FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 23 juni 2015 kl , Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

Transkript

1 Nr 90. FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde den 23 juni 2015 kl , Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Ärenden Val av justerare. I tur: Stefan Olsson (M) Tid för justering: Dnr 91. Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 92. Förvaltningarnas månadsrapporter för maj 2015 Dnr PS Akademiska sjukhusets åtgärdsprogram för 2015 Dnr PS Analys av sjukfrånvaron inom landstinget och planerade åtgärder Dnr PS Analys av personalomsättningen vid Akademiska sjukhuset Dnr PS Förvaltningarnas produktionsutfall för maj 2015 samt kommentar rörande produktionsbudgeten för Hälsa och habilitering Dnr PS Uppföljning av tillgänglighet för maj 2015 Dnr PS Produktionsdirektörens rapport Dnr PS Rapport från produktionsstyrelsens arbetsutskotts förvaltningsträff med Folktandvården 100. Redovisning av fortsatt arbete för bästa omhändertagande av patienter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Dnr PS Dnr PS Återrapportering av utredning kring habiliteringens husläkarmottagning Dnr PS Remissyttrande avseende revidering av Regler för sjukresor Dnr PS Statusrapport patientmatssituationen Akademiska sjukhuset informationsärende 104. Svar på revisionsgranskning angående uppföljning av tidigare granskning av intern kontroll inom psykiatridivisionen vid Akademiska sjukhuset Dnr PS Dnr PS Förhyrning av lägenheter för Akademiska sjukhusets personalrekrytering Dnr PS Redovisning av ingång ekonomisk prognos Dnr PS

2 107. Redovisning av risk- och konsekvensbedömning gällande möjligheten att inkludera delar av psykiatrin i journal på nätet Dnr PS Initiering av anropsstyrd trafik med taxi Dnr PS Yttrande över motion om tillgänglig sjukvård närmare länets patienter Dnr PS Utvecklingen av kvinno- och barnsjukhuset samt statusrapport kring byggnationen av en snittsal för förlossningen informationsärende Dnr PS Anmälan av delegationsbeslut Dnr PS Anmälan av inkomna skrivelser för kännedom 113. Ny inriktning för hälso- och sjukvården Dnr PS

3 BILAGA PS Dnr PS Produktionsavdelningen Tord Jansson Tfn E-post Produktionsstyrelsen Förvaltningarnas månadsrapporter för maj månad 2015 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att åter uppdra åt sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att arbeta vidare med och utöka tidigare redovisade effektiviseringsåtgärder. Detta för att uppnå ekonomisk balans att åter uppdra åt förvaltningsdirektören för Landstingsservice att arbeta vidare med att reducera det förväntade ekonomiska underskottet till noll för 2015 i enlighet med de nu redovisade åtgärderna - att uppmana förvaltningscheferna för Hälsa och habilitering samt Landstingets resurscentrum att arbeta vidare för att minimera de förväntade ekonomiska underskotten - att i övrigt lägga förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter för maj månad 2015 till handlingarna Ärendet Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognosticerar ett totalt underskott med 112 miljoner kronor. Detta är en försämring med 6 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Förändringen beror på en ny bedömning av det förväntade ekonomiska utfallet för Landstingets resurscentrum. Den totala budgetavvikelsen för Landstingets resurscentrum är till största del kopplat till övertagandet av kostnadsansvaret för sjukresor som initialt innehöll en underfinansiering med 10 miljoner kronor. Denna underfinansiering har ökat ytterligare under Övriga delar av underskottet för Landstingets resurscentrum går bland annat att hänföra till kostnader som uppkommer i samband med vård av tillståndslösa. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

4 2 (4) Förvaltning Progn Progn Förändr mnkr mnkr mnkr Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Folktandvården Hälsa och habilitering Summa hälso- och sjukvård Landstingets resurscentrum Landstingsservice Summa service Summa totalt Akademiska sjukhuset har ett ekonomiskt läge för 2015 som kräver resultatförbättringar på cirka 200 miljoner kronor för att klara en ekonomi i balans. Med anledning av detta har sjukhuset arbetat fram ett åtgärdsprogram med syfte att uppnå ekonomi i balans. Åtgärdsprogrammet innehåller intäktsökningar på ca 120 miljoner kronor och kostnadssänkningar på ca 80 miljoner kronor det vill säga en total resultatförbättring på 200 miljoner kronor för Prognosen för helåret 2015 är nu 100 miljoner kronor på grund av att sjukhuset inte bedöms nå åtgärderna i budget för riks- och regionintäkterna. Flera viktiga produktionsenheter med stor andel riks- och regionvård har fortsatt kapacitetsproblem framförallt gällande specialistsjuksköterskor med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar som följd. Detta försvårar kraftigt möjligheterna att öka intäkterna enligt åtgärdsplanen. Åtgärderna på kostnadssidan går enligt plan och prognosen på helår är att de kommer att uppfyllas. Lasarettet i Enköping prognosticerar en ekonomi i balans. Detta förutsätter att avtalsdiskussionerna med Akademiska sjukhuset, lasarettet och hälso- och sjukvårdsstyrelsen finner en lösning och 11,2 miljoner kronor tillförs lasarettet för det pågående operationssamarbetet. Primärvården prognosticerar en ekonomi i balans. Folktandvården prognosticerar ett förväntat ekonomiskt resultat på + 10 miljoner kronor vilket är i nivå med det resultatkrav förvaltningen har för Hälsa- och habilitering redovisar liksom tidigare ett förväntat underskott på 1 miljon kronor som är kopplat till landstingets audionommottagningar. I enlighet med styrelsens beslut i mars 2015 så har förvaltningsdirektören för Hälsa- och habilitering inkommit med förslag på åtgärder för hantering av det ekonomiska underskottet. Hälsa och habilitering förordar en lösning att mottagningarna anslagsfinansieras i Heby, Östhammar och Tierp samt att mottagningen i Enköping ingår i vårdval hörsel. Förvaltningen rapporterar att dessa förslag också har överlämnats till landstingets hälso- och sjukvårdsavdelning i samband vårdavtalsdiskussionerna för kommande år. Detta för att uppnå en lång-

5 3 (4) siktig lösning för mottagningar inom primär hörselrehabilitering i länet och länets ytterkommuner. Landstingsservice prognosticerar efter fyra månader ett förväntat ekonomiskt underskott på 5 miljoner kronor. Det förväntade negativa resultatet förklaras med projektet vårdnära service (VNS) som bedrivs inom Akademiska sjukhuset som en pilot. I budgetarbetet antogs att förvaltningen skulle få debitera hyresgästen som utnyttjade tjänsterna för kostnaden, vilket ej blivit fallet. Landstingets resurscentrum redovisar ett förväntat underskott på 17 miljoner kronor vilket är en försämring med 6 miljoner kronor jämfört med tidigare månad. Detta är huvudsakligen kopplat till budgeten för sjukresor och budgeten för vård av tillståndslösa som båda uppvisar en ökad grad av underfinansiering. Förvaltningschefen för Landstingets resurscentrum har inkommit med en skrivelse till styrelsen där pågående och genomförda åtgärder redovisas. Initialt redovisas att de överförda budgetmedlen från 2014 redan innehöll en underfinansiering med ca 10 miljoner kronor. Landstingets resurscentrum finner det inte möjligt att under pågående verksamhetsår genomföra åtgärder som kan eliminera det prognosticerade underskottet. Landstingets resurscentrum har ytterst små möjligheter att påverka kostnaderna för taxiresor då det är läkare inom sjukvården som utfärdar intyg för taxiresor. Sjukresor med taxi är den del av verksamheten som ökar och antalet resenärer med sjukresebuss har en lägre nivå. Förvaltningen kommer i sina kunddialoger att informera berörda förvaltningar om den ökade förskrivningen av sjukresor samt informera om gällande regelverk för detta Styrelsen ser ytterst allvarligt på det ekonomiska läget och har tydligt uppmanat de förvaltningschefer som ansvarar för förvaltningar som uppvisar ekonomiska underskott att arbeta vidare med åtgärder för att uppnå ekonomisk balans Styrelsen har tidigare uppmanat sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att trots den försämrade ekonomiska prognosen arbeta vidare med och utöka de tidigare redovisade effektiviseringsåtgärderna. Sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset har vid tidigare styrelsesammanträde redovisat effektiviseringsåtgärder för att uppnå ekonomisk balans Styrelsen har godkänt inriktningen på de åtgärder som föreslagits. Styrelsen har vidare beslutat att uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att löpande skriftligen återrapportera utfallet av dessa åtgärder. Återrapporteringen ska innehålla resultat i förhållande till åtgärd. Om tidsplanen förskjuts ska det prognosticerade resultatet justeras och de föreslagna åtgärderna biläggas protokollet. En sådan skriftlig rapport erhåller styrelsen nu månadsvis från sjukhuset. Styrelsen uppdrog vid föregående sammanträde åt förvaltningsdirektören för Landstingsservice att undersöka möjligheterna att reducera det förväntade ekonomiska underskottet till noll för 2015 utan konsekvenser för projektet vårdnära service. Förvaltningsdirektören uppmanades då att återkomma med en plan och konsekvensbeskrivning till styrelsens sammanträde i juni Förvaltningen har i sin månadsrapport redovisat följande åtgärder för att uppnå ekonomiska balans. Förvaltningen har från den 1 juni infört stopp för ny- och ersättningsanställningar. Dessa kräver nu förvaltningsdirektörens godkännande. Prognosen har inte justerats för att matcha de nyligen fattade beslu-

6 4 (4) ten, men förvaltningen avser att följa utvecklingen noga och hoppas kunna redovisa ett bättre utfall i kommande delårsbokslut dvs. i september Därutöver föreslås styrelsen lägga övriga förvaltningars tertialrapporter till handlingarna. För ytterligare information kring förvaltningarnas produktion, ekonomi och måluppfyllelse hänvisas till respektive förvaltnings tertialrapport maj Bilagor: - Förvaltningarnas månadsrapporter för maj månad Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen för maj 2015 Kopia till: Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Ekonomidirektören

7 Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen Maj 2015

8 2 (9) Ekonomi Landstingets årsprognos är plus 15 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor sämre än budget och en försämring jämfört med föregående prognos med 9 miljoner kronor. Försämringen mot föregående prognos beror främst på att Landstingets resurscentrum försämrar sin prognos 6 miljoner kronor, vilket huvudsakligen beror på att underskottet för sjukreseverksamheten förväntas öka. Även finansverksamheten inom Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter försämrar prognosen med 3 miljoner kronor. Försämringen med 3 miljoner kronor beror på lägre ränteintäkter. Trots att prognosen fortfarande är positiv så är det viktigt att beakta att det främst beror på en engångseffekt av återbetalningen för AFA-medel, på 60 miljoner kronor. Dessutom prognostiserar majoriteten av förvaltningarna i landstinget ett underskott för Utöver landstingets prognostiserade resultat så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en prognos på plus 4 miljoner kronor innan dispositioner och skatt, vilket är i enlighet budget. Större intäkts- och kostnadsposter som på senare år haft en hög ökningstakt och även haft stora budgetavvikelser är riks- och regionintäkter, lönekostnader (inkl. inhyrd personal), läkemedelskostnader och kostnader för medicinskt material. För riks- och regionintäkterna budgeterades en intäktsökning med cirka 10 procent för I dagsläget ser detta inte ut att hålla, vilket även speglas i Akademiska sjukhusets negativa prognos. Personalkostnaderna inklusive inhyrd personal är i prognosen ,9 procent högre än i bokslutet Detta är huvudsakligen kopplat till den årliga löneöversynen, lönesatsningen som görs i landstinget 2015 samt den utökning av årsarbetare som framför allt har skett på Akademiska sjukhuset. Ökningen av läkemedelskostnaderna ser i dagsläget ut att bli 6,6 procent högre jämfört med bokslutet Den budgeterade ökningen var 3,8 procent. Anledningen till ökningen beror främst på läkemedelskostnader för Hepatit C. Även medicinskt material ser ut att få ett betydligt högre utfall 2015 än vad som har budgeterats. Tabell 1: Årsprognos 2015 Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Årets resultat Balanskravsjusteringar Årets resultat enligt balanskrav Ackumulerat utfall Landstingets resultat för perioden januari-maj är minus 20 miljoner kronor, vilket ska jämföras med periodens budget på minus 52 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen förklaras främst av att AFAmedlen har bokats i sin helhet i april. Om denna intäkt exkluderas är det ackumulerade utfallet istället minus 80 miljoner kronor. På intäktssidan är det främst riks- och regionintäkter, Alf-intäkter och skatter som avviker negativt mot budget. På kostnadssidan är det medicinsk service, medicinskt material och finansiell nettokostnad som har störst negativa avvikelser.

9 3 (9) Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott jämfört med budget på minus 123 miljoner kronor. Tabell 2: Prognos produktionsstyrelsens förvaltningar Förvaltningar under PS, mnkr Prog jmf Budget Förändring jmf föreg prog Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping 0 0 Primärvården 0 0 Hälsa och habilitering -1 0 Folktandvården 0 0 Landstingsservice -5 0 Landstingets resurscentrum Summa Från förvaltningarnas månadsrapporter bedöms följande viktigt att lyfta fram. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset lämnar en oförändrad prognos och beräknar att årets resultat kommer att bli minus 100 miljoner kronor. Den negativa prognosen är en följd av lägre riks- och regionintäkter än planerat på grund av fortsatta kapacitetsproblem med stängda vårdplatser och inte fullt nyttjade operationssalar. Sjukhuset har sedan tidigare tagit fram ett åtgärdsprogram för att klara ekonomi i balans. Dessa åtgärder bedöms inte räcka varpå sjukhuset har intensifierat åtgärdsarbetet. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping prognostiserar ett årsresultat i enlighet med budget. Prognosen är lagd utifrån försiktighetsprincipen med anledning av osäkerhetsfaktorer som sommarbemanning, utökad hemsjukvård samt förutsättningar att bemanna för fullgod tillgänglighet. Lasarettet vill se hur utfallet påverkas under hösten varvid de avvaktar att lyfta en positiv prognos. Primärvården Primärvården lämnar en årsprognos i enlighet med årsbudget. Dock är såväl listningsutvecklingen och produktionen av läkarbesök svag vilket i förlängningen kan bli ett problem. Dessa osäkerhetsfaktorer kommer att värderas i förvaltningens tertialrapport efter utfall i augusti. Hälsa och habilitering Hälsa och habilitering lämnar en oförändrad årsprognos på minus 1 miljon kronor. Den förväntade negativa avvikelsen mot budget förklaras av att landstingets audionommottagning förväntas göra ett underskott. Folktandvården Folktandvården prognostiserar ett årsresultat på plus 10 miljoner kronor vilket är i enlighet med budget. Sett till resultatet för perioden är både intäkterna och personalkostnaderna lägre än budgeterat. Anledningen är färre antal årsarbetare, fortsatt hög sjukfrånvaro samt uttag av semester vilket ger en lägre produktion och därmed lägre intäkter. Ambitionen kvarstår att rekrytera till de vakanser som finns. Lyckas rekryteringarna kommer både intäkterna och personalkostnaderna att öka. Landstingsservice Landstingsservice lämnar en oförändrad prognos och prognostiserar ett årsresultat på minus 5 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Avvikelsen beror på att förvaltningen inte

10 4 (9) ersätts för de vårdnära servicetjänster som man utför åt förvaltningarna vilket förvaltningen i sin budget hade räknat med en intäkt för. För att försöka uppnå en ekonomi i balans så har Landstingsservice infört godkännande från förvaltningschef vid ny- och ersättningsanställningar. Vidare har även begränsningar för resor i tjänsten införts. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrum försämrar sin prognos och prognostiserar med ett årsresultat på minus 17 miljoner kronor vilket kan jämföras mot ett budgeterat nollresultat. Det förväntade negativa resultatet beror framförallt på ett underskott avseende sjukresor, men därtill även verksamhet avseende patientadministration och tillståndslösa. Produktion Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköpings produktion anges bland annat i DRG vilket står för diagnosrelaterade grupper. DRG utgår från olika diagnosers relativa resursåtgång på landets sjukhus och fungerar som beskrivning av vilken typ av produktion som genomförs på sjukhusen. Förutom DRG används även antal besök för både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping för att kvantifiera produktionen. Produktionen på sjukhusen kan delas in i slutenvård och öppenvård. Inom öppenvården mäts produktionen som dagsjukvård, läkarbesök samt övriga besök. Vårdproduktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping kan delas in i C-länsvård (vård till länsinvånare) respektive riks- och regionvård (vård till utomlänsinvånare). Vidare omfattas produktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping av patienter inom fritt vårdval. Primärvårdens produktion mäts i antal besök där en uppdelning görs mellan läkarbesök och övriga besök. Folktandvården mäter också sin produktion i antal besök och gör en uppdelning mellan besök inom allmäntandvården och specialisttandvården. Hälsa och habilitering mäter sin produktion i antal besök där en uppdelning görs mellan slutenvård, läkarbesök och övriga besök. Inför 2015 inkom alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar med produktionsbudgetar för Dessa följs upp löpande under året och redovisas under respektive förvaltning. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset når inte produktionsbudgeten för perioden januari till maj. Varken slutenvården eller öppenvården når budgeterad produktionsnivå för perioden liksom heller inte C-läns vården och riks- och regionvården. Kapacitetsproblem avseende operation och vårdplatser kvarstår vilket påverkar produktionsvolymerna negativt. Fortsatta kapacitetsproblem råder exempelvis inom neurokirurgins intermediärvårdsavdelning och neurointensivvårdsavdelning vilket fått en negativ effekt på produktionen inom flera verksamheter. Sett till verksamhetsområde har geriatrik, infektion samt plastik- och käkkirurgi ackumulerat de största obalanserna medan kvinnosjukvård och psykiatri uppvisar ett positivt produktionsresultat. Medelvårdtiden för riks- och regionpatienter har minskat jämfört med 2014 samtidigt som medelvårdtiden för C-länspatienter ökat. Exempelvis har verksamhetsområdet geriatrik ökat sin medelvårdtid, jämfört med 2014, med 3,7 dagar vilket påverkar patientflödet på resten av sjukhuset. Under perioden januari till maj hade sjukhuset i genomsnitt 2 disponibla vårdplatser färre jämfört med föregående år. Utfallet jämfört med föregående år har försämrats på grund av att antalet stängda vårdplatser ökat i april och särskilt i maj. Till viss del förklaras försämringen i antal platser av ombyggnationen av 85- huset. Vid jämförelse mot föregående år på total nivå för perioden januari till maj är produktionsutfallet, mätt i antal kontakter, sämre. Såväl öppenvården som C-läns vården uppvisar lägre produktion. Emellertid uppvisar slutenvården och riks- och regionvården högre produktion jämfört med samma period föregående år.

11 5 (9) Diagram 1: Produktion, Slutenvård och Öppenvård, Akademiska sjukhuset ANTAL VÅRDTILLFÄLLEN AS: Slutenvård, utfall , budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL KONTAKTER AS: Öppenvård, utfall , budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, budget 2015 Slutenvård, utfall 2015 Slutenvård, utfall 2014 Slutenvård, utfall 2013 Öppenvård, budget 2015 Öppenvård, utfall 2015 Öppenvård, utfall 2014 Öppenvård, utfall 2013 Diagram 2: Produktion, C-län och Riks- och regionvård, Akademiska sjukhuset ANTAL KONTAKTER AS: C-län, utfall , budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL KONTAKTER AS: RiksRegion, utfall , budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec C-län, budget 2015 C-län, utfall 2015 C-län, utfall 2014 C-län, utfall 2013 RiksRegion, budget 2015 RiksRegion, utfall 2015 RiksRegion, utfall 2014 RiksRegion, utfall 2013 Lasarettet i Enköping Lasarettets produktion, mätt i antal kontakter, ligger över budgeterad produktionsvolym för perioden januari till maj. Antal slutenvårdstillfällen och antal övriga besök ligger dock under budgeterad nivå men kompenseras av fler läkarbesök och fler kontakter inom dagsjukvård. Den negativa avvikelsen inom slutenvården återfinns inom det medicinska verksamhetsområdet. Trots det ligger beläggningsgraden på de akutmedicinska vårdavdelningarna på närmare 100 procent. Förklaringen ligger i lägre utskrivningsfrekvens dels på grund av brist på specialistläkare samt dels på grund av ökat antal klinikfärdiga patienter. Jämfört med produktionsbudgeten angående slutenvårdstillfällen ses emellertid en återhämtning i såväl april som maj. Öppenvårdsproduktionen ligger över budgeterad produktionsnivå tack vare hög produktion för såväl läkarbesök som dagsjukvård. Dock uppnår inte övriga besök budgeterad produktionsvolym för perioden januari till maj, detta på grund av lägre produktion än budgeterat i både januari och februari.

12 6 (9) Vid jämförelse mot föregående år för perioden januari till maj har lasarettet totalt sett en högre produktion, mätt i antal kontakter, tack vare en högre produktion för läkarbesök. Diagram 3: Produktion, Slutenvård och Öppenvård, Lasarettet i Enköping ANTAL VÅRDTILLFÄLLEN LE: Slutenvård, utfall , budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL KONTAKTER LE: Öppenvård, utfall , budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, budget 2015 Slutenvård, utfall 2015 Slutenvård, utfall 2014 Slutenvård, utfall 2013 Öppenvård, budget 2015 Öppenvård, utfall 2015 Öppenvård, utfall 2014 Öppenvård, utfall 2013 Primärvården På total nivå uppnår Primärvården produktionsbudgeten för perioden januari till maj. Detta tack vare en hög produktion inom övriga besök där sjuksköterskebesöken och telefonrådgivning/receptförnyelse uppvisar väsentlig ökning. Produktionen gällande läkarbesök är dock under såväl budget som föregående år sett till perioden januari till maj. Den sämre produktion inom läkarbesök påverkar tillgängligheten negativt vad det gäller nybesök hos läkare inom sju dagar. En fördjupad analys av produktionen för läkarbesök kommer att genomföras av Primärvården under sommaren. Mot bakgrund av den brist som föreligger vad det gäller allmänläkare fortsätter arbetet med BEON, (bästa effektiva omhändertagandenivå), vilket ska bidra till att optimera professionernas insatser i verksamheten. Folktandvården Totalt antal besök inom Folktandvården ligger något under föregående år dock väsentligt under budgeterad produktionsvolym för perioden januari till maj. Den negativa avvikelsen mot produktionsbudgeten finns inom såväl allmäntandvården som specialisttandvården. Den huvudsakliga orsaken till att färre besök ägt rum är att antalet årsarbetare minskat jämfört med föregående år. Ytterligare en faktor som påverkar antalet besök är sjukfrånvaron som varit hög under årets första fem månader. Emellertid har en viss återhämtning av antal årsarbetare skett samt att sjukfrånvaron sjunkit i slutet av perioden. För att kunna hålla en hög vårdkapacitet anser folktandvården att rekryteringen av personal är avgörande samt att en stor del av arbetstiden används till patientbehandling. Hälsa och habilitering Hälsa och habilitering reviderade sin produktionsbudget i samband med tertialbokslutet. Revideringen gjordes utifrån en samlad genomgång av vilka vårdkontakttyper som samtliga verksamheter fortsättningsvis ska använda vad det gäller produktionsuppföljning. Även utfallet för 2014 är reviderat enligt samma principer. Antalet besök inom Hälsa och habilitering ligger under budgeterad produktionsvolym för perioden januari till maj. Den negativa avvikelsen återfinns framförallt inom övriga besök som ligger såväl under budgeterad produktionsvolym som föregående års utfall för perioden januari till maj. Läkarbesök ligger något över budget men har en väsentligt lägre produktion än samma period föregående år.

13 7 (9) Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 1,8 procent jämfört med I maj betalades ny lön och retroaktiv lön ut för flertalet förbund. Återstår gör läkare, tandläkare och psykologer som kommer att få ny lön och retroaktiv lön i samband med juni månads löneutbetalning. Det genomsnittliga antalet årsarbetare i landstinget är och det är en ökning med 200 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med maj i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning med drygt 2 procent. Ökningen återfinns i bland annat yrkesgrupperna handläggare, undersköterskor, grund- och specialistutbildade sjuksköterskor, ledning och specialistläkare. Sett till förvaltningarna har Akademiska sjukhuset ökat antalet årsarbetare med i genomsnitt 148 årsarbetare. Enligt Akademiska sjukhuset är ökningen enligt plan och sjukhuset bedömer att personalförsörjningsläget inom slutenvården har förbättrats under våren jämfört med samma period i fjol. Fortfarande saknas det dock resurser på vissa avdelningar med neddragna vårdplatser och minskad produktion som följd. Hälsa och Habilitering har ökat antalet årsarbetare med anledning av den närvårdsavdelning som förvaltningen öppnade i Uppsala i augusti Förvaltningens uppdrag att vara stöd till den samlade primärvården och uppbyggnad av centrumbildningar bidrar också till en ökning av antalet årsarbetare. Vid landstingets resurscentrum har beslutad satsning att ytterligare förbättra funktionaliteten i elektroniska patientjournalen gett en ökning av antalet årsarbetare. Primärvården har ökat antalet årsarbetare, bland annat sjukgymnaster, psykologer och sjuksköterskor, för att bättre tillgodose önskvärd utveckling av mottagningsverksamhet och telefontillgänglighet. Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat på grund av svårt rekryteringsläge. Diagram 4: Utvecklingen av årsarbetare, månadsvis utveckling, LUL Kostnaderna för inhyrd personal är 37 miljoner kronor till och med maj. Årsbudgeten är 35 miljoner kronor. År 2014 var kostnaderna 84 miljoner kronor. Se vidare tabell på nästa sida för jämförelse mot föregående år. Akademiska sjukhuset har haft behov av inhyrda läkare vid psykiatridivisionen och av inhyrd personal inom läkarsekreterarorganisationen vid tidigare neurodivisionen samt av sjuksköterskor inom geriatrik, strokevård, neurologi samt öron- näsa- och halssjukdomar. Primärvården har stor brist på anställda distriktsläkare vilket leder till ett fortsatt stort beroende av inhyrda läkare. Vid Lasarettet i Enköping är personalomsättningen fortsatt hög varför behovet av inhyrd personal kvarstår, främst sjuksköterskor till intensivvårds- och kirurgavdelningen. Lasarettet redovisar fortsatta svårigheter att rekrytera specialistläkare, specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor. Den inhyrda personalen motsvarar 9,5 årsarbetare jämfört med 7,1 årsarbetare under samma period föregående år.

14 8 (9) Tabell 3: Inhyrd personal, miljoner kronor, LUL Konto Ack utfall Ack utfall Årsbudget Bokslut Inhyrd personal, läkare maj 2015 Maj Inhyrd personal, övriga Summa Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter maj 5,2 procent. Det är högre än för helåret 2014 och för motsvarande tidpunkt i fjol då sjukfrånvaron var 4,8 procent. En större ökning observeras vid Folktandvården, Landstingets resurscentrum och Primärvården. Den totala sjukfrånvaron fördelad på åldersgrupper (- 29 år, år, 50 år -) visar en ökning i samtliga. Sett till kön är det en ökning för både kvinnor och män. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 32 miljoner kronor efter maj och det är nästan fyra miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på drygt 13 procent. Diagram 5: Total sjukfrånvaro, LUL

15 9 (9) Bilaga Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

16 Månadsrapport maj 2015 Akademiska sjukhuset Månadsrapport Maj 2015 Akademiska sjukhuset

17 2 (17) SAMMANFATTANDE ANALYS Akademiska sjukhusets produktionsutveckling är hittills i år något under budgeterad nivå. Sjukhuset har fortsatt höga beläggningssiffror (95 % i somatiken) och en historiskt hög vårdtyngd (snittvikt DRG-poäng) jämfört med tidigare år. Medelvårdtiden har ökat hittills i år vilket också är ett tecken på en ökande vårdkomplexitet. Kapacitetsproblemen avseende operation och vårdplatser kvarstår vilket påverkar produktionsvolymerna negativt. Det redovisade resultatet för perioden januari-maj är minus 141,2 miljoner kronor (93,2 mnkr tom april). Det är framförallt ett lågt utfall för riks- och regionvården som har försämrat resultatet jämfört med föregående månadsbokslut. Av dessa 141,2 miljoner kronor är 59,8 miljoner kronor uppbokning av ett stort överskott på ALF-forskning vilket påverkar sjukhusets periodresultat negativt. Exkluderas uppbokningen av ALF-överskottet är resultatet i perioden minus 81,4 miljoner kronor. Sjukhuset fokuserar på att öka ALF-uttaget under resterande del av året vilket är nödvändigt för att nå en ekonomi i balans. Akademiska sjukhuset har ett tufft ekonomiskt läge 2015 och det krävs effektiviseringar på cirka 200 miljoner kronor för att klara en ekonomi i balans. Prognosen för helåret 2015 är fortsatt på minus 100 miljoner kronor på grund av att sjukhuset inte bedöms nå budgetmålet för riks- och regionintäkterna. Flera viktiga produktionsenheter med stor andel riks- och regionvård har fortsatta kapacitetsproblem framförallt gällande specialistsjuksköterskor med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar som följd, vilket försvårar möjligheten att öka intäkterna enligt plan. Sjukhuset är inne i en omfattande omorganisation som innebär att divisionerna försvinner och större ansvar och befogenheter har knutits till våra verksamhetsområden och till de modeller för samverkan som håller på och utvecklas. I den nya organisationen är det högt fokus på att klara en ekonomi i balans. EKONOMI ACKUMULERAT UTFALL Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Riks- och regionintäkter ,7 Övriga intäkter ,8 Personalkostnader inkl inhyrd personal ,8 Övriga kostnader ,8 Resultat ,2 Akademiska sjukhusets redovisade resultat för perioden är -141,2 miljoner kronor i förhållande till periodens budget. Utfallet avviker negativt på intäktssidan (-121,5 mnkr) och på kostnadssidan (- 19,7 mnkr). Det redovisade resultatet för månaden maj visar en avvikelse mot budget på 51,2 miljoner kronor, merparten utgör ett budgetunderskott för riks- och regionintäkter. Detta utgör den huvudsakliga orsaken till resultatförsämringen i förhållande till resultatet i tertialrapporten (T1). Resultatrader som kommer att analyseras och kommenteras i rapporten är utvecklingen av riks- och regionintäkterna, lönekostnader inklusive inhyrd personal och kostnaderna för medicinskt material, eftersom utvecklingen av dessa bedöms som särskilt viktiga för sjukhusets ekonomiska resultat. Det ekonomiska resultatet i perioden är -81,4 miljoner kronor om effekten av den uppbokning (59,8 mnkr) av oförbrukade ALF-medel som gjorts i perioden exkluderas.

