Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter

Transkript

1 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Produktionsstyrelsen Dnr PS Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga ekonomi- och verksamhetsrapporterna till handlingarna Ärende Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter kommer att skickas ut till ledamöterna i samband med ordinarie pappersutskick inför sammanträdet. Landstingets samlande ekonomi- och verksamhetsrapport kompletteras senare via e-post. Bilaga 38 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

2 1 (6) Akademiska sjukhuset Månadsrapport

3 2 (6) Månadsrapporten 2012 Medborgare och kund Detta avsnitt rapporteras i särskild ordning utifrån anvisningar från produktionsstyrelsen. Ekonomi För 2012 finns en överenskommelse mellan sjukhusdirektör, respektive divisionschef och övrig verksamhet avseende förutsättningar och nödvändiga åtgärder för att klara årets budget. Årsbudgeten innebär att sjukhuset redovisar ett underskott på 100 miljoner kronor för 2012 i enlighet med landstingsstyrelsens tidigare beslut, se bilaga 1 årsprognos. Sjukhuset har ålagts att sänka sina kostnader med cirka 350 miljoner kronor till och med 2013 års utgång. I det beloppet ingår de tidigare beslutade kostnadsminskningarna om 100 miljoner kronor för Till detta tillkommer nya poster, dels en högre uppräkning för kommande löne- och prisuppräkningar om cirka 50 miljoner kronor och dels en uppräkning av kostnaderna på cirka 100 miljoner kronor för den demografiska utvecklingen, Psykiatrins hus, nya läkemedel och för ny medicinsk teknik med mera. Sammanlagt ca 350 miljoner kronor. Detta förutsätter att ingen målrelaterad ersättning från 2011 behöver återbetalas till Hälso- och sjukvårdstyrelsen under De övergripande strategier och planer som sjukhuset arbetar med för att nå en ekonomi i balans har resulterat i inkomna åtgärder motsvarande 239 miljoner kronor vilket är 19 miljoner kronor högre än det för 2012 uppsatta målet att vidta åtgärder om 220 mnkr. Sjukhuset har valt att åstadkomma kostnadsanpassningen med hjälp av tre strategier: ökade intäkter, minskade omkostnader och minskade personalkostnader. Fördelningen mellan de tre strategierna är preliminär och kan komma att ändras allt eftersom resultatet av 2012 års åtgärder successivt visar sig i uppföljningen av sjukhusets ekonomi. Sjukhuset har till produktionsstyrelsens sammanträde den 22 mars skickat in förslag till såväl kostnadsanpassningsprogram för 2012 som affärsplan. Kostnadsanpassningsprogrammet kommer att följas upp månatligen i samband med analysen av verksamheternas månadsresultat. Produktionen under årets första två månader har varit hög. Sammanvägt ökade C-läns produktionen med 3,8 procent jämfört mot föregående år och riks- /regionvården ökade med hela 7,8 procent. Detta kan till en del vara förklaringen till att även kostnaderna ligger på en hög nivå i relation till föregående år. Produktionsnivån kan till exempel förklara kostnadsökningar för läkemedel, medicinskt material och medicinsk service. Trenden för det ekonomiska årsresultatet ligger efter två månader på minus 155 miljoner kronor istället för budgeterade minus 100 miljoner kronor. Personalkostnadstrenden ligger i nivå med budget Eftersom det endast har gått två månader på året är det vanskligt att dra för långtgående slutsatser för året. Tyngdpunkten av effekterna av överenskomna anpassningar med divisionerna beräknas synas tidigast från mars månad. De slutliga förutsättningarna för sjukhusets verksamhet 2012 erhölls i början av 2012 varför budgetarbetet på divisions-

