdomar samt barnkirurgi. Kostnader -67 mnkr (justerat -42 mnkr) Kostnadssidan visar en negativ avvikelse mot budget för samtliga resultatrader i tabellen ovan med undantag för avskrivningar/nedskrivningar som visar en positiv avvikelse på 24 miljoner kronor. Vid rapporteringen föregående månad visade kostnadssidan ett negativt utfall på 42 miljoner kronor. Det försämrade resultatet på kostnadssidan kan i princip förklaras av ökade personalkostnader, inklusive inhyrd personal, samt kostnader för läkemedel och medicinskt material. Den totala personalkostnaden visar ett underskott mot budget på 23 miljoner kronor, att jämföra med minus 19 miljoner kronor föregående rapporteringsperiod. Lönekostnader läkare visar ett positivt utfall på 14 miljoner kronor mot budget medan lönekostnader för övrig personal avviker negativt med 43 miljoner kronor. Underskottet för övrig personal härrör sig främst till ofinansierade personalkostnadsökningar under året för löneöversyn och strategiska lönesatsningar. Dessa personalkostnadsökningar kommer att fortsätta generera ett allt större underskott till dess helårseffekt nås nästa år. Övriga kostnader avviker negativt med minus 63 miljoner kronor mot budget.

9 5 (15) -Inhyrd personal avviker minus 23 miljoner kronor mot budget. Avvikelsen återfinns främst inom psykiatridivisionen, medicin- och thoraxdivisionen samt neurodivisionen. Av den totala kostnaden för inhyrd personal utgör 72 procent kostnader för läkare. Inom psykiatridivisionen pågår ett aktivt arbete med att långsiktigt minska behovet av inhyrd personal. Kostnaderna för inhyrd personal på medicin- och thoraxdivisionen är främst kopplad till bemanning av den tillfälliga avdelningen på 70 D2, som numera är stängd, och av att det funnits behov av inhyrd personal under sommaren för att klara platssituationen på sjukhuset. Detta behov kvarstår delvis, främst på specialmedicin. På neurodivisionen beror kostnaden för inhyrdpersonal främst på bemanningsproblem inom läkarsekreterarorganisationen. -Kostnader för medicinskt material överskrider periodens budget med 50 miljoner kronor. Framförallt driver ett ökat antal laparaskopiska ingrepp, operationer med robot och allt fler dyra implantat dessa kostnader. Samtliga divisioner uppvisar underskott men kirurg- och onkologdivisionen samt medicin- och thoraxdivisionen är även fortsättningsvis de divisioner som främst uppvisar avvikelser. Jämfört med samma period 2013 har kostnaderna för medicinskt material ökat med över 10 procent (48 mnkr) vilket är kostnadsökningar långt över uppräkningen av budget 2014 enligt LPIK. Främst ökar kostnaderna för implantat och medicinskt material jämfört med föregående år. Kartläggning av dessa kostnader ner på artikelnivå kommer att initieras på berörda divisioner. -Kostnaderna för läkemedel överskrider budget med 17 miljoner kronor. 50 procent av underskottet utgör kostnader utöver budget för specialdestinerade livsmedel, varav kostnader för moms utgör uppskattningsvis drygt 2 miljoner kronor. Kostnaderna för TNFalfahämmare fortsätter att öka och ökningen motsvarar hittills under året cirka 13 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har läkemedelskostnaderna ökat med drygt 5 procent, främst på medicin- och thoraxdivisionen (TNF-alfahämmare) och på kirurg- och onkologdivisionen. För 2014 har en investeringsram för utrustning på 378 miljoner kronor beviljats, varav 25 miljoner kronor avser beviljade medel för IT. Merparten av resterade beviljade medel hänför sig till ersättningsutrustning och en mindre andel avser investeringar kopplade till Framtidens Akademiska (FAS). Utfallet hittills i år uppgår till 121 miljoner kronor, vilket är 37 miljoner kronor lägre än samma period 2013 och 226 miljoner kronor lägre än periodens avsatta budget. I paritet med detta används inte hela avskrivningsutrymmet och avskrivningskostnaderna understiger därmed budget med 24 miljoner kronor. Årsprognos Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Akademiska sjukhusets prognostiserade årsresultat bedöms, även fortsättningsvis, till minus 100 miljoner kronor jämfört med budget. En prognosförändring mellan resultatraderna inhyrd personal (-5 mnkr) och avskrivningar/nedskrivningar (+5 mnkr) har gjorts i aktuell period, justeringen är neutral och påverkar därför inte den sammantagna årsprognosen. Resultatet har analyserats, kostnadsökningar har beaktats och effekter av åtgärdsprogrammet har vägts in i prognosbedömningen. Riks- och regionintäkter (-40 mnkr): Fortsatt kapacitetsbrist, främst specialistsjuksköterskor, med fortsatt stängda vårdplatser (49 st.), utöver plan som följd, vilket innebär svårigheter att öka den elektiva vården i den omfattning som är nödvändig för att klara intäktskravet för riks- och regionintäkter på årsbasis.

10 6 (15) Personalkostnader inklusive inhyrd personal (-65 mnkr): Personalkostnadsökningarna utöver budget beror huvudsakligen på effekterna av löneöversynen och de strategiska lönesatsningarna. Medicinskt material (-30 mnkr): Ökade kostnader för medicinskt material är en trend som fortsätter. Kartläggning av dessa kostnader har initierats på berörda divisioner. Kostnader för avskrivningar (+20 mnkr): Upphandlingsprocessen fungerar inte optimalt och kapaciteten på upphandlingsenheten har inte varit tillräcklig för att genomföra upphandlingar i den takt som önskas. I och med detta är vår bedömning att inte hela budgeten för avskrivningar kommer att utnyttjas. Kostnader för köpt vård (+15 mnkr): Flera divisioner har aktivt arbetat för att minskat kostnader för köpt vård vilket har gett resultat. Budgeten för året avseende investeringar uppgår till 378 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor för IT-utrustning. Under aktuell period har 32 procent av den totala investeringsbudgeten använts. Prognosen avseende investeringar för året är 150 miljoner kronor. Produktion Senaste månadens utfall (november) Under november månad har antalet stängda vårdplatser varit konstant, 49 stycken, med fortsatt mycket hög beläggning i slutenvården. Läkarbesök fortsätter att producera över budget och antalet övriga besök är lägre än budget. Antalet vårdtillfällen som inte DRG-registrerats har en större eftersläpning jämfört med november föregående år (cirka 400 slutenvårdstillfällen och cirka läkarbesök), vilket ger osäker effekt på DRG-poäng, avseende C-länsvård och riksoch regionvård. Försiktighetsprincipen gäller vid bedömning. Antalet DRG-poäng är i nivå med budget för C- länsvård och något under budget för riks- och regionvård i november (-170 DRG-poäng). Den slutna vården avviker 4,3 procent från budget med det vägs upp av en hög produktion av läkarbesök och dagsjukvård för C-länsvården. Övriga besök för C-länsvården avviker från budget med 3,3 procent där riks- och regionvården är något högre än månadens budgetnivå. I november hade sjukhuset i medeltal 786 disponibla vårdplatser, 20 vårdplatser fler än samma period I slutenvården var medelbeläggningen 95 procent (93 % 2013). Antalet vårddagar vilket är nästan fler vårdagar än 2013 (+ 4 %). Andelen planerad slutenvård minskar i november jämfört med november föregående år. Sammanfattningsvis har sjukhuset producerat mer vård än samma period föregående år och klarat månadens produktionsbudget mätt i DRG. Övriga besök avviker från denna trend. Kömiljarden Sjukhusets måluppfyllelse mot grundkravet för kömiljarden backar en aning i november avseende nybesök, preliminärt resultat i november är 66 procent, jämfört 68 procent föregående månad. Avseende operation och behandling ligger sjukhuset kvar på samma resultat som föregående månad. 70 procent av patienterna har inte väntat på sin operation/behandling mer än 60 dagar. Jämfört prestationskravet i kömiljarden och vårdgarantin de patienter som faktiskt varit på sjukhuset har 69 procent av patienterna i november fått sitt besök inom 60 dagar och 84 procent inom 90 dagar. Avseende operation och behandling har 66 procent av patienterna fått sin behandling inom 60 dagar och 81 procent inom 90 dagar.

11 7 (15) Ackumulerat utfall (januari-november) Sjukhusets ackumulerade DRG-produktion är DRG-poäng (-2,4 %) lägre än budget till och med november månad 2014, ( DRG-poäng i oktober). Antalet övriga besök understiger budget med besök (-3,3 %), ( besök i oktober). Redovisningen är exklusive barnspecialistmottagningarna och vårdval samt den produktion som ännu inte DRG-satts (se även tabell nedan). Drygt 400 fler vårdtillfällen och fler läkarbesök är inte DRGregistrerade jämfört med samma period föregående år vilket ökar osäkerheten något i bedömningen av resultatet. Bristen på medicinska sekreterare bedöms vara en av orsakerna till detta. Förändring mot föregående månad bedöms till stor del bero på periodiseringseffekter. Avvikelsen mot ackumulerad budget hänförs till knappt hälften av effekter av psykiatrins omstrukturering i slutenvården (900 DRG-poäng) vilket även påverkar C-läns intäkterna. Slutenvård/ Öppenvård Ack Budget kontakter 2014 Antal kontakter 2014 Diff ack utfall ack budget Antal kontakter 2013 Antal kontakter Ack Budget DRG 2014 Vägd DRG inkl ej DRG-satta 2014 Diff ack utfall ack budget Vägd DRG inkl ej Diff DRG-satta 2013 Sluten vård Dagsjukvård Läkar besök Övriga besök Sa: Slutenvård Slutenvården har ett underskott på DRG-poäng ( DRG-poäng i oktober) jämfört med budget vilket framförallt är en effekt av att: under perioden januari till november hade sjukhuset i genomsnitt drygt 20 vårdplatser (- 3 %) färre öppna jämfört med föregående år samma period. Det är dock en ackumulerad förbättring med 5 vårdplatser jämfört med oktober i år. Under hösten har produktionen ökat när antalet stängda vårdplatser minskar både jämfört våren 2014 och hösten 2013 men fortfarande inte helt i nivå med budget den ackumulerade beläggningen i den somatiska vården är fortsatt hög (95 %) jämfört med föregående år (92 %). Antalet överbeläggningar under perioden januari till november är 3 procent av de disponibla vårdplatserna och är 32 procent fler jämfört med föregående år medelvårdtiden per patient är 5,2 dagar vilket är något lägre än 2013 genomsnitts-drg per patient har ökat med 3 procent i den somatiska slutenvården, vilket tyder på att vi har haft mer resurskrävande patienter. Framförallt ökar snittvikten på kvinno- och barndivisionen (5 %) och medicin och thoraxdivisionen (4 %). Verksamhetsområdena neonatologi (20 %), njurmedicin (13 %), plastikkirurgi (12 %) och brännskadecentrum (10 %), har ökat sitt genomsnitts DRG med 10 procent eller mer omstruktureringen av den psykiatriska slutna vården fortsätter. Vilket innebär nya behandlingssätt med kortare medelvårdtider men med ökade sammantagna resurser. Det har bland annat fått den effekten att DRG inte speglar psykiatrins verksamhet. Genomsnitts DRG per slutenvårds patient har minskat med 17 procent trots en förväntad DRG ökning per patient - särskilt med hänsyn tagen till att antalet vårdplatser minskat. Sjukhuset uppskattar denna effekt till drygt 900 DRG-poäng tom november 2014 jämfört med 2013 produktionen förskjuts fortlöpande från slutenvård till öppenvård. I slutenvården har 700 färre patienter behandlats samtidigt har drygt fler patienter behandlats av läkare i öppenvården, när hänsyn tagit3 till omorganisationer

12 8 (15) En effektivisering i slutenvården sker fortlöpande genom minskade medelvårdtider och att genomsnittspatienten har en något högre DRG-poäng i jämförelse mot föregående år. Ytterligare åtgärder är att sjukhuset i ökande omfattning polikliniserar vården från sluten- till öppenvård. En effektivisering sker även genom att vård som tidigare utfördes av läkare överförs till andra personalkategorier såsom sjuksköterskor och sjukgymnaster. Öppenvård Antalet läkarbesök inklusive dagsjukvård understiger budget med besök (-1,4 %), exklusive barnspecialistmottagningarna och vårdval. DRG-poängen överstiger budget med 811 poäng (3,4 %). Övriga besök understiger budget med besök (-3,3 %) och utfallet är drygt fler besök än samma period föregående år. Underskottet av antalet läkarbesök är av budgetteknisk karaktär medan underskottet av övriga besök bedöms delvis vara en effekt av andra behandlingsstrukturer. Samtidigt har fler patienter behandlats i öppenvården jämfört med samma period C-länsvård Sjukhusets ackumulerade vårdproduktion för DRG understiger budget med poäng till och med november 2014 ( DRG-poäng till och med oktober). Avvikelsen mot ackumulerad budget hänförs till merparten av effekter av psykiatrins omstrukturering i slutenvården (900 DRG-poäng) vilket även påverkar C-läns intäkterna. Slutenvården producerade 4,7 procent färre DRG-poäng än budgeterat medan läkarbesöken och dagsjukvården tillsammans producerade 3,5 procent fler DRG-poäng än budgeterat. Antalet patienter som behandlats inom slutenvården har minskat med 600 patienter medan den ökar inom öppenvården med fler patienter jämfört med föregående år när hänsyn tas till organisatoriska förändringar. Antalet övriga besök understiger budget med besök (- 3,2 %), ( besök i oktober). Produktionen ökar med drygt besök jämfört med föregående år. Bedömningen är att sjukhuset kommer att producera i nivå med C-läns DRG -beställningen för den somatiska vården, inklusive den utökade beställningen. Antalet läkarbesök/dagsjukvårdsbesök kommer i princip att uppnås (cirka besök, -0,5 %) Däremot kommer vi inte att uppnå antalet kontakter för öppenvården för övriga besök.

13 9 (15) Slutenvård/ Öppenvård Ack Budget kontakter 2014 Antal kontakter 2014 Diff ack utfall ack budget Antal kontakter 2013 Antal kontakter Ack Budget DRG 2014 Vägd DRG inkl ej DRG-satta 2014 Diff ack utfall ack budget Vägd DRG inkl ej Diff DRG-satta 2013 Sluten vård Dagsjukvård Läkar besök Övriga besök Sa: Akademiska sjukhuset Utfall Beställnig Beställning C-län ackum. ackum. Utfall föreg år ackum. Utfall jmf Utfall jmf beställning föreg år % % Totalt antal producerade DRG-poäng exkl övriga besök ,0% -0,8% DRG-poäng sluten vård ,7% -3,3% Övriga besök, sjukvårdande behandling, antal ,2% 2,4% Vårdval Sjukhuset förväntas att producera i ungefär i nivå med utfall 2013 vilket är divisionernas planer för Akademiska sjukhuset Vårdval Ack. Utfall 2013 Ack. Utfall 2014 Diff i% Katarakter antal läkarbesök ,1% Katarakter dagsjukvård ,1% Katarakter läkarbesök DRG-poäng ,9% 354 Övriga besök katarakter ,5% Övriga besök ögonbottenfotografering ,2% Övriga besök ljusbeh helår ,4% Gynekologi läkarbesök Antal Gynekologi läkarbesök DRG-poäng Utfall helår 2013 Strukturersättning I strukturersättning för 2014 har sjukhuset övertagit barnspecialistmottagningarna i länet från Primärvården. Produktionen ingår inte i produktionsbudgeten utan redovisas särskilt. Till och med oktober har mottagningarna i genomsnitt haft drygt 750 läkarbesök och 660 övriga besök. Akademiska sjukhuset Barnspecialistmottagningar C-län Ack. Utfall 2014 Årsprognos Utfall helår 2013 DRG-poäng Läkarbesök 613 Antal Läkarbesök Antal övriga besök Riks- och regionvård Antal DRG-poäng inom riks- och regionvården är ackumulerat minus 3,7 procent jämfört mot budget, DRG-poäng, (-3,7 % tom oktober), och antalet övriga besök är minus 2,4 procent

14 10 (15) jämfört mot budget, -982 besök (-6,1 % tom oktober), Den genomsnittliga DRG-vikten inom slutenvården har ökat med 2,9 procent samtidigt är andelen kontakter som inte DRG registrerats högre än föregående år vilket skapar en osäker faktor. Det är viktigt att påpeka att produktionens vårdtyngd inte är samstämmig med DRG eftersom bland annat andelen ytterfall för riks- och regionvård överstiger normalfördelningen för riket. Medelvårdtiden för riks- och regionvården är låg vilket får till effekt att resurserna intensifieras för denna grupp så att de kan eftervårdas i sitt hemlandsting. Sammantaget medför detta att DRG utfallet är en indikator på vilken typ av vård som bedrivs för riks- och regionpatienter och det ekonomiska utfallet ger en bättre bild av vårdtyngden. Slutenvård/ Öppenvård Ack Budget kontakter 2014 Antal kontakter 2014 Diff ack utfall ack budget Antal kontakter 2013 Antal kontakter Ack Budget DRG 2014 Vägd DRG inkl ej DRG-satta 2014 Diff ack utfall ack budget Vägd DRG inkl ej Diff DRG-satta 2013 Sluten vård Dagsjukvård Läkar besök Övriga besök Sa: Årsprognos Produktionsresultatet för de tre höstmånaderna visar en positiv ökning av produktionen samt att antal operationer ökar i kombination att målen för köerna klaras till ökande andel. En sammantagen bild ger att sjukhuset sakta återhämtar sig vilket ger en positiv produktionsutveckling inför Prognosen är att Akademiska sjukhuset kommer att producera i enlighet med budget för C- länsvården i den somatiska vården, förutom för övriga besök, och att köerna kommer att kortas 2014, jämfört med hösten 2013 och våren I och med att sjukhusets personalförsörjning har förbättrats under hösten så har den slutna vården i stort sett producerat enligt plan för den somatiska vården under hösten. Den psykiatriska vården producerar något högre än föregående år men omstruktureringen av verksamheten samt tillkortakommandet vad gäller nuvarande DRG ersättning för psykiatrisk vård medför att budget inte uppnås. För riks- och regionvården kommer mer vård att produceras än föregående år, men inte i nivå med budget. Det är framförallt slutenvården samt omstruktureringen mellan sluten- och öppenvård som påverkar resultatet. Nyckeltalet Lika eller minskad kostnad per DRG kommer inte att uppnås Detta beror på att kostnaderna ökar mer än uppräkning för personalkostnaderna till följd av ökade lönekostnader, lönerevision, strukturella förändringar samt ökade övriga kostnader främst hyreskostnader, medicinskt material och läkemedel. DRG-systemet beskriver inte psykiatrins verksamhet (se även ovan), vilket även bekräftas av Socialstyrelsen.

15 11 (15) Akademiska sjukhuset Utfall Budget Utfall Utfall föreg Utfall jmf år Total produktion, C-län, Riks&Region inkl LOV och barnspecmottagningarna ackum. ackum. jmf budget % föreg år % Totalt antal producerade DRG-poäng ,5% -0,9% DRG-poäng sluten vård ,7% -2,4% DRG-poäng läkarbesök inkl dagsjukvård, kirurgi, medicin ,3% 3,0% DGR-poäng sjukvårdande behandling Vårddagar, antal ,2% Vårdtillfällen, antal ,7% -3,7% Dag-sjukvård, kirurgi, medicin, antal ,6% 0,5% Läkarbesök, antal ,4% 2,5% Sjukvårdande behandling, antal Övriga besök, antal ,3% 1,8% Totalkostnad / producerad DRG ,4% 8,3% Antal producerade DRG-poäng / årsarbetare inkl inhyrd personal 16,0-16,7-4,4% Personalkostnad inkl inhyrd personal / antal producerade DRG-poäng ,5% 8,6% Medarbetare Senaste månadens utfall (november) I november var antalet stängda vårdplatser något lägre än föregående månad. Fortfarande är dock fler vårdplatser än beräknat stängda framförallt på grund av kapacitetsbrist, framförallt på kirurg- och onkologidivisionen. Jämfört med november föregående år har sjukhuset 195 fler månadsarbetare i den kliniska verksamheten. Det saknas operationssjuksköterskor - framförallt på neurodivisionen. Belastningen på den slutna vården är fortsatt hög vilket påverkar bemanning och arbetsmiljö i den slutna vården. Positivt är att den somatiska vården hade 20 fler disponibla vårdplatser öppna under november i år jämfört med föregående år. Samtidigt var beläggningen högre, 96 procent att jämföras med 94 procent i november föregående år. Antalet överbeläggningar har ökat med 7 procent jämfört med samma månad föregående år. Sammantaget påverkar detta behovet av en ökad bemanning på slutenvårdavdelningarna. Ackumulerat utfall (januari-november) och årsprognos Akademiska sjukhuset har på några slutenvårdsavdelningar med traditionellt hög personalomsättning en fortsatt ansträngd personalförsörjningssituation för sjuksköterskor. Även på anestesioch operationsenheter har man kapacitetsbrist. Positivt är att personalförsörjningsläget har förbättrats. Därmed sjunker andelen stängda vårdplatser, men inte i den takt som planerats, även operationskapaciteten är lägre än plan. Till och med november har 3 procent färre vårdplatser varit öppna i den somatiska vården i jämförelse med samma period föregående år (4 % i oktober). Till och med november har sjukhuset successivt ökat antalet månadsanställda och för närvarande har sjukhuset drygt 141 fler månadsanställda (142 fler i oktober) jämfört med januari 2014 med en personalomsättning på knappt 10 procent. Under året har sjukhuset ökat med 59

16 12 (15) fler tillsvidareanställda sjuksköterskor jämfört med januari 2014 med en personalomsättning på över 10 procent. Beräkning har gjorts utifrån headcount rapporten och kan inte jämföras mot tidigare års data. *Alf verksamhet och driftprojekt Sjukhuset har ökat med i genomsnitt 207 årsarbetare jämfört med 2013 varav ALF-tid och externa projekt är 15 årsarbetare fler. Återstår 192 årsarbetare varav barnspecialistmottagningarna som flyttats över från Primärvården ökar närvarotiden med knappt 22 årsarbetare och effekt av övertagandet av närpsykiatrin i Enköping är 7 årsarbetare (se tabell nedan). Förändring av närvarotid mätt i antalet årsarbetare mellan ackumulerat tom november (exklusive ALF-verksamhet, driftprojekt och externa projekt) Yrkesgrupp AS totalt Förändring i % Varav barnspec mott. och psykiatrin i Enköping Läkare 28 3,4% 1 Sjuksköterska 72 4,2% 11 Usk/skötare mfl 44 3,1% 1 Ledning 9 3,7% 0 Adm/handläggare 12 2,2% 4 Psykolog 13 14,8% 10 Övrigt 16 2,3% 2 Summa AS Övertiden har ökat med 7 årsarbetare (7 %) jämfört med föregående år men har en avtagande trend. Samtidigt har antalet timanställda ökat med 4 årsarbetare. Främsta anledning till ökningen av övertid är en kraftig ökning under sommarmånaderna. I november är övertiden i nivå med samma period föregående år och tendensen är att den minskar något. Även arbetad tid under jour och beredskap har ökat med 6 årsarbetare (5 %) jämfört med föregående år.

17 13 (15) Timlönekostnaden ökade med 3,2 procent för perioden. Årets löneöversyn blev i genomsnitt 3,5 procent där främst sjuksköterskegruppen fick särskilda satsningar vilket översteg den budgeterade nivån men bedömdes vara en nödvändig satsning för att kunna behålla och rekrytera personal. Även den allmänna lönenivån vid nyanställning av sjuksköterskor har också ökat betydligt. Sjukfrånvaron till och med november är 5 procent vilket är 0,2 procentenheter högre jämfört med Långtidssjukfrånvarons ökning har planat ut medan korttidssjukfrånvaron ökar mer än förväntat. Sjukhuset kommer inte kunna uppnå målet med en sjukfrånvaro på 4,6 procent för Kostnaderna för inhyrd personal för perioden till och med november är 42 miljoner kronor vilket är 23 miljoner kronor högre än budget. Sjukhuset prognostiserar en avvikelse från årsbudget med 24 miljoner kronor. Psykiatridivisionen har merparten av underskottet för inhyrd personal. I det prognostiserade underskottet ingår kostnader för den medicinavdelning som tillfälligt öppnades under våren, som bemannades av hyrsjuksköterskor samt för medicin- och thoraxdivisionens sommarbemanning av vissa vårdplatser. Även neurodivisionen har fått en eskalerande kostnad för inhyrd övrig personal på grund av bemanningsproblem inom läkarsekreterarorganisationen. Sjukhuset kommer att även under 2015 fortsatt att ha fokus på personalförsörjningen på kort och långsikt. Sjukhuset lämnade i våras ett programförslag till produktionsstyrelsen om arbetet med att åtgärda obalansen Eftersom resursbristen på specialistsjuksköterskor och vissa läkarspecialiteter är av nationell karaktär och förväntas bestå under 2015, är det särskilt viktigt att utveckla nya arbetssätt och att kontinuerligt arbeta med långsiktiga aktiviteter för att förbättra arbetsmiljö och säkra vårdproduktionen. Samtidigt går vi in i 2015 bättre bemannade jämfört med årsskiftet 2013/2014. Men det återstår mycket arbete med att få en stabil personalförsörjningssituation. Akademiska sjukhuset Utfall Riktvärde/Mål/ Nyckeltal medarbetare 2014 Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 3,2 % - - Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 3,6 % - - Total sjukfrånvaro, % 5,0 % 4,60 % 4,8 % Inhyrd personal, mnkr 42 mkr 21 mkr 45 mkr Bilagor 1. Årsprognos

18 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Akademiska sjukhuset tkr Utfall Budget Utfall Budget Utfall Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS ) Fast ersättning från HSS ) Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter ) Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare ) Lönekostnader övrig personal ) Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal ) Vårdval specialistvård Köpt vård ) Läkemedel ) Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material ) Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader ) Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar ) Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Noter prognos: 1) Utökad beställning på 22,1 mnkr. Prognosförändringen är i balans. 2) Återbetalning av målrelaterad ersättning från 2013 (-1,9 mnkr) samt en bedömd återbetalning av målrelaterad ersättning 2014 (-13,5 mnkr). Prognosförändringen är i balans. 3) Fortsatt brist på ssk och fortsatt stängda vårdplatser utöver plan innebär svårigheter att klara den elektiva vården varvid intäktskravet för riks- och regionintäkter prognostiseras att undersiga budget med -40 mnkr. 4) Detaljerad redovisning per kontogrupp, återfinns nedan. Övriga intäkter belastar resultatet med -56 mnkr mot budget. Detta beror främst på uppbokningar av ej utnyttjade ALF-medel. 5) Prognosen för läkarlöner förväntas ge ett överskott mot budget på 8 mnkr. Varav 10 mnkr utgör ett överskott mot budget för ej uttagen ALF-tid och 2 mnkr utgör ökade kostnader pga den utökade beställningen. 6) Personalkostnader utöver budget pga effekter av lönerevision och strategiska lönesatsningar utgör 51,3 mnkr av prognosen medan 1,3 mnkr står för utökade kostnader för den utökade beställnignen. 7) Kostnaderna för inhyrd personal prognostiseras överstiga budget med 24 mnkr. Kostnadsökningarna återfinns inom psykiatridivisionen, medicin- och thoraxdivisioen samt neurodivisionen. 8) Budgeten för köpt vård prognostiseras ett överskott på 15 mnkr. Flera divisioner har arbetat aktivt med att sänka kostnaderna för köpt vård. 9) Kostnadsökningar pga den utökade beställningen. 10) Ökat antal laparoskopiska ingrepp, operationer med robot och dyra implantat är kostnadsdrivande (30 mnkr). 1 mnkr utgör ökade kostnader pga den utökade beställningen. 11) Detaljerad redovisning per kontogrupp, återfinns nedan. Prognosförändringen avser ökade kostnader pga den utökade beställningen. 12) Investeringar genomförs inte i den takt som planerats vilket medför att budgeten för avskrivningar inte nyttjas. Prognosen är därför 20 mnkr lägre än budgeterat.

