Förvaltningarnas tertialrapporter T1 - sammanfattning och styråtgärder med fokus på kostnadskontroll

Transkript

1 Bilaga. PS , Dnr PS Landstingets ledningskontor Produktionsavdelningen Andreas Endrédi Produktionsstyrelsen Förvaltningarnas tertialrapporter T1 - sammanfattning och styråtgärder med fokus på kostnadskontroll Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att: skjuta fram rapporteringen av en plan för ekonomi i balans från sjukhuschefen för Lasarettet i Enköping till styrelsemötet i juni ge i uppdrag till Primärvårdsdirektören att till produktionsstyrelsens arbetsutskotts extrasammanträde i augusti, inkomma med plan för att uppnå beslutat resultatmål enligt de två alternativ som framgår av detta ärende delegera beslut kring den vidare hanteringen av åtgärdsplanen för Primärvården till produktionsstyrelsens arbetsutskotts sammanträde i augusti påtala att givna ekonomiska ramar fortsatt gäller för alla förvaltningar i övrigt lägga förvaltningarnas tertialrapporter till handlingarna att delge landstingsstyrelsen detta beslut till sammanträdet i maj omedelbart justera besluten i detta ärende Ärendet Förvaltningarna under produktionsstyrelsen har inkommit med tertialrapporter per den sista april Totalt sett uppvisar förvaltningarna marginella avvikelser i förhållande till gällande budget. På förvaltningsnivå finns trots detta skäl att titta närmare på vissa avvikelser. De förvaltningar som prognostiserar negativt utfall relativt budget är Primärvården, Habilitering och hjälpmedel och Lasarettet i Enköping. Produktionsstyrelsen har redan tidigare under året uppmärksammat detta. Produktionsdirektören har haft styrelsens uppdrag att föra dialog med berörda företrädare för Habilitering och hjälpmedel och Lasarettet i Enköping och med hälso- och sjukvårdsdirektören. Resultatet av detta presenterades och nya beslut fattades, vid produktionsstyrelsen sammanträdet i april. Landstingets kansli Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

2 2 (5) I detta ärende berörs utfall och prognos för Habilitering och hjälpmedel och Lasarettet i Enköping. Utöver detta kommenteras och föreslås vidare åtgärder avseende Primärvården med anledning av förväntad negativ avvikelse relativt resultatmål. Med anledning av det omfattande arbete med kostnadssänkningar som en längre tid pågått vid Akademiska sjukhuset och med anledning av att förvaltningen utgör en så stor del av landstingets ekonomi, kommenteras även sjukhusets tertialrapport. Habilitering och hjälpmedel Förvaltningen har prognostiserat ett underskott på 2,3 mnkr. Detta innebär en viss förbättring i relation till föregående månadsrapport. Underskottet är kopplat till ökade kostnader för hjälpmedel. Produktionsstyrelsen har redan tidigare under året uppmärksammat det prognostiserade underskottet i förvaltningen. I produktionsdirektörens rapportering till styrelsen i april rekommenderas förvaltningen en lösning för att skapa balans i ekonomin. Lösningen innebär att använda den särskilda rutin som hälso- och sjukvårdsavdelningen infört för att ta ställning till förvaltningars behov av kompensation för kostnadsökningar som inte varit förutsedda. Styrelsen bevakar att förvaltningen nyttjar rutinen och att ekonomin balanserar. Lasarettet i Enköping Lasarettet prognostiserar en avvikelse mot budget på -2,6 miljoner kronor. Orsaken är uteblivna intäkter för husläkarmottagningens helgjour som är inrymd vid lasarettet. Intäkter för detta har under flera år tillfallit lasarettet på felaktiga grunder. Både lasarettet och Primärvården har flaggat för detta men det har inte justerats förrän sent i 2013 års vårdavtalsprocess. Lasarettet i Enköping hade redan lagt sin budget när korrigeringen gjordes. Det tycks inte råda något tvivel om att den nuvarande hanteringen av intäkterna är korrekt. Däremot finns anledning att fundera över lasarettets möjligheter att med kort varsel anpassa sig till ett intäktsbortfall som i detta fall uppgår till 2,6 mnkr. Dessa resurser finns nu istället hos HSS. Sjukhusdirektören har fått i uppdrag från produktionsstyrelsen att inkomma med en åtgärdsplan för ekonomi i balans. Väsentligt är att planen bygger på realism och inte äventyrar lasarettets möjligheter att leverera högkvalitativ och tillgänglig vård. Planen presenteras i en preliminär, övergripande version vid styrelsemötet i maj och den slutliga versionen i juni. Primärvården Primärvården prognostiserar i sin tertialrapport ett 0-resultat. Detta är i enlighet med av fullmäktige fastställd budget men 8,7 mnkr lägre en det resultatmål som produktionsstyrelsen beslutat. Primärvårdens prognos har försämrats under året och den förväntade avvikelsen hänger främst samman med:

3 3 (5) att vårdcentralsuppdraget inte når den budgeterade nivån för intäkter (trots ökad produktion jämfört med föregående år) kostnadsutvecklingen bland annat för medicinsk service att Primärvården ännu inte kunnat genomföra planerade lokaleffektiviseringar till följd av begränsningar i gällande regelverk för återlämning av lokaler Åtgärdsplaner har upprättats för de verksamheter som uppvisar störst negativ budgetavvikelse. Detta arbete kommer att fördjupas under vår/försommar i syfte att ge utökade kostnadsbesparingar. Det ska dock observeras att Primärvårdens nu lämnade prognos förutsätter att dessa insatser ger effekt. En direkt följd av Primärvårdens ekonomiska läge är att planerade utvecklingssatsningar senareläggs. Primärvården möter en skarpare konkurrenssituation i år jämfört med tidigare, främst i Uppsala tätort. Som beskrivits ovan är förvaltningsledningen mycket aktiva kring att få fram åtgärder som motverkar en budgetavvikelse. Mot denna bakgrund får det anses förknippat med drastiska åtgärder om Primärvården ska kunna nå av produktionsstyrelsen beslutat resultatmål Icke desto mindre behöver en plan presenteras för att komma i balans. Planen bör redovisa två alternativ: 1. Plan för att 2013 nå av produktionsstyrelsen fastställt resultatmål utifrån idag kända förhållanden 2. Plan för att 2014 nå samma resultatmål med följande förutsättningar: a. att vårdcentralsuppdraget ger kostnadsneutrala 1 förutsättningar 2014 b. att kvarvarande anslagsverksamheter i Primärvården innebär kostnadsneutrala förutsättningar 2014 c. att ett nytt och mer generöst vacansumregelverk blir gällande från september 2013 För båda alternativen ska redovisas hur tidigare beslutade utvecklingsinsatser påverkas. Planen bör presenteras utan onödigt dröjsmål men med en realistisk möjlighet att bli genomtänkt. Det betyder att planen inte hinner tas fram till produktionsstyrelsen i juni. Nästa sammanträde ligger i slutet av september. Detta blir väl sent. Förslagsvis presenteras planen vid ett extra sammanträde i produktionsstyrelsens arbetsutskott i slutet av augusti. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset redovisar en prognos som innebär ett 0-resultat för 2013 vilket är i enlighet med såväl budget som med kraven enligt kostnadsanpassningsprogrammet. För år 2013 är kraven enligt kostnadsanpassningsprogrammet helt inarbetade i budgeten. 1 Med kostnadsneutrala förutsättningar avses att den uppräkning som sker för pris- och löneökningar är i paritet med förväntad faktisk pris- och löneökning.

4 4 (5) I rapporten framgår att de åtgärder som ansvarsmässigt ligger på divisionerna bedöms kunna nås och ge avsedd effekt. I detta ligger merparten av de åtgärder som krävs för att klara årets budget. En större osäkerhet föreligger kring de sjukhusgemensamma åtgärderna. Sjukhuset har en ansträngd situation. Personalbrist inom viktiga områden i kombination med omställning och anpassning till nya förutsättningar med anledning av kostnadsanpassningarna förklarar mycket av dagens situation. Årets första månader har pga detta och till följd av ett besvärligt sjukdomsläge hos personalen inneburit att vårdavdelningar tillfälligt behövt stänga. Nuvarande situation innebär ibland svårigheter att hitta vårdplatser för patienter som behöver läggas in på sjukhuset. En översyn har nyligen genomförts för att se över hur vårdplatser nyttjas kopplat till sjukhusets akuta flöden. När vårdplatsbeläggningen är nära 100% finns stor risk att planerad vård inte kan utföras i den omfattning som är önskvärd. Skälet är att sjukhuset alltid måste prioritera akuta patienter. Det är angeläget att sjukhusets totala kapacitet är tillräcklig för att klara både de akuta och de planerade flödena. Bemanningssvårigheter är en stor risk som även fortsatt kan komma att försvåra sjukhusets möjligheter att leverera vård i tillräcklig grad för att skapa tillgänglighet. Inte minst sommaren kan bli bekymmersam. Sjukhuset har beslutat om särskilda incitament och strukturella lönejusteringar. Exempelvis utgår extra ersättning till personal som förskjuter sin semester för att förbättra möjligheterna att hålla verksamheten igång under sommaren. Ekonomistyrningsmässigt är det angeläget att hålla fast vid given budget. Att i ett tidigt skede uppvisa en negativ prognos med utgångspunkt i att allt inte går enligt plan, kan i värsta fall bli självuppfyllande. Sjukhusledningens strategi är istället att trots vissa tecken på avvikelser hålla fast vid att givna förutsättningar gäller. Ett tydligt sätt att göra detta, och som ger viktiga signaler inåt och utåt, är att inte i första taget ändra sin prognos. Ledningskontorets bedömning Det finns risk att sjukhuset inte klarar att leva upp till lämnad prognos. Strategin som sjukhuset använder när det gäller att hålla fast vid tidigare prognos, har använts även under föregående år och då visat sig framgångsrik. Ledningskontoret gör i nuläget ingen annan bedömning än den som sjukhuset lämnat. Sjukhuset behöver även fortsatt hålla en fast hand om ekonomin, vidta fortsatta åtgärder för att realisera och/eller hitta alternativ till de sjukhusövergripande åtgärderna och inte minst säkerställa bemanning och tillgänglighet. Andreas Endrédi Produktionsdirektör

