Produktionsstyrelsens sammanträde den 20 december 2012

Transkript

1 Landstingets ledningskontor Anna Sandström Tfn Produktionsstyrelsen Produktionsstyrelsens sammanträde den 20 december 2012 Översänder föredragningslista, handlingar och förslag till beslut vid produktionsstyrelsens sammanträde den 20 december. Starttid för sammanträdet är kl Förmiddagen inleds med ett studiebesök vid Psykiatrins hus. Samling kl utanför hus A1 på Akademiska sjukhusområdet. Lokal: LS-salen. Slottsgränd 1. Tid: Kl Kl Kl Kl Kl Kl Studiebesök Psykiatrins hus Gruppsammanträde S, V och MP Gruppsammanträde Alliansen Gemensam jullunch, serveras i Ekrummet, KC Produktionsstyrelsens sammanträde Kaffe serveras Fortsatt sammanträde Med vänlig hälsning Anna Sandström Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 Nr FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde torsdagen den 20 december kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Ärenden Val av justerare. I tur: Sören Bergqvist (V) Tid för justering: Dnr 159. Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 160. Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter KOMPLETTERAS PS Förvaltningarnas budgetar 2013 PS Produktionsdirektörens rapport PS Uppföljning vårdgarantin och kömiljarden PS Rapport om införandet av ehälsotjänster i Landstinget i Uppsala län PS Rapport om utredningen av ett framtida kök för patientmat PS Genomförande - Elkraftförsörjning Lasarettet i Enköping PS Parkeringslösning vid Akademiska sjukhuset PS Utredning för införande av Facility Management koncept PS Granskning av produktionsstyrelsen för januari-augusti 2012 PS Uppföljning av regelverk för Intraprenad PS Uppdrag kring uppföljning av landstingets remisshantering PS Anmälan av delegationsbeslut PS Anmälan av inkomna skrivelser för kännedom

3 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Val av justerare Produktionsstyrelsen utser Sören Bergqvist (V) att jämte ordföranden Ludvig Larsson (FP) justera dagens protokoll. Tid för justering: 2012-xx-xx, kl. Landstingets ledningskontor, Slottsgränd 2A. 159 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Produktionsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Ekonomi- och verksamhetsrapporter Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar Dnr PS att lägga förvaltningarnas ekonomirapporter till handlingarna - att delge landstingsstyrelsen detta beslut Ärendet Förvaltningarna under produktionsstyrelsen har inkommit med ekonomirapporter per den sista november De förvaltningar som prognostiserar negativt utfall relativt budgetmål är främst Akademiska sjukhuset, Primärvården och Lasarettet i Enköping. Produktionsstyrelsen har sedan tidigare meddelat landstingsstyrelsen att dessa förvaltningar inte förväntas klara sina budgetmål och föreslagit budgetjusteringar. I bilaga till detta ärende kommenteras den ekonomiska situationen för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping samt väntetidsläget för sjukhusvården. Delges: Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Bilaga 160 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 Ärende Dnr PS Landstingets ledningskontor Andreas Endrédi Produktionsstyrelsen Förvaltningarnas ekonomirapporter Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att: lägga förvaltningarnas ekonomirapporter till handlingarna delge landstingsstyrelsen detta beslut Ärendet Förvaltningarna under produktionsstyrelsen har inkommit med ekonomirapporter per den sista november De förvaltningar som prognostiserar negativt utfall relativt budgetmål är främst Akademiska sjukhuset, Primärvården och Lasarettet i Enköping. Produktionsstyrelsen har sedan tidigare meddelat landstingsstyrelsen att dessa förvaltningar inte förväntas klara sina budgetmål och föreslagit budgetjusteringar. I detta ärende kommenteras främst Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset redovisar en prognos som är 102 mnkr sämre än budget, dvs. oförändrat i förhållande till delårsrapporten. Enligt den produktionsuppföljning som lämnats från sjukhuset och enligt den särskilda köuppföljningen, ligger sjukhusets produktion i linje med den utökade beställningen (dvs. inklusive den extra beställning som ges av kökortningssatsningar). Trots detta förväntas inte sjukhuset under 2012 riktigt nå upp till kömiljardens och vårdgarantins gränser. Åtgärder för att klara sjukhusets ekonomi - bakgrund Produktionsstyrelsen har i flera ärenden under hösten 2011 och våren 2012 beslutat om förutsättningar för det kostnadsanpassningsarbete som Akademiska sjukhuset behöver genomföra. Kostnadsanpassningsprogrammet fastställdes i mars 2012 och ambitionen var att sänka sjukhusets nettokostnader med 350 mnkr till utgången av 2013 för att skapa balans. Ekonomisk balans i sjukhusets budget 2013 har hela tiden varit utgångspunkten. Landstingets kansli Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

6 2 (5) Kostnadsanpassningsprogrammet hade initialt ett relativt stort fokus på att klara anpassningen genom att öka sjukhusets utomlänsintäkter. Sjukhusdirektören var tydlig med att denna inriktning skulle kunna omprövas med kort varsel om den efter årets första tertialrapport skulle visa sig för optimistisk. En ny inriktning antogs också av produktionsstyrelsen i juni 2012 efter förslag från sjukhusdirektören. Den nya strategin innebar att en betydligt större del av anpassningarna skulle klaras genom kostnadsreduktion och då främst genom lägre personalkostnader. Samtidigt tonades förhoppningarna ner avseende hur mycket som kunde klaras genom att öka sjukhusets utomlänsintäkter. Kostnadsanpassningsprogrammet och budget 2013 I den senaste månadsrapporten (november) prognostiserar sjukhuset oförändrat att underskottet för 2012 blir 102 mnkr. Underskottet i årets verksamhet beräknas bli 70 mnkr. Utöver detta ska 32 mnkr återbetalas till HSS p.g.a. att vissa mål i 2011 års vårdavtal inte uppnåddes. Sjukhuset arbetar sedan oktober med inriktningen att kostnaderna behöver sänkas med 220 mnkr år Denna inriktning tar avstamp i att man räknar med att klara hem ca 153 mnkr av de kostnadssänkningar som planerats Detta är ca. 35 mnkr mindre än vad som ursprungligen planerades och innebär att åtgärder (inom främst personalsidan) förskjuts till För närvarande arbetar sjukhuset intensivt med budgeten för Förutsättningarna för budgeten påverkas av flera saker. En kritisk del är det slutliga utfallet 2012 inklusive hur mycket av kostnadsanpassningarna som realiseras under detta år. En annan är hur väl sjukhuset lyckas att precisera och säkra återstående kostnadssänkningar i budgeten för I det arbetet är den mest kritiska delen minskningen av personalkostnaderna. I samband med månadsrapporteringen för oktober preciserade sjukhusdirektören för produktionsstyrelsen hur strategin för att sänka personalkostnaderna ser ut. I samband med detta redovisades också hur budgetarbetet bedrivs. Vid denna redovisning och även i den nu lämnade månadsrapporten (november) beskrivs hur de olika delarna fortskrider. En viktig utgångspunkt som sjukhuset har i sitt budgetarbete för 2013 är att den prisoch löneuppräkning som landstinget använder, 2,4 %, också blir den verkliga kostnadsökningen. Någon buffert för kostnadsökningar utöver denna nivå finns alltså inte i Akademiska sjukhusets budget. För 2013 planeras alltså kostnadssänkningar motsvarande 220 mnkr. Dessa består övergripande av två delar. Den ena delen är på 160 mnkr och här finns åtgärder utarbetade på divisionerna. Dessa åtgärder är noggrant preciserade: ner på lägsta organisatoriska nivå avdelning/mottagning aktivitetsmässigt vad som ska göras för att sänka kostnaden i tiden när kostnaden ska sjunka i omfattning hur mycket kostnaden ska sjunka

7 3 (5) ansvarsmässigt vem som ansvarar för kostnadssänkningen Åtgärderna registreras i en gemensam databas och kommer regelbundet att följas upp på divisions och sjukhusledningsnivå. Den andra delen är på 60 mnkr och avser sjukhusövergripande åtgärder. Exempel på dessa är: Minskade överlappningstider mellan olika arbetslag i slutenvården Förändrad schemaläggning i slutenvården för att frigör tid för patientnära verksamhet Anpassning av läkarscheman för att få bättre matchning mellan läkares bemanning och bemanning för övriga yrkesgrupper Färre jourlinjer För dessa åtgärder genomför sjukhuset nu riskanalyser och fackliga förhandlingar. Sjukhuset har vidtagit ytterligare övergripande åtgärder för att säkerställa personalkostnadsreduktion. En sådan är att man nu har möjlighet att dagligen följa antalet medarbetare och hur antalet förändras. En sådan uppföljning har sjukhuset inte gjort tidigare. Produktionsstyrelsen har under året vid varje sammanträde noga följt sjukhusets arbete med kostnadssänkningar. Sjukhusdirektören har varit närvarande vid nästan samtliga sammanträden. Nu ligger fokus på att säkerställa sjukhusets budget för 2013 och sjukhusdirektören redovisar månatligen till produktionsstyrelsen hur budgetarbetet fortskrider. Akademiska sjukhuset har fått utsträckt tid att redovisa sin internbudget för fastställande i produktionsstyrelsen för att säkerställa att budgeten är förankrad och genomarbetad. Beslut fattas i produktionsstyrelsen i februari Bedömning Sjukhuset har under hösten skapat bättre förutsättningar för att nå balans i sin ekonomi. Det budgetarbete som nu bedrivs har ett större inslag av delaktighet och förankring i verksamheten. Detta betyder inte att alla applåderar de förändringar som planeras. Budgeten är dock i högre grad än tidigare byggd underifrån. Även sjukhusets möjligheter att följa upp att beslutade åtgärder genomförs och får effekt bedöms som bättre än tidigare. Även risker finns kopplade till möjligheterna att skapa balans i ekonomin. En tydlig sådan risk är att den kostnadsutveckling som sjukhuset möter blir högre än uppräkningen 2,4 % som ges med budgeten. För detta finns i nuläget ingen beredskap på sjukhuset. Det betyder att eventuella kostnadsökningar över nivån 2,4 % kommer att synas som underskott i sjukhusets utfall.

8 4 (5) Lasarettet i Enköping Lasarettet lämnar i sin novemberrapport en prognos på -10 mnkr. Detta innebär en försämring med 1,5 mnkr sedan oktoberrapporten. Lasarettets underskott är organisatoriskt hänförligt i första hand till Medicinskt centrum och där personalkostnader. Det är också i första hand detta som förklarar prognosförsämringen sedan oktober. Underskottet i övrigt handlar även om ökade kostnader för medicinsk service och om högre kostnader för hyrpersonal än planerat. Lasarettet klarar i november 70 %-gränsen i kömiljarden båda avseende förstabesök och avseende operation/behandling. Lasarettet har påtagligt ökat sin produktion i enligt med tilläggsbeställningar. Dessutom har köläget förbättrats genom de slussningar av köande patienter som skett till andra vårdgivare. Lasarettet i Enköping prognostiserar att kömiljadens 70 %-gräns klaras även i december. Åtgärder och bedömning Sjukhusdirektören fick under hösten i uppdrag från produktionsstyrelsen att presentera en plan för ekonomi i balans. Planen som presenterades på produktionsstyrelsens sammanträde i september är omfattande och innefattar tio åtgärdspunkter som följer två huvudprinciper: 1. förutsättningarna för rekrytering av nyckelkompetenser skall förbättras 2. bristen på nyckelkompetenser kan delvis avhjälpas genom att reducera arbetsbelastningen för de befintliga medarbetarna. Detta genom att: a. överföra arbetsuppgifter till mest kostnadseffektiva kompetensnivå b. minska arbetsuppgifter för nyckelkompetenser genom att reducera vårdtiderna för patienterna och fasa ut uppgifter. Bedömningen att planen är genomtänkt och träffsäker. Planen ger vissa mindre effekter i år men framförallt på längre sikt. Väntetider i sjukhusvården Utfallet i kömiljarden per den sista november är enligt preliminära data (slutligt utfall föreligger den 20 december) att tidsgränsen för väntande till ett första besök klaras för 68 % av patienterna medan motsvarande andel för väntande till operation/behandling är 66 %. Prognosen för årets sista månad tyder på att utfallet försämras något (främst avseende nybesök) och att landstinget inte heller då når 70 %-gränsen. I relation till väntetidsläget vid årsskiftet 2011/2012 har då läget förbättrats i viss mån avseende förstabesök och ganska mycket avseende operation/behandling. Produktionen har ökat men trots det har det totala antalet inte sjunkit. Detta gäller både väntande både till ett första besök och till operation. Däremot är det en lägre andel som får vänta mer än 60 dagar. I detta sammanhang bör noteras att både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping producerar c-länsvård i den omfattning som beställts. Separat uppföljning av remissinflödet visar en tydlig ökning. Remisserna har under perioden januari november 2012 ökat med drygt 4 % jämfört med samma period Ökningen har främst skett under de senaste månaderna. Mellan 2011 och 2012 räknades beställningen

9 5 (5) upp med ca 1 % och dessutom gjordes extra kökortningssatsningar under Det ökade remissinflödet överstiger dock uppräkning plus kökortningssatsning. Andreas Endrédi Produktionsdirektör

10 1 (7) Ekonomiavdelningen, LLK Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen november 2012

11 2 (7) Ekonomi Landstinget beräknar efter november månad att årets resultat kommer att uppgå till plus 182 miljoner kronor. Jämfört mot budget är det en positiv avvikelse med 81 miljoner kronor. Observera att prognosen på 182 miljoner kronor gäller under förutsättning att vagntimmepriset för kollektivtrafikförvaltningen fastläggs kring budgeterad nivå. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag & utjämning Övrigt Finansiering Prognosen är oförändrad jämfört med föregående månad. Förändringar har dock skett mellan de olika verksamheterna. Lasarettet i Enköping försämrar sin prognos medan resurscentrum förbättrar sin prognos. Landstingets nettokostnad Nettokostnadsutvecklingen ligger kvar på 3,1 procent (exklusive skatteväxlingseffekt för kollektivtrafik, AFA-försäkring och diverse reavinster vid försäljningar som är jämförelsestörande poster). Procent Prog Föreg Prog Nettokostnutv 3,1 3,1 4,0 5,8 2,7 Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott mot budget med 91 miljoner kronor, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med föregående månad. Förvaltningar Prog jmf Förändring jmf under PS, mnkr budget föreg prog AS -102,0 0 LE -10,0-1,5 PV -6,0 0 HoH -1,0 0 FTV +3,6 0 LSU +18,8 0 LRC +5,5 +1,3 Summa -91,1-0,2 Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets prognostiserade årsresultat ligger kvar på minus 202 miljoner kronor. Akademiska ser dock vissa förändringar mellan intäkts- och kostnadsraderna men ser ingen anledning att förändra årsprognosen. Det prognostiserade resultatet är ett underskott mot budget med 102 miljoner kronor. Riks- och regionintäkterna ligger fortfarande under budget men kompenseras delvis av ökade externa intäkter. Utfallet i kostnadsanpassningsprogrammet är efter oktober 33 miljoner kronor lägre än plan vilket är en försämring jämfört med föregående månad. Efter september skulle åtgärder för 140 miljoner kronor har gett effekt men utfallet är 107 miljoner kronor. Avvikelserna härrör sig huvudsakligen till att åtgärder för att öka intäkterna från riksoch region inte fallit ut i den omfattning som var planerad. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping prognostiserar ett årsutfall på minus 10 miljoner kronor vilket är en försämring med 1,5 miljoner kronor jämfört med föregående månadsrapport. Avvikelsen förklaras främst av höga kostnader för inhyrd personal, medicinsk service, medicinskt material samt intäktsbortfall för målrelaterad ersättning. Primärvården Primärvårdens prognos är plus 27 miljoner kronor. Prognosen är 6 miljoner kronor sämre än budget. Resultatet i vårdcentralsuppdraget är plus 25 miljoner kronor och resultatet för den anslagsfinansierade verksamheten plus 2 miljoner kronor. Prognosen är oförändrad jämfört med föregående månad. Habilitering och hjälpmedel Habilitering och hjälpmedel kommer enligt prognos att redovisa ett underskott om 1 miljon kronor, vilket är oförändrat jämfört med föregående prognos. Orsaken till underskottet är ökade hjälpmedelskostnader.

12 3 (7) Folktandvården Folktandvården lämnar en prognos på plus 8,5 miljoner kronor vilket är 4 miljoner kronor bättre än budgeterat. Prognosen är oförändrad jämfört med föregående månad. Landstingsservice Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2012 som innebär ett underskott på 1 miljon kronor, vilket är 19 miljoner kronor bättre än budget Prognosen är oförändrad jämfört med föregående månad. Avvikelsen mot budget kan främst hänföras till ökade hyresintäkter, lägre kostnader för köpta tjänster och material, lägre kostnader för energi samt lägre kostnader för avskrivningar och räntor. Landstingets resurscentrum Prognosen 2012 för Landstingets resurscentrum visar ett resultat på plus 5,5 miljoner kronor. Prognosen är förändring med 1 miljon kronor jämfört med föregående prognos. Överskottet är främst beroende på vakanser inom ett flertal enheter och sjukskrivningar som inte har ersatts med vikarier. Produktion Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping jämförs med överenskommen produktionsvolym för C-länsvården. Överenskommen volym omfattar ej de extrasatsningar som beslutats våren 2012 som utgör 4 procent för Lasarettet och mindre än en procent för Akademiska. Inga större förändringar i produktionstakt eller avvikelser har skett för något av sjukhusen sedan oktober. Lasarettet i Enköping Lasarettet ligger fortfarande klart över den periodiserade beställningen, vilket är förväntat eftersom extrasatsningarna inom koloskopi- och protesområdena inte ligger med i beställningen. Sammantagna DRGpoängen för öppen och sluten vård (inklusive ej DRG-satta vårdtillfällen och läkarbesök) ligger mer än 6 procent över grundbeställningen. Den stora avvikelsen inom MDC-gruppen, som omfattar muskler, skelett- och bindvävsdiagnoser visar tydligt att extrasatsningarna inom protesområdet fortsätter att ge effekt. Fortfarande är den negativa avvikelsen inom MDC lever, gallvägar och bukspott stor vilket förklaras av att använd periodisering av beställningen inte passar för denna vård. Hud har fortsatt en stor positiv avvikelse. Diagram 1: Avvikelse produktion Lasarettet i Enköping Avvikelse utfall/budget C-län Enköping jan-nov 2012 inom de största MDC-grupperna 25,0 22,2 20,0 15,0 13,5 Totalt inkl ej drg-satta Procentuell avvikelse 10,0 5,0 0,0-5,0 6,2 0,5 5,7 1 3,2 Lever, gallvägar o bukspott Matsmältningsorganen Nervs ystemet Andningsorganen Hud Cirkulationsorganen Muskler, skelett och bindväv -10,0-15,0-9,6-5,4 De stora MDC-grupperna

13 4 (7) Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets utfall ligger knappt en procent över den periodiserade överenskomna produktionsvolymen. MDC-gruppen Andningsorganen har fortsatt en stor negativ avvikelse. Produktionen inom muskler, skelett och bindväv, där ortopedin redovisas, ligger något över grundbeställningen. Slutenvården inom riks- och region fortsätter att minska i förhållande till föregående år. Det är framför allt Dalarna som minskar remisserna till onkologi, specialmedicin och thoraxmedicin. För både C-län och riks- och regionvården ökar den elektiva vården (planerad vård). Ökningarna är störst inom öppenvården (läkarbesök och dagsjukvård). Diagram 2: Avvikelse produktion Akademiska sjukhuset Avvikelse utfall/budget Akademiska C-län jan-nov 2012 för de största MDC-grupperna 6,0 Procentuell avvikelse 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0 0,8-4,6-0,6-2,4-0,4-5,6 0,3 3,8 Totalt inkl ej drg-satta Nervsystemet Matsmältningsorganen Cirkulationsorganen Psykiska sjukdomar Andningsorganen Muskler, skelett och bindväv Graviditet, förlossning -8,0 De stora MDC-grupperna Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,9 procent jämfört med I samband med löneutbetalningen i november är löneöversyn 2012 klar. Förändringen av timlönekostnaden bedöms vara på en rimlig nivå med hänsyn till löneöversyn och de personalstrukturförändringar som har skett. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en ökning med 165 årsarbetare vid en jämförelse mellan ackumulerat utfall januari till och med november i år med samma period i fjol. Ökningen motsvarar 2 procent. Kollektivtrafikförvaltningen, KTF har tillkommit 2012 med ett genomsnittligt antal årsarbetare på 60 till och med november. Årsprognosen för kostnaderna för inhyrd personal ligger kvar på 68 miljoner kronor sedan föregående månad, summerat för Akademiska, Lasarettet i Enköping och Primärvården. År 2011 var utfallet för dessa förvaltningar 60 miljoner kronor. Jämfört med 2011 prognostiserar Akademiska en minskning av kostnaderna i år. Enligt Akademiskas månadsrapport uppskattas minskningen motsvara knappt 3 årsarbetare hittills i år. Bristen på läkare inom psykiatrin är fortsatt stor i kombination med ett ökat vårdbehov och en åtgärd har varit att utöka antalet ST-block. Psykiatridivisionens mål är att hösten 2013 klara sig utan hyrläkare vid normal verksamhet. Vid Lasarettet i Enköping motsvarar inhyrd personal cirka åtta årsarbetare per månad. Det är en ökning och beror bland annat på svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specialistområden. Vid Primärvården ökar kostnaderna för inhyrd personal då det är ett fortsatt besvärligt rekryteringsläge när det gäller specialister inom allmänmedicin. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är efter november knappt 4,5 procent vilket är något lägre jämfört med helår Landstingets mål 2012 är att den totala sjukfrånvaron är högst 4,5 procent. Sjukfrånvaron