19 4) Övriga intäkter Utfall Utfall Helår Alf medel Försäljning av hälso och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader Utfall Utfall Helår Köp av hälso och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD kostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi med mera Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resekostnader Information och PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader Förlust vid avyttring och utrangering av anläggtillgångar

20 Månadsrapport November 2014 Lasarettet i Enköping

21 2 (9) Ekonomi Senaste månadens utfall November månads resultat landade på 9,5 miljoner kronor vilket är en positiv avvikelse mot budget med 8,5 miljon kronor. Resultatförbättringen är främst att härröra till intäkter för producerad c-länsvård som överstiger budget med 7,5 miljon kronor i perioden vilket förklaras av omgruppering av patienter med multidisciplinär rehabiliteringskod. Förvaltningsexterna röntgenintäkter understiger budget med 0,4 miljoner kronor. Personalkostnader understiger budget med 1,4 miljoner kronor och kostnad för inhyrd personal ligger 0,5 miljon kronor över budget i perioden. Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget % Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Ackumulerat utfall Lasarettets ackumulerade utfall till och med november är -9,9 miljoner kronor vilket är 7,6 miljon kronor högre än budget. Intäkterna ligger 3 miljoner kronor över budget. Riks- och regionvårdsintäkter ligger 4,6 miljoner kronor under budget vilket till största delen förklaras av en högre budgeterad c-länsproduktion än beställning motsvarande 6,9 miljoner kronor. Den rörliga c-länsintäkten ligger 13,2 miljoner kronor över budget varav ersättning inom vårdavtal ligger 22,1 miljoner kronor över budget medan vårdvalsintäkter avviker negativt med 8,9 miljoner kronor. Detta förklaras av en hög produktion vid den kirurgiska verksamheten, vilket beskrivs under produktionsavsnittet. Förvaltningsexterna röntgenintäkter avviker negativt mot budget med 7,3 miljoner kronor i perioden, se årsprognos. Fast ersättning från HSS avviker mot budget med -0,3 miljoner kronor till följd av ej uppnådda tillgänglighetsmål. Lasarettet har budgeterat för ett bortfall motsvarande 6 månader. Kostnaderna ligger 4,6 miljoner kronor under budget i perioden. Personalkostnaden inklusive inhyrd personal ligger 4,2 miljoner kronor under budget till följd av vakanta tjänster. Utfallet för personalkostnad exklusive inhyrd personal ligger i perioden 9 miljoner kronor under budget. Verksamheternas vakansutrymme har till stor del använts för finansiering av övertids-, vikariesamt sjuklönekostnad. Utfallet för inhyrd personal är 10,3 miljoner kronor vilket är 4,8 miljoner kronor över budget. Kostnadsökningen är främst inom Kirurgavdelningen och IVA där bristen på sjuksköterskor är påtaglig. Kostnaden för medicinskt material fortsätter att öka. Utfallet ligger 4,5 miljoner kronor över budget och 4,8 miljoner kronor över föregående års utfall motsvarande period. 1,3 miljoner kronor av överskridandet förklaras av dyra implantat för vissa operationer som utförs inom ramen för samarbete med Akademiska sjukhuset. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget % Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Årsprognos Lasarettet prognostiserar ett resultat på -10,6 miljoner kronor vilket är en resultatförbättring med 9,7 miljoner kronor jämfört med föregående månadsrapport och 3,6 miljoner kronor sämre än budget. Intäkterna beräknas öka med 6,4 miljoner kronor varav 5,6 miljoner kronor förklaras av

22 3 (9) en retroaktiv korrigering av felaktigheter i administrationen kring strokevården där de multidisciplinära ronderna och den multidisciplinära rehabiliteringen på strokeavdelningen. Kostnaderna prognostiseras till 3,3 miljoner kronor under tidigare prognos till följd av lägre kostnader för reparation och underhåll av medicinteknisk utrustning, läkemedel samt övriga personalkostnader. En utvärdering av den ekonomiska effekten av lasarettets samarbete med Akademiska sjukhuset har genomförts under hösten. Utvärderingen visar att den totala nettoeffekten för lasarettet kommer att motsvara cirka -4,5 miljoner kronor i utebliven produktion för Lasarettet bedömer, trots den negativa ekonomiska effekten, samarbetet som en viktig framgångsfaktor både ur ett förvaltningsperspektiv och ett landstingsperspektiv. Dock befarar lasarettet att det föreligger en väsentlig risk för att samarbetet medför negativa konsekvenser för övrig verksamhet om inte den ekonomiska aspekten hanteras. Lasarettet har ansökt om finansiering för produktion utöver beställning motsvarande 630 DRG. Prognosen för kirurgiskt centrum pekar på en överproduktion motsvarande 480 DRG-poäng till ett ekonomiskt värde av 17,8 miljon kronor inom ramen för vårdavtal. Orsaken till överproduktionen har beskrivits närmare i ansökan och förklaras med operationssamarbetet med Akademiska sjukhuset samt ett antal protesoperationer som inte bedömts som vårdvalsoperationer. Det senare innebär att lasarettet kommer att utföra totalt antal protesoperationer enligt planering men inte kommer att uppnå volymen inom ramen för vårdval. Bedömningen är att ca 360 protesoperationer kommer att utföras inom ramen för vårdval vilket är 220 färre än planerat. Inom det medicinska verksamhetsområdet har lasarettet budgeterat och planerat för 167 DRG över beställning. Den ökade produktionen är planerad inom mottagningsverksamheten med syfte att korta väntetiden för både ny- och återbesök. Lasarettet prognostiserar att verksamhetsområdet tappar ca 17 DRG mot planering men kommer att utföra 150 DRG över beställning. Den landstingsgemensamma prismodell för Bild och funktionsmedicin som införts under året innebär lägre förvaltningsexterna intäkter för lasarettets Radiologiskt centrum. Vid beräkning av årseffekten bör volymförändringar beaktas vilket komplicerar prognosen men den uppskattas till mellan -8 och -12 miljoner kronor varvid lasarettet återgår till tidigare prognos på -10 miljoner kronor varav ca 8 miljoner kronor bedöms som landstingsintern transferering och 2 miljoner kronor som landstingsextern intäktsförlust. Återbetalning av målrelaterad ersättning uppgår för 2014 till 1,3 miljoner kronor vilket är 950 tusen kronor mer än budgeterat. Lasarettet har i budgeten tagit höjd för att tillgänglighetsmålen inte kommer att nås 6 av de 24 månaderna men gör bedömningen att målen endast kommer att uppnås 8 månader av 24 månader vilket är 10 månader färre än budgeterat. Målet gällande säkerställande av god hjärtsjukvård i form av kvalitetsindexpoäng kommer inte att nås vilket innebär en återbetalning med 300 tusen kronor. Personalkostnaden beräknas understiga budget med 6,3 miljoner kronor till följd av vakanta tjänster gällande specialistläkare, sjuksköterskor och chefsläkare. Kostnaden för inhyrd personal prognostiseras till 11,2 miljoner kronor vilket är 5,2 miljoner kronor över budget och 2,8 miljoner kronor över föregående års resultat. Lasarettet har budgeterat 2,2 miljoner kronor till inhyrd personal för att frigöra egen personal till utvecklingsarbete men på grund av det ekonomiska läget ser lasarettet ingen möjlighet att genomföra dessa under året utan det får planeras in i nästkommande år. Kostnadsutvecklingen för medicinskt material är som tidigare påpekats fortsatt stigande. Lasarettet prognostiserar ett utfall på 6,3 miljoner kronor över budget varav 1,4 miljoner kronor är direkta kostnader för dyra implantat till operationer som utförs av Akademiska sjukhuset och som inte har finansieringstäckning via DRG-ersättning. Förskjuten tidplan gällande ombyggnationer samt entreprenörs övertagande av matsal medför att hyreskostnaden beräknas till 1,5 miljoner kronor under budget.

23 4 (9) Prognosen för övriga kostnader revideras med 1 miljon kronor och beräknas balanseras mot budget. Kostnader för köpta sjukvårdstjänster i form av läkartjänster från andra landsting vilket är budgeterat som en personalkostnad beräknas balanseras av minskade kostnader för reparation och underhåll av medicinteknisk utrustning. Investeringsplanen kommer att nås även om vissa investeringar förskjutits i tid vilket medför att avskrivningskostnaderna beräknas till 0,5 miljoner kronor under budget. Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget % Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Produktion Senaste månadens utfall Lasarettet justerade produktionsplanen i april utifrån fortsatt trend mot ökad öppenvård och minskad slutenvård. I förhållande till planering ligger både öppenvårds- och slutenvårdsproduktionen under planering i perioden. En retroaktiv korrigering av felaktigheter i administrationen kring strokevården där de multidisciplinära ronderna och den multidisciplinära rehabiliteringen på strokeavdelningen inte registrerats och kodats korrekt trots omfattande multidisciplinär rehabilitering har genomförts under föregående period vilket även har påverkat tidigare utfall. Lasarettet i Enköping Utfall Budget Utfall jmf Utfall föreg Utfall jmf Total produktion, C-län, år budget % månad månad föreg år % Riks&Region samt LOV Totalt antal producerade DRG-poäng ,5% -12,0% DRG-poäng sluten vård ,2% -1,9% DRG-poäng läkarbesök inkl dagsjukvård, kirurgi, medicin ,0% -23,0% DGR-poäng sjukvårdande behandling % 0,0% Vårddagar, antal ,3% Vårdtillfällen, antal ,0% 0,7% Dag-sjukvård, kirurgi, medicin, antal Läkarbesök, antal ,6% -17,6% Sjukvårdande behandling, antal Övriga besök, antal ,8% -1,5% Totalkostnad / producerad DRG ,0% 14,3% Antal producerade DRG-poäng / årsarbetare inkl inhyrd personal Personalkostnad inkl inhyrd personal / antal producerade DRG-poäng 1,69 1,87-9,5% ,6% 17,1%

24 5 (9) Slutenvård C-län exkl. vårdval: Under november har 385 slutenvårdstillfällen och 391 DRG utförts vilket är 32 DRG över plan. Vårdval: I november utfördes 72 vårdtillfällen inom vårdval höft- och knäproteser vilket är 22 vårdtillfällen över plan. Öppenvård C-län exkl. vårdval: 3467 läkarbesök och 297 DRG har utförts i perioden vilket är 268 besök och 34 DRG under plan och 50 läkarbesök och 20 DRG under beställning. Vårdval: 77 läkarbesök inom vårdval höft- och knäproteser har utförts under november vilket är 41 färre än planerad produktion. Inom vårdval gynekologi har 194 läkarbesök utförts vilket är 31 läkarbesök över plan. Ackumulerat utfall Lasarettet har under årets inledning haft svårt att uppnå planerad produktion på grund av bemanningsproblem av vissa specialistkompetenser men har efter sommaren kommit i paritet med planering. Jämfört med motsvarande period föregående år har lasarettet en betydande högre produktionstakt vilket dels förklaras av att 2013 års produktion låg med tyngd på senare delen av året med anledning av ombyggnation på operationsenheten som färdigställdes sensommaren I maj installerades en ny CT kamera som var behäftad med fel vid leverans, vilket krävde omfattande reparation. Extrakörningar under helger och kvällar räddade dock produktionen och resultatet blev till och med något över önskad nivå under sommaren. Lasarettet i Enköping Utfall Budget Utfall jmf Utfall föreg Utfall jmf Total produktion, C-län, år budget % ackum. ackum. föreg år % Riks&Region samt LOV Totalt antal producerade DRG-poäng ,3% 5,4% DRG-poäng sluten vård ,8% 9,0% DRG-poäng läkarbesök inkl dagsjukvård, kirurgi, medicin ,6% 1,0% DGR-poäng sjukvårdande behandling ,0% 0,0% Vårddagar, antal ,7% Vårdtillfällen, antal ,5% 1,3% Dag-sjukvård, kirurgi, medicin, antal Läkarbesök, antal ,7% 0,6% Sjukvårdande behandling, antal Övriga besök, antal ,1% 4,6% Totalkostnad / producerad DRG ,3% 0,4% Antal producerade DRG-poäng / årsarbetare inkl inhyrd personal 1,79 1,75 2,4% Personalkostnad inkl inhyrd personal / antal producerade DRG-poäng ,6% 0,8%

25 6 (9) Slutenvård C-län exkl. vårdval: Slutenvårdsproduktionen fram till och med november ligger 490 DRG över plan och antal vårdtillfällen ligger 27 vårdtillfällen över plan. Inom de akutmedicinska verksamheterna har antal vårdtillfällen minskat till följd av ökad poliklinisering och ligger i perioden 36 DRG och 294 vårdtillfällen under plan vilket balanseras upp av en ökad produktion inom de kirurgiska specialiteterna. Vårdval: Lasarettet är en aktör i vårdval höft- och knäproteser. Till och med november har 312 operationer utförts vilket är 227 operationer färre än plan plan. Antalet förklaras dels av att vårdåtaganden initierades innan vårdval infördes , bristfälligt remissunderlag samt att många patienter valt att vänta eller att det förelegat medicinska skäl att avvakta med operation. En överenskommelse träffades med Hälso- och sjukvårdavdelningen att inte avvisa remisser som saknade uppgift om vårdval. Remisser inom ASA 1-2 skulle av lasarettet klassas som att patienten valt att avstå sin möjlighet att välja vårdgivare. Ett flertal av dessa bristfälliga remisser felregistrerades. Remissregistreringen förbättrades under senhösten 2013 och informationen till remittenterna kompletterades i mars 2014 av Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Ett arbete med att identifiera och rätta upp de felaktiga registreringarna slutfördes före sommaren. Principen för rättning var att alla remisser som anlänt efter och som klassas som ASA1-2 ändrades till vårdval. En oväntat stor andel besök och vårdtillfällen härrörde från perioden före Även antalet forskningspatienter opererade på lasarettet av operatörer från Akademiska har inverkat på fördelningen mellan vårdval och vårdavtal. Öppenvård C-län exkl. vårdval: Läkarbesök ligger 102 DRG och 1289 läkarbesök under plan men 51 DRG och 1064 läkarbesök över beställning. Antal övriga besök 241 över plan. Vårdval: 776 öppenvårdsbesök inom vårdval höft- och knäproteser har utförts under året vilket är 364 färre än planerad produktion. Förklaring se under vårdval slutenvård. Inom vårdval gynekologi har 2112 läkarbesök utförts vilket är 520 fler än plan. Årsprognos Lasarettets totala DRG-produktion beräknas uppnå planerad produktion. Lasarettet har budgeterat och planerat för 167 DRG över beställning inom det internmedicinska verksamhetsområdet. Den ökade produktionen är planerad inom mottagningsverksamheten med syfte att korta väntetiden för både ny- och återbesök. Den planerade öppenvårdsproduktionen beräknas uppnå plan men minskade akutmedicinska slutenvårdstillfällen till följd av ökad poliklinisering samt brist på specialistläkare medför att slutenvårdsproduktionsmålet för medicinskt centrum inte kommer att uppnås. Lasarettet har genomfört ett antal förändringar i syfte att minska undvikbara inläggningar med förstärkt kompetens på akuten och vårdavdelningarna, förstärkt utskrivning och mobilt sviktteam. Som tidigare framgått har det skett en förskjutning av vård från vårdval protes till vårdavtal protes och ryggkirurgi. Orsaken till förväntat DRG-överskott inom vårdavtalet på nära 500 DRG-poäng inom Kirurgiskt centrum förklaras huvudsakligen av att vårdåtaganden artros/protes initierades innan vårdval infördes , samt att många av dessa patienter valt att vänta eller att det förelegat medicinska skäl att avvakta med operation eller bilateral operation. Ytterligare förklaring till överskottet är att protesforskningspatienter opererats på lasarettet av operatörer från Akademiska samt att ryggoperationer har utförts istället för protesoperationer. Inom vårdval höft- och knäproteser prognostiseras 220 färre operationer och 600 färre besök än plan men dessa kompenseras av motsvarande ökning inom ramen för vårdavtal. Vårdval gynekologi prognostiseras utföra c:a 750 fler besök än plan.

26 7 (9) Inom ramen för operationssamarbetet med Akademiska beräknas minst 300 patienter opereras inom både öppen och sluten vård. Än så länge omfattas mest patienter inom ortopedi (axel, knä, höft- och knäprotes, fot och rygg) varav rygg är ett nytt område men även urologi och plastikkirurgi är delaktiga. Under hösten har även neurokirurgi med baksträngsoperationer utförts. Även mottagningsverksamhet testas under hösten inom ortopedi. Samarbetet är positivt men det har inte skett utan påfrestning inom både organisation och ekonomi. På grund av den gynnsamma utvecklingen av väntelistan kommer ytterligare patientkategorier att övertas från Akademiska som till exempel urologisk stenkirurgi och hudförändringar. I maj månad påbörjades Nattprojektet, vilket har som mål att utföra MR undersökningar 3 nätter/vecka. Målet att utföra ca undersökningar nattetid under projektåret kommer sannolikt att nås. Lasarettet i Enköping Utfall Beställnig Beställning C-län ackum. ackum. Utfall föreg år ackum. Utfall jmf beställning % Utfall jmf föreg år % Totalt antal producerade DRG-poäng exkl övriga besök ,5% -3,2% DRG-poäng sluten vård ,8% -2,8% Övriga besök, sjukvårdande behandling, antal ,9% -5,9% Medarbetare Senaste månadens utfall Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat något jämfört med föregående månad, från 224,8 till 226,9. Kostnaden för hyrpersonal har minskat från 1,2 miljoner kronor till 980 tusen kronor. Antalet årsarbetare har minskat, från 449,4 till 441,2. Ackumulerat utfall och årsprognos Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat från 218,8 till 226,1 och är en konsekvens av kostnaden för löneöversynen samt att kostnaden för obekväm arbetstid och övertid ökat jämfört med samma period föregående år. Antal årsarbetare, exklusive hyrpersonal, har ökat från 423 till 430 jämfört med samma period föregående år, vilket ger en ökning med 1,8 procent. Närvarotiden för hyrpersonal motsvarar 6,7 årsarbetare per månad vilket är en ökning i jämförelse med föregående år då antalet motsvarade 4,4 årsarbetare per månad. Ökningen beror på svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specialistområden men framförallt på rörligheten i sjuksköterskegruppen. Sjukfrånvaron har ökat från 4,88 till 4,97 procent jämfört med föregående år. Det är åldersgruppen yngre än 29 år som står för ökningen. Sjukfrånvaron har ökat för kvinnor medan den minskat för män. Flera av de långa sjukskrivningarna har diagnoser där rehabiliteringsåtgärder inte bedömts kunna påskynda tillfrisknandet. Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 5,5 procent högre än föregående år. Ökningen beror dels på kostnaden för löneöversyn, men också på att antal årsarbetare har ökat. Den höga personalomsättningen i sjuksköterskegruppen bidrar också till de ökade personalkostnaderna med introduktion och dubbelgång. Kostnaderna för inhyrd personal är 10,3 miljoner kronor, vilket är 2,8 miljoner kronor högre än för samma period föregående år. Sjukfrånvaro och svårigheter att rekrytera läkare och sjuksköterskor är anledningen till den ökade kostnaden för hyrpersonal.

27 8 (9) Tabell: Lasarettet i Enköping Nyckeltal medarbetare Utfall 2014 Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 3,3 6,0 Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 7 1, Prognos 2014 Total sjukfrånvaro, % 5,0 4,4 5,0 Inhyrd personal, mnkr 10,3 6 11,2 Thomas Ericson Sjukhuschef Bilagor 1. Årsprognos

28 9 (9) BILAGA 1 Årsprognos Årsprognos Lasarettet i Enköping tkr Utfall Budget Utfall Budget Utfall Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Not prognos: 1) Produktionsökning motsvarande 630 DRG enligt ansökan 2) Omfördelning av höft- och knäprotesoperationer från vårdval till vårdavtal 3) Planerad produktionsökning 4) Minskade förvaltningsexterna röntgenintäkter till följd av ny prismodell 5) Vakanta tjänster läkare och sjuksköterskor 6) Fortsatt hög kostnadsutveckling 7) Kostnad för internränta till följd av minskat eget kapital och ökad investeringstakt

29 Dnr PV Månadsrapport november 2014 Primärvården

30 2 (5) Ekonomi Senaste månadens utfall Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget Mnkr Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Periodutfallet är ungefär i nivå med budgeten för perioden. Intäktssidan uppvisar en lite bättre nivå än budgeterat vilket förklaras av en fortsatt stark produktion i verksamheten. Samtidigt har personalkostnaderna varit något högre än budgeterat för perioden. Ackumulerat utfall Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget Mnkr Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Primärvården uppvisar fortsatt ett starkt periodresultat till och med november månad. Det samlade uppdraget som utgår från regelböcker, det till säga vårdcentral, mödravårdcentral och barnavårdscentral, har ett ackumulerat periodutfall om ungefär +12 Mnkr. Aktuellt resultat är före eventuella justeringar för målrelaterad ersättning. Vid rapporteringen för november är det känt att som ett minimum ska en återbetalning göras av målrelaterad ersättning för att tillgänglighetsmålet för nybesök hos läkare ej har uppnåtts. Huvuddelen av det aktuella resultatet i regelboksverksamheten förklaras av läkemedelsresultatet + 7 Mnkr och av obudgeterade stimulansmedel med cirka 3 Mnkr. Detta indikerar att övrig verksamhet i den regelboksstyrda verksamheten bedrivs i nivå med det finansiella utrymmet. Med undantag av det slutna läkemedelskapiteringssystemet finns det således inga indikationer på en omfattande överkompensation i ersättningssystemet för vårdcentral, mödravårdscentral eller barnavårdscentral. Resterande resultat i perioden förklaras med drygt 4,0 Mnkr i anslagsfinansierad verksamhet som regleras via vårdavtal. Drygt 3,0 Mnkr av detta utfall motsvaras av ett positivt resultat för PV/IT vilket enligt vårdavtalet är ett överskott som egentligen tillhör hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Övrigt överskott i anslagsfinansierad verksamhet ska enligt vår bedömning lämnas tillbaks till landstinget som ett överskott på sista raden i Primärvårdens resultat. Årsprognos Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget Mnkr Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Med hänsyn tagen till de förklaringar som lämnats i ovanstående redovisning ligger Primärvården kvar med samma prognos som föregående månad.

31 I sammanfattning kan man säga att Primärvården på detta sätt via sista raden återlämnar den i efterhand konstaterade överkompensationen i kapiteringssystemet för läkemedel. De repressiva åtgärder som vidtagits i detta delsystem för 2015, det vill säga såväl ett lägre resultatutrymme som ett försämrat incitamentssystem, kommer att påverka den samlade ersättningen till primärvårdsmarknaden för Med utgångspunkt från att övrig uppräkning i vårdcentralsuppdraget enbart uppgår till cirka 2 procent innebär det i praktiken ett rationaliseringskrav på verksamheten. Produktion Senaste månadens utfall Primärvården 3 (5) Utfall Budget Utfall månad Utfall jmf Utfall jmf månad månad föreg år budget, st föreg år, st Läkarbesök(inkl tel/rec) varav läkarbesök vc-uppdrag (inkl tel/rec) varav telefonrådg/receptförnyelse Övriga besök (inkl tel/rec) varav övriga besök vc-uppdrag (inkl tel/rec) varav telefonrådgivning Totalkostnad/produktion Not: Läkarbesöken är summan av fysiska läkarbesök och telefonkontakter/receptförnyelse. Läkarbesöken i perioden ligger på en lägre nivå än såväl budget som föregående år. I jämförelsen mot budget ska dock beaktas att denna är beräknad utifrån full läkarbemanning i verksamheten. En fördjupad analys kommer att göras av helårsutfallet för läkarbesöken bland annat till stöd för en utvecklad produktionsplanering och det pågående processarbetet. Övriga besök ligger fortsatt väsentligt över budgeterad nivå och föregående år. Förklaringen är som tidigare rapporterats ett förändrat arbetssätt med en breddinförd drop-in verksamhet. I november noteras dock att ökningstakten har stannat av. Primärvården har under november genomfört en större utbildningsinsats gällande bemötande. Utbildningen omfattar fyra timmar per medarbetare vilket påverkat produktionen i perioden. Ackumulerat utfall Primärvården Utfall Budget Utfall ackum Utfall jmf Utfall jmf ackum. ackum. föreg år budget, st föreg år, st Läkarbesök(inkl tel/rec) varav läkarbesök vc-uppdrag (inkl tel/rec) varav telefonrådg/receptförnyelse Övriga besök (inkl tel/rec) varav övriga besök vc-uppdrag (inkl tel/rec) varav telefonrådgivning Totalkostnad/produktion Not: Läkarbesöken är summan av fysiska läkarbesök och telefonkontakter/receptförnyelse.

32 4 (5) Sammantaget noteras att budgetavvikelsen för läkarbesök uppgår till stycken i vårdcentralsuppdraget. Det indikerar att budgeten upprättats med drygt fem läkare fler än vad som faktiskt varit i produktion under året. Här ingår samtidigt att verksamheten inte fullt ut har nått upp till de satta produktionsmålen i 2014 års budget. Jämfört med föregående år är skillnaden i antal läkarbesök mer måttfull, den motsvarar besök eller 0,7 procent. Det finns en förhoppning att genom en stark decembermånad hålla produktionen av läkarbesök i nivå med föregående år. Vad gäller övriga besök så avviker dessa kraftigt från föregående år vilket som tidigare rapporterats förklaras av att de samlade effekterna av breddinförd drop-in verksamhet var svår att uppskatta när budgeten fastställdes. Den samlade ökningen jämfört med föregående år uppgår till 8,1 procent för övriga besökstyper. Störst är ökningen till sjuksköterskebesök. Diagram utveckling av totalt antal besök per kategori och månad Antal besök per månad jan feb mars april maj jun jul aug sep okt nov Läkarbesök Telefonrecept Övriga besök Diagrammet visar hur produktionen fördelar sig över året för specificerade besökstyper. Inom ramen för arbetet med utvecklad produktionsplanering kommer den säsongsvariation som framgår av diagrammet att analyseras. Den kraftfulla ökningen av främst övriga besök slår även igenom i Primärvårdens produktivitetsmått som till och med november uppgår till 646 kronor per producerad kontakt. Jämförelsesiffran för 2013 är 671 kronor. Årsprognos Förhoppningen är att läkarbesöken landar i nivå med föregående års produktion och att övriga besök ligger kvar på den höga nivå som etablerats under I arbetet med budget 2015 har särskilt fokus varit på kapacitetsfrågor såväl gällande behov av förstärkningar som behov av kostnadsanpassningar. Detta avvägs i dessa situationer mot om vårdcentralen ligger nära sitt kapacitetsutnyttjande eller om denna har ledig kapacitet. Det senare kan uppstå bland annat som en effekt av vikande listning i de olika regelböckerna. Medarbetare Senaste månadens utfall Inget specifikt att rapportera gällande enskilt månadsutfall.

33 Ackumulerat utfall och årsprognos 5 (5) En stor del av utvecklingen vad gäller måtten eller nyckeltalen i medarbetarperspektivet påverkas av den genomförda organisationsförändringen vid årsskiftet 20013/2014. Personalmixen, lönemixen och antal årsarbetare i verksamheten har påverkats när verksamheter gått till Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering och till Landstingets ledningskontor. Timlönekostnaden bedöms i nuläget bli bättre än det uppsatta riktvärdet. Måttet är missvisande för 2014 mot bakgrund av de stora förändringar i underliggande personalstruktur som uppstått genom organisationsförändring. För övriga mått uppvisas en i allt väsentligt positiv bild. Undantaget är möjligtvis kostnaden för inhyrd personal som reviderats/skrivits upp i prognosen för november. Primärvården Nyckeltal medarbetare Utfall 2014 Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 0,28 1,0 0,5 Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % Total sjukfrånvaro, % 4,5 4,8 4,5 Inhyrd personal, mnkr 18, Riktade frågor Primärvården har inte fått några riktade frågor i anslutning till månadsrapporteringen gällande utfall september. Per Elowsson Primärvårdsdirektör Bilagor 1. Samlad resultatrapport och årsprognos.

34 Årsprognos Primärvården tkr Utfall Budget Utfall Budget Utfall Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 BILAGA Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT Not INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

35

36 Månadsuppföljning november 2014 Hälsa och habilitering Hälsa och habiliterings ledningskontor Kungsgärdets center S:t Johannesgatan 28 A Box Uppsala tel fax hoh@lul.se

37 2 (6) Ekonomi Senaste månadens utfall I tabellen nedan redovisas resultatet för november månad. Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Under november månad ligger intäkterna högre än vad som har budgeterats. Det beror på att ersättningen ca tkr för Närvårdsavdelningen i Uppsala betalas ut varje månad, vilket inte finns budgeterat år Personalkostnaderna ökar jämfört med föregående år och månad. Orsaken är att förvaltningen har ökat antal verksamheter vilket innebär ökade personalkostnader och att fler vakanser nu har tillsatts. Ackumulerat utfall Ackumulerat utfall jan-nov. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Utfallet för samma period föregående år, visade på ett positivt resultat av tkr. Resultatet för hela år 2013 hamnade på ca 100 tkr i underskott. Med hänsyn taget till ackumulerade resultatet år 2014, kommer förvaltningen att redovisa ett överskott på helår. Vi vet dock att resultatet kommer att försämras under december månad eftersom vissa kostnader inte har belastat resultatet än. Hörcentralens audionommottagning ackumulerat utfall jan-nov.. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Hörcentralens audionommottagning ökar underskottet till ca tkr. Uteblivna intäkter p.g.a. flytt i Tierp påverkar resultatet negativt. Förvaltningens prognos för hela året tar hänsyn till underskottet för audionommottagningen.

38 3 (6) Hjälpmedelskostnader Hjälpmedel exkl. inkontineshjälpmedel jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 tot Förvaltningen vill visa hur hjälpmedelskostnaderna har ökat under året i jämförelse med året innan. Förvaltningen kommer på sikt att lägga ett förslag att kostnaderna ska tas där de genereras. Det innebär att andra förvaltningar, som idag förskriver men där hälsa och habilitering får bära kostnader, ska själva ta kostnaderna. En omfördelning av nuvarande resurser måste ske för att förskrivarna ska få täckning av sina kostnader. Under 2015 kommer en uppföljning kostnaderna och en återrapportering till förskrivarna att göras, för inkontineshjälpmedel, för att öka medvetenheten om resursförbrukningen av förskrivandet. Årsprognos Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat I oktober månads uppföljning har förvaltningen prognostiserat ett överskott i budgeten för Förvaltningen har tidigare prognostiserat med ett nollresultat även vid underskott för audionommottagning ca tkr samt utebliven hyreskompensation 500 tkr. Nu när resultatet är klart för november och hänsyn taget till ökade kostnader i december, gör förvaltningen bedömningen att helårsresultatet kommer hamna på ett överskott med minst tkr. Hörcentralens audionommottagning Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat

39 4 (6) Underskottet på ca tkr för audionommotagningarna kommer troligtvis att kvarstå även vid årets slut. Ökningen av underskottet beror bl a på intäktsbortfall när audionommottagningen flyttade till nya lokaler i Tierp. Förvaltningen kan i dagsläget inte vidta fler åtgärder för att minska audionommotagningarnas underskott Produktion Förvaltningen kan jämföra produktionen mellan åren för alla våra verksamheter. Det är tyvärr omöjligt att jämföra vilka kostnader verksamheterna, som kommit till vår förvaltning 1 januari i år, har haft under samma period förra året. Det viktigaste för förvaltningen är att under året säkerställa parametrarna i produktionsstatistiken så att vi kan göra korrekta jämförelser under nästa år. Senaste månadens utfall Hälsa och habilitering Utfall månad Budget månad Utfall månad föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Totalt antal besök ,9 % Total nettokostnad/antal besök Antal besök/årsarbetare 30 Personalkostnad/antal besök Produktionen är i stort sätt samma som föregående år och månad. Ackumulerat utfall Hälsa och habilitering Utfall ackum. Budget ackum. Utfall ackum föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Totalt antal besök ,2 % Total nettokostnad/antal besök Antal besök/årsarbetare 30 Personalkostnad/antal besök Små förändringar gällande nettokostnadsutveckling och övriga nyckeltal. Förvaltningen fortsätter att öka sin produktion i jämförelse med samma period förra året. Vissa enheter som tidigare hade minskad produktion i jämförelse med året innan, har under hösten ökat antal besök och ligger nu i paritet med år Av 18 enheter har 12 ökat sin produktion under året. Vi kommer under nästa år ta fram fler jämförande nyckeltal. I år kan vi endast få fram antal besök år 2013 för verksamheter som kom till vår förvaltning första januari. Årsprognos Förvaltningen prognostiserar med en ökad produktion för hela år 2014.