18 3 (17) INTÄKTER -121,5 MNKR (-3,5 %) Budgeten 2015 för riks- och regionintäkter, exklusive uppräkning, har räknats upp med 6,7 procent (135 mnkr) jämfört med bokslut För att klara det ökade budgetkravet måste den genomsnittliga riks- och regionintäkten öka med drygt 11 miljoner kronor per månad jämfört med föregående års utfall. I aktuell period avviker riks- och regionintäkterna med -74 miljoner kronor mot budget. Avvikelsen vid föregående rapporteringstillfälle var -42 miljoner kronor. För att klara det ökade intäktskravet för året måste intäkterna öka med i genomsnitt drygt 10 miljoner kronor per månad jämfört med budget under de kommande 7 månaderna, se diagram nedan. Trend RR-intäkter 2015 (mnkr) BOKSLUT 2014 ÅRSBUDGET 2015 TREND 1 TREND 2 Budget 2015 Utfall Underskott att inhämta 7 mån Produktionen under maj har varit svag, för riks- och regionvården. Slutenvårdsproduktionen avviker med -5 procent mot budget medan läkarbesöken överstiger budget med 2,7 procent. Antalet stängda vårdplatser ökar under perioden på grund av resursbrist. Utvecklingen på produktionssidan avspeglar sig även på intäktssidan där det ackumulerade underskottet mot budget ökar under maj. Verksamhetsområdena akademiska barnsjukhuset och kvinnosjukvård har under året haft en positiv produktionsutveckling med intäkter utöver budgeterade nivåer. Viktiga produktionsenheter så som verksamhetsområde hematologi, onkologi och onkologisk endokrinologi, verksamhetsområde klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi, verksamhetsområde kirurgi samt verksamhetsområde plastikkirurgi och käkkirurgi, alla med stor andel riks- och regionvård, har fortsatta kapacitetsproblem. Fortsatta bemanningsproblem med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar som följd, avspeglar sig på intäktssidan på dessa verksamhetsområden. I synnerhet gäller detta sektion neurokirurgi som utöver nämnda kapacitetsproblem även påverkats av produktionsstörningar på grund av evakueringen och flytt i samband med ombyggnationen av 85-huset (B14). Underskotten i förhållande till budget på sektionerna onkologi och hematologi beror dels på verksamhetsensart med variationer över tiden men också på att patienter i större omfattning vårdas i hemlandstingen. Övriga intäkter, inklusive uppbokade oförbrukade ALF-medel och ersättning från HSS avviker negativt med 47,8 miljoner kronor.

19 4 (17) Försäljningen av laboratorietjänster och övriga tjänster, når inte upp till budgeterade nivåer varvid detta förklarar drygt hälften av budgetunderskottet för övriga intäkter. Detta underskott är till stor del en periodiseringsproblematik och därmed inte ett reellt budgetunderskott eftersom intäkterna av försäljningen är i nivå med föregående år. Vårdvalsersättningen från HSS avviker med -2,7 miljoner kronor mot budget, främst inom vårdval ögon (katarakter). Det fria vårdvalet har inneburit konkurrens om läkarresurser som påverkar verksamhetsområde ögonsjukdomar. KOSTNADER -19,7 MNKR (-0,6 %) Verksamhetens kostnader avviker negativt med -19,7 miljoner kronor mot periodens budget. Utfallet för personalkostnader inklusive inhyrd personal visar en negativ avvikelse mot budget på -6,8 miljoner kronor, liksom utfallet för övriga kostnader som överstiger periodens budget med - 12,8 miljoner kronor, se tabellen ovan. Totala personalkostnader inklusive inhyrd personal visar ett budgetunderskott på -6,8 miljoner kronor. Kostnaden för inhyrd personal avviker på totalnivå med -16 miljoner kronor utöver budget, i synnerhet läkare (-11,2 mnkr). Avvikelsen på läkarsidan återfinns främst inom verksamhetsområde psykiatri (-9,6 mnkr) där det sedan tidigare pågår ett arbete med att minska behovet av inhyrd personal. Inom verksamhetsområdet öron-, näs- och halssjukdomar samt inom sektionerna geriatrik, strokevård och neurologi beror kostnaden för inhyrd personal främst på att det saknas sjuksköterskor. Lönekostnader läkare avviker positivt med 11,9 miljon kronor medan lönekostnader övrig personal är princip i balans med budget. Uppskattningsvis belastas utfallet för lönekostnader övrig personal med kostnader för lönerevisionen 2015 på cirka 5 miljoner kronor som ännu inte budgetjusterats. Detta kommer att justeras och därmed neutraliseras i juli. Negativa budgetavvikelser för lönekostnader övrig personal återfinns främst inom akademiska barnsjukhuset, kvinnosjukvården samt inom psykiatrin. Underskottet inom psykiatrin, främst BUP, är bland annat effekter av att statliga medel och medel från landstinget som inkommit under året bokförts på intäktssidan men inte budgeterats på kostnadssidan. Kostnaderna på verksamhetsområdena kvinnosjukvård och akademiska barnsjukhuset matchas av ökade intäkter på grund av en stor produktion under året. Ökat ALF-uttag kommer att förbättra utfallet på läkarsidan och övrig personal. Övriga personalkostnader avviker negativt med -2,7 miljoner kronor mot budget, främst en periodiseringsproblematik. Övriga kostnader avviker negativt med -12,8 miljoner kronor mot budget. Resultatraderna köpt vård, övriga kostnader, läkemedel och avskrivningar/nedskrivningar visar positiva avvikelser i förhållande till budget (28 mnkr) under perioden. Underskott mot budget återfinns på resultatraderna köpt medicinsk service, lokaler- och fastighetskostnader, men framförallt är det kostnadsökningarna för medicinskt material som är orsaken till underskottet. Underskottet för medicinskt material (-24,5 mnkr) återfinns främst inom verksamheter med omfattande operationsverksamhet samt på akademiska laboratoriet och bild- och funktionsmedicinskt centrum. Delar av underskottet som återfinns inom verksamhetsområde thoraxkirurgi- och anestesi härrör sig från lageruppbyggnad av exempelvis hjärt-klaffar (TAVI) för att erhålla mängdrabatt, vilket inte är periodiserat i budget. Under året kommer detta underskott att utjämnas, vilket redan är märkbart. Jämfört med samma period föregående år har kostnaderna ökat för främst medicinskt material, implantat och laboratoriematerial. Merparten av underskottet mot budget genererades under februari (-11,4 mnkr), då en del av lageruppbyggnaden skedde. Resultatet i mars-maj innebär

20 5 (17) ett fortsatt överskridande av budget (-8,8 mnkr), men inte i samma omfattning. Årsbudgeten för medicinskt material är marginellt uppskriven jämfört med utfallet i bokslutet 2014, vilket innebär att det är av största vikt att upphandlingarna som är planerade ger avsedd effekt för att undvika ytterligare underskott. Budgeten för året avseende investeringar uppgår till 476 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor för IT-utrustning. Under aktuell period har drygt 19 procent av den totala investeringsbudgeten använts. I paritet med detta används inte hela avskrivningsutrymmet och avskrivningskostnaderna understiger därmed budget med drygt 12 miljoner kronor. Flera större upphandlingar påbörjades i slutet av 2014 och kommer att avslutas 2015 och därmed börja ge ekonomiska effekter under året. ÅRSPROGNOS Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter ,0 Övriga intäkter ,1 Personalkostnader inkl inhyrd personal ,0 Övriga kostnader ,0 Resultat ,0 Det prognostiserade årsresultatet bedöms även fortsättningsvis till minus 100 miljoner kronor. Det underskott som sjukhuset för med sig från 2014 samt kostnadsökningar utöver budgetram 2015 som måste hanteras finns dokumenterat. Bedömningen är att detta motsvarar cirka 200 miljoner kronor på sjukhusnivå. För att klara en ekonomi i balans arbetar sjukhuset med ett åtgärdsprogram som ska ge motsvarande resultatförbättring. Kapacitetsproblem med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar förvårar dock möjligheterna att klara åtgärderna på intäktssidan vilket har lett till att årsprognosen för riks- och regionintäkterna avviker med minus 100 miljoner kronor mot budget. Vi ser framförallt kapacitetsproblem inom följande områden: NIVA/NIMA bemanningsproblem gällande specialistsjuksköterskor. Vårdplatser öron- näsa- halssjukdomar och plastikkirurgi svårare efter juni när avdelningen flyttat till enkelrum och inte kommer ha platser för överbeläggningar. BIVA svårigheter att öppna tre platser enligt plan. Anestesisjuksköterskebrist inom specialanestesi (neurokirurgi, gynekologi, öron- näsahalssjukdomar, plastikkirurgi och barnkirurgi). Årsprognosen har justerats med följande poster, se bilaga 1: Riks- och regionintäkter -100 miljoner kronor Inhyrd personal -22 miljoner kronor Lönekostnader läkare + 7 miljoner kronor Lönekostnader övrig personal +15 miljoner kronor Medicinskt material -25 miljoner kronor Övriga kostnader + 7 miljoner kronor Avskrivningar +18 miljoner kronor Summa prognosförändringar: -100 miljoner kronor Utöver detta har fast ersättning HSS justerats med -8,0 miljoner kronor. Prognosavvikelsen utgör nettot av slutreglering målrelaterad ersättning 2014 (+1,4 mnkr) samt prognostiserad återbetalning

21 6 (17) av målrelaterad ersättning 2015 (-9,4 mnkr). Avvikelsen påverkar även prognosen på kostnadssidan med motsvarande belopp och därmed är prognosförändringen i balans med budget. Budgeten för året avseende investeringar är på 476 miljoner kronor. Prognosen avseende investeringar för året är 300 miljoner kronor. ÅTGÄRDER Respektive division tog i budgetprocessen fram ett åtgärdsprogram som inarbetats i respektive verksamhetsområdes budget Dessa åtgärder räcker inte till för en ekonomi i balans varför sjukhuset har intensifierat åtgärdsarbetet och en rad nya sjukhusövergripande åtgärder har tagits fram. Totalt har sjukhuset definierat ett åtgärdsprogram på 195 miljoner kronor men arbete pågår med att ta fram ytterligare åtgärder. Åtgärderna återfinns inom följande områden: Ökade riks- och regionintäkter (99 mnkr) genom bland annat öppnande av operationsavdelning på Samariterhemmet, operationssamarbete med Enköping, fler öppna vårdplatser och expansion inom barnområdet (BIVA och utbyggnad dagkirurgi). Effekten sker löpande men framförallt under hösten. Fler åtgärder håller på att tas fram. Ökade övriga intäkter (23 mnkr) genom bland annat ökade intäkter för flyget (luftburen intensivvård), akademiska laboratoriet och bild- och funktionsmedicinskt centrum (PETintäkter). Effekten sker löpande under hela året. Minskade personalkostnader (57 mnkr) genom bland annat åtgärder inom psykiatrin (framförallt minska inhyrd personal), pågående omstrukturering av vårdavdelningar och ökat resursutnyttjande personal. Största effekten av åtgärderna kommer under hösten. Det finns behov av ytterligare åtgärder och stort fokus kommer att vara på att öka ALF-uttaget under resterande del av året. Minska övriga kostnader genom bland annat effektivare upphandlingar, lager- och inköpsprojekt (medicinskt material) och minskad köpt vård åberopat på grund av vårdgaranti. Produktion SENASTE MÅNADENS UTFALL Det är fortsatt kapacitetsbrist på neurokirurgens intermediärvårdsavdelning samt intensivvårdsavdelning, även operationsavdelningarna har resursbrist vilket har påverkat framförallt slutenvårdens produktionsvolym. Samariterhemmets operationsenhet startade den 20 april och opererar för närvarande måndag till torsdag. Den slutna vården avviker negativt med 6 procent, (-309 kontakter), jämfört med månadens budget. Riks- och region vården har ett underskott på -149 vårdkontakter jämfört med budget. För andra månaden i rad har sjukhuset färre disponibla vårdplatser (-33) än samma period föregående år. En viss påverkan på disponibla vårdplatser beror på ombyggnationen av 85- huset. Trenden från föregående månader håller i sig och medelvårdtiden och DRG-vikten per kontakt i slutenvården per vårdkontakt ökar. Medelbeläggningen av vårdplatser var högre i maj 2015 än 2014, 95 procent (94 % 2014). Öppenvårdsproduktionen i maj var något lägre än budget och föregående år. Sammanfattningsvis har sjukhuset inte uppnått produktionsbudgetens nivå för maj månad. Även om hänsyn tas till vårdtyngd som DRG är produktionen för sluten vården, läkarbesök och dagsjukvård lägre. Främst är det sektion neurokirurgi och verksamhetsområdena intern- och lungmedicin, ortopedi samt geriatrik som står för det största produktionsbortfallen i slutenvården. Förutom ka-

22 7 (17) pacitetsproblem ser vi påverkan av de nya vårdavdelningarna, akutsjukvårdens diagnostikavdelning (ADA) och närvårdsavdelning (NÄVA) i både produktionsvolymer, vårdtygnd och medelvårdtid för dem som skrivs in. Anpassning till rätt vårdnivå på vårdavdelningar med enkelrum sker genom en ökad poliklinisering och ses inom neurokirurgi. Förväntas även komma även inom sektion plastikkirurgi och verksamhetsområde öron-, näs- och halssjukdomar. Positivt är att verksamhetsområdena kvinnosjukvård, psykiatri och akademiska barnsjukhuset producerar över slutenvårdsbudget. ACKUMULERAT UTFALL Sjukhusets ackumulerade produktion är lägre än budget till och med maj månad Maj månads negativa utfall har inneburit att den positiva produktionstrend som setts sedan mars månad brutits. Inom slutenvården uppnås den ackumulerade budgeten till 94 procent (i april 95 %) och för öppenvården uppnås den ackumulerade budgeten till 98 procent (i april 99 %). Produktionsutvecklingen under sommarmånaderna kommer att vara viktiga för att sjukhuset skall kunna uppnå budgeterad produktionsnivå. Enligt öppethållandeplan kommer sjukhuset att ha fler vårdplatser öppna än föregående år vilket är en god förutsättning för sommaren. Verksamhetsområdena kvinnosjukvård och psykiatri visar ett positivt produktionsresultat sett till helheten medan verksamhetsområdena geriatrik, plastik- och käkkirurgi samt infektion har ackumulerat de största obalanserna. Neurokirurgens intermediärvårdsavdelning och neurointensivvårdsavdelning har haft stängda vårdplatser under perioden till följd av resursproblem vilket har gett upphov till minskad produktion än planerat inom de verksamhetsområden som nyttjar deras vårdplatser. Akademiska sjukhuset : Produktionstabell januari - maj Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal kontakter % % Slutenvård, antal % % 217 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal kontakter % % C-län, antal (inkl vårdval) % % Riks- och region, antal % % 159 Under perioden har sjukhuset haft bättre bemanningssituation jämfört med Det har inneburit en stabilare verksamhet och ett minskande antal överbeläggningar på de somatiska vårdavdelningarna (-11 %). Den somatiska vårdens beläggningsgrad har trots detta ökat med en procent till 95 procent. Samtidigt har den psykiatriska vårdens omstrukturering inneburit en högre genomsnittlig beläggning (4 %) för perioden jämfört med samma period föregående år.

23 8 (17) Omstruktureringen från slutenvård till öppenvård fortsätter vilket ger effekter på olika sätt såsom påverkan på riks- och regionintäkter. Samtidigt påverkas kostnaderna marginellt för till exempel läkemedel och medicinska material och läkarkostnader. Det positiva är att fler patienter kan behandlas men den ekonomiska marginaleffekten kan till och med vara negativ. Antalet vårdtillfällen och läkarbesök som inte DRG-registrerats är fortfarande ett par procentenheter högre jämfört med maj föregående år. SLUTENVÅRD Slutenvården har ett ackumulerat underskott på (-6 %) vårdtillfällen jämfört med budget (i april ). Det finns flera orsaker till underskottet: Verksamhetsområdena intern- och lungmedicin (-429 kontakter), kirurgi (-261 kontakter) samt infektion (-167) har de största avvikelserna i antal mot plan. Samtliga har haft färre vårdplatser öppna än planerat till följd av ombyggnation eller resursbrist. Verksamhetsområde geriatrik har ökat sin medelvårdtid från 14,9 dagar 2014 till 18,6 dagar, vilket påverkar patientflödet på resten av sjukhuset. Ytterligare en viktig faktor till det den negativa avvikelsen är att neurokirurgens intensivvårdsavdelning och intermediärvårdsavdelning har kapacitetsbrist, vilket har fått en negativ effekt på produktionen inom flera verksamheter. Under perioden januari till maj hade sjukhuset i genomsnitt -2 vårdplatser färee disponibla jämfört med föregående år. Utfallet har försämrats mot föregående period på grund av att antalet stängda vårdplatser ökat i april och särskilt i maj månad. Den ackumulerade beläggningen i den somatiska vården är något högre (95 %) 2015 jämfört med samma period föregående år (94 %). Antalet överbeläggningar under perioden har trots detta minskat i den somatiska vården med 11 procent. Beläggningen ökar i den psykiatriska vården med 2 procent till i genomsnitt 84 procent för perioden. Medelvårdtiden för riks- och regionpatienter har minskat med 3 procent till 4,6 vårddagar jämfört med C-läns patienternas medelvårdtid ökar med 3,6 procent till 5,2 vårddagar vilket motsvarar en effekt på 539 vårdtillfällen under perioden. Genomsnitts-DRG per patient har ökat med 2,4 procent för flera verksamhetsområden i den slutna vården, vilket tyder på att vi har haft mer resurskrävande patienter. Framförallt ökar snittvikten för verksamhetsområdena öron- näs och halssjukdomar (9,7 %), plastikoch käkkirurgi (8,1 %) och kardiologi och klinisk fysiologi (7,7 %). Även här syns att produktionsbortfallet på sektionen neurokirurgi har haft en negativ påverkan främst på det egna verksamhetsområdet. Omstruktureringen i den psykiatriska slutna vården fortsätter. Nya behandlingssätt med kortare medelvårdtider men med ökade sammantagna resurser. Antalet vårdtillfällen har ökat med 76 (5 %) jämfört med budget och 94 (6,5 %) jämfört mot föregående år. Samtidigt

24 9 (17) har genomsnitts DRG per slutenvårdspatient ökat med 3,9 procent. Det är en förväntad DRG-ökning per patient med tanke på resursåtgång och vårdtyngd. ÖPPENVÅRD Antalet läkarbesök inklusive dagsjukvård understiger budget med besök (-2 %). På samma sätt som slutenvården bröts den positiva trenden i maj månad och det tidigare krympande underskottet ökade åter, (i april 1 %). Samtidigt har vårdtyngden för produktionen minskat med 5 procent, främst sektion neurokirurgi som ökat sitt genomsnitts DRG med 214 procent till följd av omstruktureringen från sluten till öppenvård. Verksamhetsområde intern- och lungmedicin har däremot minskat sin genomsnitts DRG med 30% till följd av annan patientstruktur. Övriga besök är i nästan nivå med budget besök (- 0 %). C-LÄNSVÅRD Sjukhusets ackumulerade vårdproduktion är lägre än budget till och med maj. Inom slutenvården producerades vårdtillfällen (6 %) färre än budget vilket främst är en effekt av att verksamhetsområdena intern- och lungmedicin, kirurgi och infektionssjukdomar inte uppnått planerad produktion. Samtidigt har den ökade medelvårdtiden i den somatiska vården inneburit att färre patienter kunnat behandlas. Sjukhuset har producerat 553 fler vårdagar än föregående år. Läkarbesöken och dagsjukvården har tillsammans producerade besök färre än budgeterat (- 2 %). Antalet övriga besök är nästan i nivå med budget, , (0 %). VÅRDVAL Sjukhuset förväntas att producera i nivå med budget förutsatt att läkarbemanningen kan säkras på verksamhetsområde ögonsjukdomar. Från och med den första mars upphörde ljusbehandlingar som ett vårdval och ingår istället i sjukhusets ordinarie verksamhet. RIKS- OCH REGIONVÅRD Vårdproduktionen för riks- och regionvården uppvisar samma mönster som C-länsvården där januari och maj visats sig vara svaga produktionsmånader i förhållande till budget. Den slutna vården avviker från budget med 300 vårdtillfällen (-5 %) där verksamhetsområdena plastik- och käkkirurgi samt klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi har de största avvikelserna till följd av resursbrist. Tendensen är dock att de senaste månaderna börjar sektion neurokirurgi att återhämta sitt produktionstapp - vilket är positivt. Antal läkarbesök och dagsjukvårdsbesök överstiger budget med 484 besök (2,7 %) och övriga besök har en negativ avvikelse på 690 besök (-8 %). Medelvårdtiden för riks- och regionvård har minskat något jämfört med föregående år till 4,6 dagar och är generellt lägre jämfört med C-läns patienters medelvårdtid. Samtidigt ökar vårdtyngden mätt i DRG med 5,4 procent i den somatiska vården, exklusive verksamhetsområde klinisk fysiologi, neurokirurgi och neurologi, där nya behandlingssätt påverkar resultatet. För läkarbesök och dagsjukvård ökar genomsnitts - DRG med 2,8 procent en effekt av att sektion neurokirurgi har ökat antalet dagvårdsbesök.

25 10 (17) ÅRSPROGNOS Bedömningen är att sjukhuset 2015 kommer att producera i nivå med C-läns budgeten för öppenvården. Slutenvården kan inom vissa verksamhetsområden ha svårt att uppnå planerat antal kontakter, framförallt inom verksamhetsområde intern- och lungmedicin. Prognosen är att sjukhuset kommer att avvika med 5 procent från budget för riks-, och regionvård i och med sjukhusets kapacitetsproblem. Öppenvården kommer dock att producera över plan. ÅTGÄRDER Divisionerna har i budgetprocessen inarbetat åtgärdsprogram för helår Dessa följs regelbundet upp av sjukhusets övergripande administrativa ledningsgrupp. Eftersom sjukhusledningen sett att de åtgärdsprogram som finns behöver utökas ytterligare, så har olika task force grupper tillsatts för att analysera och stödja åtgärdsarbetet. Åtgärder som har avslutats eller startat upp är: Öppnandet av operationsavdelning på Samariterhemmet den 22 april och operationssamarbete med Lasarettet i Enköping har utökats. Det ökar sjukhusets totala operationskapacitet och möjliggör en ökning av riks- och regionvård på kärnområdet. Ombyggnation av dagvården på barnkirurgen under 2014 möjliggör ökad dagkirurgi under Utökning BIVA med 1 vårdplats möjliggör ökade volymer i slutenvård för barnsjukhuset (pediatriken och barnkirurgen). Fler öppna vårdplatser 2015 jämfört med 2014 möjliggör en ökning av riks- och regionvården. Fortsatt arbete med att utveckla produktionsplanering och förbättrat resursutnyttjande. Ökat antal njurtransplantationer (LD) på thoraxoperation. Utökad riks- och regionproduktion inom kardiologin. Åtgärder som startar inom kort eller planeras är: En produktionsenhet med uppdrag att ta ett samlat grepp kring hela sjukhusets resurser har inrättats i den nya organisationen. Sjukhuset förstärker resurser inom marknad och värdebaserad vård/tema. Omstrukturering vårdavdelningar (slå ihop avdelningar större vårdgolv) med oförändrat antal vårdplatser. Nya arbetssätt förändrad fördelning av arbetsuppgifter mellan sjuksköterska/undersköterska/medicinsk sekreterare. Minska antalet operationsarbetslag på natten. Särskilda åtgärder inom psykiatrin. Sjukhuset kommer framöver att arbeta med att säkra de ekonomiska och verksamhetsmässiga effekterna av: Poliklinisering av vårdproduktion från slutenvård till öppenvård. Nya metoder införs som effektiviserar behandlingen av patienter. Sjukhuset är ofta i framkant i metodutveckling vilket gör att DRG/intäkterna inte alltid speglar den faktiska produktionen. Vi behöver därför identifiera effekterna av dessa helst innan förändring sker vilket kan vara svårt i många fall där forskning och produktion arbetar nära varandra.

26 11 (17) Medarbetare Sjukhuset har till och med maj månad en närvarotid på årsarbetare, exklusive externa projekt, vilket är 151 fler årsarbetare jämfört med samma period Yrkesgrupp Förändring närvarotid i årsarbetare Förändring i % Läkare 40 4,6% Sjuksköterska 45 2,6% Usk/skötare mfl 26 1,9% Ledning 18 8,5% Adm/handläggare 21 3,9% Psykolog -5-5,8% Övrigt 6 0,8% Summa AS 151 2,7% Cirka 58 årsarbetare av ökningen är en effekt av budgeterade verksamhetsutökningar (se nedan) och kvalitetssäkring av vården. Därtill tillkommer att verksamhetsområdena inom medicinsk service och medicinsk teknik-, sjukhusfysik-, och it har ökat med 21 årsarbetare till följd av ökad efterfrågan internt och externt. Det är främst yrkesgrupperna ledning samt administrativ personal som ökar, totalt 17,4 årsarbetare. Beslutad verksamhetsutveckling 2015 och 2014 som påverkar närvarotiden Verksamhetsområde/ motsvarande Verksamhet Närvarotid utökning varav ledning och administrativ personal varav sjuksköterskor varav övriga yrkesgrupper Anestesi- och intensivvård Samaritens operationsavdelning 10,7 0,0 7,0 3,7 Ambulanssjukvård Sjukvårdens larmcentral 9,5 2,7 6,8 0,0 Akutsjukvård Införande av ADA 8,5 0,5 6,8 1,2 Pediatrik Barnakutens arbetstidsmodell 5,6 0,0 5,6 0,0 Neonatologi Utökning avd 95F 6,8 0,6 4,1 2,1 Forskningsadministration Kliniska prövningar, biobank 4,4 0,3 1,5 2,6 Onkologisk verksamhet 9 av 12 kontaktsjuksköterskor 7,8 0,0 7,8 0,0 Akademiska sjukhuset Vidareutbildning för sjuksköterskor (32) 0,0 0,0 0,0 0,0 Sjukhusadministrationen FAS-projektet/Ledningsystem 4,8 4,0 0,8 Summa AS De återstående 72 årsarbetarna som sjukhuset ökat med, beror främst på återbesättning av vakanta tjänster samt av anpassning till pågående produktionsförändringar. 5 årsarbetare utgör en ökning av sjuksköterskor att jämföras mot ett betydligt större behov för att klara vårdproduktionen. Ökningen av ledning och administrativ personal utöver ovan nämnda är 13,6 årsarbetare vilka fördelar sig främst på en utökning av 9 årsarbetare av medicinska sekreterare inom den forna neurodivisionen. På sjukhusadministrationen är det en ökning på 3,6 årsarbetare till följd av förstärkningar inom produktion, kommunikation och administrativt stöd. Personalförsörjningsläget inom slutenvården har under våren varit bättre jämfört med samma period Samtidigt kvarstår resursbristen på vissa avdelningar med neddragna vårdplatser och minskad produktion som följd. Särskilt tydligt är detta inom sektion neurokirurgi, främst på intensivvårds- och intermediärvårdsavdelningarna. Som helhet minskade andelen stängda vårdplatser

27 12 (17) något under första tertialet jämfört med 2014 men i maj ändrades den positiva trenden och sommaren ser mer besvärlig ut än förväntat. En effekt av att kapacitetsproblemen på anestesi- och operationsenheter fortsätter. Många verksamheter har en bemanning med små marginaler och signalerar att man har problem inför sommaren. Sjukhuset ser att personalrörligheten är för hög inom vissa verksamheter samtidigt som det tar längre tid att återbesätta tjänster vilket påverkar produktionen. Som ett led i åtgärdsprogrammet har sektionen affektiva sjukdomar minskat med 9 årsarbetare jämfört med samma period Antalet månadsanställda läkare inom psykiatrin har ökat med 5 årsarbetare jämfört med samma period Under våren har man nästan helt kunnat ta bort hyrläkare som arbetar under jourtid och en åtgärdsplan finns för att minimera antalet hyrläkare inom psykiatrin under Akademiska sjukhuset har ett ackumulerat underskott för perioden på 6,8 miljoner kronor för personalkostnader inklusive inhyrd personal. Om ALF och driftprojekt exkluderas har sjukhuset ett underskott på 14,6 miljoner kronor till och med maj. Resultatet har försämrats sedan april månad med 11,9 miljoner kronor. Underskottet är till en del en budgetteknisk effekt på uppskattningsvis 5 miljoner kronor på grund av löneöversyn. Sjukhuset bedömer att utfallet för personalkostnaderna inklusive hyrläkare 2015 kommer att bli enligt budget. Kostnaderna för inhyrd personal är till och med maj 19,4 miljoner kronor vilket är en avvikelse mot budget med 16 miljoner kronor. Den främsta anledningen till detta är att verksamhetsområde psykiatri har inkluderat kostnader för hyrläkare i budgeten för lönekostnader läkare. Planen är att fasa över kostnader från hyrläkare till lönekostnader läkare. På verksamhetsområde psykiatri förväntas kostnader för hyrläkare att minska kraftigt under andra halvåret Även verksamhetsområdena öron-näsa- och halssjukdomar och klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi, har fått ökade kostnader utöver budget för inhyrd personal. Det är främst sjuksköterskor som fattas. Därutöver fattas det medicinska sekreterare på hela sjukhuset. Det prognostiserade underskottet är 22 miljoner kronor på inhyrd personal för Sjukfrånvaron tom maj 2015 är 5,4 procent vilket är 0,4 procentenheter högre än Det är en ökning framförallt på korttidssjukfrånvaro 0-14 dagar, som ökar med 0,15 procentenheter och långtidssjukfrånvaro mer än 60 dagar som ökar 0,2 procentenheter. Långtidssjukfrånvaron är den högsta på fyra år. En analys av sjukfrånvaron kommer att lämnas till produktionsstyrelsen i juni. Ack utfall Nyckeltal medarbetare 2015 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 2,0 % Förändring i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 151 2,4 % Riktvärde/Mål/ Budget 2015 Prognos 2015 Total sjukfrånvaro, % Förändring jfr helår 2014, procentenheter 5,5 % 0,4 Inhyrd personal, mnkr 14,6 8,3 30,3 ÅTGÄRDER Sjukhuset arbetar med åtgärder ur ett sjukhusperspektiv där fokus är på personalförsörjningen på kort och lång sikt. Dessutom har verksamheten inarbetade åtgärdsprogram i budgeten för Dessa följs regelbundet upp av sjukhusets övergripande administrativa ledningsgrupp. Sjukhusledningen har dessutom utsett olika task force grupper vars uppdrag är att ytterligare arbeta och analysera olika alternativa lösningar till förbättringar och effektiviseringar av verksamheten.