14 5 (7) varierar över året och har de senaste åren varit högre under våren. I diagrammet visas utfallet under löpande år för Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer ligger kvar på 2,5 procent och är i nivå med Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar är på 1,2 procent och är på samma nivå som 2011, efter att ha legat betydligt högre under våren på grund av influensa och vinterkräksjuka. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 47,5 miljoner kronor efter november och det är 2,3 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på cirka 5 procent. Diagram 3: Utvecklingen av total sjukfrånvaro Uppföljning total sjukfrånvaro 2012, LUL mål 4,5 % 5,0 Procent 4,5 4,0 3,5 3,0 Ack jan Ack febr Ack mars Ack april Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug Ack sept Ack okt Ack nov Årsutfall År 2010 År 2011 År 2012

15 Bilagor Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter (7) Not

16 Nettokostnad och resultat per förvaltning, nämnd och styrelse Nettokostn bokslut 2011 Nettokostn budget 2012 Nettokostn prognos (7) Förgående prognos 2012 Resultat Budget Prognos Förvaltning, tkr Hälso och sjukvårdsstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Summa hälso och sjukvård Kulturnämnden, Kultur i länet Varuförsörjningsnämnden Landstingsservice Kollektivtrafikförvaltningen Landstingets resurscentrum Centrala funktioner Summa förvaltningar, nämnd och styrelse Finansförvaltningen Summa Landstinget i Uppsala län

17 1 (7) Månadsrapport (201211) Akademiska sjukhuset

18 Månadsrapport Ekonomi Det prognostiserade årsresultatet om -202 miljoner kronor ligger fast. Vi ser dock vissa förändring mellan intäkts- och kostnadsraderna men ser ingen anledning att förändra årsprognosen Den lämnade årsprognosen visar på ett fortsatt underskott på 70 miljoner kronor mot budget. Årsprognosen bygger på en analys av utvecklingen av sjukhusets totala ekonomi och divisionernas bedömningar i oktoberrapporten. Till det underskottet kommer 32 miljoner kronor för återbetalning av den målrelaterade ersättningen från år Sammanlagt redovisas även fortsättningsvis ett underskott på 202 miljoner kronor varav 100 miljoner kronor är tillåtet och därmed budgeterat. C-länsvården, mätt i DRG-poäng, är i perioden 0,8 procent över beställningen, exklusive produktionen inom vårdval. Riks- och regionintäkterna ligger fortfarande under budget men kompenseras delvis av ökade externa intäkter. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader /-0 Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Intäkterna redovisar ett positivt resultat i årsprognos på 7 miljoner kronor. Riks- och regionintäkterna avviker negativt med 44 miljoner kronor vilket förklaras av en lägre produktion än planerat samt försening av dagkirurgiska projektet (10 miljoner kronor). Övriga intäkter avviker positivt med 39 miljoner kronor. Det är framför allt försäljningen av tjänster såsom medicinsk service och IT som ökar. -Personalkostnadsprognosen är i nivå med budget. -Omkostnadernas årsprognos uppgår till minus 73 miljoner kronor. Avviker gör, köpt vård, medicinsk service, medicinskt material och övriga kostnader såsom sjukresor och förbrukningsinventarier. Det vill säga kostnadsposter som följer produktionsutvecklingen så som ökat antal operationer. Kostnadsökningar ses även för programvaror, licenser och övriga tjänster inom IT. -Finansieringen avviker negativt med 35 miljoner kronor, vilket främst förklaras av återbetalning av målrelaterad ersättning från 2011 och bedömning att den målrelaterade ersättningen 2012, avseende kömiljardsmålet som betalas ut per månad, inte kommer att uppnås fullt ut vad gäller behandling. Detta balanseras upp något av den positiva prognosen för den finansiella nettokostnaden års underskott belastas inte med internränta vilket ger en positiv effekt. För 2012 har en investeringsram för medicinteknisk utrustning på 249 miljoner kronor beviljats, varav drygt 39 miljoner kronor avser beviljade medel för IT. Merparten av resterade beviljade medel, exklusive psykiatrins hus, hänför sig till ersättningsutrustning. Utfallet hittills i år uppgår till 114 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner mer än samma period Flera stora upphandlingar har slutförts: CT-utrustning, 5 mnkr Två ambulanser, 3 mnkr IT-utrustning, 6 mnkr Interventionsutrustning Utrustning till centraloperation, 1,3 mnkr Utrustning till strålbehandlingen, 1,4 mnkr Utrustning till anestesin, 1 mnkr Utrustning till neurokirurgen, 1,4 mnkr Konventionell röntgen, 2,4 mnkr Intervention anläggningar, 3,9 mnkr 1 Ambulans, 1,8 mnkr Luftburen intensivvård, 1,2 mnkr 95F, 2,3 mnkr Prognosen för året avseende investeringarna uppgår till 130 miljoner kronor varav 20 2 (7)

19 3 (7) miljoner kronor för IT-utrustning, vilket är 119 miljoner kronor lägre än beviljad ram. Utfallet i kostnadsanpassningsprogrammet är efter oktober 33 miljoner kronor lägre än plan vilket är en försämring jämfört med föregående månad. Efter september skulle åtgärder för 140 miljoner kronor har gett effekt men utfallet är 107 miljoner kronor. Avvikelserna härrör sig huvudsakligen till att åtgärder för att öka intäkterna från riksoch region inte fallit ut i den omfattning som var planerad. Avvikelsen efter oktober har nu ökat från -11 mnkr i september till 21 miljoner kronor i oktober. Planerade åtgärder för att minska personalkostnaderna börjar i större omfattning ge effekt, -8 miljoner kronor under oktober, men vi når ändå inte upp till planerad nivå. I september prognostiserade divisionerna att utfallet av samtliga åtgärder (intäkter, omkostnader, personalkostnader) i år skulle ge effekter om 153 miljoner kronor. Produktion Förändr Exkl vårdval % Totalkostnad per producerad DRG 1,3% Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 1,2% Vårdtillfällen DRG utfall/beställning 0,6% Vårdtillfällen antal utfall/beställning -2,1% Läkarbesök DRG utfall/beställning 1,1% Läkarbesök antal utfall/beställning 0,3% Övriga besök antal utfall/beställning 0,2% Produktionen för C-länsvården ligger till och med november 0,8 procent över beställning för DRG. Övriga besök ligger över beställningen med 0,2 procent. Produktionsutfallet är då justerat för de verksamheter som ingår i vårdvalet. Utfallet per MDC varierar dock kraftigt mellan de olika MDC:na. På sjukhusnivå ökar det egna länets slutenvård inom den elektiva vården medan den akuta minskar. Det är framför allt kvinnosjukvården, ortopedi och kirurgi som ökar. den akuta ligger mer still. Detta beror delvis på arbetet med kösatsningar inom beslutade områden som delvis inte ryms inom beställningen. Ökningarna återfinns bland annat inom gynekologi, onkologi och barnkirurgi jämfört med samma period föregående år. Vidare ser vi att ökningen av läkarbesök återfinns inom den elektiva dagsjukvården som ökar (4,9 procent). Ökningen återfinns inom ögonsjukdomar, kvinnosjukvården samt öron-, näs- och halssjukdomar. Slutenvården avseende riks- och regionpatienter har minskat under inledningen av hösten och ligger nu -1,0 procent jämfört mot föregående år. Det är MTh-divisionen som minskar kraftigt (-6,3 procent) medan övriga divisioner ökar eller är oförändrade. Inom MTh är det framför allt onkologi, onkologisk endokrinologi och specialmedicin som tappar. Framför allt minskar Dalarna sin inremittering till onkologi, specialmedicin och thoraxmedicin. De verksamhetsområden som ökar kraftigt är neurokirurgin, urologi och infektionssjukdomar. Läkarbesök riks- och region ligger i princip stilla mellan åren medan dagsjukvården har ökat med 3,8 procent. Även här är det den akuta vården som minskar och den elektiva som ökar. Ökningen återfinns framför allt inom handkirurgi och onkologisk endokrinologi. Akademiska sjukhuset har en intäktsbudget på miljoner kronor för riks- och regionvård vilket motsvarar en ökning med 8 procent jämfört mot år 2011, inklusive 2,7 procent för indexuppräkning. Med hänsyn till volymminskningen är novemberprognosen att sjukhuset inte kommer att nå upp till budget utan ett underskott om 44 miljoner kronor prognostiseras. Hittills har drygt 84 procent av intäktsbudgeten uppnåtts, vilket utgör miljoner kronor. Antalet läkarbesök ökar med 0,3 procent mot beställningen. Även för läkarbesöken är det den elektiva vården som ökar medan

20 4 (7) Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 2,88 % 88 1,6 % 4,6 % 0,09 29 mnkr 29 mnkr Timlönekostnaden för 2012 är enligt plan. Förändringen är en effekt av 2012 och 2011 års lönerevision i kombination med strukturella förändringar Antal årsarbetare har ökat med i genomsnitt 88 jämfört med samma period Det är en minskning med 2 årsarbetare jämfört med oktober månad. Detta förklaras av; -1 årsarbetare; externfinansierad verksamhet inklusive driftprojekt och ALF - verksamhet. (jmf.0 årsarbetare i oktober) -7 årsarbetare; verksamhet som förts över till annan vårdgivare som psykiatrin i Norduppland, geriatriken i Östhammar och omorganisation av kortvårdskirurgen (jmf. -8 årsarbetare i oktober) 14 årsarbetare; övertagande av GE Healthcares personal till PET centrum (jmf 15 årsarbetare i oktober) 116 årsarbetare; effekter av beslutade verksamhetsförändringar omorganisationer och kvalitetsförbättringar såsom akutsjukvårdens intermediäravdelning, införande av barnintensivvårdsavdelning, neurokirurgens intermediärvårdsavdelning, psykiatrins hus, (jmf 116 årsarbetare i oktober) Personalstrukturen till och med november är förändrad jämfört med föregående år. Andelen sjuksköterskor och undersköterskor ökar som en effekt av i huvudsak planerade verksamhetsförändringar. Samma problem som tidigare kvarstår för sjukhuset med brist på specialistsjuksköterskor samt specialistläkare inom vissa specialiteter. Bristerna inom dessa yrkesgrupper har fått effekten att sjukhuset inte kan producera elektiv vård i den omfattning som planerats. Sjukhuset ser ökade svårigheter att även rekrytera grundutbildade sjuksköterskor. Samtidigt har några verksamhetsområden hög personalomsättning med höga kostnader för inskolning och extratid som följd. Sjukfrånvaron är 4,6 procent till och med november månad vilket är 0,09 procentenheter högre än samma period förra året. Sjukfrånvaron har dock minskat något de två senaste månaderna. En effekt av den ökande sjukfrånvaron är att sjukhuset har fått en ökad sjuklönekostnad på 1,1 miljoner kronor jämfört med samma period förra året. Den ökande sjukfrånvaron motsvarar en minskad närvarotid med 10 årsarbetare. Beroende på hur influensan och caliciviruset slår i december så förväntas sjukhuset inte uppnå målet på en sjukfrånvaronivå på 4,5 procent utan ligga runt 4,8 procent vid årets slut. Kostnaderna för inhyrd personal är till november månad 26,5 miljoner kronor vilket är 4,7 miljoner kronor lägre än föregående år. Inväxling av hyrläkare uppskattas hittills i år vara knappt 3 årsarbetare. Sjukhuset beräknar köpa tjänster i enlighet med budget för Bristen på läkare inom psykiatrin är fortsatt stor i kombination med ett ökat vårdbehov. Psykiatridivisionens mål är att hösten 2013 klara sig utan hyrläkare vid normal verksamhet. Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionsuppföljning

21 5 (7) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Akademiska sjukhuset tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS ) Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter ) Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård ) Läkemedel Medicinsk service ) Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material ) Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader ) Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar ) Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad ) Landstingsanslag Fast ersättning från HSS ) Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning ) Försäljning av fastigheter Noter avser kommentarer till prognosen: 1) HSS fattade i maj beslut om medel motsvarande 14,7 mnkr för att korta köerna. 2) Prognosen är justerad p g a lägre volym än planerat samt försening av dagkirurgiska projektet. 3) Intäkter från försäljning av medicinsk service, IT tjänster och utskrivningsklara patienter ökar mer än planerat. Inflödet av intäkter till driftprojekt ökar. 4) Kostnadsnivån för köpt vård är i paritet med föregående år men förväntad kostnadsminskning har uteblivit. 5) Köpt medicinsk service, analyser som inte hanteras inom sjukhuset, ökar inom alla divisioner. 6) Ökade kostnader kopplad till framför allt hög produktion inom neurokirurgen. 7) Ökade kostnader för sjukresor och förbrukningsinventarier. Även kostnader för programvaror, licenser och övriga tjänster inom IT ökar. 8) Lägre avskrivningskostnader än planerat p g a senareläggning av utrusningsinköp. 9) Internräntan har justerats mot nedskrivning av underskottet. 10) Avvikelsen motsvarar den del av 10 % målrelaterad ersättning som inte bedöms kunna uppnås under 2012 samt 32 mnkr i återbetald målrelaterad ersättning ) Prognosen bygger på en bedömning av vad som kommer att investeras under året. Av årsprognosen avser beviljade medel för IT 20 mnkr. Not

22 6 (7) 3) Övriga intäkter Utfall Utfall Helår Alf medel Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader Utfall Utfall Helår Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Lokal- och fastighetskostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi med mera Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resekostnader Information oc h PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader Förlust vid avyttring och utrangering av anläggningstillgångar

23 7 (7) MÅNADSRAPPORT PRODUKTIONSUPPFÖLJNING SJUKHUS: Akademiska sjukhuset DRG Vtf DRG Vtf DRG Vtf Vtf Vtf Vtf DRG Lb DRG Lb DRG Lb Lb Lb Lb Övr bes Övr bes Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period acc ÅR OCH MÅNAD: nov 2012 budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget utfall Totalt ,6% ,1% ,1% ,3% Årsbudget Andel av överenskom prod i VAL ,6% 92,2% 91,6% 89,8% 91,9% 92,9% 91,9% 92,2% 92,2% 92,4% Ej grupperade A01 Sjukdomar i nervsystemet ,8% ,3% ,8% ,3% B02 Sjukdomar i öga och närliggande organ ,9% ,9% ,2% ,1% C03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals ,0% ,6% ,6% ,0% D04 Andningsorganens sjukdomar ,5% ,5% ,0% ,4% E05 Cirkulationsorganens sjukdomar ,3% ,6% ,5% ,6% F06 Matsmältningsorganens sjukdomar ,5% ,1% ,8% ,8% G07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkört ,9% ,0% ,1% ,2% H08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv ,6% ,4% ,0% ,8% J09 Sjukdomar i hud och underhud ,6% ,5% ,5% ,4% K30 Bröstkörtelsjukdomar ,1% ,2% ,5% ,2% L10 Hormonella sjukdomar, ämnesomsättnings- o ,3% ,9% ,3% ,2% M11 Sjukdomar i njure och urinvägar ,9% ,9% ,9% ,4% N12 Sjukdomar i manliga könsorgan ,2% ,2% ,5% ,2% O13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan ,6% ,2% ,7% ,5% P14 Graviditet, förlossning och barnsängstid ,3% ,5% ,8% ,2% Q15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd ,3% ,4% ,4% ,3% R16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbninga ,0% ,5% ,6% ,9% R17 Sjukdomar i blodbildande organ och icke spec ,2% ,3% ,5% ,3% S18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV ,1% ,2% ,4% ,7% T19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och ,8% ,0% ,5% ,0% U21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter ,6% ,4% ,3% ,0% U24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårsk ,5% ,2% ,5% ,5% V22 Brännskador ,4% ,8% ,4% ,7% W23 Andra och ospecificerade hälsoproblem ,5% ,1% ,6% ,8% X40 MDC-övergripande problem i öppenvård ,5% ,5% Y50 Vårdgivarberoende grupper i öppenvård Z99 Ospecifik eller felaktig information ,4% ,9% ,1% 97 DRGkod EjDRG DAT KB KIR NEURO OTM PSYK KFE

24 1 (3) Månadsrapporten 2012 Folktandvården Medborgare och kund Mål: Minska köer - Max 3 mån väntetid för att komma till vård för alla patienter Under senaste året har vi arbetat intensivt med att minska väntetiderna till specialisttandvården. Kötiden för oprioriterade remisser har minskat inom flera områden, men är fortfarande avsevärt längre än 3 månader för några specialiteter. Akuta patienter får alltid tid inom några dagar. Kötid för oprioriterade remisser november 2012: Specialitet Kötid som längst Maj 2012 Kötid som längst nov 2012 Bettfysiologi 13 mån 7 mån Endodonti 19 mån 18 mån Parodontologi 2 mån 1 mån Protetik 17 mån 12 mån Pedodonti 4 mån 3 mån Tandregleringen 3 mån 3 mån Uppsala Tandregleringen 1-2 mån 1 mån Enköping Psykologbehandling 1-2 mån 1 mån tandvårdsrädda Narkostandvård 6 mån 4 mån Köerna till narkostandvård är helt beroende på att tandvården inte tilldelas tillräckliga narkosresurser av Akademiska sjukhuset. Samtliga patienter i narkoskö för att få tandvård är prioriterade patienter. Arbetet med att korta kötiderna pågår under Ekonomi Det ekonomiska utfallet för perioden är positivt och överstiger vår periodiserade budget med 4 mkr trots att vi inte uppnår våra budgeterade intäkter. Det finns ett tydligt samband mellan minskade intäkter och minskade kostnader. De lägre personalkostnaderna beror till viss del på det minskade antalet årsarbetare. Med mindre personal är även övriga kostnader lägre än budget. Folktandvården behåller sin resultatprognos på 8,5 mkr. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat +5 +8,5 +3,6 Verks intäkter Personalkostnader ,5 Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad ,6 Fast ersättning Rörlig ersättning Övrigt Finansiering Produktion Produktionen har ökat både i förhållande till närvarotid och räknat i avslutade behandlingar. Att den ökade produktionen inte speglas i ökade intäkter beror till stor del på en förändring av åtgärdsmix, dvs en minskning av större/komplicerade behandlingar till förmån för enklare och billigare behandlingar. Även antalet tecknade Frisktandvårdsavtal har haft en positiv utveckling under året och har ökat med stycken. Folktandvården Förändr % Allmäntandvård och sjukhustandvård 5,8 % Frisktandvårdsavtal 9,1 % Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 2,39 % - 7-1,7 % 3,9 % - 0,36 0,13 mnkr 0 mnkr Årsarbetare Antal årsarbetare för perioden uppgick till 375. Det är en procentuell minskning med 1,7 % från föregående år. Minskningen kan förklaras av avvaktan med ersättningsrekry-

25 2 (3) teringar och anpassning av personal utifrån behov. Det är främst yrkeskategorin tandsköterskor som minskat från 187 till idag 182 årsarbetare. Timlönekostnader Folktandvårdens timlönekostnad uppgick för perioden till 193,95 vilket kan jämföras med 2011, då timlönekostnaden uppgick till 189,42. Den procentuella ökningen är 2,39. Sjukfrånvaron Folktandvårdens totala sjuktal för perioden uppgick till 3,90 %. Det innebär en minskning med 0,36 procentenheter. Målet för 2012 är 4,3 %. Den korta sjukfrånvaron uppgick till 1,41 och har minskat marginellt från förra året med 0,1 procentenheter. Långtidsjukfrånvaron för perioden har minskat med 0,17 procentenheter och uppgick till 1,66 %. Tandläkare är den grupp med högst totalsjukfrånvaro med 4,57 % (förutom administrativ personal, som är en liten grupp). Sjukfrånvaron för gruppen tandhygienister har minskat från föregående år från 5,28 % till 2,94 %. Inhyrd personal Under en begränsad period kommer vi att ta in inhyrd personal (en tidigare pensionerad medarbetare) vid vår Tandregleringsklinik i Enköping i avvaktan på en nyanställning pga pensionsavgång. Bilagor 1. Årsprognos

26 3 (3) Bilaga 1 Årsprognos Folktandvården Årsprognos Folktandvården tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

27 1 (6) Habilitering och hjälpmedel Månadsrapport november-2012.