5 5 (5)

6 1 (9) Ekonomiavdelningen, LLK Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen april 2013

7 2 (9) Ekonomi Landstinget beräknar efter april månad att årets resultat kommer att uppgå till minus 243 miljoner kronor. Jämfört mot budget 1 är det en negativ avvikelse med 470 miljoner kronor. Den största anledningen till den negativa budgetavvikelsen är en försämrad prognos gällande Finansförvaltningen. På grund av det varaktigt mycket låga ränteläget i den svenska ekonomin har SKL beslutat att sänka diskonteringsräntan (RIPS07) med 0,75 procentenheter. Sänkt diskonteringsränta innebär att landstingets pensionsskuld ökar. Ökningen av pensionsskulden belastar resultatet 2013 med 452 miljoner kronor inklusive särskild löneskatt. En viss reducering sker dock via lägre räntekostnader på andra områden. Skatteintäkterna prognostiseras öka med 43 miljoner medan statsbidragen totalt har försämrats med 78 miljoner kronor. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Skatteintäkter Statsbidrag Övrigt Finansiering Årets resultat Landstingets nettokostnad Kostnadseffekten av den sänkta diskonteringsräntan ska konteras som en finansiell post, vilket innebär att den inte påverkar nettokostnaden. Trots att RIPS-effekten inte påverkar nettokostnaden och att landstinget förutom RIPS-effekten faktiskt förbättrar det prognostiserade resultatet så försämras prognosen för nettokostnaden något. Den prognostiserade nettokostnadsutvecklingen är nu 6,0 procent, föregående prognos var den 5,9 procent. Den höga nettokostnadsutvecklingen 2013 beror på de satsningar som görs inom hälso- 1 I LPB är budgeten 227 mnkr. I den budgeten är utgångspunkten att alla förvaltningar har ett nollresultat i budget. PS har dock tagit beslut om resultatmål för vissa förvaltningar. Detta innebär att budgeten förbättras med totalt 17 mnkr. För att den totala budgeten ändå ska vara 227 mnkr så har Finansförvaltningen en budgetpost på minus 17 mnkr. och sjukvård och kollektivtrafik, med den nya SL-pendeln. I och med dessa satsningar höjdes skatten med 30 öre vilket motsvarar 200 miljoner kronor. Till följd av detta ökar även nettokostnaderna med 200 miljoner kronor. Bortser man från denna särskilda satsning är nettokostnadsutvecklingen 3,5 procent. Procent Prog 2013 Budg Nettokostnutv 6,0 6,0 3,2 4,0 5,8 Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott mot budget med 9,9 miljoner kronor. Det är förvaltningar inom hälso- och sjukvård som har en negativ budgetavvikelse medan Landstingsservice och Landstingets resurscentrum har en positiv avvikelse. Förvaltningar under PS, mnkr Prog jmf budget Förändring jmf föreg prog AS 0 0 LE -2,6 0 PV -8,7-6,0 HoH -2,4 0,4 FTV 0 0 LSU 3,5 2,5 LRC 0,3 0,3 Summa -9,9-2,8 Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets redovisar efter första tertialet ett positivt resultat i förhållande till periodens budget.. De negativa avvikelserna avseende riks- och regionintäkter på grund av lägre produktion än planerat uppvägs till stor del av lägre läkemedelskostnader. Signaler finns dock att nationella rekommendationer kommer att vara kostnadsdrivande under året och genomlysningar av berörda verksamhetsområden pågår. Även den allmänna sjuksköterskebristen och specialistläkarbristen inom vissa områden påverkar kostnadsnivån och produktionen. Beslut om riktade satsningar för sjuksköterskor kommer att medföra en del kostnadsökningar. Det prognostiserade årsresultat efter första tertialet bedöms vara i nivå med budget, även om en ökad osäkerhet råder vad gäller

8 3 (9) riks- och regionsintäkter, läkemedelskonstnader samt personalkostnader. Hänsyn har inte tagits till återbetalning av målrelaterad ersättning Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping prognostiserar ett årsutfall på minus 2,6 miljoner kronor jämfört med budgeterat nollresultat. Avvikelsen är en följd av att produktionen för Husläkarmottagningens helgjour flyttas från lasarettet, vilket inte var beslutat vid fastställandet av budgeten. Fast ersättning från HSS förväntas understiga budget med 2 miljoner kronor till följd av återbetalning av 2012 års målrelaterad ersättning, 1,3 miljoner kronor, samt 0,6 miljoner kronor för 2013 års mål. Detta då vissa av målen 2012 inte uppfylldes och 2013 prognostiseras att inte uppnås. För att till viss del möta detta underskott beräknas en ökad produktion av koloskopier. Kostnader för medicinsk service beräknas överstiga budget med 1,7 miljoner kronor men balanseras upp av minskade övriga kostnader om 1,5 miljoner kronor. Detta till följd av senarelagd flytt av Geriatrik/Westerlunds rehabilitering, vilket innebär en förskjutning av kostnaderna till Primärvården Primärvården försämrar sin tidigare lämnade prognos med 6 miljoner kronor. Detta förklaras av att vårdcentralsuppdraget ej når den budgeterade nivån för intäkter samt av kostnadsutvecklingen gällande bland annat medicinsk service. Åtgärdsplaner har upprättats för de verksamheter med störst negativ budgetavvikelse. Primärvården har inte fått den önskade effekten av den lokaleffektiviseringen som förväntats. Habilitering och hjälpmedel Habilitering och hjälpmedel kommer enligt prognos att redovisa ett underskott om 2,4 miljon kronor jämfört med budgeterat nollresultat. Orsaken till underskottet är ökade hjälpmedelskostnader. Detta är dock ett lägre prognostiserat underskott än vid föregående månadsuppföljning (-2,8 miljoner kronor), vilket beror på en positiv nettokostnadsutveckling. Folktandvården Folktandvårdens prognos kvarstår på den budgeterade nivån. Budgeterat resultat för 2013 är 3,8 miljoner kronor. Landstingsservice Landstingsservice förbättrar sin årsprognos med 2,5 miljoner kronor och redovisar en årsprognos för 2013 som innebär ett underskott på 22,4 miljoner kronor, vilket är 3,5 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen på 3,5 miljoner kronor kan hänföras till ökade serviceintäkter inom transport/logistik och övriga servicetjänster, lägre kostnader för inhyrd personal och egen personal samt lägre avskrivnings- och räntekostnader. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrum förbättrar sin prognos mot budget med 0,3 miljoner kronor. Produktion Akademiska sjukhusets och Lasarettets i Enköping förväntade vårdproduktion för det egna länets medborgare, C- länspatienter, utgår ifrån den överenskomna produktionsvolymen i vårdavtalen. Uppföljningen nedan fokuserar på budget och utfall i DRG-poäng. Extrabeställningen till Lasarettet i Enköping i mars 2013 på 140 proteser ligger med i utfall men inte i den periodiserade beställningen (budget). Varje månad är det ett större antal vårdtillfällen och läkarbesök som inte hunnit bli DRG-grupperade vid månadens slut. I det totala DRG-måttet nedan ges dessa vårdkontakter en genomsnittlig DRG-vikt. Övriga staplar visar avvikelserna mellan utfall och periodiserad beställning för respektive sjukhus största MDC-grupper. Totalt är den beställda volymen fördelad på 23 MDCgrupper som är en gruppering av alla DRGgrupper utifrån var på/i människokroppen som olika huvuddiagnoser finns.

9 4 (9) DRG-poängen i de presenterade tabellerna visar den sammanlagda poängen för sluten och öppen vård som är DRG-registrerad. Alla vårdkontakter med läkare DRGregistreras. Vårdkontakter med andra vårdgivarkategorier benämns sjukvårdande behandlingar eller övriga besök. De räknas enbart i antal och presenteras inte här. Diagram 1: Avvikelse produktion Akademiska sjukhuset Avvikelse utfall/budget DRG-poäng sluten och öppen vård Akademiska C-län jan-apr 2013 De största MDC-grupperna Procentuell avvikelse 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0-10,0-0,5-8,7-0,3-10,2-6,1-7,1-10,2 Totalt inkl ej drg-satta Nervsystemet Matsmältningsorganen Cirkulationsorganen Psykiska sjukdomar Andningsorganen Muskler, skelett och bindväv Graviditet, förlossning -12,0-11,3 De stora MDC-grupperna Akademiska sjukhuset ligger knappt under beställningen sett till totala DRG-poäng. Avvikelsen är mindre än vad den varit tidigare under året. Det är främst öppenvården, både läkarbesök och dagkirurgi, som svarar för återhämtningen. De stora negativa avvikelserna på MDC-nivå beror delvis på den stora andelen ej DRG-satta vårdtillfällen och läkarbesök som inte kunnat fördelas på olika MDC-grupper. Minskningen inom Muskler, skelett och bindväv förklaras dock även av att en vårdavdelning inom ortopedin har varit stängd på grund av sjuksköterskebrist. Det pågår ansträngningar inom flera områden på Akademiska sjukhuset för att nå en bättre tillgänglighet. Ökad produktionsstyrning, extra mottagningar under kvällar och helger samt att låta annan personal än läkare genomföra nybesök är några exempel. Ansträngningarna finansieras delvis genom att sjukhuset fått tillåtelse att producera mer C-länsvård inom områden där vi inte uppnår kömiljarden. Akademiska sjukhusets riks- och regionvård utgör drygt en fjärdedel av sjukhusets totala vårdproduktion. Vården är helt efterfrågestyrd och ingår inte i överenskommen produktionsvolym. Slutenvården för dessa patienter minskar liksom för det egna länet men en viss återhämtning har skett den senaste månaden. Akademiska sjukhuset budgeterar riks- och regionvården i ekonomiska termer och budgeten 2013 motsvarar en ökning på 6 procent utöver prisuppräkning. Bedömningen är att den budgeten kommer att nås.

