Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter

Transkript

1 Bilaga Dnr PS Landstingets ledningskontor Andreas Endrédi Produktionsstyrelsen Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att: till landstingsstyrelsen påtala att produktionsstyrelsen ser svårigheter med att uppnå Akademiska sjukhusets budgetmål på -100 mnkr för innevarande år till landstingsstyrelsen påtala att produktionsstyrelsen ser svårigheter med att uppnå Primärvårdens budgetmål på +33 mnkr för innevarande år påtala att givna ekonomiska ramar fortsatt gäller för alla förvaltningar i övrigt lägga förvaltningarnas månadsrapporter till handlingarna att delge landstingsstyrelsen detta beslut till sammanträdet i augusti omedelbart justera besluten i detta ärende Ärendet Förvaltningarna under produktionsstyrelsen har inkommit med månadsrapporter per den sista juli De förvaltningar som främst prognostiserar negativt utfall relativt budget är Akademiska sjukhuset och Primärvården. Produktionsstyrelsen har redan vid sitt junimöte konstaterat att det kan bli svårt att klara budgetmålen för dessa förvaltningar. När läget nu är oförändrat även i denna rapportering finns skäl för styrelsen att påtala förhållandet för landstingsstyrelsen. Även Lasarettet i Enköping prognostiserar ett mindre underskott. Produktionsstyrelsen har till sitt septembermöte begärt en redovisning av vilka åtgärder som vidtas i syfte att undvika underskott. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset redovisar en prognos som är 82 mnkr sämre än budget. Prognosen är därmed oförändrad i förhållande till föregående prognos som avsåg situationen per den sista maj. Av de 82 är 50 mnkr hänförliga till årets verksamhet och 32 mnkr avser beslut fattat av HSS om återbetalning av medel till följd av att mål i vårdavtalet 2011 inte uppnåtts. Sett i detta ljus är inte prognosförsämringen dramatisk. Däremot är det nu andra prognosen i följd som innebär ett förväntat utfall på 82 mnkr. Landstingets kansli Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

2 2 (4) Av dessa 82 mnkr är det också värt att notera att det är 50 mnkr som innebär att sjukhuset har en för hög kostnadsnivå. Enligt den produktionsuppföljning som lämnats från sjukhuset och enligt den produktionsuppföljning som görs inom ledningskontoret ligger sjukhusets produktion i linje med den utökade beställningen (dvs. inklusive den extra beställning som ges av kökortningssatsningar). Trots detta har inte landstinget ännu kommit tillrätta med köerna till första besök och behandling utifrån kömiljardens eller vårdgarantins gränser. Åtgärder för att klara sjukhusets ekonomi Produktionsstyrelsen har i flera ärenden under hösten 2011 och våren 2012 beslutat om förutsättningar för det kostnadsanpassningsarbetet som Akademiska sjukhuset behöver genomföra. Kostnadsanpassningsprogrammet fastställdes ursprungligen i mars och ambitionen var att sänka sjukhusets nettokostnader med 350 mnkr till utgången av 2013 för att skapa balans. Programmet hade ett relativt stort inslag av att klara anpassningen genom att öka sjukhusets utomlänsintäkter. Sjukhusdirektören var tydlig med att denna inriktning skulle kunna omprövas med kort varsel om den efter årets första tertialrapport skulle visa sig för optimistisk. I tertialbokslutet konstaterades att intäkterna inte ökat i den omfattnings om krävs och sjukhuset skulle därför byta strategi till en som mer uttalat fokuserar kostnadsreduktion. Sjukhusdirektören har haft i uppdrag att till produktionsstyrelsens sammanträde i juni inkomma med kompletteringar med anledning av den ändrade strategin. Dessutom skulle kostnadsanpassningsprogrammet kompletteras med en plan för tänkt utveckling månad för månad tom. december 2013 för väsentliga budgetposter (personalkostnader, omkostnader och riks-/regionintäkter). Sjukhusdirektören presenterade begärda kompletteringar och preciseringar vid produktionsstyrelsens sammanträde 21 juni. Vid samma tillfälle rapporterade även sjukhuset sitt utfall per den sista maj. Prognosen innebar ett förväntat underskott på 182 mnkr varav 50 mnkr är att betrakta som en för hög kostnadsnivå för sjukhuset. Beslutet den 21 juni i produktionsstyrelsen innebar att strategin att höja utomlänsintäkter tonades ner samtidigt som kostnadssänkningsstrategin (personalkostnader) förstärktes. Viktigt att notera i sammanhanget är också att den totala ambitionen att sänka nettokostnaderna, höjdes från 350 till 412 mnkr. Detta för att beakta även det faktum att sjukhuset i maj lämnat en prognos om underskott Orsaker till sjukhusets förväntade underskott 2012 Underskottet relativt budgetmålet prognostiseras till 82 mnkr. Av dessa är som tidigare nämnts 32 mnkr hänförliga till återbetalning till HSS avseende icke uppnådda kvalitetskrav. I övrigt är den huvudsakliga förklaringen att effekter i kostnadsanpassningsprogrammet försenats. Det går inte att komma ifrån att en del i detta handlar om strategibytet och att detta i sig självt har tagit tid och kraft i organisationen. Det är riks och regionintäkterna som inte ökat i den omfattning som ursprungligen planerades. En viktig faktor som påverkar sjukhusets möjligheter att vårda utomlänspatienter är att utskrivningsklara patienter kan lämna sjukhuset. I detta avseende finns mer att göra för att inte vårdplatser ska upptas av patienter som inte

