Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter

Transkript

1 Bilaga. PS , Dnr PS Produktionsavdelningen Tord Jansson Tfn Produktionsstyrelsen Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att uppmärksamma landstingsstyrelsen på att Primärvården för 2013 inte kommer klara ett 0-resultat. Prognosen för 2013 innebär ett underskott på 3,5 mnkr. Produktionsstyrelsen beslutar i övrigt att lägga förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter för september månad till handlingarna. Ärendet Primärvården Primärvårdens resultatmål för 2013 har av produktionsstyrelsen fastställts till 8,7 mnkr. Redan under våren blev det tydligt att målet inte skulle nås. Skälet är huvudsakligen att Primärvården möter en ökad konkurrens i centrala Uppsala med nya privata vårdcentralsetableringar. Produktionsstyrelsen uppdrog före sommaren till primärvårdsdirektören att utarbeta en plan för ekonomi i balans. Planen skulle i en första del avse balans 2013 och i en andra del att klara uppställt resultatmål för Förutsättningen som gavs för planen var att klara de ekonomiska målen utan att äventyra verksamhetens kvalitet. Primärvårdsdirektören presenterade sin plan på utsatt tid efter sommaren. Planen har godkänts av produktionsstyrelsen och innebär att genom ett flertal åtgärder minska risken för underskott 2013 samt att genom vidtagna åtgärder säkerställa en ekonomi i balans för I planen framhåller Primärvården svårigheter med att klara 0-resultat I de följande månadsrapporterna har läget inte förbättrats och det får nu anses som uppenbart att Primärvården inte kommer att klara 0-resultat 2013, detta trots vidtagna och planerade åtgärder enligt plan. Prognosen innebär ett underskott på 3,5 mnkr. Primärvården och produktionsstyrelsen har fäst förhoppningar till det nya regelverk för återlämning av lokaler som är under utarbetande. Ett regelverk som utformas för att ge tydliga incitament till effektiv lokalanvändning är väsentligt för Primärvårdens möjligheter att sänka kostnader och ekonomi i balans. Fortfarande finns i Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 2 (2) storleksordningen 10 mnkr i överkostnader kopplat till lokaler inom Primärvården. Så länge möjligheten att återlämna lokaler inte finns återstår i första hand bara att reducera kostnader genom personalneddragningar. Möjligheten för Primärvården att nå 0-resultat 2013 bedöms som mycket små. Lasarettet i Enköping Produktionsstyrelsen beslutade , 62, att ställa sig bakom den åtgärdsplan som sjukhusdirektören tagit fram, samt att föreslå landstingsstyrelsen att medge ett underskott för Lasarettet i Enköping på 2,6 mnkr för år Landstingsstyrelsen beslutade därefter , 152, att notera lasarettets negativa prognos, samt att lasarettet skall arbeta vidare i syfte att uppnå budget. Landstingsstyrelsen informerar vidare om att ett slutgiltigt ställningstagande angående lasarettets resultat tas i samband med årsbokslutet. Produktionsstyrelsens tolkning av landstingsstyrelsens beslut är att lasarettet skall ha som målsättning att uppnå ekonomisk balans samtidigt som detta inte får äventyra verksamheten och produktionen för Ekonomisk balans kommer enligt plan att uppnås för Lasarettet arbetar samtidigt vidare för att minimera underskottet Övriga förvaltningar Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter för september månad föreligger som bilaga till detta ärende liksom en samlad månadsrapport för de förvaltningar som sorterar under produktionsstyrelsen. Bilagor Landstingets samlade ekonomirapport till produktionsstyrelsen Förvaltningarnas månadsrapporter för september månad Kopia till: Landstingsstyrelsen

3 1 (8) Ekonomiavdelningen, LLK Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen September 2013

4 2 (8) Ekonomi Sveriges kommuner och landsting (SKL) har sänkt diskonteringsräntan 2013 med 0,75 procentenheter. Effekten av sänkningen blir 452 miljoner kronor, inklusive särskild löneskatt, år Effekten av den sänkta diskonteringsräntan påverkar dock inte balanskravsresultatet. Balanskravsresultatet prognostiseras därför till plus 223 miljoner kronor. Detta är en negativ avvikelse mot budget med minus 4 miljoner kronor och en försämring med 7 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Om effekten av den sänkta diskonteringsräntan inkluderas blir landstingets prognostiserade årsresultat minus 229 miljoner kronor. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Skatteintäkter Statsbidrag Övrigt Finansiering Årets resultat Försämringen mot föregående prognos beror främst på att prognosen för läkemedelsstatsbidraget återigen sänks. Sänkningen är kopplad till att ett avtal mellan staten och SKL saknas. Staten justerar därför kvartalsvis utbetalningen utifrån utfallet av läkemedelskostnaderna och dessa fortsätter att minska. Nettokostnad i landstinget Kostnadseffekten av den sänkta diskonteringsräntan ska konteras som en finansiell post, vilket innebär att den inte påverkar nettokostnaden. Återbetalningen från AFAförsäkring påverkar i och för sig nettokostnaden positivt men då det är en jämförelsestörande post så rensas den bort i nettokostnadsutvecklingen. Med ovanstående som grund är den prognostiserade nettokostnadsutvecklingen nu 7,4 procent, vilket ska jämföras med föregående prognos då nettokostnaden var 7,2 procent. Den höga nettokostnadsutvecklingen på 7,4 procent år 2013 beror på de satsningar som görs inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik, med den nya SL-pendeln. En annan anledning är förvaltningarnas totalt sett negativa resultat, vilket innebär att förvaltningarna även har en ökad nettokostnad. Detta skapar en utveckling av nettokostnaden som inte motsvaras av ökade skatter och statsbidrag. I och med de satsningar som görs 2013 så höjdes skatten med 30 öre vilket motsvarar 200 miljoner kronor. Till följd av detta ökar även nettokostnaderna med 200 miljoner kronor. Bortser man från dessa satsningar är nettokostnadsutvecklingen 4,9 procent. Procent Prog 2013 Budg Nettokostnutv 7,4 6,0 3,2 4,0 5,8 Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott jämfört med budget på minus 151 miljoner kronor. Alla förvaltningar utom Landstingsservice (LSU) lämnar oförändrade prognoser jämfört med delårsrapporteringen föregående månad. Förvaltningar under PS, mnkr Prog jmf budget Förändring jmf föreg prog AS LE -3 0 PV HoH -1 0 FTV 2 0 LSU 2-4 LRC 1 0 Summa Akademiska sjukhuset Det prognostiserade årsresultatet för Akademiska sjukhuset är minus 140 miljoner kronor. Sjukhuset har ett budgeterat nollresultat. På intäktssidan är det främst utvecklingen av riks- och regionintäkterna som avviker negativt i förhållande till budget. Fortsatta bemanningsproblem, minskat antal vårdplatser utöver planerade stängningar, förändrad patientmix och evakueringen av Neurodivisionen har påverkat den planerade produktionen negativt och därmed intäkterna. Sjukhusets årsprognos för riks- och