40 5 (6) Medarbetare Senaste månadens utfall Den totala sjukfrånvaron för november är 3.62 procent. Det är en ökning jämfört med föregående månad då vi låg på 3.46 procent. Det är korttidssjukfrånvaron som har ökat något. Långtidssjukfrånvaron är samma som föregående månad. Jämfört med helår 2013 är både korttidssom långtidssjukfrånvaron betydligt lägre. Som väntat har antalet årsarbetare ökat något från 52 till 54. Timlönekostnaden har ökat marginellt från 7.00 procent till Den inhyrda personal som förvaltningen har haft under året är hyrläkare samt sjuksköterskor vid Närvårdsavdelningen i Uppsala. Under november har vi inhyrda sjuksköterskor till en kostnad av kr, men ingen kostnad för läkare. Ackumulerat utfall och årsprognos Målet för den totala sjukfrånvaron för 2014 är 4.2%. November månads utfall visar att vi har goda förhoppningar att nå upp till målet. Prognosen är att antalet årsarbetare succesivt kommer att öka ytterligare under året på grund av nya uppdrag som medfört nyrekryteringar. Vi anser att vår tidigare beskrivna prognos vad gäller förvaltningens timlönekostnad stämmer. Den organisationsförändring som förvaltningen genomgått samt nya uppdrag medför att timlönekostnaden troligen kommer att öka ytterligare framöver. Detta på grund av att lönekostnaden för de medarbetare som vi nyrekryterar framöver sannolikt kommer vara högre än den genomsnittliga timlönekostnad vi har i dag. Hälsa och habilitering Nyckeltal medarbetare Utfall 2014 Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 7.10% Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal ,5% Procentuell förändring, % Total sjukfrånvaro, % 3.62% 4.2% 3.8% Inhyrd personal, mnkr 0.567mnkr

41 6 (6) Bilaga 1. Årsprognos Hälsa och habilitering tkr Utfall Budget Utfall Budget Utfall Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

42 Månadsrapport November 2014 Folktandvården

43 2 (6) Ekonomi Senaste månadens utfall Resultatet för november månad är negativt med 1,3 MSEK och avviker från budget med 3,2 MSEK. Intäkterna är lägre budget med 3,4 MSEK, där betalande vuxna ligger under budget med 2,9 MSEK och Frisktandvård med 0,8 MSEK. Totala kostnader ligger på budgeterad nivå. Personalkostnaderna för månaden ligger under budget med 1,2 MSEK, avvikelsen beror på mindre bemanning samt lägre genomsnittslön än budgeterat, till det kommer att budgeten är lagd på för hög nivå. Summa övriga kostnader ligger 1,1 MSEK över budget där den huvudsakliga avvikelsen hänförs till utbyte av datorer för 1,2 MSEK, något som inte var budgeterat. Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Ackumulerat utfall Resultatet ackumulerat november är 7,8 MSEK bättre än budget. Intäkterna för perioden är 2,0 MSEK sämre än budget. Frisktandvården visar för perioden ett resultat som är 1,8 MSEK lägre än budget, nettotillskottet av avtal är lägre än beräknat. Barn och Ungdom ligger 1,8 MSEK under budget, vilket beror på att för stor volym barn budgeterats. Tandregleringen däremot ligger över budget med 1,4 MSEK, andelen betalande vuxna är större än vad som antagits i budget. Personalkostnaderna avviker på löneraden med 7,3 MSEK mot budget. Lönenivån jämfört med föregående år är lägre med 1,8 MSEK, två färre årsarbetare ger ca 1,1 MSEK, resterande differens beror på missbedömningar i budget. Raden övriga personalkostnader avviker med 3,0 MSEK där minskade utbildningskostnader står för 1,7 MSEK och intern representation står för ca 1,1 MSEK. Summa övriga kostnader är i paritet med budget, dock med variationer mellan raderna. En större avvikelse finns på raden Övriga kostnader som ligger över budget med 2,1 MSEK, där avvikelsen har flera orsaker. Utbyte av dator står för 1,2 MSEK som inte var budgeterat. Förbrukningsinventarier ligger 0,8 MSEK över budget samt att frakter och transporter ligger 1,7 MSEK över budget. Kostnaden för licenser är 0,8 MSEK lägre än budget, kostnaden för kundförluster visar ett lägre utfall än budgeterat med 0,3 MSEK och marknadsföring ligger 0,8 MSEK under budget. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Årsprognos Befintlig årsprognosen bedöms rimlig med hänsyn tagen till den osäkerhet som råder angående december månads resultat. Osäkerheten hänger samman med den långa julhelgen som ger färre intäktsdagar samt uttag av semester, båda faktorerna slår direkt mot intäkterna.

44 3 (6) Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Produktion Senaste månadens utfall Allmäntandvården har haft färre patientbesök än budgeterat i november månad -1,4%. Jämfört med samma månad föregående år har antalet besök varit färre. För specialisttandvården är det en relativt stor negativ avvikelse jämfört med budget och även i jämförelse med föregående år. Nettotillskottet av nya frisktandvårdsavtal har varit lågt under november. Folktandvården Utfall månad Budget månad Utfall månad föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Antal besök, allmäntandvård ,36-2,84 Antal besök, specialistvård ,49-9,49 Netto tillskott nya frisktandvårdsavtal sedan fg ,40-78,76 månad Totalkostnad / antal besök ,23 12,98 Ackumulerat utfall Antalet besök inom allmäntandvård visar en negativ avvikelse på 0,5% jämfört med budget. Jämfört med samma period föregående år är minskningen 2%. Den positiva ökningen av antalet besök under hösten har i stort sett kompenserat för den negativa avvikelsen som fanns under våren. Specialisttandvården har minskat antalet besök jämfört med både budget och föregående år med 4 respektive 2%. Antalet unika personnummer, patient ID, som fått vård har minskat under året. Avvikelsen mot 2013 var som störst i slutet av augusti då antalet var cirka 5% färre än förra året vid samma tid. Under höstmånaderna har antalet patienter som fått vård ökat och efter november är skillnaden jämfört med samma period förra året en minskning med 3,3%. Folktandvården har stor vårdefterfrågan på både allmäntandvård och specialisttandvård. Inom allmäntandvården varierar vårdtrycket på olika kliniker, patienter kan alltid erbjudas vård på någon klinik med kort varsel. Specialisttandvården har köer inom flera områden. Under 2013 kunde satsningar på utbildning och förändrade arbetssätt minska köerna, men under 2014 har köerna åter blivit längre. Inom oral protetik är köproblemen störst med en väntetid på 13 månader för oprioriterade patienter. Specialiteterna tandlossning, endodonti (rotfyllning) och specialiserad barntandvård har nu 4-7 månaders väntetid. Inom bettfysiologi och tandreglering är väntetiderna kortare än tre månader. En orsak till de långa väntetiderna är att remissinflödet ökat inom flera specialiteter och inom alla specialiteter har andelen remisser från privattandvården samt övriga hälso- och sjukvården ökat. Väntetiderna inom protetik beror inte på större antal remisser utan på vakanser som har varit mycket svåra att ersätta. Nettotillskottet av nya Frisktandvårdsavtal ligger under budgeterad nivå. Färre nya avtal än planerat är sålda samtidigt som fler sagt upp sina avtal. Aktiviteter för att öka försäljningen planeras men kommer inte att genomföras under Åtgärder Åtgärder för att öka produktionen och därmed minska väntetiderna är förändrade arbetstidsmodeller och en översyn av tidboksplaneringen. Under 2014 har svårigheter att rekrytera flera personalkategorier uppstått, till exempel tandhygienister och tandsköterskor samt specialisttandläkare. Folktandvården utbildar ST-tandläkare i egen regi och deltar i den nystartade tandsköterskeutbildningen i Uppsala. Nationellt utbildas inte tillräckligt med tandhygienister och Folktandvården försöker genom olika samarbetsorganisationer utöva påtryckningar för att få till stånd fler utbildningsplatser för tandhygienister.

45 4 (6) Folktandvården Utfall ackum. Budget ackum. Utfall ackum föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Antal besök, allmäntandvård ,47-1,95 Antal besök, specialistvård ,15-2,39 Antal i kö, specialistvård Netto tillskott nya frisktandvårdsavtal sedan fg ,93-22,68 månad Antal frisktandvårdsavtal vid periodens utgång ,09 5,18 Totalkostnad / antal besök ,65 4,05 Årsprognos Prognosen för 2014 är att antalet patientbesök inte kommer att nå budget. Återhämtningen under hösten gör att avvikelsen från budget på helårsbasis bedöms bli måttlig. Medarbetare Senaste månadens utfall Det totala sjuktalet uppgick för november månad till 4,22%. Jämfört med föregående månad har det totala sjuktalet ökat med 0,18% på grund av influensa och vinterkräksjuka under perioden. Antal årsarbetare har ökat med fyra årsarbetare den senaste månaden. Timlönekostnaden har ökat något från föregående månad från 201,58 till 201,84. Ackumulerat utfall jämfört med föregående år Årsarbetare Antal årsarbetare för perioden uppgick till 372 stycken, en minskning med 2 årsarbetare jämfört med föregående år. Antalet tandhygienisterna har minskat med 1 årsarbetare och antalet tandsköterskor har minskat med 2 jämfört med föregående år samma period. Målet är att rekrytera fler tandhygienister, i dagsläget är det få sökande till utannonserade tjänster som tandhygienist och tandsköterska. Timlönekostnader Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 2,08% jämfört med helår Folktandvårdens timlönekostnad uppgick för perioden till 201,84 vilket kan jämföras med 2013 då timlönekostnaden uppgick till 197,73. Sjukfrånvaron Folktandvårdens totala sjuktal för perioden uppgick till 4,22%, en minskning med -0,46% jämfört med motsvarande period föregående år. Målet för 2014 är att sjukfrånvaron inte överstiger 4,4%. Den korta sjukfrånvaron har minskat med 0,09% och uppgick till 1,53%. Den långa sjukfrånvaron har minskat med 0,35% och uppgår till 1,86 %. Yrkesgruppen tandsköterskor har det högsta sjuktalet på 4,31%, därefter tandläkarna på 4,28% och tandhygienisterna har en sjukfrånvaro på 3,94% Inhyrd personal Inget behov av inhyrd personal finns. Folktandvården Utfall Nyckeltal medarbetare 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 2,08 Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % -2-0,5 Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Prognos 2014 Total sjukfrånvaro, % 4,22 4,4 Inhyrd personal, mnkr 0 0 0

46 5 (6) Bilagor 1. Årsprognos

47 6 (6) Årsprognos Bilaga 1 Årsprognos Folktandvården tkr Utfall Budget Utfall Budget Utfall Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

48 Månadsrapport november 2014 Landstingsservice

49 2 (11) Ekonomi Utfall november 2014 Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat November månads utfall uppgår till minus 9 miljoner kronor vilket är 5,5 miljoner kronor sämre än budgeterat resultat. Utfallet beror i första hand på ökade lokal- och fastighetskostnader om 11,7 miljoner kronor, varav 7 miljoner kronor avser arbeten för s.k. kontantavtal som görs för externa kunder såsom Uppsala Universitet. Under Övriga kostnader, här återfinns även ökade kostnader för inhyrningar av externa lokaler samt kundförlust avseende Uppsala Cancer Clinic om ca 2,5 miljoner kronor. Ackumulerat utfall per november 2014 Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Landstingsservice resultat för perioden januari till november uppgår till 22 miljoner kronor vilket är 16 miljoner bättre än budget. Det är främst lägre kostnader för avskrivningar som en följd av försäljningen av Ulleråker samt lägre kostnader för personal, som ger ett positivt utfall och som uppväger högre övriga kostnader för exv. inhyrda lokaler och för lägre hyresintäkter. Jämfört med 2013 så är resultatet 3 miljoner kronor eller 14 % bättre vilket främst beror på ökade intäkter med 15 miljoner kronor samt ett positivt netto från övriga kostnader om 3 miljoner kronor. Ökade kostnader för personal om 6,5 miljoner kronor samt ökade kostnader för avskrivningar med ca 8 miljoner kronor förtar till viss del den positiva utvecklingen mellan åren Övriga kostnader, netto 3 miljoner kronor ovan, har reducerats i förhållande till föregående år med anledning av lägre kostnader för media och räntor. Högre inhyrningskostnader för lokaler på Ulleråkerområdet motverkar dock till viss del det positiva utfallet. Årsprognos Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat

50 3 (11) Landstingsservice årsprognos för 2014 är i ekonomisk balans och i enlighet med den budget som avgetts för innevarande år. Som tidigare rapporterats genomfördes en av de största fastighetsaffärerna i landstingets historia då Ulleråkerområdet såldes till Uppsala kommun per Resultateffekten för Landstingsservice innebär ett underskott om ca 9 miljoner kronor bl. a. med anledning av att stora delar av Kronparkens sjukhem m.fl. lokaler har hyrts tillbaks för att möjliggöra behovsprövade evakueringar i samband med om- och nybyggnationer inom Akademiska sjukhuset. I övrigt påverkas resultatet negativt av effekter från hyresmodellen med ca 11 miljoner kronor, effekter som endast gäller under Nämnda kostnadseffekter balanseras genom lägre kostnader för personal, energi och beräknad effekt från införande av komponentavskrivning fr.o.m Produktion Utfall november 2014 Fastighetskostnad/m 2 BRA är 25 % procent högre än budget påverkat av ökade kostnader för inhyrda lokaler avseende Ulleråkerområdet och genom att basen för yta har minskat i samband med försäljningen av området. En retroaktiv vattenfaktura från Uppsala Vatten avseende åren har också bidragit till att öka kostnadsmassan. Mediaförbrukning är ca 13 procent lägre än budget. Utfallet för november är beräknad på en ytbas som exkluderar Ulleråker medan budget innehåller densamma. Mediakostnad kr/m 2 BRA är ca 17 % procent lägre än budget. Driftåtgärder och fakturering har ökat, för att på årsbasis komma ifatt med planerade åtgärder. Landstingsservice Utfall månad Budget månad Utfall månad föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Total fastighetskostnad/kvm ,1-28 Mediaförbrukning egna fastigheter ,7 kwh/kvm 1) Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm ,3 13,6 Driftkostnader kr/kvm ,5-80 1) Avser el och värme Ackumulerat utfall per oktober 2014 Fastighetskostnad/m 2 BRA är drygt 8 procent högre än budget och ca 11 procent högre än föregående år. Utfallet är påverkat av ökade kostnader för inhyrda lokaler efter att Ulleråkersområdet sålts och behovet av lokaler för evakueringar i samband med om- och nybyggnationer inom Akademiska sjukhuset. Efter försäljning av Ulleråker har basen för egen yta minskat i samband vilket driver upp kostnaden per kvadratmeter. Kostnadsbasen är även påverkad av en retroaktiv vattenfaktura från Uppsala Vatten avseende åren Mediaförbrukningen är enbart 1 procent högre än budget och i nivå med föregående år. Budget är beräknad utifrån föregående års utfall. Utfallet per november är beräknad på en justerad ytbas i o m att Ulleråkerområdet såldes per februari 2014, medan budget innehåller densamma. Utfallet per november jämfört med budget och föregående år är till största delen påverkat av effekten från energieffektiviseringsprojektet, men även av en gynnsam väderlek under våren och hösten som tyvärr inte blev lika gynnsam över sommaren i o m att det krävdes större effektuttag av kyla. Mediakostnader kr/m 2 BRA är knappt 1 procent högre än budget och i nivå med föregående år. Kostnaden är till stor del påverkad av en retroaktiv vattenfaktura från Uppsala Vatten avseende åren Driftkostnader uppgår inte till budgeterad nivå p g a att faktureringsgraden inte kommit upp till budgeterad nivå. Jämfört med föregående år är dock utfallet högre.

51 Landstingsservice Utfall ackum. Budget ackum. Utfall ackum föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Total fastighetskostnad/kvm ,7-11,1 Mediaförbrukning egna fastigheter kwh/kvm 1) 162,8 163,8 163,8 0,6 0 Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm 189,5 187,3 148,6-1,2-27,5 Driftkostnader kr/kvm 103,5 106,7 94 3,3-10,6 1) Avser el och värme 4 (11) Medarbetare Utfall november 2014 Förvaltningens timlönekostnad har ökat något, kostnaden är 197,29 per november jämfört med oktober som var 196,66. Ökning av antalet årsarbetare under november är två, även under oktober ökade antalet årsarbetare med två. Anställning av nya specialister saktar ner. Sjukfrånvaron har ökat något, per november är den 3,81 procent, jämfört med oktober som var 3,78 procent. Antalet långtidssjukskrivna har ökat medan korttidsfrånvaron minskat. Inriktning är att sjukfrånvaron under året inte kommer att överstiga målet på 4,0 procent. Ackumulerat utfall per november och årsprognos för 2014 Antalet årsarbetare är per november 223 vilket motsvarar en ökning med 2,4 procent jämfört med förra året. Den största ökningen beror i huvudsak på fler handläggare, vilket krävs för planering av stora byggprojekt. Antalet handläggare har ökat med fem årsarbetare. Timlönekostnaden uppgår till 197,29 kronor, vilket motsvarar en ökning med 3,34 procent jämfört med 2013, riktvärdet för 2014 är 2,2 procent. Förvaltningens sjukfrånvaro är 3,81 procent, vilket är 0,40 procent högre jämfört med Målet för sjukfrånvaron är 4,0 procent. Den kortare sjukfrånvaron 2-14 dagar har sjunkit med 0,20 procent och är per november 1,36 procent. Den längre sjukfrånvaron 60 dagar och längre, är 1,79 procent vilket är en ökning med 0,34 procent jämfört med Ingenjörer har det högsta sjuktalet 5,43 procent, vaktmästare 4,29 procent, handläggare 3,63 procent, tekniker 3,67 procent, ledning 2,26 procent och administratörer 1,26 procent. Inhyrd personal avser genomförda inhyrningar av förvaltare och ekonom. Kompetensnivån är föremål för prövning vid varje avgång. Kraven på specialistkompetens anpassas till den tekniska utvecklingen och planeras inför stora byggprojekt. Tabell: Landstingsservice Nyckeltal medarbetare Utfall 2014 Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 3,34% 2,2 2,2 Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 5 2,4% Total sjukfrånvaro, % 3,81 4,0 4,0 Inhyrd personal, mnkr 1,2 0,2 1,2 Thord Hägg Förvaltningsdirektör

52 5 (11) Bilagor 1. Årsprognos Uppdelning av resultat mellan fastigheter och övrig verksamhet

53 6 (11) Bilaga 1 Årsprognos 2014 Årsprognos Landstingsservice tkr Utfall Budget Utfall Budget Utfall Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Not Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Medicinsk service Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivnin RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter

54 7 (11) Noter Avvikelser mellan ackumulerat utfall och ackumulerad budget 1. Intäkter (- 0,5 miljoner kronor) Avvikelse <5%. 2. Personalkostnader (3,1 miljoner kronor) Avvikelsen < 5 %. 3. Övriga kostnader (- 1,1 miljoner kronor) Merparten av avvikelsen avser en periodiseringsdifferens avseende planerat underhåll, vilken kommer att nå budgeterad nivå på årsbasis. Dessutom tillkommer positiva differenser för media och räntor som till stor del är resultatet av att Ulleråkerområdet såldes till Uppsala kommun per Ökade kostnader för inhyrning av lokaler inom Ulleråkerområdet möter till viss del upp mot ovan redovisade lägre kostnader. 4. Avskrivningar/nedskrivningar (14,9 miljoner kronor) Merparten hänförs till försäljningen av Ulleråkerområdet. 5. Resultat (16,3 miljoner kronor) Merparten av avvikelsen kan hänföras till en periodiseringsavvikelse avseende planerat underhåll och lägre kostnader för energi. 6. Fastighetsinvesteringar (329,1 miljoner kronor) Ackumulerat utfall per november uppgår till 919 miljoner kronor jämfört med budgeterat miljoner kronor, vilket ger en avvikelse med 329 miljoner kronor. De största avvikelserna består av förskjutningar i tid för FAS-projektet, produktionskök och parkeringsgarage inom Akademiska sjukhusområdet samt komplettering av investering i gasanläggning för bussdepån i Fyrislund. Viss återhämtning gentemot budget sker under slutet av se noteringar nedan vid jämförelse mellan årsprognos och årsbudget.

55 8 (11) Avvikelser mellan årsprognos och årsbudget 1. Intäkter (- 15,3 miljoner kronor) Avvikelsen domineras av minskade hyresintäkter avseende Ulleråkersområdet i och med försäljningen till Uppsala kommun per Till viss del uppvägs detta av positiva avvikelser avseende städ-, tele-, drift- och transportintäkter. 2. Personalkostnader (2,7 miljoner kronor) Avvikelsen < 5 %. 3. Övriga kostnader (3,2 miljoner kronor) Lokal- och fastighetskostnader kan med 20 mnkr hänföras till inhyrning av lokaler inom Ulleråkersområdet. Avvikelsen på räntor, 11 mnkr, kan dels hänföras till försäljningen av Ulleråkersområdet, men även till en lägre beräkningsbas än vad som budgeterades. Avvikelsen på övriga kostnader, 11 mnkr, kan hänföras till media med merparten mot försäljningen av Ulleråkersområdet, men även till effekter från energieffektiviseringsprojektet. 4. Avskrivningar/nedskrivningar (15,8 miljoner kronor) Merparten av avvikelsen kan hänföras till försäljningen av Ulleråkersområdet, men även från en viss anpassning till förväntad effekt av komponentavskrivning. 5. Resultat (+/- 0 miljoner kronor) Se ovan! 6. Fastighetsinvesteringar (214,5 miljoner kronor) Total prognos uppgår till miljoner kronor jämfört med budgeterat miljoner kronor, vilket ger en avvikelse med 214 miljoner kronor. Den största avvikelsen består av förskjutningar i tid för projekt J-huset och B11 inom Framtidens Akademiska med 244 miljoner kronor jämfört med budget. Produktionskök och parkeringsgarage inom Akademiska sjukhusområdet samt komplettering av investering i gasanläggning för bussdepån i Fyrislund ligger även de efter tidsmässigt jämfört med budget, samlat med 83 miljoner kronor. Akuten i Enköping samt byggnad A1 vid Akademiska sjukhuset har en högre prognos för 2014 än budget med 9 miljoner kronor, vilket beror på ett snabbare genomförande än budgeterat. Mindre projekt som är under genomförande och ej specificerats i investeringsplanen uppgår till 109 miljoner kronor över budget. Investeringar i fastigheterna ligger samlat 5 miljoner kronor efter budget.

56 9 (11) Bilaga 2 Uppdelning av resultat mellan fastighet och övrig verksamhet totalt Resultaträkning Landstingsservice TKR Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år BESKRIVNING RESULTAT LANDSTINGSSERVICE

57 10 (11) Bilaga 2 Uppdelning av resultat mellan fastighet och övrig verksamhet fastighet Resultaträkning Fastigheter TKR Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år BESKRIVNING HYRESINTÄKTER AVTALSARBETEN ÖVRIGA INTÄKTER SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIALKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL DRIFTKOSTNADER MEDIAKOSTNADER ÖVRIGA KOSTNADER AVTALSARBETEN SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RES FÖRE OVERHEAD ARVODESKOSTNAD FRÅN ÖVRIG VERKS RESULTAT FASTIGHETER NYCKELTAL Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år KR/M2 BRA FÖRVALTAD YTA BRA VARAV OUTHYRD YTA BRA OUTHYRD YTA % 5,9% 14,5% -8,7 5,9% 14,5% 7,2% HYRESINTÄKT 1 581, ,41 169, , , ,80 MEDIA -189,48-182,80 6,68-212,45-206,34-209,90 DRIFTKOSTNAD -103,49-106,97-3,48-121,42-116,70-109,15 PLANERAT UNDERHÅLL TOTAL YTA -64,09-78,06-13,96-97,04-85,15-116,03

58 11 (11) Bilaga 2 Uppdelning av resultat mellan fastighet och övrig verksamhet övrig verksamhet Resultaträkning Övrig verksamhet Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år BESKRIVNING FASTIGHETSDRIFT TELE, TRANSPORT, TRYCKERI OCH PARKERING ENTREPRENADER ÖVRIGT SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIAL-/VARUKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL FÖRBRUKNINGSINVENTARIER/-MATERIAL TELE OCH POST ÖVRIGA TJÄNSTER ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RESULTAT FÖRE ARVODE INTÄKT ARVODE FRÅN FASTIGHET RESULTAT ÖVRIG VERKSAMHET

59 Månadsrapport november 2014 Landstingets resurscentrum

60 2 (8) Ekonomi För att tydliggöra redovisningen för Resurscentrum har vi valt att lyfta ut den ekonomiska redovisningen för vårdsystemen som styrs ekonomiskt och verksamhetsmässigt via styrgrupp och objektägare. Fördelningen i siffror finns i bilaga 2. Senaste månadens utfall November månads utfall följer i stort budgeterade värden. Ackumulerat utfall November månads ackumulerade utfall är 18 mnkr bättre än budgeterat resultat. Landstingets resurscentrum Asylverksamheten har en ökad intäkt för perioden med 3 mnkr. Det beror på att antalet asylboenden har ökat inom Uppsala län vilket påverkar den asylschablon som betalas ut till landstinget. Intäktsbudgeten för smittspårning och obduktion finns inte budgeterat hos patientadministrationen. Beloppet överförs månatligen från Hälso- och sjukvårdsavdelningen (HSA) och Primärvården, vilket motsvarar överskott i utfallet på 0,9 mnkr. Arkivlösningen R7e, har 1 mnkr mer i intäkter och 1,2 mnkr lägre kostnader. Detta resultat påverkar som tidigare nämnts inte resultatet då medlen balanseras mellan åren. Verksamheterna ekonomi, personal, patientadministration och utdata har minskat personalkostnaderna med 5 mnkr i förhållande till budgeterad kostnad. Skillnaderna består främst av överförda tjänster till EPJ, bemanning av beslutstödsprojektet, föräldraledigheter och vakanser. Vårdsystem Förvaltningsobjektet MedBild har lägre kostnader i förhållande till budget med 4,5 mnkr främst på grund av senarelagda projekt. EPJ har 1,7 mnkr i lägre kostnader jämfört med budget. Nettoförändringen består av minskade avskrivningskostnader och konsultkostnader med 5,7 mnkr och ökade personalkostnader med 4 mnkr.

61 3 (8) Årsprognos Det prognostiserade överskottet för Landstingets resurscentrum för året är 6 mnkr. Landstingets resurscentrum Enheten patientadministration får 1,2 mnkr i intäkter för verksamheterna bårhus och smittspårning från Primärvården och HSA. Antalet asylboenden kommer att fördubblas i Uppsala län, vilket ger både ökade intäkter 4,6 mnkr men även en ökning av kostnader med 3,2 mnkr för asylverksamheten. Medräknat kostnaden för tillståndslösa är det osäkert om det blir över- eller underskott för verksamheten asyl och tillståndslösa. Utdataenheten har ,4 mnkr i lägre personalkostnader. Under året har tjänster och arbetsuppgifter avseende Cosmic Intelligence flyttats från Utdatat till EPJ. Resurscentrums enheter har haft ett antal föräldraledigheter och vakanser vilket ger lägre kostnader med 2,6 mnkr i förhållande till budget. Vårdsystem Multimedia och Bild- och informationssystem har i förhållande till budget lägre kostnader och intäkter motsvarande 2,6 mnkr. Anledningen till förändringen är senarelagda projekt vilket ger minskade konsult- och avskrivningskostnader. EPJ har lägre kostnader för avskrivningar med 2 mnkr och ökade personalkostnader med 2,6 mnkr enligt beslut i styrgruppen. Produktion Ekonomienheten har under året arbetat intensivt med att införa ett strukturerat sätt att arbeta med ständiga förbättringar och daglig styrning. Personalenheten har deltagit i arbetet med att hitta en modell för att möjliggöra för landstingets medarbetare att erhålla rabatt på UL-trafiken. Enheten får också i och med denna nya förmån ett utökat uppdrag då medarbetarna betalar årskorten via nettolöneavdrag. Personalenheten har också tagit ett utökat ansvar för landstingets administration och support till HR gällande löneöversynsarbetet. Årets resultat av förhandlingarna har lästs in via filer istället för som tidigare registrerats manuellt i HR-systemets webb. I september kompletterades resemodulen i lönesystemet med funktionalitet för att hantera utlägg. Det innebär att de mer än manuella utlägg kan hanteras mer effektivt och kvalitetssäkert i verksamheten.