28 13 (17) För medarbetarområdet finns eller planeras följande åtgärder: Studielön för att vidareutbilda sjuksköterskor inom vissa specialistområden Utökat löneutrymme utöver lönerevision till vissa yrkesgrupper. Nya arbetssätt förändrad fördelning av arbetsuppgifter mellan sjuksköterska/undersköterska/medicinsk sekreterare. Omstrukturering av vårdavdelningar (slå ihop avdelningar större vårdgolv) med oförändrat antal vårdplatser för att minska utlokaliseringar och skapa en mer jämn produktion och därmed en förbättrad arbetsmiljö. Förbättra ledtider för att skapa bättre arbetsmiljö och i förlängningen minska personalomsättning. Översyn av operationsverksamheten nattetid. Översyn av regelverk kring visstidsanställning. Minska/ta bort inhyrd personal. Utöka antalet ST-läkare för att säkra framtida personalförsörjningen. Eftersom resursbristen på specialistsjuksköterskor och vissa läkarspecialiteter är av nationell karaktär och förväntas bestå under 2015, är det särskilt viktigt att utveckla nya arbetssätt och att kontinuerligt arbeta med långsiktiga aktiviteter för att förbättra arbetsmiljön och säkra vårdproduktionen. För läkargruppen är det särskilt viktigt att man bedriver forskning enligt budgeterad plan och därmed får en verksamhetsmässig och ekonomisk balans. Historiskt sett har sjukhuset haft svårt att vara i balans med bemanningen och personalekonomin. Särskilt svårt är det att gå i takt med produktionen. Därför är det positivt nu när produktion, bemanning, personalförsörjning samt arbetsmiljö på ett tydligare sätt knyts tillsammans. Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionstabell ackumulerad 3. Uppföljning av Produktionsbudget 4. Målrelaterad ersättning

29 14 (17) Bilaga 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Fast ersättning från HSS ) Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material ) Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar ) Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Noter: 1) Prognosen för "Fast ersättning från HSS" avviker mot budget med drygt -8,0 mnkr. Avvikelsen utgör nettot av slutreglering målrelaterad ersättning 2014 på +1,4 mnkr samt prognostiserad återbetalning av målrelaterad ersättning 2015 för icke uppnådda mål -9,4 mnkr. Avvikesen påverkar även prognosen på kostnadssidan med motsvarande belopp. Den totala prognosförändringen är därmed i balans med budget. 2) Prognosen för riks- och regionintäkter -100 mnkr mot budget. Kapacitetsproblem med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar medför svårigheter att klara intäktskravet. 3) Ökat antal laparoskopiska ingrepp, operationer med robot och dyrare implantat förväntas vara kostnadsdrivande (-25 mnkr). 1,4 mnkr avser minskade kostnader pga prognostiserade icke uppnådda mål under ) Investeringar genomförs inte i den takt som planerats vilket innebär att budgeten för avskrivningar inte nyttjas. Prognosen är därför 18 mnkr lägre än budget.

30 15 (17) Bilaga 2 Produktionstabell ackumulerad Bilaga 2 Akademiska sjukhuset: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf Utfall jmf budget, budget, % antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal producerade DRG-poäng % varav C-län % varav RR % varav vårdval % -29 Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng* % varav C-län % varav RR % varav vårdval Slutenvård (vårdtillfällen), antal* % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % Dagsjukvård, DRG-poäng % 64 - varav C-län % varav RR % varav vårdval % -19 Dagsjukvård, antal % % varav C-län % % varav RR % % 87 - varav vårdval % % -127 Läkarbesök, DRG-poäng % varav C-län % varav RR % 96 - varav vårdval % -10 Läkarbesök, antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % -254 Övriga besök, antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % -3 69% Vårddagar % 553 Totalkostnad/antal DRG-poäng % Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal DRG-poäng % Antal DRG-poäng/årsarbetare (inkl inhyrd personal ) 7,3 7,4 99% 0 Totalkostnad/antal kontakter % % 650 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal kontakter % % 445 Antal kontakter/årsarbetare (inkl inhyrd 56 personal) 59 96% -2

31 16 (17) Bilaga 3 Uppföljning av Produktionsbudget Bilaga 3: Akademiska sjukhuset, utfall 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Slutenvård C-län R&R TOT SLUTENVÅRD: Dagsjukvård C-län Vårdval R&R Tot dagsjukvård Läkarbesök C-län Vårdval R&R Tot läkarbesök Övriga besök C-län Vårdval R&R Tot övriga besök TOT ÖPPENVÅRD: TOTAL

32 17 (17) Bilaga 4 Målrelaterad ersättning "Detaljområde" Mål "Uföraren ska" Uppföljning Målrelaterad ersättning Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Minskad förekomst av vårdrelatelaterade infektioner Minskad förekomst av vårdrelatelaterade infektioner Ersättning Ersättning/ totalt (tkr) mån Jan Feb Mar Apr Maj tkr, 333 tkr/månad(vid procents måluppfyllelse, dvs. om 80 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i hygienreglerna ersätts hela beloppet Vid 70 procent ersätts 85 procent 283 Vid 65 procent ersätts 50 procent tkr, 333 tkr/månad (vid 90 procents måluppfyllelse, dvs. om 90 procent av de undersökta medarbetarna klara vårdrelaterade infektioner fastlagda rutiner i kvalitetshandboken) alla moment i klädreglerna ersätts hela beloppet Vid 80 procent ersätts Vid 70 procent ersätts Ökad tillgänglighet Utföraren ska öka 2. Redovisning av andelen remisser tkr, 830 tkr per division tillgängligheten till som bedömts inom fem arbetsdagar om minst 80 procent av specialistvården. från det datum då remissen inkommit remisserna har bedömts inom 5 arbetsdagar (punkt 2) Kortare väntetider Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården. Kortare väntetider Kortare väntetider Kortare väntetider Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården. Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården. Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården. Förbättrade Utföraren ska förbättra processer vid processerna vid akutmottagningarna akutmottagningarna. Förbättrade processer vid akutmottagningarna Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av Utföraren ska förbättra processerna vid akutmottagningarna. Förbättrade Utföraren ska förbättra processer vid processerna vid akutmottagningarna akutmottagningarna. Förbättrade Utföraren ska förbättra processer vid processerna vid akutmottagningarna akutmottagningarna. Förbättrade Utföraren ska förbättra processer vid processerna vid akutmottagningarna akutmottagningarna. 1. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda hygienregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastslagna rutiner i kvalitetshandboken) 2. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda klädregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt 1. Redovisning av andelen patienter som har genomfört ett första besök inom planerad specialiserad vård inom högst 60 dagar från remissdatum 2. Redovisning av andelen patienter som har genomgått en operation eller behandling inom högst 60 dagar från det att beslut om operation eller behandling har fattats tkr eller 400 tkr/månad/enhet om minst 70 procent fått ett första besök inom högst 60 dagar tkr eller 400 tkr/månad/enhet om minst 70 procent fått operation/behandling inom högst 60 dagar 3. Redovisning av andelen patienter tkr om minst 90 procent med psykisk ohälsa som har fått en har fått en första bedömning första bedömning inom 30 dagar inom inom den specialiserade barn den specialiserade barn- och och ungdomspsykiatrin inom ungdomspsykiatrin och andelen som 30 dagar påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar 3. Redovisning av andelen patienter tkr om minst 80 procent med psykisk ohälsa som har fått en av barn och unga med beslut första bedömning inom 30 dagar inom om en fördjupad den specialiserade barn- och utredning/behandling har ungdomspsykiatrin och andelen som påbörjat en fördjupad påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 utredning/behandling inom 30 dagar dagar 1. Redovisning av andelen patienter vid akutmottagningen (akutmottagning ing 60 och barnakuten) som är klara för hemgång eller inläggning på sjukhus inom 4 timmar 2. Redovisning av andelen patienter som träffar läkare inom 60 minuter i förhållande till totalt antal besök (akutmottagningen ingång 60, barnakuten och psykiatriska akutmottagningen) 2. Redovisning av andelen patienter som träffar läkare inom 60 minuter i förhållande till totalt antal besök (akutmottagningen ingång 60, barnakuten och psykiatriska akutmottagningen) 3. Redovisning av antalet och andelen triagerade patienter fördelat enligt triagemodellens 5 grupper/nivåer, (akutmottagningen ingång 60) 3. Redovisning av medelvärde och medianväntetid till läkare (akutmottagningen ingång 60, barnakuten och psykiatriska akutmottagningen) tkr vid redovisning av andelen patienter vid akutmottagningen (akutmottagning ing 60 och barnakuten) som är klara för hemgång eller inläggning på sjukhus inom 4 timmar tkr om minst 50 procent av patienterna träffar läkare inom 60 minuter (exkl. psykiatriska mottagningen) Vid 45 procents måluppfyllelse ersätts 90 procent (exkl. psykiatriska mottagningen) Vid 40 procents måluppfyllelse ersätts 60 procent (exkl. psykiatriska mottagningen) tkr om psykiatriska mottagningen redovisar andelen patienter som träffar läkare inom 60 minuter tkr vid redovisning av antal och andel triagerade patienter i förhållande till totalt antal besök (akutmottagningen ingång 60) tkr vid redovisning av medelvärde och medianväntetid till läkare

33 Månadsrapport Maj 2015 Lasarettet i Enköping

34 2 (8) Sammanfattande analys Lasarettet prognostiserar med en budget i balans. Antal vårdkontakter följer planerad nivå medan DRG-produktionen inte uppnår planerad nivå. Personalomsättningen är fortsatt hög varvid behovet av inhyrd personal, främst sjuksköterskor, kvarstår. Ekonomi Ackumulerat utfall Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget Summa riks- och region intäkter Summa övriga intäkter Summa personalkostnader(inkl inhyrd) Summa övriga kostnader Resultat Lasarettets resultat efter årets första fyra månader är -0,4 miljoner kronor vilket är 6,2 miljoner kronor över periodens budget. Intäkter för riks- och regionvård avviker negativt med 4,2 miljoner kronor under budget på grund av att lasarettet budgeterat intäkter motsvarande 11,2 miljoner kronor som kostnadstäckning för samarbetet med Akademiska sjukhuset. Rensat för ovanstående ligger utfallet för riks- och regionvård 0,8 miljoner kronor över budget. Övriga intäkter överstiger budget med 5 miljoner kronor varav intäkter från försäljning av röntgentjänster ligger 2,1 miljoner kronor över budget och föregående års utfall. En ökad landstingsintern produktion medfört en intäktsökning motsvarande 2,9 miljoner kronor medan den landstingsexterna produktionen minskat med 0,9 miljoner kronor. Upplåtande av operationssal till neurokirurgen vid Akademiska sjukhuset har genererat 1,2 miljon kronor och intäkter för KFApatienter ligger 1,2 miljoner kronor över budget. Personalkostnaderna inklusive inhyrd personal understiger budget med 2,8 miljoner kronor varav kostnaden för anställd personal understiger budget med 5,9 miljoner kronor till följd av fortsatt hög grad av vakanta tjänster främst bland sjuksköterskegruppen men även till viss del läkartjänster. Till följd av ovanstående överstiger kostnaden för inhyrd personal budgeten med 3,1 miljoner kronor varav 2,3 miljoner kronor är att hänföra till inhyrda sjuksköterskor främst till IVA och kirurgavdelningen där bemanningssituationen är bekymmersam. Övriga kostnader understiger budget med 2,9 miljoner kronor främst till följd av lägre produktion än planerat. 62 procent av överskottet är att hänföra till kostnadsposterna läkemedel, medicinsk service och medicinskt material vilket kommer att balansera vid uppnådd produktionsplan. Årsprognos Utifrån försiktighetsprincipen prognostiserar lasarettet ett resultat på +-0. Osäkerhetsfaktorer som sommarbemanning, utökad hemsjukvård samt förutsättningar att bemanna för fullgod tillgänglighet kommer att påverka det ekonomiska utfallet under hösten varvid lasarettet avvaktar med att lyfta en positiv prognos. Prognosen förutsätter att avtalsdiskussionen gällande samarbete med Akademiska sjukhuset finner sin lösning och att 11,2 miljoner kronor tillförs lasarettet. Den planerade utökningen av hemsjukvård beräknas förskjutas i fem månader vilket prognostiseras medföra en kostnadsökning motsvarande ca 3 miljoner kronor. Intäkter från upplåtande av operationssal till neurokirurgen vid Akademiska sjukhuset samt ökade röntgen- och KFAintäkter beräknas balansera kostnadsökningen.

35 3 (8) Åtgärder Lasarettet bedömer att budgeten kommer att balansera varvid inga ytterligare åtgärder planeras. Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Progn jmf budget Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Produktion Lasarettets produktion mätt i antal kontakter ligger strax över, 1,5 procent, planerad volym. Antal slutenvårdskontakter och övriga besök ligger under planerad nivå vilket kompenseras av fler kontakter inom dagsjukvård och läkarbesök vilket medför en lägre DRG-vikt. Mätt i DRG ligger produktionen 5 procent under planering och 4,6 procent under motsvarande period föregående år. Avvikelsen förklaras till största delen av lägre slutenvårdsproduktion inom de akutmedicinska verksamhetsområdet vilket är en konsekvens av hög andel KFA-patienter samt brist på specialistläkare. Senaste månadens utfall I maj utförde lasarettet 745 DRG vilket är 16 DRG färre än planerat och 72 färre DRG än motsvarande period föregående år kontakter genomfördes vilket är 323 över plan och 382 fler kontakter än maj månad föregående år. Den negativa avvikelsen gällande slutenvårdstillfällen under årets första kvartal har återställts något under de senaste två månaderna och utfallet för maj landade på 33 vårdtillfällen fler än planerat. Antal läkarbesök var 253 fler än plan och även antal övriga kontakter var något fler än planerat medan kontakter i dagsjukvården följde plan. Ackumulerat utfall Lasarettets slutenvårdproduktion inom det medicinska verksamhetsområdet avviker mot planering med -51 vårdtillfällen. Trots det har beläggningsgraden på de akutmedicinska vårdavdelningarna legat närmare 100 procent. Förklaringen ligger i lägre utskrivningsfrekvens dels på grund av brist på specialistläkare samt dels på grund av ökat antal kvarliggande klinikfärdiga patienter vilket medfört att medelvårdtiden ökade på de berörda enheterna under de första tre månaderna vilket förbättrats något under perioden april - maj. Öppenvårdsproduktionen ligger 588 besök över plan på totalen. Dagsjukvård och läkarbesöken ligger 333 respektive 489 besök över plan medan övriga besök understiger plan med 334 besök. Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % 940 Slutenvård, antal (inkl vårdval) % % -25 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % 965 Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % 940 C-län, antal (inkl vårdval) % % 838 Riks- och region, antal (inkl vårdval) % % 102

36 Årsprognos Lasarettet bedömer att produktionsplanen mätt i kontakter kommer att uppnås och att tillgängligheten förbättras. Åtgärder 4 (8) Lasarettet har anställt två utskrivningssjuksköterskor samt planerar under våren att öka bemanning av hyrpersonal i form av medicinska specialistläkare för att förbättra utskrivningsprocessen och för att bättre möta tillgänglighetsbehovet. Förberedelsearbetet inför uppstart av utvecklad lasarettsansluten hemsjukvård pågår och beräknas genomföras under hösten vilket förväntas minska överbeläggningarna, korta vårdtiderna och minska undvikbara återinläggningar på de akutmedicinska vårdavdelningarna. Framtagande av regelverk för samarbete mellan lasarettet och Akademiska sjukhuset pågår för att säkerställa optimalt nyttjande av tillgängliga resurser vilket förväntas medföra ökad produktionstakt. Medarbetare Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 1,8 procent högre än för motsvarande period föregående år trots att antalet årsarbetare minskat med 2,6 procent. Ökningen beror delvis på kostnaden för löneöversynen men också på fortsatt hög personalomsättning med introduktion och dubbelgång som följd. Även kostnaden för obekväm arbetstid, jour och beredskap har ökat. Kostnaderna för inhyrd personal är 5,6 miljoner kronor vilket är 447 tusen kronor högre än föregående år och är en konsekvens av svårigheten att rekrytera specialistläkare, specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor. Den inhyrda personalen motsvarar 9,5 årsarbetare jämfört med 7,1 årsarbetare under samma period föregående år. En förskjutning har skett mot att vi nu hyr in fler sjuksköterskor än läkare. Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 2,6 procent vilket till största del är en konsekvens av löneöversynen. Förändringar i personalstrukturen påverkar också men i båda riktningarna. Sjukfrånvaron har minskat något jämfört med föregående år, från 5,05 till 4,86. Under samma period föregående år låg sjukfrånvaron på 5,45. Det är långtidssjukfrånvaron som minskat medan sjukfrånvaron dag 2-14 ökat något. Åldersgruppen yngre än 29 år har ökat från 5,61-6,41 medan övriga åldersgrupper minskat. Sjukfrånvaron har minskat för kvinnor och ökat marginellt för män. Rasmus Havmöller Tf. sjukhuschef Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionstabell 3. Uppföljning av Produktionsbudget 4. Målrelaterad ersättning

37 5 (8) BILAGA 1 Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning NOT: 1) Tillgänglighetsmål uppnås ej 2) Ers för upplåten OP-sal till neurokirurgi AS 2,2 mnkr, KFA-patienter 0,5 mnkr 3) Förskjuten tidplan för implementering av ökad hemsjukvård 4) Tjänsteköp från andra landsting 5) Förskjuten investering av CBCT

38 6 (8) BILAGA 2 Produktionstabell Bilaga 2 Lasarettet i Enköping: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf Utfall jmf budget, budget, % antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal producerade DRG-poäng % % varav C-län % % varav RR % % 8 - varav vårdval % % 194 Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % 392 Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng % % varav C-län % % varav RR % % -4 - varav vårdval % % 184 Slutenvård (vårdtillfällen), antal % % varav C-län % % varav RR % % 0 - varav vårdval % % 107 Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % 285 Dagsjukvård, DRG-poäng % -6 91% varav C-län % % varav RR % 8 187% 6 - varav vårdval Dagsjukvård, antal % % varav C-län % % varav RR % % 29 - varav vårdval % -3 Läkarbesök, DRG-poäng % % 20 - varav C-län % % 5 - varav RR % 8 116% 6 - varav vårdval % % 10 Läkarbesök, antal % % varav C-län % % varav RR % % 97 - varav vårdval % % 164 Övriga besök, antal % % varav C-län % % varav RR % 4 93% varav vårdval % % 124 Vårddagar % -194 Totalkostnad/antal DRG-poäng % % Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal DRG-poäng % % Antal DRG-poäng/årsarbetare (inkl inhyrd personal) 1,70 1,74 98% 0 Totalkostnad/antal kontakter % % -26 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal kontakter % % -57 Antal kontakter/årsarbetare (inkl inhyrd personal) 13,44 12,75 105% 1

39 Bilaga 3: Lasarettet i Enköping, utfall 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Slutenvård C-län Vårdval R&R AS aktiviteter TOT SLUTENVÅRD: Dagsjukvård C-län Vårdval R&R AS aktiviteter Tot dagsjukvård Läkarbesök C-län Vårdval R&R AS aktiviteter Tot läkarbesök Övriga besök C-län Vårdval R&R AS aktiviteter Tot övriga besök TOT ÖPPENVÅRD: TOTAL

40 8 (8) BILAGA 4 Målrelaterad ersättning Bilaga 4 Uppföljning av målrelaterad ersättning i månadsrapporteringen LE "Detaljområde" Mål "Uföraren ska" Uppföljning Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Ökad tillgänglighet Kortare väntetider Kortare väntetider Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Utföraren ska öka tillgängligheten till specialistvården Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården 1. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda hygienregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastslagna rutiner i kvalitetshandboken) 2. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda klädregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastlagda rutiner i kvalitetshandboken) 2. Redovisning av andelen remisser som bedömts inom fem arbetsdagar från det datum då remissen inkommit 1. Redovisning av andelen patienter som har genomfört ett första besök inom planerad specialiserad vård inom högst 60 dagar från remissdatum 2. Redovisning av andelen patienter som har genomgått en operation eller behandling inom högst 60 dagar från det att beslut om operation eller behandling har fattats Fyll i uppnådd nivå Ersättning /mån Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Målrelaterad ersättning Ersättning totalt (tkr) 700 tkr vid 85 procents 700 måluppfyllelse ersätts hela beloppet, dvs. om 85 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i hygienreglerna % 95% 94% 95% 95% Vid 75 procent ersätts 85 procent. 50 Vid 70 procent ersätts 50 procent tkr vid 90 procents 700 måluppfyllelse ersätts hela beloppet, dvs. om 90 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i klädreglerna % 99% 100% 100% 100% Vid 80 procent ersätts 85 procent. 50 Vid 70 procent ersätts 50 procent tkr om minst 80 procent av remisserna har bedömts inom 5 arbetsdagar (punkt 2) 800 tkr om minst 70 procent fått ett första besök inom högst 60 dagar (punkt 1) 800 tkr om minst 70 procent fått operation/behandling inom högst 60 dagar (punkt 2) % 93% 92% 81% 78% 67 54% 50% 63% 67% 66% 67 61% 55% 73% 74% 69%

41 Dnr PV Månadsrapport maj 2015 Primärvården

42 2 (4) Sammanfattande analys Primärvårdens samlade verksamhet uppvisar efter utfallet i maj en hygglig balans. Såväl listningsutveckling som produktionen av läkarbesök är svag vilket i förlängningen kan bli problematiskt. Tillgängligheten brister vad gäller nybesök hos läkare inom sju dagar. Där bristerna är störst pågår fördjupade insatser. Sjukfrånvaron är fortsatt högre än samma period föregående år. Den ökar dock inte i samma utsträckning som under våren 2015 vilket är positivt. Utvecklingen gällande sjukskrivningar följs noggrant. Ekonomi Ackumulerat utfall Det föreligger en god balans vad gäller utfall och budget till och med maj månad. Vissa väsentliga poster bygger på uppbokningar varför en viss osäkerhet kan föreligga i periodutfallet. Det gäller rörlig besöksersättning och läkemedelskostnaden. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Årsprognos Primärvården ändrar inte sin prognos med stöd av utfallsanalysen till och med maj månad. Den osäkerhet som ligger bland annat i listningsutveckling och svag produktionsutveckling kommer att värderas i förvaltningens tertialrapport efter utfall augusti. Åtgärder Primärvården genomför fördjupade genomgångar med de vårdcentraler som har störst avvikelse från ekonomisk budget. Sammantaget uppvisar vårdcentralerna en hygglig budgetbalans efter utfallet i maj. Störst negativ budgetavvikelse har Östervåla vårdcentral vilket förklaras av den uppkomna vattenskadan i början av Primärvården avser att rikta ekonomiska ersättningsanspråk för den uppkomna skadan som lett till inskränkningar i aktuell verksamhet samt för produktionsbortfall för andra vårdcentraler med motsvarande lokalproblem. Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Produktion Målsättningen är att bibehålla en stabil produktion i enlighet med uppdrag, behov och finansiering. Den breddinförda drop-in verksamheten har ökat tillgängligheten men samtidigt inneburit ett ökat tryck på organisationen och medarbetarna. Primärvården följer denna utveckling och beredskap finns för stödjande insatser där detta är nödvändigt.

43 3 (4) Ackumulerat utfall Produktionen gällande läkarbesök är under budgeterad nivå och nivån för samma period föregående år. En fördjupad analys av produktionen för läkarbesök kommer att göras under sommaren. Bland övriga besök är det främst sjuksköterskebesöken som ligger högre än såväl budget som föregående år. Procentuellt är det fortsatt telefonrådgivning/receptförnyelse som ökar mest bland övriga besök. Att kunna lösa uppgifter över telefon innebär sannolikt ett bättre stöd för många patienter då dessa inte behöver uppsöka vårdcentralen i dessa frågor. Denna besökstyp genererar ingen tillkommande rörlig besöksersättning. Primärvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % Läkarbesök, antal % % varav läkarbesök vc-uppdrag (inkl tel/rec) % % varav telefonrådg/receptförnyelse % % Övriga besök, antal % % varav övriga besök vc-uppdrag (inkl tel/rec) % % varav telefonrådg/receptförnyelse % % Totalkostnad/besök* % % 4 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/besök* % % 9 Antal besök*/årsarbetare (inkl inhyrd personal) 168 Not: Måttet antal besök/årsarbetare är omräknat som ett genomsnitt för årets fem första månader. Produktivitetsmåttet totalkostnad/besök ligger fortsatt bättre än budgeterad nivå. Personalkostnaden/besök ligger även den bättre än budget men något högre än föregående år. Det senare förklaras av en viss utökning av antalet medarbetare. Årsprognos Primärvården bedömer sig kunna nå de uppsatta produktionsmålen enligt upprättat produktionsplan för En reservation görs dock för läkarbesöken som måste uppvisa en bättre utveckling under resterande sju månader för att budgeten ska hållas. Åtgärder Arbetet med att säkerställa bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) ska bidra till att optimera professionernas insatser i verksamheten. Detta är extra viktigt mot bakgrund av den bristsituation som föreligger vad gäller allmänläkare. Den utökning av ST-block som annonserats inför hösten och även framöver är absolut nödvändig för att kunna upprätthålla uppdraget. Medarbetare Primärvården har behov av att öka bemanning på vissa håll i verksamheten. Detta slår nu igenom främst vad gäller sjuksköterskor för att säkerställa det ändrade arbetssättet som följer av breddinförd drop-in verksamhet. Bland övriga personalkategorier med ökning noteras exempelvis sjukgymnaster, psykologer och undersköterskor. Sjukskrivningarna ligger fortsatt högre än samma tidpunkt föregående år. En viss minskning noteras dock i förhållande till ökningstakten tidigare under våren. Förvaltningen följer den aktuella utvecklingen. Övriga personalrelaterade mått eller nyckeltal utvecklas i allt väsentligt enligt plan.

44 Åtgärder Personalresursen ska vid varje given tidpunkt vara balanserad mot uppdrag, produktion och finansiering. Verksamhetschefens uppdrag är att vidta åtgärder i såväl upp- som nedgång i produktionen. Riktade frågor Primärvården har inte noterat några riktade frågeställningar i anslutning till februarirapportering. 4 (4) Per Elowsson Primärvårdsdirektör Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionstabeller

45 BILAGA 1 Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

46 BILAGA 2 Bilaga 3: Primärvården, utfall 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Läkarbesök (ink tel/rec), antal Övriga besök (inkl tel/rec), antal TOTALT:

47 Månadsrapport maj 2015 Folktandvården

48 2 (7) Sammanfattande analys Perioden har ett resultat som är betydligt bättre än budget, trots en lägre omslutning. Det goda resultatet förklaras till stor del av outnyttjade anslag samt marknadssatsningar som ännu inte ägt rum. Produktionen i maj har varit låg jämfört med årets första månader och även jämfört med samma period föregående år. Sjukfrånvaron är fortsatt hög, än om den är något lägre än årets första månader samtidigt som antalet årsarbetare är färre än samma period förra året. Allt sammantaget förväntas Folktandvården nå fastställt resultatmål. Ekonomi Ackumulerat utfall Folktandvården visar ett ackumulerat resultat för maj månad på 7,8 MSEK, vilket är 5,2 MSEK bättre än budget. Ur ett helhetsperspektiv är omslutningen lägre, både intäkter och personalkostnader är volymmässigt mindre. Intäkterna ligger 2,6 MSEK lägre än budget och avvikelsen är i sin helhet volymrelaterad. Färre antal årsarbetare, fortsatt hög sjukfrånvaro samt uttag av semester ger ger lägre produktion och därmed lägre intäkter. Totalt sett ligger kostnaderna 7,8 MSEK under budget. Personalkostnaderna är 4,7 MSEK lägre än budget och avvikelsen är både pris och volymrelaterad. Jämfört med motsvarande period föregående år är antalet årsarbetare 4 färre. Till det kommer rekryteringar som budgeterats men ännu inte är på plats. Prisrelaterad förändring beror på att äldre medarbetare ersätts med unga, något som leder till lägre lönekostnad. Den långa sjukfrånvaron är fortsatt hög och leder även den till lägre personalkostnader. Även uttaget av semesterdagar har varit större i år än under motsvarande period föregående år. Lokalkostnaderna ligger 0,5 MSEK under budget och beror på att reparationer och underhåll hitintills inte utförts i budgeterad utsträckning. Även lokalvård är underförbrukad men kommer att nå budgeterad nivå efter storstädningarna i sommar. Utfallet för raden övriga kostnader är 2,0 MSEK under budget. Avvikelsen beror på att budgeterade marknadsaktiviteter ännu inte genomförts. Reparationer och underhåll ligger under budget med 0,4 MSEK, en glädjande effekt av ett snabbare utbyte av behandlingsstolar med minskade driftkostnader som följd och därmed minskat produktionsbortfall. Även kundförlusterna är lägre än budgeterat, något som förvånar. Ur ett helårsperspektiv förväntas ett utfall på budgeterad nivå. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Årsprognos Periodens resultat avviker positivt med 5,2 MSEK mot budget. Den huvudsakliga orsaken till avvikelserna är att intäkter för betalande vuxna samt personalkostnaderna är lägre än budgeterat. Av den anledningen justerades prognosen för de två raderna i samband med T1-bokslutet. Ambitionen kvarstår att rekrytera till de vakanser som finns. Lyckas rekryteringarna kommer både intäkter och personalkostnader att öka.