5 3 (8) regionintäkter bedöms minska med 50 miljoner kronor. På kostnadssidan avviker främst kostnader för inhyrd personal, köpt vård och medicinskt material negativt mot budget. Sjukhuset årsprognos för fast ersättning från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) bedöms till minus 25 miljoner kronor. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping prognostiserar ett årsutfall på minus 2,6 miljoner kronor vilket kan jämföras mot ett budgeterat nollresultat. Avvikelsen är en följd av att produktionen för Husläkarmottagningens helgjour flyttats från lasarettet, vilket inte var beslutat vid fastställandet av budgeten. Intäkterna förväntas öka jämfört mot budget på grund av ökad produktion. Även kostnaderna förväntas stiga. Det är framförallt kostnaderna för inhyrd personal, medicinsk service, läkemedel och medicinskt material som ökar. Personalkostnaderna exklusive inhyrd personal beräknas uppgå till budgeterad nivå. Övriga kostnader förväntas understiga budget. Detta till följd av senarelagd flytt av Geriatrik/Westerlunds rehabilitering, vilket innebär en förskjutning av kostnaderna till Fast ersättning från HSS förväntas understiga budget till följd av återbetalning av målrelaterad ersättning år Primärvården Primärvården lämnar en prognos på minus 3,5 miljoner kronor. Jämfört med budget är det en avvikelse på minus 12,2 miljoner kronor. Förklaringen är att vårdcentralsverksamheten inte levererar enligt plan. Detta resulterar i minskade intäkter samtidigt som kostnaderna inte minskar i samma utsträckning. Framförallt är det kostnaderna för läkemedel och medicinsk service som avviker mot budget. Habilitering och hjälpmedel Habilitering lämnar en prognos för året på minus 1,2 miljoner kronor vilket kan jämföras mot ett budgeterat nollresultat. Orsaken till underskottet är ökade hjälpmedelskostnader samt beräknat underskott vid hörselcentralens audionommottagning. Folktandvården Folktandvården lämnar en prognos på plus 6,2 miljoner kronor. Prognosen är 2,4 miljoner bättre än budgeterat resultat på 3,8 miljoner kronor. Det är framförallt en kostnadsminskning som kan förklara varför det prognostiserade resultatet avviker positivt mot budget. Även intäkterna har justerats ned jämfört mot budget. Landstingsservice Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2013 som innebär ett underskott på 24 miljoner kronor. Budgeterat resultat är minus 26 miljoner kronor. Prognostiserat underskott är därmed 2 miljoner kronor bättre än budgeterat resultat. Årsprognosen är försämrad med 4 miljoner kronor jämfört med delårsrapporten per augusti. Försämringen kan till fullo hänföras till att de faktiska avskrivningskostnaderna för Psykiatrins hus under september blivit kända. Tidigare prognoser har baserats på en uppskattning av avskrivningskostnaderna. Den prognostiserade resultatförbättringen jämfört mot budget på 2 miljoner kronor kan hänföras till ökade serviceintäkter och lägre kostnader för inhyrd personal och media samt minskade räntekostnader. Kostnader för telefoni, konsulter och avskrivningar ökar däremot. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrum lämnar en prognos för året på plus 2,2 miljoner kronor. Förvaltningens budgeterade resultat är 0,7 miljoner kronor vilket innebär att avvikelsen mot budget är positiv med 1,5 miljon kronor. Den positiva avvikelsen kan förklaras av minskade personalkostnader på grund av vakanser samt minskade kostnader.