4 3 (6) nivå kommer att vara slutfört och inrapporterat först 16 mars. Divisionerna lämnar sin första månadsrapport den 20:e mars. Med hänsyn till detta finns ännu ingen analys per division. Ovanstående och det övergripande kostnadsanpassningsprogrammets delar som ännu inte ingår i divisionernas redovisade åtgärder, gör att sjukhuset trots trenden redovisar en årsprognos på minus 100 miljoner kronor. För 2012 har en investeringsram för medicinteknisk utrustning på 209 miljoner kronor beviljats varav 34 miljoner kronor avser psykiatrins hus. Merparten av beviljade medel exklusive psykiatrins hus, hänför sig till ersättningsutrustning. Utfallet hittills i år uppgår till 10,2 miljoner kronor. Motsvarande period föregående år hade sjukhuset investerat för 9,7 miljoner kronor. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter /- 0 Personalkostnader /- 0 Övr kostn (inkl avskr) /- 0 Nettokostnad /- 0 Fast ersättning /- 0 Övrigt /- 0 Finansiering /- 0 Produktion I nedanstående tabell har produktionen jämförts i förhållande till föregående år då överenskommen produktionsvolym ännu inte periodiserats. Akademiska sjukhuset Förändr % Totalkostnad per producerad DRG -0,2% Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 5,7% Vårdtillfällen DRG utfall/föregående år 3,9% Vårdtillfällen antal utfall/föregående år 4,2% Läkarbesök DRG utfall/föregående år 2,6% Läkarbesök antal utfall/föregående år 3,3% Övriga besök antal utfall/föregående år 5,0% DRG-produktionen för C-länsvården ligger klart över produktionen jämfört mot föregående år en ökning med 3,5 procent och övriga besök 5 procent. Slutenvården C-län ökar inom samtliga divisioner förutom psykiatrin. Särskilt att notera är ökningen inom infektionssjukdomar, 19 procent, som förklaras av den svåra influensaepidemin. Inom riks- och regionvården ökar framför allt kirurgdivisionens produktion, 15 procent och neurodivisionen, 13 procent. Ökningen återfinns framför allt från vår egen region, Västmanland, Gävle och Sörmland. Akademiska sjukhuset har en intäktsbudget på miljoner kronor för riks- och regionvård och prognosen för året är att vi uppnår budget. Hittills har drygt 11 procent av intäktsbudgeten uppnåtts, vilket utgör 220 miljoner kronor Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 1,6 % 31 0,5% 4,6 5,2 % 28 mnkr 28 mnkr Timlönekostnaden för 2012 är enligt plan. Förändringen är en effekt av 2011 års lönerevision samt den avtalsenliga ökningen av ersättning för arbete under obekväm arbetstid. Personalstrukturen till och med februari har inte förändrats för läkare. Däremot har framförallt andelen sjuksköterskor ökat. Det är för tidigt att säga om detta är en trend. I absoluta tal har antalet årsarbetare ökat med i genomsnitt 31. När hänsyn tagits till organisatoriska förändringar mellan åren där verksamhet överförts till annan vårdgivare, har närvarotiden ökat med 42 årsarbetare. Ökningen förklaras av; 13 årsarbetare; externfinansierad verksamhet inklusive driftprojekt och ALF verksamhet. 17 årsarbetare; övertagande av GE Healthcares personal till PET centrum

5 4 (6) Cirka 30 årsarbetare; effekter av beslutade verksamhetsförändringar såsom akutsjukvården intermediäravdelning, neurokirurgens intermediärvårdsavdelning, psykiatrins hus, Sjukfrånvaron är 4,6 procent till och med februari vilket är 5,2 procent lägre än Den minskade sjukfrånvaron motsvarar 11 årsarbetare jämfört med Kostnaderna för inhyrd personal uppgår till 3,7 miljoner kronor vilket är 1 miljon kronor högre än föregående år. Detta beror på att bristen på läkare inom psykiatrin är fortsatt stor i kombination med ett ökat vårdbehov.

6 5 (6) BILAGA 1 - ÅRSPROGNOS Årsprognos Akademiska sjukhuset tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter ) Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader ) Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter

7 1) Övriga intäkter (tkr) Utfall Utfall Helår ALF-medel Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader (tkr) Utfall Utfall Helår Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Lokal- och fastighetskostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Enerig med mera Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resekostnader Information och PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader Förlust vid avyttring och utrangering av anläggningstillgångar (6)

8 1 (3) Månadsrapporten 2012 Folktandvården Medborgare och kund Mål: Minska köer - Max 3 mån väntetid för att komma till vård för alla patienter Specialisttandvården har under flera år haft köer. I början av 2011 startar två projekt för att förbättra tillgängligheten inom specialisttandvården, dels för att öka utbildningen av nya specialister och dels för att effektivisera remisshanteringen både inom allmän- och specialisttandvård. Kösituationen har förbättrats, men uppfyller ändå inte kravet på kortare väntetid än 3 månader. Inom vissa specialiteter är kötiden avsevärt mycket längre. Kötid, antal väntande remisser och förändringar redovisas i nedanstående tabell. Akuta patienter får tid inom några dagar. Kötid som längst (mån) Antal remisser i kö jfr 2011 Specialitet Bettfysiologi % Endodonti % Parodontologi 5 69 % Protetik % Pedodonti 5 Narkos-- tandvård 5 Köerna till narkostandvård är helt beroende på att tandvården inte tilldelas narkosresurser av Akademiska sjukhuset. Samtliga patienter i kön för att få tandvård är prioriterade patienter. Inom tandregleringen finns inga köer. Arbetet med att korta kötiderna fortsätter under Folktandvården har ett dokument som styr hur patienter ska prioriteras inom specialisttandvården och som beskriver vilka patienter som kan behandlas inom allmäntandvården. Detta dokument har nyligen reviderats. Mål: Folktandvården arbetar enligt standardiserad undersökningsprocess En standardiserad undersökningsprocess har tagits fram som beskriver arbetssätt för olika personalkategorier. Så snart processen har diskuterats i Folktandvårdens centrala samverkansgrupp kommer den att implementeras på klinikerna. Ekonomi Resultatutvecklingen t o m februari är positiv med ett överskott som ligger över budgeterad nivå. Resultatförbättringen är i huvudsak beroende på minskade kostnader. En av orsakerna till avvikelsen är att årets lönerevision ännu inte är genomförd. Mot bakgrund av osäkerhet på den kommande lönerevisionens genomslag väljer Folktandvården att bibehålla en prognos på budgeterad nivå. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Produktion Folktandvården Förändr % Allmäntandvård och sjukhustandvård + 6,8 % Frisktandvårdsavtal + 2,5 % Antalet behandlade patienter inom allm.tandvård och sjukhustandvård har ökat. Ökningen gäller såväl barn- och ungdom som vuxna patienter. Frisktandvården har en fortsatt positiv utveckling.