49 3 (7) Åtgärder Ambitionen kvarstår att rekrytera till de vakanser som finns. Lyckas rekryteringarna kommer både intäkter och personalkostnader att öka. Resultatet visar balans mellan intäkter och kostnader, något som gör att budgeterat och prognostiserat resultat förväntas nås. Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Produktion Senaste månadens utfall Antalet besök i allmäntandvården i maj har minskat med 3,4% i jämförelse med samma månad föregående år. Jämfört med budgeterat antal besök är utfallet 11,5% lägre. Inom specialisttandvården inklusive sjukhustandvården har antalet besök minskad med 7,6% jämfört med både föregående år och budget. Nettotillskottet av nya frisktandvårdsavtal under maj månad är 998 vilket stort överskrider både budgeterat antal och nettotillskottet för maj Antalet nya frisktandvårdsavtal är dock ojämnt fördelat under året beroende på de aktiviteter som genomförs. Ackumulerat utfall Under årets första fem månader har allmäntandvården genomfört patientbesök. Detta innebär en minskning med 1% jämfört med samma period 2014 och 7% jämfört med budget. Specialisttandvården inklusive sjukhustandvården har genomfört besök, vilket är 3% färre jämfört med utfallet mars 2014 och budget. Den huvudsakliga orsaken till att färre besök ägt rum är att antalet årsarbetare minskat med fyra personer jämfört med föregående år. Ytterligare en faktor som påverkar antalet besök är sjukfrånvaron som varit hög under årets första fem månader. Hög sjukfrånvaro och vakanser gör också att det är svårt att nå en effektiv produktion, BEON-talen sjunker. I maj fanns 876 patienter i kö till specialisttandvården. Prioriterade patienter får vård inom tre månader men för andra patientgrupper är väntetiden längre för flera specialistområden. För oprioriterade patienter är väntetiden 4 mån för pedodonti (specialiserad barntandvård), 5 månader för endodonti och tandreglering Enköping samt 7 månader för bettfysiologi och tandlossning. För protetik, där det funnits långvariga rekryteringsproblem, är väntetiden 18 månader. Tillströmningen av remisser under årets första månader är oförändrat inom bettfysiologi, endodonti och tandlossning, men minskat för protetik den senaste månaderna. Den främsta orsaken till väntetiderna inom specialisttandvården är vakanser på grund av ej tillsatta tjänster, sjukdom och andra lagstadgade ledigheter. Nettotillskottet av nya frisktandvårdsavtal är under perioden januari-maj. Nettotillskottet är högre än budget och förra årets tillskott under samma period.

50 Folktandvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal 4 (7) Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % Allmäntandvård, antal besök % % Specialisttandvård, antal besök % % -585 Antal i kö, specialistvård 876 Nettotillskott, nya frisktandvårdsavtal sedan årets början % % 785 Antal frisktandvårdsavtal vid periodens utgång % % Totalkostnad/besök* % % 36 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/besök* % % 18 Antal besök*/årsarbetare (inkl inhyrd personal) % % 0 Årsprognos På grund av svårigheterna att rekrytera personal och den höga sjukfrånvaron finns svårigheter att uppnå budgeterat antal besök. Prognosen är att antalet besök når samma nivå som föregående år. Åtgärder Avgörande för att hålla vårdkapaciteten på en hög nivå är att rekrytering av personal lyckas och att en stor del av arbetstiden användas till patientbehandling. Följande åtgärder planeras eller är under genomförande: - En ny arbetstidsmodell har tagits fram som innebär att fler timmar avsätts för patienter, modellen testas på pilotklinik och utvärderas under hösten. - Rekryteringsläget är svårt på grund av hård konkurrens från privattandvården samt att utbildningen av tandhygienister och tandsköterskor är otillräcklig. Sedan hösten 2014 finns tandsköterskeutbildning i Uppsala och studenterna erbjuds arbete på Folktandvården redan under utbildningstiden. Nationellt arbetas för en utökning av tandhygienistutbildningen. - Utbildning av specialisttandläkare genomförs i egen regi och flest utbildningsplatser finns för att utbilda ST-tandläkare i protetik där köerna är längst. Medarbetare Antal årsarbetare uppgick för perioden till 394 stycken och har minskat jämfört med föregående år men ökat med 2 sedan tertialredovisningen. Färre årsarbetare påverkar produktionen och har lett till färre antal besök. Även sjuktalen har påverkat produktionen under perioden. Sjuktalet har vänt nedåt efter vårens stigande trend, nivån ligger fortsatt högt på 5,81%, en minskning med 0,58% från föregående månad. Det höga sjuktalet beror på att både den långa och korta sjukfrånvaron ligger kvar på en hög nivå, dock är trenden vikande. Den långa sjukfrånvaron tillsammans med färre årsarbetare ger en lägre personalkostnad. Åtgärder Målet är att öka antalet anställda för att anpassa produktionen till vårdbehovet. Behovet av rekrytering gäller främst tandhygienister samt specialisttandläkare. Rekryteringsarbetet påbörjades redan föregående år och kommer att fortsätta med oförminskad styrka, dock är det inte alltid lätt att hitta lämpliga kandidater till de utannonserade tjänsterna. Till det kommer svårigheter för Folktandvården att matcha de sökandes lönekrav.

51 5 (7) Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionstabell

52 6 (7) Bilaga 1 Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

53 7 (7) Bilaga 2 Folktandvården, utfall 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Allmäntandvård, antal besök Specialisttandvård, antal besök TOTALT:

54 Månadsrapport maj 2015 Hälsa- och habilitering

55 2 (6) Sammanfattning Efter maj månad redovisar Hälsa och habilitering ett ekonomiskt resultat som är 5 mnkr bättre än periodens budget. Samma period år 2014 var resultatet 7 mnkr bättre än budget. Kostnaderna för hjälpmedel har minskat betydligt i maj, jämfört med maj år 2014, men ligger fortfarande över budgeten för år Förvaltningens produktionsutfall ligger något under periodens budget. Antalet årsarbetare har ökat från 281 till 300 jämfört med samma period föregående år, vilket har legat i planen. Sjukfrånvaron är 3,88 % under perioden vilket är lägre än samma period föregående år men något högre än helåret Ekonomi Ackumulerat utfall Förvaltningens ackumulerade överskott på 5 mnkr har sin grund i att förvaltningen ännu inte lyckats rekrytera sjuksköterskor i planerad omfattning, mindre utbetalda FoU-medel än beräknat de första fem månaderna och att eftersläpningar i debitering av kostnader för närvårdsläkare från Östhammars kommun. Förvaltningen förväntas därför ha ökade kostnader för detta under andra halvåret. Förvaltningens kostnader för hjälpmedel minskar betydligt under maj månad jämfört med maj månad Det ackumulerade utfallet överstiger fortfarande budgeten för Utfallet för inkontinenshjälpmedel fortsätter att öka och ligger 300 tkr över periodens ackumulerade budget. Landstingets audionommottagning redovisar ett underskott på 843 tkr. Förutom de ökade kostnaderna för hjälpmedel och Landstingets audionommottagnings underskott bedömer Hälsa och habilitering att kostnadseffektiviteten och kostnadskontrollen är mycket god i förvaltningen. Ackumulerat utfall januari-maj Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Hjälpmedelskostnader Förvaltningens kostnader för hjälpmedel är 960 tkr lägre i maj 2015 än i maj Periodens ackumulerade utfall är ca 700 tkr högre än budget. Hjälpmedelskostnader januari-maj 2015 Månad År 2015 Budget 2015 Avvikelse År 2014 Avvikelse jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec tot

56 3 (6) Kostnader för inkontinenshjälpmedel Förvaltningen har fortsatt ökade kostnader för inkontinenshjälpmedel. Det ackumulerade utfallet i maj ligger 230 tkr högre än budgeten. Kostnader för inkontinenshjälpmedelskostnader januari-maj 2015 Månad År 2015 Budget 2015 Avvikelse År 2014 Avvikelse jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec tot Audionommottagningen Utfallet för audionommottagningarna visar på ett underskott av på 843 tkr, (avrundat till -1 mnkr i tabellen nedan) Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Årsprognos Förvaltningen gör bedömning att årets resultat kommer att hamna på ett underskott på ca 1 mnkr. Det är Landstingets audionommottagning som bidrar till det prognostiserade underskottet. Bedömningen görs att de prognostiserade underskottet inte kommer att kunna finansieras av minskade kostnader inom andra verksamheter. Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat

57 Produktion 4 (6) Förvaltningen reviderade sin produktionsbudget i samband med tertial.1 Revideringen gjordes utifrån en samlad genomgång av vilka vårdkontakttyper som samtliga verksamheter fortsättningsvis ska använda för att mäta antalet producerade pinnar i såväl planen som uppföljningen under Dessa bedöms utgöra grunden för vad som är faktisk produktion på Hälsa och habilitering. Förvaltningen har också reviderat utfallet år 2014, utifrån samma principer. Detta bl a för en ökad relevans i jämförelser mellan åren. Förvaltningens produktionsutfall ligger något lägre än budgeten efter maj månad och lägre än samma period föregående år. Nettokostnaden och total kostnad per besök är lägre än periodens budget och högre än samma period Förvaltningen har en klar bild av vilka enheter som avviker från planen och förvaltningsdirektören har uppdragit åt verksamhetscheferna att inkomma med en djupare analys av orsaker och förslag på åtgärder för att uppnå en produktion som är i balans med budgeten. Årsprognos Förvaltningen gör bedömningen att produktionsbudgeten kommer att hållas år 2015 Hälsa och habilitering: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % 645 *Slutenvård, antal % 11 Läkarbesök, antal % % 554 Övriga besök, antal % % 280 Total nettokostnad/antal besök % % 342 Totalkostnad/besök* % % 732 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/besök* % % 263 Antal besök*/årsarbetare (inkl inhyrd personal) % 0 92 % 2 * besök är totalt antal besök (slutenvård, läkarbesök, övriga besök) Medarbetare Antalet årsarbetare har ökat från 281 till 300 om man jämför med samma period föregående år. Den största delen kan härledas till närvårdsavdelning som förvaltningen öppnade i Uppsala i augusti år Under hösten nyrekryterades också medarbetare för att arbeta med förvaltningens uppdrag att vara stöd till den samlade primärvården och uppbyggnad av centrumbildningar. Prognosen är att antalet årsarbetare kommer att öka ytterligare under 2015 då Närvårdsavdelningen i Uppsala har behov av att öka antalet sjuksköterskor. Sjukfrånvaron för perioden januari till maj är 3,88 %. Det är en minskning från föregående period 2015 men fortfarande en liten ökning jämfört med helår 2014 Lena Dahlman Förvaltningsdirektör

58 5 (6) Bilagor Bilaga 1 Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning ) Beräknat underskott för landstingets audionommottagning 2) Förändring av vidarefakturering av Säbo-kostnader mellan åren har inneburit en kostnad respektive intäktsökning som tar ut varandra

59 6 (6) Bilaga 2 & 3 Produktionsbudget och utfall Hälsa och habilitering + audionom budget 2015 jan- 15 feb- 15 mar- 15 apr- 15 maj- 15 jun- 15 jul- 15 aug- 15 sep- 15 okt- 15 nov- 15 dec- 15 Tot Slutenvård Läkarbesök övrigt TOTALT: Hälsa och habilitering + audionom 2015 utfall jan- 15 feb- 15 mar- 15 apr- 15 maj- 15 jun- 15 jul- 15 aug- 15 sep- 15 okt- 15 nov- 15 dec- 15 Tot Slutenvård Läkarbesök övrigt TOTALT:

60 Månadsrapport Maj 2015 Landstingsservice

61 2 (10) Sammanfattande analys Landstingsservice målsättning för 2015 är att dess kunder och ägare betraktar förvaltningen som en professionell aktör som levererar enligt överenskommelse. En del av leveransen består i att utföra de stora projekt som pågår inom Framtidens Akademiska (FAS), att utföra servicetjänster till verksamheterna inom vård och tandvård liksom att förvalta Landstingets alla egna fastigheter på ett optimalt sätt. Verksamheten inom förvaltningen bedrivs med fokus på god hushållning av de resurser som Landstingsservice får i form av hyresintäkter och andra intäkter, då man ej är anslagsfinansierad. Under den gångna månaden har förvaltningen bl.a. arbetet med; Antalet byggprojekt som förvaltningen hanterar uppgår f.n. till 302 stycken Produktion av Rudbeck 4 för Uppsala Universitet har påbörjats och är ett s.k. avtalsarbete som omfattar en tillbyggnad av C11 i västra delen av byggnaden Arbetet med ny vårdcentral i Almunge har enligt tidigare information påbörjats med köp av tomt och upphandling av extern byggherre, men p.g.a. ny överklagan av bygglov, har ärendet hänskjutits till Miljööverdomstolen Inom det s.k. Vård Nära Service konceptet (VNS) som förvaltningen driver för Akademiska sjukhuset, har omfattningen av tjänster utökats till att omfatta den nya dag- och kortvårdssektion på Samariterhemmet Städ- och vaktmästeriavtal för hela länet är nu klart sedan en överklagan ingetts och där överprövningen resulterade att förvaltningens ursprungliga utnämning fastställdes Upphandling av Telefoni påbörjad som avser avtal from Denna nya upphandling är mer komplicerad än den föregående p.g.a. utökad omfattning, mobila anslutningar m.m. Underlag för utvärdering av drift Norduppland är framtaget. Tjänsterna är idag outsourcade sedan hösten 2012 Underlag för framtida energistrategi Östhammar under utarbetande. Syftet är att utvärdera den dålig energiförsörjning både ur ett ekonomiskt och ett miljöperspektiv och för att kunna bedöma om fortsatta investeringar rätt i förhållande till vald strategi. Förvaltningens fokus är att ta bort de fossila bränslen som finns vilket stödjer Landstinget övergripande miljömål. Upphandling avseende ny s.k. smågodstranportör för Akademiska sjukhuset är utsänd Förvaltningen flyttar ut från hyrda lokaler den första veckan i juni och in till lokaler i gamla sjukhusbyggnaden (A1). Härvid ges möjlighet till bättre och effektivare lokalanvändning inom landstingets eget fastighetsbestånd

62 3 (10) Ur ett medarbetarperspektiv så har en mindre försämring noterats då sjukfrånvaron har ökat med 0,09 procent jämfört med Förändringen drivs främst en ökad långtidssjukskrivning som inte är arbetsrelaterad Landstingsservice ekonomiska utfall för perioden januari-maj 2015 uppgår till minus 1,2 miljoner kronor och är nästan 13 miljoner kronor bättre än budget som hade ett beräknat resultat om minus 14,1 miljoner kronor. I resultatet för perioden ingår en kostnad på avseende det s.k. VNS- projektet på ca 2 miljoner kronor, som förvaltningen inte kan debitera vidare till de verksamheter som nyttjar tjänsten. Totalt har Landstingsservice förvaltat en yta på strax under kvm i perioden, vilket omfattar egna ytor ( kvm) samt ytor i inhyrda fastigheter ( kvm). Vakansgraden i egna ytor uppgår till 5,4 % i perioden. I hyresmodellen som infördes 2014 beslutades att vakanser över 3 procent skulle finansieras av Landstingsservice. Förvaltningen arbetar målmedvetet med att så långt möjligt, använda landstingets befintliga lokaler såväl vid uthyrning som vid evakuering av hyresgäster som behöver flytta p.g.a. skador, ombyggnation eller ändrade behov. Vid jämförelse med motsvarande rapport föregående år, så kan konstateras att produktionsvolymen avseende projekt har ökat med ca 20 procent jämfört med motsvarande period Vidare har den s.k. färdigställandegraden ökat till 78 procent i maj 2015, att jämföra med 58 % i maj För helåret 2015 räknar förvaltningen med att nå en ökad grad av färdigställande om 91 procent av total volym. Motsvarande siffra i maj 2014 var 83 procent. Att det sker fördröjningar i projekt är svårt att helt undvika, inte minst p.g.a. kontinuerliga överklaganden och andra faktorer som kan inträffa vid byggnation. Förvaltningen arbetar dock för att hela tiden öka sin leverans till ägare, kunder och hyresgäster. Ekonomi Ackumulerat utfall Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Tabell 1: Ackumulerat utfall per maj 2015 Förvaltningens intäkter har som framgår av ovanstående tabell minskat med 7 miljoner kronor. Försämringen drivs främst av lägre hyresintäkter avseende lokaler med 3,5 miljoner kronor och beror till största delen på att tilläggsavtal inte har debiterats enligt plan/budget och inte heller kunnat slut-regleras i tid, eftersom projekten i flera fall uppnått en lägre kostnad än den preliminära. Under kommande månad kommer detta reglerats. Intäkter från parkering påverkas negativt av att man tvingats ta parkeringsplatser i det s.k. B 8-garaget i anspråk för den nya nedfarten och därmed fått kreditera hyresgästen med 0,6 miljoner kronor, och denna återbetalning ingår i avvikelsen på 3,5 miljoner kronor ovan. Vidare noteras en minskad försäljning övriga tjänster och material på 2,0 miljoner kronor.

63 4 (10) Slutligen har en felaktig nettoredovisning av s.k. avtalsarbeten om 1,5 miljoner kronor påverkat intäkterna men inte resultatet då även kostnaderna som funnits i resultatet tidigare har reducerats. Personalkostnader visar en positiv avvikelse mot budget om drygt 6 miljoner kronor främst på grund av ett antal vakanser inom teknikavdelningen som inte kunnat besättas i tid. Lönekostnader ligger därmed 4,8 Miljoner kronor lägre än budget och övriga personalkostnader uppvisar också ett lägre utfall än budget med 1,2 miljoner kronor. Utbildningar som förskjutits i tid och lägre andra personalrelaterade kostnader är det som förklarar den senare avvikelsen. Under övriga kostnader återfinns kostnader för värdeminskning/ avskrivning av byggnader, lokal- och fastighetskostnader såsom energi och media, drift, planerat underhåll. Jämfört med budget är periodens utfall en förbättring dvs. en lägre kostnad om drygt 13,6 miljoner kronor, vilket främst beror på lägre kostnader för avskrivningar hänförliga till komponenteffekten om 8 miljoner kronor. Vidare noteras lägre lokal- och fastighetskostnader om 6,6 miljoner kronor som främst beror på lägre kostnader för planerat underhåll (6,6 miljoner kronor), lägre kostnader för drift (1,9 miljoner kronor) samt ökad kostnad för externa inhyrningar under ombyggnation om (2 miljoner kronor). De lägre kostnaderna på lokalsidan reduceras av delvis av ökade kostnader för servicetjänster om 2 miljoner kronor och övriga kostnader i projekt som ej kan aktiveras via balansräkningen om 2 miljoner kronor och ger därmed en sammanfattande reduktion på plus 6,5 miljoner kronor. De ovan nämnda lägre kostnaderna för värdeminskning och lokal- och fastighetskostnader, 8 respektive 6,6 miljoner, motverkas till mindre del av blandade kostnadsökningar på 1 miljon kronor och resulterar i en total kostnadsminskning på övriga kostnader om 13,6 miljoner. Årsprognos Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Tabell 2: helårsprognos 2015 Som framgår av ovanstående har förvaltningen lyckats reducera ett beräknat negativt utfall i perioden januari-maj från -14 miljoner kronor till ett dito på -1,2 miljoner kronor vilket får anses positivt. Årsprognosens intäktssida uppvisar en ökad nettointäkt om 2 miljoner kronor som en följd av ökad försäljning av servicetjänster om 5,4 miljoner kronor reducerat med lägre intäkter från fastighetsskötsel om 1,3 Miljoner kronor och försäljning av material m.m. om 2,1 miljoner kronor. Besparingar inom löne- och personalkostnader beräknas till drygt 6 miljoner kronor, främst drivet av ett antal vakanser som ej besatts enligt plan. Övriga kostnader överstiger budget med 13 miljoner kronor och består av: ökade lokal- och fastighetskostnader om 7,9 miljoner kronor där 5 miljoner kronor avser ökade kostnader för utökad städning som hyresgäster beställt samt något av den indexuppräkning enligt avtal som sker med ökade kostnader som

64 5 (10) följd för de nämnda servicetjänsterna. Ökade externa inhyrningar för evakueringar/ ombyggnationer beräknas till 3 miljoner kronor liksom ökade kostnader för reparationer och underhåll med 1,8 miljoner kronor. Vidare förutspås övriga fastighetskostnader i projekt m.m. öka med ca 1,1 miljoner kronor. De ökade lokalkostnaderna uppvägs till mindre del av lägre beräknade driftskostnader om 3,2 miljoner kronor ökade kostnader för värdeminskning om 2,4 miljoner kronor som följd av komponentindelning av fastigheter som varit svårt att budgetera med exakthet ökade övriga kostnader främst för MSIs tjänster som återgått till Landstingsservice men ej fanns med i budget för året då planerna var att lyfta ut hela denna verksamhet från Landstingsservice lägre kostnader om 1,5 miljoner kronor för inköpt medicinskt material som vården köper av förvaltningen. Det positiva utfallet beror på en mix av bättre avtalspriser och till en mindre del av lägre efterfrågan Arbetet fokuseras nu på att hitta ytterligare inbesparingar som måste till för att täcka det underskott på ca 4,8 miljoner kronor som uppstått då förvaltningen inte får+ debiteras Akademiska enligt budget för de tjänster som utförs i det s.k. VNS-projektet (vårdnära service). Åtgärder För att försöka uppnå en ekonomi i balans på helårsbasis så har förvaltningen fr.o.m. 1 juni infört ett stopp för ny- och ersättningsanställningar, vilka nu kräver förvaltningsdirektörens godkännande. Vidare har införts begränsningar i resor i tjänsten- allt i syfte att stärka förvaltningens ekonomiska utfall på årsbasis. Prognosen har ej justerats för att matcha de nyligen fattade besluten, men förvaltningen avser följa utvecklingen noga och hoppas kunna redovisa ett bättre utfall i kommande delårsbokslut dvs. i september. Produktion Landstingsservice produktion omfattar två huvudsaklig delar; dels förvaltningen av landstingets egna och inhyrda byggnader och dels det stora antal projekt f.n. 302 stycken som pågår. Av de i omfattning och till kostnad mycket varierande byggprojekten är det s.k. FAS-projektet det enskilt största. Investeringar är till belopp den största delen av Landstingsservice verksamhet. I nedanstående tabell finns en sammanställning för perioden och för helåret av de investeringar som pågår i förvaltningens regi. INVESTERINGSVERKSAMHET Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Tabell 3: Utfall investeringsverksamhet Summan av färdigställda/aktiverade och därmed uppnådda investeringar i perioden uppgick till 445 miljoner kronor vilket var 76 procent av budgeterat belopp om 585 miljoner. Förskjutningar i projekt liksom en viss eftersläpning av leverantörsfakturor gör att aktivering inte alltid kan göras enligt plan och därmed påverkas färdigställandegraden.

65 6 (10) Jämfört med motsvarande period 2014 där 58 procent av budgeterat färdigställande uppnåddes, så kan konstateras att leveransen har förbättras avsevärt särskilt med tanke på att volymen projekt ökat med ca 20 % jämfört med föregående år. Årsprognosen på investeringar uppgår till miljoner kronor och består av s.k. hyresgästinitierade (HI) investeringar om miljoner kronor och fastighetsägarinitierade (FI) investeringar på 268 miljoner kronor. Budgeten omfattade miljoner kronor fördelat på; HI om miljoner kronor och FI på 246 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget är totalt sett 122 miljoner kronor och beror främst på förskjutningar i tid av projekt i genomförandefas, nybyggnation av ingång 100/ J-huset och Rudbeck 4. Ett nytt energieffektiviseringsprogram har påbörjats vilket innebär viss projektering av åtgärder under året varvid kostnaden kan komma att förskjutas något. Det andra benet i Landstingsservice verksamhet, fastighetsförvaltningen omfattar ytan på de egna lokaler som Landstingsservice förvaltar och som i perioden uppgår till kvm. Till detta kan läggas ytor i inhyrda fastigheter om kvm vilket ger en totalt förvaltad yta om kvm. Jämfört med budget är ytan på egna fastigheter ca kvm mindre, vilket motsvarar en minskning om minus 0,7 procent. Den outhyrda ytan inom de egna ytorna uppgår till kvm vilket är kvm bättre/lägre än budget motsvarar en vakansgrad om 5,4 procent i perioden och är något lägre än den budgeterade vakansgraden som var 6,1 procent. Ytor kommer som tidigare kommunicerats att justeras i takt med att byggnationer avslutas och nya byggnader kommer till. Följande händelser påverkar den förvaltade ytan: Landstingsservice flytt från extern hyrd yta till gamla sjukhusbyggnaden, A1, på sjukhusområdet i juni Nytt parkeringshus som beräknas klart i november 2015 Samariterhemmets ytor kommer att övergå från egna ytor till inhyrda i juli 2015 Ny miljöstation som beräknas klar i augusti I förvaltningen av fastigheter inkluderas även fokus på mediaförbrukning/energianvändning där Landstingsservice försöker bidra till landstingets miljömål genom den energieffektivisering som pågår sedan Ackumulerat utfall av energiförbrukning i perioden, samt av totala fastighetskostnader och dito driftskostnader, framgår nedan. Landstingsservice- Maj 2015 Utfall ackum. Tabell 4: Nyckeltal i perioden avs. media, drift etc. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. Utfall jmf år, % föreg. år, antal Total fastighetskostnad/kvm % 32,0-20,8% -179,0 Mediaförbruk. egna fastigheter FJV kwh/kvm 64,8 40,9 72,1-58,4% -23,9 10,1% 7,3 Mediaförbruk. egna fastigheter EL, kwh/kvm 50,7 44,4 54,5-14,2% -6,3 6,9% 3,8 Mediaförbruk.egna fastigheter KYLA, kwh/kvm 4,5 1,9 3,9-136,7% -2,6-16,3% -0,6 Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm 100,2 92,8 103,2-8,0% -7,4 2,9% 3,0 Driftkostnader kr/kvm 46,8 53,8 44,9 13% 7,0-4,3% -2,0 Det ackumulerade utfallet avseende fastighetskostnader i perioden ligger under budget med ca 3 procent, men är ca 20,3 procent högre än föregående år. Skillnaden beror på ett flertal faktorer; dels att jämförelser försvåras genom att föregående års ackumulerade ytbas i perioden påverkades av att ca kvm på Ulleråker-området som såldes under Jämförbarhet i kostnad per kvm mellan år 2014 och 2015 uppnås inte heller

66 avs. förbrukning och kostnad, eftersom värmesystemet på Ulleråker var nedställt och därmed hade lägre förbrukning och kostnad per kvm än beståndet i övrigt. 7 (10) Jämfört med föregående år, har de stora kostnaderna för media dvs. värme och el, sjunkit vilket beror på genomförda energisparåtgärder samt förbättrade rutiner avs. återrapportering m.m. Kyla har ökat jämfört med budget och föregående år och beror på annan kylmaskinsdrift och ökat behov av kyla. Jämfört med budget så förekommer ett större avvikelser inom fjärrvärme- och elförbrukning och det pågår f.n. en utredning om orsakerna till dessa avvikelser och i vilka fastigheter dessa genereras, varför vi återkommer så snart utredning och analys är klar. En fastighet som utreds avseende avvikelser är Psykiatrins hus. Driftskostnader i perioden uppgår till 46,8 kronor per kvm och är en förbättring jämfört med budgeterade 53,1 kr/ kvm och hänförs till största delen till läge kostnader för arbete och material. Medarbetare Sjukfrånvaron har stigit något och är per maj uppe i 4,05 procent vilket motsvarar en ökning med 0,09 procent jämfört med Den korta frånvaron är 1,52 procent vilket är en ökning med 0,12 procent jämfört med Den långa sjukfrånvaron står för den största ökningen med 2,17 procent vilket är en ökning med 0,21 procent och beror på flera långtidssjuka, frånvaron är dock inte arbetsrelaterad. Tekniker har den högsta sjukfrånvaron med 5,26 procent, vaktmästare 4,44 procent, ingenjörer 4,13 procent, handläggare 3,86 procent och ledning 3,0 procentenheter. Målet för sjukfrånvaron är 4,0 procent. Antalet årsarbetare har stigit med 8, det totala antalet uppgår per maj till 241. Ökningen är 3,3 procent och förvaltningens mål är max 3 procent. De befattningsgrupper som ökat mest är ingenjörer, vaktmästare och ledning där det har funnits vakanser som behövts tillsättas. Timlönekostnaden är 204 kronor vilket motsvarar en ökning om 3,35 procent, med målet för 2015 satt till 2,2 procent. Avvikelsen här beror främst på att förvaltningens anställt chefer och ingenjörer med en relativt hög lönenivå. Utfall för löneöversyn blev 2,29 procent. Alla chefer har ansvarat för löneöversynsprocessen på ett utmärkt sätt. Arbete är påbörjat i en förvaltningsgemensam arbetsgrupp vad avser krisledningssystem. Utvecklingen avseende personal och övriga personalkostnader kommenteras under avsnittet Ekonomi i denna rapport. Inhyrd personal används där det finns vakanser som inte kunnat besättas dvs. inom teknikavdelningen. Tom maj uppgår kostnader för inhyrd personal till kronor och är ca kr eller 25 procent över budget. På årsbasis kommer troligtvis några ytterligare inhyrningar att bli aktuella men fr.o.m. 1 juni så skall samtliga ny- och, ersättningsanställningar samt inhyrningar beslutas av förvaltningsdirektören och vi ser därför inte någon risk att den prognos som finns på årsbasis kommer överskridas.