3 3 (4) behöver vårdas på sjukhus längre. Att lösa detta ligger dock inte enbart i sjukhusets händer. Uppföljning av kostnadsanpassningsprogrammet Enligt beslut i produktionsstyrelsen ska kostnadsanpassningsprogrammet följas upp kvartalsvis. Sjukhuset ska lämna en övergripande skriftlig rapportering till styrelsen om framdriften av programmet. Av rapporten ska framgå hur kostnadssänkningsarbetet faller ut relativt de tre huvudstrategierna: sänkta personalkostnader, sänkta omkostnader och ökade riks- och regionintäkter. Den första rapporten har inkommit till styrelsens sammanträde i augusti och avser utfallet för årets två första kvartal. Utfallet innebär i allt väsentligt att planen följs på totalnivå. Den stora utmaningen för sjukhuset är att lyckas reducera personalkostnaderna. En kostnadsreduktion som enligt den periodiserade planen ska påbörjas under hösten 2012 för att påtagligt accelerera från årsskiftet. Sjukhuset arbetar mycket intensivt med kostnadsanpassningsprogrammet. En särskild organisation har tillskapats för att leda, samordna och följa upp utfallet. Det finns en kalkyl och uppföljningsmodell i Excel som fördelar sparbeting ut på division och verksamhetsområdesnivå. Sjukhusledningen diskuterar kostnadsanpassningarna vid sina veckovisa möten. För vissa delar bildas projektgrupper (tex genomlysning av KBdivsionen som nu pågår) I delar har sjukhuset hämtat stöd från ledningskontoret. Sjukhuset inkommer med nästa kvartalsrapport (kv3) till produktionsstyrelsen i oktober. Ytterligare åtgärder I samband med att sjukhuset lämnade sin prognos i maj utarbetades även ytterligare åtgärder i syfte att begränsa underskottet. Följande åtgärder initierades och pågår: Tempot i inköpsprojektet ökas genom att resurserna som är tillgängliga för projektet ökas. Uppföljningsdialoger införs mellan ledningskontoret och förvaltningarna (gäller samtliga förvaltningar men initialt är sjukhusen prioriterade). Första möten har genomförts i juni och fortsätter i augusti / september. Syftet är bl.a. att få till bättre och fördjupade analyser av utfallet och inte minst avseende produktivitetsutvecklingen. Skapa bättre flyt i vårdkedjan för äldre patienter som stannar onödigt länge på Akademiska. Ledningskontoret kommer under tidig höst 2012 att ha en serie med möten med samtliga kommunledningar i länet. Sjukhusdirektören för Akademiska kommer under hösten att ha direktkontakter med kommunchefen Uppsala kommun för att löpande diskutera aktuellt läge beträffande utskrivningsklara patienter. Utöver detta pågår redan en rad andra insatser som har samma syfte att skapa en bättre vårdkedja för de mest sjuka äldre. Sjukhusdirektören tillsätter en särskild analysgrupp som bemannas med personer både från sjukhuset och från ledningskontoret. Gruppen hade sitt först möte under maj månad och träffas regelbundet. En viktig uppgift har varit att utforma och genomföra en särskild genomlysning av KB-divisionen som haft svårigheter att klara årets budget.

4 4 (4) Landstingets HR-direktör bistår sjukhusdirektören med att samordna arbetet kring att konkretisera den personalreduktion som är nödvändig för att klara ekonomin. Landstingets produktionsdirektör ser till att landstinget erhåller ett IT-baserat verktyg för produktionsplanering för vården vid landstingets sjukhus. I denna del har ett uppdragsdirektiv fastställts, projektledare och projektorganisation utformats. Projektet startar i augusti med ambitionen att ha ett verktyg till årsskiftet. Implementering av verktyget sker under Förvaltningens bedömning Som framgår av redovisningen ovan sker ett intensivt arbete med att skapa balans i Akademiska sjukhusets ekonomi. Bedömningen är att arbetet är effektivt och bör leda till avsedd effekt Däremot bedöms inte 2012 års budgetmål kunna klaras. Primärvården Primärvårdsdirektören beskrev i en skrivelse i januari 2012 svårigheter att klara budgetmålet om + 33 mnkr. Som åtgärder med anledning av skrivelsen beslutade produktionsstyrelsen: Att ge Produktionsdirektören i uppdrag att påskynda arbetet med att genomföra de åtgärder som Primärvården tagit fram för att sänka sina lokalkostnader Att ge Primärvårdsdirektören i uppdrag att genom ökade intäkter och genom återhållsamhet på kostnadssidan ändå försöka uppnå resultatmålet. Under året har flera lokalärenden initierats för hantering i Vakansum. Detta ger förväntas för 2012 ge en mindre kostnadsreduktion men ger större reduktion för kommande år. Primärvårdsdirektören har ombetts att inkomma med en redovisning av arbetet med övriga åtgärder på intäkts- och kostnadssidan. En sådan redovisning har också inkommit. Den visar att Primärvården arbetar intensivt och effektivt med att klara budgetmålet. Med vidtagna åtgärder är bedömningen att Primärvården kommer att lämna ett överskott på 25 mnkr. Detta är dock 8 mnkr lägre än gällande budget. Andreas Endrédi Produktionsdirektör

5 1 (8) Ekonomiavdelningen, LLK Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen juli 2012

6 2 (8) Ekonomi Landstinget beräknar efter juli månad att årets resultat kommer att uppgå till plus 197 miljoner kronor. Jämfört mot budget är det en positiv avvikelse med 96 miljoner kronor. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag & utjämning Övrigt Finansiering Prognosen är en förbättring med 12 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Förbättringen beror främst på en positiv skatteprognos. Det är slutavräkningen för 2012 som beräknas bli 21 miljoner kronor bättre jämfört med föregående prognos. Försäljningar av fastigheter och bostadsrätter har även gett ökade reavinster med 4 miljoner kronor. Den enda prognosförändringen på förvaltningsnivå är Kollektivtrafikförvaltningen som förbättrar sin prognos med 2 miljoner kronor. Landstinget har valt att tillämpa försiktighetsprincipen gällande osäkra fordringar, vilket har en negativ effekt på resultatet med 15 miljoner kronor. Förvaltningar Prog jmf Förändring jmf under PS, mnkr budget föreg prog AS LE -7 0 PV -8 0 HoH 0 0 FTV 0 0 LSU +9 0 LRC 0 0 Summa Landstingets nettokostnad Nettokostnaden är enligt prognos miljoner kronor (Exklusive återbetalning AFA-försäkring som är en jämförelsestörande post). Detta är en negativ avvikelse mot budget med 161 miljoner kronor. Nettokostnadsutvecklingen nu ligger på 3,4 procent (Exklusive jämförelsestörande poster). Föregående månadsrapport låg den på 3,2 procent. År 2011 var nettokostnadsutvecklingen 4,0 procent. Produktion Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping jämförs med överenskommen produktionsvolym för C-länsvården. Överenskommen volym omfattar ej de extrasatsningar som beslutats våren 2012 som utgör 4 procent för Lasarettet och mindre än en procent för Akademiska. Lasarettet i Enköping Lasarettet ligger liksom tidigare under året över den periodiserade beställningen, vilket är förväntat eftersom extrasatsningarna inom koloskopi- och protesområdena inte ligger med i den periodiserade beställningen. Sammantagna DRG-poängen för öppen och sluten vård (inklusive ej DRG-satta vårdtillfällen och läkarbesök) ligger 4,7 procent över grundbeställningen. Den stora avvikelsen inom MDC-gruppen, som omfattar muskler, skelett- och bindvävsdiagnoser visar tydligt att extrasatsningarna inom protesområdet fortsätter att ge effekt. Diagram 1: Avvikelse utfall/budget C-län Enköping januari-juli 2012