9 2 (3) Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 0, 35% ,1 % 4.43% + 0,17 0,13 mnkr 0 mnkr Årsarbetare Antal årsarbetare för perioden uppgick till 395. Det är en minskning med 3,1 %. Minskningen kan förklaras av att fler tagit ut semester under perioden och en ökad frånvaro pga sjukdom och vård av barn samt att avvaktan med ersättningsrekryteringar. Timlönekostnader Folktandvårdens timlönekostnad uppgick för perioden till 190,09 vilket kan jämföras med 2011, då timlönekostnaden uppgick till 189,42. Den procentuella ökningen är 0,35 och väntas öka efter den årliga löneöversynen. Sjukfrånvaron Folktandvårdens totala sjuktal för perioden uppgick till 4,43 %. Det innebär en ökning med 0,17 procentenheter. Målet för 2012 är 4,3 %. Orsaken till ökningen kan förklaras av att den korta sjukfrånvaron har ökat med 0,13 procentenheter, dvs 2-14 dagar. Långtidsjukfrånvaron för perioden till har minskat med 0,15 procentenheter och uppgick till 1,68 %. Inhyrd personal Under en begränsad period kommer vi att ta in inhyrd personal (en tidigare pensionerad medarbetare) vid vår Tandregleringsklinik i Enköping i avvaktan på en nyanställning pga pensionsavgång Bilagor 1. Årsprognos

10 3 (3) Bilaga 1 Årsprognos Folktandvården Årsprognos Folktandvården tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Investeringar i utrustning

11 1 (6) Habilitering och hjälpmedel Månadsrapport Feb-2012.

12 Månadsrapporten 2012 Medborgare och kund Kommentarer kommer i nästa månadsrapport. 2 (6) Ekonomi Habilitering och hjälpmedel lägger en prognos i paritet med budget. Förvaltningen kan i dagsläget inte se några kostnadsökningar som skulle påverka resultatet negativt i slutet på året. Det finns dock kostnader som förvaltningen ändå vill flagga för och som är svåra att påverka. Det är hjälpmedel- och löneökningskostnader. Ett sparkrav ( 1 % av totala budgeten ) har även i år varit nödvändigt att lägga ut på alla verksamheter. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter 15,7 15,7 Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad -171,3-171,3 0 Fast ersättning 171,6 171,6 Övrigt -0,3-0,3 Finansiering 171,3 171,3 0 Medarbetare Tabell: Timlönekostnad proc. förändring jfr föreg. år Utv. av årsarbetare jfr samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jfr föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jfr årsbudget 0,66% - 2-1,0% 4,08% -0,11% - Helårseffekten av minskningen av audionomtjänsterna på hörcentralen efter införandet av vårdval hörsel hösten 2011 är det som främst har påverkat att antal årsarbetare har minskat i jämförelse jan-feb 2011 med jan-feb 2012 Den totala sjukfrånvaron fortsätter att minska. Huvuddelen av långtidssjukskrivningarna är att hänföra till icke arbetsrelaterade sjukdomar. Produktion Habilitering och hjälpmedel Från 1 november 2011 består hörcentralens produktion endast av den fördjupade hörselrehabiliteringen. Det innebär att förändringen mellan åren inte är relevant. I redovisningen nedan ingår även telefonrådgivning. Habilitering och hjälpmedel Förändr % Hab besök -1,6% HörC besök -36% SynC besök 38% HjälpmedelsC 23% Tolkcentralen 5%

13 3 (6) Bilagor 1. Årsprognos 2. Dispansansökningar 3. Närvarotid

14 4 (6) BILAGA 1. tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter

15 5 (6) Bilaga 2 Dispenser januari - februari 2012 Tillsvidareanställda Not Tidsbegränsade Not Personalkategori Ackumulerat antal sökta dispenser Ackumulerat antal beviljade dispenser Sjukvårdspersonal - varav läkare Administrativ personal varav chefer Övriga 6 6 Summa 8 8 Ackumulerat antal sökta dispenser Ackumulerat antal beviljade dispenser