10 5 (9) Diagram 2: Avvikelse produktion Lasarettet i Enköping Avvikelse utfall/budget DRG-poäng sluten och öppen vård Enköping C-län jan-apr 2013 De största MDC-grupperna Procentuell avvikelse 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0 3,9 6,4 0,9 0,04 1-9,0-12,0 16,4 Totalt inkl ej drg-satta Lever, gallvägar o bukspott Matsmältningsorganen Nervsystemet Andningsorganen Hud Cirkulationsorganen Muskler, skelett och bindväv -20,0-17,1 De stora MDC-grupperna Lasarettets sammantagna utfall i DRGpoäng i förhållande till budget uppvisar en positiv avvikelse på 3,9 procent. Det betyder att lasarettet ligger över budget även om hänsyn tas till tilläggsbeställningen av 140 proteser som motsvarar cirka 3 procent av beställningen. Den stora positiva avvikelsen för MDC-gruppen Muskler, skelett och bindväv (blå stapel ovan) förklaras till stora delar av den höga produktionstakten för proteser. Lasarettet har en förskjutning mot färre vårdtillfällen men med högre DRG-vikt. Detta är ett resultat av åtgärder för att motverka återinläggningar, vilket leder till färre men längre och mer vårdtunga vårdtillfällen. Samtidigt har lasarettet inte nått den operationstakt för slutenvården som planerats till följd av en aktiv omfördelning till öppenvårdsproduktion. Under hösten planeras för en ökad slutenvårdsoperation när ytterligare en operationssal ska finnas tillgänglig efter ombyggnad. Riktad fråga inom produktion Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ska redovisa hur man ligger till med införandet av det nya produktionsverktyget ProVer. Hur många har gjort sin produktionsplan i ProVer, hur många återstår, när är alla med?. Akademiska sjukhuset rapporterar att införandet av det nya produktionsverktyget ProVer på sjukhuset har påbörjats och några verksamheter använder verktyget för planering. Nyckelpersoner inom varje division bland annat divisionsekonomer, vårdsystemsamordnare och vårdchefer har fått utbildning i verktyget. På grund av tillfällig resursbrist på utvecklingssidan har vissa delar av ProVer dock försenats. Utbildningsmaterial i PingPong och instruktionsfilmer är under utveckling och snart färdigställda. Lasarettet i Enköping rapporterar att de under april haft utbildning i produktionsverktyget ProVer för den planerade mottagningsverksamheten. Inga mottagningar har registrerat sin produktion i ProVer, utan det beräknas ske successivt under året. Kirurgmottagningen och Gynmottagningen ska lägga in sin produktionsplanering inom kort. Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget är oförändrad jämfört med föregående månad och ligger kvar på en ökning med 2,3 procent jämfört med Förändringen av timlönekostnaden är i regel högre i början på ett år då löneöversynen året innan får ett större genomslag i utfallet. Utöver löneöversyn bidrar även personalstrukturförändringar till ett något högre utfall. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en minskning med 16 års-

11 6 (9) arbetare vid en jämförelse av utfallet för januari till och med april i år med samma period i fjol. Akademiska sjukhuset har minskat närvarotiden med 63 årsarbetare. Akademiska skriver i sin tertialrapport att personalförsörjningssituationen är mycket bekymmersam framför allt gällande specialistsjuksköterskor, grundutbildade sjuksköterskor och specialistläkare inom vissa specialiteter. En tvåårig lönesatsning för grundutbildade sjuksköterskor genomförs för att långsiktigt säkra bemanningen plus att ett traineeprogram för nyutbildade sjuksköterskor ska starta till hösten. Kortsiktigt sker en värvningskampanj samt att en extra ersättning betalas till sjuksköterskor som flyttar på sin sommarsemester. Akademiska skriver att effekten av nuvarande personalbrist är att sjukhuset inte kan producera vård enligt planering. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid ligger kvar på 4,9 procent efter april. Landstingets mål 2013 är att den totala sjukfrånvaron är högst 4,4 procent. Sjukfrånvaron har ökat inom samtliga åldersgrupper och hos både kvinnor och män. Det är den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar som har ökat och den är kvar på 1,6 procent efter april. Den är högre i år jämfört med samma period i fjol. För helår 2012 var den 1,3 procent. Fler fall av influensa, förkylningar och magsjuka är troliga förklaringar. Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer är 2,5 procent vilket är på samma nivå som För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom nästan 23 miljoner kronor efter april och det är 1,9 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 9 procent. Kostnaderna för inhyrd personal är 20 miljoner kronor till och med april. Kostnaden samma period i fjol var 25 miljoner kronor. Årsprognosen för de tre förvaltningarna Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården är 46 miljoner kronor och för jämförelse var utfallet miljoner kronor. Av de tre förvaltningarna är det Primärvården som prognostiserar en ökad kostnad i år jämfört med Diagram: Total sjukfrånvaro Uppföljning total sjukfrånvaro 2013, LUL mål 4,4 % 5,0 Procent 4,5 4,0 3,5 3,0 Ack jan Ack febr Ack mars Ack april Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug Ack sept Ack okt Ack nov Årsutfall År 2012 År 2013

12 7 (9) Riktad fråga inom medarbetarområdet Akademiska sjukhuset ska göra en fördjupad analys kring utvecklingen av årsarbetare kontra ökning av kostnader för övertid, jour/beredskap med mera. Akademiska sjukhuset redovisar en minskning av närvarotiden med 63 årsarbetare jämfört med samma period i fjol. Enligt Akademiskas tertialrapport motsvarar effekter av kostnadsanpassningsprogrammet en minskning med 46 årsarbetare medan flertalet motsvarande 80 årsarbetare beror på brist på personal. Ökningen av kostnaderna för jour och beredskap samt övertid kan även mätas i årsarbetare. En ökning med 13 årsarbetare redovisas för jour och beredskap dels på grund av en ny jourlinje på verksamhetsområde anestesi- och intensivvård dels för fler helgdagar under juloch nyårshelgerna. Det sistnämnda förklarar även ökningen av övertiden tillsammans med utökningar av vårdplatser, sammanlagt 5 årsarbetare. Ökningen av kostnaderna för jour och beredskap samt övertid motverkar till viss del effekten på kostnaderna av minskat antal årsarbetare. Akademiska skriver att den ekonomiska effekten av de sjukhusgemensamma åtgärderna som översyn av schemaläggning och överlappningstider är svåra att bedöma.

13 Bilagor Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter (9) Not

14 Nettokostnad och resultat per förvaltning, nämnd och styrelse Nettokostn bokslut 2012 Nettokostn budget 2013 Nettokostn prognos (9) Resultat Budget Prognos Förgående Förvaltning, tkr prognos Hälso och sjukvårdsstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Summa hälso och sjukvård Kulturnämnden, Kultur i länet Varuförsörjningsnämnden Landstingsservice Kollektivtrafikförvaltningen Landstingets resurscentrum Centrala funktioner Summa förvaltningar, nämnd och styrelse Finansförvaltningen Summa Landstinget i Uppsala län

15 1 (12) Tertialrapport T Akademiska sjukhuset

16 Tertialrapport Viktiga händelser Den 26 februari invigdes psykiatrins nya lokaler på Akademiska sjukhusets kärnområde. Drygt 500 personer kommer att arbeta i det nya huset, som är en av Uppsalas största byggnader. Psykiatrin i Uppsala blir unik i och med närheten mellan öppen- och slutenvård, mellan psykiatri och kroppssjukvård och mellan klinik och universitet. Under februari och mars drabbades Uppsala län av ett av de allvarligaste utbrotten av mässling under de senaste 30 åren. Sammanlagt tolv fall av mässling konstaterades i Uppsala län. Sjukhuset deltog under perioden i ett intensivt arbete med att spåra smittspridningsvägar och säkerställa immunitet mot sjukdomen hos den personal som var i tjänst på de berörda enheterna. I mars konstaterade Socialstyrelsen att Landstinget i Uppsala län har den näst bästa diagnoskodningen i landet. Den höga placeringen var ett resultat av arbetet med den så kallade Uppsalamodellen, som har utvecklats på Akademiska sjukhuset. Modellen innebär att läkarsekreterarna specialutbildas inom diagnoskodning, för att de ska kunna ta över ansvaret för kodningen från läkarna. Därigenom frigörs tid för läkarna att ägna sig åt patienter, samtidigt som kvaliteten på kodningen ökar. Inom ramen för projektet Framtidens Akademiska pågick under våren uppförandet av ett så kallat teknikhus i anslutning till 85- huset. Med teknikhuset på plats sker försörjningen av el, vatten och ventilation m m horisontellt in på varje plan. Detta gör det betydligt enklare att gå in med framtida ombyggnader och reparationer på enskilda plan. Inför ombyggnaden av 85-huset till så kallad typvårdsplan där alla våningsplan har samma utformning, evakuerades under april avdelningarna på våning 6,7 och 8 till ersättningslokaler på sjukhuset. I april gick Akademiska ut med en riktad satsning på allmänsjuksköterskor. Det görs bland annat en lönesatsning i syfte att få en stabilare situation när det gäller sjuksköterskor på sjukhuset. Sammanfattande bedömning Den samlade bedömningen är att de divisionsspecifika åtgärderna i kostnadsanpassningsprogrammet i stort sett följer plan. Detta skapar goda förutsättningar för att åstadkomma en budget i balans för Utfallet av de sjukhusgemensamma åtgärderna är dock svårare att bedöma. Orosmomenten under första tertialet är sjuksköterskebrist och brist på läkare inom vissa specialiteter. Detta har resulterat i stängda vårdplatser med lägre produktion än planerat som följd. Genom att fortsatt fokusera på produktionsplanering och personalförsörjning planerar sjukhuset att vid årets slut klara produktionsmålen. Under de inledande månaderna av 2013 har sjukhuset inte uppnått måluppfyllelsen för kömiljarden. Målsättningen är att klara kömiljarden under året och divisionerna genomför åtgärder för detta. Ekonomi Akademiska sjukhuset redovisar efter första tertialet ett positivt resultat i förhållande till periodens budget. Utfallet på intäktssidan avviker negativt men balanseras upp av en positiv avvikelse på kostnadssidan. På intäktssidan är det främst utvecklingen av riks- och regionintäkterna som avviker i förhållande till budget. På kostnadssidan kommer särskilt läkemedels- och personalkostnaderna följas. Fortsatta bemanningsproblem av vissa yrkeskategorier, minskat antal vårdplatser och evakueringen av Neurodivisionen påverkar den planerade produktionen negativt och därmed även intäkterna. Riks- och regionintäkterna avviker negativt mot periodens budget med 19 miljoner kronor, vilket förklaras av lägre produktion än planerat. Tappet mot budget återfinns främst inom Kirurgi- och onkologidivisionen ( kirurgi, handkirurgi, ortopedi) 2 (12)