7 3 (8) Avvikelse utfall/budget C-län Enköping jan-juli ,80 15 Procentuell avvikelse ,7 0,49 1,76 1 4,50 6,21 6,87 Totalt inkl ej drg-satta Lever, gallvägar o bukspott Matsmältningsorganen Nervsystemet Andningsorganen Hud Cirkulationsorganen Muskler, skelett och bindväv ,49-20 De stora MDC-grupperna Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset ligger marginellt över överenskommen produktionsvolym. Stor negativ avvikelse finns, liksom tidigare under året, inom området nervsystemet. Avvikelsen inom muskler, skelett och bindväv, där ortopedin redovisas, motsvarar i princip den extrabeställning som gått till Akademiska för att klara kömiljarden. Slutenvården inom riks- och region är i princip oförändrad (-0,2 procent) jämfört med samma period föregående år. Diagram 2: Avvikelse utfall/budget Akademiska C-län januari-juli Avvikelse utfall/budget Akademiska C-län jan-juli 2012 Procentuell avvikelse 2,00 1,00 0,00-1,00-2,00-3,00-4,00-5,00-6,00 0,09-3,15-2,87-1,02-0,51 0,33 0,80 Totalt inkl ej drg-satta Nervsystemet Matsmältningsorganen Cirkulationsorganen Psykiska sjukdomar Andningsorganen Muskler, skelett och bindväv Graviditet, förlossning -7,00-8,00-7,01 De stora MDC-grupperna

8 4 (8) Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,4 procent jämfört med I maj och juni har retroaktiv lön och ny lön betalats ut för de förbund som är klara i löneöversyn Återstående förbund får retroaktiv lön och ny lön i samband med löneutbetalningen i september. Förändringen är på en rimlig nivå. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en ökning med 133 årsarbetare vid en jämförelse mellan ackumulerat utfall januari till och med juli i år med samma period i fjol. Semestermånaderna juni och juli bidrar till ett lägre genomsnittligt antal årsarbetare. Kollektivtrafiknämnden har tillkommit 2012 med ett genomsnittligt antal årsarbetare på 59 till och med juli. Akademiska sjukhuset har ökat antalet årsarbetare med 84 och Lasarettet i Enköping med 21 årsarbetare. Primärvården redovisar en minskning med 32 årsarbetare. Även Folktandvården och Landstingsservice har minskat antalet årsarbetare med 12 respektive 10. Vid Akademiska förklaras ökningen bland annat av beslutade verksamhetsförändringar och kvalitetsförbättringar som akutsjukvården, intermediäravdelning och psykiatrins hus. Ytterligare har övertagandet av GE Healthcares personal vid PETcentrum samt externt finansierad verksamhet bidragit till ökningen. Lasarettets ökning förklaras av det utökade uppdraget inom kirurgin samt bemanning av den nya Närvårdsavdelningen. Minskningen vid Primärvården är helårseffekt av förändringar Primärvården har sedan tidigare målet att öka närvarotiden för distriktsläkare med hänvisning till att det för närvarande är drygt 20 vakanta läkartjänster. Primärvården bedömer dock att målet är svårt att uppnå på grund av rådande marknadssituation. Vid Folktandvården beror minskningen bland annat på avvaktan att ersättningsrekrytera. Vid Landstingsservice förklaras minskningen av verksamhetsövergångar. Kostnaderna för inhyrd personal prognostiseras även efter juli till 64 miljoner kronor summerat för Akademiska, Lasarettet i Enköping och Primärvården. År 2011 var utfallet för dessa förvaltningar 60 miljoner kronor. Jämfört med 2011 prognostiserar Akademiska en minskning av kostnaderna i år, medan Lasarettet och Primärvården prognostiserar en ökning. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är efter juli 4,5 procent vilket är på samma nivå som Landstingets mål 2012 är att den totala sjukfrånvaron är högst 4,5 procent. Sjukfrånvaron varierar över året och har de senaste åren varit högre under våren. I diagrammet visas utfallet under löpande år för Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer är 2,5 procent och i stort oförändrad jämfört med Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar är på 1,2 procent och är nu på samma nivå som 2011, efter att ha legat betydligt högre under våren på grund av influensa och vinterkräksjuka. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 31 miljoner kronor efter juli och det är 2,4 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 8 procent.

9 5 (8) Diagram 3: Utvecklingen av total sjukfrånvaro Uppföljning total sjukfrånvaro 2012, LUL mål 4,5 % 5,0 Procent 4,5 4,0 3,5 3,0 Ack jan Ack febr Ack mars Ack april Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug Ack sept Ack okt Ack nov Årsutfall År 2010 År 2011 År 2012

10 Bilagor Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter (8) Not

11 Nettokostnad och resultat per förvaltning, nämnd och styrelse Nettokostn bokslut 2011 Nettokostn budget 2012 Nettokostn prognos (8) Förgående prognos 2012 Resultat Budget Prognos Förvaltning, tkr Hälso och sjukvårdsstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Summa hälso och sjukvård Kulturnämnden, Kultur i länet Varuförsörjningsnämnden Landstingsservice Kollektivtrafikförvaltningen Landstingets resurscentrum Centrala funktioner Summa förvaltningar, nämnd och styrelse Finansförvaltningen Summa Landstinget i Uppsala län Likviditet Justerad budget Utfall LIKVIDITETSUTVECKLING 2012 mnkr Prognos Jan Feb Mar Apr Maj Jun Juli Aug Sep Okt Nov Dec Likviditetsutveckling (mnkr) Summa likvida medel minus upplåning vid månadens slut (nettolikviditeten) Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Justerad budget Utfall Prognos 600 Diff budget-utfall Den justerade likviditetsbudgeten utgår från nettolikviditeten per och sålunda ej från landstingsfullmäktiges budgetbeslut. Från och med 2010 ingår ej långa placeringar, det vill säga placeringar över ett år i nettolikviditeten.