62 4 (8) Senaste månadens utfall Landstingets resurscentrum Utfall månad Utfall månad föreg år Utfall jmf föreg år % Antal kundfakturor / årsarbetare Antal leverantörsfakturor / årsarbetare Antal lönespecifikationer / årsarbetare % Ackumulerat (snitt per månad) Landstingets resurscentrum Utfall ackum. Utfall ackum föreg år Utfall jmf föreg år % Antal kundfakturor / årsarbetare Antal leverantörsfakturor / årsarbetare Antal lönespecifikationer / årsarbetare % Medarbetare Senaste månadens utfall Antalet årsarbetare är 132, en ökning med 3 årsarbetare sedan redovisningen i oktober. Ökningen har skett hos EPJ och beror på deras satsning på att förbättra funktionaliteten i landstingets vårdsystem. Den genomsnittliga timlönekostnaden är oförändrad jämfört med föregående månad. Sjukfrånvaron är i princip oförändrad jämfört med oktober månads utfall. Ackumulerat utfall och årsprognos Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 3,92 procent jämfört med helår Ökningen är förväntad med tanke på löneöversynen och genomförda rekryteringar. Prognosen för helår är en ökning av timlönekostnaden med 4 procent. Närvarotiden har ökat med 7 årsarbetare jämfört med samma period i fjol. Ökningen finns i huvudsak inom EPJ och vårdgarantin vid patientadministrationen. Utifrån det arbete som pågår vid Resurscentrum bedöms årsprognosen för ökningen av antalet årsarbetare till 8. Förvaltningen har under året haft en mycket positiv trend för sjukfrånvaron. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid har minskat jämfört med 2013, från 3,54 till 2,97 procent. Minskningen har skett för frånvaro 2-14 dagar men även för den längre sjukfrånvaron > 60 dagar. Administratörer är den yrkesgrupp som har den högsta sjukfrånvaron med 3,98. Jämfört med 2013 är det en minskning med 2,34 procent. Minskningen har i huvudsak skett för sjukfrånvaro > 60 dagar. Vi prognostiserar att sjukfrånvaron blir 3 procent vid årets slut. Riktvärdet för sjukfrånvaron är satt till 4 procent. Personalkostnaden har ökat med 8,69 procent jämfört med Kostnaden är inom det budgeterade utrymmet. Ökningen beror huvudsakligen på löneöversynen och de satsningar som förvaltningen genomfört och som lett till att antalet årsarbetare har ökat. Landstingets resurscentrum Nyckeltal medarbetare Utfall 2014 Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 3,92 % 4 % Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 7 5,8 % 8 Total sjukfrånvaro, % 2,97 % 4 % 3,0 % Inhyrd personal, mnkr 0 0 0

63 5 (8) Bilagor 1. Årsprognos 2. Resultat Landstingets resurscentrum administration och vårdsystem

64 6 (8) Bilaga 1 - Årsprognos 1) Patientadministrationen ökar sina intäkter med 5,8 mnkr. Antalet asylboenden fördubblas i Uppsala län vilket gör att den statliga asylschablonen beräknas öka med 4,6 mnkr. 1,2 avser verksamheterna bårhus och smittspårning vilka togs över från Primärvården vid årsskiftet. Vårdsystemen som ingår i förvaltningsobjektet MedBild får 2,6 mnkr minskade intäkter från förvaltningarna till följd av minskade kostnader. 2) Lönekostnad läkare budgeteras på raden Lönekostnad övrig personal. 3) I prognosen för personalkostnader finns både minskade kostnader 4,7 mnkr för enheterna ekonomi, utdata, patientadministration, arkiv och bild- och informationssystem. Enheten för elektronisk journalhantering ökar sina personalkostnader i förhållande till budget med 3,6 mnkr. 4) Övriga personalkostnader ökar med 0,2 mnkr på grund av rekryteringskostnader och nyanställningar. 5) Köpt vård för asylsökande förväntas öka med 2,6 mnkr i förhållande till budget. 6) I prognosen ingår kostnader som avser laboratorieprover för smittspårning, obduktion och bårhus, förväntat utfall för 2014 är 3,4 mnkr i beloppet ingår 2,7 mnkr vilka budgeterades som extern övrig kostnad. 7) Köpt tandteknik och tandvård för asylsökande förväntas öka med 0,7 mnkr i förhållande till budget.

65 8) Dröjsmålsränteintäkterna har ökats i prognosen och internräntekostnaden har justerats ned i förhållande till budget. Totalt ger det en minskad finansiell nettokostnad med 0,3 mnkr. 9) I prognosen förväntas övriga kostnader bli 3,7 mnkr lägre än budget vilket fördelar sig per enhet enligt följande; bild- och informationssystem 0,4 mnkr, multimedia 0,6 mnkr, patientadministration 0,6 mnkr, ekonomi och LRC-gemensamt 2,1 mnkr. 10) Prognosen för avskrivningar minskar på grund av senarelagda investeringsprojekt för Förvaltningsobjektet MedBild och Elektronisk journalhantering. 7 (8)

66 Bilaga 2 Resultat Landstingets resurscentrum fördelat på administration och vårdsystem 8 (8)

67 Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen November 2014

68 2 (8) Ekonomi Efter november är landstingets prognostiserade årsresultat (bortsett från reavinsten för försäljningen av Ulleråker) minus 96 miljoner kronor. Resultatet ska jämföras med den av landstingsfullmäktige beslutade budgeten på plus 68 miljoner kronor 1. Avvikelsen mot budget beror främst på det underskott som finns på Akademiska sjukhuset om 290 miljoner kronor. Prognosen på minus 96 miljoner kronor är en förbättring med 18 miljoner kronor jämfört med föregående månad. Förbättringen beror på följande: Lasarettet i Enköping förbättrar sin prognos med 10 miljoner kronor Kollektivtrafikförvaltningen förbättrar prognosen med 8 miljoner kronor beroende på lägre trafik- och förvaltningskostnader och delvis utebliven planerad trafikförstärkning under senare delen av året Hälsa och habilitering förbättrar prognosen med 2 miljoner kronor. Samtidigt försämrar Finansförvaltningen sitt resultat med 2 miljoner kronor främst beroende på lägre skatteintäkter. Tabell 1: Årsprognos Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Progn jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Årets resultat Balanskravsjusteringar Årets resultat enligt balanskrav Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott jämfört med budget på minus 273 miljoner kronor. Förvaltningar under PS, mnkr Prog jmf Förändring jmf budget föreg prog Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården 8 0 Hälsa och habilitering 2 2 Folktandvården 5 0 Landstingsservice 0 0 Landstingets resurscentrum 6 0 Summa I LPB är budgeten 108 mnkr. Efter att budgeten togs i juni har LF tagit ett tilläggsbeslut om att tillföra hälso- och sjukvårdsstyrelsen 40 mnkr till kösatsningar, vilket innebär att budgeten då blir 68 mnkr. 2 Från augusti tas endast externa intäkter och kostnader (dvs landstingsinterna transaktioner är ej med) med i landstingets resultaträkning. Detta innebär att intäkterna och kostnaderna är lägre än vad som presenterats tidigare månader.

69 3 (8) Från förvaltningarnas månadsrapporter bedöms följande viktigt att lyfta fram. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset lämnar en oförändrad prognos och prognostiserar ett årsresultat på minus 290 miljoner kronor. Underskottet förklaras av att budgeterade intäkter för riks- och regionvård inte uppnås. Personalkostnaderna inklusive inhyrd personal överstiger budgeterade nivåer vilket beror på effekter av löneöversyn och strategiska satsningar. Även kostnaderna för medicinskt material överstiger budget. Kostnaderna för avskrivningar och köpt vård avviker positivt mot budget. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping förbättrar sin prognos och prognostiserar ett årsresultat på minus 11 miljoner kronor vilket innebär en negativ avvikelse mot budget på 4 miljoner kronor. Den förbättrade prognosen förklaras av ökade intäkter med anledning av en retroaktiv korrigering av felaktig registrering inom strokevården. Förbättringen beror även på lägre förväntade kostnader för reparation och underhåll av medicinteknisk utrustning, läkemedel samt övriga personalkostnader. Det negativa resultatet är till största del en konsekvens av den nya landstingsgemensamma prismodellen för Bild och funktion som innebär lägre intäkter än budgeterat samt ökade kostnader för medicinskt material. Hälsa och habilitering Hälsa och habilitering förbättrar sin prognos och gör efter november månad bedömningen att förvaltningen kommer att lämna ett överskott på minst 2 miljoner kronor. Produktion Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköpings produktion anges i DRG vilket står för diagnosrelaterade grupper. DRG utgår från olika diagnosers relativa resursåtgång på landets sjukhus och fungerar som ersättningssystem och som beskrivning av vilken typ av produktion som genomförs på sjukhusen. Förutom DRG används även antal besök för både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping för att kvantifiera produktionen. Primärvårdens produktion mäts i antal besök vilka kan delas upp i olika kategorier, exempelvis läkarbesök eller besök hos sjukgymnast. Även Folktandvården liksom Hälsa och habilitering mäter sin produktion i antal besök. Vårdproduktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping kan delas in i C-länsvård respektive riks- och regionvård. Produktionsuppföljning av vård till länets invånare (C-länsvård) fokuserar på faktisk produktion i relation till överenskommen produktionsvolym det vill säga den beställning som hälso- och sjukvårdsstyrelsen har lagt till sjukhusen. Överenskommen produktionsvolym 2014 är angiven i DRG-poäng, antal vårdtillfällen, samt antal läkarbesök och övriga besök. Vidare omfattas produktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping av fritt vårdvals patienter. Akademiska sjukhuset Sjukhusets ackumulerade produktion, mätt i DRG-poäng, är DRG-poäng (minus 2,4 procent) lägre än budget för perioden januari till november, (hänsyn har då tagits till sjukhusets organisatoriska förändringar, vårdval samt den produktion som ännu inte DRG-satts). Avvikelsen mot ackumulerad budget hänförs till knappt hälften av effekter av psykiatrins omstrukturering i slutenvården (900 DRGpoäng). Både sjukhusets C-läns produktion och riks- och regionvårdsproduktion, mätt i DRG-poäng, är lägre än budget. Beträffande totala antalet kontakter inom öppenvården så är antalet kontakter färre under perioden januari till november när jämförelse görs mot budgeterat antal. Vid jämförelse mot föregående år är emellertid totala antalet kontakter inom öppenvården fler januari till november.

70 4 (8) När det gäller slutenvården, mätt i antal vårdtillfällen, så ligger både C-länsproduktionen och riks- och regionvårdsproduktionen efter både budget och föregående års produktion för perioden januari till november. Att slutenvården, mätt i antal vårdtillfällen och DRG-poäng, ligger efter både budget och föregående års produktion är bland annat en effekt av att sjukhuset i genomsnitt hade drygt 20 öppna vårdplatser färre januari till november jämfört med samma period föregående år. Emellertid är antalet vårdplatser i november en ackumulerad förbättring med 5 vårdplatser jämfört med oktober. En effektivisering sker fortlöpande inom slutenvården genom exempelvis minskade medelvårdtider. Ytterligare åtgärder är att sjukhuset i ökande omfattning polikliniserar vården, det vill säga övergår från slutenvård till öppenvård. En effektivisering sker även genom att vård som tidigare utfördes av läkare överförs till andra personalkategorier såsom sjuksköterskor och sjukgymnaster. Vidare har genomsnittspatienten en något högre DRG-poäng i jämförelse mot föregående år vilket tyder på att sjukhuset har haft mer resurskrävande patienter. När det gäller total kostnad per producerad DRG så är den kronor för perioden januari till november att jämföras med budget, kronor, vilket innebär 4,4 procent högre total kostnad per producerad DRG. Jämfört med föregående år innebär det en ökning med 8,3 procent. Prognosen är att Akademiska sjukhuset kommer att producera i enlighet med budget för C-länsvården i den somatiska vården förutom för övriga besök. För riks- och regionvården kommer mer vård att produceras än föregående år, dock inte i nivå med budget. Beträffande vårdval bedömer sjukhuset att produktionen kommer vara i nivå med utfallet 2013 vilket är divisionernas planer för Jämfört med januari till november föregående år uppvisar läkarbesök, övriga besök samt dagsjukvård en ökning. Detta till skillnad från slutenvårdstillfällena som uppvisar en minskning. Trenderna och rullande 12 för de olika besökstyperna inom öppenvården samt vårdtillfällena inom slutenvården kan ses i diagrammen nedan. Diagram: Antal vårdtillfällen och antal kontakter, Akademiska sjukhuset

71 5 (8) Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping hade under årets inledning svårt att uppnå planerad produktion på grund av bemanningsproblem av vissa specialistkompetenser men kom efter sommaren i paritet med planering. När det gäller totalt antal producerade DRG-poäng så ligger lasarettet något över budget för perioden januari till november och jämfört med föregående år uppvisar lasarettet en ökning på 5,4 procent (plus 445 DRG-poäng) för motsvarande period. Inom slutenvårdsproduktionen ligger lasarettet över budget vad det gäller DRG-poäng men under budget när det gäller antal slutenvårdstillfällen för perioden januari till november. Inom öppenvården ligger lasarettet över både budget och motsvarande period föregående år när det gäller antal övriga besök. Dock ligger lasarettet under budget beträffande antal läkarbesök (inkl. dagsjukvård). Prognosen är att lasarettets totala DRG-produktion beräknas uppnå planerad produktion. När det gäller total kostnad per producerad DRG så är den kronor för perioden januari till november att jämföras med budget, kronor, vilket innebär 1,3 procent lägre total kostnad per producerad DRG. Jämfört med föregående år innebär det dock en ökning med 0,4 procent. Vid jämförelse mot föregående år för perioden januari till november har lasarettet utfört fler läkarbesök (inkl. dagsjukvård), övriga besök samt slutenvårdstillfällen. Trenderna och rullande 12 för de olika besökstyperna inom öppenvården samt vårdtillfällena inom slutenvården kan ses i diagrammen nedan. Diagram: Antal vårdtillfällen och antal kontakter, Lasarettet i Enköping

72 6 (8) Primärvården Det ackumulerade utfallet för läkarbesök är lägre jämfört med både budget och samma period föregående år (januari till november). Detta förklaras främst av att det varit färre läkare i produktion än budgeterat. Beträffande övriga besök så uppvisar de en väsentlig ökning i förhållande till såväl budget som föregående år. Den huvudsakliga förklaringen till den kraftiga volymökningen är ett förändrat arbetssätt med breddinförd drop-in vid samtliga vårdcentraler. Den största ökningen inom övriga besök är sjuksköterskebesöken. När det gäller total kostnad per besök så är det aktuella nyckeltalet lägre än både budget och föregående år. Primärvården prognostiserar att övriga besök kommer överstiga såväl budget som föregående år väsentligt. Förhoppningen är att läkarbesöken hamnar i nivå med föregående års produktion dock under budget. Folktandvården Det ackumulerade utfallet (januari-november) för antal besök inom allmäntandvården ligger både under budget och föregående år. Antal besök inom specialisttandvården ligger också både under budget och föregående år för perioden januari till november. Åtgärder för att öka produktionen och minska väntetiderna är förändrade arbetstidsmodeller och översyn av tidsboksplaneringen. När det gäller total kostnad per besök så är den lägre än budget men mycket högre än föregående år för den aktuella perioden. Folktandvårdens prognos för 2014 är att antal budgeterade besök inte uppnås. Hälsa och habilitering Antal besök är fler för perioden januari till november 2014 jämfört med samma period föregående år (plus 3,2 procent). Hälsa och habilitering prognostiserar en ökning av antal besök för 2014 jämfört med Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 3,2 procent jämfört med I samband med september månads löneutbetalning har samtliga förbund fått ny lön och retroaktiv lön inom ramen för löneöversyn Utöver löneöversyn bidrar även personalstrukturförändringar till en högre timlönekostnad. Bedömningen är att den procentuella förändringen ligger på en rimlig nivå. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en ökning med 256 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med november i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning med drygt 3 procent. Flera förvaltningar har ökat antalet årsarbetare där det för några förvaltningar kan förklaras med landstingsinterna organisatoriska förändringar. Akademiska sjukhuset har ökat antalet årsarbetare med i genomsnitt 207 årsarbetare. Av dessa är 22 årsarbetare en följd av att barnspecialistmottagningarna numera organisatoriskt tillhör Akademiska, 7 årsarbetare är en effekt av närpsykiatrin i Enköping samt 15 årsarbetare av externa projekt. Vid en jämförelse av antalet årsarbetare vid Akademiska samma period 2012, 2013 och 2014 har antalet årsarbetare varit 5 831, och i år En samtidig ökning av personalkostnaderna har skett. Landstingets kostnader för inhyrd personal är 73 miljoner kronor till och med november. Årsprognosen är 77 miljoner kronor vilket innebär ett överskridande av årsbudgeten med 30 miljoner kronor. År 2013 var kostnaderna 67 miljoner kronor. Kostnaderna för inhyrda läkare är efter november 55 miljoner kronor vilket är två miljoner kronor högre jämfört med samma period i fjol. Kostnaderna för övrig inhyrd personal är 18 miljoner kronor och det är en ökning med 14 miljoner kronor jämfört med samma period i fjol. Ökningen av kostnaden för inhyrd personal förklaras av att Akademiska sjukhuset har brist på specialistläkare inom främst psykiatrin samt den avdelning som tillfälligt öppnades och bemannades med inhyrd personal. Lasarettet har svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specialist-

73 7 (8) områden men ökningen av inhyrd personal beror även på rörligheten i sjuksköterskegruppen. Primärvården har ett relativt stadigt behov av inhyrning av läkare. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter november 4,7 procent vilket är något högre än efter oktober. Det är på samma nivå som för helåret Landstingets mål 2014 är att den totala sjukfrånvaron ska vara högst 4,4 procent. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom nästan 58 miljoner kronor efter november och det är sex miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 12 procent. Diagram: Total sjukfrånvaro

74 8 (8) Bilaga - Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Noter avseende prognosavvikelse mot budget 1) Sviktande riks- och regionintäkter på Akademiska sjukhuset 2) Bortfall i biljettintäkter beror främst på ny prisstruktur som driftsattes den första april ) I prognosen ingår försäljningen av Ulleråker på mnkr 4) Statsbidrag för läkemedel för högt budgeterat, vilket beror på att utvecklingen av läkemedelskostnaderna såg ut att bli större ooovid budgettillfället. 5) Avvikelsen beror på främst på att lönekostnad för läkare felbudgeterats på övrig personal 6) Avvikelsen beror på högre pensionskostnader än budgeterat, en reglering av semesterlöneskuld som ej var budgeterad och vvvopersonalkostnadsökningar pga lönesatsningar utöver budget på Akademiska sjukhuset 7) Avvikelse beror främst på läkarbrist inom psykiatrin varför inhyrning görs. 8) Avvikelse beror på lägre kostnader för vårdval, upphandlade avtal och diverse slussningar. 9) ökat antal laparoskopiska ingrepp, operationer med robot och allt fler dyra implantat driver kostnaderna för medicinskt material 10) Avvikelsen beror på försäljningen av Ulleråker till Uppsala kommun då landstinget nu får hyra tillbaka lokaler på Ulleråker. 11) Avvikelsen beror främst på att en omstrukturering av landstingets pensionsportfölj gjorts 2014, vilket innebär att vinster från gamla gggplaceringar realiserats. Det beror även på den ökade likviditeten från ulleråkersförsäljningen. Båda posterna var obudgeterade. 12) Differensen beror främst på att Akademiska sjukhuset hade när budgeten lades ett budgeterat ett underskott på 190 mnkr. I landstingets budget har Akademiska dock en nollbudget. För att landstingets totala budget enligt LPB skulle förbli intakt har Finansförvaltningen lagt upp en positiv budgetpost på 190 mnkr som motsvarar Akademiskas underskott. 13) Totalt sett prognostiserar förvaltningarna (främst AS och LSU) med lägre avskrivningar än budgeterat. Anledningen till att avvikelsen ändå är negativ beror på utrangeringar av fastigheter på 48 mnkr.

75 Bilaga. PS , Dnr PS Produktionsavdelningen Tord Jansson Tfn E-post Produktionsstyrelsen Fastställande av förvaltningarnas budgetar och resultatmål 2015 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att fastställa Primärvårdens, Folktandvårdens, Hälsa och habiliterings, Landstingets resurscentrum och Landstingsservice budgetar för 2015 i enlighet med föreliggande förslag. - att fastställa följande resultatmål för 2015: Primärvården Folktandvården Hälsa och habilitering Landstingets resurscentrum Landstingsservice 0 kronor kronor 0 kronor 0 kronor 0 kronor Ärendet Produktionsstyrelsen har under 2014 löpande haft möten i form av förvaltningsdialoger med de sju förvaltningar som sorterar under styrelsen. Produktionsstyrelsens arbetsutskott har inför beslut om fastställande av förvaltningarnas budgetar och resultatmål 2015 genomfört budgetberedningar med respektive förvaltning. Vid dessa beredningar har respektive förvaltning redovisat på vilka förutsättningar och ställningstaganden den ekonomiska budgeten vilar. Vidare redovisas vilken produktion och bemanning som bildar grund för den ekonomiska budgeten. Förvaltningarna har vid dessa beredningar haft i uppgift att lyfta fram och redovisa de möjligheter och utmaningar som kan tänkas komma att påverka verksamhetsinnehållet Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

76 2 (3) 2015 och de ekonomiska konsekvenserna som kan bli följden av detta. Nedan följer en kortfattad summering förvaltningarnas redovisningar kring detta. Beredningen av budget och resultatmål för förvaltningarna Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping är vid detta beslutstillfälle ej klara. Utestående frågor behöver belysas ytterligare innan produktionsstyrelsen är beredd att fatta beslut om dessa budgetar, varför beslut om dessa tas vid ett senare tillfälle. Akademiska sjukhuset Budget och resultatmål 2015 för Akademiska sjukhuset beslutas senare. Lasarettet i Enköping Budget och resultatmål 2015 för Lasarettet i Enköping beslutas senare. Primärvården Primärvården redovisar också framtida kompetensförsörjning som en utmaning. För 2015 räknar Primärvården med att säkerställa den utveckling som skett genom nya och utvecklade arbetssätt. Detta kommer under 2015 att förstärkas genom att utnyttja tillskapat ekonomiskt utrymme för nya tjänster som psykologer och dietister. Allt för en hög tillgänglighet och patientmottagande på rätt nivå. Primärvården produktionsvolymer 2015 redovisar en svag ökning jämfört med Primärvården redovisar en ekonomi i balans. Folktandvården Folktandvården redovisar sina utmaningar som förväntade rekryteringssvårigheter med tandhygienister, specialisttandläkare och tandsköterskor. Andra utmaningar som Folktandvården står inför är att förbättra tillgängligheten inom verksamheten och mångfaldsarbete. Produktionsvolymerna för Folktandvården 2015 redovisar en viss ökning jämfört med Folktandvården redovisar ett förväntat överskott på + 10 Mnkr i enlighet med resultatmålet för Hälsa och habilitering Hälsa och habilitering som är en ny förvaltning från och med 2014 ser stora utmaningar i att säkra kostnadskontrollen för hjälpmedel och inkontinenshjälpmedel samt finansieringen av audionommottagningarna. Hälsa och habilitering kommer under 2015 att undersöka möjligheterna att få kostnadskontrollen för hjälpmedel och inkontinenshjälpmedel närmare förskrivarna. Stödet till vårdnivån primärvård är en ny verksamhet för förvaltningen och inkluderar forskning och utveckling, folkhälsouppdraget och en chefläkarfunktion. Uppdraget innebär stöd både till den privata primärvården och den landstingsdrivna Primärvården.

77 3 (3) Förvaltningen redovisar en produktionsplan för Hälsa och habilitering redovisar en ekonomi i balans. Landstingsservice Landstingsservice ser inför 2015 ett stort engagemang inom organisationen inför de stora byggnadsprojekt som skall genomföras de kommande åren. Förvaltningen har inför detta uppgraderat med en mängd professionella projektledare för att genomför dessa byggnadsprojekt. De utmaningar som förvaltningen ser 2015 är att genomföra byggnation och ombyggnation i nära anslutning till sjukvårdens verksamhet samt att i byggnadsprojekten få sena förändringar som påverkar både pris och tidplan. De byggnadsprojekt som skall genomföras ställer stora krav på förvaltningens kapacitet där en ordinarie drift skall upprätthållas samtidigt. Landstingsservice redovisar en budget i balans. Denna budget inkluderar ett avkastningskrav på 6,6 % och uppgår till 281 Mnkr i enlighet med den internhyresmodell som tillämpas inom landstinget. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrum övergår från och med 2015 till en ny finansieringsform där delar av den verksamhet som hittills varit anslagsfinansierad nu blir intäktsfinansierad. Detta samtidigt som ekonomiska medel omfördelats till de förvaltningar som utnyttjar tjänsterna vid Landstingets resurscentrum. Det utmaningar som förvaltningen därmed står inför är att följa och utvärdera den nya finansieringsmodellen. I övrigt är utmaningen för förvaltningen att arbeta ständigt med förbättringar och effektivisera sina arbetsflöden. Förvaltningen ingår i flera benchmarkningnätverk och genomför regelbundet kundenkäter. Landstingets resurscentrum redovisar en ekonomi i balans för Bilagor: Budget 2015 för Primärvården Budget för 2015 för Hälsa och habilitering Budget för 2015 för Folktandvården Budget för 2015 för Landstingsservice Budget för 2015 för Landstingets resurscentrum Produktionsplan 2015 för Primärvården Produktionsplan 2015 för Hälsa och habilitering Produktionsplan 2015 för Folktandvården

78

79

80

81

82

83 Folktandvården Allmäntandvård, antal besök, utfall 2014, budget Totalt antal besök, utfall 2014, budget 2015 ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Allmäntandvård, antal besök, 2015 Allmäntandvård, antal besök, 2014 ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Totalt antal besök, 2015 Totalt antal besök, Specialisttandvård, antal besök, utfall 2014, budget 2015 Utfall 2014 Budget vs vs 2014 Allmäntandvård Specialisttandvård: TOTAL: ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Specialisttandvård, antal besök, 2015 Specialisttandvård, antal besök, 2014

84 Hälsa och habilitering Slutenvård utfall 2014, budget 2015 Övriga besök utfall 2014, budget ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, 2015 Slutenvård, 2014 Övriga besök, 2015 Övriga besök, 2014 Läkarbesök, utfall 2014, budget 2015 Totalt antal besök, utfall 2014, budget ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Läkarbesök), 2015 Läkarbesök 2014 Totalt antal besök, 2015 Totalt antal besök, 2014 Utfall 2014 Budget vs vs 2014 Slutenvård Läkarbesök Övriga besök TOTAL:

85 Primärvården Läkarbesök (inkl tel/rec) utfall 2014, budget Totalt antal besök, utfall 2014, budget ANTAL BESÖK ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Läkarbesök (inkl tel/rec), 2015 Läkarbesök (inkl tel/rec), 2014 Totalt antal besök, 2015 Totalt antal besök, 2014 ANTAL BESÖK Övriga besök (inkl tel/rec), utfall 2014, budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Övriga besök (inkl tel/rec), 2015 Övriga besök (inkl tel/rec), 2014 Utfall 2014 Budget vs vs 2014 Läkarbesök (ink tel/rec) Övriga besök (inkl tel/rec): TOTAL:

86 Produktionsdirektörens rapport December 2014 Landstingets ledningskontor

87 Agenda Självbetjäning i kassan på Akademiska SKL:s och Socialstyrelsens öppna jämförelser 2014 IVO:s inspektion av patientsäkerheten sommaren Landstingets ledningskontor

88 Självbetjäning i kassan på Akademiska Patienter som kommer till Akademiska sjukhuset kan snart slippa anmäla sig i en kassa och i stället själva få registrera sin ankomst i en automat liknande de som finns på flygplatser. En försöksverksamhet pågår i ingång 95 och 96 på sjukhusets kvinno- och barndivision. Betalningen sker sedan genom den faktura som skickas hem till patienten i efterhand. Efterfrågan finns redan från länets Primärvård att införa samma teknik. Ett steg i att minska onödig administration. Landstingets ledningskontor

89 SKL:s och Socialstyrelsens öppna jämförelser 2014 SKL och Socialstyrelsen publicerar för nionde året öppna jämförelser där landstingen kan jämföra sig med varandra. Syfte med jämförelsen är att stimulera att landstingen analyserar sin verksamhet, lär av varandra, förbättrar kvaliteten och effektiviserar verksamheten. Landstinget i Uppsala län har de senaste fyra åren hamnat över genomsnittet när det gäller medicinsk kvalitet. När det gäller rankingen av vården som helhet så har Landstinget i Uppsala län gått från en 20:e plats 2013 till en 14:e plats 2014 Landstingets ledningskontor

90 SKL:s och Socialstyrelsens öppna jämförelser 2014 Psykiatrin i Uppsala län rankas bäst i landet i denna jämförelse. Bland annat utmärker sig vården för patienter med schizofreni och det förebyggande arbetet i öppenvården. Landstingets ledningskontor

91 SKL:s och Socialstyrelsens öppna jämförelser 2014 Landstinget i Uppsala län ligger i sämre utfall på det sammanvägda värdet för tillgänglighet inom vården. Landstingets ledningskontor

92 SKL:s och Socialstyrelsens öppna jämförelser 2014 Redovisningen av öppna jämförelser består av tre delar som alla kan beställas eller laddas ner från Landstingets ledningskontor

93 IVO:s inspektion patientsäkerhet sommaren 2014 Mot bakgrund av att kända risker i landstingets verksamheter kan förstärkas sommartid och ge konsekvenser för patientsäkerheten genomförde Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tillsyn i samtliga landsting inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Syftet med inspektionen var att granska om landstinget genomfört en riskanalys och vidtagit eventuella åtgärder för att säkerställa patientsäkerheten inför sommaren. IVO kan konstatera att Landstinget i Uppsala län har utfört en riskanalys, vidtagit åtgärder för att säkra verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet under sommarperioden Uppföljning och utvärdering har skett utifrån vidtagna åtgärder. IVO bedömer att vårdgivaren, Landstinget i Uppsala län, uppfyllt kravet på att leda, planera och följa upp verksamheten i syfte att upprätthålla kvalitet och patientsäkerhet under sommaren Landstingets ledningskontor