17 3 (12) och Neurodivisionen (plastik- och käkkirurgen, neurologi, strokevård och rehabmedicin). En positiv utveckling ses inom Kvinno- och barndivisionen, främst inom neonatologin. Läkemedelskostnaderna visar i perioden en positiv avvikelse mot budget på 17 miljoner kronor. Signaler finns dock på att nationella rekommendationer, främst inom onkologin, kommer att vara kostnadsdrivande under året. Genomlysningar av berörda verksamhetsområden pågår. De totala personalkostnaderna balanserar i princip på budget i perioden. Allmän sjuksköterskebrist och brist på specialistläkare inom vissa områden påverkar kostnadsnivån och produktionen. Beslutet med riktade satsningar för sjuksköterskor kommer att innebära en del kostnadsökningar. Det prognostiserade årsresultatet efter första tertialet bedöms i nivå med budgeten, även om en ökad osäkerhet råder vad gäller riks- och regionintäkterna, läkemedelskostnaderna samt personalkostnaderna. Arbetet för att nå ett noll-resultat kommer att fortgå enligt plan. Hänsyn har inte tagits till återbetalning av målrelaterad ersättning 2012 och Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Årets resultat För 2013 har en investeringsram för medicinteknisk utrustning på 196 miljoner kronor beviljats, varav drygt 21 miljoner kronor avser beviljade medel för IT. Merparten av resterade beviljade medel hänför sig till ersättningsutrustning. Utfallet hittills i år uppgår till 59 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor mer än samma period Flera stora upphandlingar har slutförts: 1 ambulans, 1,2 mnkr IT-utrustning till Psykiatrinshus, 1 mnkr Utrustning till Psykiatrinshus, 14 mnkr Genomlysningsutrustning, Kirurgdivisionen, 1,4 mnkr Hjärtkamera, Nucleärmedicin, 3,0 mnkr Retinalkamera, Ögon, 1,3 mnkr Prognosen för året avseende investeringarna uppgår till 161 miljoner kronor inkl IT-utrustning, vilket är 35 miljoner kronor lägre än beviljad ram. Kostnadsanpassningsprogrammet för sjukhuset 2013 var ursprungligen på 220 miljoner kronor men i budget har åtgärder för 241 miljoner kronor. Under januari till april 2013 är utfallet av de divisionsspecifika åtgärderna 48 miljoner kronor, vilket är cirka 4 miljoner kronor lägre än planerat. Det negativa utfallet jämfört med plan fördelar sig enligt; personalkostnader (-1,5 mnkr), omkostnader (-1 mnkr) och ökade intäkter (-1,7 mnkr). Utfallet av de sjukhusgemensamma åtgärderna bedöms under perioden februari till april 2013 uppgå till 0,8 miljoner kronor. Vissa sjukhusgemensamma åtgärder har införts som översyn av schemaläggning och överlappningstider men den ekonomiska effekten av åtgärderna är svår att bedöma. Totalt under 2012 till och med april 2013 uppgår utfallet av kostnadsanpassningsprogrammet till 196 miljoner kronor. Enligt plan skulle 217 miljoner kronor vara uppnådda. Produktion Produktionen för C-länsvården ligger till och med april -0,3 procent under beställningen för DRG. Övriga besök understiger beställningen med 5 procent. Produktionsutfallet är justerat för de verksamheter som ingår i vårdvalet. Utfallet per MDC varierar dock kraftigt. På sjukhusnivå ser vi en återhämtning av det egna länets slutenvård och öppenvård. Framförallt är det läkarbesök och dagsjuk-

18 4 (12) vård som ökar och överstiger budget. Inom slutenvården ses en generell ökning inom majoriteten av verksamhetsområdena jämfört med föregående månad. Positivt är att flera av verksamhetsområden har ökat sin produktion som verksamhetsområdena neurokirurgi, lung- och allergisjukdomar och kirurgi. Minskad produktion har framförallt ortopedi (-10,5 procent) och kvinnosjukvård (-10,4 procent). Minskningen inom ortopedi beror på att en vårdavdelning har varit stängd på grund av sjuksköterskebrist. Antalet läkarbesök har ökat jämfört med beställningen med 3,4 procent. I läkarbesöken ingår de dialyspatienter som tidigare har klassats som sjukvårdande behandling men from januari 2013 kodats som läkarbesök. Till och med april motsvarar detta cirka besök. Om hänsyn tas till detta har antalet läkarbesök minskat mot beställningen med -0,2 procent. Detta har inte tidigare varit känt och bör korrigeras i beställningen. Även slutenvården avseende riks- och regionpatienter har återhämtat sig under april och antalet vårdtillfällen är nu -3,5 procent jämfört mot föregående år. Kirurg och onkologidivisionen (-11,7 procent) och MThdivisionen (-9,5 procent) som har minskat produktionen samtidigt ökar Kvinno- och barndivisionen (12,2 procent). Läkarbesök och dagsjukvård för riks- och regionpatienter har ökat med 4,2 procent jämfört med föregående år. Akademiska sjukhuset har en intäktsbudget på miljoner kronor för riks- och regionvård vilket motsvarar en ökning med 6 procent jämfört mot år 2012, inklusive 2,3 procent för indexuppräkning. Prognosen i april är att vi kommer att nå budgeterad nivå. Hittills har drygt 28 procent av intäktsbudgeten för året uppnåtts, vilket utgör 560 miljoner kronor. Tidigare har totalkostnaden per producerad DRG ökat på grund av bortfall av produktion och svårigheter att anpassa kostnaderna i motsvarande mån. Nu är kostnadsökningen inte lika stor och beroende på hur sjukhuset kan bemanna i sommar ser vi positivt på utvecklingen. Akademiska Förändr % Totalkostnad per producerad DRG* 0,1 % Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 0,5 % Vårdtillfällen DRG utfall/beställning -2,2% Vårdtillfällen antal utfall/beställning -3,7 % Läkarbesök DRG utfall/beställning 3,3 % Läkarbesök antal utfall/beställning 3,4 % Övriga besök antal utfall/beställning -5,4 % *Hänsyn tagen till kostnadsuppräkning 2,4 % Sjukhuset har under årets första månader inte nått måluppfyllelsen för kömiljarden. Dock uppvisar måluppfyllelsen för behandling/operation en liten förbättring under perioden medan måluppfyllelsen för nybesök är oförändrad. Det pågår åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen bl.a. genom ökad produktionsstyrning och införandet av produktionsstyrningsverktyg, extra mottagningar under kvällar och helger och inom vissa verksamhetsområden har man låtit eller planerar att låta annan personal än läkare genomföra nybesök. Sjukhuset har även erhållit pengar för att producera mer vård än i grundbeställningen och genom detta korta köerna. Samtidigt påverkas möjligheten att nå måluppfyllelsen negativt av bl.a. brist på sjuksköterskor. Sjukhusets målsättning är att måluppfyllelsen för kömiljarden ska uppnås under året. Medarbetare Sjukhuset har till och med april minskat närvarotiden med 63 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Den planerade minskningen av närvarotid sker främst via kostnadsanpassningsprogrammet. Minskning av närvarotid för övrig personal är mycket större än förväntat framför allt på grund av svårigheter att rekrytera. Närvarotiden återspeglar det ekonomiska utfallet. Kostnader för jour och beredskap samt övertid har ökat och motverkar till viss del effekterna av minskat antal årsarbetare. Timlönekostnaden för perioden är 2,7 procent högre än föregående år vilket är i nivå med lönerevisionernas utfall.