16 6 (6) Bilaga 3 FEBRUARI UPPFÖLJNING AV NÄRVAROTID MÄTT I ÅRSARBETARE 1 Tabellen visar genomsnittligt utfall för antalet årsarbetare hittills i år jämfört med samma period föregående år. Totala antalet årsarbetare är uppdelat på månadsanställda, timanställda, extratid (arbetad jour och beredskap, övertid) och uttag av kompensationsledighet. Samtliga redovisas i årsarbetare och förändringen är i jämförelse med samma period föregående år. I tabellen på yrkesgrupp redovisas endast större och/eller viktiga förändringar av antal årsarbetare mellan åren. Totalt antal årsarbetare Genomsnitt antal årsarbetare 2011 Genomsnitt antal årsarbetare 2012 Förändr i antal Proc förändr VARAV Månanst 2012 Förändr månanst Timanst 2012 Förändr timanst Extratid 2012 Förändr extratid Komputtag 2012 Förändr Komp uttag Totalt exempel , Varav urval på yrkesgrupp: Audionom Definition årsarbetare: Definieras enligt rapporterad tid per lönemånad omvandlad till årsarbetare. Rapporterad tid är summan av arbetad tid inklusive extratid. Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro m fl) är borträknad. På årsbasis divideras summan av arbetad tid med årsarbetstiden (1 980 timmar) vilket ger antal årsarbetare. Måttet bygger på 165 timmar i månaden enligt SKL.

17 1 (4) Månadsrapport Lasarettet i Enköping

18 2 (4) Månadsrapporten 2012 Ekonomi Lasarettet prognostiserar med en budget i balans +-0 kr. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt 0 Finansiering Efter årets två första månader konstateras att föregående års trend med höga kostnader för inhyrd personal fortsätter. Kostnaden är obudgeterad och ska rymmas inom ordinarie personalbudget vilket inte kommer att vara möjligt Prognosen visar att personalkostnader inklusive inhyrd personal kommer att överstiga budget med 1,5 mkr vilket framförallt är en konsekvens av svårigheten att rekrytera läkare med specialistkompetens. De ökade personalkostnaderna inkl inhyrd personal balanseras av ökade externa intäkter främst gällande externa röntgenintäkter. Produktion Produktionstakten på lasarettet ligger över periodiserad budget främst med anledning av den beslutade kökortningsinsatsen. För att möjliggöra snabbt omhändertagande av tillkommande 100 st protesoperationer och 300 st koloskopier pågår en intensiv satsning för att förbättra lasarettets egen kösituation. Lasarettet i Enköping Utfall Totalkostnad per producerad DRG 50,2tkr Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 1,76 Förändr % Vårdtillfällen DRG utfall/beställning 6,1 % Vårdtillfällen antal utfall/beställning 7,7 % Läkarbesök DRG utfall/beställning 23,1 % Läkarbesök antal utfall/beställning 6,3 % Övriga besök antal utfall/beställning 20,7 % Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år 1,7% Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring 6,7% Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år 0,7% Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 7,5 mnkr 7,5 mnkr Timlönekostnad Timlönekostnaden har ökat från 206,3 till 209,9, det vill säga med 1,7 procent jämfört med Ökningen beror på ökade kostnader som en följd av löneöversynen samt till viss del en förändring av personalstrukturen där andelen läkare och sjuksköterskor ökat medan andelen undersköterskor minskat. Närvarotid mätt i årsarbetare Närvarotiden mätt i årsarbetare har ökat från 400 till 426 jämfört med föregående år, vilket ger en ökning på 6,7 procent. Ökningen beror framförallt på det utökade uppdraget inom kirurgin och det är gruppen sjuksköterskor som ökat mest. Sjukfrånvaro Lasarettets mål är att under 2012 minska sjukfrånvaron till 4,4 procent. Hittills i år har sjukfrånvaron ökat från 4,8 till 5,2 procent jämfört med Sjukfrånvaron har ökat för både kvinnor och män och det är den korta sjukfrånvaron som ökat. Personalkostnad Personalkostnaden för perioden är 13,3 procent högre än för samma period Ökningen beror till största del på att antalet årsarbetare ökat. Kostnaderna för inhyrd personal är 1,8 miljoner kronor vilket är något högre än för samma period föregående år. Ökningen beror framförallt på att det tar tid att rekrytera till de tjänster som utökningen av kirurgin inneburit. I takt med att vakanserna tillsätts kommer kostnaderna för inhyrd personal att minska. Sjukhuschef Thomas Ericson