67 8 (10) Nyckeltal medarbetare Ack utfall 2015 Riktvärde/Mål/ Budget 2015 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 3,35 2,2 Förändring i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 8 3,3% 3 3,0% Prognos 2015 Total sjukfrånvaro, % Förändring jfr helår 2014, procentenheter 4,05% 0.12% 4,0% Inhyrd personal, mnkr 0,3 1,3 Tabell 5. Nyckeltal HR

68 9 (10) Bilagor 1. Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT Not Nothänvisning: 1. Lägre kostnader på årsbasis jämfört med budget utgörs främst av en nedjustering av årets kostnader för utbildning 2-3 Lägre kostnader för inköpt medicinsk service och service beror dels på nytt avtal med lägre priser och till mindre del av volymjustering i prognos 4 Avvikelsen beror på kostnader för det s.k. VNS-projektet som inte kan mötas med debitering av kunderna som får ta del av utförda och av Landstingsservice bekostade tjänster.

69 10 (10) 6. Uppdelning av resultat mellan fastigheter och övrig verksamhet (gäller Landstingsservice enligt separat bilaga) Resultaträkning Landstingsservice BESKRIVNING TKR Period Helår Ackum. Ackum Avvikelse Prognos Budget Föreg år Utfall Budget RESULTAT LANDSTINGSSERVICE Fördelning per verksamhet: Fastigheter INTÄKTER KOSTNADER AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER ARVODESKOSTNAD Resultat Fastigheter Övrig verksamhet INTÄKTER KOSTNADER AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER ARVODESKOSTNAD Resultat Övrig verksamhet

70 1 (6) Månadsrapport maj 2015 Landstingets Resurscentrum

71 2 (6) Sammanfattande analys Produktionen för Shared service center (SSC) vilket består av ekonomi-, patient-, lön- och pensionsadministration, är i fas med de fastställda produktionsmålen. Under första tertialet har ytterligare arbetsuppgifter övertagits från kärnverksamheten, exempelvis utskrift av anställningsavtal och administration av landstingets sommarjobbare. Vårdsystemen, Elektronisk patientjournal (EPJ) och Administration för bild- och informationssystem (ABIS), har genomfört omfattande systemuppgraderingar. EPJ:s uppgradering av Cosmic har inneburit problem med minskad prestanda och det pågår ett intensivt arbete på EPJ och från leverantörens sida att komma till rätta med detta. Den anslagsfinansierade verksamheten prognosticerar för året ett underskott på 17 miljoner och beror främst på att ett besparingskrav lades på sjukresor inför årets budgetarbete med 10 mnkr. Det finns inget som tyder på att antalet sjuktransporter minskar under budgetåret och prognosen för sjuktransporter ökas med 13 mnkr netto. Ekonomi Ackumulerat utfall Landstingets resurscentrums utfall avviker med 2,5 mnkr i förhållande till budget. Asylverksamheten vilket avviker med 3 mnkr i intäkter och 7,8 mnkr i kostnader i förhållande till budget för perioden. Kostnaden för sjukresor avviker med 7 mnkr i förhållande till budget under perioden. Övriga kostnader avviker positivt mot budget med 3 mnkr. Avvikelsen beror främst på eftersläpning av projekt- och förvaltningskostnader för elektronisk patientjournal och R7e-arkiv. Årsprognos Landstingets resurscentrum beräknas få ett ytterligare försämrat resultat och beräknar nu ett underskott på 17 mnkr i förhållande till budget. I samband med årets budgetarbete lades ett besparingskrav på sjukresor med 10 mnkr. Förvaltningen har ingen påverkansmöjlighet på kostnaderna då kostnaden uppkommer inom vården genom förskrivning av vårdgivarintyg för sjukresor. Det finns inget som tyder på att antalet sjuktransporter kommer att minska under budgetåret och prognosen för sjuktransporter ökas till ett underskott på 13 mnkr netto. Patientadministrationen har en ram och intäkt för hantering av kostnader för bårtransporter, bårhus, obduktion och smittspårning av klamydia. Prognosen för dessa kostnader ökar med totalt 2,2 mnkr varav 1,4 mnkr kan hänföras till smittspårning och 0,8 mnkr till bårtransporter. Den kostnad som uppkommer i samband med vård av tillståndslösa är svår att bedöma och påverka för LRC och kan variera kraftigt över tid. Prognosen ligger kvar på ett underskott på 1 mnkr utöver budget. Antal asylsökande på boenden i Uppsala län har fortsatt att öka. Vi förväntar oss att det blir ett nollresultat och att intäkterna och kostnaderna ökar med 11,2 mnkr i förhållande till budget. Efter att Landstinget rapporterat sin budget tog samarbetskansliet för förvaltningen av R7e-arkiv beslut om en utökning av budgeten med 5 mnkr, vilket påverkar omslutningen.

72 3 (6) Årsprognos LRC Varav SSC SSC ökar kostnaderna för hantering av Patientfakturor med 800 tkr. Kostnaden avser abonnemang och hanteringskostnad till externa leverantör av E-frikort. Varav Vårdsystem Vårdsystemen prognosisterar ett nollresultat för året och ABIS flaggar för ett det kan bli ett överskott. Varav anslag och övrig verksamhet Se den sammanfattande kommentaren för LRC. Produktion Ackumulerat utfall

73 4 (6) LRC:s SSC har genomfört en mognadsgradsanalys där verksamhetens mäts efter 7 förbättringsområden. Exempel på områden som följs upp är hur tydligt uppdraget är, finns prismodell, service- och tjänstekataloger, är systemen ensade, finns dokumenterade processer inom flertalet processer etc. Landstinget i Uppsala län har i jämförelse med de övriga 7 deltagande landstingen gjort den största förbättringen och vi tillhör de ledande inom nätverket. Ekonomienheten fortsätter sitt arbete med att kvalitetssäkra och effektivisera sina processer. Inom kundfakturering kan vi redan se en effektivisering genom minskad bemanningen och att en större andel fakturor hanteras maskinellt istället för manuellt. Löneadministrationen har tagit över arbete med anställningsavtal för samtliga förvaltningar. Under perioden 1 mars till sista april skrev enheten anställningsavtal. Arbetet med landstingets sommarjobbare har också varit ett nytt uppdrag för personalenheten. 669 ansökningar har inkommit och 111 ungdomar har fått erbjudande om arbete i sommar. Vårdgarantienheten har utökat sina arbetsuppgifter och är den enhet i landstinget som idag svarar på frågor från medborgarna i Uppsala län, om den nya patientlagen och valfrihet att söka vård. Vårdsystemen Elektronisk patientjournal (R8.0), ABIS (PACS) och Multimedia har under första tertialet genomfört omfattande systemuppgraderingar. Uppgraderingen av R8.0 gick enligt plan men har resultaterat i prestandaproblem för användarna vid vissa arbetsmoment. EPJ arbetar tillsammans med leverantören av Cosmic för att komma tillrätta med prestandaproblemen. PACS och Multimediaarkivets uppgradering till senaste version har genomförts enligt plan. Landstingsarkivet medverkar i införandeprojektet Diarium och ärendehantering samt i projekt för Dokumenthantering. Det förra innebär utbildning i, test och konfiguration av Public 360. Landstingsarkivet har även tagit fram ett första utkast till klassificeringsstruktur/diarieplan för systemet. Utdataenheten medverkar i Beslutsstöd där man bl.a. arbetat med att utveckla ett chefspaket. Chefpaketet är ett grundpaket av rapporter inom ekonomi och personal. Arbetet i Beslutsstöd innebär, förutom utveckling av rapporter i SAS, även att bygga upp ett datalager med information från flera av landstingets system. Medarbetare Resurscentrums personalkostnader har ökat med 18,11 procent (7,2 mnkr) jämfört med samma period Ökningen beror huvudsakligen på att EPJ under 2014 påbörjade en, av styrgruppen beslutad, satsning för att ytterligare förbättra funktionaliteten i vårdsystemen samt att förbereda för en uppgradering av Cosmic. För att klara uppdragen har EPJ rekryterat flera nya medarbetare. I och med det har de ökat närvarotiden med 18 årsarbetare och personalkostnaderna med 5,68 miljoner i jämförelse med Uppgraderingen är genomförd. I och med det avslutas anställningarna för sex personer. Ökningen av närvarotiden har minskat med 2 årsarbetare sedan förgående månad och förväntas minska med ytterligare ca 4 årsarbetare under året.

74 5 (6) Ytterligare förhållanden som har påverkat ökningen av personalkostnaderna är att senarelagda rekryteringar tillsatts samt att utdataenheten 2015 inte längre har medarbetare utlånade till datalagerprojektet. Ökningen av personalkostnaderna är inom budgeterad ram. Bilagor 1. Årsprognos

75 6 (6) Bilaga 1 Årsprognos 1) Antalet asylsökande ökade under perioden i Uppsala läns landsting vilket förväntas ge ökade intäkter med 11, 2 mnkr och ökade kostnader med motsvarande belopp. R7e-arkiv ökar budgeterade intäkter med 5 mnkr och kostnader med motsvarande belopp. Sjukreseenheten får betalt från landstingets vårdande enheter för sjukresor som ges utanför reglementet. Det är totalt 4 mnkr utöver budget. 2) Vårdgarantienheten anställer en och halv tjänst mindre än planerat. 3) Se punkt 1 Asylverksamhet. 4) Kostnaderna för smittspårning för perioden är 850 tkr och överstiger den helårsintäkt förvaltningen har med 250 tkr. Årsprognosen för smittspårning beräknas till tkr vilket ger en ökad prognos med tkr. 5) Se punkt 1 Asylverksamhet 6) I samband med årets budgetarbete lades ett besparingskrav på sjukresor med 10 mnkr. Det finns inget som tyder på att antalet sjuktransporter minskar under budgetåret och prognosen för sjuktransporter ökas totalt med 17 mnkr varav 4 mnkr täcks av interna intäkter från de vårdande enheterna (punkt 1). Kostnad i samband med vård av tillståndslösa ökar och prognosen är att kostnaden ökar med 1 mnkr i förhållande till budget. Kostnad för bårtransporter ökar i förhållande med budget med 800 tkr. E-frikort kostar 800 tkr per år och det ingår ej i de budgeterade beloppen för LRC. Se punkt 1 R7e-arkiv.

76 BILAGA PS Åtgärdsprogram för Akademiska sjukhuset 2015 Åtgärdsprogram Maj 2015 Akademiska sjukhuset

77 2 (4) Sammanfattning Akademiska sjukhuset har ett tufft ekonomiskt läge 2015 och det krävs resultatförbättringar på cirka 200 miljoner kronor för att klara en ekonomi i balans. Prognosen för helåret 2015 är minus 100 miljoner kronor på grund av att sjukhuset inte bedöms nå åtgärderna i budgeten för riks- och regionintäkterna. Flera viktiga produktionsenheter med stor andel riks- och regionvård har fortsatta kapacitetsproblem framförallt gällande specialistsjuksköterskor med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar som följd, vilket försvårar möjligheten att öka intäkterna enligt åtgärdsplanen. Åtgärderna på kostnadssidan går enligt plan och prognosen på helår är att de kommer att uppfyllas. Inledning Respektive division har tagit fram ett åtgärdsprogram som inarbetats i budgeten Divisionernas åtgärder räcker inte till för en ekonomi i balans varför sjukhuset har intensifierat åtgärdsarbetet och en rad nya sjukhusövergripande åtgärder har tagits fram. Totalt har sjukhuset definierat ett åtgärdsprogram på 195 miljoner kronor. Eftersom sjukhusledningen sett att de åtgärdsprogram som finns behöver utökas ytterligare, så har olika task force grupper tillsatts för att analysera och stödja åtgärdsarbetet. Nedan kommer en beskrivning av åtgärdsprogrammet och dess utveckling hittills i år. Åtgärder riks- och regionintäkter Ökade riks- och regionintäkter (99 mnkr) genom att säkerställa att sjukhuset har en tillräckligt stor kapacitet för att möta den efterfrågan som sjukhuset har av utomlänsvård. För att möjliggöra ökningen har sjukhuset öppnat operationsverksamhet på samariterhemmet, utökat operationssamarbete med Enköping, öppnat fler vårdplatser och expanderat inom barnområdet (fler platser BIVA och utbyggnad dagsjukvården). Utökningen inom barnområdet har hittills gett en större effekt än planerat, ca 5 miljoner bättre än budgeten för januari-maj. Antalet öppna vårdplatser har minskat i maj jämfört med föregående år vilket påverkat intäkterna negativt under månaden. Övriga planerade åtgärder har ännu inte gett önskad effekt men kommer framförallt att ge effekt under hösten. Sjukhuset arbetar med att ta fram ytterligare åtgärder för att öka intäkterna enligt plan och att lösa nedanstående kapacitetsproblem som hittills i år har påverkat intäkterna negativt. Vi ser framförallt kapacitetsproblem inom följande områden: NIVA/NIMA bemanningsproblem gällande specialistsjuksköterskor vårdplatser Öron- näsa- halssjukdomar och Plastikkirurgi svårare efter juni när avdelningen flyttat till enkelrum och inte kommer ha platser för överbeläggningar BIVA svårigheter att öppna tre platser enligt plan anestesisjuksköterskebrist inom specialanestesi (Neurokirurgi, Gynekologi, Öron- näsahalssjukdomar, Plastikkirurgi och Barnkirurgi)

78 3 (4) Åtgärd Förväntad Status effekt 2015 effekt (mnkr) Ansvarig j f m a m j j a s o n d Öppnandet av operationsavdelning på SHS, operationssamarbete med Enköping och fler öppna 45 Göran Angergård vårdplatser jämfört 2014 Ombyggnation av dagvården på VO barnkirurgi 9 Christophe Pedroletti BIVA 3 platser öppna (2 platser år 2014) 8 Johann Valtysson Christophe Pedroletti Status aktivitet Projekt för förbättrad registrering av prislistan 25 Jan-Erik Sundquist Ökat antal njurtransplantationer- samarbete thoraxoperation hösten Claes Juhlin Ökade intäkter kardiologi 4 Johan Lugnegård Task force riks- och regionintäkter Björn Ekmehag Åtgärder övriga intäkter Ökade övriga intäkter (23 mnkr) genom bland annat ökade intäkter för flyget (luftburen intensivvård), akademiska laboratoriet och bild- och funktionsmedicinskt centrum (PET-intäkter). Effekten sker löpande under hela året. Prognosen är att dessa åtgärder kommer att ge önskad effekt vid årets slut. Viss osäkerhet finns dock kring möjligheten att öka ambulansintäkterna från Stockholm (2 miljoner kronor helår). Åtgärd Förväntad Status effekt 2015 effekt (mnkr) Ansvarig j f m a m j j a s o n d Status aktivitet Luftburen intensivvård ökade intäkter för flyget 4 Johann Valtysson Ambulansintäkter från Stockholm 2 Per Andersson Akademiska laboratoriet ökade intäkter från regionen 15 Maria Engedahl BFC ökade PET-intäkter 2 Adel Shalabi Åtgärder minskade personalkostnader Minskade personalkostnader (57 mnkr) genom bland annat åtgärder inom psykiatrin (framförallt minska inhyrd personal), pågående omstrukturering av vårdavdelningar, införande av nya arbetssätt, minska antalet nattlag på operation och ökat resursutnyttjande personal. Prognosen för helår är att personalkostnaderna inklusive hyrläkare 2015 ska bli enligt budget och att de planerade åtgärderna skall få avsedd effekt. Största effekten av åtgärderna kommer under hösten. Sjukhusets problem med att öka intäkterna enligt plan gör att det finns behov av ytterligare åtgärder på kostnadssidan och stort fokus kommer att vara på att öka ALF-uttaget under resterande del av året då uttaget hittills i år är klart lägre än planen. Åtgärd Förväntad effekt 2015 (mnkr) Status effekt Pågående översyn av akutflöde och vårdplatser med effekt redan i höst 6 Mikael Köhler Minska antalet nattlag på operation 2 Göran Angergård Åtgärder inom psykiatrin 26 Åsa Hagberg Marianne van Produktionsplanering och förbättrat resursutnyttjande 23 Rooijen/respektiv personal e VC Task force öka ALF-uttaget Sune Larsson Task force minska personalkostnader (psykiatrin) Eva Telne Ansvarig j f m a m j j a s o n d Status aktivitet Åtgärder minskade övriga kostnader Minska övriga kostnader (16 mnkr) genom bland annat upphandlingar, lager- och inköpsprojekt (medicinskt material), minskad användning av extern röntgen och minskad köpt vård åberopat på

79 4 (4) grund av vårdgaranti. Hittills i år kan vi konstatera en minskning av köpt vård på grund av vårdgaranti med nästan 3 miljoner kronor och prognosen är en minskning enligt plan på 7 miljoner kronor på helår. Övriga planerade åtgärder förväntas ha störst effekt under andra halvåret då t ex en del upphandlingar får effekt. Åtgärd Förväntad effekt 2015 (mnkr) Minskning medicinska material 7 Minskad köpt vård 7 Minskad användning av extern röntgen 2 Task force medicinskt material Status effekt Ansvarig j f m a m j j a s o n d Marianne van Rooijen/respektive VC Marianne van Rooijen/respektive VC Marianne van Rooijen/respektive VC Hans-Olov Hellström Status aktivitet Biträdande sjukhusdirektör Jan-Erik Sundquist

80 BILAGA PS Dnr PS HR-avdelningen Eva Wikström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Analys av sjukfrånvaron inom landstinget Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga förvaltningarnas redovisning rörande sjukfrånvaron till handlingarna enligt bilaga. Ärendet Bakgrund Produktionsstyrelsen beslutade vid sammanträdet , 73, att uppdra till förvaltningscheferna att till styrelsen i juni återkomma med en analys och åtgärder med anledning av den höga sjukfrånvaron. Med utgångspunkt från beslutet preciserades ett antal frågor till förvaltningarna som dessa skulle besvara: - Hur har sjukfrånvaron utvecklats när det gäller den totala sjukfrånvaron samt dagintervallen 2-14 dagar, dagar samt 60 dagar eller mer? - Om sjukfrånvaron har ökat, vad beror det på? - Beskriv vidtagna eller planerade åtgärder på kort och lång sikt. Förvaltningarnas svar på ovanstående frågeställningar redovisas i sin helhet som bilaga till ärendet. Sammanfattning av förvaltningarnas svar Vid en genomgång och sammanställning av förvaltningarnas svar kan konstateras följande: Den totala sjukfrånvaron för perioden januari till och med maj i år jämfört med utfall 2014 har ökat vid förvaltningarna med undantag för Lasarettet i Enköping. Den korta sjukfrånvaron, dagintervall 2-14 dagar, har ökat vid samtliga förvaltningar. Sjukfrånvaron inom dagintervall dagar har minskat vid Hälsa och habilitering och Landstingsservice men hos övriga har den ökat. Den längre sjukfrånvaron 60 dagar eller mer har minskat vid Hälsa och habilitering och Lasarettet i Enköping, hos övriga förvaltningar har den dock ökat. Tabell: Sjukfrånvaro i landstinget i Uppsala län (samtliga förvaltningar), i procent Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

81 2 (5) År 2014 Ack maj 2015 Förändring Total 4,9 5,2 0, dgr 1,3 1,5 0, dgr 0,7 0,8 0, dgr 2,6 2,7 0,1 Orsakerna till den ökade sjukfrånvaron har flera förklaringar. Infektionsrelaterade sjukdomar som exempelvis influensa är i regel vanliga i början av ett år och förklarar delvis ökningen av den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar. Ökningen av den längre sjukfrånvaron beror vid flera förvaltningar på medicinska diagnoser, väntetid på operation samt väntetid på utredning och beslut om sjukersättning. Folktandvården som har den högsta sjukfrånvaron och också den största ökningen drar slutsatsen att sjukfrånvaron inte är arbetsrelaterad. Akademiska sjukhuset kan inte ge ett generellt svar på varför sjukfrånvaron ökar, däremot så arbetar man med olika åtgärder vid de enheter som har hög sjukfrånvaro. Vid Primärvården uppger 21 av 26 vårdcentraler en ökning av den arbetsrelaterade sjukfrånvaron. Pågående och planerade åtgärder på förvaltningsnivå och landstingsövergripande Vid förvaltningarna pågår flera olika åtgärder, dels vid pågående sjukskrivningar dels i förebyggande syfte. Vid pågående sjukfrånvaro arbetar förvaltningarna enligt landstingets rehabiliteringsprocess, Aktiv rehabilitering, med tidig återgång i arbetet. Förebyggande åtgärder har till exempel varit ergonomisk genomgång av arbetsplatser och enskilda samtal med medarbetare. Akademiska sjukhuset har avslutat projektet hälsosamma arbetstider tillsammans med Vårdförbundet och Kommunal och ett breddinförande kommer att ske under hösten vid arbetsplatsträffar med utgångspunkt i bland annat vad forskningen säger samt arbetsrätten och schemaregelverk. Arbete pågår också inom hälsofrämjande ledarskap, det vill säga ledarskapets betydelse för ohälsotalet samt även friskvårdsprojekt i samarbete med Friskhuset och företagshälsovården. Primärvården kartlägger de vanligaste kliniska processerna för att förbättra kvaliteten för patienterna och förenkla för medarbetarna. Det ska leda till ett gemensamt arbetssätt och att medarbetarna känner sig trygga i sitt arbete. De arbetsmiljörelaterade konsekvenserna av drop-in verksamhet har kartlagts och en handlingsplan har upprättats med förbättringsåtgärder. Folktandvården har genomfört en extra medarbetarundersökning med positivt resultat. Resultaten för krav i arbetet och upplevd stress är något sämre. Under hösten kommer Folktandvården att undersöka orsakerna och ta fram handlingsplaner för att åtgärda problemen. Individuell uppföljning av längre sjukfrånvaro kommer att ske under hösten. Lasarettet i Enköping som hade en hög sjukfrånvaro under 2014 genomförde då en genomgång av aktuell personalsituation vid samtliga enheter. Genomgången bestod av medarbetarenkäten, sjuktal, rehabiliteringsärenden, personalomsättning och resultat av avslutsintervjuer. Denna genomgång har fortsatt ungefär en gång per halvår med

82 3 (5) åtgärdsförslag. Det kan vara en förklaring till minskningen av sjukfrånvaron i år, utöver att genomgången har lett till en förbättrad helhetssyn. Landstingsövergripande pågår ett arbete att ta fram ett dialogverktyg med processledarstöd om rehabilitering. Syftet med dialogverktyget är att skapa möjlighet till diskussion och lärande kring arbetsgivarens ansvar och chefens roll i rehabiliteringsprocessen. Målet är att cheferna ska få ökad kunskap och färdigheter för att genomföra ändamålsenlig rehabilitering. I det operativa chefsprogrammet ingår det en två dagars utbildning i arbetsmiljö. Den ses nu över och den psykosociala arbetsmiljön kommer att få en mer framträdande roll. Under hösten så erbjuds vid åtta tillfällen en grundläggande arbetsmiljöutbildning gemensamt för chefer och skyddsombud. Det kommer under hösten att påbörjas ett arbete med att ta fram en landstingsövergripande plan för att utveckla en mer hälsofrämjande arbetsplats. I detta arbete ingår det att se över befintligt stödmaterial gällande sjukfrånvaron och rehabilitering. En workshop med HR-konsulter och Försäkringskassehandläggare planeras för att identifiera vilka behov man har av samverkan mellan Landstinget och Försäkringskassan när det gäller landstingets sjukskrivningar. Sjukfrånvarons utveckling i Sverige Antalet sjukskrivna och sjukpenningtalet fortsätter att öka i hela landet, liksom nybeviljandet av sjuk- och aktivitetsersättningen. Samtidigt sker det en fortsatt omfördelning av den samlade sjukfrånvaron från sjukersättning till sjukpenning. År 2008 infördes rehabiliteringskedjan, vilken innebar att ett antal tidsgränser infördes för hur länge sjukpenning kunde beviljas och samtidigt avskaffades den tidsbegränsade ersättningen och reglerna för att få en stadigvarande ersättning skärptes. Det innebär att antalet ersatta nettodagar för sjuk- och aktivitetsersättning i ohälsotalet fortsätter att minska samtidigt som sjukskrivningarna ökar. Detta leder till en mycket svag ökning av ohälsotalet. Med andra ord att fler individer kvarstår i sjukskrivning istället för att flyttas över till sjukersättning. Jämfört med de sista årtiondena ligger ohälsotalet, andelen personer med sjuk- eller aktivitetsersättning av den arbetsföra befolkningen på historiskt låga nivåer. Det är den lägsta nivån på hela 2000-talet samt 1990-talet 1. Försäkringskassan har analyserat de senaste årens kraftiga variation i sjukfrånvaron. De viktigaste faktorerna som påverkat nivån är samspelet mellan förtidspensionssystemet och regelförändringar i sjukförsäkringen, arbetsmarknadsläget och villkoren på arbetsmarknaden, samt olika aktörers medvetna arbete med att utveckla sjukförsäkringsprocessen. Införandet av det försäkringsmedicinska beslutsstödet vars syfte var att rekommendera sjukskrivningslängder för olika typer av diagnoser och rehabiliteringskedjan är exempel på stöd och regeländringar som bidragit till att skapa en mer enhetlig och aktiv 1 Socialförsäkringsrapport 2014:18, Sjukfrånvarons utveckling. Delårsrapport 2, år 2014.