28 Månadsrapporten 2012 Medborgare och kund Mål: 90 % av alla ansökningar och uppdrag är verkställda inom ramen för vårdgarantin. Samtliga enheter inom Habilitering och hjälpmedel uppfyller målet. Den statliga förstärkta vårdgarantin omfattar barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Första besök till habiliteringen ska ske inom 30 dagar. Efter beslut om behandling ska insats påbörjas inom ytterligare 30 dagar. Vi uppfyller idag den förstärkta vårdgarantin. Ekonomi Förvaltningen redovisar även i novembers prognos ett underskott på 1 miljon kronor för år En fortsatt ökning under senare del av året av hjälpmedelskostnaderna i förhållande till år 2011 och budgeterat belopp 2012 bidrar till underskottet. De ökade kostnaderna ger en årsprognos på ca 2,5 miljoner mer än budgeterat belopp för hjälpmedel. En del av underskottet kommer dock att täckas av lägre lönekostnader än vad som har budgeterats. Förvaltningen kommer inte att kunna få ner underskottet ytterligare under december månad. I alla tabeller, förutom produktion, redovisas även den primära audionommottagningen. Produktion Habilitering och hjälpmedel Produktionen t o m oktober visar på små förändringar jämfört med september. Från 1 november 2011 består hörcentralens produktion endast av den fördjupade hörselrehabiliteringen. Det innebär att förändringen mellan åren inte är relevant. Hörcentralen har därför tillsvidare tagits bort från tabellen nedan. I redovisningen ingår även telefonrådgivning. Habilitering och hjälpmedel Förändr % Hab besök 0,2% SynC besök 31% HjälpmedelsC 1,4% Tolkcentralen 10% Medarbetare Tabell: Timlönekostnad proc. förändring jfr föreg. år Utv. av årsarbetare jfr samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jfr föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jfr årsbudget 2,96% 4 1,9% 4,02% -0,17% - Det är ingen större förändring av den totala sjukfrånvaron. Huvuddelen av långtidssjukskrivningarna är att hänföra till icke arbetsrelaterade sjukdomar. Timlönekostnaderna har ökat i jämförelse med föregående månad p.g.a. utbetalning av retroaktiv löneökning. 2 (6) Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter 15,7 16,3 0,7 Personalkostnader ,8 2,2 Övr kostn (inkl avskr) ,1-4,1 Nettokostnad -171,3-172,6-1,3 Fast ersättning 171,6 171,6 0 Övrigt -0,3-0,0 0,3 Finansiering 171,3 171,6 0,3

29 3 (6) Bilagor 1. Årsprognos 2. Dispansansökningar 3. Närvarotid

30 4 (6) BILAGA 1. Årsprognos Habilitering och hjälpmedel tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter

31 5 (6) Dispenser januari - nov 2012 Tillsvidareanställda Not Tidsbegränsade Not Personalkategori Ackumulerat antal sökta dispenser Ackumulerat antal beviljade dispenser Ackumulerat antal sökta dispenser Ackumulerat antal beviljade dispenser Sjukvårdspersonal varav läkare Administrativ personal varav chefer 2 2 Övriga Summa

32 6 (6) Bilaga 3 MÅNAD 2012 UPPFÖLJNING AV NÄRVAROTID MÄTT I ÅRSARBETARE 1 Tabellen visar genomsnittligt utfall för antalet årsarbetare hittills i år jämfört med samma period föregående år. Totala antalet årsarbetare är uppdelat på månadsanställda, timanställda, extratid (arbetad jour och beredskap, övertid) och uttag av kompensationsledighet. Samtliga redovisas i årsarbetare och förändringen är i jämförelse med samma period föregående år. I tabellen på yrkesgrupp redovisas endast större och/eller viktiga förändringar av antal årsarbetare mellan åren. Totalt antal årsarbetare Genomsnitt antal årsarbetare 2011 Genomsnitt antal årsarbetare 2012 Förändr i antal Proc förändr VARAV Månanst 2012 Förändr månanst Timanst 2012 Förändr timanst Extratid 2012 Förändr extratid Komputtag 2012 Förändr Komp uttag Totalt exempel Varav urval på yrkesgrupp: 1 Definition årsarbetare: Definieras enligt rapporterad tid per lönemånad omvandlad till årsarbetare. Rapporterad tid är summan av arbetad tid inklusive extratid. Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro m fl) är borträknad. På årsbasis divideras summan av arbetad tid med årsarbetstiden (1 980 timmar) vilket ger antal årsarbetare. Måttet bygger på 165 timmar i månaden enligt SKL.

33 1 (5) Månadsrapport Lasarettet i Enköping

34 2 (5) Månadsrapporten 2012 Ekonomi Lasarettet prognostiserar ett årsutfall på minus 10 miljoner kronor vilket är en försämring med 1,5 miljoner kronor jämfört med föregående månadsrapport. Avvikelsen förklaras främst av höga kostnader för inhyrd personal, medicinsk service, medicinskt material samt intäktsbortfall för målrelaterad ersättning. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Verksamhetens intäkter Riks- och regionvårdsintäkterna beräknas understiga budget med 7,7 miljoner kronor vilket förklaras av den intensiva satsning på kökortning som lasarettet medverkar i. De extra beställningarna på 140 protesoperationer och 300 koloskopier innebär 9,5 miljoner kronor i ökad rörlig ersättning. Ytterligare kökortningsinsatser är utförda och planerade vilket beräknas generera 3,9 miljoner kronor. Personalkostnader inkl. inhyrd personal Föregående års trend med höga kostnader för inhyrd personal fortsätter. Kostnaden, som prognostiseras uppgå till 15,1 miljoner kronor, är obudgeterad och ska rymmas inom ordinarie personalbudget vilket inte kommer att vara möjligt Prognosen visar att personalkostnader inklusive inhyrd personal kommer att överstiga budget med 9,6 miljoner kronor varav 2,7 miljoner kronor är att hänföra till ökad produktion utöver budgeterat. Övrig kostnadsökning är framförallt en konsekvens av svårigheten att rekrytera läkare med specialistkompetens. Även en hög intern personalomsättning bland sjuksköterskor och en ökad sjukfrånvaro bland läkargruppen påverkar utfallet negativt i form av höga kostnader för introduktioner och inhyrd personal. Alternativet att reducera kostnaden för hyrpersonal skulle innebära en risk för såväl akutvården som negativa konsekvenser avseende kösituationen och produktionsmålen i landstinget. Övriga patientrelaterade kostnader Medicinskt material ligger i perioden 1,6 miljoner kronor över budget varav kostnaden för protesimplantat överstiger budget med 850 tusen kronor med anledning av ökat protesuppdrag. Medicinsk service ligger i perioden 3,8 miljoner kronor över budget och med ett beräknat årsutfall på 4,1 miljoner kronor över budget. Det kan delvis förklaras av den höga produktionstakt som föreligger i och med årets tilläggsbeställningar. Under november månad producerades 33 DRG över lagd beställning. Kostnaden för medicinsk service ligger i genomsnitt 31 procent högre både i oktober och i november jämfört med tidigare månader i år. Åtgärderna i syfte att reducera kostnaderna för medicinsk service och läkemedel har ännu inte realiserats delvis på grund av ökad produktion. Till viss del motverkas dessa kostnadsökningar av lägre avskrivningskostnader på grund av fördröjda upphandlingar. Målrelaterad ersättning Lasarettet nådde inte målet på ett antal områden för målrelaterad ersättning De områden som inte var kända vid bokslutet 2011 belastar årets resultat med 700 tusen kronor. För 2012 års målrelaterade ersättning prognostiseras ett inkomstbortfall med 1,4 miljoner kronor fördelat på 500 tusen kronor för bristande följsamhet till hygienrutiner samt 900 tusen kronor för kömiljardsmålet. Fast ersättning från HSS beräknas sammantaget understiga budget med 2,1 miljoner kronor. Produktion Nyckeltalen i nedanstående tabell är i förhållande till motsvarande period föregående år. Produktionstalen är i förhållande till grundbeställning.

35 3 (5) Lasarettet i Enköping Förändr % Totalkostnad per producerad DRG 3,3 % Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 0,3 % Vårdtillfällen DRG utfall/beställning 5,6 % Vårdtillfällen antal utfall/beställning 3,7 % Läkarbesök DRG utfall/beställning 7,3 % Läkarbesök antal utfall/beställning 4,5 % Övriga besök antal utfall/beställning 10,8 % Totalkostnad per producerad DRG ligger 3,3 procent högre än motsvarande period föregående år. Ökningen förklaras delvis av den nystartade Närvårdsavdelningen där DRG-vikten är låg. Produktionstakten för C-länsvård på lasarettet ligger över periodiserad budget främst med anledning av den beslutade kökortningsinsatsen. Vid inkluderande av höjd produktionsvolym till följd av kökortningsinsatser ligger produktionstakten för DRG slutenvård 3 DRG över periodiserad produktionsbudget. Antal vårdtillfällen är 48 fler än periodiserad planering. Öppenvård ligger över periodiserad produktionsbudget med 44 DRG och 186 läkarbesök fler övriga besök har genomförts jämfört med periodiserad produktionsbudget. I utfallet för övriga besök ingår vårdval med 1498 besök. Produktionen vid Kirurgiskt centrum ligger, inom öppenvården över periodiserad beställning, vilket är i enlighet med det utökade uppdraget. Inkluderas utökat uppdrag ligger överproduktionen på 68 DRG och 334 besök. Slutenvården ligger 20 DRG och 29 vårdtillfällen lägre än utökad produktionsplanering. Efter elva månader har operationer genomförts. 597 protesoperationer har utförts varav 10 stycken bilaterala. Kirurgiskt centrum planerar för att minst 665 patienter ska få hjälp med en ny protes under För Medicinskt centrum har slutenvårdens tidigare överproduktion avtagit, men ligger fortfarande över periodiserad beställning med 23 DRG och 77 vårdtillfällen. Även öppenvårdsproduktionen har avtagit och Medicinskt centrum ligger 24 DRG under utökad produktionsbudget och 148 färre läkarbesök genomförts jämfört med periodiserad beställning. Prognosen är att tilläggsbeställningen på 300 koloskopier ska utföras som planerat förutsatt att remissflödet sker enligt överenskommet. Övriga besök på akutmottagningen har ökat och ligger 97 besök över periodiserad produktionsbeställning. Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år 2,5 % Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring 5,3 % Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år 0,3 % Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 15,1 mnkr 15,1 mnkr Ökningen av timlönekostnaden från 206,3 till 211,5 beror på ökade kostnader som en följd av löneöversynen samt på att lönenivån för nyrekryterad personal i vissa yrkesgrupper är högre än för befintlig. Att ökningen av timlönekostnaden ändå är relativt måttlig beror på att kostnaden för hyrläkare inte ingår i nyckeltalet. Närvarotiden mätt i årsarbetare har ökat från 397 till 418 jämfört med föregående år, vilket ger en ökning på 5,3 procent. Ökningen beror framförallt på det utökade uppdraget inom kirurgin samt bemanning av den nya Närvårdsavdelningen. Det är gruppen sjuksköterskor som står för den största ökningen. Närvarotiden för hyrpersonal motsvarar ytterligare drygt åtta årsarbetare per månad. Hittills i år har sjukfrånvaron ökat något och ligger på 4,8 procent. Den ökade sjukfrånvaron beror framförallt på en ökning av långtidssjukfrånvaron och här kan vi se att yrkesgruppen överläkare är den grupp som står för den största ökningen, från totalt 2,7 procent till totalt 5,9 procent, vilket ytterligare förklarar behovet av hyrläkare under perioden. Produktionen är fortsatt hög och har inte märkbart påverkats av sjukfrånvaron. Bemanningen har klarats med hjälp av hyrpersonal, vikarier och övertidsarbete. Den negativa utvecklingen med ökad sjukfrånvaro har stannat av, men mot bakgrund av att flertalet av våra befintliga långtidssjukskrivningar har diagnoser där rehabiliteringsåtgärder inte bedöms kunna påskynda tillfrisknandet, är vår bedömning att det

36 4 (5) kommer att bli svårt att nå lasarettets mål på 4,4 procent. Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 9,7 procent högre än för motsvarande period Ökningen beror dels på det utökade uppdraget, men också på att sjuklönekostnaden och kostnaden för övertid har ökat markant. Kostnaderna för inhyrd personal är 14 miljoner kronor, vilket är 4,9 miljoner kronor högre än för samma period föregående år. Ökningen beror framför allt på svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specialistområden. Sjukhuschef Thomas Ericson Bilagor 1. Årsprognos

37 5 (5) BILAGA 1 Årsprognos Lasarettet i Enköping tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS ) Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter ) Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare ) Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal ) Köpt vård Läkemedel Medicinsk service ) Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar ) Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS ) Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter ) Ökad C-länsproduktion kökortningsinsatser 2). Minskad utomlänsvård med anledning av kökortning C-länsvård 3) 300 st koloskopier budgeterad som övrig intäkt, utfall rörlig ersättning 4) Vakanta läkartjänster 5) Utökad produktion samt kvarstående brist på läkare med specialistkompetens 6) Ökad produktion samt ej genomförda kostnadsreduceringar 7) Lägre avskrivningskostnader på grund av fördröjda upphandlingar 8) Målrelaterad ersättning ,0 mkr, ,1 mkr

38 1 (9) Månadsrapport Landstingsservice

39 2 (9) Månadsrapporten 2012 Medborgare och kund Mål; Återrapportering av arbetet med genomförande av Prio 1 åtgärder. Alla kontrastmarkeringar i trappor och på dörrar är klara, vilket omfattar 450 av totalt 520 åtgärder för Återstår flytt av styrutrustning för automatiska dörrar. Alla Prio 1 åtgärder bedöms bli klara under Ekonomi Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2012 som innebär ett underskott på en miljon kronor, vilket är lika med föregående månadsrapport. Prognosen för 2012 är 19 miljoner kronor bättre än budget och 14 miljoner kronor bättre än föregående års utfall. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Rörlig ersättning Övrigt Finansiering Avvikelsen på 19 miljoner kronor kan främst hänföras till ökade hyresintäkter, lägre kostnader för köpta tjänster och material, lägre kostnader för energi samt lägre kostnader för avskrivningar och räntor. Eventuell kundförlust avseende MedPro i Bålsta är reserverad med 3 miljoner kronor. Landstingsservice driver idag en verksamhet som totalt sett är underfinansierad, vilket syns allra tydligast inom fastighetsverksamheten där drygt 12 miljoner kronor av det totalt prognostiserade underskottet redovisas. Detta uppvägs till stor del av ett överskott på 11 miljoner kronor från övrig verksamhet. Detta förhållande har gällt under ett flertal år, men har i takt med ökande kapitalkostnader, en relativt hög nivå av tomställda fastigheter, ökande energikostnader etc. nått ett läge då genomförda och pågående kostnadseffektiviseringar inte räcker till för att nå ett över tid balanserat resultat. Effekten av ovan beskrivna obalans är att lokaler och tjänster inte erbjuds landstingsinterna kunder till självkostnadspris, varken avseende fastighetsverksamheten (subvention) eller serviceverksamheten (överpris). Produktion Mål; Återrapportering av tiden från att hyresgäst formellt meddelat minskat behov av del av lokal till tekniskt besked från Landstingsservice till LLK. Finns f n inget särskilt ärende att rapportera om för Mål; Återrapportering av arbetet med att genomföra årets planerade underhållsåtgärder. Åtgärder och aktiviteter enligt plan följer uppsatta tidplaner. Landstingsservice har genomfört 65 % av de planerade åtgärderna per november Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 4,1 % ,6 % 4,30 % - 0,31 0 mnkr 0 mnkr Närvarotiden motsvarar 209 årsarbetare per november 2012, jämfört med samma period förra året som då var 219. Antalet årsarbetare har minskat med 10 jämfört med samma period förra året. Administratörer har minskat med 14 och tekniker med en, medan handläggare har ökat med fyra och ingenjörer med tre. Minskningen av administratörer beror på outsourcing av televäxeln och tryckeriet. Ökningen av handläggare beror på överfö-

40 3 (9) ring av medarbetare från Akademiska sjukhuset till Landstingsservice. Personalstrukturen är under pågående förändring på grund av pensionsavgångar och outsourcing av verksamheter. Kompetensnivån är föremål för prövning vid varje avgång, kraven på kompetens kan komma att höjas för att anpassas till den tekniska utvecklingen. Timlönekostnaden uppgår till 181,59 per november 2012, vilket är en ökning med 4,10 procent jämfört med föregående år. Timlönekostnadens ökning beror på att antalet ingenjörer och handläggare ökat, och att de har en högre lönenivå jämfört med administratörer och tekniker. Ökningen är enligt plan. Förvaltningens personalkostnader kommer att minska under året på grund av outsourcing av verksamheter. Personalkostnaderna är föremål för ständig granskning. Inhyrning av personal förekommer inte. Förvaltningens mål för sjukfrånvaron är 4,60 procent för Utfallet per november uppgår till 4,30 procent. Föregående års sjukfrånvaro var 4,61. Den längre sjukfrånvaron, 60 dagar och mer är 2,54 procent vilket är en smärre minskning. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar uppgår till 1,35 procent, vilket är en smärre minskning. Administratörer har det högsta sjuktalet 7,51 procent medan ingenjörer har 5,66 procent, tekniker 4,89 procent, vaktmästare 2,97 procent och handläggare 0,80 procent. Kvinnor har det högsta sjuktalet 9,63 procent. Förvaltningen arbetar aktivt med tidig rehabilitering och ett nära samarbete med företagshälsovården samt Friskhuset. Bilagor 1. Årsprognos 2. Uppdelning av resultat mellan fastigheter och övrig verksamhet Thord Hägg Förvaltningsdirektör

41 4 (9) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Landstingsservice tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Not Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Anm. Utfall exkluderar förvaltningsinterna poster medan budget och prognos inkluderar desamma.

42 5 (9) Noter avvikelser mellan prognos och budget 1. Verksamhetens intäkter (+ 30,3 miljoner kronor) Positiv avvikelse mellan prognos och budget som fördelar sig enligt nedan; Ökade hyresintäkter inom de båda affärsområdena (6,0 miljoner kronor) Hyresintäkt för bussdepån avseende regiontrafiken (18,7 miljoner kronor) Ökad volym inom städ/vaktmästeri (1,9 miljoner kronor) Kontantavtal inom affärsområde Akademiska (5,5 miljoner kronor) Försäkringsersättningar inom affärsområde Akademiska (6,5 miljoner kronor) Omfördelning av försäljning inom underhållsenheten (4,1 miljoner kronor) Negativ avvikelse mellan prognos och budget som fördelar sig enligt nedan; Lägre volym för fastighetsdrift (8,3 miljoner kronor) Lägre intäkter för säkerhetsenheten (1,2 miljoner kronor) Lägre intäkter för parkering (2,9 miljoner kronor) 2. Verksamhetens personalkostnader (- 6,2 miljoner kronor) Personalkostnaderna är högre än budget främst med anledning av en omfördelning av försäljning inom underhållsenheten, se ovan, och högre kostnader inom televerksamheten orsakat av att övergången till extern entreprenör har blivit något försenad samt högre personalkostnader inom transport och logistikavdelningen. 3. Verksamhetens övriga kostnader (+ 8,6 miljoner kronor) Positiv avvikelse mellan prognos och budget som i huvudsak fördelar sig enligt nedan; Lägre kostnader för energi (8,2 miljoner kronor) Lägre kostnader för fastighetsdrift (8,0 miljoner kronor) Lägre kostnader för köpta tjänster och material (8,1 miljoner kronor) Negativ avvikelse mellan prognos och budget som i huvudsak fördelar sig enligt nedan; Kontantavtal inom affärsområde Akademiska, se ovan (5,5 miljoner kronor) Försäkringskostnader inom affärsområde Akademiska, se ovan (6,5 miljoner kronor) Reservation för eventuell kundförlust (3,0 miljoner kronor) Högre kostnader för städ med anledning av högre volym (0,7 miljoner kronor) 4. Avskrivningar/nedskrivningar (-4,6 miljoner kronor) Avskrivningskostnader för ny bussdepå är prognostiserad med 7,5 miljoner kronor. Effekten av att investeringarna beräknas förskjutas något i tid påverkar avskrivningskostnaderna positivt med 2,9 miljoner kronor. 5. Verksamhetens nettokostnad (+ 28,2 miljoner kronor) Med stöd av ovan förbättras verksamhetens nettokostnadsnivå med 28,2 miljoner kronor. Största enskilda påverkan kommer från den nya bussdepån med 11,2 miljoner kronor. 6. Finansiering (- 9,4 miljoner kronor) Räntekostnaden för ny bussdepå är prognostiserad med 11,2 miljoner kronor. Som positiv effekt så beräknas räntorna bli lägre med anledning av att investeringarna 2011 blev lägre än vad som förväntades när budget lades. 7. Periodens resultat (+ 18,8 miljoner kronor) Årets prognos redovisas till ett underskott om 1,0 miljoner kronor, vilket är 18,8 miljoner kronor bättre än budget och 14,3 miljoner kronor bättre än föregående år. Ökade hyresintäkter och sänkta kostnader för energi, köpta tjänster och material samt avskrivningar och räntor är bidragande faktorer till det positiva utfallet.

43 6 (9) 8. Fastighetsinvesteringar (+ 272 miljoner kronor) Prognosen för fastighetsinvesteringar kvarstår och uppgår till 628 miljoner kronor. Den samlade avvikelsen på 272 miljoner kronor mot budget avser projekt som inte har kommit igång i den utsträckning som planerats, förskjutningar i tid samt oklarheter om vilka fastighetsinvesteringar som kommer att innefattas av projekt Framtidens Akademiska respektive Energisparprojektet. Utfallet per november 2012, 876 miljoner kronor, innehåller investering med 414 miljoner kronor i ny bussdepå för regiontrafik. Beräknad investeringskostnad för bussdepån finns inte med i redovisad årsprognos.