19 3 (4) Bilagor 1. Årsprognos

20 Bilaga 1 4 (4)

21 1 (3) Månadsrapport Landstingets resurscentrum

22 2 (3) Månadsrapport 2012 Landstingets resurscentrum Medborgare och kund Mått och målnivå: redovisa resultat med återkoppling inom 48 timmar. Arbete har påbörjats för att säkerställa metoder att mäta återkopplingen inom Ekonomi, Personal och Utdata. Ekonomi Prognosen för år 2012 visar på ett resultat på +- 0 kr. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Produktion Arbete har påbörjats med att kartlägga verksamhetens huvudprocesser. Dröjsmålsräntekostnaderna har minskat med 36 % de två första månaderna 2012 jämfört med motsvarande period Medarbetare Löneöversynen står för ökningen av timlönekostnaden. Inför varje nyrekrytering omprövas kompetensbehovet. Målsättningen är att andelen handläggare ska öka. Därmed kan en ökning av timlönekostnaden förväntas. Ökningen av antalet årsarbetare och personalkostnaderna beror i huvudsak på att förvaltningen har fått ett ökat uppdrag, Mina vårdkontakter och HSA katalogen. Tre nya medarbetare har rekryterats till dessa verksamheter. Den totala sjukfrånvaron är 2,71 % och målet för 2012 är 4,3 %. Minskning har skett både för den korta och långa sjukfrånvaron. Den största minskningen av sjukfrånvaron har gruppen > 50 år, från 4,4 till 1,75 %. Den högsta sjukfrånvaron, 3,7 % har åldersgruppen år. De har dock minskat sjukfrånvaron med 0,5 % jämfört med Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget Bilagor 1. Årsprognos 1,86 % 4 2,6 % 2,71 % -1,51 % 0 mnkr 0 mnkr

23 Bilaga 1. Årsprognos 3 (3)

24 1 (8) Månadsrapport Landstingsservice

25 2 (8) Månadsrapporten 2012 Medborgare och kund Mål; Återrapportering av arbetet med genomförande av Prio 1 åtgärder. Åtgärdslista är framtagen, men aktivteterna har inte kunnat påbörjas i och med att finansieringsbeslut saknas från politisk instans. Ekonomi Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2012 som innebär ett underskott på 15 miljoner kronor. Prognosen är därmed förbättrad med 5 miljoner kronor gentemot budget för 2012 och lika med utfallet från föregående år. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Rörlig ersättning Övrigt Finansiering Merparten av förbättringen kan hänföras till ökade hyresintäkter inom de båda affärsområdena och en lägre räntekostnadsnivå än vad som hade beräknats i budget. Landstingsservice driver idag en verksamhet som totalt sett är underfinansierad, vilket syns allra tydligast inom fastighetsverksamheten där 33 miljoner kronor av det totalt prognostiserade underskottet redovisas. Detta uppvägs till viss del av ett överskott på 18 miljoner kronor från övrig verksamhet. Detta förhållande har gällt och redovisats under ett flertal år, men har nu i takt med ökande kapitalkostnader, en relativt hög nivå av tomställda fastigheter, ökande energikostnader etc. nått ett läge då genomförda och pågående kostnadseffektiviseringar inte räcker till för att nå ett balanserat resultat. Effekten av ovan beskrivna obalans är att lokaler och tjänster inte erbjuds landstingsinterna kunder till självkostnadspris, varken avseende fastighetsverksamheten (subvention) eller serviceverksamheten (överpris). Produktion Mål; Återrapportering av tiden från att hyresgäst formellt meddelat minskat behov av del av lokal till tekniskt besked från Landstingsservice till LLK. Finns f n inget särskilt ärende att rapportera om för Mål; Återrapportering av arbetet med att genomföra årets planerade underhållsåtgärder. Under 2011 bildades en ny underhållsenhet inom teknikavdelningen i syfte att skapa en bättre grund och större fokus för arbetet med det planerade underhållet. Arbetet har kommit igång på ett bra sätt och olika arbetsgrupper har börjat att formeras inom enheten. Planering och besiktningar av den långsiktiga underhållsplanen har startat och registrering av åtgärder i fastighetssystemet Landlord pågår. Åtgärder och aktiviteter enligt plan har startat och följer uppsatta tidplaner. Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 1,68 % - 2-1,0 % 5,19 % 0,58 % 0 mnkr 0 mnkr Antal årsarbetare har minskat från 229 år 2011 till 226 per februari Handläggare och ingenjörer har ökat jämfört med 2011, ökningen är enligt plan med förändrad kompetensstruktur. Antal administratörer har minskat, vilket beror på outsourcing av tryckeriverksamheten. LSU s utveckling av närvarotid mätt i årsarbetare och timlönekostnad kommer under 2012 att minska på grund av att fler verksamheter är föremål för outsourcing. Tele-

26 3 (8) verksamheten kommer att föras över till annan arbetsgivare per 1 april Personalstrukturen är under pågående förändring vid bland annat pensionsavgångar. Kompetensnivån är föremål för prövning vid varje avgång, kraven på kompetens kan komma att höjas för att anpassas till den tekniska utvecklingen. Timlönekostnaden per februari 2012 uppgår till 177,38 vilket är en ökning med 1,68 % jämfört med föregående år. Timlönekostnadens ökning beror på att antalet ingenjörer och handläggare ökat, dessa har en högre lönenivå jämför med administratörer och hantverkare. Ökningen är enligt plan. Bilagor 1. Årsprognos 2. Uppdelning av resultat mellan fastigheter och övrig verksamhet Thord Hägg Förvaltningsdirektör Förvaltningens totala sjukfrånvaro är 5,19 % per februari Föregående års sjukfrånvaro var 4,61 %. Den längre sjukfrånvaron, 60 dagar och längre uppgår till 2,52 %. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar uppgår till 1,03 %, vilket är en minskning med 0,39 procentenheter jämfört med föregående år. Förvaltningen arbetar aktivt med tidig rehabilitering, nära samarbete med företagshälsovården och Friskhuset. Förvaltningens personalkostnader kommer att minska under året på grund av outsourcing av verksamheter. Personalkostnaderna är föremål för ständig granskning. Inhyrning av personal förekommer inte.