83 4 (5) handläggning. Studier tyder på att dessa har hållit nere sjukfrånvaron. Rehabiliteringskedjan har även ökat sannolikheten att sjukfall avslutas inom första sjukskrivningsåret. 2 Vad det gäller diagnosgrupperna har de psykiska sjukdomarna ökat de senaste fyra åren. Dock är antalet långvariga sjukskrivningar för psykisk sjukdom inte på samma höga nivå som i början på 2000-talet. Ett av skälen att de psykiska sjukdomarna dominerar i de långvariga sjukskrivningarna är att återgången i arbete är lägre än för fysiska sjukdomar. Till de psykiska sjukdomarna räknas stressreaktioner, ångestsyndrom och depressioner. Andelen med sjukdomar från rörelseorganen har legat stabilt sedan Det är den vanligaste orsaken bakom långvarig sjukfrånvaro för män. De flesta övriga fysiska sjukskrivningsorsaker är relativt stabila som sjukskrivningsorsak. Dock ser man att antalet tumörsjukdomar och förgiftningar varierar. 3 Sjuktal i jämförelse med övriga landet Landstinget kan inte jämföra sjuktalen med riket i stort beroende på att SKLs verksamheter inte räknar sjuktal på samma sätt som Försäkringskassan. Landstingen räknar sjukfrånvaron i procent, medan Försäkringskassans statistik grundas på sjukpenningtalet som räknas i antal dagar över 14, det vill säga det som Försäkringskassan betalar ut till den försäkrade. Jämförs landstinget i Uppsala län med övriga landsting så var den totala sjukfrånvaron 4,9 procent 2014, att jämföra med snittet för landstingen på 5,5 procent. Det nyckeltal där landstinget låg högt i jämförelse med medelvärdet var långtidssjukfrånvaro > 60 dagar av den totala sjukfrånvarotiden. Landstingets utfall var 55 procent och medelvärdet var 51,1. Med andra ord har landstinget en högre sjukfrånvaro över 60 dagar och en lägre sjukfrånvaro under 60 dagar i jämförelse med andra landsting. 4 När man jämför andel sjukfall i psykiska diagnoser i procent i samtliga län så har Uppsala län betydligt färre sjukfall än många län. Enbart tre län har färre fall än Uppsala län. I Uppsala län är det 36 procent av sjukfallen som har en psykisk diagnos, jämfört med riket i stort som har 40 procent. 5 Detta är av betydelse då sannolikt många av landstingets medarbetare bor i Uppsala län. Observera att detta är sjukfall > 14 dagar. Slutsats I statistiken ser det ut som att sjukfrånvaron ökar men reformerna inom sjukersättningen har inneburit en minskning av sjukersättningen och en ökning av sjukpenningtalet och antalet pågående sjukfall. Totalt sett så är det en historiskt låg nivå på sjukfrånvaron enligt Försäkringskassan. Detta ska man utnyttja och se till att sjuktalen stabiliseras och fortsätter att ligga på en låg nivå så att sjuktalen inte stiger till de höga nivåer landstinget hade i början på 2000-talet. 2 Socialförsäkringsrapport 2014:17, Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av uppoch nedgång över tid. 3 Socialförsäkringsrapport 2015:1, Sjukskrivningar 60 dagar eller längre. 4 Sveriges kommuner och landsting, Sjukfrånvaro 2014, landsting. 5 Försäkringskassan, SKL och den Parlamentariska socialförsäkringsutredningen , PPT Statistisk analys av sjukfrånvarons utveckling

84 5 (5) Vad som vore intressant är att komplettera sjuktalen med frisktal på årsbasis. Frisktalet beräknas på antalet medarbetare som inte har haft mer än 5 sjukdagar per år. Ett högt sjuktal innebär inte att frisktalet blir lågt. Antalet anställda med sjukfrånvaro över fem dagar påverkar frisktalet negativt. Den totala sjukfrånvarovolymen påverkar sjuktalet var frisktalet 65 procent. Alla indikatorer antyder samma sak; arbetslivet ställer allt större krav bland annat vad gäller kommunikationsförmåga, stresstålighet, flexibilitet, kompetens och uthållighet. Försäkringskassans bedömning är att ett allt mer krävande arbetsliv bidrar till trenden av ökande sjukfrånvaro. 6 Med anledning av detta är det av största vikt att landstinget mobiliserar krafterna mot en mer hälsofrämjande arbetsplats. Hälsofrämjande arbetsplatser fokuserar på god hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering, på individ-, grupp- och organisationsnivå. Detta innebär ett brett angreppsätt, med kombinerade insatser för kontinuerliga förbättringar enligt HFS nätverket. 7 Landstinget i Uppsala län är som organisation från och med i år medlem i nätverket HFS- Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Bilagor Förvaltningarnas kommentarer till sjukfrånvaron. Kopia till: Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping Primärvårdsdirektören Tandvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Förvaltningschefen, Landstingets resurscentrum 6 Socialförsäkringsrapport 2014:

85 Analys av sjukfrånvaron och planerade åtgärder samt redovisning personalomsättning vid Akademiska Utveckling sjukfrånvaro, jämförelse helår 2014 samt januari till maj 2014 (se bilagor) Det föreligger en ökning av sjukfrånvaron i år, både av totala sjukfrånvaron i jämförelse med helår 2014 likväl som i jämförelsen med perioden januari- maj Trenden till och med maj månad är nedåtgående med undantag för sjukskrivning mer än 60 dagar. Analys av varför sjukfrånvaron ökat pågår är svårt att i dagsläget ge ett generellt svar på men avdelningschefer vid de enheter på sjukhuset som har hög sjukfrånvaro eller markant ökad sjukfrånvaro arbetar med olika åtgärder, proaktivt i förebyggande/främjande liksom reaktivt med pågående sjukskrivningar med syfte att bryta trenden med ökad sjukfrånvaro såsom: Aktivt arbete med alla nya sjukskrivna genom enskilda samtal med medarbetare som insjuknar och om arbetsrelaterat snabb kontakt/besök vid vår företagshälsovård Företagshälsovården kopplas in för att genom att träffa samtliga medarbetare göra kartläggningar och utifrån rapport om nuläget tas handlingsplaner fram s k psykosociala skyddsronder. På akutmottagningen har ett projekt startats upp för att ta fram handlingsplan för den psykosociala arbetsmiljön Projekt hälsosamma arbetstider gemensamt projekt med Vårdförbundet och Kommunal har avslutats och ett breddinförande kommer ske under hösten vid arbetsplatsträffar med utgångspunkt i o vad säger forskningen och vilket ansvar har arbetsgivare, medarbetare och fackliga företrädare o arbetsrätten och schemaregelverk Hälsofrämjande ledarskap- ser på ledarskapets betydelse för ohälsotalet Friskvårdsprojekt i samarbete med Friskhuset och företagshälsovården

86 Personalomsättning Utveckling av personalomsättning, den externa d v s medarbetare som börjat eller slutat vid Akademiska sjukhuset, visar till och med maj i år vid jämförelse med helår 2014 på en minskning både totalt och för grupperna sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. (se nedan). Det saknas tyvärr i dagsläget systemstöd i vårt landsting för den sjukhusinterna omsättningen varför enbart extern personalomsättning kan redovisas. Personalomsättning Akademiska (extern rörlighet)* sammanställning utifrån nyckeltalsinstitutets definition Totalt 13 % 6 % varav sjuksköterska 17 % 5 % undersköterska 12 % 5 % läkare 13 % 7 %

87 Bilaga 1 Ackumulerad sjufrånvaro andel av ord arbetstid i % Utfall 2014 Utfall 2015 Diff Månad jan 3,74 4,29 0,55 jan - feb 4,95 5,36 0,41 jan - mar 5,13 5,54 0,41 jan - apr 5,20 5,59 0,39 jan - maj 5,12 5,48 0,36 jan - jun 5,07 jan - jul 4,91 jan - aug 4,80 jan - sep 4,86 jan - okt 4,90 jan - nov 4,98 jan - dec 5,17 Bilaga 2 Ackumulerad sjukfrånvaro 1-14 dagar andel av ord arbetstid i % Utfall 2014 Utfall 2015 Diff Månad jan 1,13 0,89-0,24 jan - feb 1,83 1,60-0,23 jan - mar 1,59 1,75 0,16 jan - apr 1,61 1,77 0,16 jan - maj 1,55 1,70 0,15 jan - jun 1,42 jan - jul 1,41 jan - aug 1,33 jan - sep 1,39 jan - okt 1,41 jan - nov 1,43 jan - dec 1,50

88 Bilaga 3 Ackumulerad sjukfrånvaro dagar andel av ord arbetstid i % Utfall 2014 Utfall 2015 Diff Månad jan 0,47 0,77 0,30 jan - feb 0,79 1,08 0,29 jan - mar 0,87 0,95 0,08 jan - apr 0,85 0,88 0,03 jan - maj 0,78 0,84 0,06 jan - jun 0,89 jan - jul 0,77 jan - aug 0,72 jan - sep 0,77 jan - okt 0,77 jan - nov 0,77 jan - dec 0,80 Bilaga 4 Ackumulerad sjufrånvaro > 60 dagar andel av ord arbetstid i % Utfall 2014 Utfall 2015 Diff Månad jan 2,14 2,63 0,49 jan - feb 2,33 2,68 0,35 jan - mar 2,67 2,84 0,17 jan - apr 2,74 2,94 0,20 jan - maj 2,79 2,94 0,15 jan - jun 2,76 jan - jul 2,73 jan - aug 2,75 jan - sep 2,70 jan - okt 2,72 jan - nov 2,78 jan - dec 2,87

89 Dnr PS Lasarettet i Enköping Lotta Bodin, HR-chef lotta.bodin@lul.se Produktionsstyrelsen Utvecklingen av sjukfrånvaron vid Lasarettet i Enköping Utveckling av sjukfrånvaron när det gäller den totala sjukfrånvaron samt dagintervallen 2-14 dagar, dagar och 60 dagar eller mer (helår 2014 samt samma period januari-maj 2014) Sjukfrånvaron har minskat något jämfört med föregående år, från 5,05 till 4,86. Under samma period föregående år låg sjukfrånvaron på 5,45. Det är långtidssjukfrånvaron som minskat medan sjukfrånvaron dag 2-14 ökat något. Åldersgruppen yngre än 29 år har ökat från 5,61 6,41 medan övriga åldersgrupper minskat. Sjukfrånvaron har minskat för kvinnor och ökat marginellt för män. Orsaker till en ökad sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har inte ökat. Vidtagna eller planerade åtgärder på kort och lång sikt Vi hade en ökning av sjukfrånvaron under Som ett led i att minska sjukfrånvaron då, fick samtliga enheter innan sommaren en genomgång av aktuell personalsituation. I genomgången redovisades bland annat resultatet av medarbetarenkäten, sjuktal, rehabiliteringsärenden, personalomsättning och resultat av avslutsintervjuer. Respektive enhet har utifrån detta sett över vilka åtgärder som bör vidtas för att minska sjukfrånvaron. Denna genomgång har vi fortsatt med ungefär en gång per halvår. Om det bidragit till den minskade sjukfrånvaron är osäkert, då det också kan vara en slumpmässig variation. Cheferna har dock uppskattat genomgången och det har bidragit till en förbättrad helhetssyn. Kungsgatan Box 908 tfn vx fax PG org nr

90 Primärvårdens ledningskontor Maria Wijkström Tel E-post Analys av sjukfrånvaron vid Primärvården Redovisning av sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid jan-maj 2015 jan-maj 2014 helår 2014 Total sjukfrånvaro 5,41 4,7 4,6 Sjukfrånvaro 2-14 dagar 1,36 1,11 1,05 Sjukfrånvaro dagar 1 0,87 0,78 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer 2,91 2,6 2,65 Orsaker till sjukfrånvaro I början av året sågs en ökad förekomst av infektionsrelaterade sjukdomar. Utöver detta tillkommer medicinskt relaterade längre sjukskrivningar, exempelvis olika cancerdiagnoser. Oroväckande är ökningen av de arbetsrelaterade sjukskrivningarna, 21 av 26 vårdcentraler uppger att den arbetsrelaterade ohälsan ökar. Vår bedömning är att det finns en koppling mellan den ökade sjukfrånvaron och ökade krav på produktion och tillgänglighet. Verksamheterna har genomfört organisatoriska anpassningar, exempelvis drop-in och triagering för att möta kraven. Sjuksköterskorna har en nyckelroll i de nya arbetssätten och vi ser att sjukfrånvaron i sjuksköterskegruppen ökat med 2,35% jämfört med helår Åtgärder på kort och lång sikt Inom Primärvården arbetar samtliga verksamheter med att anpassa arbetssätten utifrån de nya organisatoriska förutsättningarna. De 11 vanligaste kliniska processer kartläggs och för att förbättrar kvaliteten för patienten och förenkla för medarbetarna. I de kliniska processerna fångar vi upp 80 % av de mest förekommande diagnoserna i Primärvården. Arbetet kommer att medföra ett mer gemensamt arbetssätt och ökar förutsättningarna för att medarbetarna ska känna sig trygga i sitt arbete. Utöver detta har de arbetsmiljörelaterade konsekvenserna av drop-in verksamheten kartlagts. Kartläggningen har resulterat i en handlingsplan med förbättringsåtgärder. Primärvårdens ledningskontor Ulleråkersvägen Uppsala Tel vx Fax pg org nr

91 Parallellt med detta fortsätter rehabiliteringsarbetet enligt landstingets riktlinje Aktiv rehabilitering. Vid behov anlitas företagshälsovården för insatser på individ- och gruppnivå. 2 (2)

92 Dnr PS Förvaltningsdirektör Lena Dahlman Produktionsstyrelsen Utvecklingen av sjukfrånvaron inom förvaltningen Hälsa och habilitering Utveckling av sjukfrånvaron när det gäller den totala sjukfrånvaron samt dagintervallen 2-14 dagar, dagar och 60 dagar eller mer (helår 2014 samt samma period januari-maj 2014) Hälsa och habilitering har perioden januari-maj 2015 en sjukfrånvaro på totalt 3,88 %. Det är en liten ökning jämfört med helår 2014, då sjukfrånvaron var 3,82 % men en lite större ökning jämfört med januari-maj 2014, då sjukfrånvaron var 3,38 %. Hälsa och habiliterings ändå relativt låga sjukfrånvaro kan till del förklaras av att förvaltningens chefer arbetar aktivt med hälsofrämjande arbete med syfte att förebygga sjukskrivningar och med rehabiliteringsinsatser för att öka möjligheten för medarbetare att återgå i arbete. En av orsakerna till att sjukfrånvaron ökat i intervallet 2-14 dagar är troligen att medarbetare i förvaltningen under första delen av 2014 hade möjlighet att ta ut innestående flextid vid kortare sjukfrånvaro. Den möjligheten är nu borttagen, av just den anledningen att det gav en felaktig bild av sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron 2-14 dagar var helår ,23 %, jan-maj ,26 och jan-maj ,41 % Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer har ökat om man jämför perioderna jan-maj de båda åren. Det handlar om 12 medarbetare under perioden 2014 och 13 under samma period 2015 och flertalet fall är inte arbetsrelaterade. Det visar på att den procentuella förändringen påverkas i hög grad av enstaka sjukskrivningar. Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer var helår ,77 %, jan-maj ,34 % och janmaj ,69 % Sjukfrånvaron dagar har minskat något. Den var helår ,68 %, jan-maj ,65 % och jan-maj ,59 %. Hälsa och habiliterings ledningskontor Kungsgärdets center S:t Johannesgatan 28 A Box Uppsala tel Fax hoh@lul.se

93 2 (2) Vidtagna eller planerade åtgärder på kort och lång sikt I landstingets styrkort för 2015 finns inte sjukfrånvaron med som ett mål. Hälsa och habilitering har dock själva satt upp som mål att sjukfrånvaron inte ska överstiga 4 % och det ska följas upp vid varje tertial. En åtgärd som förhoppningsvis kommer att bidra till att sjukfrånvaron minskar i landstinget totalt, är det dialogverktyg om rehabilitering som ett av HR-råden håller på att ta fram och som ska användas i diskussion med cheferna.

94 HR-avdelningen Cecilia Bernström Produktionsstyrelsen Utvecklingen av sjukfrånvaron vid Folktandvården Utveckling av sjukfrånvaron när det gäller den totala sjukfrånvaron samt dagintervallen 2-14 dagar, dagar och 60 dagar eller mer (helår 2014 samt samma period januari-maj 2014) År 2-14 dagar dagar 60 dagar eller mer ,67 1,01 2, ,69 0,74 1,49 Orsaker till en ökad sjukfrånvaro En analys av sjukfrånvaron har gjorts och det vi kan se är att det är långtidssjukfrånvaron som ökat mest. Vi har identifierat vilka kliniker som har hög sjukfrånvaro och kontaktat berörda klinikchefer. Den slutsats som vi hittills gör av de samtal vi haft är att de flesta sjukskrivningarna har medicinska orsaker, dvs. inte är arbetsrelaterade. Vidtagna eller planerade åtgärder på kort och lång sikt Under våren har en extra medarbetarundersökning genomförts, resultatet är mycket positivt och undersökningen visar att medarbetarna överlag mår bra och trivs med sitt arbete. De områden som visar ett något sämre resultat än övriga är krav i arbetet och upplevd stress. Vi ser också att tandläkarna är den yrkesgrupp som upplever mest stress. Under hösten kommer vi att undersöka orsakerna till och upprätta handlingsplaner för att åtgärda problemen, i detta arbete kommer vi att ha ett särskilt fokus på tandläkarna. I de fall vi har långtidssjukskrivna medarbetare samarbetar vi med Länshälsan. HRavdelningen kommer tillsammans med klinikledningen under hösten att följa upp alla långtidssjukskrivna individuellt. Folktandvårdens kansli HR-avdelningen Besök Ulleråkersvägen Uppsala tfn fax

95 Gunilla Rinne, HR-chef Dnr PS Produktionsstyrelsen Utveckling av sjukfrånvaron vid Landstingsservice Utveckling av sjukfrånvaron när det gäller den totala sjukfrånvaron samt dagintervallen 2-14 dagar, dagar och 60 dagar eller mer (helår 2014 samt samma period januari-maj 2014) Totala sjukfrånvaron har ökat ca 0,1 % jämfört med Totala sjukfrånvaron har ökat ca 0,2 % jämfört med Sjukfrånvaron dag 2-14 har ökat ca 0,1 % jämfört med Sjukfrånvaron dag 2-14 har ökat ca 0,07 % jämfört med Sjukfrånvaron dag har minskat något 0,1-0,2 %. Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer har ökat ca 0,2 % jämfört med Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer har ökat ca 0,5 % jämfört med Totala sjukfrånvaron, samt dag 2-14 och dag 15-59, är i princip densamma. Långtidssjuka, mer än 60 dagar, har ökat 0,2-0,5 %. Orsaker är framförallt väntetid. Väntetid på operation och väntetid på utredning/beslut om sjukersättning. Vidtagna eller planerade åtgärder på kort och lång sikt Länshälsan anlitas för bedömningar. Regelbundna kontakter enligt LUL Rehab mellan chef och sjukskriven medarbetare.

96 Dnr PS Förvaltningschef Anneli Kjellberg Produktionsstyrelsen Utvecklingen av sjukfrånvaron vid Landstingets resurscentrum Utveckling av sjukfrånvaron när det gäller den totala sjukfrånvaron samt dagintervallen 2-14 dagar, dagar och 60 dagar eller mer (jämför med helår 2014 samt samma period januari-maj 2014) Sjukperiod 2015 (tom maj) 2014 (helår) Skillnad mellan åren Total 4,18 3,14 1, dgr 1,45 1,12 0, dgr 1,00 0,36 0,64 > 60 dgr 1,60 1,54 0,06 Sjukperiod 2015 (tom maj) 2014 (tom maj) Skillnad mellan åren Total 4,18 2,77 1, dgr 1,45 0,92 0, dgr 1,00 0,37 0,63 > 60 dgr 1,60 1,38 0,22 Orsaker till en ökad sjukfrånvaro Efter diskussion i Resurscentrums ledningsgrupp kan vi konstatera att frånvaron inte är arbetsmiljörelaterad och att antalet rehabiliteringsärenden inte ökat utan att sjukfrånvaron i huvudsak beror på olika sjukdomstillstånd (långdragen influensa m m) som inte går att hänföras till arbetsmiljön. Vidtagna eller planerade åtgärder på kort och lång sikt Vi arbetar enligt landstingets rehabiliteringsprocess med tidig återgång och bedriver ett systematiskt rehabiliteringsarbete. Vi har också under det senaste året haft förebyggande insatser, exempelvis ergonomisk genomgång av arbetsplatser och vid behov stödsamtal till medarbetare. Vi genomför också regelbundna arbetsmiljöronder. I och med att vi inte ser att den ökade sjukfrånvaron har en koppling till arbetsmiljön har vi inte beslutat om några ytterligare åtgärder. Landstingets Resurscentrum Landstingets resurscentrum Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum Uppsala tfn vx

97 BILAGA PS Dnr PS HR-avdelningen Eva Wikström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Analys av personalomsättning vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga redovisningen av den externa personalomsättningen till handlingarna enligt bilaga. Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade vid sammanträdet , 73, att uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att till styrelsesammanträdet i juni redovisa utvecklingen av personalomsättningen samt redovisa hur stor den sjukhusinterna omsättningen är. Ett underlag har inkommit från Akademiska sjukhuset enligt nedan. Personalomsättningen vid Akademiska sjukhuset Utveckling av personalomsättning, den externa d v s medarbetare som börjat eller slutat vid Akademiska sjukhuset, visar till och med maj i år vid jämförelse med helår 2014 på en minskning både totalt och för grupperna sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. (se nedan). Det saknas tyvärr i dagsläget systemstöd i vårt landsting för den sjukhusinterna omsättningen varför enbart extern personalomsättning kan redovisas. Personalomsättning Akademiska (extern rörlighet)* sammanställning utifrån nyckeltalsinstitutets definition Totalt 13 % 6 % varav sjuksköterska 17 % 5 % undersköterska 12 % 5 % läkare 13 % 7 % Kommentar till ovan redovisade uppgifter: Det är svårt att bedöma vad en rimlig personalomsättning är i en organisation och för en befattning. Allmänt kan sägas att en hög personalomsättning för befattningar där inskolningstiden för de nyanställda är relativt sett lång kan bli kostsam och tappet i Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

98 2 (2) produktionen kännbar. Vid bedömningen behöver personalomsättningen dessutom sättas i relation till den strategiska kompetensförsörjningsplanen. Sett till landstinget totalt 2014 var den externa personalomsättningen 11 procent och vid jämförelse är Akademiska sjukhusets personalomsättning högre både vid förvaltningen och sett till enskilda befattningar. Den personalomsättning som redovisas för januarimaj 2015 är möjligen en för kort period för att dra några säkra slutsatser om att personalomsättningen skulle vara på väg att minska för Kopia till: T f sjukhusdirektören, Eva Telne. Lena Hadad, HR direktör, Akademiska sjukhuset Inga-Lill Andersson, Tf chef Verksamhetsnära stöd, Akademiska sjukhuset

99 BILAGA PS Dnr PS Produktionsavdelningen Pernilla Öhngren Tfn E-post Produktionsstyrelsen Förvaltningarnas produktionsutfall för maj samt kommentar rörande produktionsbudgeten för Hälsa och habilitering Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga redovisningen angående förvaltningarnas produktionsutfall för maj månad till handlingarna. Ärendet Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna har ombetts att under 2015, i samband med att förvaltningarna inkommer med sina månadsrapporter, också redovisa hur förvaltningarnas produktion ligger till i förhållande till den produktionsbudget som respektive förvaltning fastställt inför verksamhetsåret. I bilaga till ärendet presenteras produktionsutfallet i förhållande till budgeten för förvaltningarna Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Hälsa- och habilitering samt Folktandvården, liksom förklaringar som förvaltningarna angett till en ökad eller minskad produktion. I korthet kan konstateras följande: Akademiska sjukhuset når inte produktionsbudgeten för perioden januari till maj. Varken slutenvården eller öppenvården når budgeterad produktionsnivå för perioden liksom heller inte C-läns vården och riks- och regionvården. Kapacitetsproblem avseende operation och vårdplatser kvarstår vilket påverkar produktionsvolymerna negativt. Fortsatta kapacitetsproblem råder exempelvis inom neurokirurgins intermediärvårdsavdelning och neurointensivvårdsavdelning. Under aktuell period (januari till maj) hade sjukhuset i genomsnitt 2 disponibla vårdplatser färre jämfört med föregående år. Utfallet jämfört med föregående år har försämrats på grund av att antalet stängda vårdplatser ökat i april och särskilt i maj. Till viss del förklaras försämringen i antal platser av ombyggnationen av 85-huset. Lasarettet i Enköpings produktion, mätt i antal kontakter, ligger över budgeterad produktionsvolym för perioden januari till maj. Antal slutenvårdstillfällen och antal övriga besök ligger dock under budgeterad nivå men kompenseras av fler läkarbesök och fler kontakter inom dagsjukvård. Fortsatt hög beläggningsgrad råder på de Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

100 2 (2) akutmedicinska vårdavdelningarna på grund av lägre utskrivningsfrekvens som en följd av brist på specialistläkare och ökat antal klinikfärdiga patienter. Primärvården uppnår produktionsbudgeten, på total nivå, för perioden januari till maj. Detta tack vare en hög produktion inom övriga besök där sjuksköterskebesöken och telefonrådgivning/receptförnyelse uppvisar väsentlig ökning. Produktionen gällande läkarbesök är dock under såväl budget som föregående år sett till perioden januari till maj. Den sämre produktion inom läkarbesök påverkar tillgängligheten negativt vad det gäller nybesök hos läkare inom sju dagar. En fördjupad analys av produktionen angående läkarbesök kommer att genomföras av Primärvården under sommaren. Hälsa och habilitering uppnår inte budgeterad produktionsvolym för perioden januari till maj. Negativ avvikelse återfinns framförallt inom övriga besök som ligger såväl under budgeterad produktionsvolym som föregående års utfall för perioden januari till maj. Läkarbesök ligger något över budget men har en väsentligt lägre produktion än samma period föregående år. Produktionsstyrelsen beslutade vid sammanträdet , 75, att uppdra till förvaltningschefen för Hälsa och habilitering att till styrelsen i juni 2015 återkomma med en analys av produktionsbudgeten och eventuella åtgärder för att klara produktionen I samband med tertial 1 reviderade Hälsa och habiliteringen sin produktionsbudget. Revideringen gjordes utifrån en samlad genomgång av vilka vårdkontakttyper som samtliga verksamheter fortsättningsvis ska använda vad det gäller produktionsuppföljning. Även utfallet för 2014 är reviderat enligt samma principer. I dagsläget bedömer Hälsa och habilitering att produktionsbudgeten kommer uppnås under Folktandvården ligger väsentligt under budgeterad produktionsvolym för perioden januari till maj. Den negativa avvikelsen mot produktionsbudgeten finns inom såväl allmäntandvården som specialisttandvården. Den huvudsakliga orsaken till att färre besök ägt rum är att antalet årsarbetare minskat jämfört med föregående år. Ytterligare en faktor som påverkar antalet besök är sjukfrånvaron som varit hög under årets första fem månader. Emellertid har en viss återhämtning av antal årsarbetare skett samt att sjukfrånvaron sjunkit i slutet av perioden. Bilagor Bil 1 Förvaltningarnas produktionsutfall Bil 2 Analys av produktionsbudget från Hälsa och habilitering

101 Produktionsuppföljning 2015 Hälso & sjukvårdsförvaltningarna PS LLK, Produktionsavdelningen: Pernilla Öhngren Landstingets ledningskontor

102 Akademiska sjukhuset: Produktion, Slutenvård & Öppenvård Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % Slutenvård, antal (inkl vårdval) % % 217 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % AS: Slutenvård, utfall , budget 2015 AS: Öppenvård, utfall , budget ANTAL VÅRDTILLFÄLLEN ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, budget 2015 Slutenvård, utfall 2015 Öppenvård, budget 2015 Öppenvård, utfall 2015 Slutenvård, utfall 2014 Slutenvård, utfall 2013 Öppenvård, utfall 2014 Öppenvård, utfall 2013 Fortsatta kapacitetsproblem avseende operation och vårdplatser. Färre öppna vårdplatser jämfört med föregående år. Förklaras till viss del av ombyggnationen av 85-huset. Fortsatta kapacitetsproblem inom exempelvis neurokirurgins intermediärvårdsavdelning och neurointensivvårdsavdelning vilket ger en negativ effekt på produktionen inom flera verksamheter. Bättre bemanningssituation jämfört med Landstingets ledningskontor

103 Akademiska sjukhuset: Produktion, C-län & RiksRegion Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % C-län, antal (inkl vårdval) % % Riks- och region, antal (inkl vårdval) % % 159 AS: C-län, utfall , budget 2015 AS: RiksRegion, utfall , budget ANTAL KONTAKTER ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec C-län, budget 2015 C-län, utfall 2015 RiksRegion, budget 2015 RiksRegion, utfall 2015 C-län, utfall 2014 C-län, utfall 2013 RiksRegion, utfall 2014 RiksRegion, utfall 2013 Medelvårdtiden för riks- och regionpatienter har minskat jämfört med 2014 Medelvårdtiden för C-länspatienter har ökat jämfört med 2014 och inneburit att färre patienter kunnat behandlats. Landstingets ledningskontor

104 Lasarettet i Enköping: Produktion, Slutenvård & Öppenvård Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % 940 Slutenvård, antal (inkl vårdval) % % -25 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % 965 LE: Slutenvård, utfall , budget 2015 LE: Öppenvård, utfall , budget ANTAL VÅRDTILLFÄLLEN ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, budget 2015 Slutenvård, utfall 2015 Öppenvård, budget 2015 Öppenvård, utfall 2015 Slutenvård, utfall 2014 Slutenvård, utfall 2013 Öppenvård, utfall 2014 Öppenvård, utfall 2013 Slutenvårdsproduktionen avviker från budgeterad produktionsvolym inom det medicinska verksamhetsområdet. Fortsatt hög beläggningsgrad på de akutmedicinska vårdavdelningarna på grund av lägre utskrivningsfrekvens som en följd av bristen på specialistläkare och ökat antal klinikfärdiga patienter. Landstingets ledningskontor

105 Lasarettet i Enköping: Produktion, C-län & RiksRegion Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % 940 C-län, antal (inkl vårdval) % % 838 Riks- och region, antal (inkl vårdval) % % 102 LE: C-län, utfall , budget 2015 LE: RiksRegion, utfall , budget ANTAL KONTAKTER ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec C-län, budget 2015 C-län, utfall 2015 RiksRegion, budget 2015 RiksRegion, utfall 2015 C-län, utfall 2014 C-län, utfall 2013 RiksRegion, utfall 2014 RiksRegion, utfall 2013 Landstingets ledningskontor

106 Primärvården: Produktion, Läkarbesök & Övriga besök Primärvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % Läkarbesök, antal % % Övriga besök, antal % % Primärvården: Läkarbesök (ink tel/rec), utfall , budget 2015 Primärvården: Övriga besök (ink tel/rec), utfall , budget ANTAL BESÖK ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Läkarbesök, budget 2015 Läkarbesök, utfall 2015 Övriga besök, budget 2015 Övriga besök, utfall 2015 Läkarbesök, utfall 2014 Läkarbesök, utfall 2013 Övriga besök, utfall 2014 Övriga besök, utfall 2013 Övriga besök: Fortsatt väsentlig ökning jämfört med budget och föregående år främst tack vare ökning av telefonrådgivning/receptförnyelse och sjuksköterskebesök. Läkarbesök: Lägre produktionsvolym än budgeterat och föregående år. Den lägre produktionen påverkar tillgängligheten negativt vad det gäller nybesök till läkare inom sju dagar. En fördjupad analys av produktionen angående läkarbesök kommer genomföras av Primärvården under sommaren. Landstingets ledningskontor

107 Hälsa & habilitering: Produktion, Läkarbesök, Övriga besök & Slutenvård Hälsa och habilitering: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % -645 Slutenvård, antal % -11 Läkarbesök, antal % 71 85% -554 Övriga besök, antal % % -280 Hälsa & habilitering: Läkarbesök, utfall , budget 2015 Hälsa & habilitering: Övriga besök, utfall , budget 2015 ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Läkarbesök, budget 2015 Läkarbesök, utfall 2015 Övriga besök, budget 2015 Övriga besök, utfall 2015 Läkarbesök, utfall 2014 Övriga besök, utfall 2014 Reviderad produktionsbudget utifrån en samlad genomgång av vilka vårdkontakttyper som samtliga verksamheter fortsättningsvis ska använda vad det gäller produktionsuppföljning. Utfallet för 2014 är reviderat enligt samma principer. Förvaltningen har en klar bild av vilka verksamheter som avviker mot plan. Förvaltningsdirektören har uppdragit åt verksamhetscheferna att inkomma med en djupare analys av orsaker och förslag till åtgärder för att uppnå en produktion som är i balans med budget. Landstingets ledningskontor

108 Folktandvården: Produktion, Allmäntandvård & Specialisttandvård Folktandvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % Allmäntandvård, antal besök % % Specialisttandvård, antal besök % % -585 Folktandvården: Allmäntandvård (besök) utfall , budget 2015 Folktandvården: Specialisttandvård (besök), utfall , budget ANTAL BESÖK ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Allmäntandvård, besök, budget 2015 Allmäntandvård, besök, utfall 2015 Allmäntandvård, besök, utfall 2014 Allmäntandvård, besök, utfall 2013 Specialisttandvård, besök, budget 2015 Specialisttandvård, besök, utfall 2015 Specialisttandvård, besök, utfall 2014 Specialisttandvård, besök, utfall 2013 Negativ avvikelse för både allmän- och specialisttandvård jämfört med såväl budget som föregående år för perioden januari till maj. Huvudsakliga orsaker; minskat antal årsarbetare, ökad sjukfrånvaro. Dock förbättrat läge för båda dessa områden. Folktandvården anser att rekrytering av personal är avgörande för att kunna hålla en hög vårdkapacitet samt att en stor del av arbetstiden används till patientbehandling. Landstingets ledningskontor