6 4 (8) Produktion Akademiska sjukhusets och Lasarettets i Enköping förväntade vårdproduktion för det egna länets medborgare, C- länspatienter, utgår ifrån den överenskomna produktionsvolymen i vårdavtalen. Uppföljningen nedan fokuserar på budget och utfall i DRG-poäng. DRG-poängen i de presenterade diagrammen visar den sammanlagda poängen för sluten och öppen vård som är DRG-registrerad. Alla vårdkontakter med läkare DRG-registreras. Vårdkontakter med andra vårdgivarkategorier benämns sjukvårdande behandlingar eller övriga besök. De räknas i antal och presenteras inte här. Varje månad är det ett större antal vårdtillfällen och läkarbesök som inte hunnit bli DRG-grupperade vid månadens slut. I det totala DRG-måttet nedan ges dessa vårdkontakter en genomsnittlig DRG-vikt. Övriga staplar visar avvikelserna mellan utfall och periodiserad beställning för respektive sjukhus största MDC-grupper. Totalt är den beställda volymen fördelad på 23 MDCgrupper som är en gruppering av alla DRGgrupper utifrån var på/i människokroppen som olika huvuddiagnoser finns. Akademiska sjukhusets produktion ligger liksom tidigare under beställningen sett till totala DRG-poäng. Det är främst den planerade vården som minskar. De stora negativa avvikelserna på MDC-nivå beror delvis på ej DRG-satta vårdtillfällen och läkarbesök som inte kunnat fördelas på olika MDCgrupper. Den fortsatt negativa avvikelsen för Muskler, skelett och bindväv påverkas även av sjuksköterskebrist. Utvecklingen mot allt mer öppenvård fortsätter. Nya behandlingsmetoder och en förskjutning mot besök utförda av andra än läkare är en del av bakgrunden. Akademiska sjukhuset har fått tillåtelse att producera mer C-länsvård inom områden där landstinget inte uppnår kömiljarden. Sjukhuset gör i början av oktober bedömningen att man kommer att klara drygt hälften av det åtagandet. Vid årets slut kommer därmed Akademiska sjukhuset ligga över den budgeterade beställningen. Riks- och regionvården vid Akademiska sjukhuset ligger fortsatt under budgeterade volymer. Sjukhusets prognos är att den budgeterade intäkten på miljoner kronor bör minskas med 50 miljoner kronor. Avvikelse utfall/budget DRG-poäng sluten och öppen vård Akademiska C-län jan-sep 2013 De största MDC-grupperna 0,0 Procentuell avvikelse -2,0-4,0-6,0-8,0-10,0-2,0-8,5-1,4-9,8-7,3-6,3-2,4 Totalt inkl ej drg-satta Nervsystemet Matsmältningsorganen Cirkulationsorganen Psykiska sjukdomar Andningsorganen Muskler, skelett och bindväv Graviditet, förlossning -12,0-11,3 De stora MDC-grupperna

7 5 (8) Lasarettets sammantagna utfall i DRGpoäng i förhållande till budget uppvisar fortsatt en positiv avvikelse. Avvikelsen är dock något mindre än tidigare. Lasarettet har inte nått den slutenvårdsoperatonsvolym som planerats, vilket främst beror på en aktiv omfördelning från slutenvård till ökad dagkirurgisk verksamhet. Omfördelningen har lett till att lasarettet har dragit ner antalet vårdplatser. I utfallet finns även tilläggsbeställningen av 140 proteser som motsvarar cirka 3 procent av beställningen. Den stora positiva avvikelsen för MDC-gruppen Muskler, skelett och bindväv (blå stapel ovan) förklaras till stora delar av den höga produktionstakten för just proteser. Avvikelse utfall/budget DRG-poäng sluten och öppen vård Enköping C-län jan-sep 2013 De största MDC-grupperna 20,0 18,4 Procentuell avvikelse 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0 1,0 4,1 1,5-0,1 1-3,34-8,6 Totalt inkl ej drg-satta Lever, gallvägar o bukspott Matsmältningsorganen Nervsystemet Andningsorganen Hud Cirkulationsorganen Muskler, skelett och bindväv -15,0-12,2 De stora MDC-grupperna Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 3 procent jämfört med I juni betalades ny lön och retroaktiv lön ut för flera förbund, bland annat Vårdförbundet och nu i september för ytterligare förbund. Yrkesgruppen läkare återstår vilka ska få ny lön och retroaktiv lön utbetald i oktober. I juli betalades beslutat lönepåslag på kronor ut till grundutbildade sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset. Utöver löneöversyn bidrar även personalstrukturförändringar och ökade kostnader för jour och beredskap till en högre timlönekostnad. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en minskning med 30 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet från januari till och med september i år med samma period i fjol. Akademiska sjukhuset har minskat närvarotiden med 78 årsarbetare och det är till en del planerad minskning inom ramen för kostnadsanpassningsprogram. Personalförsörjningssituationen är fortsatt ansträngd framför allt gällande specialistsjuksköterskor, grundutbildade sjuksköterskor och specialistläkare inom vissa specialiteter. Det har lett till fler stängningar av vårdplatser över sommaren än ursprunglig plan. Akademiska skriver i sin månadsrapport att för närvarande fattas 135 sjuksköterskor. De åtgärder som har satts in har fått viss effekt, bland annat har 415 sjuksköterskor flyttat på sin semester för att säkerställa sommarbemanningen. Kostnaden för detta uppgår till 5,3 miljoner kronor. Landstingets kostnader för inhyrd personal är 42 miljoner kronor till och med september. Kostnaden samma period i fjol var 50 miljoner kronor. Årsprognosen gällande inhyrd personal för Primärvården justerades förra månaden ned från 25 till 21 miljoner kronor och Lasarettet minskade årsprognosen något till 7,6 miljoner kronor. Kostnaderna för inhyrd personal vid Akademiska