27 4 (8) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Landstingsservice tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Anm. Utfall exkluderar förvaltningsinterna poster medan budget och prognos inkluderar desamma.

28 5 (8) Noter avvikelser mellan prognos och budget (Mnkr). 1. Verksamhetens intäkter (+ 17,1 miljoner kronor) Positiv avvikelse mellan prognos och budget som fördelar sig enligt nedan; Ökade hyresintäkter inom de båda affärsområdena (3,2 miljoner kronor) Ökad volym inom fastighetsdrift (1,5 miljoner kronor) Ökad volym inom städ (1,3 miljoner kronor) Kontantavtal inom affärsområde Akademiska (3,0 miljoner kronor) Försäkringsersättningar inom affärsområde Akademiska (3,4 miljoner kronor) Omfördelning av försäljning inom underhållsenheten (4,6 miljoner kronor) 2. Verksamhetens personalkostnader (- 4,3 miljoner kronor) Personalkostnaderna är högre än budget främst med anledning av en omfördelning av försäljning inom underhållsenheten, se ovan, och högre kostnader inom televerksamheten orsakat av att övergången till extern entreprenör har blivit något försenad. 3. Verksamhetens övriga kostnader (- 9,8 miljoner kronor) Negativ avvikelse mellan prognos och budget som i huvudsak fördelar sig enligt nedan; Ökade kostnader för fastighetsdrift (1,3 miljoner kronor) Kontantavtal inom affärsområde Akademiska, se ovan (3,0 miljoner kronor) Försäkringskostnader inom affärsområde Akademiska, se ovan (3,4 miljoner kronor) Ökade konsultkostnader inom underhållsenheten (1,5 miljoner kronor) Ökade kostnader för externa tjänster och köpt material inom fastighetsdrift (0,9 miljoner kronor) Som positiv avvikelse prognostiseras med lägre kostnader för media med 0,6 miljoner kronor. 4. Avskrivningar/nedskrivningar Ingen avvikelse att kommentera. 5. Verksamhetens nettokostnad (+ 3,0 miljoner kronor) Med stöd av ovan förbättras verksamhetens nettokostnadsnivå med 3,0 miljoner kronor. Resultatet är även i nivå med 2011 års utfall. 6. Finansiering (+ 1,8 miljoner kronor) Räntorna beräknas bli lägre med anledning av att investeringarna 2011 blev lägre än vad som förväntades när budget lades. 7. Periodens resultat (+ 4,7 miljoner kronor) Årets prognos redovisas till ett underskott om 15,1 miljoner kronor, vilket är 4,7 miljoner kronor bättre än budget och 0,2 miljoner kronor bättre än föregående år. 8. Fastighetsinvesteringar Fastighetsinvesteringarna ligger kvar på budgeterad nivå, 900 miljoner kronor. Ny treårig investeringsplan för perioden ska tas fram under mars månad, vilket med säkerhet kommer att påverka kommande månadsrapport.

29 6 (8) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET TOTALT Resultaträkning Landstingsservice TKR Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år BESKRIVNING RESULTAT LANDSTINGSSERVICE

30 7 (8) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET FASTIGHET Resultaträkning Fastigheter BESKRIVNING Period Helår TKR Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år HYRESINTÄKTER AVTALSARBETEN ÖVRIGA INTÄKTER SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIALKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL DRIFTKOSTNADER MEDIAKOSTNADER ÖVRIGA KOSTNADER AVTALSARBETEN SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RES FÖRE OVERHEAD ARVODESKOSTNAD FRÅN ÖVRIG VERKSAMHET RESULTAT FASTIGHETER NYCKELTAL Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år KR/M2 BRA FÖRVALTAD YTA BRA VARAV OUTHYRD YTA BRA OUTHYRD YTA % 10,6% 10,6% 0,0 10,6% 10,6% 10,6% HYRESINTÄKT 237,77 237,98-0, , , ,09 MEDIA -26,79-54,09-27,30-260,06-271,78-240,66 DRIFTKOSTNAD -18,60-19,63-1,02-119,98-117,75-119,95 PLANERAT UNDERHÅLL TOTAL YTA -1,15-20,41-19,26-122,46-122,46-126,82