44 7 (9) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET TOTALT Resultaträkning Landstingsservice TKR Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år BESKRIVNING RESULTAT LANDSTINGSSERVICE

45 8 (9) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET FASTIGHET Resultaträkning Fastigheter BESKRIVNING Period Helår TKR Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år HYRESINTÄKTER AVTALSARBETEN ÖVRIGA INTÄKTER SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIALKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL DRIFTKOSTNADER MEDIAKOSTNADER ÖVRIGA KOSTNADER AVTALSARBETEN SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RES FÖRE OVERHEAD ARVODESKOSTNAD FRÅN ÖVRIG VERKSAMHET RESULTAT FASTIGHETER NYCKELTAL Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år KR/M2 BRA FÖRVALTAD YTA BRA VARAV OUTHYRD YTA BRA OUTHYRD YTA % 9,7% 10,6% -0,9 9,7% 10,6% 10,6% HYRESINTÄKT 1.373, ,39 64, , , ,09 MEDIA -186,19-244,30-58,10-245,04-271,78-240,66 DRIFTKOSTNAD -99,25-107,94-8,69-103,49-117,75-119,95 PLANERAT UNDERHÅLL TOTAL YTA -100,96-112,25-11,29-122,46-122,46-126,82

46 9 (9) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET ÖVRIG VERKSAMHET Resultaträkning Övrig verksamhet BESKRIVNING Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år FASTIGHETSDRIFT TELE, TRANSPORT, TRYCKERI OCH PARKERING ENTREPRENADER ÖVRIGT SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIAL-/VARUKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL FÖRBRUKNINGSINVENTARIER/-MATERIAL TELE OCH POST ÖVRIGA TJÄNSTER ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RESULTAT FÖRE ARVODE INTÄKT ARVODE FRÅN FASTIGHET RESULTAT ÖVRIG VERKSAMHET

47 Dnr PV Primärvården Månadsrapport november 2012 Primärvårdens administration Ulleråkersvägen Uppsala Tel vx Fax pg org nr

48 1 Månadsrapport Sammanvägd analys, perspektiv Prognos: Styrkortsperspektiv måluppfyllelse Medborgare Ekonomi Produktion Förnyelse Medarb - = = = = + = Grön, = Gul, - = Röd Primärvården utgår från att samtliga mål i respektive perspektiv ska vara uppfyllda för att grön mätare ska visas. Den lämnade styrkortsprognosen är densamma som i förvaltningens oktoberrapport. Medborgare och kund Tillgängligheten i telefon samt vad gäller nybesök hos läkare inom sju dagar fortsatt på en nivå över regelböckernas målvärden. Vissa störningar gällande tillgängligheten noteras genom införandet av callbacksystemet, call-me, under novemeber månad. Ekonomi Den ekonomiska prognosen är oförändrad i förhållande till oktober. Vårdcentralsuppdraget prognostiseras fortsatt till +25 miljoner i och den anslagsfinansierade verksamheten +2 miljoner. Tabell: Prognostiserat resultat (belopp i Mnkr) Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat 33,0 27,0-6,0 Verks intäkter 760,0 751,0-9,0 Personalkostnader -526,6-483,0 43,6 Övr kostn, inkl avskr -425,4-465,5-40,1 Nettokostnad -192,0-194,5-5,5 Fast ersättning 227,2 227,0-0,2 Övrigt -2,2-2,5-0,3 Finansiering 225,0 224,5-0,5 Produktion Produktionen i november har varit stark främst vad gäller besök i sjukvårdande behandling. Primärvården Förändr % Totalkostnadsmått/produktivitet 1,9 % Läkarbesök 1,1 % -varav läkarbesök vc-uppdrag 0,8 % Övriga besök 6,7 % -varav övriga besök vc-uppdrag 7,0 % Det övergripande produktivitetsmålet för Primärvården är 2 procent. Efter en stark produktion i november finns det möjlighet att nå det satta årsmålet. Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget Timlönekostnaden och sjukfrånvaron når inte de satta målvärdena för ,17 % -15 st -2 % 4,70 % +0,07 23 mnkr -23 mnkr Riktade frågor Primärvården har inte noterat några riktade frågor i anslutning till månadsrapportering efter november månads utfall. Per Elowsson Primärvårdsdirektör Bilagor 1. Årsprognos + fotnötter

49 Bilaga 1 Årsprognos Primärvården tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not Fotnötter till prognosbilaga 1. Övriga intäkter Budgetavvikelsen förklaras främst av ändrad princip för redovisning av intäkter för Primärvårdens laboratorieverksamhet, motsvarar drygt 6 Mnkr i årsvolym (efter rabatt). Tidigare år har dessa intäkter nettoredovisats mot kostnader för medicinsk service. Således en korrekt redovisning från och med i år. 2. Lönekostnader läkare Bruttobudgeten är upprättad utifrån full bemanning samtidigt som ingen budget har lagts för inhyrd personal.

50 3. Inhyrd personal Se lönekostnader läkare. Mot bakgrund av det ansträngda rekryteringsläget bedömer Primärvården att det kommer att bli ökade kostnader under Med stöd i uppdrag enligt regelböcker måste bemanningssituationen lösas. Kostnadskontrollen sker utifrån ett särskilt regelverk som i allt väsentligt ska medföra kostnadsneutralitet. 4. Köpt vård Främst kostnader för privata vårdgivares läkarinsatser i särskilda boenden. Primärvårdens uppfattning är att detta utgör ett systemfel där ett annat upplägg föreslås från och med Medicinsk service Se not 1 om ändrat upplägg för redovisning av medicinsk service. Tidigare nettoredovisat med en kreditering av kostnaderna för medicinsk service. Dessa intäkter prognostiseras till drygt 6 Mnkr och ingår i övriga intäkter. 6. Övriga kostnader Samlar totalt 50 konton. Större konton omfattar exempelvis IT-drift, telekommunikation, övriga köpta sjukvårdstjänster, dosdispensering och lokalvård som sammantaget omfattar drygt 60 procent av den totala kostnaden i denna grupp. Budgetavvikelsen förklaras främst av att en icke specificerad rationalisering är inlagd med 8 Mnkr för att i budget uppnå beslutat resultatkrav. Produktionsstyrelsen har fattat beslut i ärendet enligt Dnr PS Investeringar Med stöd i underlag utifrån genomförd inventering och statusbedömning av utrustningen bedöms en lägre nivå än budget för årets investeringar. En investering om 879 tkr har genomförts för främst ventilation vid filialen i Gränby Centrum.

51 1 (4) Månadsrapport Landstingets resurscentrum

52 2 (4) Månadsrapporten 2012 Medborgare och kund Kunddialog sker löpande med respektive förvaltning. Kunddialogerna utgår från perspektiven tillgänglighet, bemötande, kompetens och information samt vilka utmaningar/behov av stöd respektive kund står inför. Resurscentrum gör också årligen ur samma perspektiv en kundenkät (målgrupp linjechefer). Årets enkät har skickats ut månadsskiftet augusti/september. Målet är 85 % nöjda kunder. Resultatet och handlingsplan kommer att återrapporteras i årsredovisningen. För att öka tillgängligheten och minska sårbarheten har förvaltningen valt att styra kunderna (extern och interna) mot gemensamma funktionsbrevlådor och gruppnummer. Förvaltningen strävar efter att återkopplingen till kund skall ske inom 48 timmar, vilket våra mätningar uppvisar. De flesta får svar inom 1-4 timmar. Prognosen för 2012 visar på ett överskott på +5,5 mnkr i förhållande till budget. Överskottet är främst beroende på vakanser inom ett flertal enheter, sjukskrivningar som ej ersatts med vikarier. Intäkterna överstiger budget med 13,9 mnkr beroende på obudgeterade intäkter för R7e på 11,8 mnkr och samt fakturerade intäkter för lönekostnader för UL och Mina vårdkontakter på 3 mnkr. Multimedia och Abis beräknar att återbetala 1,1 mnkr på grund av senarelagda investeringar och därmed lägre avskrivningskostnader. På omkostnadssidan beräknas ett överskridande med 11,8 mnkr för projekt R7e, som kompenseras med ökade intäkter. Överskottet har korrigerats för avskrivningskostnader på 4,2 mnkr för EPJ. Överskridandet för listningssystem med 1,3 mnkr, kompenseras med fast ersättning från HSS. Kostnadsökningar under perioden kan hänföras till ökade kostnader EPJ för Vårdrelaterade infektioner (VRI) samt på tillkommande uppdrag utöver förvaltningsplanen beslutade i Cosmic kundgrupp. Vår prognos är dock att EPJ:s kostnader inryms inom budgetramen. Prognosen för årets investeringar har sänkts från budgeterade 11 mnkr till 9,7 mnkr. Anledningen till skillnaden mot tidigare uppskattningar är att projekt försenats inom Abis och multimedia. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat 0 5,5 5,5 Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering ,5 LRC har fördelat direkta kostnader för alla enheter med undantag för lokaler inom UBP, datorer, kostnader för kaffe och friskvårdsersättningen. Ekonomi

53 3 (4) Produktion LRC deltar i flera projekt inom området produktionsplanering Medinet - läkare, Prod planering av vård enligt direktörsbeslut, KPP (kostnad per patient) samt datalagerprojektet Under hösten kommer handlingsplaner upprättas utifrån kontinuerligt genomförda internkontroller inom ekonomi och löneadministrationen. Framtagande av nyckeltal och beräkningsmodeller för totalkostnadsjämförelse pågår. Utifrån utfallet i löneöversynen och en ökad andel handläggare är förändringen av timlönekostnaden förväntad. Nyrekryteringarna på Utdata medför att ytterligare ökning av närvarotiden och timlönekostnaden förväntas. Den totala sjukfrånvaron är 3,80 %, en minskning med 0,41 % jämfört med Förvaltningen förväntar sig att nå målet på 4,3 %. Den största minskningen av sjukfrånvaron har gruppen > 50 år, från 4,4 % till 3,16 %. Den högsta sjukfrånvaron, 4,51 % har åldersgruppen år och de har ökat sjukfrånvaron med 0,31 % jämfört med Långtidssjukfrånvaron >60 dagar är 2,26 % och är i stort sett oförändrad jämfört med Korttidssjukfrånvaron har minskat med 0,14 % till 1,22 %. De verksamheter inom LRC som arbetar enligt PM3 modellen har fastställda förvaltningsplaner innehållande aktiviteter och prioriterade processer. För andra delar av verksamheten pågår ett framtagande av tjänstekataloger för basutbud och tilläggstjänster som beräknas vara klara till 2/3 under 2012 den enhet som kvarstår är patientadministration. Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 3,88 % 4 st 3,3 % 3,8 % -0,41 % 0 mnkr 0 mnkr Då förvaltningen är ny pågår ett arbete med att se över alla policydokument såsom säkerhet, miljö, likabehandling, jämställdhet Medarbetare För att möta det nya uppdrag, avseende utdata, som förvaltningen ska medverka i har två systemutvecklare rekryterats. De börjar sina anställningar 1 januari Vidare är det nu klart med ny chef för Ekonomienheten som börjar sin anställning ½ 2013 Bilagor 1. Årsprognos

54 Bilaga 1 Årsprognos 4 (4)

55 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Förvaltningarnas budgetar 2013 Förslag till beslut Dnr PS Produktionsstyrelsen beslutar att hänskjuta beslut om fastställande av förvaltningarnas budgetar för 2013 till sammanträdet i februari Ärendet Enligt tidigare gällande tidplan skulle förvaltningarnas budgetar fastställas av produktionsstyrelsen i samband med decembersammanträdet För att hinna med att göra en mer noggrann genomgång och analys av förvaltningarnas budgetar innan fastställande föreslås produktionsstyrelsen flytta fram beslutet om förvaltningarnas budgetar till nästa sammanträde i februari Under den förlänga beredningstiden kommer produktionsstyrelsens arbetsutskott bjuda in förvaltningarna till budgetberedningar. Delges: Landstingsstyrelsen Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping, Primärvårdsdirektören Förvaltningsdirektören Habilitering och hjälpmedel Förvaltningsdirektören, Folktandvården Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Förvaltningsdirektören, Landstingets resurscentrum Ekonomidirektören och budgetchefen Bilaga 161 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

56 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Produktionsdirektörens rapport Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Ärendet Produktionsdirektören lämnar en muntlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

57 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Uppföljning av vårdgarantin och kömiljarden Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården har inkommit med rapporter hur man lyckas nå den lagstadgade vårdgarantin och kömiljarden. Bilaga 163 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

58

59

60

61 AS (13) Ärende 163. Statusrapport vårdgarantin och kömiljarden december 2012 Inga stora förändringar i måluppfyllelsen Antalet patienter som står i kö till nybesök uppgick i november till knappt vilket är i det närmsta oförändrat jämfört med föregående månad. Andelen som får sitt nybesök inom 60 dagar har minskat något från 69 % i oktober till 66 % i november. Registreringen avseende november pågår emellertid fortfarande vilket sannolikt medför att måluppfyllelsen förbättras. Antalet patienter som väntar på operation/behandling har ökat mellan månaderna vilket orsakas av det ökade antalet nybesök som har genomförts under hösten. Andelen patienter som får operation/behandling inom 60 dagar är i princip oförändrad mellan oktober och november. Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Kömiljard andel inom 60 dagar november 1 Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar november Antal väntande patienter oktober Antal väntande patienter november Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Nybesök - AS 69 % 66 % 78 % 79 % % Nybesök - LUL 69 % 68 % 79 % 81 % Behandling/operation AS 63 % 63 % 75 % 77 % % Behandling/operation LUL 65 % 66 % 77 % 79 % I föregående månadsrapport beskrevs att måluppfyllelsen avseende kömiljard och vårdgaranti påverkas av olika faktorer. Sjukhusets produktivitet är en viktig faktor men även inflödet av remisser är en komponent som har stor betydelse. Nedan redovisas en övergripande analys av förändringarna vad gäller inflödet av remisser till sjukhuset. Drygt fler inkomna remisser till sjukhuset varav drygt avser C-länspatienter Under perioden januari-november i år har drygt fler konsultationsremisser inkommit till sjukhuset än under samma period förra året vilket motsvarar en ökning om ca 4 %. Detta är en stor ökning jämfört med tidigare år då förändringarna låg mellan remisser årligen. 1 Data avseende oktober för sjukhuset och LUL är preliminära och hämtade ur Väntetider i Vården den 10 december avseende november. Slutdatum för rapportering av värden in i ViV för november är den 20 december.

62 2(13) Flest konsultationsremisser går till Neurodivisionen och OTM-divisionen (se diagram 1). De divisioner som har ett ökat inflöde av remisser över tiden är Neuro, OTM och KB. Inflödet av remisser till såväl Kirurgdivisionen som Psykiatridivisionen har stadigt minskat sedan Inflödet av remisserna till DAT-divisionen är relativt konstant. Diagram 1: Antalet inkomna konsultationsremisser (jan - nov samtliga år) Neuro OTM Kir KB DAT Psyk Det ökade inflödet av remisserna avser huvudsakligen c-länspatienter Av det totala ökade inflödet om remisser avser remisser c-länspatienter och cirka 1000 riks- och regionpatienter. Ökningen avseende c-län motsvarar ca 4,3 % och för riks- och regionpatienter 2,8 %. Inflödet av remisser avseende c-länspatienter är i år betydligt högre än det av landstinget bedömda ökade vårdbehov på grund av den demografiska utvecklingen. Av ökningen om drygt remisser gick drygt till OTM-divisionen och till Neurodivisionen (se diagram 2). Diagram 2: Förändring i antalet inkomna konsultationsremisser 2012 jämfört med 2011 redovisade efter C-läns respektive utomlänspatienter Riks-Region C-län OTM NEURO KB KIR DAT PSYK

63 3(13) Den procentuellt sett största ökningen av inflödet av remisser avseende c-länspatienter skedde till KBdivisionen (se diagram 3). Mellan 2011 och 2012 ökade inflödet med 7,8 % för c-länspatienter jämfört med 1,6 % avseende riks- och regionpatienter. Främsta mottagare av detta ökade inflöde var pediatriken. Denna utveckling har även vid flertal tillfällen beskrivits i sjukhusets ekonomiska månadsrapporter. KB-divisionen har under året inte kunnat nå sina mål vad gäller riks- och regionintäkter på grund av ett större inflöde av c-länspatienter än tidigare år. Inom kvinnosjukvården minskade exempelvis antalet remisser från regionen samtidigt som inflödet från c-län ökade. Psykiatridivisionen står för ett minskat inflöde av remisser vilket delvis kan förklaras av det ändrade ansvaret för patienter från Norduppland. Diagram 3: Procentuell förändring antalet inkomna konsultationsremisser 2012 jämfört med % OTM KB Neuro Kir DAT Psyk Till vilka specialiteter ökar inflödet av remisser avseende c-länspatienter? Cirka hälften av det ökade inflödet av remisser avseende c-länspatienter inkom till fem verksamhetsområden: ögonsjukdomar (+763), lung- och allergisjukdomar (+621), hud- och könssjukdomar (+568), pediatrik (+521) samt länslogopedi, sjukgymnastik och arbetsterapi (+417). Inflödet av remisser avseende c-länspatienter minskade framför allt till geriatriken (-173), ortopedi (-139) samt akutsjukvård (-155). Remisser till neurokirurgin står för cirka hälften av det ökade inflödet av remisser för riks- och regionpatienter Mellan 2011 och 2012 har antalet remisser avseende riks- och regionpatienter ökat med ca Relativt stora förändringar av inflödet finns mellan de olika verksamhetsområdena. Inflödet har ökat mest till neurokirurgi och infektionssjukdomar medan vi ser minskade inflöden av remisser till kvinnosjukvården, akut- och konsultpsykiatrin samt onkologin. Den procentuellt sett största ökningen av remisser avseende utomlänspatienter skedde till onkologisk endokrinologi (+68 % från 206 till 346 remisser).

64 4(13) Nybesök kommentarer från de olika divisionerna Kirurgdivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Kömiljard andel inom 60 dagar november Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar november Antal väntande patienter oktober Antal väntande patienter november Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Handkirurgi 63 % 69 % 74 % 80 % % Kirurgi 85 % 84 % 93 % 95 % % Ortopedi 25 % 29 % 33 % 43 % % Urologi 93 % 96 % 96 % 98 % % Totalt kirdiv 46 % 49 % 54 % 61 % % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Väntetidssituationen har under hösten förbättrats avsevärt inom samtliga verksamhetsområden p g a en ökad produktion på våra mottagningar. Remissinflödet är i princip oförändrat jämfört med föregående år vilket har lett till att produktionsökningen har fått genomslag på antalet väntande patienter. Antalet väntande har minskat med 4 procent (95 patienter) sedan oktober månad. Jämfört med årsskiftet har antalet väntande minskat med 18 procent (569 patienter) och minskningen är hela 19 procent på c- länspatienter medan riks- och regionpatienter endast har minskat med 9 procent. Anledningen till detta är att den största minskningen har skett inom sektioner som har en klar övervikt av c-länspatienter. Den främsta orsaken till de långa väntetiderna till nybesök är långa väntetider till operation pga. bristande operationskapacitet under stora delar av Nu har väntetidssituationen för operation förbättrats avsevärt vilket har lett till förbättringar även för nybesöken dock med några månaders fördröjning. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? 1) Väntelistan genomlyses kontinuerligt inom samtliga områden. 2) Extra mottagningar på kvällstid för att bättra på läget. 3) Fokus på mottagningarnas produktionsstyrning för att möjliggöra produktionsökningar När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? 1) Genomgång av väntelista pågår kontinuerligt. 2) Under hösten pågår extra mottagningar inom flera sektioner. 3) Produktionsstyrning pågår kontinuerligt och ger löpande effekt. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? I nuläget ej aktuellt. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december 2012 Andelen patienter som klarar kömiljardsmålet har ökat kraftigt under hösten. Efter november månads utfall når vi årsprognosen 54 procent av patienterna inom 60 dagar. Det är möjligt att läget kan förbättras ytterligare något i slutet av året men samtidigt är december inte en full produktionsmånad pga.