12 8 (8) Likvida medel inkl korta placeringar Belopp Till och med Ränta % SEB 25, ,65 SEB 25, ,75 SEB 50, ,75 SEB 50, ,75 SEB 50, ,75 Totalt SEB 200,0 Nordea 75, ,95 Nordea 50, ,95 Nordea 50, ,80 Nordea 75, ,30 Nordea/Plusgirot 328,2 Löpande 1,52 Totalt Nordea Plusgirot 578,2 Övrigt 23,0 SUMMA 801,2 Genomsnittsränta % exkl. Plusgirot 2,81 Genomsnittsränta % inkl. Plusgirot 2,27 Långa placeringar ( över 1 Anskaffning, Aktuellt värde, mnkr 2012, % april, % Förfall, år Avkastning Avkastning år) mnkr Nordea obligation 50,0 52, ,0 1,0 Nordea obligation 100,0 114, ,0 1,0 Agenta Hedgefond 300,0 320, ,0 0,5 SEB obligation 100,0 109, ,0 1,0 Nordea obligation* 150,0 154, * 1,0 0,0 SEB strukturerad produkt 101,0 94, ,0 2,0 SEB strukturerad produkt 150,0 154, ,5 0,0 Totalt 951,0 999,0 *Avkastning per sista juni Portföljen består värdemässigt (anskaffningsvärde) av 42 % obligationer, 32 % hedgefonder och 26 % strukturerade produkter. Genomsnittlig löptid på pensionsplaceringar mindre än 3 år. Indexjämförelser per 31 juli ej publicerade. Långfristiga skulder Skuldbelopp, mnkr Nordea lån depå kollektivtrafik 404,1

13 1 (6) Månadsrapport (201207) Akademiska sjukhuset

14 2 (6) Månadsrapport Ekonomi Årsprognosen till och med juli visar på ett fortsatt underskott på 50 miljoner kronor mot budget. Årsprognosen bygger på en analys av utvecklingen av sjukhusets totala ekonomi, divisionernas bedömningar i sina rapporter i maj samt sammanställningen av utfallet på åtgärderna inom kostnadsanpassningsprogrammet. Samtliga tre källor visar på ett prognostiserat underskott om 50 miljoner kronor i år. Till det underskottet kommer 32 miljoner för återbetalning av den målrelaterade ersättningen från år Sammanlagt redovisas även fortsättningsvis ett underskott på 182 miljoner kronor varav 100 miljoner är tillåtet och därmed budgeterat C-länsvården, mätt i DRG-poäng, är i perioden 0,8 procent över beställningen, exklusive produktionen inom vårdval. Detta medför även vissa omkostnadsökningar. Det är bekymmersamt att antalet vårdplatser som upptas av patienter som är utskrivningsklara och väntar på kommunal vård är fortsatt ökande. Riks- och regionintäkterna ligger fortfarande under budget men kompenseras delvis av ökade externa intäkter. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader /-0 Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Kommentarer till tabellen -Intäkterna redovisar ett positivt resultat i årsprognos på 13 miljoner kronor. Riksoch regionintäkterna avviker negativt med 29 miljoner kronor vilket förklaras av den lägre produktionen. Övriga intäkter avviker positivt. Det är framför allt försäljningen av tjänster såsom medicinsk service och IT som ökar. -Personalkostnadsprognosen är i nivå med budget. -Omkostnadernas årsprognos uppgår till minus 62 miljoner kronor. Avviker gör, köpt vård, medicinsk service, medicinskt material och övriga kostnader såsom sjukresor, reparation och underhåll av medicinteknisk utrustning och förbrukningsinventarier. Det vill säga kostnadsposter som följer produktionsutvecklingen. Kostnadsökningar ses även för programvaror, licenser och övriga tjänster inom IT. -Finansieringen avviker negativt med 33 miljoner kronor, vilket främst förklaras av återbetalning av målrelaterad ersättning från 2011 och bedömning att den målrelaterade ersättningen 2012, avseende kömiljardsmålet som betalas ut per månad, inte kommer att uppnås fullt ut vad gäller behandling. Detta balanseras upp något av den positiva prognosen för den finansiella nettokostnaden års underskott belastas inte med internränta vilket ger en positiv effekt. Divisionerna prognostiserade ett underskott på drygt 57 miljoner kronor i rapporten avseende maj. Underskottet hänför sig dels till minskade riks- och regionintäkter, dels till effekterna av förskjutningar i kostnadsanpassningsprogrammet. För 2012 har en investeringsram för medicinteknisk utrustning på 249 miljoner kronor beviljats, varav drygt 39 miljoner kronor avser beviljade medel för IT. Merparten av resterade beviljade medel, exklusive psykiatrins hus, hänför sig till ersättningsutrustning. Utfallet hittills i år uppgår till 71 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner mer än samma period Flera stora upphandlingar har slutförts: CT-utrustning, 5 mnkr Två ambulanser, 3 mnkr IT-utrustning, 6 mnkr Interventionsutrustning Utrustning till centraloperation, 1,3 mnkr Utrustning till strålbehandlingen, 1,4 mnkr Utrustning till anestesin, 1 mnkr