109 Produktionsuppföljning.några begrepp och termer Landstingets ledningskontor

110 Produktionsuppföljning Produktion i detta sammanhang är INTE kronor. Produktion i detta sammanhang ÄR antal: kontakter, vårdtillfällen, besök Produktionen följs upp varje månad i samband med månadsrapporterna. Produktionsutfallet följs upp jämfört med inlämnad produktionsbudget samt föregående års produktionsutfall. Produktionsutfallet följs upp jämfört med budget per månad och ackumulerat. Landstingets ledningskontor

111 Produktionsuppföljning Akademiska sjukhuset (AS) & Lasarettet i Enköping (LE) Produktionen kan (bl a) mätas i kontakter, vårdtillfällen Produktionen kan delas in i Slutenvård och Öppenvård Slutenvård (vårdtillfällen) Öppenvård (kontakter) Dagsjukvård Läkarbesök Övriga besök Produktionen kan delas in i C-län och RiksRegion..dessutom vårdval som till största delen är C-läns produktion Landstingets ledningskontor

112 Produktionsuppföljning Primärvården (PV), Hälsa & habilitering (HoH), Folktandvården (FTV) Produktionen kan mätas i antal besök Produktionen inom Primärvården kan delas in: Läkarbesök (ink telefonrådgivning/receptförnyelse) Övriga besök (ink telefonrådgivning/receptförnyelse) Produktionen inom Hälsa & habilitering kan delas in: Slutenvård Läkarbesök Övriga besök Produktionen inom Folktandvården kan delas in: Besök inom Allmäntandvården Besök inom Specialisttandvården Landstingets ledningskontor

113 Dnr PS Förvaltningsdirektör Lena Dahlman Produktionsstyrelsen Analys av produktionsbudgeten för förvaltningen Hälsa och habilitering samt åtgärder för att klara produktionen 2015 Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade vid sammanträdet , 75, att uppdra till förvaltningschefen för Hälsa och habilitering att till styrelsen i juni 2015 återkomma med en analys av produktionsbudgeten och eventuella åtgärder för att klara produktionen Detta mot bakgrund av att förvaltningen inte uppnådde budgeterad produktionsvolym för perioden januari till april. Hälsa och habilitering reviderade sin produktionsbudget i samband med tertial 1. Revideringen gjordes utifrån en samlad genomgång av vilka vårdkontakttyper som samtliga verksamheter fortsättningsvis ska använda för att mäta antalet producerade pinnar i såväl planen som uppföljningen under Dessa bedöms utgöra grunden för vad som är faktisk produktion på Hälsa och habilitering. Förvaltningen har också reviderat utfallet år 2014, utifrån samma principer. Detta bl.a. för en ökad relevans i jämförelser mellan åren. Förvaltningens produktionsutfall ligger något lägre än budgeten efter maj månad och lägre än samma period föregående år. Nettokostnaden och total kostnad per besök är lägre än periodens budget och högre än samma period Enheterna som har ett lägre utfall än planerat finns framför allt inom habiliteringsverksamheterna. Andra enheter, exempelvis asyl- och integrationshälsan Cosmos och Habiliteringshusläkarmottagningen har ökad sin produktion påtagligt mellan åren 2014 och Förvaltningen har en klar bild av vilka enheter som avviker från planen och förvaltningsdirektören har uppdragit åt verksamhetscheferna inom habiliteringsverksamheterna att inkomma med en djupare analys av orsaker och förslag på åtgärder för att uppnå en produktion som är i balans med budgeten. Hälsa och habilitering gör bedömningen att produktionsbudgeten kommer att uppnås under Hälsa och habiliterings ledningskontor Kungsgärdets center S:t Johannesgatan 28 A Box Uppsala tel Fax hoh@lul.se

114 BILAGA PS (2) AS Statusrapport kömiljarden och vårdgarantin 2015 kort rapport Sjukhusets måluppfyllelse avseende nybesök mot vårdgarantin är för maj månad 74% och grundkravet i kömiljarden 54%. Detta är en försämring mot april månad. Vi ser att många verksamheter jobbar hårt för att reducera köerna inför sommaren då sjukhuset inte har lika stor elektiv verksamhet och ser förbättringar med upp till 7 procentenheter inom flera verksamheter som kvinnosjukvården, neurokirurgi, specialmedicin och smärtcentrum. Tyvärr ser vi också några verksamheter som backar redan innan sommaren som ortopedi, kardiologi, kirurgi, handkirurgi och ÖNH. Detta beror till viss del på resursbrist och i några verksamheter svårt att rekrytera läkare men också ett ökat remissinflöde inom flera verksamheter. Trots en relativt hög produktion i maj så har vi nära tio procent fler väntande till nybesök i maj jämfört med april. Åtgärder under våren med exempelvis extramottagningar har genomförts. Sedan sjukhusets omorganisation i maj har ett arbete inletts för att ge förstärkt stöd med produktionsplanering och hjälp med en bättre planering och koordinering av väntelistan till de verksamheter som har mest problem med tillgängligheten. Enligt nuvarande plan kommer fyra verksamheter att få förstärkt stöd under hösten. Medicinskt ansvarig enhet Kömiljard Andel < 60 dagar inkl PVV Vårdgaranti Andel inom 90 dagar exkl PVV Antal väntande totalt Handkirurgi 55% 75% 613 Hematologi hud och reumatologi 60% 84% 1141 Intern- och lungmedicin 81% 97% 283 Kardiologi och klin fysiologi 70% 78% 84 Kirurgi 72% 92% 416 Kvinnosjukvård 82% 98% 150 Neurokirurgi 41% 63% 201 Neurologi rehabiliteringsmedicin och strokevård 42% 62% 835 Onkologi 88% 92% 121 Ortopedi 54% 82% 787 Pediatrik 86% 99% 227 Plastikkirurgi och käkkirurgi 66% 88% 143 Psykiatri 68% 93% 525 Smärtcentrum 59% 90% 322 Specialmedicin 80% 96% 199 Urologi 79% 97% 342 Ögonsjukdomar 37% 57% 1526 Öron- näs- och halssjukdomar 41% 57% 2020 Akademiska totalt 54% 74% 9935

115 2(2) Operation/ behandling Sjukhusets måluppfyllelse avseende operation är för maj månad 82% mot vårdgarantin och 66% mot grundkravet i kömiljarden. På sjukhustotalnivå är det endast en liten förändring mot april månad, men vi ser även inom operation variationer mellan olika verksamheter. Positivt är att flera av de verksamheter som ligger sämst till har förbättrat sig både inom vårdgaranti och kömiljard, det gäller neurokirurgi, ögon och plastikkirurgi. En bekymmersam minskning ser vi inom några verksamheter exempelvis kirurgi redan innan sommaren som riskerar att öka under sommaren då den elektiva verksamheten är starkt reducerad. I september kommer full effekt fås av den ökade operationskapaciteten med två salar i lokalerna på Samariterhemmet. Detta frigör kapacitet på Akademiska sjukhuset för mer högspecialiserad kirurgi och fördelningen av det tillförda kapacitetsutrymmet har utifrån vad som varit möjligt även gjorts med tanke på tillgänglighet. Detta innebär att kirurgi, ortopedi, ÖNH, plastikkirurgi, barnkirurgi och neurokirurgi alla kommer få viss förstärkning avseende operationsresurs. Förhoppningen är att detta kommer ge möjlighet till inhämtning efter sommaren. Satsningen med förstärkt stöd avseende produktionsplanering och väntelistekoordinering väntas ge effekt även på operationsköerna. Operationssamarbetet med Enköping fortsätter också under hösten. Medicinskt ansvarig enhet Kömiljard Andel < 60 dagar inkl PVV Vårdgaranti Andel inom 90 dagar exkl PVV Antal totalt Barnkirurgi 83% 83% 12 Handkirurgi 70% 83% 208 Hematologi hud och reumatologi 75% 88% 208 Kardiologi och klin fysiologi 79% 93% 119 Kirurgi 77% 93% 353 Kvinnosjukvård 71% 90% 244 Neurokirurgi 60% 79% 269 Ortopedi 54% 73% 441 Plastikkirurgi och käkkirurgi 64% 80% 239 Thoraxkirurgi och anestesi 83% 100% 81 Urologi 71% 89% 105 Ögonsjukdomar 63% 77% 491 Öron- näs- och halssjukdomar 60% 80% 405 Akademiska totalt 66% 82% 3175 Jan-Erik Sundquist Biträdande sjukhusdirektör

116

117

118 Statusrapport vårdgaranti och kömiljard Lasarettet i Enköping Vårdgarantin Lasarettet i Enköping klarar inte vårdgarantimålet 100 procent varken gällande nybesök eller operation/behandling i maj. Utfallet för både nybesök ligger på ca 96 procent och operation/behandling ligger på ca 99 procent. Totalt antal väntande till nybesök i maj är 1290 patienter där 63 patienter väntat mer än 90 dagar varav 3 patienter väntat mer än 180 dagar. Av de 63 patienter som väntat mer än 90 dagar är 18 patientvald väntan. Antal väntande har minskat med 31 patienter jämfört med föregående månad och med drygt 81 patienter sedan motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen förbättrades stadigt under föregående år men minskade något i december till en nivå som stabiliserades runt 90 procent. En återhämtning har skett under årets tre första månader och måluppfyllelse ligger i nivå med föregående mätperiod. Samtliga specialitetområden ligger över 90 procent förutom hud som ligger lägst med 87,9 procent. Antal väntande inom ortopedi är i maj 446 patienter och måluppfyllnaden 99,8 procent. Kösituationen inom urologin har förbättrats genom insatser på kirurgmottagningen. Under maj har andel patienter som fått besök inom 90 dagar ökat från 85 % till 94 %. Mottagningen fortsätter översynen av flödet för patienten från remiss till besök och eventuell behandling samt uppföljande besök vad gäller alla specialiteter. Medicinmottagningen, verksamhetsområde kardiologi, ligger i fas avseende nybesök och når enligt prognos målet 100 % resterande del av året. Detta genom ett fortsatt aktivt arbete med produktions- och resursplanering, innefattande en logistikbaserad schemaläggning för specialistläkare parallellt med användandet av produktionsverktyget ProVer. Det lagstadgade målet 100 % uppnås även för övriga verksamhetsområden inom medicinmottagningen. Hudmottagningens andel patienter som väntat < 90 dagar är nu 86 procent, vilket är en försämring med ytterligare med 5 procentenheter jämfört mot tidigare mätning. Detta trots bättre bemanningsgrad denna månad. Eftersom konsultläkardagarna är begränsade till två dagar per vecka är det svårt att göra extraordinära satsningar. Kontakt med Vårdgarantienheten har inneburit att 57 patienter har eller kommer att erbjudas vård på annat håll och remisser som ej har förtur styrs över till Akademiska Sjukhuset. Trots dessa åtgärder har remissinflödet ökat så mycket de sista veckorna att den redan långa kön har vuxit. Det kan konstateras att remissinflödet inte harmonierar med läkarresurserna. Ögonmottagningens andel patienter som väntat < 90 dagar är 96 procent, vilket är en förbättring jämfört med tidigare mätperiod. Förra årets konsultläkarbrist som uppstod pga sjukdom har nu ersatts med ögonläkare från bemanningsföretag på 60 procent, Kungsgatan Box 908 tfn vx fax org nr

119 2 (7) vilket motsvarar uppdraget som Akademiska sjukhuset har att bemanna med ögonläkare. Det innebär att andelen väntande succesivt prognostiseras att minska. I dagsläget har vi i stort sett ingen väntetid. Antal väntande till operation/behandling är i maj 608 patienter och av dessa hade 15 patienter väntat längre än 90 dagar varav 8 är patientvald väntan. Samtliga specialitetsområden ligger över 90 procent förutom kardiologi där underlaget består av sex patienter varav en patient väntat längre än 90 dagar. Se utfall för 2015 i bifogade grafer. Kömiljarden Nybesök Lasarettet i Enköping når inte målet för kömiljarden i maj. Grundkravet når 78 procent vilket är något lägre jämfört med föregående månad. Prestationskravet når 66,4 procent vilket är i nivå med föregående månad. Av 1290 totalt väntande patienterna var det 1005 som väntat mindre än 60 dagar och av de 785 utförda besöken hade 521 patienter väntat mindre än 60 dagar. Samtliga områden når grundkravet förutom hudmottagningen som i maj uppnår 58 procent i måluppfyllnad. Prestationskravet nås inte inom specialitetområdena kirurgi, ortopedi och hud. 34,6 procent av alla väntande i maj utgörs av ortopedpatienter där antal väntande mindre än 60 dagar uppnår 82 procent och antal utförda besök inom 60 dagar uppnår 36 procent. Prestationskravet för Kirurgmottagningen vad gäller ortopedin har sjunkit något jämfört med föregående månad. Kirurgin når heller inte prestationsmålet. Orsaken är brist på läkarresurser. Rekrytering pågår och troligen har vi förstärkt både kirurgi- och ortopedresursen till hösten vilket kommer att inverka positivt på tillgängligheten Gynekologimottagningen når både grund- och prestationskravet och prognosen är att mottagningen ska klara tillgänglighetsmålet under hela Medicinmottagningen, samtliga verksamhetsområden, där andelen patienter som väntat < 60 dagar är 89 procent eller 33 stycken av totalt 37 väntande patienter, prognostiseras även fortsättningsvis att resterande del av året att ligga kvar på en nivå kring 90 %, dock undantaget sommarperioden. Målet är att patienterna ska kallas inom 2 månader, men under sommarperioden kan detta möjligtvis bli problematiskt och väntetiderna under aktuell period spås kunna bli upp till 3 månader. Hudmottagningen, där andelen patienter som väntat < 60 dagar är 58 procent vilket är en stor försämring jämfört med föregående period. Prognosen bedöms som osäker för framtiden, utifrån hur vi tillsammans med Akademiska sjukhuset lyckas lösa läkarbemanningen. En lösning kan vara att Akademiska Sjukhuset tar över de remisser som ej klassas som förtur. Ögonmottagningen, där andelen patienter som väntat < 60 dagar är 84 procent av totalt 59 väntande patienter, vilket är en förbättring jämfört med föregående period.

120 Ytterligare förbättringar prognostiseras, som innebär att tillgänglighetsmålet uppnås senare under året. Se utfall 2015 i bifogad graf. Behandling/operation Lasarettet i Enköping klarar målet beträffande antal väntande mindre än 60 dagar till operation/behandling i maj men prestationsmålet nås inte. 3 (7) 363 operationer/ behandlingar genomfördes i maj och av dessa hade 251 patienter väntat mindre än 60 dagar, 69,1 procent. Den samlade väntelistan utgörs nu av 608 patienter varav 545 patienter väntat i mindre än 60 dagar, 89,6 procent. Samtliga områden klarar både grundkravet och prestationskravet förutom kardiologi som har ett ytterst begränsat underlag samt kirurgi och ortopedi som når grundkravet men endast når 58,9 respektive 68,3 procent måluppfyllnad gällande prestationskravet. Under våren pågår möten med Akademiska sjukhuset i syfte att förbättra samarbetet och utnyttja operationssalstiden fullt ut. Se utfall 2015 i bifogad graf Rasmus Havmöller Tf sjukhuschef

121 Utfall vårdgaranti 2015 (Maj preliminär)

122 5 (7)

123 Utfall kömiljard 2015 (Maj preliminär) 6 (7)

124 7 (7) VÅRDGARANTI - diagnoser som ingår i VIVrapportering jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Vårdgarannybesök Utfall andel väntande <90 dagar (%) 84% 87% 94% 95% 95% Antal väntande total VIV nybesök Antal väntande > 90 dagar nybesök Antal väntande >180 dagar nybesök Antal utförda total nybesök Utfall andel väntande <60 dagar 62% 73% 84% 84% 78% nybesök Utfall andel utförda <60 dagar 54% 50% 63% 67% 66% nybesök Antal väntande > 60 dagar nybesök Antal utförda total <60 dagar operation Totalt antal väntande Vårdgaranoperation Utfall andel väntande <90 dagar 87% 87% 94% 95% 98% Antal väntande total VIV operation Antal väntande > 90 dagar operation Antal väntande >180 dagar operation Antal utförda total operation Utfall andel väntande <60 dagar 71% 74% 84% 87% 90% operation Utfall andel utförda <60 dagar 61% 55% 73% 74% 69% operation Antal väntande <60 dagar operation Antal utförda total <60 dagar

125 BILAGA PS Produktionsdirektörens rapport Juni 2015 Landstingets ledningskontor

126 Agenda Konklusion produktion, tillgänglighet och ekonomi Sammanställning av öppna jämförelser 2014 Svensk sjukvård i internationell jämförelse 2015 Primärvården i Länna-Knutby Hälsa- och habilitering lanserar ny app Landstingets ledningskontor

127 Öppna jämförelser 2014 Analys och utvecklingsarbete inom landstinget i Uppsala län Det är nu nionde året i rad som Socialstyrelsen och SKL publicerar rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Landstinget i Uppsala län har gjort en sammanställning av detta för år 2014 Landstingets ledningskontor

128 Internationell jämförelse 2015 Sverige står sig starkt vid en internationell jämförelse där utfallet av vården sätts i fokus Sverige intar första platsen både i det kvalitetsindex som sammanfattar olika kvalitetsindikatorer och i det effektivitetsindex, som sätter kvaliteten i relation till resursförbrukning När det gäller andra aspekter såsom patientens delaktighet, information och väntetider så hamnar Sverige längre ner i totalrankingen Landstingets ledningskontor

129 Primärvården Länna-Knutby Primärvårdens verksamheter i Länna och Knutby bedrivs nu i icke ändamålsenliga lokaler ur både patient- och arbetsmiljöperspektiv. Ny vårdcentral i Almunge är planerad. Tomtmark är utsedd. Etableringen av den nya vårdcentralen överklagas systematiskt. En risk- och sårbarhetsanalys har gjorts Med denna som grund har Landstingsservice givits i uppdrag att undersöka alternativa lösningar för Primärvården i detta område. Landstingets ledningskontor

130 Ny app ( applikation ) Hälsa- och habilitering har tagit fram en ny app för att ge personer med kommunikativ funktionsnedsättning möjlighet att vara delaktiga och aktiva i återberättande. Kalendern kan fungera som stöd för att knyta ett samtal till tid och rum med hjälp av foton. Den kan också fungera som stöd för att minnas vad man gjort, sätta ord på vad man varit med om (ordmobiliseringsstöd) och/eller kunna göra återberättandet sammanhängande Landstingets ledningskontor

131 BILAGA PS Dnr PS Produktionsavdelningen Tord Jansson Tfn E-post Produktionsstyrelsen Minnesanteckningar från produktionsstyrelsens arbetsutskotts förvaltningsträff med Folktandvården den 10 juni 2015 Med anledning av TV:s kalla fakta om avgifter och bonuslöner inom tandvården Folktandvården Uppsala upplever TV:s kalla fakta om avgifter och bonuslöner som vinklat. I TV programmet framstod det som att graden av fel var runt 20 %. Folktandvården Uppsala har vanligtvis en felfrekvens på runt 2-3 % vid Försäkringskassans efterkontroll. Avgiftssystemet är komplext och olika tolkningar utgör det vanligaste felet vid Försäkringskassans kontroller. Vidare har Folktandvården Uppsala inte någon bonuslön för de anställda vilket också TV programmet riktat in sig på. Någon lokal media har ej tagit upp detta i Uppsala. Kösituationen inom Folktandvården Uppsala Inom allmäntandvården klarar få kliniker att upprätthålla befintliga vuxna patienter och samtidigt plocka in nya till kliniken. Nya patienter måste hela tiden ske på bekostnad fördröjda kontroller på befintliga patienter. Inom specialistandvården skall patienterna komma in inom 3 månader. Detta klarar man inte just nu utan väntetiden ligger på 5-6 månader och upp till 17 månader för oprioriterade fall. Frisktandvården inom Folktandvården Uppsala Frisktandvården går mycket bra inom Folktandvården Uppsala. Ekonomiskt så balanserar även intäkter och kostnader för detta. Bemanningssituationen Behov finns av både tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor. Folktandvården strävar efter en jämnare föredelning mellan tandläkare och tandhygienister för att kunna bedriva en modern tandvård i framtiden. Sjukfrånvaron ligger just nu på en oroande hög nivå (6 %). Analys av detta pågår. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

132 2 (2) Ekonomi Inför 2015 planerade Folktandvården en högre produktion med ambitionen att öka tillgängligheten. Produktionen har inte varit möjlig att få upp till dessa nivåer på grund av rekryteringsproblem. Kostnadssidan ökar inte enligt budget med anledning av detta. Ekonomiskt mål på + 10 Mkr förväntas uppnås. Uppsökande verksamhet Diskussioner pågår inom ramen för vårdöverenskommelsen 2016 att överta ansvaret för uppsökande verksamheten i hela länet. Tidigare har Folktandvården haft detta ansvar i de nordupplänska kommunerna medan en privat entreprenör har haft övriga länet. Konsekvensen kan nu bli att ersättningen i norduppland är 450 kr/besök och i övriga länet 100 kr/besök. Mycket svårt att uppnå kostnadstäckning för den övriga delen av länet med denna ersättning. Attrahera och behålla medarbetare Folktandvården redovisade pågående och planerade aktiviteter inom detta område. Lokaler Behov av centrala lokaler i Uppsala växer. Övriga länet stabilt. Lågt utnyttjande av lokaler i Skärplinge vilket innebär 1 dag i veckan. Tillgänglighet och IT Folktandvården har en hög grad av digitalisering. SMS-kallelse och SMS-påminnelse redan i gång. Röststyrd inmatning i journal håller på att införas. Önskvärt att remissen skull bli en del av medborgartjänsten i mina vårdkontakter. Kommunikation Hur synliggör vi Folktandvården? Marknadsföringen måste balansera mot den tillgänglighet som Folktandvården har just nu. Aktiviteter som gjorts är presentkort till jul och samarbete med ett finansbolag för finansiering av egenavgiften. Ny extern hemsida kommer inom kort.

133 BILAGA PS Dnr PS Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Redovisning av fortsatt arbete för bästa omhändertagande av patienter med neuropsykiatriska funktionshinder Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att godkänna redovisningen av uppdraget, enligt bilaga - att stödja inriktningen mot en sammanhållen och väl fungerande vårdkedja för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Produktionsstyrelsen uppmanar Primärvården, Hälsa och habilitering samt Akademiska sjukhusets specialistpsykiatri, att tillsammans fortsätta arbetet med att tydliggöra samarbetsformer, rollfördelning och det gemensamma ansvarstagandet för patientgruppen. - att överlämna redovisningen till hälso- och sjukvårdsstyrelsen, med önskemål om styrelsen särskilt tar i beaktande de delar i förslaget som föranleder resursförstärkning för att utveckla verksamheten i önskvärd riktning Ärendet Bakgrund och uppdrag Produktionsstyrelsen har uppdragit åt Psykiatridivisionen, Hälsa och habilitering och Primärvården att utveckla förslag på länsövergripande arbetssätt inklusive gränsdragningar och samverkan kring personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Bakgrunden är utmaningar från ökande patientvolymer och att en tydlig ansvarsfördelning och att formella uppdrag för dessa patientgrupper idag saknas. Utifrån Produktionsstyrelsens uppdrag har Hälsa och habilitering och Verksamhetsområde Psykiatri gemensamt utvecklat ett förslag. Viss dialog har även förts med primärvården, som har en mycket viktig roll i omhändertagandet av personer med neuropsykiatriska funktionshinder. I arbetet har konsult kontrakterats och utifrån ekonomiska oklarheter valde Hälsa och habilitering och Psykiatri att starta arbetet på specialistnivå. Båda specialistaktörerna kommer att med utgångspunkt i detta förslag fortsätta dialogen med både primärvården och kommunerna. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

134 2 (3) Förslag till modell för länsgemensamt omhändertagande Den länsövergripande modell som i sin helhet redovisas i bilaga till ärendet utgår från ett skifte mot ökad primär- och närvård för personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Enligt förslaget från psykiatrin och habiliteringen, bör en bedömning av patienternas behov göras tidigt i vårdkedjan för att sedan ligga till grund för prioritering och eventuell remittering. Detta i syfte att patienter med störst vårdbehov kan tas emot av specialistnivån och övriga patienter istället snabbare kan få funktionshöjande insatser av första linjens hälso- och sjukvård. Detta förutsätter i sin tur: 1. Tydligare prioritering så att patienter med störst behov erbjuda specialistinsatser 2. Ökade möjligheter att funktionshöjande insatser på lägsta effektiva nivå. Enligt förslaget bör Närvårdsteam (npf) utökas till att omfatta samarbete med alla kommuner i länet så att alla invånare kan erbjudas funktionshöjande stöd i första linjen. Samtidigt föreslås ett förtydligat uppdrag till Närvårdsteamet att erbjuda basala psykoedukativa insatser för patienter som inte bedöms vara i behov av specialistvård. För detta behövs enligt förslaget resurstillskott till närvårdsteamet. Förslaget till modell innehåller också en överenskommelse om ansvarsfördelning och samverkan på specialistnivå, dvs. mellan psykiatrin och habiliteringen. För att förbättra samverkan mellan aktörerna för de svårast sjuka patienterna föreslås att inrättas en psykiatertjänst och sjuksköterska (fysiskt placerad hos Hälsa och habilitering men med anställning hos Verksamhetsområde psykiatri) som ansvarar för CS-behandling samt allvarlig psykiatrisk samsjuklighet hos Hälsa och habiliterings patienter. Resursbehovet uppskattas till 50 procent av en heltid för psykiater och 75 procent av en heltid för sjuksköterska, eller totalt ca 0,9 miljoner kronor. Produktionsstyrelsens ställningstagande Produktionsstyrelsens stöder inriktningen mot en sammanhållen och väl fungerande vårdkedja för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Styrelsen uppmanar Primärvården, Hälsa och habilitering samt Akademiska sjukhuset specialistpsykiatri, att fortsätta arbetet med att tydliggöra samarbetsformer, rollfördelning och det gemensamma ansvarstagandet för patientgruppen. Produktionsstyrelsen vill också överlämna redovisning till hälso- och sjukvårdsstyrelsen med önskemål om styrelsen särskilt tar i beaktande de delar i förslaget där önskemål finns om resursförstärkning för att utveckla verksamheten i önskvärd riktning. Bilagor - Produktionsstyrelsen Protokoll Redovisning av fortsatt arbete för bästa omhändertagande av patienter med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - Länsövergripande modell för Neuropsykiatri (gemensamt förslag mellan Verksamhetsområde psykiatri och förvaltningen Hälsa och habilitering) Kopia till: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

135 Hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Charlotte Norman, hälso- och sjukvårdsavdelningen Åsa Hagberg, verksamhetschef psykiatri Lena Dahlman, Förvaltningsdirektör, Hälsa och habilitering 3 (3)

136 Lena Dahlman, Hälsa och habilitering Åsa Hagberg, Verksamhetsområde psykiatri Produktionsstyrelsen Länsövergripande modell för Neuropsykiatri Hälsa och habilitering och Verksamhetsområde Psykiatri har gemensamt utvecklat följande text och förslag med utgångspunkt i Produktionsstyrelsens uppdrag (d. nr ) och det kraftigt ökade behovet av utredning och insatser för personer med neuropsykiska funktionshinder. Förslaget innebär ett skifte mot primär- och närvård och ett förtydligande av specialistnivåns insatser för personer med neuropsykiatriska funktionshinder, inklusive förbättrad samverkan kring de svårast sjuka personerna. Bakgrund och uppdrag Produktionsstyrelsen har uppdragit åt Psykiatridivisionen, Hälsa och habilitering och primärvården att utveckla förslag på länsövergripande arbetssätt inklusive gränsdragningar och samverkan kring personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Bakgrunden är utmaningar från ökande patientvolymer och att en tydlig ansvarsfördelning och att formella uppdrag för dessa patientgrupper idag saknas. Utifrån Produktionsstyrelsens uppdrag har Hälsa och habilitering och Verksamhetsområde Psykiatri gemensamt utvecklat ett förslag. Viss dialog har även förts med primärvården, som har en mycket viktig roll i omhändertagandet av personer med neuropsykiatriska funktionshinder. I arbetet har konsult kontrakterats och utifrån ekonomiska oklarheter valde Hälsa och habilitering och Psykiatri att starta arbetet på specialistnivå. Båda specialistaktörerna kommer att med utgångspunkt i detta förslag fortsätta dialogen med både primärvården och kommunerna. Aktuella utmaningar till följd av att antalet patienter tiodubblats Det kraftigt ökade behovet av neuropsykiatrisk utredning, behandling och habilitering gör nya grepp nödvändiga. Antalet patienter med diagnosticerade neuropsykiatriska funktionshinder har tiodubblats från ett fåtal patienter 2002 till att idag utgöra en betydande andel av båda specialistaktörernas verksamhet, exempelvis uppskattar Hälsa och habilitering att personer med neuropsykiatriska funktionshinder stod för närmare 50 procent av verksamheten under Trenden ser likadan ut i resten av landet och än så länge finns inga tecken på att ökningen av patientantalet skulle avta. Eftersom dessa personer ofta är i behov av ett mycket långvarigt funktionshöjande stöd innebär det i praktiken en ännu större ökning. Även om dessa patientgrupper till viss del funnits även tidigare, ibland inom Verksamhetsområde Psykiatri med samtida annan psykiatrisk problematik, har både en ökad förekomst och ökade möjligheter att hjälpa dessa personer skapat en kraftigt ökad belastning på specialistvården. Denna är i dagsläget inte dimensionerad så att utredning och funktionshöjande insatser kan ges i den utsträckning som är nödvändig för det stora, växande antalet personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Den ökade förekomsten av diagnosticerade neuropsykiatriska funktionshinder beror troligtvis till stor del på ett ökat fokus samt kunskap om diagnos och effektiva insatser, men också sannolikt på förändringar i samhället. Faktorer som minskning av tydliga rutiner och struktur i skolan, färre möjligheter till rutinartade okvalificerade arbetstillfällen och ökade möjligheter att fly in i en datorvärld tros bidra till att öka denna typ av problematik. Tillsammans har Verksamhetsområde Psykiatri och Hälsa och habilitering hanterat situationen för dessa patienter utan att i alla delar ha formella uppdrag, och har gemensamt allokerat resurser till patientgruppen efterhand som Sida 1 av 4