8 6 (8) beräknas till cirka 25 miljoner kronor och det är en ökning av kostnaderna jämfört budget (15 miljoner kronor) på grund av brist på specialistläkare inom psykiatrin. För de tre förvaltningarna pekar årsprognosen på att kostnaderna minskar med 20 procent jämfört Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter september kvar på 4,5 procent. Landstingets mål 2013 är att den totala sjukfrånvaron är högst 4,4 procent. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar är kvar på 1,2 procent efter september. Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer är densamma som efter förra månaden, det vill säga 2,6 procent, vilket är något högre än För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom nästan 42 miljoner kronor efter september och det är 2,8 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 7 procent. Uppföljning total sjukfrånvaro 2013, LUL mål 4,4 % 5,0 Procent 4,5 4,0 3,5 3,0 Ack jan Ack febr Ack mars Ack april Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug Ack sept Ack okt Ack nov Årsutfall År 2012 År 2013

9 Bilagor Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter (8) Not

10 8 (8) Nettokostnad och resultat per förvaltning, nämnd och styrelse Nettokostn bokslut 2012 Nettokostn budget 2013 Nettokostn prognos 2013 Resultat Budget Prognos Förgående Förvaltning, tkr prognos Hälso och sjukvårdsstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Summa hälso och sjukvård Kulturnämnden, Kultur i länet Varuförsörjningsnämnden Landstingsservice Kollektivtrafikförvaltningen Landstingets resurscentrum Centrala funktioner Summa förvaltningar, nämnd och styrelse Finansförvaltningen Summa Landstinget i Uppsala län

11 Månadsrapport (201309) Akademiska sjukhuset 1 (10)

12 Månadsrapporten 2013 Sammanfattande bedömning Divisionerna har under effektiviserat verksamheten genom åtgärder i kostnadsanpassningsprogrammet. Trots detta prognostiserade sjukhuset vid tertial 2 ett underskott på 140 miljoner kronor. Denna bedömning kvarstår. Sjukhuset planerade för ett ökat vårdbehov och ökad produkti on av riks- och reg ionvård under Sjukhuset har inte pr oducerat riks- och region vård i den omfattning som planerades och därmed har förutsättningarna för att nå en budget i balans försämrats. Ökade läkemedelskostnader inom vissa områden är en annan bidragande orsak. Landstinget följer nationell standard vilket i vissa fall blir kostnadsdrivande. Det är en positiv utveckling för patienten men berörda verksamhetsområden får inte kompensation för de dyrare läkemedel som ges till C- länspatienterna. Kostnaden för kö pt vård avviker negativt från budget på grund av att flera patienter krävt specialistvård inom ramen för rikssjukvårdsuppdrag som förlagts till andra landsting. I likhet m ed andra sjuk hus i landet har Akademiska fortsatt svårt att rekrytera sjuksköterskor inom vissa områden. Det saknas ca 135 sju ksköterskor vilket gör det b land annat svårt att hålla vårdplatser öppna och därmed minskar möjligheten till operation/behandling. Sjukhuset nådde under septem ber inte grundkravet för kömiljarden. Sjukhuset kan klara måluppfyllelsen för besök i slutet av 2013, om vidtagna åtgärder ger effekt. Måluppfyllelsen för operation/behand ling bedöms dock vara svår att up pnå under Förändrad efterfrågan från riks- och regionkunder, förändrade arbetssätt som poliklinisering samt nya behandlingsmetoder har påverkat sjukhusets resursfördelning och den totala ek onomin. I sjukhusets bud getprocess för 2014 kommer fokus därför läggas på att göra grundliga verksamhetsanalyser och bland annat be akta ovanstående faktorer och fortsatt arbeta med att utveckla produktions- och resursplaneringen. Ekonomi Akademiska sjukhuset redovisar för period ett resultat om -19,2 miljoner kronor (exklusive effekter av ALF och driftprojekt -85 mnkr) i förhållande till p eriodens budget. Utfallet på intäktssidan avviker negativt (- 56,1 mnkr) men balanseras delvis upp av en positiv avvikelse på kostnadssidan (+36,9 mnkr). På intäktssidan är det främst utvecklingen av riks- och regionintäkterna som avviker negativt i förhållande till budget. Forts atta bemanningsproblem av vissa y rkeskategorier, minskat antal v årdplatser utöver planerade stängningar, e vakueringen av Neurodivisionen samt förändrad patientmix har påverkat den planerade produ ktionen negativt och därmed även intäkterna. På kostnadssidan avviker främ st kostnader för inhyrd personal, medicinskt m aterial och köpt vård från budget. Utvecklingen av läkemedelskostnaderna måste följas d å det finns signaler på att natio nella rekommendationer, inom ett fl ertal verksamhetsområden, redan nu ger kostnadsöknin gar utöver budget och kommer att vara kostnad sdrivande under hösten. Övergången till nettopriser för läkem edel innebär att de totala läkemedelskostnaderna tillfälligtvis bal anseras upp av rabatter so m utbetalas i efterskott för Det prognostiserade årsresultatet för sjukhuset bedöms även fortsättningsvis till -140 miljoner kronor. Riks- och regionintäkte rna avviker negativt mot periodens budget med 64 miljoner kronor, vilket förklaras av lägre produktion än planerat. Tappet mot budget återfinns främ st inom Kirurg- 2 (10)