15 3 (6) Prognosen för året avseende investeringarna uppgår till 150 miljoner kronor varav 20 miljoner kronor för IT-utrustning, vilket är 99 miljoner lägre än beviljad ram. Enligt kompletteringen till produktionsstyrelsen i juni av kostnadsanpassningsprogrammet ska sjukhuset minska sina kostnader med 412 miljoner kronor under Åtgärder motsvarande 188 miljoner kronor ska genomföras under 2012 och resterande 224 miljoner kronor ska åtgärdas under Efter juni har kostnadsanpassningar genomförts enligt plan (se kvartalsrapport till produktionsstyrelsen). Produktion Förändr Exkl vårdval % Totalkostnad per producerad DRG 1,4% Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 1,4% Vårdtillfällen DRG utfall/beställning 0,7% Vårdtillfällen antal utfall/beställning -2,3% Läkarbesök DRG utfall/beställning 1,2% Läkarbesök antal utfall/beställning 1,4% Övriga besök antal utfall/beställning -0,4% Produktionen för C-länsvården ligger till och med juli 0,8 procent över beställning för DRG. Övriga besök ligger något under beställningen (-0,4 procent). Produktionsutfallet är då justerat för de verksamheter som ingår i vårdvalet. På sjukhusnivå återfinns ökningen av egna länets slutenvård inom den elektiva vården. Det är framför allt kvinnosjukvården, ortopedi och kirurgi som ökar. Även för läkarbesöken är det den elektiva vården som ökar. Vilket torde bero på arbetet med kösatsningar inom beslutade områden. Detta ryms delvis inte inom beställningen. Ökningarna återfinns bland annat inom gynekologi, handkirurgi och onkologi jämfört med samma period föregående år. Slutenvården inom riks- och region är i princip oförändrad (-0,2 procent) jämfört mot föregående år. Även här är det den elektiva vården som ökar på bekostnad av den akuta. Framför allt ser vi en ökning inom neurokirurgi, ögonsjukdomar och barnkirurgi. Fortsatt ser vi en minskning av inflödet av riks- och regionvård inom onkologin. Minskningen återfinns så väl inom akut som inom elektiv vård Läkarbesök riks- och region har ökat med 2,4 procent jämfört med samma period föregående år. Även här är det den akuta vården som minskar och den elektiva som ökar. Ökningen återfinns framför allt inom gynekologi, handkirurgi och barnkirurgi. Akademiska sjukhuset har en intäktsbudget på miljoner kronor för riks- och regionvård vilket motsvarar en ökning med 8 procent jämfört mot år 2011, inklusive 2,7 procent för indexuppräkning. Med hänsyn till volymminskningen blir prognosen till och med juli att sjukhuset inte kommer att nå upp till budget utan ett underskott om 29 miljoner kronor prognostiseras. Utfallet i juli visar dock på en viss återhämtning av tidigare nedgång. Hittills har drygt 52 procent av intäktsbudgeten uppnåtts, vilket utgör miljoner kronor. Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 2,5 % 84 1,4 % 4,6 % 0,06 29 mnkr 29 mnkr Timlönekostnaden för 2012 är enligt plan. Förändringen är en effekt av 2012 och 2011 års lönerevision. Personalstrukturen till och med juli har förändrats jämfört med föregående år, samma trend som för maj månad. Andelen sjuksköterskor och undersköterskor ökar. Det är en effekt av i huvudsak planerade verksamhetsförändringar. Samtidigt har sjukhuset brist på specialistsjuksköterskor som exempelvis operationssjuksköterskor och intensivvårdssjuksköterskor. Det pågår ett arbete med att ta fram en sjukhusgemensam kompetensförsörjningsplan för specialistsjuksköterskegruppen. Detta för att identifiera viktiga faktorer som kan påverka tillgång och efterfrågan på personal samt identifiera sjukhusövergripande utvecklingsområden. Planen har både ett lång- och kortsiktigt perspektiv. Ett antal aktiviteter kommer att påbörjas under hösten.

16 4 (6) Antal årsarbetare har ökat med i genomsnitt 84 jämfört med samma period Det är en årsarbetare mer jämfört med maj månad. Bilagor 1. Årsprognos Ökningen förklaras i huvudsak av; 1 årsarbetare; externfinansierad verksamhet inklusive driftprojekt och ALF - verksamhet. (jmf. 5 årsarbetare i maj) - 10 årsarbetare; verksamhet som förts över till annan vårdgivare (jmf. -14 årsarbetare i maj) 15 årsarbetare; övertagande av GE Healthcares personal till PET centrum (jmf 17 årsarbetare i maj) 108 årsarbetare; effekter av beslutade verksamhetsförändringar omorganisationer och kvalitetsförbättringar såsom akutsjukvården, intermediäravdelning, neurokirurgens intermediärvårdsavdelning, psykiatrins hus, (jmf 110 årsarbetare i maj) Sjukhuset arbetar med bemanning, bemanningsplanering, produktionsplanering för att säkra en adekvat och effektiv resursplanering av personalflöden. Sjukfrånvaron är 4,6 procent till och med juli månad vilket är 0,06 procentenheter högre än samma period i fjol. Det är korttidssjukfrånvaron som är ökande (9,3 procent). Framför allt för är det yrkesgrupperna specialistläkare, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker som ökar sin andel mer än andra yrkesgrupper. En effekt av den ökande korttidssjukfrånvaron är att sjukhuset har fått en ökad sjuklönekostnad på 1,2 mnkr jämfört med samma period förra året. Den ökande sjukfrånvaron motsvarar en minskad närvarotid med 10 årsarbetare. Trenden för 2012 visar en ökande korttidssjukfrånvaro. Sjukhuset förväntas inte uppnå målet på en sjukfrånvaronivå på 4,5 procent. Kostnaderna för inhyrd personal är 16,7 miljoner kronor vilket är 3 miljon kronor lägre än föregående år. Sjukhuset beräknar köpa tjänster i enlighet med budget Bristen på läkare inom psykiatrin är fortsatt stor i kombination med ett ökat vårdbehov. Psykiatrin har för den långsiktiga personalförsörjningen utökat antal ST-block och divisionens mål är att hösten 2013 vara fullt bemannad.