19 5 (12) Personalförsörjningssituation inom sjukhuset är mycket bekymmersam och detta gäller framförallt specialistsjuksköterskor och grundutbildade sjuksköterskor samt specialistläkare inom vissa specialiteter. Därtill har några verksamhetsområden hög personalomsättning och höga personalkostnader till följd av inskolningar och ökad extratid. Inför sommaren förväntas stora bemanningsproblem till följd av sjuksköterskebrist. Effekten av nuvarande personalbrist är att sjukhuset inte kan producera vård i den takt som är planerad. För att långsiktigt säkra bemanningen gör sjukhuset en tvåårig lönesatsning för allmänsjuksköterskor så att deras löner hamnar i nivå med övriga landsting. Från 1 juni ges ett lönepåslag på tusen kronor utöver lönerevision. Från och med den 1 januari 2014 blir lönepåslaget ytterligare 500 kronor i månaden. Dessutom kommer ett traineeprogram med 24 platser för nyutbildade sjuksköterskor att starta i höst. För att kortsiktigt klara bemanningen görs två åtgärder dels en värvningskampanj, dels ges en extra ersättning till sjuksköterskor som flyttar på sin sommarsemester. Sjukfrånvaron är på en fortsatt hög nivå och är tom april är 5,0 procent vilket är 0,1 procentenheter högre än samma period föregående år. Den största orsaken till den höga sjukfrånvaron är att långtidssjukfrånvaron över 60 dagar är högre än föregående år. Sjukhuset bedöms inte kunna uppnå målet med en sjukfrånvaro på 4,5 procent vid årets slut. Sjuklönekostnaderna är 1,0 miljon kronor högre än föregående år främst beroende på att yrkesgrupper med hög. Kostnaderna för inhyrd personal för perioden är 7 miljoner kronor vilket är 0,8 miljoner kronor högre än den ackumulerade periodbudgeten. Årsprognosen på 15 miljoner kronor ligger fast men prognosen är osäker. Kostnad och budget för inhyrda läkare återfinns främst på psykiatridivisionen. Målet för divisionen är att från och med hösten 2013 ha en personalförsörjning i balans för läkarna och därmed minimera kostnaderna för inhyrda läkare. Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget Riktade frågor 2,7 % -63-1,0 % 4,5 % 5,0 % 0,1 15 mnkr 15 mnkr Akademiska sjukhuset har minskat närvarotiden jämfört med föregående år med -63 årsarbetare. Förändringen av antalet årsarbetare beror på: -2 årsarbetare färre än föregående år externt finansierad verksamhet. 13 årsarbetare för jour och beredskap. Ökningen beror dels på inrättande av ny jourlinje på verksamhetsområde anestesi och intensivvård samt en generell ökning av arbetad tid på jourtid främst kopplat till många helgdagar under jul-nyår 2012/ årsarbetare för övertid/mertid. En effekt av jul- och nyårshelgerna 2012/2013 med högt tryck i verksamheten och utökningar av vårdplatser. 3 årsarbetare minskat uttag för kompensationsledighet mm -82 årsarbetare för arbetad tid varav 72 årsarbetare på DAT: Införande av BIVA och IMA samt utökningar inom MIT och på Patologen -46 årsarbetare kostnadsanpassningsprogrammet. -80 årsarbetare uppskattad effekt av bristen på personal. -28 övrigt. Införandet av det nya produktionsverktyget ProVer på sjukhuset har påbörjats och några verksamheter använder verktyget för planering. Nyckelpersoner inom varje division bland annat divisionsekonomer, vårdsystemsamordnare och vårdchefer har fått utbildning i verktyget. På grund av tillfällig resursbrist på utvecklingssidan har vissa delar i ProVer dock försenats. Utbildningsmaterial i PingPong och instruktions-

20 6 (12) filmer är under utveckling och snart färdigställda. Bilagor 1. Årsprognos 2. Måluppfyllelse 3. Produktion

21 7 (12) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Akademiska sjukhuset tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter ) Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader ) Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not

22 8 (12) 1) Övriga intäkter Utfall Utfall Helår Alf medel Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader Utfall Utfall Helår Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi med mera Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resekostnader Information oc h PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader

23 BILAGA 2 MÅLUPPFYLLELSE Nedan redovisas de mål i styrkortet för Akademiska sjukhuset som redan nu prognostiseras endast delvis kommer att uppnås eller inte kommer att uppnås under = Prognosen är att målet delvis uppnås 2013 = Prognosen är att målet inte uppnås 2013 Där måluppfyllelsen redovisas divisionsvis redovisas endast de divisioner där målet inte beräknas uppnås helt. MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Tillgängligheten har ökat jmfr 2012 Resultaten från mätningarna på akutmottagningen och ambulanssjukvården (hösten 2012) presenteras v En jämförelse mellan åren är därför ännu inte möjlig. Mål prognos - Följsamhet till målen om god vård och hälsoinriktat arbete i vårdavtalet. DAT: Målen kommer helt eller delvis att uppnås i de delar där DAT är delaktiga. Akuten-målen - ortopeden bör uppnå 75 % (nuläge %), kir - delvis bör uppnå 70 % (nu %), övriga - delvis bör uppnå 60 % (nu %). Aktiviteter pågår för att förbättra utfallet. MTH: Tillgängligheten kommer delvis att uppnås. Neuro: Målet kommer delvis att kunna uppnås. Rädda Hjärnan processen uppnår 60 min från door to needle under T1: Mediantiden 58 minuter. Varav 59 % är kvinnor och 41 % är män. Målet är under 40 min, utgångsvärdet 2012 är 62 min. Ekonomi Mål prognos Produktion Mål prognos Förnyelse Mål prognos Nya effektiva behandlingsmetoder Användning av hälsoekonomiska analyser Resurs/kompetens avseende detta saknas på sjukhusnivå, varför arbetet på divisionsnivå än så länge ej startat. Sjukhuset arbetar utifrån mini-hta DAT: Diskussion pågår om lämpliga områden för implementering. KB: har planerat besök till DLG före sommaren. MTH: Rutin för hanterande är framtagen.

24 Neuro: Målet nås delvis. Kommer att påbörjas genom kunskapsinhämtning om mini-hta. Medarbetare Mål prognos Sjukfrånvaro. 4,5 % Målet uppnås inte. Det är svårt att identifiera åtgärder som skulle göra att målet uppnåddes.

25 BILAGA 3 PRODUKTION SJUKHUS: Akademiska sjukhuset DRG Vtf DRG Vtf DRG Vtf Vtf Vtf Vtf DRG Lb DRG Lb DRG Lb Lb Lb Lb Övr bes Övr bes Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period acc ÅR OCH MÅNAD: April 2013 budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget utfall Totalt ,2% ,7% ,3% ,4% Årsbudget Andel av överenskom prod i VAL ,7% 33,0% 33,7% 32,5% 34,7% 35,9% 34,4% 35,6% 35,6% 33,7% Ej grupperade A01 Sjukdomar i nervsystemet ,8% ,3% ,5% ,7% 0 0 B02 Sjukdomar i öga och närliggande organ ,4% ,0% ,7% ,9% 0 0 C03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals ,3% ,3% ,1% ,1% 0 0 D04 Andningsorganens sjukdomar ,7% ,1% ,8% ,6% 0 0 E05 Cirkulationsorganens sjukdomar ,6% ,6% ,6% ,1% 0 0 F06 Matsmältningsorganens sjukdomar ,7% ,8% ,8% ,1% 0 0 G07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkört ,2% ,4% ,3% ,2% 0 0 H08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv ,5% ,0% ,4% ,0% 0 0 J09 Sjukdomar i hud och underhud ,8% ,3% ,7% ,9% 0 0 K30 Bröstkörtelsjukdomar ,5% ,0% ,7% ,7% 0 0 L10 Endokrina, metabola och nutritionssjukdomar ,0% ,1% ,6% ,0% 0 0 M11 Sjukdomar i njure och urinvägar ,9% ,0% ,5% ,5% 0 0 N12 Sjukdomar i manliga könsorgan ,9% ,7% ,4% ,7% 0 0 O13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan ,1% ,6% ,5% ,6% 0 0 P14 Graviditet, förlossning och barnsängstid ,9% ,2% ,3% ,7% 0 0 Q15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd ,9% ,3% ,2% ,7% 0 0 R16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbninga ,4% ,9% ,0% ,5% 0 0 R17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specific ,3% ,3% ,8% ,8% 0 0 S18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV ,4% ,1% ,6% ,0% 0 0 T19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och ,7% ,2% ,9% ,8% 0 0 U21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter ,2% ,6% ,7% ,3% 0 0 U24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårsk ,6% ,5% ,0% ,0% 0 0 V22 Brännskador ,4% ,5% ,4% ,0% 0 0 W23 Andra och ospecificerade hälsoproblem ,3% ,6% ,8% ,7% 0 0 X40 MDC-övergripande problem i öppenvård ,4% ,3% 0 0 Y50 Vårdgivarberoende grupper i öppenvård Z99 Ospecifik eller felaktig information ,3% ,3% DRGkod EjDRG DAT KB KIR NEURO MTH PSYK KFE