13 3 (10) och onkologdivisionen (kirurgi, handkirurgi, ortopedi, onkologi) samt inom Neurodivisionen (Neurologi, strokevård och rehabmedicin och Plastikkirurgi). Inom Kirurg- och o nkologdivisionen är huvudorsaken till avvikelsen sjuksköterskebrist på vårdavdelningar och operation. Bristen har lett till minskad elektiv slutenvårdsproduktion och därmed lägre intäkter för riks- och regionvård. Stängda vårdplatser har också inneburit nya arbetssätt med minskade medelvårdtider för riks- och regionpatienter. Åtgärder finns för att dämpa underskottet så som omfördelning av operationssalutrymmen för att öka produktionen. Sjukhusets årsprognos för riks- och regionintäkter har bedömts till -50 miljoner kronor. Barnsjukvården har und er året haft osedvanligt höga kostna der för köpt vård. Sammanlagt har tre transplantationspatienter vårdats under långa perioder på Sahlgrenska sjukhuset och på Karolinska sjukhuset. På Psykiatridivisionen har nya nationella regler kring vård av döm da medfört kostnadsökningar utöver planerat. Flera verksamhetsområden inom divisionen har dessutom ökade kostnader för köpt vård. Nya arbetssätt med mer divisionsövergripande samarbete kring särskilt svårbehandlade patienter håller på att utvecklas för att minska kostnaden för köpt vård. Sjukhusets årsprognos fö r köpt vård bedöms till -30 miljoner kronor. Psykiatridivisionen har ökade kostnader utöver plan för inh yrd personal. Detta beror på ett ökat remiss- och patientinflöde jämfört med föregående år. Det råder brist på specialistl äkare och ett par läkare h ar slutat och nya har inte kunnat rekryterats. Under hösten kommer ett flertal läkare bli färdiga specialister vilket kommer att ge bättre förutsättningar för att minska kostnaden för inhyrd personal. Översy n av arbetssätt sker parallellt med detta. Sjukhusets årsprognos fö r inhyrd personal bedöms till -10 miljoner kronor. Flera verksamhetsområden inom Medicin- och thoraxdivisionen har svårigheter att klara budgeten f ör läkemedel. Detta bland annat på gru nd av att n ya nationella riktlinjer har antagits. Reumatologen har ökade kostnader för biologiska läkemedel i och med att landstinget godkänt implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Behandlingen är långsiktig varvi d kostnaderna kommer att kvarstå. Hematologen belastas i år av läkemedelskostnader som tidigare finansierades inom ramen för en läkemedelsstudie. Kardiologen har kostnadsökningar på grun d av ett ökat remissinflöde från primärvården so m avser insättning av nya antikoagulantia. Detta överensstämmer med nationella riktlinjer. Specialmedicin har kostandsökningar avseende diabeteshjälpmedel på grund av anpassningar till nationell standard. Sjukhusets årsprognos fö r läkemedel bedöms till -25 miljoner kronor. En reservering för återbetalning av målrelaterad ersättning har gjorts. Sjukhusets årsprognos f ör fasta ersättning från HSS bedöms till -25 miljoner kronor. Sjukhuset kommer att fortsätta att fokusera på produktion, bemanning och på att divisionernas beslutade kostnadsanpassningar efterlevs och på så sätt försöka förbättra det bedömda resultatet för om -140 miljoner kronor. Sjukhuset startar bland annat ett operationsråd inom sjukhuset i syfte att samplanera all operationsverksamhet och därmed utnyttja resurserna (salar, personal etc) på ett mer optimalt sätt. Målsättningen är att kunna öka produktionen.

14 4 (10) Utfall av divisionsspecidika åtgärder tom. september 2013 Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Årets resultat För 2013 har en investeringsram för medicinteknisk utrustning på 1 96 miljoner kronor beviljats, varav drygt 21 miljoner kronor avser beviljade medel för IT. Merparten av resterande beviljade medel hänför sig till ersättningsutrustning. Utfallet hittills i år uppgår till 133 miljoner kronor, vilket är 41 miljoner kronor mer än under samma period Prognosen för året avseende investeringarna uppgår till 161 m iljoner kronor inkl IT-utrustning, vilket är 35 miljoner kronor lägre än beviljad ram. Under 2012 och 2013 bedriver sjukhuset ett arbete med att få en budget i balans. De åtgärder som sjukhuset ska genomföra delas in i di visionsspecifika och sjukh usgemensamma åtgärder. Under perioden januari 2012 t.o.m. september 2013 skulle sju khuset ha genomfört åtgärd er motsvarande cirka 323 miljoner kronor. Utfallet blev cirka 264 miljoner kronor. Den negativa avvikelsen på 59 m iljoner kronor kan härledas till sjukhusgemensamma åtgärder (39 mnkr) och divisionsspecifika åtgärder (20 mnkr). Avvikelsen för de divisionsspecifika åtgärderna fördelar sig enligt; m inskade personalkostnader (-7 mnkr), m inskade omkostnader (-9 mnkr) och ökade intäkter (-4 mnkr). I diagrammet ses plan och utfall för de divisionsspecifika åtgärderna t.o.m. september Mnkr Plan Utfall Intäkter Omkostnader Per sonal Jämfört med utfallet föregående månad har avvikelsen jämfört med plan ökat framförallt vad gäll er omkostnader och personal. Vad gäller avvikelsen för personal är främsta orsaken att Psykiatridivisionen inte klarar den tänkta reduceringen av h yrläkare på grund av ett ökat patientinflöde. En orsak till avvikelsen vad gäller om kostnader är att positiva ekonomiska effekter av upphandlingar inte realiserats. Detta gäller upphandling av specialdestinerade livsmedel och implantat inom Neurokirurgen. Andra upphandlingar har försenats och (ännu) inte gett någon ekonomisk effekt. Ytterligare orsaker är att den planerade hyresbesparingen inom Psykiatridivisionen inte har skett. Intäktsavvikelsen beror delvis på att verksam het inte ut ökats som planerats samt oförändrat antal behandli ngar inom specifika områden. Bedömningen är att de divisionsspecifika åtgärderna till största del kommer att genomföras. Den planerade hy resbesparingen inom Psykiatridivisionen kommer inte att realiseras och det verkar inte tr oligt att den ekonomiska effekten vad avser im - plantatkostnader inom Neurokirurgen kommer att uppnås på årsbasis. De sjukhusgemensamma åtgärderna bedöms under perioden februari till september 2013 ha resulterat i besparingar på cirka 2 miljoner kronor. Utfallet av de sjukhusgemensamma åtgärderna är t ill viss del svåra att mäta men bedömningen är att de sj ukhusgemensamma åtgärderna på årsbasis kommer att ge besparingar på m ellan 3 och 4 miljoner kronor att jämföra med de planerade 60 miljoner kronorna. Produktion Sjukhusets totala vårdproduktion har till och med september 2013 ökat för läkarbe-