31 8 (8) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET ÖVRIG VERKSAMHET Resultaträkning Övrig verksamhet BESKRIVNING Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år FASTIGHETSDRIFT TELE, TRANSPORT, TRYCKERI OCH PARKERING ENTREPRENADER ÖVRIGT SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIAL-/VARUKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL FÖRBRUKNINGSINVENTARIER/-MATERIAL TELE OCH POST ÖVRIGA TJÄNSTER ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RESULTAT FÖRE ARVODE INTÄKT ARVODE FRÅN FASTIGHET RESULTAT ÖVRIG VERKSAMHET

32 1 (8) Ekonomiavdelningen, LLK Landstingets månadsrapport Februari 2012

33 2 (8) Ekonomi Det prognostiserade årsresultatet beräknas efter februari till 37 miljoner kronor. Resultatet innebär en negativ avvikelse mot budget 64 miljoner kronor jämfört med budget. Resultatet beror på försämrade prognoser jämfört med budget från Kollektivtrafikförvaltningen med 40 miljoner kronor, Primärvården med 8 miljoner kronor, Landstingets ledningskontor med 11 miljoner och Finansförvaltningen med 10 miljoner kronor. Samtidigt lämnar Landstingsservice en förbättrad prognos med 5 miljoner kronor. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Ekonomi på utvalda förvaltningar Här redovisas ekonomin för de förvaltningar där det har skett förändringar mot budget eller om det ändå bedöms vara intressant information för läsaren. Akademiska lämnar en prognos enligt budget. Den ekonomiska trenden för årsresultatet ligger efter två månader på minus 155 miljoner kronor istället för budgeterade minus 100 miljoner kronor. Det är dock för tidigt att dra för långtgående slutsatser för året. Dessutom beräknas effekterna av anpassningar på divisionsnivå synas tidigast från mars månad. Lasarettet lämnar en nollprognos efter februari. Kostnaden för inhyrd personal är fortsatt hög på lasarettet. Konsekvensen blir att personalkostnader inklusive inhyrd personal beräknas överstiga budget med 1,5 miljoner kronor. Detta balanseras dock av ökade externa intäkter främst gällande externa röntgenintäkter. Primärvården lämnar en årsprognos på 25 miljoner kronor. Det är en försämring mot budget med 8 miljoner kronor. Anledningen till avvikelsen redovisas i en separat skrivelse till produktionsstyrelsen (PS ). I årsprognosen noteras större avvikelser främst vad gäller personalkostnader som kommer att ha ett överskott mot budget. Detta uppvägs delvis av att kostnaderna för inhyrd personal redovisar motsvarande underskott. Landstingsservice lämnar en prognos på -15 miljoner kronor. Prognosen är en förbättring jämfört med budget på 5 miljoner kronor. Merparten av förbättringen kan hänföras till ökade hyresintäkter och en lägre räntekostnadsnivå än vad som hade beräknats i budget. Kollektivtrafikförvaltningens helårsprognos pekar mot ett underskott på 40 miljoner kronor. 30 miljoner kronor av underskottet beror på ett högre vagntimmepris från Gamla Uppsala buss än vad som är budgeterat. Resterande del beror på att Kollektivtrafikförvaltningen får ta ansvar för all infrastruktur ovan mark, till exempel avseende vindskydd. En kostnad som kommunerna tidigare har burit. Prognosen för Landstingets ledningskontor visar på ett underskott på 11 miljoner kronor. Underskottet avser smittskyddsläkemedel inom smittskyddsverksamheten. Finansförvaltningen lämnar en försämrad prognos jämfört med budget på 10 miljoner kronor. Den största anledningen till försämringen är att en justering av semesterlöneskulden på 16 miljoner kronor. Övriga poster som påverkar är en försämrad pensionsprognos från KPA, samtidigt som prognosen för skatter och statsbidrag har förbättrats.