65 5(13) neddragning av verksamheten över jul- och nyårshelgerna. Utifrån detta lämnar vi årsprognosen oförändrad. Antalet väntande patienter beräknas minska med ca 600 jämfört med föregående årsskifte. Neurodivisionen Prognos Andel Kömiljard Kömiljard Vårdgaranti Vårdgaranti Antal Antal antal inom andel inom andel inom andel inom andel inom väntande väntande väntande 60 dagar 60 dagar 60 dagar 90 dagar 90 dagar patienter patienter patienter oktober november oktober november oktober november Neurokirurgi 53 % 52 % 66 % 70 % % Neurologi och strokevård 69 % 66 % 80 % 82 % % Plastik- och käkkirurgi 58 % 71 % 78 % 87 % % Smärtcentrum 81 % 81 % 93 % 95 % % Ögonsjukdomar 69 % 68 % 82 % 84 % % ÖNH 86 % 87 % 93 % 95 % % Totalt div 73 % 73 % 85 % 87 % % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Neurokirurgi: Utfallet i paritet med oktobers men osäkerhet finns för resten av året pga sköterskebrist, se även nedan. Neurologi: Lite sämre utfall i november jämfört med oktober och målet är 70% trots låg bemanning i december. Plastik- och käkkirurgi Nedgången i produktionen i början av hösten är nu återhämtad och målet uppnås under november. Smärtcentrum: Målet för kömiljarden nås med råge även i november och denna höga nivå beräknas hålla under resten av året. Ögonsjukdomar: En klar förbättring i oktober och november jämfört med september, målet på 70% för kömiljarden är nästan uppnått även i november.. ÖNH: Från en hög nivå i oktober till en ännu högre i november, 87 % innebär att målet för kömiljarden nås med råge. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Neurokirurgi: En omfattande produktionsoptimering har skett under det senaste året och arbetet fortsätter. Neurologi: Arbetet med produktionsplanering fortsätter och målet är att klara målen för kömiljarden och vårdgarantin trots låg bemanning i december. Plastik- och käkkirurgi: Arbetet med produktionsplanering fortsätter. Ögon: Rekrytering har skett och det finns goda förhoppningar att vi hinner ikapp. En extrasatsning under hösten kommer att genomföras för att nå målet. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Förväntningarna har varit att en förbättring ska ske under hösten men detta kan komma att äventyras pga en omfattande brist på sköterskor både på NIVA och NIMA. Denna brist kan även innebära en försämring i väntetiderna resten av året

66 6(13) Neurologi: Vid december månads utgång beräknas mottagningen ha möjligheter att vara ikapp trots låg bemanning. Plastik- och käkkirurgi: Per Ögon: Under december. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Ett förbättrat läge skulle en ombyggnation av två operationssalar innebära vilket framlagts till sjukhusledning. Neurologi Fortsätter med tidigare produktionsplan. Full effekt av planeringen har ännu inte uppnåtts. Plastik- och käkkirurgi: Vi kommer att fortsätta arbetet med produktionsplanering där behov och resurser ska matchas på ett bättre sätt än idag. Ögon: Vi har fortsatt hög produktion. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december 2012 De flesta verksamhetsområden beräknas klara målet på 70 % men osäkerhet finns för Neurokirurgen pga riskerna för sköterskebrist. I dagsläget har några övervakningsplatser stängt pga sköterskebrist. Kommentarer avseende måluppfyllelsen kömiljarden för c-läns respektive utomlänspatienter (samt det antal som väntar) Generellt är det längre väntetider för utomlänspatienter än för c-länspatienter. Kösituationen avseende nybesök vid Neurodivisionen jämfört med Under de första elva månaderna 2012 har samtliga verksamhetsområden inom Neurodivisionen ökat sin produktion jämfört med samma period förra året. På hela divisionen är ökningen 4,6 % och fördelat på respektive verksamhetsområde uppgår ökningen enligt följande: Neurokirurgi 1,1 % Neurologi och strokevård 7,1 % Plastik- och käkkirurgi 4,6 % Smärtcentrum 18,2 % Ögon 7,8 % ÖNH 0,2 % Nedan redovisas hur kön har utvecklats avseende c-läns respektive riks- och regionpatienter Antal väntande patienter Antal väntande patienter Antal väntande c-läns patienter Antal väntande c-läns patienter Antal väntande utomläns - patienter Antal väntande utomläns - patienter Neurokirurgi Neurologi och strokevård Plastik- och käkkirurgi Smärtcentrum Ögonsjukdomar ÖNH Totalt div Köläget för utomlänspatienter har ökat med 6,7 % för divisionen medan det för respektive verksamhetsområde har skett både ökningar och minskningar enligt följande: Neurokirurgi 10,9 %

67 7(13) Neurologi och strokevård 29,8 % Plastik och käkkirurgi -26,6 % Smärtcentrum -23,8 % Ögonsjukdomar 43,5 % ÖNH -6,8 % När det gäller c-länspatienterna har det skett en minskning med 0,8 % på divisionen och det fördelar sig som både ökningar och minskningar på respektive verksamhetsområde enligt följande: Neurokirurgi 28,2 % Neurologi och strokevård -11,5 % Plastik och käkkirurgi -8,8 % Smärtcentrum 6,9 % Ögonsjukdomar -3,1 % ÖNH 5,0 % Totalt för de båda grupperna är förändringen blott 0,1 % då c-länspatienterna utgör cirka 86% av det totala antalet. Produktionen totalt på neurodivisionen ökar medan köläget är i princip oförändrat vilket tyder på att antalet remisser har ökat, se vidare för remissanalys längre ned i texten. MTh-divisionen Kardiologi och klinisk fysiologi Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Kömiljard andel inom 60 dagar december Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar december Antal väntande patienter oktober Antal väntande patienter december Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar % 60 % 82 % 82 % % Lung allergi 53 % 52 % 69 % 69 % % Hudmott 75 % 57 % 98 % 95 % % Totalt divisionen 75 % 64 % 87 % 87 % % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Lung allergi: Remisshanteringen har setts över och köerna har gåtts igenom. Produktionsplanering avseende utnyttjande av lokaler kan tillföra nya resurser, men den trånga sektorn är tillgången till specialistläkare med samtidig sub-subspecialistansvar, som gör planeringen svår och ryckig. Tillgång till fler erfarna st-läkare skulle genom bättre övergripande planering tillföra kapacitet, annars får vi invänta fler färdig utbildade lungläkare slutet Kardiologi och klinisk fysiologi Vi klarar alla nybesök utom arytmisektionens där underbemanning (pga graviditet m.m) gör det svårt att nå målen eftersom vi samtidigt måste klara lab-produktionen. Ett ganska litet totalt antal väntande patienter kan ge en överdriven bild av variation över kort tid, just denna månad har andelen som klarar kömiljarden minskat betydligt samtidigt som andelen som klarar vårdgarantin har ökat.

68 8(13) Hud: Okt-nov har ALF tagits ut i stor utsträckning, vilket lett till mindre antal mottagningspass. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Kardiologi: Kontinuerligt arbete pågår för att optimera mottagningsproduktion och minska antalet inställda mottagningar. Hud: Vi har planerat att minska köerna genom att sjuksköterskor får ta vissa återbesök. PM till primärvården för att minska inflödet av remisser är skrivet, vi väntar på att det fastställs. Ökar tiden till återbesök för vissa patientgrupper. Fyra läkare kommer att sluta/vara tj. Led. Fr.o.m. jan-feb Dessa kommer att ersättas men av icke specialister. En position kommer att inrättas av överläkare för att stötta dessa läkare samt sjuksköterskorna som ska ha egen mottagning. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Kardiologi: Hösten 2013 Hud: maj Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Kardiologi: Nej Hud: Genom att minska återbesök lösgörs tid för att öka antalet nybesök. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december 2012 Kardiologi: Målsättningen är oförändrat att klara 70% av nybesök inom 60 dagar. Hud: Det kommer att bli svårt att förändra situationen innan vi kommer igång med tänkta åtgärder. Dessa är nyligen föreslagna under ett möte och ännu inte fullt förankrade i organisationen. KB-divisionen Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Kömiljard andel inom 60 dagar november Vårdgarant i andel inom 90 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar november Antal väntande patienter oktober Antal väntande patienter november Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar C-län 67 % 76 % 82 % 88 % % R/R 82 % 82% 94 % 91 % % Totalt divisionen 67 % 76 % 82 % 88 % % Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Extra satsning och bättre produktionsplanering. Genom att arbeta på flera fronter; flexibel schemalösning, genomgång av väntelista, höjd kompetens för läkarna, anpassa personal och läkarschema för att använda resurserna på ett mer effektiv sätt har vi fått en positiv effekt på köerna. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt?

69 9(13) Under Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Målet är att minska väntetiderna ytterligare, för nybesök, till 30 och 60 dagar under Kommentarer avseende måluppfyllelsen kömiljarden för c-läns respektive utomlänspatienter (samt det antal som väntar) Produktionsplaneringen är i gång och att genomförs på alla mottagningar och målet är att uppnå 85% under våren Operation/behandling - kommentarer från de olika divisionerna Kirurgdivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Kömiljard andel inom 60 dagar november Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar november Antal väntande patienter oktober Antal väntande patienter november Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Kirurgi 82 % 80 % 86 % 90 % % Ortopedi (exkl rygg) 67 % 70 % 73 % 82 % % Urologi 46 % 52 % 55 % 61 % % Ryggkirurgi 31 % 31 % 34 % 36 % % Handkirurgi 88 % 88 % 98 % 95 % % Totalt kirdiv 63 % 66 % 70 % 76 % % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Väntetidssituationen har under hösten förbättrats avsevärt inom samtliga verksamhetsområden pga. en ökad produktion på operation men även pga. ökat antal nybesök under hösten. Måluppfyllelsen för kömiljarden (66 % jmf 63 %) och vårdgarantin (76 % jmf 70 %) har förbättrats jämfört med oktober. Jämfört med årsskiftet har antalet väntande minskat med hela 41 procent (519 patienter) och minskningen är 41 procent för både c-länspatienter och riks- och regionpatienter. Skillnaden mellan väntetiderna för c-län och riks- och region har jämnats ut i oktober-november vilket är en följd av en medveten handling då analys visat att riks- och regionpatienterna har längre kötider än c-länspatienterna. Fortfarande får dock riks- och regionpatienterna i genomsnitt vänta något längre än c-länspatienterna. Antalet väntande till behandling/operation till kirurgdivisionen har under året minskat kraftigt. Främsta orsaken till förbättringen är att produktionen på centraloperation har ökat med ca 6 procent hittills i år. För att klara köerna framöver är det absolut nödvändigt med en bra bemanning och hög beläggning på centraloperation. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? 1) Väntelistan genomlyses kontinuerligt inom samtliga områden. Arbetet har lett till att en del patienter har avförts från väntelistan vilket minskat antalet väntande totalt sett. 2) Sluss-in projekt på centraloperation som bl. a. innebär tidigare operationsstarter på morgonen. 3) Öka antalet seriedagar på centraloperation, dvs. göra flera likartade ingrepp på samma sal och dag.

70 10(13) 4) Fokus på produktionsstyrning för att få ut ännu mer produktion per sal och tillgänglig personalresurs. 5) Dagkirurgisk enhet har startats inom centraloperation för att förbättra det dagkirurgiska patientflödet. Har redan gett stora effekter på framförallt handkirurgens kösituation. 6) Divisionen behöver utöka sin operationskapacitet både i form av salar men även personal. Det pågår ett sjukhusövergripande projekt som skulle kunna bidra med att öka divisionens operationskapacitet. 7) Beslutat åtgärdspaket som gäller fr.o.m. hösten 2012, vilket bl. a. leder till tidigare operationsstarter, minskade bytestider och ökat operationssalsutnyttjandet. 8) Utöver ovanstående pågår det en rad åtgärder inom respektive verksamhetsområde, exempelvis extrasatsningar inom flera områden. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Utvecklingen har under året gått åt rätt håll och vi har åtgärder på gång som kommer att förbättra läget ytterligare. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter per den 31 december 2012 Vi räknar med att andelen patienter som klarar kömiljardsmålet kommer att öka under hösten, prognosen är att ca 68 procent av patienterna är inom 60 dagar vid december månads utgång. Detta hänger ihop med den planerade operationsökningen som beräknas till ca 7 procent för 2012 jämfört med Anledningen till att andelen väntande patienter inte fortsätter att minska i samma takt som under våren är att vi samtidigt ökar antalet nybesök under hösten vilket kommer att fylla på operationskön. Neurodivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Kömiljard andel inom 60 dagar november Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar november Antal väntande patienter oktober Antal väntande patienter november Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Neurokirurgi 58 % 60 % 65 % 73 % % Plastik- och käkkirurgi 65 % 75 % 81 % 87 % % Ögonsjukdomar 64 % 61 % 80 % 78 % % ÖNH 58 % 57 % 73 % 75 % % Totalt div 62 % 61 % 76 % 77 % % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Neurokirurgi: En förbättring i november jämfört med oktober men osäkerhet finns för resten av året pga sköterskebrist, se även nedan. Plastik- och käkkirurgi: Målet för kömiljarden uppnås i november och beräknas hålla även under december. Ögonsjukdomar: En litet tapp i november jämfört med oktober, målet på 70% för kömiljarden beräknas uppnås under december. ÖNH: Fortsatt återhämtning under november sedan sommaren, med halverade operationsresurser, avseende kömiljarden, målet beräknas uppnås under december. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin?

71 11(13) Neurokirurgi: En omfattande produktionsoptimering har skett under det senaste året och arbetet fortsätter. Ögon: Rekrytering har skett och det finns goda förhoppningar att vi hinner ikapp. En extrasatsning under hösten kommer att genomföras för att nå målet. ÖNH: Återgång till normal verksamhet. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Förväntningarna har varit att en förbättring ska ske under hösten men detta kan komma att äventyras pga en omfattande brist på sköterskor både på NIVA och NIMA. Denna brist kan även innebära en ytterligare försämring i väntetiderna resten av året även om siffrorna i oktober visar på en förbättring. Ögon: Under december. ÖNH: Till årsskiftet. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Ett förbättrat läge skulle en ombyggnation av två operationssalar innebära vilket framlagts till sjukhusledning. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter per den 31 december 2012 De flesta verksamhetsområden beräknas klara målet på 70% men osäkerhet finns för Neurokirurgen pga riskerna för sköterskebrist. I dagsläget har några övervakningsplatser stängt pga sköterskebrist. Kommentarer avseende måluppfyllelsen kömiljarden för c-läns respektive utomlänspatienter (samt det antal som väntar) Generellt är det längre väntetider för utomlänspatienter än för c-länspatienter. Kösituationen avseende operation/behandling vid Neurodivisionen jämfört med Under de första elva månaderna 2012 har samtliga verksamhetsområden inom Neurodivisionen ökat sin produktion jämfört med samma period förra året. På hela divisionen är ökningen 8,0 % och fördelat på respektive verksamhetsområde uppgår ökningen enligt följande: Neurokirurgi 2,7 % Plastik- och käkkirurgi 8,9 % Ögon 13,6 % ÖNH 3,1 % Nedan redovisas hur kön har utvecklats avseende c-läns respektive riks- och regionpatienter Antal väntande patienter Antal väntande patienter Antal väntande c-läns patienter Antal väntande c-läns patienter Antal väntande utomläns - patienter Antal väntande utomläns - patienter Neurokirurgi Plastik- och käkkirurgi Ögonsjukdomar ÖNH Totalt div

72 12(13) Köläget för utomlänspatienter är relativt oförändrat för Plastik- och käkkirurgi och ÖNH medan för Neurokirurgen har antalet ökat med 17,3 % och för Ögon med 55,6 % sedan årets början. Totalt på divisionen är ökningen 14,7 %. När det gäller c-länspatienter är ökningen 53,7 % på divisionen och Neurokirurgin är i princip oförändrad medan ökningen för Plastik- och käkkirurgi är 31,5%, Ögon ökar med 119,1% och ÖNH ökar med 18,1%. Totalt för de båda grupperna är ökningen 42,9 % på divisionen. Eftersom produktionen har ökat förklaras de ökade köerna av att antalet inkomna remisser har ökat jämfört med föregående år. Remissanalys Ökning av antalet remisser under de första elva månaderna 2012 jämfört med samma period förra året är 6 % för hela divisionen. Per verksamhetsområde ser det ut enligt följande: Neurokirurgi 7,1 % Neurologi och strokevård 6,0 % Plastik och käkkirurgi 6,1 % Smärtcentrum 11,4 % Ögonsjukdomar 9,1 % ÖNH 1,7 % MTh-divisionen Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Kömiljard andel inom 60 dagar december Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar december Antal väntande patienter oktober Antal väntande patienter december Kardiologi 53 % 50 % 63 % 74 % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? September-resultatet viss eftersläpning p g a sommarstängning. Brist på arytmologer, två gravida och en som slutat sep Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Rekryteringsförsök avslutat, internutbildning pågår När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Hösten 2013 KB-divisionen Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Kömiljard andel inom 60 dagar november Vårdgaranti andel inom 90 dagar Oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar november Antal väntande patienter oktober Antal väntande patienter november Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar C-län 50 % 50 % 65 % 70 % % R/R 40 % 88 % 60 % 88 % 5 8 % Totalt divisionen 50 % 52 % 65 % 71 % %

73 13(13) Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Vi har fått kortare väntetider för operation/behandling jämfört med föregående månad tack vare extra satsningar på operation och effektivisering. Vi har fortfarande problem p g a brist på operationspersonal. Genomgången av strykningar av operationer under 2012 visar att det i stort sett bara sker p g a brist på operationspersonal. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin Kvinnokliniken behöver ha tillgång till minst 8 extra operationssalar/vecka för att klara av vårdgarantin. Genomgång av operationsflödet är nödvändig och vi kommer att driva det. Bröstoperationer har begränsat gynekologins tillgång till operationslag. När strykningar blir nödvändiga är det framfallsoperationer och elektiva gyn-operationer som stryks då cancerfall prioriteras. Extra operationssatsningsdagar planeras. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Under Det behövs krafttag på flera fronter och avdelningschefen på operation och cheferna på anestesi måste vara med och påverka arbetssättet. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Genom nya arbetssätt hoppas vi att kunna minska väntetiderna ytterligare, d v s kortare än 60 dagar på sikt. Analys inkommande remisser: Januari november 2011 totalt på kliniken: st remisser, Januari november 2012 totalt på kliniken: st remisser. Detta beror på delvis på högspecialiserad vård inom Endometrios och Vulvasjukdomar. Detta återspeglar också att privata gynläkarmottagningar har nått sina tak Uppsala den 12 december 2012 Annemieke Ålenius Administrativ direktör

74 Ärende Statusrapport vårdgaranti och kömiljard Lasarettet i Enköping Vårdgarantin Utfallet för november visar att Lasarettet i Enköping har ökat andelen patienter som klaras inom vårdgarantin både när det gäller besök och operation/behandling. Kön till besök har minskat med drygt 200 patienter jämfört med oktober. Av de 2061 patienter som väntade på ett nybesök hos specialist hade 1831 patienter väntat mindre än 90 dagar 89 procent - vilket är en förbättring jämfört med tidigare perioder. Det är inom området ortopedi och ögonsjukvård en något lägre nivå kan noteras - 82 respektive 83 procent. Operationskön har jämfört med föregående period ökat något och av de 971 patienter som väntade på operation/behandling hade 832 patienter väntat mindre än 90 dagar - 86 procent vilket är en marginell förbättring jämfört med tidigare period. Kön har efter en minskning under våren återgått till samma nivå som vid årets inledning. Av de 139 patienter som väntat mer än 90 dagar hade 40 procent valt det själva. Det är till vissa ingrepp inom kirurgi och urologi som det nu är längre köer. En förbättring har skett inom ortopedin. Se utfall till och med november i bifogade grafer. Kömiljarden Nybesök Lasarettet i Enköping når målet för kömiljarden under november för nybesök - 72 procent vilket är en förbättring jämfört med föregående period. Av den totala kön på 2061 patienter hade 581 patienter väntade mer än 60 dagar. Problemområdet är nu främst ortopedi men även ögon- och hudsjukdomar. Ungefär hälften av alla väntande utgörs av ortopedpatienter. Ögonmottagningen har under året haft problem med väntetiderna. Andelen patienter som väntat mindre än 60 dagar är nu 57 procent vilket är en försämring med 8 procentenheter. Remisstoppet som infördes i slutet av april innebar att antalet patienter successivt minskade fram till sommaren. Väntelistan har under hösten ökat till ungefär samma nivå som före stoppet efter en överföring från Akademiska med ett hundratal patienter och omfattar nu 134 patienter. Läkarbemanningen från Akademiska har vissa veckor sviktat och de patienter som övertagits från en nedlagd privat ögonmottagning börjar komma in i systemet. Hudmottagningen har ökat sin väntelista till nära 170 patienter och i november väntade 65 procent mindre än 60 dagar. Detta beror uteslutande på att läkarbemanningen från Akademiska delvis uteblivit på grund av utbildningar och pensionsavgångar. Allmän internmedicin har för närvarande inte problem med väntelistan. Kungsgatan Box 908 tfn vx fax org nr

75 2 (7) Remissinflödet har varit större än förväntat och inom länskirurgin har 625 fler remisser mottagits under året jämfört med föregående år vilket är en ökning med 9,4 procent Den största ökningen har skett inom handkirurgi och kirurgi. Inom ortopedin har remisser till axlar, knän och fötter ökat något. Ett inte obetydligt antal av ökningen registrerades under försommaren och sommaren samt i oktober. Andelen remisser från Akademiska var just under dessa månader högt. Inflödet var dessutom mycket oregelbundet sett till olika dagar. Remisstillströmningen 2011 och 2012 visas i tabell i slutet på detta dokument. Inom ortopedin förbättrades situationen under våren bland annat tack vare extramottagningar i april. Vid mätningen i augusti skedde ett trendbrott och endast 44 procent uppnåddes. Situationen har förbättrats något under hösten och i november kan vi notera 61 procent. Orsaken till det tidigare ogynnsamma läget var ett större remissinflöde under försommaren och oktober än förväntat i kombination med den normala neddragningen av mottagningsverksamheten under semesterperioden. Även om vi haft vissa problem med ortopedläkarbemanningen förväntas situationen kunna förbättras ytterligare. Möjligheterna till läkarutbyte med Akademiska har undersökts men utan framgång än så länge. Sammantaget är lasarettets bedömning att målet för kömiljarden när det gäller nybesök 70 procent - bör kunna hållas även i december. Antalet väntande uppskattas totalt till c:a 1900 patienter varav c:a 1500 inom Kirurgiskt centrum och c:a 400 inom Medicinskt centrum under förutsättning att remisstillströmningen inte överstiger förväntad nivå. Detta är en viss förbättring jämfört med tidigare prognoser i höst och beror bland annat på det normaliserade inflödet av remisser till Kirurgiskt centrum i november. Se utfall till och med oktober i bifogad graf. Behandling/operation Lasarettet i Enköping har i november lyckats nå målet när det gäller operation/behandling. Vid mätningen i november hade 72 procent av patienterna väntat mindre än 60 dagar vilket ligger över målvärdet och är en klar förbättring jämfört med perioden juli - september. Den samlade väntelistan utgörs nu av 971 patienter varav 287 st eller 30 procent finns inom ortopedi. Väntelistan visar efter sommaren en ökande trend med nära 200 patienter. Problemområdena är som tidigare nämnts främst kirurgi och urologi medan ortopedin förbättrats inkl proteskirurgin. Detta kan delvis vara en effekt av att lasarettet lotsat protespatienter vidare till andra vårdgivare. Inom ortopedin har patienter som väntat mer än 60 dagar den senaste månaden minskat från 100 till 57 varav 26 protespatienter. Produktionsnivån pekar i dagsläget på att vi vid årsskiftet kommer att ha opererat närmare 670 protespatienter varav ett tiotal bilateralt. Den totala proteskön uppgår numer till totalt 126 patienter. Prioriteringar i kön görs självklart med hänsyn till medicinska indikationer. Lasarettet ser i dagsläget - med en omfattande ombyggnation med start oktober inte någon möjlighet att öka åtagandet inom ortopedin. En mindre andel av fotoperationerna kan komma utföras på Elisabethsjukhuset men först efter patientens eget val. Vår bedömning är att balans i väntetiderna inom ortopedin ska kunna uppnås under året.