17 5 (6) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Akademiska sjukhuset tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS ) Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter ) Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård ) Läkemedel Medicinsk service ) Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material ) Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader ) Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar ) Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad ) Landstingsanslag Fast ersättning från HSS ) Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning ) Försäljning av fastigheter Noter avser kommentarer till prognosen: 1) HSS fattade i maj beslut om medel motsvarande 14,7 mnkr för att korta köerna. 2) Prognosen är justerad p g a lägre volym än planerat. 3) Intäkter från försäljning av medicinsk service, IT tjänster och utskrivningsklara patienter ökar mer än planerat. Inflödet av intäkter till driftprojekt ökar. 4) Köpt vård har ökat framför allt inom pediatrik och gynekologi. 5) Köpt medicinsk service, analyser som inte hanteras inom sjukhuset, ökar inom alla divisioner. 6) Ökade kostnader framför allt operations- och intensivvårdsmaterial. 7) Ökade kostnader för sjukresor, reparation och underhåll av medicinteknisk utrustning och förbrukningsinventarier. Även kostnader för programvaror, licenser och övriga tjänster inom IT ökar. 8) Lägre avskrivningskostnader än planerat p g a senareläggning av utrusningsinköp. 9) Internräntan har justerats mot nedskrivning av underskottet. 10) Avvikelsen motsvarar den del av 10 % målrelaterad ersättning som inte bedöms kunna uppnås under 2012 samt 32 mnkr i återbetald målrelaterad ersättning ) Prognosen bygger på en bedömning av vad som kommer att investeras under året. Av årsprognosen avser beviljade medel för IT 20 mnkr. Not

18 6 (6) 1) Övriga intäkter Utfall Utfall Helår Alf medel Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader Utfall Utfall Helår Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Lokal- och fastighetskostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi med mera Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resekostnader Information och PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader Förlust vid avyttring och utrangering av anläggningstillgångar

19 1 (3) Månadsrapporten 2012 Folktandvården Medborgare och kund Mål: Minska köer - Max 3 mån väntetid för att komma till vård för alla patienter Specialisttandvården har under flera år haft köer. Kötiden för oprioriterade remisser är avsevärt längre än 3 månader medan akuta patienter får tid inom några dagar. Inom specialiteten parodontologi och pedodonti har kötiden minskat. För specialiteten protetik har kötiden ökat och för övriga områden är den oförändrad. Kötid för oprioriterade remisser: Specialitet Bettfysiologi Endodonti Parodontologi Protetik Pedodonti Narkostandvård Kötid som längst 13 mån 19 mån 2 mån 17 mån 4 mån 6 mån Köerna till narkostandvård är helt beroende på att tandvården inte tilldelas narkosresurser av Akademiska sjukhuset. Samtliga patienter i kön för att få tandvård är prioriterade patienter. Inom tandregleringen finns inga köer. Arbetet med att korta kötiderna fortsätter under Ekonomi Resultatutvecklingen t o m juli är positiv, överskottet för perioden överstiger budgeterad nivå. Intäkterna understiger budget, men det kompenseras på kostnadssidan. Med hänsyn till att personalkostnaderna varierar under sommaren till följd av semestrar, bibehålles tidigare prognos på budgeterad nivå. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Produktion Folktandvården Förändr % Allmäntandvård och sjukhustandvård + 5,0% Frisktandvårdsavtal + 7,2 % Antalet behandlade patienter inom allmäntandvård och sjukhustandvård har ökat. Frisktandvården har en fortsatt positiv utveckling. Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 0, 51% ,3 % 4.16% - 0,09 0,13 mnkr 0 mnkr Årsarbetare Antal årsarbetare för perioden uppgick till 368. Det är en minskning med 3,3 %. Minskningen kan förklaras av att fler tagit ut semester under perioden samt avvaktan med ersättningsrekryteringar. Timlönekostnader Folktandvårdens timlönekostnad uppgick för perioden till 190,39 vilket kan jämföras med 2011, då timlönekostnaden uppgick till 189,42. Den procentuella ökningen är 0,51 och väntas öka efter den årliga löneöversynen.

20 2 (3) Sjukfrånvaron Folktandvårdens totala sjuktal för perioden uppgick till 4,16 %. Det innebär en minskning med 0,09 procentenheter. Målet för 2012 är 4,3 %. Den korta sjukfrånvaron har ökat med 0,16 procentenheter, dvs 2-14 dagar. Långtidsjukfrånvaron för perioden till har minskat marginellt med 0,02 procentenheter och uppgick till 1,81 % Inhyrd personal Under en begränsad period kommer vi att ta in inhyrd personal (en tidigare pensionerad medarbetare) vid vår Tandregleringsklinik i Enköping i avvaktan på en nyanställning p g a pensionsavgång Bilagor 1. Årsprognos

21 3 (3) Bilaga 1 Årsprognos Folktandvården Årsprognos Folktandvården tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

22 1 (6) Habilitering och hjälpmedel Månadsrapport juli-2012.

23 Månadsrapporten 2012 Medborgare och kund Mål: 90 % av alla ansökningar och uppdrag är verkställda inom ramen för vårdgarantin. Så gott som samtliga enheter inom Habilitering och hjälpmedel uppfyller målet idag förutom Hörcentralen. Detta beror på att fem audionomer slutade i höstas i samband med LOV och att alla vakanta tjänster inte kommer att vara tillsatta förrän senare under våren. Det är stor brist på audionomer i landet. Hörcentralen har dessutom konkurrens när det gäller audionomer på ett helt annat sätt än före LOV. Både de nya privata vårdgivarna samt Hörsel- och balanskliniken på Akademiska sjukhuset konkurrerar idag om audionomer. Förvaltningen räknar med att senare under året uppnå målet även för Hörcentralen. Den statliga förstärkta vårdgarantin omfattar barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Första besök till habiliteringen ska ske inom 30 dagar. Efter beslut om behandling ska insats påbörjas inom ytterligare 30 dagar. Vi uppfyller idag den förstärkta vårdgarantin. Ekonomi Som tidigare prognoser redovisar Habilitering och hjälpmedel ett resultat vid årets slut i paritet med budget. Vi har tidigare varnat för ökade kostnader för hjälpmedel. En jämförelse mellan föregående år visar på en kostnadsökning för hjälpmedel med tkr. Förvaltningen vill även flagga för kommande löneökningar som ligger över budgeterat belopp. Förvaltningen är i dagsläget osäker på om kostnadsökningarna för hjälpmedel och löneökningar kan täckas av minskade övriga kostnader. En utförligare analys av ovanstående kostnader kommer att redovisas vid nästa tertialbokslut. Ett sparkrav har även i år varit nödvändigt att lägga ut på alla verksamheter för at få en budget i balans. I alla tabeller, förutom produktion, redovisas även den primära audionommottagningen. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter 15,7 16,1 0,4 Personalkostnader ,4 1,6 Övr kostn (inkl avskr) ,1 Nettokostnad -171,3-171,3-0,1 Fast ersättning 171,6 171,6 Övrigt -0,3-0,2 0,1 Finansiering 171,3 171,3 0,1 Produktion Habilitering och hjälpmedel Produktionen t o m juli visar på små förändringar jämfört med tertial 1. De små förändringarna kan bero på hur helgdagarna infaller mellan åren. Från 1 november 2011 består hörcentralens produktion endast av den fördjupade hörselrehabiliteringen. Det innebär att förändringen mellan åren inte är relevant. Hörcentralen har därför tillsvidare tagits bort från tabellen nedan. I redovisningen ingår även telefonrådgivning. Habilitering och hjälpmedel Förändr % Hab besök 2,4% SynC besök 35% HjälpmedelsC 7% Tolkcentralen 9% Medarbetare Tabell: Timlönekostnad proc. förändring jfr föreg. år Utv. av årsarbetare jfr samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jfr föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jfr årsbudget 1,75% 2 0,9% 4,0% -0,19% - Det är ingen större förändring av den totala sjukfrånvaron. Huvuddelen av långtidssjukskrivningarna är att hänföra till icke arbetsrelaterade sjukdomar. 2 (6)