26

27 BOKSLUT T1 2013

28 2 (6) Tertialrapport Ekonomi Utfall T jämfört Utfall T Folktandvården visar för T ett resultat som är bättre än motsvarande period föregående år. Det förbättrade resultatet hänförs helt till intäktssidan. Intäkterna för T är 3 MSEK bättre än motsvarande period föregående år. Referensprislistan justerades med 3,6%, det i kombination med förändrad periodisering av Frisktandvårdens årsavtal utgör hela intäktsökningen. Rensat för ändringar i prislistan och periodiseringar är volymen såld tandvård i paritet med motsvarande period föregående år. Samtliga verksamhetens kostnader för T är i nivå med T Under perioden har införandet av Webbkoral, beställarens system för köpt tandvård, tagit mycket tid från organisationen. Nedlagd tid motsvarar ca 0,5 MSEK. Årsbudget 2013 jämfört Prognos Resultatet i årsbudget 2013 kvarstår i prognos. Budgetomslutningen är för stor och justeras i prognos T1 som blir Folktandvårdens rättesnöre resterande del av året. Prognosen har satts med utfall 2012 som bas med tillägg för bedömda tillkommande faktorer. Intäkter prognostiseras med utfallet för år 2012 uppräknat med referensprislistans ökning på 3,6%. Personalkostnaderna prognostiseras med utgångspunkt från utfallet 2012 uppräknat med en lönejustering på 2,4% på helårsbasis. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter 378,5 359,0 19,5 Personalkostnader 273,6 265,8 7,8 Övr kostn (inkl avskr) 152,5 140,8 11,7 Nettokostnad -47,6 47,6 0 Fast ersättning 48,9 48,9 0 Övrigt 2,6 2,6 0 Finansiering 51,4 51,4 0 Årets resultat 3,8 3,8 0 Produktion Under det första tertialet har knappt patienter undersökts i allmäntandvården, varav ca 40% är barn 2-19 år. Undersökta patienter inom allmäntandvården har ökat med 1% jämfört med motsvarande period Antalet besök i allmäntandvården är oförändrat stycken, dock har fler unika patienter fått vård, +4,4 %. Även inom specialisttandvården har fler patienter fått vård, en ökning med 8,8%. Här har även antalet besök ökat något med 0,6%, vilket gör att antalet besök under perioden uppgick till stycken I tabellen nedan visas hur många personer som står i kö inom de olika specialiteterna. Inom endodonti (rotfyllningar) och bettfysiologi är antalet i kö större än vad som kan beredas tid inom 3 månader. För alla övriga områden beräknas alla personer i kö få tid inom 3 månader. Nettotillskottet av Frisktandvårdsavtal under perioden är 1330, vilket utgör 28 % av det totala årsmålet. Verksamhetens övriga kostnader beräknas även de på utfallet för år 2012 med en uppräkning för allmänna kostnadsökningar med 3 MSEK, ersättning till LRC på 2,2 MSEK som inte debiterades under 2012, ökade kostnader för IT-licenser med 0,5 MSEK, äldrecentrum 0,5 MSEK samt satsningar på mångkulturella insatser och defibrillatorer med 1 MSEK. Avskrivningarna är för lågt beräknade i budget och justeras upp med 0,6 MSEK.

29 3 (6) Tabell: Förändring i förhållande till produktion samma period föregående år, frisktandvårdsavtal = nettotillskott från årsskiftet. Folktandvården Allmäntandvård Antal undersökta +1,3% -varav barn +4,0% Antal besök 0% Antal kunder utifrån personnummer +4,4% Specialister Antal besök +0,6% Köer i antal personer per specialitet Pedodonti 6 pat Ortodonti 36 pat Endodonti 226 pat Bettfysiologi 92 pat Parodontologi 66 pat Protetik 32 pat Antal behandlade patienter utifrån personnummer +8,8% Frisktandvårdsavtal Antal tecknade avtal, nettotillskott +3,2% Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 0,18 % -4 antal -0,89% 4,40 % 4,87 % -0,081 0 mnkr -40 mnkr Årsarbetare Antal årsarbetare för perioden uppgick till 397. Det är en minskning med 0,89 %. Mål för året är att öka antalet tandhygienister enligt BEON, bästa omhändertagande nivå. Fram till april har antalet årsarbetare för gruppen tandsköterskor minskat med fyra och för tandläkare med tre samt en ökning av tandhygienister med två årsarbetare och ledning med en årsarbetare. Timlönekostnader Folktandvårdens timlönekostnad uppgick för perioden till 194,58 vilket kan jämföras med 2012, då timlönekostnaden uppgick till 194,23. Den procentuella ökningen är 0,18 och väntas öka efter den årliga löneöversynen. Sjukfrånvaron Folktandvårdens totala sjuktal för perioden uppgick till 4,87 %. Det innebär en ökning med 0,81 procentenheter. Målet för 2013 är 4,4 %. Orsaken till ökningen kan förklaras av att den korta sjukfrånvaron har ökat med 0,56 procentenheter. Många medarbetare har under perioden haft influensa, förkylning och magsjuka. Långtidsjukfrånvaron för perioden har ökat marginellt med 0,04 procentenheter och uppgick till 1,80 %. Inhyrd personal Inget behov av inhyrd personal finns.

30 4 (6) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Folktandvården tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not 1. Intäkterna prognostiseras med utfallet för 2012 uppräknat med Referensprislistans ökning på 3,6%. Not 2. Bas, utfall 2012 med justering för att engångsbelopp återvunna kundfordringar ej uppstår. Not 3. År 2012 års personalkostnader uppräknas med 2,4% på årsbasis. Not 4. Utgångspunkt utfall 2012 med justering för bedömda tillkommande faktorer, se rapporttext Not 5. Avskrivningarna är för lågt beräknade i budget och justeras till bedömt utfall.

31 5 (6) BILAGA 2 MÅLUPPFYLLELSE MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Mål prognos FTV har som mål att minska köerna och att dessa inte ska överstiga 3 månader. Inom allmäntandvård finns inga köer, medan specialisttandvården har tillgänglighetsproblem. Under årets första tertial har dock kösituationen förbättrats avsevärt. Vid årsskiftet fanns för långa köer inom tre specialistområden, endodonti, bettfysiologi och protetik. Aktuella kötider är i slutet av april (kötid dec 2012 inom parentes): Endodonti 12 mån (17 mån) Bettfysiologi 5 mån (7 mån) Protetik 3 mån (12 mån) För bettfysiologi beräknas kötiden vara under 3 mån i oktober Inom endodonti räknar vi inte med att nå målet, men att kötiden i oktober ska vara 6 månader. Nyligen har 70 personer i kön erbjudits behandling hos privat specialist i Stockholm. Hittills har få av dessa accepterat att resa till Stockholm, men om fler kommer att acceptera kan köerna förkortas snabbare än prognosticerats. För narkostandvård är kötiden 4 månader, men här beror försenade behandlingar på att inte tillräckligt med narkostider kan erbjudas på AS. Inom övriga fyra specialistmottagningar finns inga köer som överstiger 3 månader. Ekonomi Mål prognos Målet är att Nettokostnaden får ej öka mer än anslagsökningen. Anslagsökningen är 2,4% mellan åren. Intäkternas prisökning är styrd av Referensprislistans samtidigt som kostnaderna ökar med bland annat löneökningar och allmänna kostnadsökningar. Tveksamt om nettokostnadsökningen kan hållas på 2,4%. Produktion Mål prognos Målet att kvalitetsledningssystemet ska vara infört under 2013 kommer inte att uppfyllas om man med detta mål menar att alla medarbetare ska arbeta i enlighet med ledningssystemet. Här är vi även beroende att landstinget centralt fortskrider med införandet av kvalitetsledningssystemet som planerats. FTV räknar dock med att alla huvudprocesser ska finnas beskrivna. Förnyelse Mål prognos FTV räknar med att uppfylla målen som är beskrivna inom förnyelse. Införandet av mall för effektiva behandlingsmetoder enligt LUL förutsätter att mallen finns tillgänglig.

32 6 (6) Medarbetare Mål prognos FTV räknar med att uppfylla målen som är beskrivna inom medarbetare.

33 Dnr HOH Första tertialrapporten 2013 för Habilitering och hjälpmedel

34 2 (8) Tertialrapport Ekonomi Resultatet för de första fyra månaderna visar på ett nollresultat jämfört med budget vilket är cirka en miljon bättre än för samma period Det är nettokostnadsutvecklingen om 1,24 procent som bidragit till förbättringen. Förvaltningens underskott beräknas till cirka tkr vid årets slut och beror till största delen på förväntade kostnadsökningar för hjälpmedel. Förvaltningen kan således redovisa ett prognostiserat underskott som är lägre än vid föregående månadsuppföljning. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter 16 17,5 1,5 Personalkostnader -132,6-133,6 1 Övr kostn (inkl avskr) ,1 3,1 Nettokostnad -179,6-182,2 2,6 Fast ersättning 180,2 180,2 0 Övrigt 0,6 0,3 0,3 Finansiering 179,6 179,9 0,3 Årets resultat 0 2,3 2,3 Produktion Förvaltningen har from 2013 en helt ny modell för produktionsrapport i Diver vilket innebär att jämförelser med föregående år blir osäkra för vissa enheter. Produktionsminskningen inom Habiliteringen kommer förmodligen att rättas till under resten av Den ökning av produktionen som visas för Hjäpmedelscentralen är förmodligen i överkant. Syncentralens minskning av produktionen beror på sjukfrånvaro under årets första månader. Enheten har nu full bemanning och produktionen beräknas komma ikapp under resten av året. Hörcentralens ökning beror på ökad bemanning jämfört med samma period föregående år. En stor del av förklaringen till ökningen av tolkuppdrag kan förklaras av att antalet skrivtolkuppdrag beställda av Akademiska sjukhuset har ökat markant, i synnerhet i samband med CI operationer. I tabellen nedan ingår i besök även gruppbesök och telefonrådgivningar Habilitering och hjälpmedel Förändr % Besök Habilitering barn och vuxna 4 % Besök Hjälpmedelscentralen 25 % Besök Syncentralen 10 % Tolkuppdrag, Tolkcentralen 14 % Besök Hörcentralen (fördjupad hörselrehabilitering) 10 % Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 1,46 % 1 0,5 % 4,4 % 4,23 % 0, Utifrån uppdrag i vårdavtalet planeras under 2013 nya verksamheter i form av kognitions- kommunikations- och teknikcenter samt neuropsykiatriskt närvårdsteam vilket kommer att medföra att antalet årsarbetare ökar. Utvecklingen av närvarotiden mätt i årsarbetare, timlönekostnaden och förändringar i personalstrukturen är förväntad och kräver inga speciella åtgärder för Målet i styrkortet för total sjukfrånvaro 2013 är högst 4,4 procent och vi ligger för

35 3 (8) tertial 1 på 4,23 procent. Prognosen är att målet kommer att uppnås. Förvaltningen har inte haft någon inhyrd personal och planerar inte heller för något sådant. Bilagor 1. Årsprognos 2. Måluppfyllelse Lena Dahlman Förvaltningschef

36 4 (8) Bilaga 1. Årsprognos Habilitering och hjälpmedel tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not Not1. Ökade hjälpmedelskostnader tkr under året.