94 Från produktionsavdelningen till Er alla! Landstingets ledningskontor

95

96

97

98 Statusrapport vårdgaranti och kömiljard Lasarettet i Enköping Vårdgarantin Lasarettet i Enköping klarar vårdgarantimålet 80 procent både gällande nybesök och operation/behandling i november. Utfallet för nybesök ligger på 95 procent och för operation/behandling ligger utfallet på 94 procent. Antal väntande till nybesök har minskat under våren men under sommarmånaderna skedde en marginell ökning av antal väntande och i november väntade 1613 patienter. Måluppfyllelsen har legat över 80 procent sedan april. Under augusti försämrades målvärdet för specialitetområdet ortopedi vilket har förbättrats markant och ligger i november på 97 procent. Antal väntande inom ortopedi har minskat med 650 patienter jämfört med årets början. Inom ögon och hud ligger måluppfyllelsen på 90 procent inom båda specialitetområdena. Övriga specialiteter ligger nära 100 procent. Antal väntande till operation/behandling är i november 759 patienter och av dessa hade 714 patienter väntat mindre än 90 dagar, 94 procent. Samtliga specialitetområden ligger över 80 procent. Se utfall för 2014 i bifogade grafer. Kömiljarden Nybesök Lasarettet i Enköping når inte målet för kömiljarden i november. Grundkravet når 78 procent men prestationskravet klaras inte med uppnådda 66 procent. Målnivån för antal väntande (grundkravet) har förbättrats varje månad under våren men har under sommarperioden pendlat mellan 67 och 73 procent för att åter förbättrats under hösten. Även prestationsmålet har förbättrats under året. Av 1613 totalt väntande patienterna var det 1257 som väntat mindre än 60 dagar och av de 796 utförda besöken hade 523 patienter väntat mindre än 60 dagar. Inom specialiteterna urologi, ögon och hud uppnås varken grundkravet eller prestationskravet och inom ortopedi uppnås grundkravet men inte prestationskravet. 35 procent av alla väntande i november utgörs av ortopedpatienter där antal väntande mindre än 60 dagar uppnår 78 procent och antal utförda besök inom 60 dagar uppnår 46 procent vilket är en förbättring. Medicinmottagningen har under föregående år kommit tillrätta med kön av patienter som väntar på sitt första nybesök till läkare. I november ligger genomförda nybesök på 81% inom 60 dagar. Mottagningen kommer att nå både kömiljardens grundkrav och prestationsmål resten av året. Ögonmottagningen med läkarbemanning tre dagar per vecka höll produktionsplanen fram till vecka 9 då en av våra läkare insjuknade. Akademiska Sjukhuset har inte haft någon möjlighet att tillsätta någon annan läkare och vi har endast haft en vikarie på plats Kungsgatan Box 908 tfn vx fax org nr

99 2 (5) sex dagar, där fokus varit att bedöma alla sjuksköterskebesök såsom ögonfoto, tryck, synfält, körkortsintyg etc. för att kunna ge patienterna svar inom en rimlig tid och göra planering för nästa uppföljning. Ovanstående har inneburit att hela produktionsplaneringen har arbetats om utifrån nya förutsättningar, och för att komma ikapp och uppnå målen krävs en läkare på heltid, vilket temporärt löses med hjälp av bemanningsföretag under hösten och året ut. Vid senaste mätningen väntade totalt 170 patienter på sitt första läkarbesök. 115 stycken av de patienter som väntar på sitt första besök har väntat mindre än 60 dagar vilket motsvarar 68 procent. Utifrån reviderad produktionsplan beräknas målvärdet, 70 procent, gällande grundkravet att uppnås under december. Besök inom 60 dagar ligger i november på 31 procent och att nå 70 procent i år bedöms inte som möjligt. Hudmottagningens remissinflöde är för närvarande cirka remisser per vecka. Vid senaste mätningen väntade totalt 170 patienter på sitt första läkarbesök, varar 113 stycken har väntat mindre än 60 dagar. Andelen som väntat mindre än 60 dagar, 66 procent. För att minska kösituationen har en och en halv extradag genomförts samt att 50 patienter överförts till andra vårdgivare via vårdgarantienheten. Besök inom 60 dagar ligger i november på 21 procent och att nå 70 procent i år bedöms inte som möjligt. Väntelistan till Kirurgmottagningen med specialiteterna ortopedi, kirurgi och urologi har minskat och under hösten stabiliserats på en lägre nivå. Räknat sedan årets början har den reducerats från c:a 1750 patienter till c:a 1100 patienter. Måluppfyllelsen vad gäller grundkravet ligger på 79 procent och för prestationskravet på 62 procent. Kapaciteten på mottagningen ses över vilket har till syfte att skapa en balans mellan verksamheten på mottagning respektive på operation. En mottagningslogistikgrupp har verkat sedan i våras. För att förbättra situationen har förstärkning gjorts vissa veckor med hyrläkare. Även ordinarie läkare har tjänstgjort extra kvällspass. Operationssamarbetet med Akademiska pågår och det har även inkluderat ett antal mottagningsdagar. En särskild bokningsfunktion kommer att inrättas inför 2015 för att uppnå förbättrad effektivitet. Gynekologmottagningen når både grund- och prestationskravet med god marginal, 92 procent respektive 95 procent. Prognosen är att Kirurgmottagningen och gynekologmottagningen tillsammans även i december ska klara tillgänglighetsmålet att minst 70 procent får ett nybesök inom 60 dagar. Se utfall 2014 i bifogad graf.

100 3 (5) Behandling/operation Lasarettet i Enköping har klarat målet beträffande antal väntande mindre än 60 dagar till operation/behandling samtliga månader förutom i augusti och prestationsmålet har uppnåtts 6 av 11 månader. Den samlade väntelistan utgörs nu av 759 patienter varav 642 patienter väntat i mindre än 60 dagar, 85 procent. Av dessa 759 väntande finns 374 patienter, eller 49 procent inom ortopedi som i november nådde en måluppfyllnad på 87 procent. I november klaras även prestationsmålet för genomförda operationer 70 procent. Samtliga specialitetområden klarar både grund- och prestationskravet förutom inom kirurgi där endast grundkravet uppnås (67procent). Operationskön har nu en rimlig längd och är till och med inom vissa typer av ingrepp t ex dagkirurgi ortopedi och urologi i kortaste laget för optimal planering. Prognosen är att klara prestationsmålet 70 procent för genomförda operationer även i december. Se utfall 2014 i bifogad graf Thomas Ericson Sjukhuschef

101 Utfall vårdgaranti 2014

102 Utfall kömiljard (5)

103 1(20) AS Statusrapport kömiljarden och vårdgarantin november 2014 Sjukhuset når grundkravet avseende kömiljarden för operation och behandling även i november. Sjukhusets måluppfyllelse mot grundkravet i kömiljarden backar en procentenhet på nybesök i november, men förstärks jämfört prestationskravet på nybesök med 5 procentenheter. För operation och behandling ligger sjukhusets måluppfyllelse mot grundkravet stilla, men stärks med 4 procentenheter mot prestationskravet jämfört föregående månad. Måluppfyllelse för kömiljardens Grundkrav samt antal väntande patienter i Oktober och November Grundkrav Kömiljard andel inom 60 dagar Kömiljard andel inom 60 dagar Vårdgaranti andel inom 90 dagar Vårdgaranti andel inom 90 dagar Antal väntande patienter Antal väntande patienter Okt Nov Okt Nov Okt Nov Antal väntande patienter kvar t 70% Prognos andel inom 60 dagar Nybesök 68% 67% 80% 82% >70% varav C-län 69% 66% 80% 82% varav Riks och region 68% 68% 80% 82% Operation/åtgärd 71% 71% 80% 85% ca 70% varav C-län 73% 72% 82% 87% varav Riks och region 67% 69% 76% 81% Måluppfyllelse för kömiljardens Prestationskrav samt antal väntande patienter i Oktober och November 2014 Kömiljard Kömiljard Vårdgaranti Vårdgaranti Antal Antal andel inom andel inom andel inom andel inom faktiska faktiska Prestationskrav 60 dagar 60 dagar 90 dagar 90 dagar patienter patienter Okt Nov Okt Nov Okt Nov Antal faktiska patienter kvar till 70% Prognos andel inom 60 dagar Nybesök 64% 69% 76% 84% >70% varav C-län 65% 69% 76% 84% varav Riks och region 60% 64% 69% 82% Operation/åtgärd 63% 67% 71% 82% > 70% varav C-län 64% 67% 72% 83% varav Riks och region 60% 67% 68% 81% På divisionsnivå är det i november endast Neurodivisionen som inte klarar grundkravet i kömiljarden avseende Nybesök, vilket bland annat beror på att de prioriterat återbesök framför nybesök på de diagnoser som ingår i kömiljardsberäkningarna enligt SKL. Övriga fyra divisioner ligger runt 80% i måluppfyllelse mot kömiljarden på Nybesök. Avseende operation och behandling är det två divisioner som inte klarar grundkravet i november, medan de tre andra divisionerna ligger på över 80% i måluppfyllelse för månaden.

104 Sjukhuset har en god produktionstakt och vi ser också tydligt att måluppfyllelsen avseende grund- och prestationskrav ligger runt målgränsen 70%. För väntande till operation och behandling ligger sjukhuset kvar på samma nivå som föregående månad, 71%. Akademiska sjukhusets måluppfyllelse till kömiljardens Grundkrav och Prestationskrav - avseende besök resp. operation/ behandling. Januari 2012 november Ett antal initiativ har påbörjats för att effektivisera patientflöden och öka kapacitetsutnyttjandet i lokaler och personal, exempelvis genom att föra patienter till rätt vårdnivå genom utökad mottagningsverksamhet till sköterskor, sjukgymnaster och ST-läkare. Samarbetet över organisatoriska gränser utökas och stärks, samtidigt som arbetet med produktionsstyrningsfrågor utvecklas. Under våren fortsätter extrasatsningar på kvälls- och helgmottagningar inom vissa enheter. Planeringen av resurser och befintlig kapacitet byggs ut, förfinas och breddas. Stängda vårdplatser och kritisk personalförsörjningssituation Sjukhuset har öppnat vårdplatser under hösten men har på helåret fortfarande 3% färre vårdplatser öppna jämfört föregående år. Sjukhuset har lyckats rekrytera en del sjuksköterskor men saknar fortfarande ett antal. Många av de nya sjuksköterskorna är nyutexaminerade och under upplärning på avdelningarna, vilket kan förklara att sjukhuset inte kan öppna vårdplatser i samma takt som vi lyckats rekrytera nya medarbetare. Det är fortfarande svårt att rekrytera vidareutbildade sjuksköterskor, exempelvis operationssjuksköterskor. Här har en satsning på vidareutbildning med lön lanserats för att få fler sökande till specialistsjuksköterskeprogrammen. Detta har fått ett gott mottagande och 29 sjuksköterskor har i höst börjat sin vidareutbildning. De sökande kommer dock internt från sjukhuset och skapar därmed nya luckor i bemanningen som successivt efter tillgång fylls med ofta mindre erfaren personal. Flera verksamhetsområden påtalar i höst de begynnande problemen med generationsskiftet som kommer ske på läkarsidan under de närmaste åren och problemen med att hitta erfarna läkare som kan arbeta självständigt. Ute i regionen stänger en del vårdgivare ner vissa verksamhetsområden och mottagningar, vilket gör att trycket på Akademiska sjukhuset ökar inom både bassjukvård och högspecialiserad vård.

105 Nybesök Antalet patienter som stod i kö till nybesök i november var ca 8 900, en ökning med ca 400 patienter jämfört föregående månad. I diagrammet nedan redovisas utvecklingen av antalet väntande patienter till nybesök. Antalet genomförda nybesök föll tillbaka i november jämfört oktober, delvis på grund av att man i november satsat på en större andel återbesök, vilka inte ingår i definitionen för Kömiljarden och väntetider i vården. Verksamheten har en god produktionstakt, men kapaciteten räcker inte till och det planeras extramottagningar kontinuerligt under vintern för att hålla uppe tillgängligheten. Mixen i bemanningen över veckans timmar ses över för att kunna utöka utnyttjandet av befintliga lokaler. De diagnoser som ingår i kömiljarden utgör underlag till diagrammet nedan. Utveckling av antalet väntande till nybesök och producerade nybesök januari 2012 till november På divisionsnivå är det Neurodivisionen som ligger längst från måluppfyllelse (55%) jämfört Grundkravet i Kömiljarden. En försämring med 2 procentenheter jämfört föregående månad. De uppger bland annat högt remissinflöde, läkarbrist pga föräldraledigheter, kompetenstapp pga pensionsavgångar och brist på mottagningsrum som kompletterande orsaker till att de inte når måluppfyllelse. Dessutom har de prioriterat återbesök under hösten, vilka inte ingår i beräkningsgrunden för Kömiljarden och vårdgarantin. Kirurg- och onkolog-divisionens olika kirurgiska verksamhetsområden ligger ungefär lika i oktober där omkring 75% av köerna uppfyller kraven. Onkologen gick redan i september till sina normala nivåer, vilket innebär att omkring 95% får ett nybesök inom 60 dagar. Den division som klarat sig bäst som helhet är Kvinna- barndivisionen. De når 82% i måluppfyllelse i november, därefter Psykiatrin (80%), Medicin- och Thoraxdivisionen (79%) och Kirurg- och onkologdivisionen (76%). Baserat på dagens måluppfyllelse i förhållande till gränsvärdena gör sjukhuset nu bedömningen att vi inte kommer kunna nå grundkravet för nybesök i december, då det är många röda dagar i samband med jul- och nyårshelgerna.

106 Operation/ behandling Sjukhuset når grundkravet i Kömiljarden för operation och behandling även i november - måluppfyllelse 71%. Antalet patienter som stod i kö var Det är en ökning med 2,5% jämfört oktober och ett resultat av att mottagningsverksamheten och remissinflödet till operation/behandling ökar igen. Det är 815 utomlänspatienter i kö och drygt c-länspatienter. Tre av fem divisioner klarar grundkravet, men Neurodivisionen och Kirurgi och onkologdivisionen når inte riktigt ända fram. Bäst klarar sig psykiatridivisionen med 92% mot grundkravet, därefter kommer medicin- och thorax divisionen (84%) och Kvinna-barndivisionen ligger på 81%. Sjukhuset har en god produktionstakt och vi börjar se resultat av de optimeringsinitiativ som vidtagits på flera håll inom de opererande enheterna. Samarbetet med Enköping för våren 2015 är under förhandling och sjukhuset ser även över interna fördelningar av operationskapaciteten. Vi öppnar också operationsverksamhet i de nygamla lokalerna på Samariterhemmet och planerar att öka operationskapaciteten med en till två operationssalar där vid årsskiftet. Utveckling av antalet väntande till operation och produktion av operationer. Januari 2012 till november Antalet genomförda operationer minskar en aning i november jämfört oktober, vilket delvis beror på att vi i november haft fyra produktionsveckor jämfört fem produktionsveckor i oktober. I december och januari kommer produktionen falla tillbaka då vi har många röda dagar för jul och nyår. Osäkerheten för måluppfyllelse mot gränsvärdena i Kömiljarden ligger framförallt i det ökade remissinflödet till sjukhuset - dels på grund av att tidigare privata vårdenheter stängt sin verksamhet på försommaren och att vi inom vissa professioner ser ett ökat antal remisser från exempelvis Gävleborg och Dalarna. Ett inflöde som sjukhuset inte riktigt har kapacitet att bemöta i dagsläget. Jan-Erik Sundquist Biträdande sjukhusdirektör

107 Statusrapporter per Division Statusrapport för kirurg- och onkologdivisionen Nybesök KOD Nybesök - väntande Kirurg och onkolog divisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar föregående månad Kömiljard väntande andel inom 60 dagar innevarande månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar föregående månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar innevarande månad Antal väntande patienter föregående månad Antal väntande patienter innevarande månad Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr innevarande månad Prognos andel inom 60 dagar okt nov okt nov okt nov nov dec Handkirurgi 76% 80% 88% 90% % Kirurgi 75% 76% 85% 88% % Ortopedi 75% 78% 88% 92% % Urologi 74% 80% 85% 91% % Onkologi 95% 94% 97% 98% % Divisionen 76% 79% 87% 90% % Nybesök - faktiska Kirurg och onkolog divisionen Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar föregående månad Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar innevarande månad Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar föregående månad Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar innevarande månad Antal faktiska patienter föregående månad Antal faktiska patienter innevarande månad Antal faktiska kvar till 70% inom 60dgr innevarande månad Prognos andel inom 60 dagar okt nov okt nov okt nov nov dec Handkirurgi 70% 84% 80% 93% % Kirurgi 64% 76% 75% 88% % Ortopedi 38% 54% 55% 76% % Urologi 39% 65% 58% 85% % Onkologi 97% 90% 99% 96% % Divisionen 57% 72% 70% 86% % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Handkirurgi: konstant in och utflöde av patienter hinner med fler i tid Kirurgi: köerna ses just igenom för rensning Ortopedi. Brist på op-resurs för att klara tiderna främst på proteskirurgi där det endast är revisioner som väntar. Dessa patienter är sjuka och speciella och kan inte slussas till godtycklig vårdgaranti. Vi ser över om vi kan slussa pat >55 primära knän då Enköping inte vill ta dom trots förfrågan. En hel del strykningar pga av högt akut inflöde har bidragit till väntan på op. Urologi: Köerna håller för närvarande på att ses över och uppdateras. Onkologi: ligger på en konstant hög nivå

108 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Handkirurgi: extra sattsningar som görs ger resultat och fler får komma till nybesök i rätt tid. Kirurgi: Väntelistorna rensas med översyn av Carina Lundin. Jobbet görs dock av op. kooordinatorer. Vissa patientgrupper skickas via vårdgarantienheten. Det största antalet väntande till mott + op är Kolorektal där man på mott maxar. På op behövs det fler opsalar. Viss ljusning beträffande vårdplatser på A1 med hänsyn till ssk. Dock inte fullt bemannade förrän Ortopedi: Fortsatt ökning av verksamheten genom ST mottagningar, sjukgymnastmottagning på ryggsektionen, operationsutrymme i Enköping, överföring av remisser till andra vårdgivare som vi har avtal med, ES, LE, Nacka. Förbättrad produktionsplanering tack vare planeringsenheten. Vi förstärker planeringsenheten från Årsskiftet. Urologi: Ett utökat arbete pågår med att kontrollera och rensa väntelistor. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Handkirurgi: Våren Kirurgi: Vi ser effekt redan idag men under våren 2015 mer full effekt. Ortopedi: Egentligen är målet uppnått. Vi tar Äldre köer utgör en extra utmaning som vi på olika sätt satsar på att komma till rätta med. Underläkarstöd på avdelning frigör mottagningsutrymme för specialister. Urologi: Inom ett par månader 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Handkirurgi: Behov av ökad produktion av mottagningsbesök. Hanteras via utökning av bemanning samt expansion av polikliniska operationer. Kirurgi: Nej Ortopedi: Ökat elektivt inflöde men avsaknad av vårdplatser som riskerar leda till strykningar i det planerade flödet. Ett ökat samarbete med rehab och kommuner kan skapa förutsättningar för bättre flöden och minimera risken för att akuta patienter är kvar länge och stoppar det planerade inflödet. En utväxling av dagkirurgi och relativt friska patienter gör att andelen tyngre sjuka och komplicerade fall på sjukhuset ökar. Dagkirurgin är minskad till förmån för den inneliggande vården. Urologi: Vi har medvetet sjunkande mängd läkarbesök på mott. En del slussas till ssk-mott medan en del hänvisas åter till primärvården med rekommendationer att följa det vårdprogram som nyligen sjösatts. 5. Kommentarer till prognosen på andelen väntande respektive faktiska patienter den 31 december Handkirurgi: når just nu målen Kirurgi: Verkar rimligt. Ortopedi: verkar rimligt Urologi: Verkar rimligt. Onkologi: Når målvärdena.

109 Operation/behandling KOD Operation/behandling väntande Kirurg och onkolog divisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar föregående månad Kömiljard väntande andel inom 60 dagar innevarande månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar föregående månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar innevarande månad Antal väntande patienter föregående månad Antal väntande patienter innevarande månad Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr innevarande månad Prognos andel inom 60 dagar okt nov okt nov okt nov nov dec Handkirurgi 71% 63% 84% 88% % Kirurgi 62% 65% 69% 78% % Urologi 69% 71% 76% 83% % Orotpedi exkl rygg 74% 64% 82% 86% % ortopedi ryggkir 87% 83% 93% 96% % Divisionen 70% 66% 79% 85% % Operation/behandling Utförda ( faktiska ) Kirurg och onkolog divisionen Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar föregående månad Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar innevarande månad Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar föregående månad Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar innevarande månad Antal faktiska patienter föregående månad Antal faktiska patienter innevarande månad Antal faktiska kvar t 70% inom 60dgr innevarande månad Prognos andel inom 60 dagar okt nov okt nov okt nov nov Handkirurgi 21% 20% 30% 55% % Kirurgi 45% 72% 52% 84% % Urologi 58% 75% 63% 86% % Orotpedi exkl rygg 61% 60% 67% 79% % ortopedi ryggkir 63% 58% 74% 58% % Divisionen 49% 57% 56% 76% % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Handkirurgi: Fortsatta bemannings problem. Kirurgi: fortsatta problem med vårdplatser och oputrymme Ortopedi: Enköping skapar operationsutrymme för ryggkirurgin. Urologi: relativt konstant kösituation. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Handkirurgi: Vårdgarantienheten kommer att nyttjas. Remisser till Elisabethkliniken. Rekrytering pågår. Kirurgi: Kontakt med Vårdgarantikontoret. Ortopedi: Information till primärvård. Fortsatt samarbete med Enköping. Vårdprogram. Extra bemanning till planeringsenheten.

110 Urologi: Genomgång av väntelistor för att se att de är aktuella. Efter det troligen kontakt med vårdgarantikontoret. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Handkirurgi: Våren Kirurgi: Om tre månader. Ortopedi: under våren Urologi: Dec -14, beroende på inflödet. 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Handkirurgi: Behov av ökad produktion av operationer. Ökad bemanning och poliklinisering. Kirurgi: Kolorektal behöver ytterligare en op-sal VT Ortopedi: Möjligen ska man fundera på ytterligare vårdgivare för fotkirurgi, eller avtal. Vår fotkirurgi tillhör emellertid de mest avancerade i Sverige och utgör i nuläget i princip bara stor fot. Verksamheten här borde öka för R/R. Urologi: Vi har långa köer till operationer som ska göras med robotkirurgi samt den RF-behandling som görs på röntgen av små njurtumörer. Detta är flaskhalsar som sjukhuset måste arbeta gemensamt med. 5. Kommentarer till prognosen på andelen väntande respektive faktiska patienter den 31 december Handkirurgi: Vi kommer sannolikt att ha svårt att fullgöra vårt uppdrag fullt ut innan vi har rekryterat nödvändig personal. Det är därför svårt att bedöma möjligheten att uppnå önskat värde per dec Kirurgi: förväntas nå målvärdet Ortopedi: Läget kan bli bättre än i prognosen om arbetet flyter på utan några större incidenter under hösten. Urologi: når målvärdet

111 Medicin- och thoraxdivisionen Nybesök MTH Nybesök - väntande Medicin- och thorax div Kömiljard väntande andel inom 60 dagar föregående månad Kömiljard väntande andel inom 60 dagar innevaran de månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar föregående månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar innevarande månad Antal väntande patienter föregåend e månad Antal väntande patienter innevaran de månad Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr innevaran de månad Prognos andel inom 60 dagar okt nov okt nov okt nov nov Hema/Hud/ Reuma 80% 79% 94% 93% % Intern-/lungmed 77% 72% 89% 92% % Kardiologi 83% 76% 90% 86% % Specialmedicin 78% 81% 92% 91% % Totalt 79% 78% 93% 92% ,5% Nybesök - faktiska Medicin- och thorax div Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar föregående månad Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar innevarande månad Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar föregående månad Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar innevarande månad Antal faktiska patienter föregående månad Antal faktiska patienter innevarande månad Antal faktiska kvar t 70% inom 60dgr innevarande månad Prognos andel inom 60 dagar okt nov okt nov okt nov nov Hema/Hud/ Reuma 69% 60% 83% 83% 70% Intern-/lungmed 48% 52% 72% 70% % Kardiologi 73% 78% 91% 96% % Specialmedicin 63% 67% 82% 87% % Totalt 64% 62% 81% 83% % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? VO-Hema/Hud/Reuma Har hållit produktionen och klarat kömiljarden de senaste 3 månaderna VO-Intern- och lungmed Fortfarande ffa köer inom allergologin. Anställt en allergolog fr o m 2015, det kommer att innebära att köerna minskar. Lungcancervården, övrig lungmedicinsk vård samt internmedicin har inga köer VO-Kardiologi Följer prognos VO-Specialmedicin Ökad tillgänglighet på Metabolmottagningen genom mindre organisationsförändring. En farhåga är dock att sjukfrånvaron ökar i hus A9 pga arbetsmiljöproblem, vilket kan påverka produktionen negativt. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? VO-Hema/Hud/Reuma Fortsatt arbeta med hudprocessen att för att göra mottagningsarbetet så effektivt som möjligt. VO-Intern- och lungmed Rekryterat en allergolog, det innebär att köerna kommer att minska. Fler mottrum är iordningställda och de adm. lokalerna har förtätas. Genomgång och optimering av läkarschema för mott. Ssk-mott fördelas på annat sätt för att förbereda plats i mottrum för läkarmott, dock sker ingen minskning av ssk-mott. Uppstramning av rutiner för registrering VO-Kardiologi:

112 VO-Specialmedicin Evakuering av våning 1 och 2 i hus A9 verkar ofrånkomlig som åtgärd för att motverka medarbetarnas ohälsa. På kort sikt ger detta sannolikt produktionsbortfall, men fördelar ses även då detta möjliggör införande av nya arbetssätt med samordning av personal/läkargrupp vilket på sikt torde vara gynnsamt. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? VO-Hema/Hud/Reuma December 2014 VO-Intern- och lungmed Q VO-Kardiologi VO-Specialmedicin December 2014 enligt lagd prognos av föregående verksamhetschef. 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? VO-Hema/Hud/Reuma Reuma Hudprocessen pågår hela tiden för att få långsiktiga förändringar. Arbete med tidsbokningen pågår. Under VT 2015 kommer vi att tappa flera erfarna kollegor och det kommer att påverka vårt resultat. VO-Intern- och lungmed Vi klarar inte att ha mottagning i den utsträckning som krävs under sommaren. Optimering av mottagningen inför sommaren Rekrytering av allergolog har skett. Internmedicinsk specialist/överläkare pågående rekrytering. VO-Kardiologi VO-Specialmedicin Målsättningen är att på ett mer ingående sätt följa styr- och nyckeltal inom vo Specialmedicin. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande respektive faktiska patienter den 31 december VO-Hema/Hud/Reuma Klarar kömiljarden VO-Intern- och lungmed VO-Kardiologi VO-Specialmedicin Se föregående månads kommentar, dvs något nedskriven prognos.

113 Operation/behandling MTH Operation/behandling väntande MTH Kömiljard väntande andel inom 60 dagar föregående månad Kömiljard väntande andel inom 60 dagar innevarande månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar föregående månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar innevarande månad Antal väntande patienter föregående månad Antal väntande patienter innevarande månad okt nov okt nov okt nov nov Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr innevarande månad Prognos andel inom 60 dagar Hema/Hud/Reuma 97% 87% 97% 99% % Kardiologi 63% 69% 84% 86% % Thoraxkirurgi 93% 90% 99% 97% % Totalt 86% 82% 93% 94% % Operation/behandling Utförda ( faktiska ) MTH Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar föregående månad Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar innevarande månad Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar föregående månad Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar innevarande månad Antal faktiska patienter föregående månad Antal faktiska patienter innevaran de månad Antal faktiska kvar t 70% inom 60dgr innevarand e månad Prognos andel inom 60 dagar okt nov okt nov okt nov nov Hema/Hud/Reuma 81% 88% 88% 88% % Kardiologi 33% 36% 51% 50% % Thoraxkirurgi 70% 89% 80% 94% % Totalt 58% 71% 70% 79% % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? VO-Hema/Hud/Reuma Normal verksamhet sedan augusti. VO-Kardiologi VO-Thoraxkirurgi Ansamling av lungkirurgi i december 2014, eventuellt behövs justering av operationsplan. Väsentligen inga köproblem i verksamheten och inga förändringar planerade vad gäller produktion till Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? VO-Hema/Hud/Reuma VO-Kardiologi Har svårt att förstå den dåliga måluppfyllelsen när jag ser listorna. Krävs mer analys. VO-Thoraxkirurgi 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? VO-Hema/Hud/Reuma VO-Kardiologi VO- Thoraxkirurgi 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? VO-Hema/Hud/Reuma VO-Kardiologi Specialsatsning med elkonverteringar. VO- Thoraxkirurgi

114 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande respektive faktiska patienter den 31 december VO-Hema/Hud/Reuma VO-Kardiologi VO-Specialmedicin

115 Neurodivisionen Nybesök - väntande Neurodivisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar oktober Kömiljard väntande andel inom 60 dagar november Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar oktober Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar november Antal väntande patienter oktober Antal väntande patienter november Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr november Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Neurokirurgi 57% 56% 71% 76% % Neurologi och strokevård 46% 48% 60% 65% % Plastik- och käkkirurgi 83% 77% 97% 95% % Smärtcentrum 75% 70% 93% 95% % Ögonsjukdomar 52% 45% 65% 66% % ÖNH 60% 55% 69% 72% % Totalt 57% 52% 69% 71% % Nybesök - faktiska Neurodivisionen Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar oktober Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar november Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar oktober Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar november Antal faktiska patienter oktober Antal faktiska patienter november Antal faktiska kvar till 70% inom 60dgr november Prognos antal faktiska patienter Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Neurokirurgi: Resultatet i nivå med oktober. Sjuksköterskebrist påverkar utfallet negativt Neurologi och strokevård: Mindre förbättring jämfört med oktober. Remisshanteringen har inte återfått den omfattning den hade innan den mest erfarne remissbedömningsmedarbetaren gick i pension vilket påverkar kötiden. Även rumbrist har varit en påverkande faktor. Plastik- och käkkirurgi: Målet uppnås för november och det beräknas fortsätta under hösten. Smärtcentrum: Remissflödet har ökat hittills med 13% i år. Bemanningen och produktionsplaneringen på årsbasis ger att vi haft som mål att ta 89 patienter/månad. Pga ökad efterfrågan har detta inte räckt för att uppnå målen. En extra kösatsning med kvällsmottagningar utöver ordinarie arbetstid och omprioriteringar i verksamheten gör att produktionen ökat under hösten. Detta kommer inte att kunna vidmakthållas efter årsskiftet. Ögonsjukdomar: Operationer har prioriterats varför utfallet för november är lägre jämfört med oktober. ÖNH: Operationer har prioriterats varför utfallet för november är lägre jämfört med oktober. Prognos andel inom 60 dagar Neurokirurgi 34% 54% 52% 75% % Neurologi och strokevård 43% 58% 47% 65% % Plastik- och käkkirurgi 59% 58% 72% 91% % Smärtcentrum 21% 26% 65% 84% % Ögonsjukdomar 67% 65% 71% 72% % ÖNH 75% 78% 82% 86% % Totalt 64% 66% 72% 79% %

116 14(20) 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Neurokirurgi: Det normala är att en återhämtning sker under hösten men då det är stora problem med sköterskebrist är det oklart hur stor återhämtningen kan bli. Neurologi och strokevård: Arbete pågår med utökad bemanning för att förbättra läget och ett ökat antal rum har iordningsställts i samma syfte. Smärtcentrum: 5% produktionsökning under 2015 genom viss ökad bemanning. Om remissflödet fortsätter att vara högt kommer det sannolikt inte att räcka. Ögonsjukdomar: Det ökade tillflödet av patienter påverkar utfallet och produktionen är svår att öka så pass mycket på kort sikt för att helt möta behovet. ÖNH: Det ökade tillflödet av patienter påverkar utfallet och produktionen är svår att öka så pass mycket på kort sikt för att helt möta behovet. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Se svar ovanstående fråga. Neurologi och strokevård: Effekt beräknas under hösten. Smärtcentrum: Se svar ovanstående fråga. Ögonsjukdomar: Se svar ovanstående fråga. ÖNH: Se svar ovanstående fråga. 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Förbättring av sköterskeläget är en avgörande faktor för framgång. Neurologi och strokevård: Se svar ovanstående fråga. Smärtcentrum: Se svar ovanstående fråga. Ögonsjukdomar: Se svar ovanstående fråga. ÖNH: Se svar ovanstående fråga. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande respektive faktiska patienter den 31 december Trots ökad produktion kan inte målet nås då antalet väntande ökar i större omfattning.