24 3 (6) Bilagor 1. Årsprognos 2. Dispansansökningar 3. Närvarotid

25 Fel! Ogiltig länk. 4 (6)

26 5 (6) Dispenser januari - maj 2012 Tillsvidareanställda Not Tidsbegränsade Not Personalkategori Ackumulerat antal sökta dispenser Ackumulerat antal beviljade dispenser Ackumulerat antal sökta dispenser Ackumulerat antal beviljade dispenser Sjukvårdspersonal varav läkare Administrativ personal varav chefer 1 1 Övriga Summa

27 6 (6) Bilaga 3 MÅNAD 2012 UPPFÖLJNING AV NÄRVAROTID MÄTT I ÅRSARBETARE 1 Tabellen visar genomsnittligt utfall för antalet årsarbetare hittills i år jämfört med samma period föregående år. Totala antalet årsarbetare är uppdelat på månadsanställda, timanställda, extratid (arbetad jour och beredskap, övertid) och uttag av kompensationsledighet. Samtliga redovisas i årsarbetare och förändringen är i jämförelse med samma period föregående år. I tabellen på yrkesgrupp redovisas endast större och/eller viktiga förändringar av antal årsarbetare mellan åren. Totalt antal årsarbetare Genomsnitt antal årsarbetare 2011 Genomsnitt antal årsarbetare 2012 Förändr i antal Proc förändr VARAV Månanst 2012 Förändr månanst Timanst 2012 Förändr timanst Extratid 2012 Förändr extratid Komputtag 2012 Förändr Komp uttag Totalt exempel Varav urval på yrkesgrupp: 1 Definition årsarbetare: Definieras enligt rapporterad tid per lönemånad omvandlad till årsarbetare. Rapporterad tid är summan av arbetad tid inklusive extratid. Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro m fl) är borträknad. På årsbasis divideras summan av arbetad tid med årsarbetstiden (1 980 timmar) vilket ger antal årsarbetare. Måttet bygger på 165 timmar i månaden enligt SKL.

28 1 (5) Månadsrapport Lasarettet i Enköping

29 2 (5) Månadsrapporten 2012 Ekonomi Sommarperioden har ekonomiskt framskridit enligt plan varvid Lasarettets månadsprognos för juli lämnas oförändrad mot föregående månadsrapport med underskott -6,6 mkr. Avvikelsen förklaras av höga kostnader för inhyrd personal, intäktsbortfall för målrelaterad ersättning samt minskade röntgenundersökningar. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Verksamhetens intäkter Riks- och regionvårdsintäkterna beräknas understiga budget med 6,5 mkr vilket förklaras av den intensiva satsning på kökortning som lasarettet medverkar i. De extra beställningarna på 90+50st protesoperationer och 300st koloskopier innebär 9,5 mkr i ökad rörlig ersättning. Ytterligare kökortningsinsatser är utförda och planerade vilket beräknas generera 3,9 mkr. Utfallet för röntgenintäkter ligger efter perioden 2 mkr under budget till största delen beroende på minskad konventionell röntgenundersökning. Årsprognosen beräknas bli -1mkr. Intäktsposten övriga externa intäkter balanseras dock totalt, efter justering av extrabeställda koloskopier som ligger budgeterade på övriga externa intäkter men redovisas som rörlig intäkt från HSS. Förklaringen till budgetbalansen är att vi ser en ökning av intäkter från kommunerna för utskrivningsklara patienter vilket är ur lasarettets perspektiv en negativ utveckling. Personalkostnader inkl. inhyrd personal Föregående års trend med höga kostnader för inhyrd personal fortsätter. Kostnaden som prognostiseras uppgå till 12,9 mkr är obudgeterad och ska rymmas inom ordinarie personalbudget vilket inte kommer att vara möjligt Prognosen visar att personalkostnader inklusive inhyrd personal kommer att överstiga budget med 9,2 mkr. Kostnadsökningen är framförallt en konsekvens av svårigheten att rekrytera läkare med specialistkompetens men även en hög intern personalomsättning bland sjuksköterskor och en ökad sjukfrånvaro bland läkargruppen påverkar utfallet negativt i form av höga kostnader för introduktioner och inhyrd personal. Utifrån rekryteringssvårigheterna ser vi för medicinskt centrum, på kort sikt, få möjligheter att reducera kostnaden för hyrpersonal, då den framförallt kan hänföras till "akutvården". Att i dagsläget reducera hyrpersonalinsatsen på kirurgiskt centrum riskerar innebära negativa konsekvenser för kösituationen och produktionsmålen i landstinget. Övriga patientrelaterade kostnader Övriga patientrelaterade kostnader beräknas överstiga budget med 2 mkr. Proteskostnaden överstiger budget med 600 tkr med anledning av ökat protesuppdrag. Medicinsk service ligger i perioden 1,7 mkr över budget och med ett beräknat årsutfall på 3,2 mkr över budget vilket delvis förklaras av den höga produktionstakt som föreligger men även av att planerade kostnadsreduceringar inte genomförts. Till viss del motverkas dessa kostnadsökningar av minskade övriga externa kostnader samt lägre avskrivningskostnader på grund av fördröjda upphandlingar. Målrelaterad ersättning Lasarettet nådde inte målet på ett antal områden för målrelaterad ersättning De områden som inte var kända vid bokslutet 2011 kommer att belasta årets resultat med 1,03 mkr. Inkomstbortfallet fördelar sig på 600 tkr för bristande följsamhet till hygienrutiner samt 425 tkr för ej uppfyllt mål beträffande förbättrat resultat gällande god lipidkontroll. För 2012 års målrelaterad ersättning prognostiseras ett inkomstbortfall med 1,1 mkr fördelat på 500 tkr för bristande följsamhet till hygienrutiner samt 600 tkr för kömiljardsmålet. Fast ersättning från HSS beräknas sammantaget understiga budget med 2,1 mkr.