76 3 (7) Urologin har under en tid besvärats av allt längre operationsköer. För närvarande utgörs kön av 162 patienter. 65 av dessa har väntat mer än 60 dagar. Detta beror främst på bemanningsproblem. Inom urologin måste även läkartider prioriteras för återbesök/cancerkontroller på mottagningen vilket inverkar negativt på operationstiden. Rekryteringsåtgärder påbörjades före sommaren liksom initiativ till samarbete kring kompetensförsörjning från Akademiska. Bemanningsproblemen accentuerades i och med att en läkare sade upp sin anställning. Bemanningen kommer endast delvis att kunna lösas med hyrläkare. Rekryteringsansträngningarna har inneburit att lasarettet andra kvartalet 2013 kommer att ha ordinarie urolog i tjänst. Bedömningen är att möjligheten att i år återfå balansen i väntelistan till urologi som liten även om det finns en positiv trend. Lasarettet har därför ansökt om och fått beviljat att via vårdgarantikansliet slussa urologbesök och ett 50-tal operationer till annan vårdgivare. Kirurgin ligger under målnivån främst inom områdena gallkirurgi och ljumskbråck trots att antalet operationer är högre än föregående år. Kösituationen har försämrats något. Detta räknar vi med att delvis kunna åtgärda i december bland annat genom att omfördela operationstid från slutenvårdsoperationer till öppenvårdsoperationer. Arbetet har påbörjats men fler postopplatser måste skapas för att nå full effekt vilket kan genomföras först i början december. Antalet slutenvårdplatser kommer då att temporärt minskas för att istället utnyttjas som postoperativa platser. Operationstider för icke akuta gynekologiska operationer kommer också att begränsas till förmån för kirurgiska öppenvårdsoperationer. Även de handkirurgiska operationerna kommer att begränsas samt delvis överföras till Kirurgmottagningen. Gynekologi och handkirurgi utgör inget problem vad gäller kösituationen. Sammanfattningsvis har väntelistan till operation/behandling ökat med nära 100 patienter jämfört med situationen vid årets inledning. Väntelistan bör kunna reduceras till c:a 900 patienter. Vår bedömning är att kömiljardmålet för behandling/operation kommer att hållas under december med hänsyn till den positiva trenden under hösten. Novembervärdet förbättrades jämfört med förra mätningen med 4 procentenheter till 72 procent. Under förutsättning att remissinflödet inte ökar och vissa ortopedi- och urologioperationer kan lämnas till annan vårdgivare bör mer än 70 procent vara en realistiskt nivå även vid årets slut. Se utfall till och med november i bifogade grafer Thomas Ericson Sjukhuschef

77 Ärende 163. Utfall vårdgaranti november 2012 Vårdgaranti nybesök < 90 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Vårdgaranti operation/behandling < 90 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

78 Ärende 163. Utfall kömiljard november 2012 Kömiljarden nybesök < 60 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kömiljarden operation/behandling < 60 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

79 6 (7) Utfall operationsväntelista och väntetid november Antal väntande och väntetid totalt >90 d d d 0-30 d Antal väntande och väntetid inom ortopedi >90 d d d 0-30 d

80 7 (7) Antal inkomna remisser till Kirurgiskt centrum januari t o m november 2011 och 2012 Totalt antal inkomna remisser under 2012 Månad Kirurgi Urologi Handkir Ortopedi varav artros Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa Totalt antal inkomna remisser till länskirurgin under Totalt antal inkomna remisser under 2011 Månad Kirurgi Urologi Handkir Ortopedi varav artros Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa Totalt antal inkomna remisser till länskirurgin under

81 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Rapport om införandet av ehälsotjänster i Landstinget i Uppsala län Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Ärendet Vid sammanträdet presenteras en muntlig och skriftlig rapport kring införandeläget för ehälotjänsterna utifrån tidigare beslut i produktionsstyrelsen i juni Bilaga 164 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

82 Ärende Dnr PS IT-avdelningen Benny Eklund E-post Produktionsstyrelsen Rapport om införandet av ehälsotjänster i Landstinget i Uppsala län Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Ärendet Införandeläget Den 8:e november öppnades de tillgängliga ehälsotjänsterna för invånare i Uppsala län. Den 3:e december öppnas möjligheten att läsa sin journal även för personer boende utanför länet vilka har en journal i Uppsala län 1. Antal personer vilka loggat in till sin journal uppgår i dag till Antal användare Datum 1 Gäller de privata och offentliga vårdgivare vilka använder sig av Sammanhållen Journalföring (dvs Cosmic journalsystem) Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

83 2 (4) Ett femtontal enheter har tillfrågats om de fått några indikationer på frågor eller reaktioner från allmänheten med anledning möjligheten att läsa sin journal via Internet. Ingen enhet hade ännu gjort några sådana iakttagelser. Det har kommit in c:a 30 mail från personer vilka använt sig av tjänster. Ambitionen är att besvara dessa inom 24 timmar. Flera av synpunkterna har haft till följd att vi gjort ändringar i texten på web-sidorna och att några andra mer omfattande ändringar är inplanerade. Generellt har mailen karaktäriserats av saklighet. Ett problem har varit att anteckningar från enheter vilka upplöstes för mer än två år sedan saknar en sk HSA-identitet 2 vilket innebär att anteckningarna inte kan ses av patienten. Hur detta skall åtgärdas är inte i nuläget helt klart. Läget för anmälningarna mot projektet Landstinget har anmälts sex gånger till olika myndigheter Datainspektionen (DI) DI har avgivit svar att den inloggning vi gör via Mina Vårdkontakter är tillfyllest ur säkerhetssynpunkt. Övriga punkter ansåg DI låg utanför deras tillsynsansvar. Ärendet avslutat. DI har ombetts utreda huruvida det kan anses att landstinget rekommenderar patienter att använda automatiska översättningstjänster på Internet. DI har ställt frågor om vad landstinget som personuppgiftsombud går ut med för information till patienter. Pågående ärende. Socialstyrelsen Ingen kännedom finns om status på denna anmälan. Pågående ärende Polisen I en artikel i Uppsala Nya Tidning uppges i en debattartikel att en av personalorganisationerna har vi tvingats anmäla till polis på grund av att Uppsala läns landsting tvingar patienter att delta i olaglig forskning. Vid kontakt med polis och anmälarna kan ingendera hitta vare sig referens, registrering eller kopia på sådan anmälan. Ärendet avslutat för projektets del. Centrala Etikprövingsnämnden CEPN har konstaterat att den olagliga forskning är att betrakta som laglig kvalitetsuppföljning. Ärendet avslutat. Justitieombudsmannen Anmälaren yrkar på att JO granskar hur landstinget i Uppsala län tillämpar gällande lagar och författningar. Pågående ärende 2 HSA är en nationell elektronisk katalogtjänst (databas) som används för att lagra och hitta adress- och kontaktinformation över organisationsgränser inom sjukvården

84 3 (4) Uppsala universitet Anmälaren har kontaktat universitetsledningen med anledning av en forskningsenkät vilket universitetet sänt ut. Anmälaren skriver Detta innebär att känsliga personuppgifter har samlats in för forskningsändamål i strid med etikprövningslagen, då definitionen av personuppgifter är mycket bred och omfattar förutom exempelvis namn och personnummer även information som bara indirekt handlar om en person. Anmälaren upplyser även universitetet om att landstinget är polisanmält för en annan enkät. Oklart vilket status detta ärende har. Samverkan med personalorganisationerna Den facklig referensgrupp som bildades sammanträder igen efter ordinarie samverkan (SAMLA). Denna gång kommer främst erfarenheter efter starten att diskuteras. Läget för ehälsotjänsterna Boka, avboka tider Enkel funktion finns och är igång i Mina vårdkontakter. Webbtidbok med direkt koppling mot journalsystemet kommer starta som pilot mot ortopeden under november Planering för fortsatt breddinförande Q Lista sig hos allmänspecialist i primärvården Tjänsten finns och är igång i Mina vårdkontakter även utökad med möjlighet att lista sina barn på BVC mottagning Läsa journalen Tjänsten är igång sedan 8:e november. Inför starten har en spärr lagts in för att undanta psykiatrins konsultanteckningar från att visas. Lägga in spärrar mot sammanhållen journalföring Under Q4 kommer invånarna att kunna läsa de spärrar mot ssammanhållen journalföring som patienten själv begärt och som finns registrerade i journalsystemet samt att kunna häva redan satta spärrar. För att sätta en spärr kommer en tjänst finnas i Mina vårdkontakter med direkt kontakt till CESÅ 3. Betala patientavgift Vad gäller självbetjäning och betaltjänst så pågår sista utveckling av betaldelarna från Cambio och 1 nov startade Värmland en pilot med självbetjäningsdelen. Efter utvärdering kan Uppsala vara på tur, vilket kundgruppen till Cambio avgör. Följa remissen Tjänsten är färdigutvecklad. Om inget oförutsett inträffar kommer denna vara med i nästa version av Sustains i mitten av december. 3 CESÅ ansvarar för - hantering och menbedömning av externa beställningar rörande journalkopior - utskick av loggrapporter till patienter - rättning av felinskannade dokument i KoVis - samordning när det gäller journalförstöringsärenden - spärr av journaler på patienters uppdrag

85 4 (4) Avge en hälsodeklaration Arbete pågår från Cambio med utveckling i Cosmic. Startar med hälsodeklarationen levnadsvanor. Tjänsten bör vara igång slutet av 2012 om alla tester är ok. En del formalia sätter käppar i hjulet eftersom vissa anser att en hälsodeklaration bara hör till journalen om en vårdanställd knappar in från ett patientifyllt formulär, inte om patienten själv fyller i ett elektroniskt. Uppdatera kontaktuppgifter på sig själv och anhöriga Cambio utvecklar ny funktionalitet i Cosmic. Tjänsten finns i nästa version av Sustains. Ta emot och sända meddelanden till vården Tjänsten är klar och finns tillgänglig via Mina vårdkontakter. Ta del av åtkomstlogg Tjänsten finns i nästa version av Sustains. Utse ombud Tjänsten finns i nästa version av Sustains. Avge avvikande mening Cambio utvecklar ny funktionalitet i Cosmic. Tjänsten kan komma finnas tillgänglig i en enklare funktion via Mina vårdkontakter för att bytas när Cambio levererat den nya funktionen. Beräknad leverans från Cambio jan/feb Signering Någon fråga från patient vilken läst sin journal har berört frågan varför vederbörande inte kunde se en journalanteckning gjord för sju månader sedan. Patienten misstänkte att anteckningen inte var signerad, vilket också var fallet. Vid kontakt med verksamhetschefen kunde denne se att anteckningen gjorts av en läkare vilken slutat strax efter det att anteckningen gjordes. Det är i dagsläget inte klart när information finns tillgänglig vilken gör att anteckningar med status Ej klar för signering och Klar för signering. För att kunna åstadkomma en menprövningsknapp i Cosmic att användas vid de enheter där det anses behövas 4 har landstinget åtagit sig att ta upp denna fråga med övriga Cosmic-kunder. 4 Typiska enheter är BUP, Kvinnofrid och Klinisk genetik vilkas notat idag behöver individuellt menprövas och därför idag är helt blockerade från den enskildes direktåtkomst. Med en sådan funktion skulle menprövningen t.ex. ske i samband med signeringen.

86 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Rapport om utredningen av ett framtida kök för patientmat Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade vid sammanträdet den 25 oktober 2012, 146, ge Landstingsservice i uppdrag att utreda tre alternativ för ett eventuellt framtida kök för patientmat. Av beslutet framgår att en återrapportering kring utredningens framskridande ska presenteras för produktionsstyrelsen i december Vid dagens sammanträde ges en muntlig rapport från utredningsarbetet vars slutresultat ska presenteras för produktionsstyrelsen i februari Bilaga 165 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

87

88

89 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Genomförande - Elfkraftförsörjning Lasarettet i Enköping Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att befintligt programarbete fastställs - att genomföra utbyggnaden av kraftförsörjning, reservkraft och ny kompletterande anslutning till elnätet i Enköping - att genomförandet avropas via befintligt ramavtal om partnering - att finansiering enligt förslag fastställs varvid 56,9 Mkr nyttjas - att föreslå Landstingsstyrelsen att den ökade kostnaden för Lasarettet i Enköping för 2014 uppgående till 2,2 Mkr beaktas i budgetprocessen inför 2014 Ärendet Bakgrund Mot bakgrund av bl.a. ökad elanvändning inom vården, ny- och ombyggnationer, krav på tillgänglighet och robusthet för elkraftförsörjning, bör elkraftförsörjningen inom delar av Lasarett i Enköping byggas om. De befintliga el-anläggningarnas status, dvs. dimensionering, utförande, ålder och struktur kan inte tillgodose dagens krav och ökande behov av elkraftförsörjning. Detta gäller både normal- och reservkraft. Förbättrad elkraftförsörjning utgör också en grundläggande förutsättning för att de redan beslutade samt planerade projekten ska gå att driftsätta. Beslutade och planerade tillkommande byggnader/ytor är operationsavdelningen, ny akutmottagning, ombyggnad skopienheten och ombyggnad av närvårdsenheten. Förslaget att avropa genomförandet genom befintligt ramavtal innebär att landstinget vinner tid, utnyttjar upparbetad kunskap från motsvarande projekt i Uppsala samt utnyttjar den infrastruktur som finns avseende byggnationer i Enköping. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

90 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Partnering innebär samverkan med totalentreprenad som avtalsgrund. Avtal tecknas efter att programarbetet är klart. Projektet följs i detalj avseende ekonomisk utveckling och eventuella avvikelser delas, såväl positiva som negativa. Mål och syfte Genom ny- och ombyggnationen uppnår vi syftet att: Trygga reservkraftförsörjningen för prioriterade delar av Lasarettet i Enköping Väsentligt höja robustheten för elkraftsystemen. Socialstyrelsens rekommendationer med avseende på robusthet används som riktlinje Infrastrukturen anpassas till nu kända behov samt ska ge förutsättningar för kommande behov Öka driftsäkerhet och tillgänglighet Uppfylla dagens krav på utförande för elkraftsystem Finansiering Investeringen på bedömda 56,9 Mkr fördelas enligt beräkning så att 33,6 Mkr finansieras som fastighetsägarinvestering, vilket innebär en ökad kostnad för Landstingsservice på ca 3 Mkr/år. Beloppet regleras genom nya hyresmodellen och avkastningskravet på Landstingsservice. Resterande 23,3 Mkr blir hyresgästinvestering vilket innebär en kostnadsökning för Lasarettet i Enköping på ca 2,2 Mkr/år. Investeringen finns med i investeringsplanen för Delges: Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Sjukhusdirektören, Lasarettet i Enköping Bilaga 166 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

91 FÖRSLAG TILL BESLUT LSU Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Genomförande - Elkraftförsörjning, Lasarettet i Enköping Om- och nybyggnad av elkraftförsörjning inom delar av Enköpings lasarett Förslag till beslut Produktionsstyrelse föreslås besluta att att att att att befintligt programarbete fastställs genomföra utbyggnaden av kraftförsörjning, reservkraft och ny kompletterande anslutning till elnätet i Enköping genomförandet avropas via befintligt ramavtal om partnering finansiering enligt förslag fastställs varvid 56.9 miljoner nyttjas föreslå Landstingsstyrelsen att den ökade kostnaden för Lasarettet i Enköping för 2014 uppgående till 2,2 MKR beaktas i budgetprocessen inför 2014 Beräknad investering enligt programarbete är 56.9 Miljoner kronor. Bakgrund Mot bakgrund av bl a ökad elanvändning inom vården, ny- och ombyggnationer, krav på tillgänglighet och robusthet för elkraftförsörjning, bör elkraftförsörjningen inom delar av Lasarett i Enköping byggas om. De befintliga el-anläggningarnas status, dvs dimensionering, utförande, ålder och struktur kan inte tillgodose dagens krav och ökande behov av elkraftförsörjning. Detta gäller både normal- och reservkraft. Förbättrad elkraftförsörjning utgör också en grundläggande förutsättning för att de redan beslutade samt planerade projekten ska gå att driftsätta. Beslutade och planerade tillkommande byggnader/ytor är operationsavdelningen, ny akutmottagning, ombyggnad skopienheten och ombyggnad av närvårdsenheten. Förslaget att avropa genomförandet genom befintligt ramavtal innebär att vi vinner tid, utnyttjar upparbetad kunskap från motsvarande projekt i Uppsala samt utnyttjar den infrastruktur som finns avseende byggnationer i Enköping.

92 2 (3) Partnering innebär samverkan med totalentreprenad som avtalsgrund. Avtal tecknas efter att programarbetet är klart. Projektet följs i detalj avseende ekonomisk utveckling och eventuella avvikelser delas, såväl positiva som negativa. Mål och syfte Genom ny- och ombyggnationen uppnår vi syftet att: Trygga reservkraftförsörjningen för prioriterade delar av Lasarettet i Enköping Väsentligt höja robustheten för elkraftsystemen, Socialstyrelsens rekommendationer med avseende på robusthet används som riktlinje Infrastrukturen anpassas till nu kända behov samt ska ge förutsättningar för kommande behov Öka driftsäkerhet och tillgänglighet Uppfylla dagens krav på utförande för elkraftsystem Finansiering Investeringen på bedömda 56,9 Miljoner kronor fördelas enligt beräkning så att 33,6 Miljoner finansieras som fastighetsägarinvestering, vilket innebär en ökad kostnad för Landstingsservice på ca 3 miljoner kronor/år. Beloppet regleras genom nya hyresmodellen och avkastningskravet på Landstingsservice. Resterande 23,3 Miljoner kronor blir hyresgästinvestering vilket innebär en kostnadsökning för Lasarettet i Enköping på ca 2,2 miljoner kronor/år. Investeringen finns med i investeringsplanen för Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att att att att befintligt programarbete fastställs genomföra utbyggnaden av kraftförsörjning, reservkraft och ny kompletterande anslutning till elnätet i Enköping avropa genomförandet i befintligt ramavtal i partnering finansiering enligt förslag fastställs varvid 56.9 miljoner nyttjas föreslå Landstingsstyrelsen att den ökade kostnaden för Lasarettet i Enköping för 2014 uppgående till 2,2 MKR beaktas i budgetprocessen inför 2014

93 3 (3) Beräknad investering enligt programarbete är 56.9 Miljoner kronor. Förslagsställare: Thord Hägg Förvaltningsdirektör Landstingsservice Thomas Eriksson Sjukhuschef Lasarettet i Enköping Bilaga: 1. Sammanfattning förstudie och riskanalys Karta över Lasarettet i Enköping

94

95

96

97

98 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Parkeringslösning vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Dnr PS Produktionsstyrelsen beslutar att Landstingsservice får nyttja 2,3 Mkr för förstudie avseende nytt parkeringshus vid Akademiska sjukhuset, norra parkering, med mål att öka kapaciteten med cirka 500 platser. Produktionsstyrelsen beslutar att i samband med förstudien undersöka möjligheterna att göra kollektivtrafikalternativet mer attraktivt. Ärendet Bakgrund Parkeringssituationen för såväl besökande som personal vid Akademiska sjukhuset har under en lång tid varit källa till missnöje. Situationen förvärras ytterligare när Psykiatridivisionen flyttar in i Psykiatrins hus februari Från och med sommaren 2013 och flera år framåt kommer flera stora byggprojekt tvinga till ytterligare stängningar av nuvarande P-platser. Avsaknaden av tillräckligt antal p-platser innebär att besökande kommer för sent eller missar sina bokade besök. De idag tillgängliga ca P-platserna fördelas mellan ca 550 platser för besökande, 900 platser för personal samt 150 platser för att nyttjas av såväl besökare som personal. Tillkommer ett 50-tal P-platser för handikappade. Frångående parkeringsplatser med anledning av kommande byggprojekt på Akademiska sjukhuset : C-område: -160 platser, start april 2013, beräknas färdigt 2015 Ombyggnad av Rudbecklaboratoriet, Avfallsstation och Rättsmedicinalverket Kärnområdet: -150 platser, start 2013, störst påverkan under 2015,beräknas färdigt Ombyggnad för Framtidens Akademiska Sjukhus Summering P-platssituationen Nuvarande norra parkeringen rymmer idag 283 platser med mycket hög beläggningsgrad. Summerat avgår 310 p-platser pga. byggprojekt inom sjukhusområdet inkl på C-området. Av dessa platser kommer 205 att bli permanent borttagna. Öppningen av Psykiatrins hus beräknas ge behov av 200 platser genom personal, patienter och besökande när verksamheten flyttar in på området. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