34 3 (8) Medborgare och kund Månadsrapporten 2012 har för förvaltningarna under produktionsstyrelsen kompletterats med avsnittet medborgare och kund. Förvaltningarna återrapporterar här individuella mål som avser tillgänglighet. Nedan följer en sammanställning av förvaltningarnas rapportering. Akademiska och lasarettet rapporterar i särskild ordning utifrån anvisningar från produktionsstyrelsen. Primärvården uppfyller på en övergripande nivå de målvärden som gäller för tillgängligheten. Tillgängligheten i telefon är i februari 93 procent samt 89 procent vad gäller tillgänglighet till nybesök hos läkare inom sju dagar. Enskilda produktionsenheter uppvisar dock brister i tillgänglighet för nybesök hos läkare inom sju dagar. Totalt är det sex enheter som inte når upp till tillgänglighetsmålet i februari. Sjukdom och brist på allmänläkare är en delförklaring till aktuell situation. Habilitering och hjälpmedel återrapporterar detta avsnitt i marsrapporten. Folktandvårdens specialisttandvård har under flera år haft köer. Kösituationen har dock förbättrats, men uppfyller ändå inte kravet på kortare väntetid än tre månader. Kötid som längst (månader) Antal remisser i kö jfr 2011 Specialitet Bettfysiologi % Endodonti % Parodontologi 5-69 % Protetik % Pedodonti 5 Narkos-- tandvård 5 Landstingsservice ska återrapportera arbetet med genomförande av prio 1 åtgärder. Åtgärdslista är framtagen, men aktiviteterna har inte kunnat påbörjas i och med att finansieringsbeslut saknas från politisk instans. Landstingets resurscentrum ska redovisa resultat med återkoppling till förvaltningarna inom 48 timmar. Resurscentrum har påbörjat arbete för att säkerställa metoder att mäta återkopplingen inom Ekonomi, Personal och Utdata. Produktion Jämförelser mellan utfall och överenskommen produktionsvolym för januari och februari har bara skett för Lasarettet i Enköping. För Akademiska sjukhuset har produktionen jämförts med föregående år då den överenskomna produktionsvolymen ännu inte har periodiserats. Förseningen beror bland annat på övergången till helt ny grupperare och viktlista. Förseningen kommer att vara åtgärdad till nästa rapportering. Lasarettet ligger klart över sin beställning. Orsaken är den aktiva satsningen för att förbättra lasarettets egen kösituation, för att möjliggöra att senare ta emot extra patienter inom protes- och koloskopiområdet enligt beslut i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (dnr HSS ). Akademiska sjukhuset har ökat sin C- länsproduktion jan-feb 2012 jämfört med samma period 2011 med mer än den demografiska uppräkningen. En stor del av ökningen förklaras av årets svåra influensaepidemi. För riks- och regionvården uppvisar Akademiska en kraftig ökning jämfört med föregående år. En sammantagen bedömning är att sjukhusens utfall ganska väl följer förväntad produktion. Produktionen för Primärvården fortsätter att öka inom vårdcentralsuppdraget både vad gäller läkarbesök och sjukvårdande behandling. En stor del av ökningen av sjukvårdande behandlingar förklaras av sjukgymnastbesök vilka var anslagsfinansierade under inledningen av Även inom den anslagsfinansierade verksamheten ökar läkarbesöken, till exempel vid akutmottagningarna i Tierp och Östhammar och vid mottagningen för hemlösa och vid habiliteringshusläkarmottagningen. Antalet behandlade patienter av Folktandvården inom allmän tandvård och sjukhustandvård har ökat i jämförelse med samma period förra året. Ökningen gäller såväl barn, ungdomar som vuxna patienter.

35 4 (8) Frisktandvården har en fortsatt positiv utveckling. Vårdvalet inom hörselrehabiliteringen har kraftigt minskat antalet besök på Hörcentralen hos Habiliterings och Hjälpmedel. Inom Syncentralen, Hjälpmedelscentralen och Tolkcentralen har däremot besöken ökat. Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 1,5 procent jämfört med I början på ett år är timlönekostnaden som regel högre då effekterna av löneöversyn och förändringar i personalstrukturen föregående år får en större tyngd. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en ökning med 65 årsarbetare vid en jämförelse mellan ackumulerat utfall januari till och med februari i år med samma period i fjol. Kollektivtrafiknämnden har tillkommit 2012 med ett genomsnittligt antal årsarbetare om 60 till och med februari. Akademiska sjukhuset har ökat antalet årsarbetare med 31 och Lasarettet i Enköping med 26 årsarbetare. Primärvården redovisar en minskning med 49 årsarbetare. Vid Akademiska förklaras ökningen bland annat av övertagandet av GE Healthcares personal vid PET-centrum, beslutade verksamhetsförändringar, externt finansierad verksamhet samt minskad sjukfrånvaro. Lasarettets ökning förklaras av det utökade uppdraget inom kirurgi. Minskningen vid Primärvården är helårseffekt av strukturella förändringar En mer detaljerad uppföljning av närvarotid mätt i årsarbetare visar att månadsanställda har ökat när det gäller yrkesgrupperna handläggare, sjuksköterska och läkare allmäntjänstgöring. Minskningar finns inom yrkesgrupperna specialistutbildade sjuksköterskor, läkare legitimerad (underläkare) och skötare. Timanställda finns främst inom yrkesgrupperna undersköterska, skötare, sjuksköterska, administratörer, överläkare och specialistutbildade sjuksköterskor. Vid en jämförelse mellan åren har antalet timanställda ökat. Kostnaderna för inhyrd personal prognostiseras till 60 miljoner kronor summerat för Akademiska, Lasarettet och Primärvården. Bokslutet 2011 var på 64 miljoner kronor. Vid Primärvården är för närvarande drygt 20 läkartjänster vakanta. Vid Akademiska är bristen på läkare inom psykiatrin fortsatt stor och vid lasarettet tar rekryteringen tid till de tjänster som utökningen av kirurgin har inneburit. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är efter februari 4,5 procent och på samma nivå som Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer har minskat jämfört med 2011, från 2,5 procent till 2,2 procent. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar är 1,2 procent och oförändrad jämfört med Kostnaderna för sjuklön är 9,7 miljoner kronor efter februari och det är något lägre jämfört med samma period föregående år.

36 5 (8) Bilagor Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not