15 5 (10) Förändring i % tom september DRG i % sök och dagsjukvård men minskat för slutenvården och övriga besök (se tabell nedan). Kontakter i % Vårddagar i % Slutenvård -3,5% -4,6% -5,5% Läkarbesök 3,5% 2,1% - Dagsjukvård 27,8% 43,4% - Övriga besök - -2,6% - Sjukhusets produktion av akutsjukvård är i stort i nivå med föregående år. Den elektiva vårdens andel har m inskat för slutenv ård och övriga besök. Läkarbesök och dagsjukvård ökar, se nedan. DRG i % Förändring av den elektiva vården i % tom september Kontakter i % Vårddagar i % Slutenvård -4,8 % - 6,5 % -10,7% Läkarbesök 4,4 % 2,1% - Dagsjukvård 28,3 % 45,0 % - Övriga besök - -2,5 % - Produktionsförändringarna beror bland annat på en ö kad poliklinisering på sjukhuset, nya behandlingsmetoder och att vissa läkarbesök utförs av andra y rkesgrupper. Denna utveckling är positiv både ur ett patient- och resursperspektiv och är efterfrågat av våra externa kunder. I slutenvården har sjuksköterskebristen påverkat produktionen negativt. Sjukhuset har tvingats stänga vårdplatser vilket bedöms ha medfört ett produktionsbortfall på cirka vårddagar. Därtill tillkommer effekter av fly tten till Psykiatrins hus samt evakueringen av 85-huset. C-länsvården har 2,0 procent lägre produktion, mätt i DRG, jämfört med beställningen till och med september. Övriga b esök understiger beställningen med 4,9 procent. Den negativa avvikelsen mot beställningen för övriga be sök har dock minskat jämfört med utfallet i augusti. Produktionsutfallet är justerat för de verksamheter som ingår i fritt vårdval. Antalet läkarbesök och dagsjukvårdsbesök, hänförliga till C-länsproduktionen överstiger beställningen medan antalet vårdtillfällen och ö vriga besök u nderstiger beställningen. Den akuta C-länsvården är i stort sett i nivå med föregående år. Den elektiva vården för läkarbesök och dagsjukvård ökar m edan slutenvård och övriga besök minskar. Sjukhuset bedöms på helårsbasis producera vård i nivå med grundbeställningen. Prognosen för f ritt vårdval är att sjukhuset kommer att överskrida produktionsmålet. För extrabeställningar på 23 m iljoner kronor samt övertagande av psykiatrimottagningen i En köping bedömer sjukhuset att man kommer att utföra beställningarna för besök samt alla behandlingar förutom operation protes, operation skuldra-knä och fot samt operation rygg. Att man inte kan utföra detta b eror på sjuksköterskebristen. Av samma anledning är det även osäkert om neurokirurgen kommer att klara hela sin extrabeställning. Likaså kommer klinisk genetik inte kunna utföra sin extra beställning. Prognosen för extrabeställningen är 12,6 miljoner kronor. E xtrabeställningen bedöms inte ha någon effekt på det ekonomiska resultatet. I dagsläget görs samma bedömning för psykiatrin i Enköping Under sommaren tvingades sjukhuset stänga fler slutenvårdplatser utöver de planerade på g rund av sjuksköterskebristen. Flera vårdplatser ko mmer fortsatt vara stängda under hösten. Den 30 september hade sjukhuset totalt 74 vårdplatser stängda till följd av sjuksköterskebristen. Detta har påverkat framförallt den slutna elektiva C- länsvården som har minskat med 7,5 procent mätt i DRG-poäng jämfört med föregående år. Vårdtyngd en för de C- länspatienter som behandlats har ökat jäm - fört med föregående år. Verksamhetsområdena inom psykiatrin har under perioden minskat sin C- länsproduktion inom slutenvården med 8,7 procent. Främsta anledningen är ett pr oduktionsbortfall i samband med flytten till Psykiatrins hus. Bortfallet motsvarar cirka 200 DRG-poäng. Psykiatridivisionen har även