117 15(20) Operation/behandling - Neuro Operation/behandling väntande Neurodivisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar oktober Kömiljard väntande andel inom 60 dagar november Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar oktober Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar november Antal väntande patienter oktober Antal väntande patienter november Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr november Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Neurokirurgi 60% 59% 69% 75% % Plastik- och käkkirurgi 60% 58% 66% 71% % Ögonsjukdomar 60% 66% 69% 78% % ÖNH 92% 81% 98% 97% % Totalt 67% 67% 75% 81% % Operation/behandling Utförda ( faktiska ) Neurodivisionen Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar oktober Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar november Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar oktober Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar november Antal faktiska patienter oktober Antal faktiska patienter november Antal faktiska kvar t 70% inom 60dgr november Prognos antal faktiska patienter Prognos andel inom 60 dagar Neurokirurgi 57% 51% 71% 74% % Plastik- och käkkirurgi 88% 71% 88% 75% % Ögonsjukdomar 64% 70% 68% 77% % ÖNH 69% 82% 93% 96% % Totalt 67% 70% 78% 81% % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Neurokirurgi: Utfallet i nivå med oktober. Sjuksköterskebrist påverkar utfallet negativt. Plastik- och käkkirurgi: Patientinströmning oförändrad/ökad men kön har utvecklats negativt pga reducerad verksamhet under sommaren vilket resulterat i en lång eftersläpning. Väldigt många akuta ingrepp som trängt ut elektiv kirurgi samt samoperationer med annan verksamhet vilket tar operativa resurser från verksamheten (kirurger, op personal och op sal). Vi har ännu inte kunnat rekrytera det extra op lag som godkändes i år vilket skulle ha inneburit att all brännskadekirurgi hade ett eget op lag. Vi gör i snitt 1 brännskadeop/dag vilket kräver att vi ombokar annan verksamhet. Plastikkirurger är också begränsande faktor svårt att rekrytera. Från september har en gått i pension och en är tjänstledig deltid. Ögonsjukdomar: Fortsatt upphämtning sedan sommaren då resultatet var lägre pga att elektiv vård varit på undantag till förmån för den akuta. ÖNH: Målet för perioden uppnås. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Neurokirurgi: Det normala är att en återhämtning sker under hösten men då det är stora problem med sköterskebrist är det oklart hur stor återhämtningen kan bli. Plastik- och käkkirurgi: För att undvika ombokningar av elektiv kirurgi vid akuta ingrepp kommer en akutsal (två halvdgr/vecka) införas v 49 tom januari och därefter utvärderas. Vi har anställt på timmar två st ny pensionerade op SSK vilket vi hoppas kunna öka flexibiliteten och produktiviteten. Vi har lyckats använda slussningspengar från vårdgarantienheten för att köpa vård för några enstaka (<5) enklare ingrepp samt att göra riktade satsningar för ingrepp i lokalanestesi vissa lördagar, första lördag 6/12 och nästa satsning 17/1-15. Kirurgi av Maligna Melanom var planerat att börja i januari 2015 i Enköping men tillfälligt stoppat pga.

118 16(20) kapacitets- och kvalitetsproblem i Enköping. Kö status utvärderas varje månad. Ögonsjukdomar: Återhämning beräknas ske under hösten som tidigare år delvis med hjälp av planerade extrasatsningar. Dock är det svårt att förutsäga hur införandet av vårdval kommer att påverka det hela. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Se svar ovanstående fråga. Plastik- och käkkirurgi: Förhoppningsvis 1: kvartalet 2015 men beroende av brännskadekirurgi samt samoperationer med annan verksamhet. Ögonsjukdomar: Se svar ovanstående fråga. 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Förbättring av sköterskeläget är en avgörande faktor för framgång. Plastik- och käkkirurgi: Inte i dagsläget. Ögonsjukdomar: Nej inget utöver redan planerat arbete. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande respektive faktiska patienter den 31 december De flesta verksamhetsområden beräknas klara målet på 70% och total för divisionen beräknas målet klaras.

119 17(20) Statusrapport för Kvinna/Barn-divisionen Nybesök - väntande KB-divisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar oktober Kömiljard väntande andel inom 60 dagar november Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar oktober Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar november Antal väntande patienter oktober Antal väntande patienter november Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr november Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Kvinnosjukvård 86% 79% 94% 95% % Pediatrik 80% 86% 85% 92% % Totalt 84% 82% 91% 93% % Nybesök - Faktiska (utförda) KB-divisionen Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar oktober Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar november Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar oktober Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar november Antal faktiska patienter oktober Antal faktiska patienter november Antal faktiska kvar t 70% inom 60dgr november Prognos antal faktiska patienter Kvinnosjukvård 82% 84% 92% 94% % Pediatrik 82% 83% 90% 98% % Totalt 82% 84% 91% 96% % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Kvinnosjukvård: Mycket bra siffror tack vare ihärdig arbete! Pediatrik: Vidtagna åtgärder har givit resultat. Vi har nu lite kvar att hämta igen på vårdgarantin 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Kvinnosjukvård: Vi följer produktionen enligt Pro-Ver plan. Pediatrik: Vi fortsätter med samma strategi. Städar listor, kallar in patienter och lägger in extramottagningar 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Kvinnosjukvård: Vi hoppas att vi når vårt uppsatta mål på slutet av året. Pediatrik: Vi kommer att klara våra prognoser innan årsskiftet. 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Kvinnosjukvård: Nej Pediatrik: Långsiktigt kan vi få problem då vi saknar finansiering för återväxt. 5. Kommentarer till prognosen på andel väntande respektive faktiska patienter den 31 december Kvinnosjukvård: Vi uppfyller det uppnår målet med god marginal. Pediatrik: Vi kommer att klara våra prognoser innan årsskiftet. Målet är 95% inom 90 dagar och 80% inom 60 dagar.

120 18(20) Operation/behandling - KB Operation/behandling väntande KB-divisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar oktober Kömiljard väntande andel inom 60 dagar november Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar oktober Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar november Antal väntande patienter oktober Antal väntande patienter november Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr november Prognos antal väntande patienter Kvinnosjukvård 74% 80% 87% 92% % Barnkirurgi 79% 86% 79% 86% % Totalt 74% 80% 86% 91% % Operation/behandling Faktiska (utförda) KB-divisionen Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar oktober Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar november Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar oktober Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar november Antal faktiska patienter oktober Antal faktiska patienter november Antal faktiska kvar t 70% inom 60dgr november Prognos antal faktiska patienter Kvinnosjukvård 64% 68% 67% 90% % Barnkirurgi 0% 100% 0% 100% % Totalt 63% 69% 65% 91% ,64 60% 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Kvinnosjukvård: Vi har ökat andelen väntande till operation både vad gäller inom 60 dagar och 90 dagar. Vi har kunnat operera mer och ökat andelen faktiska partienter som blivit opererade inom 60 dagar. Barnkirurgi: Vi har kunnat operera en del av tidigare kön, men kan konstatera att de fyller på sig av fall från framförallt från regionen. Vad gäller utfallet för nybesök och operation verkar inte siffrorna stämma med det jag får ut från divern. Vi planerar att kalla in expertis för att få rätsida på statistiken. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Kvinnosjukvård: Vi följer produktionen enl. pro-ver plan. Barnkirurgi: Ökning av den operativa kapaciteten är beslutad och påbörjad. På grund av en något lägre narkostilldelning kan vi inte komma igång med ökad dagsjukvård förrän november. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Kvinnosjukvård: December Barnkirurgi: December Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Kvinnosjukvård: Nej. Vi följer effekterna av vårdval vilket ännu inte påverkat vår verksamhet volymmässigt. Barnkirurgi: Ja, översyn och permanent ökning av den operativa verksamheten inom hela verksamhetsområdet behövs, är nu beslutat, håller på att implementeras. 5. Kommentarer till prognosen på andel väntande patienter den 31 december Kvinnosjukvård: Målet är att klara av 60-dagars kravet på 75% och vårdgarantin på 85% i slutet av året. Barnkirurgi: Prognosen för 2014 december är 80% inom R/R och inga patienter i kö för C län

121 19(20) Statusrapport för Psykiatridivisionen Nybesök - väntande Psykiatridivisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar oktober Kömiljard väntande andel inom 60 dagar november Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar oktober Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar november Antal väntande patienter oktober Antal väntande patienter november Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr november Prognos antal väntande patienter Affektiva sjukdomar 78% 76% 88% 90% Beroende- och N 58% 61% 61% 72% Psykos- och R 100% 100% 100% 100% Vuxenpsykiatri totalt 72% 73% 81% 86% BUP (inom 30 dagar) % 100% 100% 100% Nybesök - faktiska Psykiatridivisionen Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar oktober Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar november Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar oktober Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar november Antal faktiska patienter oktober Antal faktiska patienter november Antal faktiska kvar t 70% inom 60dgr november Affektiva sjukdomar 69% 56% 85% 86% Beroende- och N 76% 73% 85% 82% Psykos- och R 80% 100% 100% 100% Vuxenpsykiatri totalt 72% 61% 85% 86% BUP (inom 30 dagar) % 98% 100% 98% Prognos antal faktiska patienter Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Affektiva sjukdomar: Mottagningarna saknar läkare och är extremt belastade. Beroende- och Neuropsykiatri: Neuropsykiatrin har fått utökade resurser för CS insättning och lyckats beta av en del av kön men inflödet är fortfarande stort, vilket resulterar i ett oförändrat läge. LARO, lång väntetid till läkare. Svårt att göra en prognos p g a läkarbemanningen. Verksamheten är läkarberoende. Vårdplatser för C-län, metadoninsättning är en bristi. Beroendemedicinska mottagningen har inga problem. Psykos- och Rättspsykiatri: beror på felregistreringar. Barn- och Ungdomspsykiatri: För närvarande ser situationen god ut, men den är skör. Personalstyrkan minskar medan antalet remisser och pågående ärenden ökar, belastningen på personalen ökar och risken för sjukskrivningar och personalomsättning påtaglig. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Affektiva sjukdomar: Organisationsgenomgång med fokus på analys av patientflöden har startat. Beroende- och Neuropsykiatri: Diskussion om neuropsykiatriomorganisation pågår på divisionsnivå. LARO rekrytering av läkare pågår. Psykos- och Rättspsykiatri: Endast sekreterarna kommer att göra registreringarna. Barn- och Ungdomspsykiatri: Det vi kan göra är att punktbevaka de ärenden som riskerar gå över garantitiden och försöka kunna boka in dem. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Affektiva sjukdomar: Slutet av 2015 Beroende- och Neuropsykiatri: Slutet av 2015 för neuropsykiatrin. LARO utifrån rekrytering.

122 20(20) Psykos- och Rättspsykiatri: inom en månad Barn- och Ungdomspsykiatri: kommer förhoppningsvis att uppfylla målen 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Affektiva sjukdomar: Beroende- och Neuropsykiatri: Psykos- och Rättspsykiatri: noggrannare uppföljning av väntelista på enheterna. Barn- och Ungdomspsykiatri: fortsätter patientströmmarna som hittills, innebär detta att mer arbete behöver utföras av färre individer. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december Affektiva sjukdomar: Beroende- och Neuropsykiatri: Psykos- och Rättspsykiatri: Siffran 43 % kvarstår i systemet p.g.a. felregistreringar men i praktiken har patienterna fått tider så kraven uppfylls även om det inte syns i siffrorna. Barn- och Ungdomspsykiatri: Svårt avgöra hur länge denna utveckling kan fortgå med bibehållet positivt resultat i förhållande till vårdgarantin.

123 Dnr PS Sjukhuschef Thomas Ericson Produktionsstyrelsen Direktinläggningsspår vid Lasarettet i Enköping Socialstyrelsen förordar direktinläggning för patienter över 80 år så att de direkt kan slussas till rätt plats i vården. Emellertid är grundproblemet bakom långa väntetider på akuten oftast att slutenvårdsplatser för äldre multisjuka redan är upptagna, ofta av patienter som är klinikfärdiga men väntar upp till 5 vardagar på vårdplanering av kommunen. Läkartillgången på vårdavdelningar är begränsad under helger vilket ofta leder till vårdplatsbrist måndag-torsdag på grund av för få utskrivningar lördag och söndag. Direktinläggningar ändrar tyvärr inte på dessa omständigheter. Lasarettet har testat direktinläggning, via primärvårdens läkare, för patienter vid särskilda boenden. Detta initiativ är inte aktivt för närvarande då primärvårdens resurser inte räcker till för akuta hembesök i den utsträckning som behövs. I dagsläget görs direktinläggningar av det mobila hjärtsviktteamet, som genom sitt arbetssätt med hembesök, dels kan förebygga många inläggningar, dels vid behov kan direktinlägga kända patienter anslutna till teamet. Direktinläggningar tillämpas också av det palliativa teamet, men till egna vårdplatser och till samma verksamhet som gör hembesöken. Medicinskt centrum avser bygga ut den avancerade hemsjukvården och ansluta flera patientkategorier till denna, såsom KOL och infektionssjukdomar, samt skapa övergångsvård från slutenvård till hemsjukvård, där hemvårdsteamet får direkt- (åter) inläggningsmöjlighet. Dessa utvecklingsinsatser berör i första hand patienter över 80 år. Direktinläggningar från den avancerade hemsjukvården initieras när patienten försämrats i vitalparametrar, oavsett tid på dygnet. Ansvarig för direktinläggningar från hemvårdsteamen kommer dagtid att vara läkare knutna till hemvården, och nattetid medicinbakjouren. Thomas Ericson Sjukhuschef Kungsgatan Box 908 tfn vx fax PG org nr

124 Översyn av pågående och tänkbara direktinläggningsspår vid Akademiska sjukhuset Bakgrund Med anledning av Socialstyrelsens rekommendation vill produktionsstyrelsen se en redovisning över Akademiska sjukhusets möjlighet till direktinläggningar. Nedan följer en redovisning över nuvarande direktinläggningsspår och deras utformning. På Akademiska sjukhuset har man infört en rad möjligheter till direktinläggningar för en rad olika patient- och åldersgrupper. Samtliga divisioner förutom Diagnostik-, akut-, anestesi- och teknikdivisionen har direktinläggningsspår. Möjliga direktinläggningsspår På Kirurg- och onkologdivisionen har återkommande onkologpatienter med pågående onkologisk behandling möjlighet till direktinläggning. Akut riks- och regionpatienter tillhörande ortopeden har möjlighet till direktinläggning under kontorstid. Transplantationspatienter samt visst urval av urologpatienter har möjlighet att komma direkt till avdelningen för inläggning. Psykiatridivisionens målsättning är att ha direktinläggning från öppenvårdsmottagningarna. När det gäller äldre kan det Äldrepsykiatriska teamet göra direktinläggningar från hemmet. Kvinno- och barndivisionen har direktinläggning, om än inte så frekvent, för barn som vid planerat besök på mottagning befinns vara i behov av inläggning. Även återkommande kroniskt sjuka barn kan läggas in direkt på avdelning. Direktintag till avdelning på Medicin- och thoraxdivisionen sker via ett flertal mottagningar. Dessa mottagningar är reumamottagning, hudmottagning, magtarmmottagning, njurmottagning, metabolmottagning, intag från blodmottagning och från medicin- och lungmott. Infektionsavdelning 30F har eget direktinläggningsspår via infektionsmottagning 1. Neurodivisionen har direktinläggningsspår för äldre som sker via avdelning 30 A. Avdelningen har samarbete med mobila äldreakuten ambulansen och hemvårdsenheten. Dessa enheter har möjlighet att vända sig till 30 A för direktinläggning av äldre i mån av plats. Tänkbara direktinläggningsspår vid Akademiska sjukhuset En allt äldre befolkning och därmed också ökad sjuklighet ställer nya krav på Akademiska sjukhusets patientflöde. Ett strukturerat omhändertagande av våra mest sjuka äldre krävs (SBU-rapport, Omhändertagande av äldre som inkommer akut till sjukhus- med fokus på sköra äldre, dec 2013). För målgruppen multisjuka äldre patienter som inte är i primärt behov av organspecifikt omhändertagande och som enligt Socialstyrelsens utvärdering av akutmottagningar vistas längre än andra åldersgrupper på

125 akutmottagningen kan ett direktinläggningsspår till sjukhusets geriatrikavdelningar vara tänkbart. Inläggning skulle kunna ske via primärvårdens- och mobila äldreakutens läkare samt direkt från ambulans via konsultation med geriatriker. För de äldre multisjuka patienter som söker via akutmottagningen skulle geriatriker kunna bistå medicinjour i arbetet på akutmottagningen för att välja ut lämpliga patienter för inläggning till geriatriska vårdplatser. Lennart Persson Sjukhusdirektör

126 Bilaga 1 Redovisning av antalet direktinläggningar som leder till slutenvård vid Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset har i rapporten Redovisningen över Akademiska sjukhusets möjlighet till direktinläggningar och framtida direktinläggningsspår redovisat sjukhusets möjlighet till direktinläggningar och framtida direktinläggningsspår. I denna bilaga kompletteras denna rapport med uppgifter om antalet direktinläggningar vid Akademiska sjukhuset. För att uppskatta antalet direktinläggningar har data avseende planerade och oplanerade inskrivningar hämtats från det elektroniska patientjournalsystemet Cosmic. Data från Cosmic ger vid handen att det totala antalet inskrivningar i slutenvård (vårdtillfällen) under perioden första januari 2014 fram till och med sista november 2014 uppgick till ca stycken. I denna uppgift ingår såväl oplanerade som planerade inskrivningar. Efter exkludering av planerade inskrivningar samt oplanerade inskrivningar avseende: patienter som skrivits in av enheter utanför Landstinget i Uppsala län, patienter som skrivits in från annan avdelning på Akademiska sjukhuset, samt patienter som skrivits in från någon av sjukhuset akutmottagningar (Akutmottagningen, Akut pediatrik och Akutmottagningen för barn och ungdomar) uppgår antalet oplanerade direktinläggningar vid sjukhuset till drygt stycken under perioden första januari 2014 till och med sista november Andelen oplanerade direktinläggningar har därmed uppgått till ca 17 procent under den undersökta perioden. I diagrammet nedan redovisas antalet direktinläggningar och antalet övriga inläggningar: Antalet definierade direktinläggningar och övriga inläggningar vid AS Direktinläggningar exkl. inläggning från AS akutmottagningar, enheter utanför LUL samt annan avdelning på AS Övriga inläggningar (planerade inläggningar, inläggning från AS akutmottagningar, enheter utanför LUL samt annan avdelning på AS)

127 Bilaga 1 Nedan redovisas antalet direktinläggningar fördelade efter ålderskategori. Antalet definierade direktinläggningar fördelade efter ålderskategori år år över 65 år

128 Bilaga. PS , Dnr PS Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Redovisning av fortsatt arbete för bästa omhändertagande av personer med neuropsykiatriskt funktionshinder Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att lägga redovisningen av den första delrapporten rörande modell för bästa omhändertagande av personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning till handlingarna, enligt bilaga - att ånyo begära en redovisning av förslag på landstingsövergripande arbetssätt inklusive gränsdragningar och samverkan mellan Psykiatridivisionen, Primärvården och Hälsa och habilitering vad gäller utredning och behandling av personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Redovisning ska ske till styrelsen under våren 2015, dock senast till junisammanträdet. - att godkänna anstånd vad gäller återrapportering av det uppdrag som styrelsen tidigare givit förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering när det gäller att utreda hur habiliteringen husläkarmottagning optimalt bör utformas och dimensioneras för att på bästa sätt utgöra ett stöd för brukare, patienter och landstingets övriga förvaltningar. Redovisning ska ske till styrelsen under våren 2015, dock senast till junisammanträdet. Ärendet Produktionsstyrelsen uppdrog i juni 2014 till förvaltningsdirektörerna för Primärvården, Hälsa och habilitering samt Akademiska sjukhuset att ta fram förslag till modell för bästa omhändertagande av personer med misstänkta och bekräftade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Av beslutet framgår att redovisningen bland annat skulle innehålla en beskrivning av aktörernas olika roller och uppdrag när det gäller utredning och behandling för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vidare uppdrog styrelsen till Hälsa och habilitering att utreda hur habiliteringens husläkarmottagning optimalt bör utformas och dimensioneras för att på bästa sätt utgöra ett stöd för brukare, patienter och landstingets övriga förvaltningar. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

129 2 (2) Utifrån uppdraget har Psykiatridivisionen vid Akademiska sjukhuset utformat förslag till ny modell för hur man kan förbättra utredning och behandling av personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, enligt bilaga till detta ärende. Rapporten innehåller i huvudsak två delar; förslag på förändrade arbetssätt inom Psykiatridivisionen samt Psykiatridivisionens preliminära tankar kring gränsdragningar och samverkan med Primärvården samt Hälsa och habilitering. I rapporten beskrivs också förväntade effekter av den nya modell på väntetider och framförallt väntetiden till utredning som är den mest angelägna väntetiden att komma till rätta med på grund av de långa väntetiderna. Rapportens förslag har tagits fram av Psykiatridivisionen, vilket också inkluderar tankar kring framtida landstingsövergripande arbetssätt och rollfördelning. Av det beslut som produktionsstyrelsen fattade vid junisammanträdet 2014 framgår att den redovisning som styrelsen önskade skulle innehålla en beskrivning av aktörernas olika roller och uppdrag när det gäller utredning och behandling för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Fokus för förändringsarbetet har så här långt legat på psykiatrins inre liv, det vill säga ansvarsfördelning och arbetssätt inom Psykiatridivisionen, för effektivare omhändertagande av patientgruppen. Det framgår dock av rapporten att tankarna kring det landstingsövergripande samarbetet kan komma att förändras utifrån den planerade dialog som kommer föras med Primärvården och Hälsa och habilitering under våren Resultatet av det gemensamma arbetet mellan förvaltningarna kommer att presenteras styrelsen före sommaren I detta sammanhang är det viktigt att trycka på att styrelsen ser det som angeläget att förvaltningarna fortsätter att föra en gemensam dialog med patientens bästa i fokus, så att ansvar och roller konkretiseras. Detta med syfte att det sammantagna omhändertagandet av den enskilde patienten ska bli så bra som möjligt med väl avvägda insatser på rätt vårdnivå. Produktionsstyrelsen upprepar därför beslutet från junimötet att styrelsen ånyo önskar en redovisning av hur förvaltningarna tillsammans avser arbeta för gemensamt omhändertagande av patientgruppen. Bilagor: - Missiv och rapport från Psykiatridivisionen Ny modell för förbättrad utredning och behandling av personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - Skrivelse från Hälsa och habilitering Svar till produktionsstyrelsen angående uppdrag kring modell för bästa omhändertagande av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - Produktionsstyrelsen Protokoll från sammanträde Uppföljning av tillgänglighet till neuropsykiatriska utredningar Kopia till: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Divisionschefen, Psykiatridivisionen, Åsa Hagberg Primärvårdsdirektören Förvaltningschefen, Hälsa och habilitering

130 Till Anna Sandström, Produktionsstyrelsen Ny modell för förbättrad utredning och behandling av personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Produktionsstyrelsen uppdrog i juni 2014 till förvaltningsdirektörerna för Primärvården, Hälsa och habilitering samt Akademiska sjukhuset att ta fram förslag till modell för bästa omhändertagande av personer med misstänkta och bekräftade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Utifrån detta uppdrag har Psykiatridivisionen, Akademiska sjukhuset, utformat bifogade förslag gällande en ny modell för hur man kan förbättra utredning och behandling av personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Arbetet inleddes i nära dialog med den offentliga Primärvården samt Hälsa och habilitering tidig höst På grund av utmaningar gällande projektledningen avstannade arbetet och i november gjorde man ett omtag med externt stöd för projektledning och en planerad uppdelning av arbetet i två delar, där den första avrapporteras i och med denna rapport till Produktionsstyrelsen och den andra kommer att avrapporteras före sommaren Förslag på förändrade arbetssätt inom Psykiatridivisionen, samt Psykiatridivisionens preliminära tankar kring gränsdragningar och samverkan med Primärvården samt Hälsa och habilitering. 2. Gemensamt förslag på landstingsövergripande arbetssätt inklusive gränsdragningar och samverkan mellan Psykiatridivisionen, Primärvården, Hälsa och habilitering, vad gäller: a. personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som behöver hälso och sjukvård. b. personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där utredning inom hälso och sjukvården visar att det inte är medicinsk vård utan socialt stöd som behövs. För att detta skall fungera väl kommer det att krävas väl upparbetade kanaler till aktörer utanför hälso och sjukvården, framförallt kommunerna. Det bifogade dokumentet innehåller Psykiatridivisionens förslag (punkt 1 ovan). Även tankar som gäller landstingsövergripande arbetssätt beskrivs i dokumentet; dessa kan komma att förändras utifrån vårens planerade dialog och arbete gemensamt med Primärvården och Hälsa och habilitering. För detta vidare arbete har två arbetsgrupper etablerats och de första mötena kommer att hållas i januari Uppsala, 10 december 2014 Åsa Hagberg Lena Sagström Eva Lena Sjöö Divisionschef Psykiatridivisionen, Akademiska sjukhuset Verksamhetschef Habilitering Nord, Hälsa och habilitering Chefsläkare Primärvården

131 Ny modell för förbättrad utredning och behandling av personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Bilaga från Psykiatridivisionen, Akademiska sjukhuset 1

132 Sammanfattning Uppdraget och dess bakgrund Produktionsstyrelsen har tidigare uppmärksammat de utmaningar som setts i omhändertagandet av patienter med bekräftad eller misstänkt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning vid Akademiska sjukhusets Psykiatridivision. De långa väntetiderna utgör en risk för patientens hälsa och livskvalitet och styrelsen har därför gett Psykiatridivisionen, Primärvården och Hälsa och habilitering det angelägna uppdraget att utveckla en modell för förbättrat omhändertagande av patienter med misstänkt eller bekräftad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I denna rapport redovisas Psykiatridivisionens förslag till förändrad modell inom divisionen och en övergripande plan för implementeringen av densamma. Rapporten beskriver även väsentlig bakgrundsinformation samt ett preliminärt förslag till rollfördelning mellan Psykiatridivisionen, vårdcentraler och Hälsa och habilitering. Rapporten har tagits fram av Psykiatridivisionen i dialog med övriga aktörer, och reflekterar i första hand Psykiatridivisionens förslag, som i vidare dialog ska förankras och vidareutvecklas tillsammans med övriga aktörer. Utmaningar och möjliga åtgärder Rapporten behandlar olika möjligheter att förbättra vården för personer med misstänkta och bekräftade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Fokus är på sjukvårdens roll; övriga samhällsaktörer och deras viktiga roll vad gäller stöd till dessa personer har inte varit i fokus. En viktig del i en förbättrad vård är förtydligade roller för vårdens olika aktörer, för att säkerställa en ändamålsenlig vårdkedja. En dialog har inletts mellan Psykiatridivisionen, Primärvården och Hälsa och habilitering för att vidareutveckla rollfördelning och samverkan för att ännu bättre möta de behov hos patientgruppen som kräver sjukvårdens insatser. I detta arbete ingår att säkerställa att de patienter som har störst behov i första hand får del av den specialiserade psykiatrins kompetens och kapacitet, i enlighet med behovs- och solidaritetsprincipen. Aspekter av detta arbete beskrivs i kapitel 2. En annan viktig del är att minska köer till utredning och behandling i Psykiatridivisionen genom att säkerställa att Psykiatridivisionen kan ta emot fler patienter än idag. I kapitel 3 beskrivs ett förslag för hur detta kan göras genom en anpassad organisation och övriga effektiviseringsåtgärder, samt en övergripande plan för implementering av modellen. 2