37 5 (8) BILAGA 2 MÅLUPPFYLLELSE = Prognosen är att målet delvis uppnås 2013 = Prognosen är att målet inte uppnås 2013 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Arbetsrutiner har införts för att följa Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder. Mål prognos Prognosen är att målet delvis uppnås Kommentar: För att målet ska uppnås behöver det landstingsgemensamma dokumentet Kunskapsunderlag Levnadsvanor bli klart, speciellt behöver dokumentationen i Cosmic klargöras och då med tonvikt på landstingets utdata ur Cosmic. Lokala arbetsrutiner införs när de landstingsgemensamma är klara. Ekonomi Mål prognos Ekonomi i balans. Prognosen är att målet inte uppnås Kommentar: Ökade kostnader för hjälpmedel under 2013 kommer att innebära att budgeten överskrids. Nytt it-baserat lagersystem för hjälpmedelshantering kommer att innebära bättre förutsättningar för kontroll och analys. Nya systemet implementeras under sommaren och ska vara i drift under hösten Förvaltningen är restriktiv med inköp och vikarier vid frånvaro. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Prognosen är att målet delvis uppnås Kommentar: Prognosen är osäker. Syncentralen och Habiliteringen uppvisar ökad kostnad på grund av minskad produktion. Om produktionen inte kommer att öka kommer målet inte att uppnås. Analys visar att frånvaron under början av året påverkat totalkostnad i förhållande till total produktion.

38 6 (8) Konkurrensutsatt verksamhet (audionommottagningen) ska uppvisa ett positivt resultat. Prognosen är att målet inte uppnås Kommentar: Väntetiden till mottagningarna i länet har minskat betydligt under våren. Rekrytering av audionomer har gjort att mottagningarna nu är helt bemannade. Det finns dock en tendens till minskad efterfrågan som är oroande och gör prognosen osäker. Landstingets införande av Windows 7 medförde att mottagningarna behövde investera i ny mätutrustning. Fyra nya audiometrar har köpts in. I Enköping har två godkända mottagningar etablerats som konkurrerar med Hörcentralens audionommottagning.. Produktion Landstingsgemensam modell för produktionsplanering tillämpas. Mål prognos Kommentar: Prognosen är att målet inte uppnås Prognosen baserar sig på att någon landstingsmodell ännu inte finns. Om sådan kommer under 2013 kommer dock målet att uppfyllas. Totala koldioxidutsläppen per årsarbetare ska minska med 8,4 %. (genom ingen ökning för tjänstebilar, 10,5 % minskning för egen bil och 20 % minskning för flygresor) Kommentar: Prognosen är att målet inte uppnås Prognosen är osäker och baseras på statistiken för år Det kan vara så att vi ändå kommer att uppnå målet men detta kan vi inte se förrän efter halvårsstatistiken från Miljö och kemi inför T 2 rapporten För 2012 medförde ökning av flygresor att målet ingen ökning av utsläppen av koldioxid från totala tjänsteresor inte uppnåddes trots att det för övriga delmål blev minskning av utsläppen. Vi är en liten förvaltning och en enstaka längre flygresa kan innebära procentuellt stor ökning av utsläppen. Förvaltningen fortsätter under 2013 satsningen på distansmöten, samåkning och kollektiva färdsätt där detta är möjligt.

39 7 (8) Förnyelse Modell för införandet av nya effektiva behandlingsmetoder används. Mål prognos Kommentar: Prognosen är att målet delvis uppnås 2013 För att målet ska uppnås behöver Rutin för införande och avveckling av metoder inom hälso- och sjukvård i Kvalitetsmanual för Landstinget Uppsala län ha beslutats. Dokumentet Checklista för Mini-HTA kommer att ha prövats, även om modell för införande av nya effektiva behandlingsmetoder med lokala rutiner inte använts.

40 8 (8)

41 1 (6) Tertialrapport Lasarettet i Enköping

42 Tertialrapport Ekonomi Lasarettet prognostiserar en avvikelse med -2,6 miljoner kronor. Avvikelsen är en följd av att produktionen för Husläkarmottagningens helgjour flyttas från lasarettet. Då beslutet fattades efter fastställande av budget ser vi begränsade möjligheter att möta detta inkomstbortfall. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Årets resultat Den rörliga ersättningen från HSS avviker mot budget med 6,3 miljoner kronor. Den extra beställningen av 140 protesoperationer beräknas generera 8,9 miljoner. Lasarettet har budgeterat för större antal protesoperationer än grundbeställning vilket medför att den extra c-länsbeställningen justeras mot riks och regionintäkter. Fast ersättning från HSS förväntas understiga budget med 2 miljoner kronor till följd av återbetalning av 2012 års målrelaterad ersättning 1,3 miljoner kronor samt 0,6 miljoner kronor för 2013 års mål. Lasarettet nådde inte 2012 års mål gällande införande av rutiner för trombolysbehandling, -250 tusen kronor, god hjärtsjukvård, -690 tusen kronor samt fotundersökningar för diabetespatienter, -390 tusen kronor. För 2013 års målrelaterad ersättning prognostiseras en återbetalning på 0,6 miljoner kronor till följd av lasarettets bedömning att målen för kömiljarden endast kommer att uppnås 5 månader för operation/behandling samt 2 månader för nybesök. För att delvis möta ovanstående underskott planerar lasarettet för en ökad produktion av koloskopier till föregående års nivå vilket motsvarar 300 extra. Den ökade intäkten prognostiseras som riks- och regionvårdsintäkt men kan utfallsmässigt landa på rörlig ersättning från HSS om C-länsbehov föreligger. Kostnaderna för medicinsk service beräknas överstiga budget med 1,7 miljoner kronor vilket motsvarar en ökning med 6,9 procent jämfört med föregående års utfall. Kostnaden till och med april ligger 900 tusen kronor över periodiserad budget samt motsvarande periods utfall Öviga kostnader prognostiseras understiga budget med 1,5 miljoner kronor till följd av senarelagd flytt av Geriatrik/Westerlunds rehab vilket förskjuter kostnaderna till Produktion Till följd av ändrat uppdrag beträffande Husläkarmottagningens helgjour har lasarettets produktionsbudget justerats ner med 78 DRG. Hänsyn till detta har tagits i denna rapport och samtliga värden är exklusive Husläkarmottagningen. Lasarettet i Enköping Förändr % Totalkostnad per producerad DRG 5,8% Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal -2,9% Vårdtillfällen DRG utfall/beställning 3,0% Vårdtillfällen antal utfall/beställning -7,6% Läkarbesök DRG utfall/beställning 5,3% Läkarbesök antal utfall/beställning -1,1% Övriga besök antal utfall/beställning 8,3% Slutenvårdsproduktionen ligger 52 DRG över periodiserad grundbeställning. Antal vårdtillfällen ligger -134 under periodiserad grundbeställning. Det är främst inom de medicinska verksamheterna som de stora avvikelserena mellan DRG-vikt och antal vårdtillfällen föreligger. Detta är ett resultat av de åtgärder som vidtagits för att motverka undvikbara inläggningar vilket leder till lägre antal vårdtillfällen men med en högre DRG-vikt. De största avvikelserna är inom MDC-grupperna A01 Sjukdomar i nervsystemet samt W23 Andra och ospecificerade hälsoproblem där genomsnittsvikten ökat med 0,23 respektive 0,44. Om denna trend blir bestående kommer lasarettet att producera mer vård mätt i DRG med lägre antal vårdtillfällen i förhållande till beställning. Inklusive extrabeställning av 140 protesoperationer är periodens utfall -33 DRG och -182 vårdtillfällen. Lasarettet har inte nått den slutenvårdsoperationstakt som ursprungligen planerats främst med anledning av en aktiv omfördelning till ökad 2 (6)

43 3 (6) öppenvårdsproduktion samt införandet av operationsplaneringsverktyget Craft. För att möta detta har operationsplanen omarbetats för en ökad operationstakt under hösten då ombyggnationen är färdigställd och ytterligare en operationssal finns tillgänglig. Öppenvårdsproduktionen på lasarettet ligger 56 DRG över periodiserad grundbeställning och antalet läkarbesök ligger 130 besök under beställning. Inklusive tilläggsbeställning av mottagningsbesök för 140 protesoperationer är utfallet 49 DRG över periodiserad beställning. Sammantaget ligger lasarettets produktion mätt i DRG 16 över periodiserad beställning inklusive tilläggsbeställning. I utfallet för övriga besök ingår vårdval ljusbehandling med 319 besök och ögonbottenfotografering med 340 besök. Exkluderat är avvikelsen -4,3 procent. Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år 2,8 % Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring 2,4 % Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år -0,13 % Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 5,9 mnkr -1,5 mnkr Ökningen av timlönekostnaden från 211,7 till 217,6 är dels en konsekvens av löneöversynen 2012 men beror också på att vi har ersatt ett antal hyrläkare med ordinarie personal. Ökningen av timlönekostnaden skulle dock vara högre om samtliga vakanser var bemannade med ordinarie personal. Närvarotiden har ökat från 432 till 442 årsarbetare jämfört med föregående år, vilket ger en ökning med 2,4 procent. Den största procentuella ökningen går att härleda till läkargruppen vilket är en del av planen för att minska kostnaden för hyrpersonal. Närvarotiden för hyrpersonal motsvarar ytterligare 4,7 årsarbetare per månad i jämförelse med föregående år då antalet motsvarande 7,4 årsarbetare per månad under det första tertialet. Sjukfrånvaron har ökat under den senaste månaden men ligger fortfarande lägre än föregående år och ligger nu på 4,75 procent. Sjukfrånvaron har minskat för kvinnor och ökat marginellt för män. Minskningen är mest markant när det gäller sjukskrivningar längre än 60 dagar och för åldersgruppen äldre än 50 år. Korttidssjukfrånvaron har ökat och det är åldersgruppen yngre än 29 år som står för denna. Den ökade sjukfrånvaron under den senaste månaden gör att det är osäkert om vi kommer att klara målet på 4,4 procent för Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 6,2 procent högre än för motsvarande period Ökningen beror dels på kostnaden för löneöversynen 2012, men också på att närvarotiden har ökat. Kostnaderna för inhyrd personal är 2,6 miljoner kronor, vilket är 1,2 miljoner kronor lägre än för samma period föregående år. I lasarettets handlingsplan för ekonomi i balans finns ett antal aktiviteter som medför att kostnaden för hyrpersonal kommer att vara högre under första halvåret. Vi bedömer därför att vi kommer att nå målet att minska kostnaden för hyrpersonal med 50 procent. Riktade frågor Lasarettet har i april haft utbildning i produktionsplaneringsverktyget ProVer för den planerade mottagningsverksamheten. Inga mottagningar registrerat sin produktion i ProVer, utan det beräknas att ske successivt under året. Kirurgmottagningen och Gynmottagningen ska lägga in produktionsplanering inom kort. Bilagor 1. Årsprognos 2. Måluppfyllelse 3. Följsamhet till hygienregler och klädregler Sjukhuschef Thomas Ericson