99 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Övriga vidtagna åtgärder För att förebygga den svåra parkeringssituationen vid Akademiska sjukhuset har följande aktiviteter ägt rum: Med avsikt att öka parkeringsplatsernas effektiva nyttjande och användning av endast behöriga marknadsanpassades P-avgifterna i januari På C-området tillskapas ca 80 permanenta parkeringsplatser. Utredning avseende möjligheter till personalparkeringar i Ulleråkerområdet pågår. Vid samråd med Uppsala kommun, sågs möjligheten att kunna samnyttja ett p-hus utanför kontorstid vid t.ex. tävlingar på Studenternas. En arkitekttävlan har genomförts avseende möjligheten att gestalta ett parkeringshus på Akademiska sjukhuset. Finansiering Garaget ska finansieras genom parkeringsavgifter. Finansieringen klargörs i samband med programarbetet. Samråd Samråd om parkeringssituation och behov av parkeringsplatser har skett med Akademiska sjukhuset. Vid samrådet har framförts hur central tillgängligheten av parkeringsplatser är för patienter, besökande samt personal. Delges: Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Bilaga 167 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

100 Ärende (2) Datum Dnr LSU Ledning, Landstingsservice Thord Hägg thord.hagg@lul.se Produktionsstyrelsen Förstudie nytt P-hus vid Akademiska sjukhuset norra parkering Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att Landstingsservice får nyttja tkr för förstudie avseende nytt parkeringshus vid Akademiska sjukhuset, norra parkering, med mål att öka kapaciteten med cirka 500 platser i samband med förstudien undersöka möjligheterna att göra kollektivtrafikalternativet mer attraktivt Bakgrund Parkeringssituationen för såväl besökande som personal vid Akademiska sjukhuset har under en lång tid varit källa till missnöje. Situationen förvärras ytterligare när Psykiatridivisionen flyttar in i Psykiatrins hus februari Från och med sommaren 2013 och flera år framåt kommer flera stora byggprojekt tvinga till ytterligare stängningar av nuvarande P-platser. Avsaknaden av tillräckligt antal p-platser innebär att besökande kommer för sent eller missar sina bokade besök. De idag tillgängliga ca P-platserna fördelas mellan ca 550 platser för besökande, 900 platser för personal samt 150 platser för att nyttjas av såväl besökare som personal. Tillkommer ett 50-tal P-platser för handikappade. Frångående parkeringsplatser med anledning av kommande byggprojekt på Akademiska sjukhuset C-område: -160 platser, start april 2013, beräknas färdigt 2015 Ombyggnad av Rudbecklaboratoriet, Avfallsstation och Rättsmedicinalverket Kärnområdet: -150 platser, start 2013, störst påverkan under 2015,beräknas färdigt Ombyggnad för Framtidens Akademiska Sjukhus Summering P-platssituationen Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

101 2 (2) Nuvarande norra parkeringen rymmer idag 283 platser med mycket hög beläggningsgrad. Summerat avgår 310 p-platser pga byggprojekt inom sjukhusområdet inkl på C-området. Av dessa platser kommer 205 att bli permanent borttagna. Öppningen av Psykiatrins hus beräknas ge behov av 200 platser genom personal, patienter och besökande när verksamheten flyttar in på området. Övriga vidtagna åtgärder För att förebygga den svåra parkeringssituationen vid Akademiska sjukhuset har följande aktiviteter ägt rum: Med avsikt att öka parkeringsplatsernas effektiva nyttjande och användning av endast behöriga marknadsanpassades P-avgifterna i januari På C-området tillskapas ca 80 permanenta parkeringsplatser. Utredning avseende möjligheter till personalparkeringar i Ulleråkerområdet pågår Vid samråd med Uppsala kommun, sågs möjligheten att kunna samnyttja ett p- hus utanför kontorstid vid t ex tävlingar på Studenternas. En arkitekttävlan har genomförts avseende möjligheten att gestalta ett parkeringshus på Akademiska sjukhuset. Finansiering Garaget ska finansieras genom parkeringsavgifter. Finansieringen klargörs i samband med programarbetet. Samråd Samråd om parkeringssituation och behov av parkeringsplatser har skett med Akademiska sjukhuset. Vid samrådet har framförts hur central tillgängligheten av parkeringsplatser är för patienter, besökande samt personal. Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att Landstingsservice får nyttja tkr för förstudie avseende nytt parkeringshus vid Akademiska sjukhuset, norra parkering, med mål att öka kapaciteten med cirka 500 platser i samband med förstudien undersöka möjligheterna att göra kollektivtrafikalternativet mer attraktivt för personal och patienter Förslagsställare Thord Hägg Förvaltningsdirektör

102 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Utredning för införande av Facility Management koncept Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att uppdra åt Landstingsservice att genomföra en utredning om införande av ett Facility Management (FM) koncept på Akademiska sjukhuset. Utredningen omfattar hela Akademiska sjukhuset. - att utredningen även ska beakta möjligheten att använda konceptet i tillämpliga delar inom andra förvaltningar - att utredningen ska presenteras i Q Ärendet Bakgrund Landstingsservice ser att det finns stora kostnads- och tidsbesparingar att göra för Akademiska sjukhuset om ett FM-koncept skulle införas. Av denna utredning vill vi ta reda på mer exakt vad detta skulle kunna ge. Enkelt uttryckt kan man säga att FM är ett koncept för att tillhandahålla helhetslösningar inom stöd och service som innebär att leveransen blir resurssnål och kostnadseffektiv samt bidra till att arbetsplatsen för en verksamhet, i detta fall vården, fungerar så optimalt som möjligt. Stöd och service omfattar varor, textil, logistik och kost. FM-koncept har införts på andra sjukhus och har gett mycket bra resultat. Verksamheten får arbeta med det de är utbildade för och patienterna blir nöjdare då personalen kan lägga mer tid på dem. Ett exempel är hanteringen av förbrukningsartiklar. Idag sköter personalen på sjukhuset beställningarna, dessa kan vara ca 10 olika per hus. Det inkommande godset anländer sedan hos LSU transport och logistik som grovsorterar och levererar till respektive avdelning. Sedan tar personalen över hanteringen. De packar upp, finsorterar, gör en mottagningskontroll och till slut måste de även göra sig av med allt emballage. Vi hoppas med utredningen visa att allt detta kan ske på ett annorlunda sätt som ger en förbättrad arbetsmiljö, trygghet, ekonomi och patientnöjdhet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

103 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Införande av ett FM-koncept leder exempelvis till: En kostnadsbesparing för Akademiska sjukhuset Möjlighet för verksamheten att fokusera på kärnverksamheten istället för på stödjande servicetjänster Att kvaliteten och servicen blir bättre Ökade möjligheter för de anställda att utvecklas Samråd Samråd har skett med ledningen på Akademiska sjukhuset. Delges: Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Bilaga 168 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

104 Ärende (2) Dnr LSU Landstingsservice Thord Hägg thord.hagg@lul.se Produktionsstyrelsen Utredning för införande av Facility Management-koncept Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att uppdra åt Landstingsservice att genomföra en utredning om införande av ett Facility Management (FM) koncept på Akademiska sjukhuset. Utredningen omfattar hela Akademiska sjukhuset. utredningen även ska beakta möjligheten att använda konceptet i tillämpliga delar inom andra förvaltningar. att utredningen ska presenteras i Q Bakgrund Landstingsservice ser att det finns stora kostnads- och tidsbesparingar att göra för AS om ett FM-koncept skulle införas. Av denna utredning vill vi ta reda på mer exakt vad detta skulle kunna ge. Enkelt uttryckt kan man säga att FM är ett koncept för att tillhandahålla helhetslösningar inom stöd och service som innebär att leveransen blir resurssnål och kostnadseffektiv samt bidra till att arbetsplatsen för en verksamhet, i detta fall vården, fungerar så optimalt som möjligt. Stöd och service omfattar varor, textil, logistik och kost. FM-koncept har införts på andra sjukhus och har gett mycket bra resultat. Verksamheten får arbeta med det de är utbildade till och patienterna blir nöjdare då personalen kan lägga mer tid på dem. Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

105 2 (2) Ett exempel är hanteringen av förbrukningsartiklar. Idag sköter personalen på sjukhuset beställningarna, dessa kan vara ca 10 olika per hus. Det inkommande godset anländer sedan hos LSU transport och logistik som grovsorterar och levererar till respektive avdelning. Sedan tar personalen över hanteringen. De packar upp, finsorterar, gör en mottagningskontroll och till slut måste de även göra sig av med allt emballage. Vi hoppas med utredningen visa att allt detta kan ske på ett annorlunda sätt som ger en förbättrad arbetsmiljö, trygghet, ekonomi och patientnöjdhet. Införande av ett FM-koncept leder till bl.a.: En kostnadsbesparing för Akademiska sjukhuset Möjlighet för verksamheten att fokusera på kärnverksamheten istället för på stödjande servicetjänster Att kvaliteten och servicen blir bättre Ökade möjligheter för de anställda att utvecklas Samråd Samråd har skett med ledningen på Akademiska sjukhuset. Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att uppdra åt Landstingsservice att genomföra en utredning om införande av ett Facility Management (FM) koncept på Akademiska sjukhuset. Utredningen omfattar hela Akademiska sjukhuset. utredningen även ska beakta möjligheten att använda konceptet i tillämpliga delar inom andra förvaltningar att utredningen ska presenteras i Q Förslagsställare Thord Hägg Förvaltningsdirektör Lennart Persson Sjukhusdirektör

106 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Granskning av produktionsstyrelsen för januari-augusti 2012 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen meddelar landstingsrevisionen att styrelsen tagit del av gjorda iakttagelser i samband delårsgranskningen av produktionsstyrelsen. Produktionsstyrelsen lägger delårsrapporten för 2012 till handlingarna. Ärendet Landstingets revisorer har gjort en granskning av produktionsstyrelsen för perioden januariaugusti Granskningen omfattar förutom styrelsen även förvaltningarna; Akademiska sjukhuset, Primärvården, Landstingsservice, Lasarettet i Enköping, Folktandvården samt Habilitering och hjälpmedel. I årets granskning har även Resurscentrum ingått som en egen förvaltning. Landstingsrevisionen lyfter särskilt fram nedanstående i sin granskning: Måluppfyllelse är sammantaget god för granskande förvaltningar utifrån landstingets övergripande styrkort. Brister i måluppfyllelsen finns dock för mål inom vårdgarantin och vissa miljömål. Verksamheten bedrivs inte på ett ekonomiskt tillfredställande sätt då fyra förvaltningar (Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Habilitering och hjälpmedel) prognostiserar negativa avvikelser gentemot budget. Revisionen konstaterar dock att produktionsstyrelsen har varit aktiv och följt det ekonomiska läget för förvaltningarna och underskott gentemot budget. Produktionsstyrelsens förvaltningar har sammantaget följt landstingets anvisningar vid utformning av delårsrapporten men vissa avvikelser finns i avsnitten om intern kontroll och rapportering av måluppfyllelsen. Landstingsrevisionen avkräver inget formellt svar av produktionsstyrelsen utan låter meddela att en uppföljning av ovan gjorda iakttagelser komma att ske i samband med granskningen av årsredovisningen. Produktionsstyrelsen önskar dock meddela revisionen att styrelsen tagit del av delårsgranskningen och de bedömningar som där presenteras. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

107 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Produktionsstyrelsen låter också meddela att styrelsen instämmer med de av revisionen gjorda iakttagelserna bland annat avseende brister i måluppfyllelse kring verksamhet och ekonomi som lyfts fram i rapporten. Vidare kan produktionsstyrelsen glädjande konstatera att landstingsrevisionen noterat att styrelsen varit aktiv när det gäller att följa förvaltningarnas ekonomi och underskott gentemot budget. Produktionsstyrelsen avser att även fortsättningsvis lägga stort vikt vid detta genom löpande uppföljning av förvaltningarnas verksamhets- och ekonomirapporter samt uppföljning av kostnadsanpassningsprogrammet för Akademiska sjukhuset. Delges: Landstingsrevisionen Bilaga 169 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

108 Dnr PS Administrativa avdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Granskning av produktionsstyrelsen för januari-augusti 2012 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen meddelar landstingsrevisionen att styrelsen tagit del av gjorda iakttagelser i samband delårsgranskningen av produktionsstyrelsen. Produktionsstyrelsen lägger delårsrapporten för 2012 till handlingarna. Ärendet Landstingets revisorer har gjort en granskning av produktionsstyrelsen för perioden januari-augusti Granskningen omfattar förutom styrelsen även förvaltningarna; Akademiska sjukhuset, Primärvården, Landstingsservice, Lasarettet i Enköping, Folktandvården samt Habilitering och hjälpmedel. I årets granskning har även Resurscentrum ingått som en egen förvaltning. Landstingsrevisionen lyfter särskilt fram nedanstående i sin granskning: Måluppfyllelse är sammantaget god för granskande förvaltningar utifrån landstingets övergripande styrkort. Brister i måluppfyllelsen finns dock för mål inom vårdgarantin och vissa miljömål. Verksamheten bedrivs inte på ett ekonomiskt tillfredställande sätt då fyra förvaltningar (Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Habilitering och hjälpmedel) prognostiserar negativa avvikelser gentemot budget. Revisionen konstaterar dock att produktionsstyrelsen har varit aktiv och följt det ekonomiska läget för förvaltningarna och underskott gentemot budget. Produktionsstyrelsens förvaltningar har sammantaget följt landstingets anvisningar vid utformning av delårsrapporten men vissa avvikelser finns i avsnitten om intern kontroll och rapportering av måluppfyllelsen. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

109 2 (2) Landstingsrevisionen avkräver inget formellt svar av produktionsstyrelsen utan låter meddela att en uppföljning av ovan gjorda iakttagelser komma att ske i samband med granskningen av årsredovisningen. Produktionsstyrelsen önskar dock meddela revisionen att styrelsen tagit del av delårsgranskningen och de bedömningar som där presenteras. Produktionsstyrelsen låter också meddela att styrelsen instämmer med de av revisionen gjorda iakttagelserna bland annat avseende brister i måluppfyllelse kring verksamhet och ekonomi som lyfts fram i rapporten. Vidare kan produktionsstyrelsen glädjande konstatera att landstingsrevisionen noterat att styrelsen varit aktiv när det gäller att följa förvaltningarnas ekonomi och underskott gentemot budget. Produktionsstyrelsen avser att även fortsättningsvis lägga stort vikt vid detta genom löpande uppföljning av förvaltningarnas verksamhets- och ekonomirapporter samt uppföljning av kostnadsanpassningsprogrammet för Akademiska sjukhuset. Delges: Landstingets revisorer

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Uppföljning av regelverk för intreprenad Förslag till beslut Dnr PS Produktionsstyrelsen beslutar föreslå landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige att fastställa riktlinjer för intraprenad enligt bilaga. Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade vid sammanträde , 33, att uppdra till produktionsdirektören att följa upp hur nuvarande riktlinjer för intraprenad fungerar samt att ta fram ett förtydligat regelverk. Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde , 133, att fastställa riktlinjer och förutsättningar för att bedriva intraprenad inom landstinget. Syftet med intraprenad är att ta till vara lokalt engagemang att driva och utveckla en avgränsad verksamhet. De mervärden som förväntas komma ut av det lokala engagemanget skall som resultat kunna ge en vinst i form av bättre kvalitet, tillgänglighet och arbetsmiljö eller lägre kostnad. En intraprenad definieras som en resultatenhet med utökade befogenheter och därmed också ökat ansvar. Det lokala initiativet vid bildandet poängteras liksom att en majoritet av personalen ska vara positiv till och delaktig i detta. Landstingets styrande dokument, såsom policy i olika frågor och centrala regelverk, gäller för intraprenad likväl som för övrig verksamhet. Lasarettet i Enköping har definierats som landstingets enda intraprenad hittills. Man har hittills inte kunnat utnyttja intraprenadens möjligheter i någon större grad men anser att systemet har potential att skapa framtida effektivitet och konkurrenskraft. Riktlinjerna föreslås huvudsakligen fortsätta gälla. Dock slopas undantaget från eventuella sparbeting. Intraprenad kommer också i och med denna förändring att ha möjlighet att vid underskott få extra anslag. I en utvidgning av det uppdrag som gavs av produktionsstyrelsen skulle man kunna välja att gå vidare med intraprenadtanken. En sådan utvidgning skulle kunna handla om att se intraprenaden som en del i landstingets strategi för marknadslösningar/vårdval. Intraprenaden skulle då ses som ett förstadium till att verksamheten sker helt externt i relation till landstinget. Företrädesvis mindre enheter inom förvaltningar skulle kunna bli aktuella. Valet av enheter som kan bli intraprenad bör påverkas av vilka områden som landstinget planerar att införa Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

127 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen vårdval inom. Landstinget kan då ha som strategi att bistå sådana intraprenader med stöd avseende t.ex. företagsekonomi, marknadsföring etc. Ett sådant koncept som skissats ovan utvecklas inte närmare i detta ärende men kan komma att bli en del i kommande konkurrensprogram. Delges: Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Ekonomidirektören Bilaga 170 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

128 Ärende Dnr PS Landstingets ledningskontor Leo Ruostejoki Tfn E-post Produktionsstyrelsen Uppföljning av regler för intraprenad Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar föreslå Landstingsstyrelsen föreslå Landstingsfullmäktige besluta att fastställa riktlinjer för intraprenad enligt bilaga. Ärende Produktionsstyrelsen beslutade vid sammanträde , 33, att uppdra till produktionsdirektören att följa upp hur nuvarande riktlinjer för intraprenad fungerar samt att ta fram ett förtydligat regelverk. Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde , 133, att fastställa riktlinjer och förutsättningar för att bedriva intraprenad inom landstinget. Syftet med intraprenad är att ta till vara lokalt engagemang att driva och utveckla en avgränsad verksamhet. De mervärden som förväntas komma ut av det lokala engagemanget skall som resultat kunna ge en vinst i form av bättre kvalitet, tillgänglighet och arbetsmiljö eller lägre kostnad. En intraprenad definieras som en resultatenhet med utökade befogenheter och därmed också ökat ansvar. Det lokala initiativet vid bildandet poängteras liksom att en majoritet av personalen ska vara positiv till och delaktig i detta. Landstingets styrande dokument, såsom policy i olika frågor och centrala regelverk, gäller för intraprenad likväl som för övrig verksamhet. Lasarettet i Enköping har definierats som landstingets enda intraprenad hittills. Man har hittills inte kunnat utnyttja intraprenadens möjligheter i någon större grad men anser att systemet har potential att skapa framtida effektivitet och konkurrenskraft. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

129 2 (2) Riktlinjerna föreslås huvudsakligen fortsätta gälla. Dock slopas undantaget från eventuella sparbeting. Intraprenad kommer också i och med denna förändring att ha möjlighet att vid underskott få extra anslag. I en utvidgning av det uppdrag som gavs av produktionsstyrelsen skulle man kunna välja att gå vidare med intraprenadtanken. En sådan utvidgning skulle kunna handla om att se intraprenaden som en del i landstingets strategi för marknadslösningar/vårdval. Intraprenaden skulle då ses som ett förstadium till att verksamheten sker helt externt i relation till landstinget. Företrädesvis mindre enheter inom förvaltningar skulle kunna bli aktuella. Valet av enheter som kan bli intraprenad bör påverkas av vilka områden som landstinget planerar att införa vårdval inom. Landstinget kan då ha som strategi att bistå sådana intraprenader med stöd avseende t.ex. företagsekonomi, marknadsföring etc. Ett sådant koncept som skissats ovan utvecklas inte närmare i detta ärende men kan komma att bli en del i kommande konkurrensprogram.

130 Ärende Riktlinjer för intraprenader inom Landstinget i Uppsala län Det krävs få förändringar, i form av politiska beslut eller ändrad organisation, för att införa intraprenader som driftform i landstinget. Nuvarande förvaltningar och enheter inom Landstinget i Uppsala län åtnjuter redan idag stor självständighet och handlingsfrihet. Däremot utnyttjas inte alltid dessa möjligheter fullt ut. Begreppet intraprenad Intraprenaden är i grunden en resultatenhet med utökade befogenheter och därmed också ökat ansvar, särskilt när det gäller intraprenad på lägre nivå i organisationen. Förutom resultatenhetens ansvar för intäkter och kostnader föreslås intraprenaden även få en egen investeringsbudget. Då krävs också en egen balansräkning för att kunna specificera finansiella poster i resultaträkningen. Därmed skiljer sig en intraprenad från en förvaltningsstyrd arbetsplats eller resultatenhet. Riktlinjer för intraprenader inom Landstinget i Uppsala län Det kan konstateras att landstingets enheter redan idag har stor handlingsfrihet och långtgående befogenheter. Ytterst få förändringar, genom politiska beslut eller interna organisationsförändringar, bedöms vara nödvändiga för att omvandla enheterna till intraprenader. Kännedom om nuvarande handlingsfrihet med tillhörande befogenheter är dock inte alltid tillfredsställande. Därför behövs informationsinsatser och arenor/mötesplatser där samtliga inblandade parter kan mötas för att gemensamt diskutera och utveckla frågor rörande rollfördelning och självständighet. Införandet av intraprenad förutsätter ett samspel och samarbete mellan samtliga parter personal, förvaltningsledning och politiker i berörda nämnder och styrelser. En intraprenad bör vila på grundpelarna lokal viljeyttring, tydligt uppdrag, avgränsad ekonomi och ett klargörande reglemente. Ett reglemente ska byggas på de av landstingsfullmäktige antagna riktlinjerna för intraprenader i Landstinget i Uppsala län. Riktlinjerna syftar till: Tydligare organisation och rationell ansvars- och befogenhetsfördelning där ansvaret för ekonomi och personal decentraliserats/delegerats till lägsta möjliga beslutsnivå.