133 Landstingövergripande rollfördelning I rapporten beskrivs ett förslag på förtydligad landstingsövergripande rollfördelning, som utvecklats av Psykiatridivisionen. Förslaget utgör ett underlag för fortsatt diskussion mellan dessa aktörer, och ska vidareutvecklas i dialog under januari och februari I korthet innebär förslaget ett förtydligande av: den specialiserade psykiatrins ansvar vad gäller utredning och CS-behandling av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning primärvårdens ansvar som utförare av första linjens psykiatri, med ökat ansvar för basal bedömning av behov av utredning av misstänkt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Hälsa och habiliterings ansvar vid uttalad funktionsnedsättning, inklusive utredning av misstänkt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos dessa patienter I figuren nedan finns en schematisk skiss över den föreslagna ansvarsfördelningen och patientflödena. * Hab ansvarar för utredning av misstänkt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos sina patienter i normalfallet Ansvarsfördelning och arbetssätt inom Psykiatridivisionen Förslaget gällande den interna ansvarsfördelningen inom Psykiatridivisionen innebär ett skifte från dagens modell där patienterna lotsas in till en specialiserad mottagning för neuropsykiatrisk mottagning till en ny modell där utredning och behandling sköts av ordinarie psykiater, och de specialiserade neuropsykiatriresurserna säkerställer kompetensutveckling och expertstöd vid komplicerade fall. Vilket verksamhetsområde som ansvarar för att utreda och behandla patienten avgörs av eventuell psykiatrisk samsjuklighet. Viktiga fördelar med en sådan ansvarsfördelning är en mer sammanhållen vård för patienten, med färre olika vårdkontakter, och större möjligheter för vården att ta hänsyn till patientens samvarierande psykiatriska tillstånd. 3

134 Den övergripande målsättningen med den nya modellen är att erbjuda patienter med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning medicinskt högkvalitativ utredning och behandling med goda resultat, hög patientsäkerhet, samt hög patient- och medarbetarnöjdhet Viktiga delmål är: En ännu bättre vård o Samlad vårdkontakt; endast en kontakt där så är möjligt o Utreda rätt patienter; tydliga kriterier för utredning och prioritering o Högkvalitativ och likvärdig utredning o Strukturerad uppföljning och utvärdering av CS-behandling o Korta väntetider och ledtider mellan enskilda steg o Gott omhändertagande även av patienter som inte får diagnos, med tydliga vägar vidare genom ändamålsenligt användande av resurser o Tydlig ansvarsfördelning och god samverkan o Standardisering av kriterier/arbetssätt, t.ex. genom gemensamma rutiner för utredning och behandling Ett antal vägledande principer har väglett utformningen av den nya modellen: Organisationen ska utformas för att på ett bättre sätt kunna möta det ökande behovet av neuropsykiatrisk utredning och behandling (ökat patientflöde med bibehållen/ökad kvalitet) En samlad vård med så få olika vårdkontakter som möjligt ska eftersträvas; idealt har varje patient en kontakt, som hanterar samtidig och samverkande problematik. Nivån på behandlingsinsatser och utformning ska anpassas utifrån olika patienters behov, och specialiserade resurser ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt, och reserveras för de patienter där de behövs bäst Skiftet till den nya modellen ska göras gradvis med hänsyn till tillgängliga resurser och kompetens, för att säkerställa en fullgod vård även i övergångsperioden. Detta kan innebära att interimslösningar tillämpas i övergångsperioden; i detta förslag beskrivs dock den modell som ska gälla när övergången är klar. Kompetensöverföring och utformning av relevanta stödfunktioner ska säkerställas för att säkerställa att varje behandlare känner sig trygg i sin utövning Kvalitetsuppföljning ska prioriteras. Verksamheten ska kontinuerligt följas upp för att följa kvaliteten under övergången till den nya modellen och identifiera eventuella utmaningar och förbättringsmöjligheter, och samtliga patienter skall inkluderas i kvalitetsregistret Forskning ska främjas Analyser av divisionens vårdstatistik visar att tre fjärdedelar av patienterna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har någon psykiatrisk samsjuklighet. Detta pekar på att en majoritet av patienterna i den nya modellen sannolikt kommer att utredas och behandlas för den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen på det verksamhetsområde som redan idag ansvarar för samsjukligheten. Merparten av dessa patienter kommer att tillhöra VO Affektiva 4

135 sjukdomar. Resurser kommer att överföras från NP-mottagningen för att reflektera den nya ansvarsfördelningen. NP-mottagningen föreslås få ett minskat och förändrat uppdrag som innefattar: utredning och behandling av patienter med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning utan annan psykiatrisk samsjuklighet stöd till inremittenter för att stärka remissunderlagen och verkar för att patienter med störst behov remitteras stöd till övriga verksamhetsområden inom Psykiatridivisionen i utredning och behandling av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ansvar för utvecklingsarbete och forskning Övergripande plan för implementering Sjösättning av den nya modellen för Psykiatridivisionen planeras i september Eventuellt kommer ytterligare förändringar och effektiviseringar som ännu inte slagits fast lanseras senare. Sjösättningen föregås av förberedelsearbete under första halvan av 2015, då modellen konkretiseras, t.ex. med avseende på resursomfördelning. Även en konsekvensanalys av förslaget ska utföras under början av Vidare planeras fortsatt dialog med primärvården och habiliteringen för att tydliggöra landstingsövergripande rollfördelning och rutiner. Inför implementering planeras även landstingsövergripande rutinbeskrivningar göras avseende utredning och behandling, förslagsvis innehållande checklistor för centrala aktiviteter samt kriterier för prioritering, samt kvalitetsindikatorer som möjliggör god uppföljning av verksamheten utvecklas. Förväntade effekter av den nya modellen Rapporten innehåller en första mycket ungefärlig uppskattning av vad den nya modellen kan leda till i termer av reducerade köer till utredning, även om sådana uppskattningar förstås är osäkra. Stödjande insatser till remittenter förväntas minska antalet remisser, medan förändringarna i Psykiatridivisionen förväntas möjliggöra mottagande av fler patienter där. Även med relativt generösa antaganden om modellens effekter på ökningen i utredningskapacitet och försiktiga antaganden om antalet patienter i behov av utredning uppskattas 330 patienter kvarstå i kö till utredning vid slutet av 2016 (en minskning om hundra personer jämfört med nuvarande kö). En minskning av kön till noll inom denna tidsram skulle kräva en fyrdubbling av antalet utredningar 2016 jämfört med Detta skulle kräva att särskilda resurser tillsätts utredningsverksamheten. 5

136 Innehåll 1 KRAFTIGT ÖKAT BEHOV HAR SKAPAT UTMANINGAR... 7 BEHOVET AV UTREDNING OCH BEHANDLING AV NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR HAR ÖKAT KRAFTIGT I TAKT MED ÖKAD KUNSKAP OCH ÖKADE MÖJLIGHETER ATT HJÄLPA DESSA PATIENTER... 7 DET ÖKADE BEHOVET HAR SKAPAT ETT ANTAL UTMANINGAR I DAGENS SITUATION... 9 PRODUKTIONSSTYRELSENS UPPDRAG RAPPORTENS INNEHÅLL OCH DISPOSITION LANDSTINGSÖVERGRIPANDE ROLLFÖRDELNING DAGENS SITUATION INNEBÄR ETT ANTAL UTMANINGAR DIALOG INITIERAD FÖR ATT FÖRTYDLIGA ANSVARSFÖRDELNING OCH RUTINER FRÅN PSYKIATRIDIVISIONEN FÖRESLÅS FÖLJANDE ANSVARSFÖRDELNING OCH ÅTGÄRDER ANSVARSFÖRDELNING OCH ARBETSSÄTT INOM PSYKIATRIDIVISIONEN ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV NUVARANDE ORGANISATION OCH PATIENTFLÖDEN NY MODELL FÖR ATT MED START UNDER 2015 FÖRBÄTTRA VÅRDEN FÖR DETTA PATIENTGRUPPER ÖVERGRIPANDE PLAN FÖR IMPLEMENTERING FÖRVÄNTADE EFFEKTER AV DEN NYA MODELLEN PÅ VÄNTETIDER UPPSKATTNING AV VAD SOM KRÄVS FÖR ATT KAPA KÖERNA TILL DECEMBER FRAMTIDA PRIORITERINGAR

137 1 Kraftigt ökat behov har skapat utmaningar Behovet av utredning och behandling av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ökat kraftigt i takt med ökad kunskap och ökade möjligheter att hjälpa dessa patienter Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (hädanefter benämnt Npf) inkluderar diagnoser som kan kategoriseras som hyperaktiv beteendestörning (DAMP, ADHD, ADD), genomgripande utvecklingsstörningar (autism, Asperger), olika former av tics (inkl. Tourettes) samt andra beteendestörningar och emotionella störningar. Diagnoserna har ofta debut under barndom eller ungdomen och behandlingen skiljer sig åt mellan olika diagnoser och olika individer. Det är inte alltid möjligt att finna en behandling som är till hjälp. Ibland kan individerna vara hjälpta av läkemedelsbehandling, psykoedukativa insatser och/eller någon form av funktionsstöd. Under det senaste decenniet har antalet individer som diagnostiseras med Npf ökat kraftigt i hela riket. Ökningen beror till stor del på att kunskapen inom området utvecklats mycket, och det går ännu inte att se några tecken på att den börjar plana ut. Något som tydligt visar hur antalet individer som behandlas för den här typen av diagnoser ökar är den ökande användningen av centralstimulantia (se figur nedan). Eftersom många individer står på läkemedlet under lång tid adderas nyinsatta behandlingar till pågående behandlingar och det totala antalet individer som får läkemedlet är därmed kraftigt ökande. 7

138 Not: Avser läkemedel i grupperna N06BA01, N06BA02, N06BA04, N06BA09 och N06BA12 Centralt verkande sympatomimetika. En patient kan förekomma flera gånger om denna hämtat ut läkemedel inom olika undergrupper. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas för läkemedel Figur 1: Utveckling av användning av centralstimulantia i riket över tid (vuxna patienter) Ökningen i antalet individer som diagnostiseras med Npf eller som vänder sig till sjukvården för att utreda Npf-frågeställningar är en reflektion av att sjukvården nu har större möjligheter att hjälpa individer med dessa tillstånd. Ur ett patientperspektiv är detta en viktig, positiv utveckling. På sikt är det också möjligt att ökad diagnosticering och behandling medför en minskning i andra tillstånd, både somatiska och psykiatriska, vilket innebär fördelar för både patienter och sjukvården. På kortare sikt innebär utvecklingen dock även att sjukvården behöver anpassa verksamheten för att möta ökade behov. Figuren nedan illustrerar hur inflödet av remisser till Psykiatridivisionen på Akademiska sjukhuset med en Npf-frågeställning utvecklats över tid. Not: Uppgifterna för är extrapolerade från övriga år Källa: Verksamhetsberättelse 2005, Kartläggning av väntetider till neuropsykiatriska utredningar inom Landstinget i Uppsala län (2014) Figur 2: Utvecklingen av remissinflödet över tid Som framgår av bilden har remissantalet i genomsnitt ökat med 24 procent per år och en dryg tiodubbling ses mellan 2002 och En del av denna ökning kan tillskrivas en administrativ förändring som inneburit att remisser nu märks tydligare och därmed kan identifieras som remisser med Npf-frågeställning. Sannolikt beror dock en mer betydande andel av ökningen på faktiskt ökat remissinflöde till följd av ökad kunskap om diagnoserna. Akademiska sjukhusets vårdstatistik visar att psykiatridivisionen totalt under jan-okt 2014 vårdat patienter med diagnostiserad Npf, vilket är fler patienter än någon av avdelningarna/mottagningarna inom divisionen hanterat totalt under samma tidperiod (akutmottagningen exkluderad). Antalet patienter med Npf-diagnos som varit i kontakt med psykiatrin under perioden utgör ungefär dubbelt så många som det totala antalet patienter som besökt verksamhetsområdet Psykos- och rättspsykiatri. Det ökade antalet individer som behandlas för Npf innebär också en ökad användning av centralstimulantia, som visat ovan. Utvecklingen i användningen av centralstimulantia i 8

139 Landstinget i Uppsala län motsvarar den i riket (se figur nedan). Eftersom klinikerna har betalningsansvar för dessa läkemedel innebär denna ökade användning en växande kostnadspost i verksamheternas budget. Not: Avser läkemedel i grupperna N06BA01, N06BA02, N06BA04, N06BA09 och N06BA12 Centralt verkande sympatomimetika. En patient kan förekomma flera gånger om denna hämtat ut läkemedel inom olika undergrupper. * DDD, som fastställs av WHO, är den förmodade genomsnittliga dygnsdosen då läkemedlet används av en vuxen vid medlets huvudindikation. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas för läkemedel Figur 3: Användningen av centralstimulantia i Landstinget i Uppsala län över tid (vuxna patienter) Det ökade behovet har skapat ett antal utmaningar i dagens situation Som påvisats i tidigare utredningar 1 har det ökade behovet medfört ett antal betydande utmaningar i vården av personer med Npf. Framför allt är väntetiderna på Npf-utredning vid NPmottagningen (vilken i dagens organisation i huvudsak sköter Npf-utredningarna) långa två år i genomsnitt och även till behandling står patienter på väntelista länge. I genomsnitt är ledtiden från första bedömningssamtal till behandlingsstart drygt tre år. Remisser till NPmottagningen återsänds ofta (uppskattningsvis i 40 procent fallen) till remittenten, vilket orsakar ineffektivitet och ytterligare fördröjningar i vården. De långa ledtiderna och otydligheter i ansvarsfördelningen som leder till att patienter remitteras fram och tillbaka mellan enheter kan utgöra en risk för patientsäkerheten. För en del patienter kan de medföra betydande svårigheter och frustration. Utmaningar finns både internt inom den specialiserade psykiatrin och landstingsövergripande. Utöver följderna för patienter har dessa utmaningar haft negativ påverkan på arbetsmiljön. Situationen har också uppmärksammats av media. 1 A. Sandström, Kartläggning av väntetider till neuropsykiatriska utredningar inom Landstinget i Uppsala län, Landstinget i Uppsala län,

140 Produktionsstyrelsens uppdrag Mot den bakgrund som beskrivits ovan har Produktionsstyrelsen uppdragit åt primärvården och Akademiska sjukhuset att ta fram ett förslag till en modell för bästa omhändertagande av personer med misstänkta och bekräftade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I tillägg formulerade styrelsen ett uppdrag åt Hälsa och habilitering samt Akademiska sjukhuset att ta fram ett förslag på hur omhändertagandet kan optimeras av personer med misstänkt och bekräftad Asperger och autism. Rapportens innehåll och disposition Rapporten behandlar olika möjligheter att förbättra vården för personer med misstänkta och bekräftade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Fokus är på sjukvårdens roll; övriga samhällsaktörer och deras viktiga roll i stöd till dessa personer har inte varit i fokus. En viktig del i en förbättrad vård är förtydligade roller för vårdens olika aktörer, för att säkerställa en ändamålsenlig vårdkedja. En dialog har inletts mellan Psykiatridivisionen, Primärvården och Hälsa och habilitering (hädanefter benämnd habiliteringen ) för att vidareutveckla rollfördelning och samverkan för att ännu bättre möta de behov hos denna patientgrupp som kräver sjukvårdens insatser. I detta arbete ingår att säkerställa att de patienter som har störst behov i första hand får del av den specialiserade psykiatrins kompetens och kapacitet, i enlighet med behovs- och solidaritetsprincipen. Aspekter av detta arbete beskrivs i kapitel 2. En annan viktig del är att minska köer till utredning och behandling i Psykiatridivisionen genom att säkerställa att Psykiatridivisionen kan ta emot fler patienter än idag. I kapitel 3 beskrivs ett förslag för hur detta kan göras genom en anpassad organisation och övriga effektiviseringsåtgärder, samt en övergripande plan för implementering av modellen. En ungefärlig uppskattning av förslagens påverkan på köerna samt diskussion kring vad som skulle krävas för att beta av köerna till utgången av 2016 beskrivs i kapitel 4. 10

141 2 Landstingsövergripande rollfördelning I detta kapitel beskrivs förhållanden som gäller det landstingsövergripande samspelet och rollfördelningen mellan olika aktörer inblandade i vården av dessa patientgrupper. I kapitlet beskrivs också ett förslag på hur Psykiatridivisionen skulle önska att rollfördelningen mellan Psykiatridivisionen, vårdcentraler och habiliteringen utformas. Dialog mellan dessa vårdaktörer kring patientgruppen har initierats och kommer att fortsätta under början av Dagens situation innebär ett antal utmaningar Patienter med misstänkt eller bekräftad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är en relativt ny och växande patientgrupp och det finns ännu ett behov av att definiera vilka insatser som bäst bör ges och av vilka instanser. När det gäller hälso- och sjukvårdsinsatser är flera sjukvårdsaktörer inblandade, till exempel primärvården, habiliteringen samt den specialiserade psykiatrin. Dessutom har dessa personer ofta behov av insatser från andra aktörer utanför sjukvården, t.ex. kommunen och Arbetsförmedlingen. En väl förankrad ansvarsfördelning och fungerande samverkan är därför viktig för att säkerställa en god vård och ett gott stöd tvärs olika aktörer. I denna rapport diskuteras roller och ansvar hos hälso- och sjukvårdens olika aktörer. Under 2014 (1 jan-17 november) remitterades totalt 716 patienter från verksamheter utanför den specialiserade psykiatrin för utredning och/eller behandling av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Störst andel remisser kom från primärvården (270 remisser), följt av aktörer utanför C-län, offentliga som privata, (180) och BUP (117). Totalt 15 remisser skickades från habiliteringen. 2 En relativt stor andel, totalt omkring 40 procent tvärs remittenter, av remisserna skickades av olika anledningar tillbaka. De huvudsakliga orsakerna till att remisser 2 Neuropsykiatriska mottagningen för vuxna, Akademiska sjukhuset, Sammanställning av inkommande remisser till NPmottagningen 2014 (1 jan-17 nov). 11

142 återsänds till remittenten uppges vara att de är ofullständiga, ofta för att de saknar redogörelse för symtom i barndomen. 3 Både Psykiatridivisionen, Primärvården och habiliteringen upplever idag att det finns utmaningar i rollfördelningen mellan hälso- och sjukvårdens olika aktörer. Psykiatridivisionen upplever också att dess kapacitet och kompetens inte alltid används på det mest ändamålsenliga sättet för dessa patienter. Nedan beskrivs några viktiga exempel på detta: Det är inte fullt ut de patienter som har störst behov som remitteras till den specialiserade psykiatrin o Remisser för utredning till den specialiserade psykiatrin för patienter som den specialiserade psykiatrin upplever hellre bör få stöd av habiliteringen. o Remisser från primärvård för patienter där det föreligger osäkerhet kring om utredning är motiverad och prioriterad och där rätt stöd till primärvården i vissa fall skulle kunna säkerställa gott stöd utan remittering. Det finns utmaningar vad gäller stöd till patienter som inte behöver den specialiserade psykiatrins kompetens och kapacitet, bl.a. vad gäller: o Patienter med autism eller Asperger, eller behov av stöd p.g.a. låg funktionsnivå. o Patienter utan neuropsykiatrisk diagnos med behov av stöd. o Patienter med ADHD utan CS-behandling, med olika grader av behov av stöd. o Patienter med psykiatrisk samsjuklighet av olika karaktär. Dialog initierad för att förtydliga ansvarsfördelning och rutiner Landstingsövergripande har ett arbete inletts med att genom förtydligad ansvarsfördelning förbättra samverkan kring dessa patienter. Dialog har initierats mellan den specialiserade psykiatrin, den offentliga Primärvården och habiliteringen. Några åtgärder, med syfte att öka sannolikheten att de som remitteras till Psykiatridivisionen för utredning är de patienter som har störst behov, har redan överenskommits: Förtydligad remiss. En ny förtydligad standardremiss som ska göra det lättare för remittenten att bedöma om det är relevant att remittera patienten, samt hjälpa remittenten att förmedla den information som behövs för bedömning i den specialiserade psykiatrin. Remissmallen förväntas därmed minska antalet remisser som skickas tillbaka. Mallen lanseras kring årsskiftet 2014/2015. Konsultstöd till vårdcentraler. Ett konsultteam med fokus på vårdcentraler inrättas under 2015 i den specialiserade psykiatrin. Se vidare beskrivning i kapitel 4. Rutinbeskrivning för utredning och behandling; En landstingsövergripande rutinbeskrivning ska utformas av Psykiatridivisionen i samråd med övriga aktörer, och 3 A. Sandström, Kartläggning av väntetider till neuropsykiatriska utredningar inom Landstinget i Uppsala län, Landstinget i Uppsala län,

143 ska inkludera tydliga riktlinjer kring ansvarsfördelning samt prioriteringar vad gäller inremittering för neuropsykiatrisk utredning. En plan finns också för fortsatt arbete med förtydligande av rollfördelning och samverkan. Två arbetsgrupper har formerats för att vidare detaljera förslaget på ansvarsfördelning och rutiner, och möten finns inbokade i januari och februari Målet är att inkomma med ett förslag till Produktionsstyrelsen på ytterligare förtydligad ansvarsfördelning. Ett antal frågor ska diskuteras vidare. Några av de viktigaste finns listade som diskussionspunkter i den beskrivning som följer av Psykiatridivisionens preliminära förslag, som kommer att utgöra ett underlag för fortsatt dialog. Det kommer framöver även att finnas behov av att föra en dialog med berörda kommuner kring den landstingsövergripande ansvarsfördelningen, likaså privata vårdcentraler. Från Psykiatridivisionen föreslås följande ansvarsfördelning och åtgärder I detta avsnitt beskrivs Psykiatridivisionens förslag på en vidareutvecklad modell för samverkan mellan verksamheterna, och på centrala diskussionspunkter i utvecklandet av ett gemensamt förslag. Landstingets offentliga primärvård och habiliteringen har tagit del av det förslag som beskrivs i kommande avsnitt och en dialog mellan aktörerna har inletts. Dialogen kommer att fortsätta i början av 2015 i syfte att utveckla ett gemensamt förslag Mål, delmål och vägledande principer Det preliminära förlaget från Psykiatridivisionen baseras på tankar om målbild vad gäller vården av dessa patientgrupper, samt ett antal vägledande principer. De mål som beskrivs här har för avsikt att vara allmängiltiga tvärs olika aktörers synvinkel, t.ex. primärvård, Psykiatridivision och habilitering. Till viss del kan olika målbilder vara relevanta för olika aktörer givet deras olika roller, och i den fortsatta dialogen mellan aktörerna är det viktigt att varje aktör utvecklar sin egen målbild för sina insatser. Nedan beskrivs de mål, delmål och vägledande principer som diskuterats i arbetet så här långt. Övergripande mål Den förtydligade ansvarsfördelningen syftar till att ännu mer ändamålsenligt kunna identifiera personer med misstänkt eller bekräftad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, och identifiera vilka stödåtgärder och instanser som är bäst lämpade att hjälpa varje person, med minskad osäkerhet kring rollfördelning mellan vårdens olika aktörer. 13

144 Viktiga delmål Ett antal viktiga delmål finns: God vård/insatser på rätt nivå för alla patientgrupper, inklusive de där utredning och behandling ej bedöms vara nödvändig Utredning av patienter med störst behov, genom tydliga kriterier för prioritering Högkvalitativ utredning och behandling Kortade väntetider till utredning och behandling i den specialiserade psykiatrin Vägledande principer Ett antal vägledande principer bör gälla för hur rollfördelningen ska se ut för vårdgivarna av dessa patientgrupper: En samlad vård/kontakt ska eftersträvas, med så få olika vårdkontakter som möjligt för varje patient De ökade möjligheterna att hjälpa personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning motiverar ett skifte från att all neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hanteras i specialistvård till att basala bedömningar, i samband med ställningstagande till inremittering, i ökad grad kan göras på vårdcentral med stöd från Psykiatridivisionen Tydlighet kring prioriteringar och ansvarsfördelning är en viktig förutsättning för en god vård och ett effektivt resursnyttjande, och bollande av remisser ska undvikas En förtydligad ansvarsfördelning ska, bland annat genom ökad tydlighet, medföra fördelar för såväl patienter som vårdaktörer och personal Ansvarsfördelningen ska baseras på BEON-principen samt de olika aktörernas kompetens och inriktning, snarare än existerande rutiner och arbetssätt Föreslagen ansvarsfördelning Baserat på de vägledande principerna föreslår Psykiatridivisionen en modell som i korthet innebär ett förtydligande av: Den specialiserade psykiatrins ansvar vad gäller utredning och CS-behandling av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Primärvårdens ansvar som utförare av första linjens psykiatri Habiliteringens ansvar vid uttalad funktionsnedsättning Övergripande beskrivs de olika aktörerna och flödena dem emellan i figuren nedan. 14

145 * Hab ansvarar för utredning av misstänkt Npf hos sina patienter i normalfallet Figur 4: Översikt förslag till landstingsövergripande ansvarsfördelning Nedan beskrivs den föreslagna ansvarsfördelningen först per patientgrupp och sedan per aktör. Ansvar per patientgrupp Här beskrivs den föreslagna ansvarsfördelningen utifrån olika patientgrupper. Utredning och behandling/fortsatt stöd beskrivs var för sig. Utredning Beskrivningen nedan sammanställs även i Figur 5. Tydlig misstanke om grav funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning som ej primärt är ADHD eller Tourettes, med tydliga behov av Habiliteringens insatser: Habiliteringen Tydlig misstanke om ADHD eller Tourettes där utredning är motiverad enligt prioriteringskriterier efter basskattning på vårdcentral: Psykiatridivisionen Tydlig misstanke om ADHD där utredning ej är motiverad enligt prioriteringskriterier efter basskattning i primärvård: Primärvård (ingen utredning) Misstanke om neuropsykiatrisk störning, men osäkerhet: Konsultation med konsultteam från Psykiatridivisionen, som kan föreslå utredning i Psykiatridivisionen eller vid Habiliteringen. Om osäkerhet bör utredning företrädesvis göras i Psykiatridivisionen. 15

146 Figur 5: Översikt utredningsansvar utifrån patientens behov 16

147 Behandling / fortsatt stöd vid neuropsykiatrisk störning Beskrivningen nedan sammanställs även i Figur 6. Allvarlig samsjuklighet: Psykiatridivisionen Ej allvarlig samsjuklighet o Grav funktionsnedsättning / utvecklingsstörning: Habiliteringen, oavsett Npfdiagnos, och även vid lindrigare samsjuklighet och/eller behov av CS-behandling Diskussionspunkt: vilken grad av funktionsnedsättning/ utvecklingsstörning krävs för att Habiliteringen ska ta över ansvaret? LSS-nivå eller även något lindrigare? Om krav på LSS-nivå, risk att grupp med något högre funktion hamnar i kläm. Diskussionspunkt ; hantering av samsjuklighet och CS-behandling kräver psykiater på Habiliteringen. Olika åsikter finns, diskuteras vidare. o Ej grav funktionsnedsättning / utvecklingsstörning Tourettes: Psykiatridivisionen ADHD Behov av CS-behandling: Psykiatridivisionen Ej behov av CS-behandling: Ej Psykiatridivisionen o Ingen funktionsnedsättning: Vårdcentral o Lätt funktionsnedsättning: Närvårdsteamet (psykoedukativ behandling) Diskussionspunkt: bör vissa patienter utan CS-behandling få psykoedukativ behandling i specialistvården? Autism eller Asperger: Habiliteringen om mer stöd än vård vid vårdcentral behövs Ingen Npf-diagnos: Vårdcentral, ev. Närvårdsteamet Figur 6: Översikt behandlingsansvar utifrån patientens behov 17

148 Respektive aktörs roll Här beskrivs de olika vårdaktörernas roller och ansvar i större detalj, i det preliminära förslaget från Psykiatridivisionen. I nuläget beskrivs inte kommunernas roll; en ambition är att i ett senare skede förtydliga även deras ansvar och gränssnitt mot bl.a. Habiliteringen. Primärvården En stor utmaning för vårdcentralerna är att i det stora patientflödet identifiera patienter med olika typer av behov. Detta gäller även denna patientgrupp, där primärvården har en viktig roll i att identifiera vilka individer som behöver insatser från hälso- och sjukvården och lotsa dessa vidare till rätt vårdinstans, samt identifiera de individer som snarare behöver insatser från andra aktörer som t.ex. kommunen eller Arbetsförmedlingen. Dessa frågeställningar är inte heller särskilt vanliga för primärvårdsläkare även om remisserna som skickades från primärvården med Npf-frågeställning 2014 (270 st. jan-17 nov) utgjorde en betydande andel av totalt inkommande remisser till Psykiatridivisionen så motsvarar antalet remisser endast ca fem per vårdcentral. Psykiatridivisionen skulle vilja se en modell där primärvården stöttas i detta genom en tydlig ansvarsfördelning mellan hälso- och sjukvårdens olika aktörer och tydliga kriterier för remittering. För att underlätta för primärvården i avgöranden om patienten ska lotsas till Psykiatridivisionen eller Habiliteringen behöver gränssnittet mellan dessa aktörer sannolikt tydliggöras. Modellen föreslås innehålla ett konsultteam från Psykiatridivisionen, riktlinjer med kriterier för prioritering, samt en standardremiss. Konsultstödet ges i första hand per telefon eftersom det skulle vara utmanande med stöd på plats till 45 primärvårdsenheter. Psykiatridivisionen önskar en modell som innebär att primärvården ges utökade möjligheter till och utökat ansvar för basal bedömning av behov av neuropsykiatrisk utredning inför inremittering, samt förtydligat ansvar för samsjuklighet för patienter som har sin neuropsykiatriska kontakt i Psykiatridivisionen. Detta förslag kan utgöra ett underlag för den diskussion som inletts med Primärvården och Habiliteringen. Flera viktiga diskussionspunkter finns för den fortsatta dialogen: Diskussionpunkt: Kan primärvården göra en basal bedömning av behovet av utredning, baserat på riktlinjer och kriterier för prioritering, vid misstanke om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning? Förslagsvis remitteras patienter med tydlig misstanke om Tourettes eller ADHD med behov av utredning till den specialiserade psykiatrin. Vid osäkerhet kan stöd hämtas från Psykiatridivisionens konsultteam, och vid fortsatt osäkerhet remitteras patienten efter konsultation till Psykiatridivisionen. Diskussionpunkt: Kan vårdentralerna ansvara för bedömning av behov av stöd för de patienter med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som inte vårdas av Habiliteringen (patienter med grav funktionsnedsättning / utvecklingsstörning) eller Psykiatridivisionen (patienter med Tourettes eller ADHD med CS-behandling)? I en sådan modell är vårdcentralerna ansvariga för att lotsa dessa patienter vidare till rätt instans för eventuellt stöd utanför vårdcentralensn förmåga, t.ex. till Närvårdsteamet för psykoedukativ behandling. 18