16 6 (10) varit tvungen att stänga vårdplatser under sommaren på grund av personalbrist. Verksamhetsområdena kvinnosjukvård, infektionssjukvård och geriatrik har en minskande slutenvårdsproduktion främst på grund av en omvandling av vårdplatser till dagsjukvård eller förändrad verksam het. Verksamhetsområde ortopedi har under året haft problem med att bemanna sina vårdavdelningar och periodvis tvingats st änga vårdplatser. Läkarbesök för C-län mätt i DRG har ökat med 4,7 procent jämfört med beställningen. I läkarbesöken ingår dialy sbehandlingar som tidigare klassades som sjukvårdande behandling. Till och med september motsvarar detta cirka besök. Riks- och regionvård för patienter i slutenvård har fortsatt lägre utfall mätt i vårddagar jämfört med föregående år och är t otalt 5,3 procent lägre, vilket motsvarar vårddagar. Kvinno- och barndivisionen har ökat antalet vårddagar med 12,5 procent vilket är enligt plan. Kiru rg- och on kologdivisionen samt Medicin- och t horaxdivisionen har minskat produktio nen mätt i vårddagar för riks- och regionpatienter med -20 procent respektive -8,5 procent. Antal läkarbesök och da gsjukvård för riksoch regionpatienter har ökat. Framför allt är det Medicin- och thoraxdi visionen som har ökat sin produktion. Akademiska sjukhuset har en intäktsbu dget 2013 på miljoner kronor för riks- och regionvård. Hittills har drygt 70 proce nt av intäktsbudgeten för året uppnåtts, v ilket utgör miljoner kronor. Bedömningen är att sjukhu set kommer att ha ett un derskott på 50 miljoner kronor vid årets slut. Totalkostnaden per producerad DRG-poäng är något hö gre än föregående år främ st på grund av bortfall av produktion till f öljd av svårighet med bemanningen. Akademiska Förändr % Totalkostnad per producerad DRG* 0,7 % Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 0,13 % Vårdtillfällen DRG utfall/ beställning -4,8% Vårdtillfällen antal utfall/beställning -6,6 % Läkarbesök DRG utfall/beställning 4,7 % Läkarbesök antal utfall/beställning 2,8 % Övriga besök antal utfall/beställning -4,9 % *Hänsyn tagen till kostnadsuppräkning 2,4 % Måluppfyllelsen för såväl besök som operation/behandling sjönk under sommaren och var i augusti 49 respekti ve 44 pr ocent. I september är måluppf yllelsen preliminärt 59 procent för besök och 58 procent för operation/behandling. Antalet väntande till besök är cirka stycken medan antalet väntande till operation/behandling är ci rka stycken. Samtliga redovisande divisioner redovisar en förbättrad måluppfyllelse. Divisionerna genomför åtgärder som syftar till att förbättra kösituationen och sjukhuset bedömer att m åluppfyllelsen kommer att förbättras ytterligare under oktober. Avseende besök är bedömningen att flertalet verksamhetsområden, och alla divisioner om vidtagna åtgärder ger effekt, kommer att klara grundkra vet för kömiljarden vid årets slut. Vad avser operation/behandling bedömer Kirurg- och onkologdivisionen samt Medicin- och Thoraxdivisionen att de inte kommer att klara måluppfyllelsen vid årets slut. Detta p.g.a. vårdplatsneddragningar inom Kirurgoch onkologdivisionen samt brist på arytmologer inom Medicin- och thorax divisionen. Neurodivisionen samt Kvinno- och barndivisionen gör bedömningen att de kommer att klara måluppfyllelsen vid årets slut. Det förutsätter dock en bra bemanningssituation. Sammantaget innebär d etta att sjukhuset får svårt att klara måluppf yllelsen vad avser operation/behandling. Medarbetare Sjukhuset har under 2013 haft en ansträngd bemanningssituation och t ill och med september har närvarotiden minskat med 78 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Närvarotidens minskning är till en del planerad via sjukhusets kostnadsanpassningsprogram men den största d elen

17 7 (10) beror på att sjukhusets personalförsöjning för vårdpersonal är fortsatt ansträngd. Personalförsörjningssituationen inom sjukhuset är fortsatt beky mmersam och det gäller framförallt specialistsjuksköterskor och grundutbildade sjuksköterskor samt specialistläkare inom vissa o mråden. För närvarande fattas cirka 1 35 sjuksköterskor. Bristen härrör sig till störst del från 2012 då bland annat verksamhetsförändringar medförde ett ökat behov av sjuksköterskor. Under innevarande år har sjukhuset inte kunnat rekrytera för att täcka det ökade behovet. Detta gör bem anningssituationen alltmer sårbar och känslig för även små förändringar. Under sommaren stän gdes därför fler v årdplatser än ursprunglig plan till följd av sjuksköterskebrist. Effekten av nuvarande personalbrist är att sjukhuset inte kan producera vård i den takt so m är planerad. Sjukhuset har för närvarande 74 vårdplatser stängda till följd av sjuksköterskebristen. Åtgärder för att förbättra sjuksköterskebemanningen, som beslutades före so mmaren, har givit viss effekt: - Sjuksköterskor har tagit tillbaka sina uppsägningar. - Utannonserade sjukskötersketjänster har fler sökande. - Till och m ed augusti har 415 sjuksköterskor flyttat på sin semester för att säkerställa sommarbemanningen till e n kostnad av 5,3 miljoner kronor. Närvarotiden för övertid har ökat med sammantaget 2,8 procent till och med september eller 3,5 miljoner kronor inklusive lönekostnadspåslag. Ökningen härrör sig till två tredjedelar från jul och nyårshelgen och en tredjedel från sommar månaderna. För gruppen undersköterskor och sjuksköt erskor har närv arotiden för övertid ökat med 2,6 procent och den sista sommarmånaden kommer i stort sett all ö vertid från dessa yrkesgrupper. Jour oc h beredskap har ökat sin närvarotid med 7,4 procent vilket m otsvarar 11,8 mkr och den stora merparten av kostnaden härrör sig från jul och nyårshelgen. Timlönekostnaden för perioden är 3,4 procent högre än föregående år. Ökningen är i nivå med lönerevisionernas utfall, inklusive den särskilda lönesatsningen på grundutbildade sjuksköterskor, samt strukturella förändringar och ökade kos tnader för jour och beredskap. Sjukfrånvaron är på en fortsatt hög nivå och är till och med september 4,7 procent vilket är 0,1 procentenheter högre än samma period föregående år. Positivt är att korttidssjukfrånvaron är nu i ni vå med föregående år. Den största orsaken till den högre sj ukfrånvaron är att långtids sjukfrånvaro, mer än 60 dagar, ökar sakta och är 6 pro cent högre än föregående år. Sjuklönekostnaderna är 2,6 miljon kronor högre än föregående år. Sjukhu set bedöms inte kunna uppnå målet med en sjukfrånvaro på 4,5 procent vid årets slut. Kostnaderna för inhyrd personal för perioden är 22 miljoner kronor vilket är 10,2 miljoner kronor högre än den ackumulerade periodbudgeten där den övervägande delen av kostnaden härrör sig från Psy kiatridivisionen. Detta till följd av brist på specialistläkare inom psykiatrin i kom bination med att produktionen varit hög. Problemen med att rekrytera förväntas kvarstå året ut. Årsprognosen för inhyrd personal är -10 miljoner kronor. Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktion 3,4 % -78 antal -1,4 % 4,5 % 4,7 % 0,1 25 mnkr -10 mnkr