131 2 (5) Ökat ansvar för enheten och dess ekonomiska resultat. Långsiktigt ekonomiskt tänkande även på lägre ansvarsnivåer. Ökad handlingsfrihet för anställda. Säkrare underlag för jämförelser med andra verksamheter. Riktlinjerna förutsätter: Ursprunglig förvaltning är organisatorisk hemvist för intraprenaden, såvida det inte är en hel förvaltning som blir intraprenad. Förvaltningen har det formella och övergripande ansvaret för intraprenaden. Överenskommelse om uppdrag och ersättning förhandlas fram i dialog mellan ägare, beställare och blivande intraprenad. Tydliga redovisnings- och uppföljningsprinciper utarbetas. Ett resultatorienterat synsätt. Kund- och serviceorientering. Koncerntänkande. Följsamhet till lagar, regler och policyer samt en förmåga att acceptera och ansluta till landstingets strategiska mål. Förståelse för att offentligt driven verksamhet, till skillnad mot privat, lyder under offentlighetsprincipen samt har att tillämpa den särskilda lagstiftning som gäller för offentlig verksamhet. Dit hör bland annat sekretesslagen, kommunallagen, förvaltningslagen, lagen om offentlig upphandling samt arkivlagen. Till det kommer också de kollektivavtal som reglerar semestrar, pension o.s.v. Initiativ till intraprenader Det lokala initiativet bör vara utgångspunkten för att bilda en intraprenad. För att en intraprenad ska kunna inrättas krävs att enheten redovisar ett mervärde, enligt tidigare angivna kriterier, samt att en majoritet av enhetens medarbetare är positiva till att ändra styrform. Landstingsstyrelsen beviljar ansökningar om att bilda intraprenad efter hörande av berörd förvaltning. Om ansökan att bilda intraprenad beviljas ska enheten betraktas som en underintraprenad inom den förvaltning enheten tillhör och ingå i beställarens beställning från förvaltningen. Överenskommelse om uppdrag och ersättning tecknas mellan förvaltningsledning och intraprenad. Hur bildas en intraprenad? För att en intraprenad ska kunna bildas krävs att den aktuella enheten har genomfört en analys av nuläge samt arbetat fram en vision och en verksamhetsidé. Intraprenaden ska också i en verksamhetsplan ha identifierat de viktigaste strategiska målen och hur dessa mål ska uppnås. Målarbetet samt systematisk uppföljning av målen är ett led i kvalitetssäkringen av verksamheten. Intraprenader ställer stora krav på styrning, ledning och uppföljning. De blivande intraprenaderna ska erbjudas utbildning och vägledning i dessa frågor. Som underlag till överenskommelsen utarbetas en kravspecifikation enligt samma modell som om en offentlig upphandling skulle ske.

132 3 (5) Utvärdering av intraprenadens verksamhetsplan ska ske strikt efter upprättad kravspecifikation. Överenskommelse får tecknas endast om samtliga skallkrav är uppfyllda. Formellt ansvar/ledning juridisk ställning Intraprenaden är en enhet vars verksamhet styrs via en överenskommelse mellan beställare, förvaltningsledning och intraprenaden. Kravspecifikationen anger och styr verksamhetens art, omfattning och ansvarsområde. Förvaltningschef och, i sista hand, landstingsdirektören är formellt ansvarig eftersom intraprenaden inte har någon egen juridisk ställning utan, liksom tidigare, ingår i förvaltningsorganisationen. Intraprenadchef (nuvarande chefsorganisation behålls) ansvarar, på delegation, för intraprenadens verksamhet. Intraprenaden har rätt att fatta beslut i alla frågor som berör intraprenadens verksamhet och som inte är direkt undantagna i detta dokument eller i övrigt strider mot landstingets styrande dokument. Intraprenadens ansvar och befogenheter Intraprenaden ansvarar för att överenskommelsen uppfylls. Intraprenaden ska på eget initiativ informera om oförutsedda händelser som påverkar möjligheten att uppfylla ansvaret. Intraprenaden ansvarar för att ekonomin är i balans och att såväl beställaren som förvaltningen/landstingsledningen får tillgång till erforderligt uppföljningsunderlag. Intraprenaden ansvarar för planering och utveckling av verksamheten samt personalens ledning och kompetensutveckling. Intraprenaden fullgör sitt förhandlingsansvar i enlighet med förvaltningens samverkansavtal och förhandlar i övrigt enligt MBL i alla frågor som de kan besluta självständigt. Intraprenaden beslutar i alla personaladministrativa frågor av verkställighetskaraktär. Intraprenaden ska ha ett långtgående ansvar för löne- och förhandlingsfrågor och det förutsätts därför att förvaltningschef/områdesdirektör vidaredelegerar beslutanderätten till lägsta möjliga chefsnivå. I övrigt är anställning och anställningsvillkor reglerade på samma sätt och enligt samma villkor som i den förvaltning intraprenaden tillhör. Intraprenaden hanterar och fördelar eventuellt överskott eller underskott enligt angivna direktiv. Intraprenadens ekonomiska förutsättning Intraprenaden får en flerårsöverenskommelse, normalt tre år, med möjlighet till förlängning. För intraprenaden ska en resultaträkning upprättas som så långt möjligt omfattar intraprenadens självkostnad, d.v.s. samtliga direkta och indirekta kostnader och intäkter inkl. hyror, avskrivningar och räntor samt intraprenadens andel av förvaltningens gemensamma kostnader för övergripande administration m.m.

133 4 (5) (overhead-kostnader). Självkostnadsberäkningen ska vara så företagsliknande som möjligt. Intraprenaden ska också ha en förenklad balansräkning där de ingående balanserna är beräknade vad gäller tillgångar och skulder. Detta för att kunna beräkna avskrivningar och interna räntor. Intraprenaden ansvarar för sina egna investeringar och belastas av kostnader för avskrivningar och räntor enligt gällande anvisningar från landstinget. Intraprenaden hanterar dock inte finansieringsfrågorna avseende investeringar, utan dessa ligger kvar på landstingets kansli. Överenskommelse mellan beställare och intraprenad ska också innehålla det egna kapitalets storlek samt klausul som möjliggör regelbundna omförhandlingar angående exempelvis oförutsedda kostnader, kvalitet eller verksamhetens omfattning. Omförhandling ska kunna initieras av båda parter. Intraprenadens administration Intraprenaden ska använda landstingets gemensamma administrativa system. Intraprenadens redovisning/uppföljning Intraprenaden har skyldighet att månadsvis redovisa ekonomiskt resultat och övriga uppgifter som beställaren efterfrågat i kravspecifikationen eller som olika myndigheter efterfrågar. Intraprenaden har skyldighet att medverka vid hearings eller andra uppföljningsmöten som arrangeras av förvaltning eller politisk ledning. Intraprenaden ska lämna skriftliga tertialrapporter till förvaltningschefen. Rapporterna ska beskriva verksamhetens utveckling samt innehålla analyser av ekonomin och personalfrågorna. Rapporterna ska innehålla kommentarer om verksamheten under den aktuella perioden samt prognoser för helåret. En mer utförlig verksamhetsberättelse ska skrivas i samband med bokslutsarbetet för helårets verksamhet. Fördelning av över- respektive underskott Fördelning av ett eventuellt över- eller underskott skall ske på ett likartat sätt och efter samma principer som gäller inom förvaltningen. En eventuell överskottsdelning bör ske i överenskommelse med ursprunglig förvaltning. Uppkommer underskott har intraprenaden skyldighet att upprätta en åtgärdsplan som beskriver hur balansen ska återställas. Om intraprenaden riskerar att, enligt årsprognos, få ett negativt eget kapital ska åtgärder vidtas så att denna risk undanröjs. Om negativt eget kapital ändå uppstår och detta inte är av obetydlig storlek upphör intraprenaden och enheten inordnas i den gemensamma förvaltningen.

134 5 (5) Sammanfattande riktlinjer för intraprenader inom Landstinget i Uppsala län enheter och förvaltningar inom landstinget ska efter av landstingsstyrelsen beviljad ansökan kunna bedriva sin verksamhet i intraprenadform, intraprenad är underställd landstingsstyrelsen och utgör en del av landstingets organisation, chef för intraprenad utses av och är underställd närmast överordnad chef, uppdrag för intraprenad fastställs i överenskommelse med beställande funktion inom landstinget, intraprenad ska baseras på verksamhetsidé och verksamhetsplan framtagen av den berörda verksamheten, om intraprenad saknar verksamhetsidé och verksamhetsplan anpassade till intraprenadens förutsättningar, så ska sådana utvecklas under första verksamhetsåret, intraprenad har egen ekonomi, i form av resultat- och förenklad balansräkning. Överskott och underskott i verksamheten förs över i nästa års balansräkning, intraprenad får ta i anspråk medel utöver vad som anvisats, under förutsättning att överskridandet täcks av ackumulerat överskott från tidigare år, intraprenad får investera i utrustning med begränsningen att räntekostnad och avskrivningar ryms inom intraprenadens ekonomiska ram, intraprenad får inte själv finansiera investeringar, där samarbete gällande driften sker med övriga verksamheter ska det finnas interna överenskommelser om detta samarbete, i samarbete med förvaltningarna ska ett koncernperspektiv beaktas det gäller t ex kunskapsstyrning, kompetensförsörjning, lokaler m m. Tvister mellan intraprenad och förvaltning hanteras av landstingsdirektören, intraprenad ska använda sig av de landstingsgemensamma datasystem som finns, intraprenad i övrigt omfattas av de landstingsgemensamma mål, policyer, planer och andra styrande dokument som finns. Intraprenadens upphörande Flera omständigheter kan medföra att en intraprenad upphör: Överenskommelsetiden går ut och enhetens medarbetare vill återgå till förvaltningsformen. Verksamheten utsätts för regelrätt konkurrensutsättning. Intraprenaden har misslyckats med uppdraget. En intraprenad som upphör återgår normalt till och inordnas i den ursprungliga förvaltningen.

135 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Uppdrag kring uppföljning av landstingets remisshantering Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att uppdra till produktionsdirektören att återkomma till produktionsstyrelsen med en uppföljning kring nuvarande remisshantering. Uppföljningen ska presenteras för produktionsstyrelsens senast i juni Ärendet Produktionsstyrelsen behandlade vid sammanträdet i mars 2012 en inkommen skrivelse från patientnämnden angående landstingets remisshantering. Bakgrunden till skrivelsen var att nämnden under de första 9 månaderna under 2011 fått in 15 patientärenden som samtliga handlade om brister i remisshanteringen. Patientnämnden ställde med anledning av detta ett antal frågor till produktionsstyrelsen kring orsaker till brister i remisshanteringen och eventuella åtgärder på området. I produktionsstyrelsens svar till patientnämnden ges bl.a. en beskrivning av genomförda och pågående åtgärder för att förbättra remisshanteringen, t.ex. översyn och uppdatering av befintliga regelverk, utarbetande av manualer och checklistor till stöd för en väl fungerande remisshantering. Produktionsstyrelsen beslutade vid sammanträdet i mars att uppdra till produktionsdirektören att under hösten 2012 återkomma till styrelsen med en uppföljning om de vidtagna åtgärderna givit avsedd effekt. Frågan om uppföljning av landstingets remisshantering har diskuterats inom landstingets chefläkargrupp. Chefläkargruppens bedömning är att en uppföljning på området bör genomföras för att ta reda på om remisshanteringen fungerar tillfredställande utifrån nuvarande regelverk. Chefläkargruppens bedömning är dock att det i dagsläget är för tidigt att följa upp om vidtagna åtgärder haft effekt. Mot bakgrund av detta föreslås produktionsstyrelsen besluta att uppdra till produktionsdirektören, att i samråd med chefläkargruppen, genomföra en uppföljning av remisshanteringen som presenteras för produktionsstyrelsen senast i juni Delges: Produktionsdirektören Chefläkare, Anders Dolk Bilaga 171 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

136

137

138

139

140

141

142 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Dnr PS Produktionsstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av delegationsbeslut enligt bifogade förteckningar. Ärendet I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom produktionsstyrelsens verksamhetsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Delegationsbesluten redovisas vid sammanträdet i en särskild pärm avsedd för ändamålet. Bilaga 172 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

143 Anmälan av delegationsbeslut till Produktionsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län Dnr PV Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning PV Firmatecknare Avtal Kaffeautomat Svartbäckens Per Elowsson, primärvårdsdirektör löpande åtgärder vårdcentral PV Firmatecknare Avtal- Bemanning, sjuksköterska Per Elowsson, primärvårdsdirektör löpande åtgärder PV Firmatecknare Avtal Bemanning, läkare Per Elowsson, primärvårdsdirektör löpande åtgärder PV Firmatecknare Avtal Drivmedel, Per Elowsson, primärvårdsdirektör löpande åtgärder Barnspecialistmottagningen PV Firmatecknare Avtal Mattor, Enköpings husläkarcentrum, Per Elowsson, primärvårdsdirektör löpande åtgärder barnmorskemottagningen PV Firmatecknare Avtal Kaffeautomat, Skutskärs vårdcentral Per Elowsson, primärvårdsdirektör löpande åtgärder PV Anställningsfrågor ST läkare HR chef Elisabet Wennström PV01/ Anställningsfrågor Läkarsekreterare Verksamhetschef Febe Zetterlund PV08/ Anställningsfrågor Biomedicinsk analytiker Verksamhetschef Staffan Anderberg PV Anställningsfrågor Sjuksköterska Verksamhetschef Febe Zetterlund PV Intern förhyrning Avtal uthyrning av lokal Heby vårdcentral Per Elowsson, primärvårdsdirektör PV Inventarieinvesteringar Akut och oförutsett investeringsbehov vid Östhammars vårdcentral transkutan Per Elowsson, primärvårdsdirektör PV Inventarieinvesteringar bilirubinmätare Akut och oförutsett investeringsbehov vid Storvreta vårdcentral - öronmikroskop Per Elowsson, primärvårdsdirektör Primärvårdens administration Ulleråkersvägen Uppsala Tel vx Fax pg org nr

144 Akademiska sjukhuset - Anmälan av delegationsbeslut till styrelse eller nämnd, Landstinget i Uppsala län Akademiska sjukhusets diarium AS avtalsrapportering december 2012 Datum för beslut Dnr Beslutskategori Ärendemening Beslutsfattare. Namn och befattning AS Avtal Redaktör IBD Nyhetsbrev uppdrag Anders Verksamhetschef Torbjörn Linde Rönnblom AS Överens- TNF-hämmare vid kroniskt recidiverande ulcerös Verksamhetschef Torbjörn Linde kommelse colit expertgruppsmöte /Mari Carlson AS Avtal Filmproduktion Framtidens psykiatri i Uppsala Divisionschef Åsa Hagberg en presentation av Psykiatrins hus AS Avtal Terapiinriktade utbildning utmaningar och Divisionschef Björn Ragnarsson möjligheter med immunosuppression AS Avtal Cisco videokonferenssystem Verksamhetschef Peter Holm AS Avtal Light Cycler & MagNA Pure Compact Verksamhetschef Åke Gustafsson AS Överenskommelse Sponsring I samband med deltagande i congress Verksamhetschef Torbjörn Linde Rafael Astudillo AS Avtal Gruppundervisning i svenska Divisionschef Eva Telne AS Samarbetsavtal Barnkardiologisk vård och verksamhet Astrid Sjukhusdirektör Lennart Persson Lindgrens barnsjukhus och Akademiska barnsjukhuset AS Avtal Komjölksallergi föreläsningsuppdrag Agnes Pal Divisionschef Margareta Öhrvall AS Avtal Uppsala Hernia Day 23 november bidrag till Verksamhetschef Claes Juhlin utställaravgift AS Avtal Samordning av arbetsmiljöarbetet vid gemensamma arbetsställen Uppsala universitet/akademiska sjukhuset Sjukhusdirektör Lennart Persson AS Överenskommelse Ekonomisk ersättning delad tjänstgöring för Claes Andersson Klinisk kemi och Institutionen för medicinska vetenskaper AS Avtal Läkarrekrytering inom anestesi och intensivvård (enl ramavtal UPPH ) AS Avtal Utbildningsuppdrag för Colorectal Day mars AS Avtal Den transplanterade patienten föreläsningsuppdrag för Bengt von Zur-Mühlen Verksamhetschef Mats Stridberg Divisionschef Eva Telna Enhetschef Lars Bäckman Verksamhetschef Claes Juhlin

145 Akademiska sjukhuset - Anmälan av delegationsbeslut till styrelse eller nämnd, Landstinget i Uppsala län Akademiska sjukhusets diarium AS avtalsrapportering december AS Överenskommelse Auskultation vid magtarmmottagningen - Verksamhetschef Torbjörn Linde konsultuppdrag AS Avtal Implementering av psykosociala riktlinjer kvalitetsregister för psykosvård Överläkare Ing-Marie Wieselgren (registerhållare) AS Avtal Handling till personal vid BUP Svartbäcken Divisionschef Åsa Hagberg AS Avtal Utveckling av IT-lösningar för anhörigutbildning Divisionschef Åsa Hagberg och patientbehandling inom BUP /Vård via Webben AS Avtal Vetenskaplig konsultation inom området koagulation Verksamhetschef Peter Holm föreläsningsuppdrag för Per-Olof Joachimsson AS Avtal Deltagande i undervisning vid kurser i Verksamhetschef Torbjörn Linde diabetesomvårdnad vid institutionen för medicinska vetenskaper AS Avtal Kurs Renal Endokrinologi kursledare/föreläsare Verksamhetschef Torbjörn Linde Östen Ljunggren AS Avtal Föredrag vid Materclass lunchmöte föreläsare Inga Verksamhetschef Torbjörn Linde Soveri AS Avtal Föreläsning inom osteopros vid Bone Academy 2013 föreläsare Katarina Lindahl Verksamhetschef Torbjörn Linde Leasing/hyresavtal AS Avtal Kopiator Canon ir Advance C5223i Läkarvåning, Divisionschef Margareta Öhrvall vo kvinnosjukvård AS Avtal Kopiator Canon iradv C5051 CIVA Divisionschef Eva Telne AS Avtal Kaffeautomat C110 Akutsjukvården Eva Telne, divisionschef AS Avtal Kaffeautomat Wittenborg FB55 Hans-Olov Hellström, divisionschef Operationsförberedelseenheten 70 F AS Avtal Kopiator Canon ir Advance C5223i Folke Divisionschef Margareta Öhrvall Bernadottehemmet AS Avtal Hyreskontrakt lgh 1005, Döbelndsatan 2 B Divisionschef Eva Telne AS Avtal Kaffeautomat Wittenborg Barn- och ungdomspsyk Divisionschef Åsa Hagberg

146 Anmälan av delegationsbeslut till produktionsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning HOH Anställning 2.5 Psykolog Ingrid Gustafsson HOH Anställning 2.5 Audionom Agneta Nilsson Palm HOH Anställning 2.5 Kurator Laijla Olovsson

147 KP-diariet avtal tecknade vid Akademiska sjukhuset - december 2012 Datum för beslut Dnr Beslutskategori Ärendemening Verksamhet Beslutsfattare. Namn och befattning KP LIF-avtal Clofarabin(Evoltra) Fas3-studie HOVON Vo hematologi Sune Larsson. FoU-direktör 102 AML KP LIF-avtal RA-223 klorid, BAY Vo onkologi Sune Larsson, FoU-direktör KP LIF-avtal DC VAS-study/ACR/EULAR-study for Vo reumatologi Sune Larsson, FoU-direktör diagnostic classification criteria for vasculitis KP LIF-avtal PCI32765MCL3001 (Ibrutinib) Vo onkologi Sune Larsson, FoU-direktör KP LIF-avtal CV Vo urologi Sune Larsson, FoU-direktör KP LIF-avtal (68Ga) ABY-025-MII005 Vo onkologi Sune Larsson, FoU-direktör KP LIF-avtal Omnitrope Endokrin- och Sune Larsson, FoU-direktör diabetessektionen KP LIF-avtal MK-8175A/MK-8342B Vo kvinnosjukvård Sune Larsson, FoU-direktör KP LIF-avtal GSK ,PHI Dialysmottagningen Sune Larsson, FoU-direktör KP LIF-avtal Parokrank Vo kardiologi Sune Larsson, FoU-direktör KP LIF-avtal Tocilizumab(RoACTEMRA)ML28247 Vo reumatologi Sune Larsson, FoU-direktör HAQiMONO KP LIF-avtal Nefecon Nef-202 Vo njurmedicin Sune Larsson, FoU-direktör

148 Anmälan av delegationsbeslut till produktionsstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2012-XX-XX Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning LE02/2012 Anställning 2.5 Urologläkare, Christina Fahlman Brew, tf verksamhetschef LE02/2012 Anställning 2.5 Undersköterska Helena Gustavsson, avdelningschef er