149 Diskussionpunkt: Kan vårdcentralerna också ansvara för vård av eventuell psykiatrisk samsjuklighet av primärvårdskaraktär för patienter som utreds och/eller behandlas för neuropsykiatriskt funktionshinder i Psykiatridivisionen (detta ansvar för samsjuklighet kan jämföras med somatiken, där det är vanligt att primärvården behåller ansvaret för övrig sjuklighet när en patient går på en specialistmottagning för t.ex. diabetes)? Vad gäller denna punkt finns olika åsikter, och även fördelen för patienten med en samlad vårdkontakt bör beaktas i diskussionen. Diskussionspunkt: Patient med Asperger som ej bedömts behöva Habiliteringens insatser, men behöver läkarkontakt för medicinering mot ångest: Var finns den läkarkontakten? Närvårdsteamet Närvårdsteamet är ett samarbete mellan landstinget och kommunen, och ligger organisatoriskt under Habiliteringen. I den nya föreslagna modellen tar Närvårdsteamet emot patienter med lättare funktionsnedsättning och behov av psykoedukativ behandling eller stöd, som inte bedöms behöva Habiliteringens insatser. Diskussionspunkt: Kan vi ytterligare förtydliga kriterier för remittering till teamet? Diskussionspunkt: Det finns ett förslag om att bygga ut Närvårdsteamet med ytterligare kompentens och kapacitet i form av t.ex. arbetsterapeut, kurator och psykolog, för att fungera som en psykosocial mottagning, där personer med eller utan Npf-diagnos som inte behöver Psykiatridivisionens eller habiliteringens insatser kan få det stöd det behöver, inom ramen för första linjens psykiatri. Detta skulle kunna ses som ett effektivt alternativ till att erbjuda detta stöd på ett större antal vårdcentraler. Habiliteringen Den nya föreslagna modellen innebär ett förtydligande av habiliteringens ansvar för patienter med uttalad funktionsnedsättning. Habiliteringen ansvarar för patienter med grav funtionsnedsättning / utvecklingsstörning, och utreder misstänkt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos dessa patienter, oavsett vilken diagnos som misstänks. Man ansvarar också för CS-behandling i de fall sådan behövs vid ADHD i denna patientgrupp, samt ansvarar för eventuell samsjuklighet, med undantag för synnerligen allvarlig samsjuklighet (t.ex psykos) som behöver Psykiatridivisionens resurser. Diskussionspunkt: Psykiatridivisionen anser att Habiliteringen bör hantera CSbehandling för denna patientgrupp; detta skulle medföra en bättre vårdkedja med färre kontakter för patientgruppen. Detta kräver att Habiliteringen har en psykiater. Diskussionspunkt: Av samma skäl som ovan vore det önskvärt att Habiliteringen så långt som möjligt hanterar samsjuklighet. Även detta kräver psykiater. 19

150 Diskussionspunkt: Psykiatridivisionen anser att Habiliteringen bör ansvara även för patienter med en funktionsnivå något högre än LSS-mässig dessa patienter är annars en grupp som riskerar att komma i kläm. Psykiatridivisionen Psykiatridivisionen utreder i den nya modellen patienter med misstänkt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (främst ADHD och Tourettes, men även vid osäkerhet patienter med misstänkt autism eller Asperger) enligt fastslagna kriterier för prioritering. Psykiatridivisionen ansvarar också för fortsatt vård av patienter med Tourettes syndrom samt av de patienter med ADHD som behöver CS-behandling (patienter utan CS-behandling kan erbjudas psykoedukativ behandling men avslutas sedan). Psykiatridivisionen ansvarar för samsjuklighet i de fall denna av Psykiatridivisionen bedöms behöva Psykiatridivisionens kompetens och kapacitet. Det är viktigt att samverkan mellan Psykiatridivisionen och habiliteringen fungerar väl, för att undvika bollande av remisser kring denna utsatta patientgrupp. En viktig aspekt är att patienter som remitterats till Psykiatridivisionen från primärvården och (efter utredning) bedöms vara i behov av habiliteringens insatser ska remitteras direkt till habiliteringen, och inte behöva gå via Primärvården. Psykiatridivisionen har således, liksom övriga aktörer, en viktig roll i att identifiera patientens eventuella behov av hälso- och sjukvårdens insatser och lotsa patienten vidare till rätt vårdinstans. 20

151 3 Ansvarsfördelning och arbetssätt inom Psykiatridivisionen I detta kapitel beskrivs organisation och arbetssätt inom Psykiatridivisionen. Översiktlig beskrivning av nuvarande organisation och patientflöden Idag ligger ansvaret för utredning och behandling av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning på NP-mottagningen, som organisatoriskt ligger under VO Beroende. Varje verksamhetsområde (intern-)remitterar sina patienter med behov av utredning och/eller behandling av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning till denna enhet. I resterande del av detta kapitel behandlas NP-mottagningen särskilt från VO Beroende. Där VO Beroende diskuteras avses verksamhetsområdets samtliga mottagningar och avdelningar exklusive NP-mottagningen Patientvolymer och -flöden Divisionen som helhet Totalt vårdades under 2014 (januari-oktober 4 ) patienter vid Psykiatridivisionen (exkl. BUP), varav eller 20 procent hade någon neuropsykiatrisk diagnos registrerad någon gång Av dessa patienter hade eller 76 procent någon psykiatrisk samsjuklighet med diagnos registrerad någon gång under Det är inte möjligt att utifrån diagnosregistrering särskilja samsjuklighet av en svårighetsgrad som kräver Psykiatridivisionens resurser från samsjuklighet av primärvårdskaraktär, men endast 4 Inkluderar samtliga besök under perioden 1 januari-31 oktober 2014, inom såväl öppenvård som slutenvård. 5 Samtliga individer som diagnostiserats med någon av specificerade diagnoser under perioden 1 jan oktober 2014 kategoriseras som patienter med samsjuklighet. 21

152 diagnoser registrerade i Psykiatridivisionen inkluderas. Den vanligaste typen av samsjuklighet var affektiva diagnoser (Figur 7). *Exklusive BUP **Ytterligare några patienter har diagnoser som inte självklart faller inom respektive VO:s ansvarsområde Not: Samtliga individer som någon gång under tidperioden fått relevanta diagnoser som huvud- eller bidiagnos räknas till diagnosen i fråga. Samtliga patienter med en psykosdiagnos antas vårdas vid VO Psykos, oavsett om de även har affektiv eller beroendesjukdom. Patienter med affektiv sjukdom antas vårdas vid VO Affektiva sjukdomar, även om de också har en beroendediagnos. De patienter som endast har beroendediagnos antas vårdas vid VO Beroende. Källa: Vårdstatistik från Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Figur 7: Registrerade diagnoser hos Psykiatridivisionens patienter 2014 (januari oktober) Den vanligaste typen av neuropsykiatrisk diagnos var hyperaktivitet (inklusive ADHD), följt av autism och Asperger. * Ospecificerad beteendestörning och emotionell störning med debut vanligen under barndom och ungdomstid Not: Samtliga individer som någon gång under tidperioden fått relevanta diagnoser som huvud- eller bidiagnos räknas till diagnosen i fråga. Källa: Vårdstatistik från Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Figur 8: Förekomst av olika neuropsykiatriska diagnoser (en person kan ha flera diagnoser) 22

153 Patientvolymer per verksamhetsområde Av 2231 patienter med neuropsykiatrisk diagnos hade 1261 under någon gång under året kontakt med VO Affektiv, 870 med NP-mottagningen, 205 med VO Beroende (exkl. NPmottagningen), och 138 med VO Psykos. 6 Det största antalet patienter med neuropsykiatrisk diagnos fanns alltså vid VO Affektiv. Ytterligare 443 patienter utan neuropsykiatrisk diagnos, sannolikt individer under utredning, hade dock kontakt med NP-mottagningen under året. Not: Andelen patienter med Npf-diagnos på VO Affektiva är högre än förväntat. Detta tros bero på viss överdiagnosticering, samt att en del av patienterna ifråga tillhör Enköping och Bålsta psykiatrimottagningar där samtliga patienter med Npf-diagnos finns inom VO Affektiva. Källa: Vårdstatistik från Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Figur 9: Fördelning av patienter på verksamhetsområden enligt genomförda vårdkontakter 2014 (janokt) Den neuropsykiatriska mottagningen för vuxna (NP-mottagningen) Under 2014 vårdades 1313 patienter vid NP-mottagningen. Totalt 870 av dessa patienter, eller 66 procent, hade en neuropsykiatrisk diagnos registrerad vid något tillfälle; 443 hade ingen neuropsykiatrisk diagnos och kan antas vara under utredning. 6 Vissa har haft kontakt med både NP-mottagningen och ett verksamhetsområde, eller med flera verksamhetsområden. 23

154 VO Affektiv 2014 togs totalt 6461 patienter om hand vid VO Affektiv. Nästan 20 procent av dessa, eller 1262 patienter, hade någon neuropsykiatrisk diagnos. VO Beroende 2014 togs 1441 patienter om vid VO Beroende (exklusive NP-mottagningen). Totalt 14 procent av dessa, 205 patienter, hade någon neuropsykiatrisk diagnos. Upp till 30 procent av patienter med beroendesjukdom uppskattas ha ADHD, och det är därför inte orimligt att anta att upp till ungefär 200 ytterligare patienter vid VO:t i nuläget har behov av utredning av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. VO Psykos 2014 togs totalt 1136 patienter om vid VO Psykos. Totalt 12 procent av dessa, eller 138 patienter, hade någon neuropsykiatrisk diagnos remitterades endast 5 patienter för neuropsykiatrisk utredning, men antalet personer med neuropsykiatrisk diagnos indikerar att det verkliga behovet kan vara större. Remissinflöden per verksamhetsområde För samtliga inkommande remisser uppskattas andelen patienter med samsjuklighet (som kräver Psykiatridivisionens insatser) vara ungefär 50 procent. Detta skulle motsvara ca 500 inkommande remisser med samsjuklighet och lika många utan under Om fördelningen mellan VO:n för patienter med samsjuklighet antas vara liknande den som ses för existerande patientvolymer på divisionen så kan ca 430 av dessa remisser antas beröra VO Affektiv, 27 VO Beroende och 43 VO Psykos. Under 2014 har 21 remisser skickats från VO Beroende, 205 från VO Affektiv och 5 från VO Psykos (t.o.m. 17 november). I tillägg görs i nuläget ett antal utredningar vid respektive verksamhetsområde, eftersom väntetiden till enheten upplevs vara lång. Fler patienter med behov av neuropsykiatrisk utredning, som idag ej remitteras för utredning, bedöms finnas, särskilt vid VO Beroende; uppskattningar finns att upp till 30 procent av patienter med beroendesjukdom också har ADHD. 24

155 Källa: Sammanställning av inkommande remisser till NP-mottagningen 2014 (1 jan-17 nov), genomförd av Neuropsykiatriska mottagningen för vuxna, Akademiska sjukhuset Figur 10: Till NP-mottagningen inkommande remisser 2014 (1 jan-17 nov), per VO Personalresurser Idag finns vid NP-mottagningen motsvarande 24 heltidstjänster: 3,35 läkare, 5,75 sjuksköterskor, 7 psykologer, 3 arbetsterapeuter och 2 kuratorer och 3 sekreterare. Ny modell för att med start under 2015 förbättra vården för detta patientgrupper Mål och delmål för de föreslagna åtgärderna Övergripande mål Den planerade omorganisationen syftar till att få till en ännu bättre vård för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det övergripande målet är att erbjuda patienter med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning medicinskt högkvalitativ utredning och behandling med goda resultat, hög patientsäkerhet, samt hög patient- och medarbetarnöjdhet. 25

156 Viktiga delmål En ännu bättre vård Samlad vårdkontakt; endat en kontakt där så är möjligt Utreda rätt patienter; tydliga kriterier för utredning och prioritering Högkvalitativ och likvärdig utredning Strukturerad uppföljning och utvärdering av CS-behandling Korta väntetider och ledtider mellan enskilda steg Gott omhändertagande även av patienter som inte får diagnos genom ändamålsenligt användande av resurser Tydlig ansvarsfördelning och god samverkan Standardisering av kriterier/arbetssätt, t.ex. genom gemensamma rutiner för utredning och behandling Vägledande principer för att hjälpa oss att nå målen Ett antal vägledande principer har väglett utformningen av den nya modellen: Organisationen ska utformas för att på ett bättre sätt kunna möta det ökande behovet av neuropsykiatrisk utredning och behandling (ökat patientflöde med bibehållen/ökad kvalitet) En samlad vård med så få olika vårdkontakter som möjligt ska eftersträvas; idealt har varje patient en kontakt, som hanterar samtidig och samverkande problematik. Nivån på behandlingsinsatser och utformning ska anpassas utifrån olika patienters behov. Specialiserade resurser ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt, och reserveras för de patienter där de behövs bäst Skiftet till den nya modellen ska göras gradvis med hänsyn till tillgängliga resurser och kompetens, för att säkerställa en fullgod vård även i övergångsperioden. Detta kan innebära att interimslösningar tillämpas i övergångsperioden; i detta förslag beskrivs dock den modell som ska gälla när övergången är klar. Kompetensöverföring och utformning av relevanta stödfunktioner ska säkerställas för att säkerställa att varje behandlare känner sig trygg i sin utövning Kvalitetsuppföljning ska prioriteras. Verksamheten ska kontinuerligt följas upp för att följa kvaliteten under övergången till den nya modellen och identifiera eventuella utmaningar och förbättringsmöjligheter, och samtliga patienter skall inkluderas i kvalitetsregistret Forskning ska främjas 26

157 3.2.2 Föreslagen ny modell Ansvar för utredning och behandling ligger hos respektive verksamhet Förslaget innebär ett skifte från dagens modell där patienterna lotsas in till en specialiserad mottagning för neuropsykiatrisk mottagning till en ny modell där utredning och behandling sköts av ordinarie psykiater och de specialiserade neuropsykiatriresurserna säkerställer kompetensutveckling och expertstöd för oerfarna behandlare eller för komplicerade fall. Skiftet kan komma att ske olika snabbt beroende på den aktuella situationen hos berörda enheter. Behovet av stöd från en central enhet kommer att vara större initialt och sedan minska över tid då rutiner etablerats samt enskilda behandlare fått större erfarenhet. Figur 11: Översikt förslag på divisionsövergripande ansvarsfördelning Patienterna med neuropsykiatrisk funktionsstörning kommer att utredas och behandlas inom Psykiatridivisionen; patienter utan samsjuklighet vid enheten för neuropsykiatri och patienter med samsjuklighet vid respektive verksamhetsområde (Affektiv, Beroende eller Psykos). Detta innebär att om det finns misstanke om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos en patient med affektiv sjukdom, aktiv beroendesjukdom eller psykos så sker utredning och behandling av ordinarie läkare och team. Patienten får på så sätt en samlad vårdkontakt, och ansvarig läkare får helhetsbilden och kan bedöma hur det neuropsykiatriska tillståndet och eventuell behandling samverkar med patientens psykiatriska sjukdom. Hela utredningsansvaret och ansvaret för behandling, samt funktionsstödjande insatser, ligger hos respektive verksamhetsområde. Några särskilda aspekter av verksamhetenas ansvar bör särskilt nämnas: Riskbruk av alkohol är vanligt förekommande vid ADHD, och varje verksamhetsområde ansvarar för att hantera detta. 27

158 Antalet begäran om avdiagnostisering förväntas öka. Varje verksamhetsområde ansvarar för dessa frågeställningar hos sina patienter; de sköts inte av den neuropsykiatriska enheten. Flera skäl finns till varför ett skifte till omhändertagande vid varje verksamhetsområde är fördelaktigt. Det är svårt att bedöma den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen utan god kännedom om övrig psykiatrisk sjukdomsbild. Hos en majoritet av patienterna har den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen också en lägre valör än den psykiatriska sjukdomen. Hos flera patientgrupper, t.ex. personer med beroende, är neuropsykiatrisk funktionsnedsättning också så vanligt att det i framtiden måste betraktas som en baskompetens i omhändertagande av dessa patientgrupper. En neuropsykiatrisk enhet finns kvar, med fyra ansvarsområden: 1. Ansvar för patienter utan psykiatrisk samsjuklighet Utredning och behandling av patienter med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning utan psykiatrisk samsjuklighet. Dessa uppskattas idag utgöra ca 50procent av inkommande remisser (framför allt remisser från primärvården och BUP); med ett ökat fokus på dessa diagnoser framför allt vid VO Beroende kommer sannolikt antalet patienter där att öka, och patienter utan samsjuklighet kan därför förväntas utgöra en relativt sett mindre andel. Genomförande av utredning och behandling. Om patienterna har eller utvecklar lindriga psykiatriska tillstånd såsom sömnbesvär eller lindrig depression handhas detta av primärvården ( första linjens psykiatri ). Om patienterna utvecklar en allvarlig samsjuklighet som kräver omhändertagande inom den specialiserade psykiatrin så sker överföring av det övergripande behandlingsansvaret till det relevanta verksamhetsområdet, som då också övertar ansvaret för den neuropsykiatriska problematiken. Tills sådant övertagande skett behåller primärvården ansvaret för problematik som ej är relaterad till neuropsykiatrisk funktionsnedsättning; patientens kontakt med den neuropsykiatriska enheten gäller endast dessa frågeställningar. Diskussionspunkt: Den neuropsykiatriska enheten avgör vilka patienter som kan hanteras på enheten och vilka som har en sådan samsjuklighet att omhändertagande vid annat VO behövs. CS-behandling hos patienter utan samsjuklighet. Patienter med ADHD utan samsjuklighet i behov av Psykiatridivisionens resurser, som är välinställda på CS-behandling och ska stå på denna en lång tid sköts fortsatt vid NP-mottagningen vad gäller denna behandling. Detta gäller så länge förskrivningsrätten är begränsad till specialister i psykiatri. 2. Stöd till den specialiserade psykiatrin Konsultstöd till den specialiserade psykiatrin. I de fall där den ansvarige behandlaren behöver stöd ges rådgivning eller samkonsultation under såväl utredning som insättning och 28

159 utvärdering av behandling. Detta efterfrågas genom konsultförfrågan från ansvarig läkare; inga internremisser skrivs till enheten. Sannolikt bör personal från den neuropsykiatriska enheten besöka de andra verksamhetsområdena för att kunna ge stöd på plats. Konsultstödet kan göras mer omfattande i särskilt svåra fall. Konsultstöd vid läkemedelsbehandling i utvalda fall. I särskilda fall, då detta efterfrågas, kan stöd ges vid bedömning i samband med till exempel insättning, utvärdering eller övervägande av utsättning av CS-behandling, eller i samband med att olika alternativ prövas. I förslaget ingår inte att samtliga patienter som får CS-behandling ska bedömas av neuropsykiatrienheten. Behovet av eventuell konsultation med NP-enheten avgörs istället av behandlande läkare i varje enskilt patientfall. Sådan konsultation kan om den behandlande läkaren anser det nödvändigt ske t.ex. i samband med insättning, initial utvärdering av effekt eller utsättning. Neuropsykiatrins kompetens reserveras på detta sätt för de patienter och tillfällen där behandlande läkare upplever sig behöva stöd. Sannolikt kan behovet av sådant stöd vara större tidigt i implementeringen av den nya modellen, och minska när vanan vid CSbehandling blir större. Eventuellt ansvar för koordinering av psykoedukativ behandling. Den neuropsykiatriska enheten skulle kunna ansvara för samordning av psykoedukativ grupputbildning i den specialiserade psykiatrin. Syftet med detta skulle vara ett effektivt resursanvändande vad gäller gruppbehandling, där det finns ett principiellt ställningstagande att insatser ska ges på divisionsnivå. I tillägg till grupputbildningar skulle enheten kunna göra utbildningsinsatser i särskilt svåra fall. Denna fråga kommer att utredas närmare under början av Stöd till inremittenter Konsultstöd inför inremittering till personal på vårdcentraler, habilitering, BUP och aktörer utanför C-län. Stöd inför inremittering om tveksamhet; föreligger verkligen skäl för utredning eller kan misstanke om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning avföras och inremittering undvikas? Rådgivning till ansvarig remitterande läkare, framför allt med fokus på vårdcentralsläkare. Med nuvarande krav på att förskrivning endast får ske av psykiatriker är det inte möjligt att inkludera CS-behandling av ens enkla fall i första linjens psykiatri. Stödet ges framför allt via telefon, men i stödet till aktörer inom länet kan det också ingå att personal vid den neuropsykiatriska enheten åker ut och träffar patienter. En viktig del i stödet till inremittenter är säkerställande av kompetensöverföring, tydliga riktlinjer och remissmallar (en ny remissmall introduceras i januari 2015). 4. Ansvar för utvecklingsarbete och forskning Ansvar för kvalitetsuppföljning och utveckling inom den specialiserade psykiatrin. Enheten ansvarar för säkerställande av kompetensöverföring och tydliga riktlinjer samt verktyg för såväl utredning som behandlingsuppföljning och återkoppling av resultat från indikatorer. Kvalitetsindikatorer ska utvecklas i samråd med professionen under nästa fas av arbetet men de kommer troligen t.ex. att inkludera diagnossättning, behandlingstider, kostnader för CSläkemedel och anslutningsgrad till kvalitetsregistret. (I tillägg finns nyckeltal som gäller förväntad produktivitet.) Andra sätt att följa upp kvalitet kan vara t.ex. internrevision. 29

160 Ansvar för forskning Ansvar för stöd i implementering av den nya modellen; Den neuropsykiatriska enheten har ett stort ansvar i förberedandet av implementering av den nya modellen, och tid behöver avsättas för detta under våren Fördelning av patientvolymer och resurser i den nya modellen Skiftet mot ett ökat ansvar för utredning och behandling av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i respektive verksamhet innebär en omfördelning av resurser; den neuropsykiatriska enheten lämnar ifrån sig uppgifter och därmed också resurser. Hur resurserna ska omfördelas bör avgöras av behovet av neuropsykiatrisk utredning och behandling i de olika verksamheterna. Detta kan delvis uppskattas baserat på hur NPmottagningens arbetsbelastning idag fördelar sig mellan olika patientgrupper. Hänsyn måste dock också tas till dolda behov; patienter på respektive VO som kan antas ha behov av Npfutredning men inte får det idag. Vårdstatistiken ger en övergripande bild av hur nuvarande vårdkontakter på NPmottagningen fördelar sig över patienter som i den nya modellen kan antas komma att tillhöra andra verksamhetsområden, det vill säga patienter med samsjuklighet. Patienters tillhörighet till de olika verksamhetsområdena kan uppskattas med på två olika sätt; i. Samsjuklighet definieras utifrån de VO:n som patienter varit i kontakt med under året; en patient på NP-mottagningen som också varit i kontakt med VO Affektiva antas ha en samsjuklighet som i den nya modellen kommer att falla inom VO Affektivas ansvar ii. Samsjuklighet definieras utifrån registrerade diagnoser; en patienter på NP-mottagningen som har en registrerad diagnos som kategoriseras som affektiv sjukdom antas ha en samsjuklighet som i den nya modellen kommer att falla inom VO Affektivas ansvar Att utgå ifrån registrerade diagnoser fångar fler individer, men riskerar att fånga patienter som har samsjuklighet av primärvårdskaraktär. Att utgå ifrån genomförda vårdkontakter riskerar att missa individer som skulle ha haft behov av kontakt med ett VO men ej fått det, men har fördelen att det inte fångar samsjuklighet av primärvårdskaraktär. Nedan redovisas båda dessa mått. I dagsläget utgör patienter som också haft kontakt med andra verksamheter inom den specialiserade psykiatrin, och därmed kan antas ha samsjuklighet, ca en tredjedel av NPmottagningens patienter eller totalt 417 patienter. Patienterna stod för ca 35 procent av besöken vid NP-mottagningen, och kan därför antas ha krävt motsvarande andel av resurserna. 81 procent av dessa patienter kan sägas höra till VO Affektiv, 4 procent till VO Beroende och 4 procent till VO psykos (se figur nedan). Denna analys indikerar att 28 procent av NPmottagningens nuvarande vårdkontakter kommer att tas över av VO Affektiva i den nya modellen, medan 1,4 procent (vardera) kommer att tillfalla VO Beroende och VO Psykos. 30

161 Källa: Vårdstatistik från Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Figur 12: Vårdkontakter hos NP-mottagningen under 2014 (jan-okt); fördelning över patienter utifrån deras kontakter med andra VO:n Samma analys baserad på vilka diagnoser som NP-mottagningens patienter har ger en något annorlunda bild. Med utgångspunkt i registrerade diagnoser står individer med samsjuklighet för 68 procent av besöken på NP-mottagningen. Fördelningen mellan VO:n är snarlik det andra resultatet, med en något större andel som kategoriseras som hemmahörande på VO Affektiva. Enligt denna analys innebär den nya modellen att 60 procent av NP-mottagningens nuvarande kontakter tas över av VO Affektiva, medan VO Psykos och VO Beroende tar över 2 procent vardera. Källa: Vårdstatistik från Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Figur 13: Vårdkontakter på NP-mottagningen 2014 (jan-okt); fördelning över patienter utifrån diagnosticerad samsjuklighet Sammanvägt pekar de två analyserna ovan på att mellan 35 och 70 procent av NPmottagningens vårdkontakter kommer att tas över av andra VO:n i den nya modellen. Det är tydligt att VO Affektiva berörs mest av omorganiseringen. Som tidigare nämnts finns dock skäl 31

162 att anta att VO Beroende kommer att påverkas mer än vad siffrorna ovan indikerar eftersom verksamheten uppger att många patienter i dagsläget inte remitteras till NP-mottagningen och inte heller får diagnos, och därmed inte fångas i dessa siffror. Vid omfördelning av NP-mottagningens resurser bör hänsyn tas till flera olika saker, bl.a.: Hur mottagningens verksamhet idag fördelar sig mellan patienter utan samsjuklighet respektive olika typer av samsjuklighet Vilka dolda behov av neuropsykiatrisk utredning som bedöms finnas vid respektive VO (och som inte får genomslag vid kartläggning av existerande patienter; t.ex. att förekomsten av ADHD tros vara större i populationen patienter med beroende än vad som syns i dagens statistik) I vilken omfattning en del av mottagningens resurser bör reserveras för nytillkomna uppdrag, framför allt konsultstöd till primärvården och habiliteringen samt till Psykiatridivisionen Det bör också övervägas huruvida det är önskvärt att resurser direkt inkorporeras fullt ut i respektive VO:s verksamhet. Vidare detaljering av i vilken omfattning och hur snabbt resurser omfördelas ska detaljeras ytterligare under januari och februari Förutsättningar för den nya modellen Ett antal förutsättningar finns för att den nya modellen ska kunna fungera. Gemensamma rutinbeskrivningar för utredning och behandling. Standardisering av utredning och arbetssätt genom väl förankrade gemensamma rutinbeskrivningar inklusive tydliga riktlinjer för behandling med CS-läkemedel såväl insättning som utvärdering av effekt och utsättning. Rutinbeskrivningarna bör vara heltäckande men tillräckligt kortfattade för att vara användbara, och kompletteras med några väl utvalda checklistor (t.ex. för utredningens innehåll och rutiner för uppföljning av CS-läkemedel) Kompetensutveckling och överföring. Kompetensutveckling är en förutsättning för skiftet till ansvar för dessa patientgrupper i verksamhetsområdena. Denna bör baseras på genomarbetade och väl förankrade rutinbeskrivningar, som i idealfallet gäller tvärs Psykiatridivisionen, primärvården och övriga berörda verksamheter och innehåller både rekommendationer om utredning och behandling och tydlig beskrivning av ansvarsfördelning och rutiner. Rutiner för kompetensutveckling ska finnas på varje verksamhetsområde, och den neuropsykiatriska enheten har ett övergripande ansvar för att säkerställa kompetensöverföring. Uppföljning av kvalitet. Verksamheten ska kontinuerligt följas upp genom gemensamma kvalitetsindikatorer som ska återkopplas för kontinuerligt lärande Anpassningar på respektive VO: Varje VO behöver förbereda sin organisation för ökade patientvolymer och nya ansvarsområden, vilket bl.a. inkluderar upprättandet av nya rutiner och prioriteringsgrunder inom VO:t 32

163 Övergripande plan för implementering Den nya modellen för Psykiatridivisionens verksamheter innebär nya krav på kompetens och resurser för verksamhetsområdena. Det är också så att flera av de verksamheter som berörs mest av denna omorganisation har kort om resurser och begränsningar t.ex. i form av läkarbrist. Detta kommer att begränsa implementeringen och innebär sannolikt att en gradvis implementering av den nya modellen är nödvändig Övergripande tidplan En övergripande plan för implementering finns. Sjösättning av den nya modellen för Psykiatridivisionen planeras i september Överenskomna förändringar som berör övriga aktörer i patienternas vård (t.ex. primärvården och habiliteringen) lanseras också från och med september 2015, medan ytterligare förändringar som ännu inte slagits fast sannolikt lanseras senare. I Figur 14 beskrivs den övergripande tidsplanen för implementeringen av den nya organisationen för Psykiatridivisionen. Figur 14: Övergripande tidplan för implementering av ny modell Fortsatt utveckling av den nya modellen I början av 2015 kommer den nya modellen för Psykiatridivisionen detaljeras ytterligare. Framför allt avser den fortsatta utvecklingen hur, och i vilken takt, resurser ska omfördelas från dagens NP-mottagningen till de olika verksamhetsområdena. Vidare behöver ett antal ansvarsfrågor detaljeras ytterligare, exempelvis gällande vården av vissa patientgrupper och eventuell samordning av psykoedukativa insatser. 33