18 8 (10) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Akademiska sjukhuset tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS ) Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter ) Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal ) Köpt vård ) Läkemedel ) Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader ) Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS ) Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Noter avseende kommentarer till prognosen: 1)-3) Årsbudget är justerad för fritt vårdval enligt beslut LLK. 2) Lägre riks- och regionproduktion än planerat främst inom Kirurgi- och onkologidivisionen (kirurgi, handkirurgi, ortopedi, onkologi) samt inom Medicin- och thoraxdivisionen (specialmedicin, hematologi, hud och reumatologi, thoraxkirurgi och anestesi). 3) Detaljerad redovisning per kontogrupp, se tabell nedan. 4) Psykiatridivisionen har ökade kostnader utöver plan för inhyrd personal. Beror på ökat remiss- och patientinflöde i kombination med brist på specialistläkare. 5) Osedvanliga kostnader för köpt vård för barnsjukvården bl a 3 vårdkrävande transplantationspatienter. På Psykiatridivisionen har nya nationella regler medfört kostnadsökningar utöver plan. 6) Flera verksamhetsområden inom Medicin- och thoraxdivisionen har svårigheter att klara budgeten för läkemedel. Detta bland annat på grund av att nya nationella riktlinjer har antagits som är kostnadsdrivande. 7) Detaljerad redovisning per kontogrupp, se tabell nedan. 8) Avvikelsen motsvara reservation för återbetalning av målrelaterad ersättning. Not

19 3) Övriga intäkter Utfall Utfall Helår Alf medel Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinska tjäns ter Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader Utfall Utfall Helår Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsank nutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi med mera Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Res ekostnader Information och PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele oc h post Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader Förlust vid avyttring och utrangering av anläggtillgångar

20 BILAGA 2 PRODUKTION SJUKHUS: Akademiska sjukhuset DRG Vtf DRG Vtf DRG Vtf Vtf Vtf Vtf DRG Lb DRG Lb DRG Lb Lb Lb Lb Övr bes Övr bes Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period acc September 2013 budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget utfall Totalt ,8% ,4% ,7% ,8% Årsbudget Andel av överenskom prod i VAL ,1% 71,5% 74,8% 70,0% 73,8% 77,2% 73,9% 76,0% 75,0% 71,3% Ej grupperade ,0% % 0 A01 Sjukdomar i nervsystemet ,4% ,3% ,9% ,6% 0 0 B02 Sjukdomar i öga och närliggande organ ,0% ,5% ,3% ,0% 0 0 C03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals ,5% ,1% ,5% ,0% 0 0 D04 Andningsorganens sjukdomar ,5% ,7% ,2% ,5% 0 0 E05 Cirkulationsorganens sjukdomar ,8% ,5% ,7% ,1% 0 0 F06 Matsmältningsorganens sjukdomar ,2% ,4% ,8% ,7% 0 0 G07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkört ,5% ,1% ,2% ,7% 0 0 H08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv ,9% ,5% ,3% ,6% 0 0 J09 Sjukdomar i hud och underhud ,0% ,0% ,1% ,5% 0 0 K30 Bröstkörtelsjukdomar ,1% ,8% ,0% ,9% 0 0 L10 Endokrina, metabola och nutritionssjukdomar ,4% ,6% ,8% ,4% 0 0 M11 Sjukdomar i njure och urinvägar ,6% ,9% ,6% ,5% 0 0 N12 Sjukdomar i manliga könsorgan ,8% ,9% ,4% ,7% 0 0 O13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan ,0% ,6% ,2% ,5% 0 0 P14 Graviditet, förlossning och barnsängstid ,5% ,1% ,8% ,6% 0 0 Q15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd ,2% ,0% ,0% ,8% 0 0 R16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbninga ,0% ,8% ,2% ,5% 0 0 R17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specific ,8% ,1% ,1% ,6% 0 0 S18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV ,0% ,9% ,8% ,3% 0 0 T19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och ,0% ,5% ,0% ,6% 0 0 U21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter ,3% ,3% ,3% ,5% 0 0 U24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårsk ,9% ,9% ,0% ,0% 0 0 V22 Brännskador ,0% ,0% ,0% ,4% 0 0 W23 Andra och ospecificerade hälsoproblem ,9% ,1% ,1% ,7% 0 0 X40 MDC-övergripande problem i öppenvård ,0% ,4% 0 0 Y50 Vårdgivarberoende grupper i öppenvård Z99 Ospecifik eller felaktig information ,8% ,3% DRGkod EjDRG DAT KB KIR NEURO MTH PSYK KFE