44 4 (6) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Lasarettet i Enköping tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter ,4 Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not 1) Avvikelse avser justering av jourmottagning Husläkarakuten -2,6 miljoner kronor samt extrabeställning 140 protes- 2) Avvikelsen avser planerade av 300 extra koloskipier + 1,1 miljoner kronor, justering av 140 protesoperationer omfördelad 3) Ersättningskrav gällande intällda operationer på grund av haveri i fläktsystemet ) Ersättning för landstingsövergripande projektledare +300 samt budgetteknisk justering vårdval 250 tusen kronor 5) Fortsatt hög kostnadsutveckling för landstingsintern medicinsk service 6) Senarelagd inflyttning geriatrik/westerlunds rehab 7) återbetalning målrelaterad ersättning: ,3 miljoner kronor, ,6 miljoner kronor

45 5 (6) BILAGA 2 MÅLUPPFYLLELSE = Prognosen är att målet delvis uppnås 2013 = Prognosen är att målet inte uppnås 2013 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Mål prognos Ekonomi Totalkostnad /DRG är samma som föregående år eller lägre. Justerat för Husläkarmottagningen pekar prognosen på en kostnadsökning per DRG motsvarande 1,3 procent vilket ligger inom ramen för uppräkning. Mål prognos Vårdrelaterade infektions- trycksårs- och malnutritionsrelaterade kostnader ska minska med minst 25%. Punktprevalensmätning i mars visar att andel vårdrelaterade infektioner ökat till 10,2 procent jämfört med 7,4 procent i mätningen våren 2012 och 7,6 procent i mätningen hösten Produktion Minska koldioxidutsläppen från lasarettets totala tjänsteresor med 7 procent jämfört med Det finns en målkonflikt med andra mål, exempelvis fördjupat samarbete med utvalda partners inom verksamhetsutvecklingsområdet. Möjligen kan detta påverka måluppfyllelsen negativt. Mål prognos Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser används i LE:s kvalitetsutvecklingsarbete. Måluppfyllelsen kan uppnås i det fall en landstingsövergripande analys tillhandahålls LE. Förnyelse LE arbetar enligt landstingets modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder: Detta mål kan möjligen försenas av det faktum att de rutiner för ordnat införande av nya effektiva behandlingsrutiner som avses inte är fastställda och de ingår i det landstingsövergripande ledningssystem för kvalitet som för närvarande inte införs enligt initial tidsplan. Medarbetare Sjukfrånvaron under april har ökat och ligger för första tertialet på 4,75 procent. Det är en minskning jämfört med föregående år men det är ytterst osäkert om vi kommer att uppnå målet på 4,4 procent. Vi kommer även fortsättningsvis att arbeta aktivt med förebyggande och rehabiliterande åtgärder men många sjukskrivningar har diagnoser där rehabiliteringsåtgärder inte bedöms kunna påskynda tillfrisknandet. Mål prognos Mål prognos

46 6 (6) BILAGA 3 FÖLJSAMHET TILL HYGIENREGLER OCH KLÄDREGLER Sammanställning resultat LE 2013 Följsamhet till basalahygienregler LE totalt % (eller antal) Målvärde Mätvärde Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Följsamhet till klädregler LE totalt % (eller antal) Målvärde Mätvärde Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

47 1 (6) Tertialrapport 1 Landstingets resurscentrum

48 Tertialrapport Ekonomi Resultatmålet för Landstinget resurscentrum år 2013 är ett överskott med 1344 tkr vilket motsvarar 2 % av landstingsanslaget. Prognosen är att LRC uppnår resultatmålet. Efter justering med tillägg för återredovisning av budget för jubileumsboken (+436 tkr), finansiering av en ny tjänst inom vårdgarantienheten (-600 tkr) och nettot av minskat anslag på grund av debitering av konkurrensutsatt verksamhet inom Primärvården och Folktandvården (-470 tkr) är det budgeterade resultatet för förvaltningen 710 tkr. Förvaltningens prognostiserade resultat har under våren varit i enlighet med resultatmålet d v s ett överskott på 710 tkr. För landstingsarkivet finns ett prognostiserat underskott som avser kostnader för Uppsalas lokala R7e-arkiv för vilken förvaltningen har äskat medel inför nästa verksamhetsår. Vissa av dessa kostnader kommer att täckas av en vakant tjänst under Ökade kostnader finns även för egenbetalande patienter som enligt prognosen överskrider budget med ca 900 tkr och tenderar att öka under Kostnaden för egenbetalande, asyl mfl följs i särskild ordning och ny prognostiserad kostnad för 2013 lämnas kontinuerligt. För de administrativa enheterna väntas ett överskott vilket bland annat beror på två tjänster inom systemadministrationen som kommer att tillsättas först under hösten, lägre kostnad för porto samt lägre kostnader inom patientadministrationen än budgeterat vilket främst beror på en utdragen rekrytertingsprocess avseende förstärkning av vårdgarantienheten. Totalt sett landar prognosen på helår för Landstingets resurscentrum tkr. Förvaltning vårdsystem: Verksamheten inom Avdelningen för bild och informationssystem lämnar inför T1 ett prognostiserat överskott på 1500 tkr. Anledningen är i första hand lägre avskrivningskostnader på grund av senarelagda investeringar. Även Multimediaarkivet lämnar en positiv prognos med ett överskott på 500 tkr vilket beror på lägre omkostnader än budgeterat. För Elektronisk patientjournal EPJ förväntas ett resultat i nivå med budget. Prognostiserade överskott inom dessa enheter tillfaller dock respektive intern kund via avräkning i slutet av räkenskapsåret. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Årets resultat Produktion Inom området produktion kommer LRC att till T2 erhålla uppgifter från den benchmarking som just nu pågår inom området Tid&Lön, Resor& Utlägg. LRC ingår nu i två nätverk för dels HR men även inom ekonomibenchmarking. Breddinförandet av E-frikort pågår enligt plan och innebär en förbättring för verksamhetens personal och för patienterna. En resurskrävande insats för LRC:s utdataenhet är projektet Beslutsstöd (datalager, rapportverktyg och termer och begrepp) som i förlängningen skall förbättra landstingets möjlighet till planering och uppföljning av sin verksamhet. Vad avser Craft (operationsplaneringsmodul i Cosmic) har styrgruppen beslutat att göra halt pga brister i driftssäkerhet och funktionaliteten Det har även varit en nödvändighet att av liknande skäl göra halt i den stora uppgradering som skulle ha genomförts av landstingets ekonomisystem Agresso. Medarbetare Förvaltningen har flera medarbetare som deltar i landstingets olika chefsutbildningar. Två chefer deltar i det operativa chefsprogrammet, en i det strategiska samt en 2 (6)

49 3 (6) medarbetare som deltar i morgondagens ledare. Utifrån utfallet i löneöversynen 2012 och nyrekryteringar inom förvaltningen är förändringen av timlönekostnaden förväntad. Det förväntas en ökning av timlönekostnaden efter löneöversynen Den ökade närvarotiden är förväntad. Utdataenheten har tillsatt två nya tjänster och ekonomienheten har återbesatt vakanthållna tjänster. Förvaltningen har tagit över vårdgarantin och därmed fått ytterligare en medarbetare. En förstärkning av kompetensen i tre av systemförvaltarorganisationerna samt vid vårdgarantin medför att närvarotiden förväntas öka med ytterligare några årsarbetare. Den totala sjukfrånvaron är 4,69 procent, en ökning med 0,79 procent jämfört med Många medarbetare har drabbats av vårens influensa, vilket har medfört att korttidssjukfrånvaron har ökat med 0,34 procent. Administratörer är den yrkesgrupp som har högsta sjukfrånvaron 8,15 procent. De har också den högsta ökningen med 2,57 procent. Kvinnor har betydligt högre sjukfrånvaro än män, 5,37 respektive 1,78 procent. (Andelen män inom förvaltningen är 20%) Den lägsta sjukfrånvaron har gruppen < 29 år med 0,67 procent, en minskning med 0,18 procent. Utifrån utvecklingen av sjukfrånvaron under de första fyra månaderna bedömer förvaltningen att vi inte kommer att nå målet på 4 procent. Ledningsgruppen kommer att analysera sjukfrånvaron och diskutera om det finns behov av några särskilda insatser för att minska sjukfrånvaron. Förvaltningens medelålder är 50 år. Personalkostnaderna har ökat med 9,63 procent jämfört med Ökningen är förväntad och beror på den ökade närvarotiden och löneöversynen Personalkostnaderna är under budgeterad nivå. Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget Bilagor 1. Årsprognos 2. Måluppfyllelse 0 mnkr 0 mnkr Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år 3,38 % 5 antal 3,6 % 4 % 4,69 % 0,79

50 BILAGA 1 - ÅRSPROGNOS 4 (6)