30 3 (5) Produktion Nyckeltalen i nedanstående tabell är i förhållande till motsvarande period föregående år. Produktionstalen är i förhållande till grundbeställning. Lasarettet i Enköping Förändr % Totalkostnad per producerad DRG 4,6 % Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal -0,9 % Vårdtillfällen DRG utfall/beställning 4,1 % Vårdtillfällen antal utfall/beställning 3,9 % Läkarbesök DRG utfall/beställning 5,9 % Läkarbesök antal utfall/beställning 2,9 % Övriga besök antal utfall/beställning 13,1 % Totalkostnad per producerad DRG ligger 4,6 % högre än motsvarande period föregående år. Ökningen förklaras av den nystartade Närvårdsavdelningen där DRGvikten är låg samt verksamheten kostnadsintensiv med kommunal delfinansiering. Produktionstakten för C-länsvård på lasarettet ligger över periodiserad budget främst med anledning av den beslutade kökortningsinsatsen. Vid inkluderande av höjd produktionsvolym till följd av kökortningsinsatser ligger produktionstakten för DRG slutenvård något under periodiserad produktionsbudget med -39 DRG. Dock är antal vårdtillfällen +34st vilket indikerar en förskjutning mot lättare vårdtyngd, främst gällande medicinska patienter. DRG öppenvård ligger i balans med utökad produktionsbudget dock överskrids antal läkarbesök med 535 vårdkontakter. I utfallet för övriga besök ingår vårdval med 916 besök. Exkluderat uppgår överproduktionen till 130 besök motsvarande 1,6 %. Produktionen vid Kirurgiskt centrum ligger, inom öppenvården, 92 DRG över periodiserad beställning, vilket är i enlighet med det utökade uppdraget. Inkluderas utökat uppdrag ligger överproduktionen på 21 DRG och 596 besök. Slutenvården ligger -43 DRG och -30 vårdtillfällen lägre än utökad produktionsplanering vilket beräknas åtgärdas under hösten. Efter sju månader har operationer genomförts. 365 protesoperationer har utförts varav 9 är bilaterala. Kirurgiskt centrum planerar för att 650 patienter ska få hjälp med en ny protes under 2012 och hittills har alltså 356 patienter genomgått en protesoperation. För medicinskt centrum har slutenvårdens tidigare överproduktion avtagit och ligger nu på 64 vårdtillfällen och 4 DRG över periodiserad beställning. Jämfört med föregående år är ökningen 59 vårdtillfällen. Detta indikerar en förskjutning mot lättare vårdtyngd. Även öppenvårdsproduktionen har avtagit under sommarperioden och det framförallt akutmottagningens besök som minskat med 202st jämfört med föregående år, samtidigt som det motverkas av 186 fler besök på medicinmottagningen. Sammantaget ligger öppenvårdsproduktionen för medicinskt centrum under utökad produktionsbudget med -61 läkarbesök och -20 DRG vilket beräknas åtgärdas under hösten då tilläggsbeställningen på 300 koloskopier förväntas få ett större genomslag utifrån gjord läkar- och produktionsplanering. Jämfört med föregående år är ökningen 84 läkarbesök. Övriga besök följer periodiserad produktionsbeställning, varav antal vårdvalsbesök uppgår till 916st fördelat på ögonbottenfotografering 523st och ljusbehandling 393st. Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år 2,9% Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år 5,4% Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år 0,5% Inhyrd personal, årsprognos 12,9 mnkr Årsprognos jämfört med årsbudget 12,9 mnkr Timlönekostnaden har ökat från 206,3 till 212,3 det vill säga med 2,9 procent jämfört med Ökningen beror på ökade kostnader som en följd av löneöversyn 2011 och 2012 samt på att lönenivån för nyrekryterad personal är högre än för befintlig. Närvarotiden mätt i årsarbetare har ökat från 385 till 406 jämfört med föregående år, vilket ger en ökning på 5,4 procent. Ökningen beror framförallt på det utökade uppdraget inom kirurgin samt bemanning av den nya Närvårdsavdelningen. Det är i gruppen sjuksköterskor som vi ser den största ökningen.

31 4 (5) Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 11,4 procent högre än för motsvarande period Ökningen beror dels på den utökade uppdraget men också på att sjuklönekostnaden och kostnaden för övertid har ökat. Kostnaderna för inhyrd personal är 9,1 miljoner kronor, vilket är 3,2 miljoner kronor högre än för samma period föregående år. Ökningen beror till största del på svårigheter att rekrytera överläkare inom vissa specialistområden. Hittills i år har sjukfrånvaron ökat med 0,5 procent och ligger nu på 5 procent. Sjukfrånvaron har ökat för både kvinnor och män. Den ökade sjukfrånvaron beror framförallt på ökad korttidsfrånvaro där influensa har varit den främsta orsaken. Även långtidssjukfrånvaron har ökat och här är en del av förklaringen frånvaro på grund av att personal på lasarettet genomgått planerade operationer i högre utsträckning än föregående år. Produktionen är fortsatt hög och har inte påverkats av sjukfrånvaron. Bemanningen har klarats med hjälp av vikarier och övertidsarbete. Den negativa utvecklingen med ökad sjukfrånvaro har stannat av, men mot bakgrund av att flertalet av våra befintliga långtidssjukskrivningar har diagnoser där rehabiliteringsåtgärder inte bedöms kunna påskynda tillfrisknandet, är vår bedömning är att det kommer att bli svårt att nå målet på 4,4 procent. Sjukhuschef Thomas Ericson Bilagor 1. Årsprognos

32 BILAGA 1 5 (5)