137 volymerna har ökat. Praxis idag är att i stort sett samtliga patienter med misstänkt neuropsykiatriska funktionshinder remitteras från primärvård till endera specialistaktören för utredning av diagnos och habiliteringsbehov. Behovet av specialistvård varierar inom patientgruppen, det är särskilt angeläget att patienter med mycket låg funktionsnivå och samtida annan problematik till exempel psykiatrisk sjuklighet och/eller utvecklingsstörning kan få insatser på specialistnivå. Dagens stora patientvolymer har både lett till utmaningar i vården av dessa patienter och nedprioritering av andra grupper. Exempel på detta är den långa väntetiden på utredning, även för personer med stora behov; i genomsnitt väntar patienter med misstanke om neuropsykiatriska funktionshinder på utredning inom specialistpsykiatrin 2-3 år, innan insatser kan ges. En annan utmaning är den utspädning av insatser till andra patientgrupper med stora behov, t.ex. utvecklingsstörning och rörelsehinder. Det finns också en risk att specialistvård befäster och förstorar sjukrollen för personer med neuropsykiatriska funktionshinder, något som i större utsträckning kan undvikas i primär-/närvård. Ett skifte mot primär- och närvård är nödvändigt och önskvärt De senaste årens ökade kunskap kring neuropsykiatriska funktionshinder och olika insatsers effekt har ökat möjligheterna att ge insatser i första linjen. Primärvård och kommuner har byggt upp kompetens kring personer med neuropsykiatriska funktionshinder, och om rätt förutsättningar skapas kan de ta ett större ansvar som den bästa lägsta effektiva vårdnivån för många personer med neuropsykiatriska funktionshinder. För att de svårast sjuka patienterna ska få insatser på specialistnivå finns ett behov av en tydligare prioritering av vilka patienter som är i störst behov av specialist. Detta kräver att en strukturerad bedömning av patientens behov kan göras tidigt i vårdkedjan för att sedan ligga till grund för prioritering och remittering så att de patienter som har störst behov kan tas emot av specialist och övriga patienter istället snabbare kan få funktionshöjande insatser från första linjen. En utökad närvård i linje med BEON-principen ger sammanfattningsvis en möjlighet att erbjuda ett gott omhändertagande för den stora och växande gruppen av personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Förslag för att underlätta ett skifte mot primär- och närvård: 1. Tydligare prioritering så att de patienter som har störst behov erbjuds specialistinsatser Tydligare kriterier för vilka patienter som ska prioriteras för utredning och insatser på specialistnivå. Huvuddragen i kriterierna är att till Psykiatridivisionen prioritera de patienter där det antingen finns en samtida annan somatisk eller psykiatrisk problematik vilken kräver utredning och eventuell behandling av det neuropsykiatriska funktionshindret för fortsatt omhändertagande, alternativt de patienter där det finns en familjesituation som gör att barn riskerar att fara illa och/eller en socialproblematik kring beroende eller kriminalitet som kan få stora följder för individ och samhälle. Till Hälsa och habilitering prioriteras patienter som har en samtida utvecklingsstörning och där funktionshindret är varaktigt och ger betydande svårigheter i livsföring på flera livsområden (vardag, sysselsättning, boende etc.) i behov av tvärprofessionell kompetens. Förtydligande av existerande uppdrag till primärvården att göra basbedömning innan vidareremittering till specialist (remissmall kommer att uppdateras, och kommunikationsplan för utökad information är under utveckling). Förtydligande av existerande uppdrag till primärvården att vara första linjens psykiatri även för personer med neuropsykiatriska funktionshinder, vilket innebär att till exempel behandla lättare depression hos personer med ADHD. Sida 2 av 4

138 2. Ökade möjligheter att ge funktionshöjande insatser på lägsta effektiva nivå Närvårdsteam npf, bör utökas till att omfatta samarbete med alla kommuner i länet så att invånare i hela länet kan erbjudas funktionshöjande stöd i första linjen. Samtidigt föreslås ett förtydligande av uppdraget till Närvårdsteam npf att erbjuda basala psykoedukativa insatser för patienter som inte bedöms vara i behov av specialistnivå. För detta behövs ett resurstillskott till Närvårdsteam npf. För att stötta primärvården i bedömningar och insatser planerar både Verksamhetsområde Psykiatri och Hälsa och habilitering att inrätta konsultteam med specialister som kan erbjuda konsultation och kompetensstöd i svåra fall, samt att utveckla strukturerade mallar för basbedömning inför prioritering av behov av specialistinsatser. Preliminära kriterier för remittering bifogas. Konsultstödet erbjuds inom ramen för befintlig resursram. Överenskommelse om ansvarsfördelning och samverkan på specialistnivå För de svårast sjuka patienterna finns ett behov av ökad samverkan och tydligare ansvarsfördelning mellan specialistaktörerna än vad som beskrivs i nuvarande uppdrag. Med utgångspunkt i respektive aktörs specialistkompetens har Hälsa och habilitering och Verksamhetsområde Psykiatri gemensamt utvecklat ett förslag på förtydligad ansvarsfördelning för patientgruppen samt förslag på förbättrad samverkan kring de patienter som är i behov av båda aktörernas kompetens. 3. Förbättringar för bättre samverkan kring de svårast sjuka patienterna En liten grupp patienter har stora behov av insatser från båda specialistaktörerna. I syfte att öka samverkan kring dessa personer och erbjuda insatser av högre kvalitet föreslår Verksamhetsområde Psykiatri: Inrätta en psykiatertjänst och sjuksköterska (fysiskt placerad hos Hälsa och habilitering men med anställning hos Verksamhetsområde psykiatri) som ansvarar för CS-behandling samt allvarlig psykiatrisk samsjuklighet hos Hälsa och habiliterings patienter. Resursbehovet uppskattas till 50 procent av en heltid för psykiater och 75 procent av en heltid för sjuksköterska, eller totalt ca 0,9 miljoner kronor Gemensamt avser specialistaktörerna att genomföra följande: Skapa ett gemensamt team med personal från både Verksamhetsområde Psykiatri och Hälsa och habilitering som ansvarar för att tillsammans hantera och samordna insatser för de svåraste patienterna Förbättra struktur för samverkan i enskilda fall genom att öka användandet av SIP-möten (arbete pågår med att förenkla mallar för SIP) För att kunna diskutera och lösa framtida frågor om ansvarsfördelning och samarbete föreslås en gemensam detaljerad skriftlig överenskommelse kring ansvarsfördelning tas fram (som också inkluderar primärvården) och ett ledningsforum med regelbundna avstämningar bildas för frågor kring samverkan och gränsdragningar. Sammanfattningsvis förväntas ett skifte mot primär- och närvård enligt Verksamhetsområde Psykiatri och Hälsa och habiliterings gemensamma förslag möjliggöra ett bättre omhändertagande för den stora och växande gruppen personer med neuropsykiatriska funktionshinder, med ett mer effektivt nyttjande av sjukvårdens samlade kompetens och resurser. Sida 3 av 4

139 Uppsala juni 2015 Åsa Hagberg Verksamhetschef psykiatri Verksamhetsområde psykiatri, Akademiska sjukhuset Lena Dahlman Förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering Sida 4 av 4

140 Uppsala Uppsala Till landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsstyrelsen, produktionsstyrelsen, landstingsdirektören, sjukhusdirektören, verksamhetsområdeschef Åsa Hagberg, förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering Lena Dahlman, ansvarig chef beroende- och neuropsykiatri Gunilla Svedström Rapporten ang. köer för utredning och behandling av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Föreningen Attention Uppsala har tagit del av en rapport som psykiatrin tagit fram. Rapporten visar hur man ska organisera vården för att minska köer för neuropsykiatrisk utredning och behandling. Vi har redan före den skriftliga rapporten haft regelbundna möten med psykiatrin. Vissa av våra synpunkter kan inte härledas direkt till rapporten utan kommer från en muntlig kommunikaton. Sammanfattningsvis har vi följande synpunkter: * I prioriteringsförslaget ska en grupp, ca procent av de köande, från och med nu inte erbjudas utredning. Vi vet att några av dem som utreds inte uppfyller kriterierna för en neuropsykiatrisk diagnos och att det därmed inte är lämpligt att de utreds. Men fortfarande finns det stor risk att personer som uppfyller kriterier för diagnos inte kommer kunna få behandling för sin funktionsnedsättning. I gruppen som är aktuell för närvårdsteamet för NPF har man en stor grupp studenter från universitetet som inte lyckas slutföra sin examen p.g.a. sin ADHD. Utan behandling kommer de inte att bli klara med sina studier, vilket innebär att de får mindre möjligheter att få arbete och även nya studiemedel för att slutföra studierna. Det är inte rimligt att dessa lämnas utanför samhällets stöd för att psykiatrins resurser inte räcker. * Att ytterligare öka kunskapen hos primärvården är gynnsamt för våra grupper förutom de med lindrig ADHD som inte kan utredas där och få sin behandling. Dessa personer ska i rapporten inte tas emot av specialistpsykiatrin utan finns i första linjens psykiatrin trots att medicinering med centralstimulantiia endast kan ske inom specialistpsykiatrin. * Den neuropsykiatriska enheten ska krympas och bara hantera de som enbart har ADHD, men bistå andra verksamheter inom psykiatrin med sin expertkunskap. Men de övriga mottagningarnas verksamhet kommer inte förstärkas i det nödvändiga förändringsarbetet. Vi befarar att köerna bara flyttas över till nya verksamheter, och kanske tom blir längre, eftersom man även där måste prioritera de svårast sjuka. Personer med förmodad ADHD, lindrigare depressioner och/eller ångest kan hamna mycket långt ner i prioriteringen. Attention Uppsala c/o HSO Kungsgatan Uppsala E-post: info@attention-uppsala.se Hemsida: attention-uppsala.se

141 Uppsala * Enligt rapporten ska Habiliteringen förstärkas med psykiater och sjuksköterska på plats. Det gläder oss då många upplever det svårt och även ångestfyllt att lämna Habiliteringen för att istället få vård från psykiatrin vid till exempel livskriser. Med förstärkningen kan dessa personer stanna kvar hos Habiliteringen. Utifrån ovanstående önskar vi: en tidig uppföljning av förändringsarbetet utifrån ovanstående synpunkter. att man, efter exempelvis ett år kontaktar dem som helt bortprioriterats för att samla in information om huruvida det har försvårat livssituationen för personen att inte få en utredning. få veta om det uppstår nya köer hos mottagningarna efter ett år. få veta om psykiatrin i det nya samarbetet med Habiliteringen kommer att förstärkas. Med vänlig hälsning Föreningen Attention i Uppsala Kontaktperson: Elisabeth Axberg, mobilnr: Attention Uppsala c/o HSO Kungsgatan Uppsala E-post: info@attention-uppsala.se Hemsida: attention-uppsala.se

142 BILAGA PS Dnr PS Produktionsavdelningen Produktionsstyrelsen Återrapportering av utredning kring habiliteringens husläkarmottagning Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att godkänna redovisningen av uppdraget, enligt bilaga - att överlämna redovisningen till hälso- och sjukvårdsstyrelsen för vidare beredning Ärendet Bakgrund Produktionsstyrelsen beslutade vid sammanträdet , 76, att uppdra till förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering att utreda hur habiliteringens husläkarmottagning optimalt bör utformas och dimensioneras för att på bästa sätt utgöra ett stöd för brukare, patienter och landstingets övriga förvaltningar. Hälsa och habilitering har inkommit med en analys hur man bäst kan organisera vården för människor med funktionsnedsättningar som idag är listade på habiliteringsspecialistmottagningen, eller har komplexa vårdbehov på grund av sina funktionshinder och idag tas om hand i ordinarie primärvård. Det är idag ca 425 individer som har sin primära vårdkontakt med habiliteringsspecialistmottagningen, därutöver finns det ca 200 individer som har en sådan problematik att mottagningen bedömer att de skulle få ett bättre omhändertagande om kapacitet fanns att ta emot dem också. Därutöver finns ca individer som har kontakt med habiliteringen men som bedöms inte behöva annan vårdkontakt än ordinarie husläkare. För den sistnämnda gruppen kan det dock föreligga ett behov av kunskapsstöd till ordinarie primärvård. Sammanfattning av förslaget Hälsa och habilitering föreslår en förstärkning av primärvården för patienter med funktionshinder då dessa personer ofta har ett komplext sjukvårdsbehov. Detta med utgångspunkt från att så långt som möjligt normalisera personer med funktionshinder och samtidigt säkerställa en god och jämlik vård. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

143 2 (2) Hälsa- och habilitering föreslår en framtida lösning som bygger på nuvarande verksamhet vid habiliteringsspecialistmottagningen men där ett antal tilläggsuppdrag finansieras inom ordinarie primärvård. Centralt i förslaget är en sammanhållande verksamhet för dem med mest komplex problematik som liksom idag kommer till habiliteringsspecialistmottagningen. Denna centrala enhet fungerar sedan som ett kunskapsstöd och kompetenscentra för hela primärvårdsnivån. För att säkerställa en jämlik vård för den relativt stora grupp som idag inte får plats på habiliteringsspecialistmottagningen, och inte heller får den vård de skulle behöva inom den ordinarie primärvården, föreslår Hälsa- och habilitering inrättandet av fem satelliter i form av tilläggsuppdrag på ca 20 % per uppdrag. Dessa kan placeras ut geografiskt för att säkerställa största möjliga tillgänglighet, baserad på behov hos befolkningen. Mottagningen för dessa tilläggsuppdrag kan antingen ske på hemma vårdcentralen, alternativt kan man använda sig av habiliteringsspecialistmottagningen resurser och ha mottagningen på plats, en modell som Hälsa- och habilitering använder med flera andra vårdgivare. Enligt Hälsa- och habilitering minskar modellen minskar sårbarheten för läkarförsörjning för hela patientgruppen, då den bygger kunskap och engagemang hos flera inom alla yrkeskategorier. Modellen säkerställer enligt Hälsa- och habilitering möjligheten att sprida kunskap mer effektivt i hela primärvårdsnivån. Produktionsstyrelsen föreslås godkänna redovisningen och överlämna underlaget från hälso- och sjukvårdsstyrelsen för vidare beredning. I detta sammanhang bör noteras att förslaget till habiliteringsspecialistmottagningens framtida uppdrag, som till viss del bygger på ett utökat åtagande för primärvården, i detta skede inte förankrats med företrädare för Primärvården. I den vidare beredningen av ärendet bör därför även primärvården inkluderas som en viktig aktör. Bilagor Utredning kring habiliteringens husläkarmottagning Kopia till: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Lena Dahlman Primärvårdsdirektören

144 Dnr PS Förvaltningsdirektör Lena Dahlman Produktionsstyrelsen Utredning kring habiliteringens husläkarmottagning Bakgrund Produktionsstyrelsen beslutade vid sammanträdet , 76, att uppdra till förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering att utreda hur habiliteringens husläkarmottagning optimalt bör utformas och dimensioneras för att på bästa sätt utgöra ett stöd för brukare, patienter och landstingets övriga förvaltningar. Hälsa och habilitering har inkommit med en analys hur man bäst kan organisera vården för människor med funktionsnedsättningar som idag är listade på habiliteringsspecialistmottagningen, eller har komplexa vårdbehov på grund av sina funktionshinder och idag tas om hand i ordinarie primärvård. Det är idag ca 425 individer som har sin primära vårdkontakt med habiliteringsspecialistmottagningen, därutöver finns det ca 200 individer som har en sådan problematik att mottagningen bedömer att de skulle få ett bättre omhändertagande om kapacitet fanns att ta emot dem på samma sätt. Därutöver finns ca individer som har kontakt med habiliteringen men som bedöms inte behöva annan vårdkontakt än ordinarie husläkare, men där det kan föreligga ett behov av kunskapsstöd till ordinarie primärvård. Sammanfattning Hur vi ska lösa frågan om en jämlik hälso- och sjukvård för personer med omfattande och livslånga funktionshinder är en fråga som Landstinget i Uppsala län tampats med under många år. När den nya handikapplagstiftningen kom 1994 slogs fast att alla människor ska ha tillgång till hälso- och sjukvården. Vi pratade om en "normalisering". Det betyder att vi ska konstruera så få "särlösningar" som det bara är möjligt. Samtidigt kan speciallösningar behövas för att vissa personer ska få tillgång till en jämlik vård. För att normalisera så behöver ansvaret fortfarande tydligt ligga på den ordinarie hälsooch sjukvården. Hälsa och habilitering (HoH) föreslår en förstärkning av primärvården för patienter med funktionshinder då dessa personer ofta har ett komplext sjukvårdsbehov. Vi tar avstamp i att så långt som möjligt normalisera personer med funktionshinder och samtidigt säkerställa en god och jämlik vård. Hälsa och habiliterings ledningskontor Kungsgärdets center S:t Johannesgatan 28 A Box Uppsala tel Fax hoh@lul.se

145 2 (5) Den idag centralt lokaliserade mottagningen för människor med komplexa funktionshinder, habiliteringsspecialistmottagningen, kvarstår med sina resurser för att dels ta hand om de ca personer med allra mest komplex problematik samtidigt som en resursförstärkning med ca 1 läkartjänst totalt sett sker genom att fem tilläggsuppdrag på 20 % tillskapas. Det skapar förutsättningar för att säkerställa att de övriga ca patienterna, som mottagningen idag inte har utrymme för, med komplex problematik kan få en adekvat vård men även att alla de som på en glidande skala behöver mer vård än vad ordinarie primärvård normalt sett kan erbjuda utan förstärkning får sina behov tillgodosedda. Modellen skapar även förutsättningar för ett utökat kunskapsstöd till hela primärvården och slutenvården, samt säkerställer en hög och jämn vårdnivå för alla med funktionshinder utifrån deras behov. Det ger förutsättningar för en jämlik vård! Utmaningar Individer med funktionsnedsättning t.ex. utvecklingsstörning eller autism har ofta - förbisedda vårdbehov - nedsatt autonomi - svårigheter att själva avgöra när de har behov av sjukvård - ofta beroende av omgivningens hjälp och stöd för att komma i kontakt med sjukvård och förmedla sina behov När dessa patienter väl kommer till sjukvård är ofta förståelsen för vilka konsekvenser utvecklingsstörning eller autism får små, detta fr.a. i relation till de uppkomna hälsoproblemen. Flera mottagningar vittnar om att kunskapsnivån generellt är låg bland icke specialiserade mottagningar eftersom volymerna för varje enskild mottagning är liten. Detta kan exemplifieras av att en genomsnittlig husläkare har 1-2 personer med FFH, CP, MMC, syndrom utvecklingsstörning eller autism listade hos sig. Primärvården består inte enkom av läkarens insats. På en ordinarie husläkarmottagning finns naturligt inte det nära samarbetet med specialkompetenta kringresurser i form av sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister, logopeder, psykologer, kuratorer som har kunskap om patientgruppens komplexitet Gruppens behov Många patienter, ex. de som idag är listade på habiliteringsspecialistmottagningen har gemensamt att de behöver ett anpassat bemötande och förmåga att anpassa kommunikation och informationsöverföring. En del av patienterna har behov av enkla sjukvårdsinsatser och flera andra behov av omfattande komplexa samordnade insatser. Genomgående för de flesta i dagens grupp på habiliteringsspecialistmottagningen är de inte kan få snabb och enkel hjälp vid enklare akuta sjukdomstillstånd, exempelvis infektioner och mindre skador inom ordinarie primärvård eller sjukhusbunden specialistvård. På grund av deras komplexa problematik kan den allra enklaste insats bli komplicerad om inte de kan få komma till en mottagning med personal som är vana och kompetenta att bemöta dessa individer.

146 3 (5) För att denna utsatta grupp individer skall få basal primärvård tillgängliggjord för sig är det då absolut nödvändigt att vården organiserar sig efter deras behov. Utan anpassad organisering, ex där man tänker att ordinarie primärvård skall ta hand om patienterna utan extra resurser, står gruppen ofta helt utan primärvård. Det har då en tendens att bli ett flöde till sjukhusens specialistmottagningar där man naturligt har ett mer organspecifikt fokus och många vittnar om en stor utmaning i att hjälpa gruppen patienter på ett bra sätt. Dagens organisation med habiliteringsspecialistmottagningen Målet med habiliteringsspecialistmottagningen är att individer med funktionshinder som påverkar deras förmåga att uppsöka och ta emot vård skall kunna få basal primärvård. För att uppnå detta har vi gjort flera anpassningar jämfört med ordinarie primärvård. Förutom att ta emot patienterna i en för dem känd miljö på Habiliteringen i Uppsala så förläggs flera mottagningar till länet i form av mottagning i Tierp, Östhammar med fler lokalisationer. Det är ett exempel på en patientcentrerad vård som flyttar dit patienterna har behov och inte tvärtom, att patienten måste resa för basal hälso- och sjukvård. Mottagningen har aktivt arbetat för att så många som möjligt med vissa funktionshinder skall listas på mottagningen. Detta för att få volym i arbetet, utöka erfarenhet och kompetens och på det viset öka kvalitén i arbetet. Arbetet sker i nära samarbete med habiliteringen och i team med flera professioner. Det finns en mycket stor, såväl bredd- som spetsmässig, kompetens att tillgå på ett lättillgängligt och naturligt sätt vilket som inte kan upprätthållas inom en ordinarie primärvårdsorganisation. Mottagningen arbetar även med uppsökande vård. Detta för att förebygga välkända hälsoproblem i målgruppen. För den här patientkategorin visar exempelvis Glasgowstudien att detta är samhällsekonomiskt försvarbart för dessa patientgrupper. På så sätt tar dagens organisation på sig ett helhetsansvar för dessa individers ofta komplexa vårdbehov Framtida utmaningar Vårdbehoven ökar eftersom befolkningen växer och flera barn med svåra funktionsnedsättningar överlever och blir vuxna och behöver ett fortsatt gott omhändertagande på primärvårdsnivå. Patienterna blir också äldre än vad de blev för bara några decennier sedan. Behoven av vård ökar då många drabbas av åldersrelaterade förändringar och detta tillsammans med funktionsnedsättningar kan skapa stora utmaningar för sjukvården. Möjliga organisationsmodeller Idag består gruppen patienter med komplexa vårdbehov av ca personer. Habiliteringsspecialistmottagningen har idag ca 425 personer listade och oavsett

147 4 (5) framtida modell så finns således en viss diskrepans mellan behov och erbjudande. Fyra modeller presenteras nedan: 1. Patientgruppen tas om hand i ordinarie primärvård 2. Exempelvis fem enheter (vårdcentraler) får finansiering och uppdrag att ta hand om hela patientgruppen 3. Habiliteringsspecialistmottagningens uppdrag utökas 4. En kombination av 2 och 3 ovan. Patientgruppen tas om hand i ordinarie primärvård För att personerna som ingår i denna grupp skall få en adekvat jämlik vård på lika villkor krävs en betydande kunskapshöjning hos nära nog samtliga husläkare. I en primärvård som idag har ett betydande underskott på läkarresurser så är det en betydande belastning i tillägg till dagens uppdrag. Det betyder att det måste byggs ett kunskapsstöd samt finnas konsulthjälp för att ta hand om personerna på ett bra sätt. Utmaningen här är att skapa dels strukturer för kontinuerlig kunskapsöverföring inom relativt kort tid, dels att följa kvaliteten för gruppen vilket är tids- och resurskrävande. Risken är att personerna kan komma att skickas till andra vårdnivåer då ett av deras multipla problem kan uppfattas som specialistnivå. Fem enheter får finansiering och uppdrag att ta hand om personerna En modell med cirka fem ordinarie vårdcentraler som får tilläggsuppdrag, företrädesvis på frivilligbasis, skulle innebära att gruppen på ca personer delas men att varje enhet kan komma att ha ett tillräckligt antal personer på sin lista för att få och behålla den kompetens som krävs för ett adekvat omhändertagande. De läkare och andra yrkesprofessioner som har ett specialintresse och ett lokalt uppdrag på sin vårdcentral kan bilda ett kunskapsnätverk för att ta in nya kunskaper och diskutera svåra fall. En kontakt med habiliteringen kan systematiseras och ett stödjande nätverk kan skapas. Fördelarna är att det finns fler enheter att tillgå för patientgruppen och att sårbarheten ur ett kapacitets- och driftsperspektiv minskar. Nackdelen är att det kan vara svårigheter att säkerställa kunskapsnivåer och adekvata omhändertaganden i nätverksstrukturer. Man får också en påtagligt ökad risk för oönskad variation i vården vilket inte styr mot en jämlik vård. Habiliteringsspecialistmottagningen uppdrag utökas Habiliteringsspecialistmottagningen har idag byggt upp en verksamhet med ett samlat omhändertagande för 425 personer. Ett utökat uppdrag skulle innebära ett fortsatt nära samarbete med verksamheter inom Habiliteringen samt vidare kunskapsbyggande för ett samlat omhändertagande av gruppen. Nackdelen med organisationsformen är dess utsatthet framförallt avseende läkarförsörjning då det är en dryg heltidstjänst i dagsläget. Det är även svårare att föra ut faktisk kunskap i primärvården. Ett något utökat uppdrag skulle dock innebära en större stabilitet. En kombination av 2 och 3

148 5 (5) En modell med ett bibehållet centralt kunskapscentra med mottagningskapacitet så som habiliteringsspecialistmottagningen och fem mindre tilläggsuppdrag på väl valda lokalisationer. Det förslag som Hälsa och habiliteringen förordar är kombinationen av 2 och 3 HoH föreslår en framtida lösning som bygger på nuvarande verksamhet men där ett antal tilläggsuppdrag på 5x20% finansieras inom ordinarie primärvård. Centralt i förslaget är en sammanhållande verksamhet för dem med mest komplex problematik som liksom idag kommer till habiliteringsspecialistmottagningen. Denna centrala enhet fungerar sedan som ett kunskapsstöd och kompetenscentra för hela primärvårdsnivån. För att säkerställa en jämlik vård för den relativt stora grupp som idag inte får plats på habiliteringsspecialistmottagningen, och inte heller får den vård de skulle behöva inom den ordinarie primärvården föreslås inrättandet av 5 satelliter i form av tilläggsuppdrag på ca 20 % per uppdrag. Dessa kan placeras geografiskt för att säkerställa största möjliga tillgänglighet, baserad på behov hos befolkningen. Mottagningen för dessa tilläggsuppdrag kan antingen ske på hemma vårdcentralen, alternativt kan man använda sig av habiliteringsspecialistmottagningen resurser och ha mottagningen på plats, en modell som HoH använder med flera andra vårdgivare. Modellen minskar sårbarheten för läkarförsörjning för hela patientgruppen då den bygger kunskap och engagemang hos flera inom alla yrkeskategorier. Den säkerställer möjligheterna att sprida kunskap än mer effektivt i hela primärvårdsnivån. Resultatet blir förutom en högkvalitativ vård för gruppen ett kunskapscentrum som på ett systematiskt sätt kan sprida kunskap och utöva kunskapsstöd, och därmed vara en resurs, för hela länets primärvård! - Ett kunskapscentra för LSS boende kan utvecklas - De stora volymen patienter, de med mindre komplexa funktionsnedsättningar, sköts i ordinarie primärvård med möjlighet till kunskapsstöd. En utvärdering bör ske i slutet av avtalsperioden exempelvis i maj Möjliga framtida vägar är en utökning av tilläggsuppdragen med en central neddragning om ett gott kunskapsstöd har kunnat inrättas.

149 BILAGA PS Dnr PS Dnr HSS Produktionsavdelningen Produktionsstyrelsen Remissyttrande avseende revidering av Regler för sjukresor Förslag till beslut Produktionsstyrelsen avger yttrande avseende revidering av Regler för sjukresor enligt bilaga. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har initierat en översyn av landstingets Regler för sjukresor. Bifogat återfinns dels de nuvarande reglerna, dels förslag till nya Regler för patientresor, som sjukresor föreslås kallas framöver. Produktionsstyrelsen har inbjudits att lämna synpunkter på förslaget till reviderat regelverk, senast den 24 juni. Utöver förändring av nuvarande sjukreseregler framförs ytterligare ett antal förslag som hälso- och sjukvårdsstyrelsen önskar produktionsstyrelsen syn på: - att sjukreseadministrationen och medel för sjukresorna flyttas från Landstingets resurscentrum till Kollektivtrafikförvaltningen UL, - att ansvaret för sjukresereglerna ska kvarstå under hälso- och sjukvårdsstyrelsen, - att färdbevis för resa med den allmänna kollektivtrafiken till och från vården ska utfärdas i samband med kallelse till sjukreseberättigat besök i vården. Produktionsstyrelsens yttrande återfinns i sin helhet i bilaga till ärendet. Bilagor 1. Produktionsstyrelsens yttrande över revidering av Regler för sjukresor 2. Remiss inför revidering av Regler för sjukresor 3. Nuvarande regler för sjukresor 4. Förslag till reviderade regler för patientresor 5. Barnrättsligt beslutsunderlag 6. Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård (NOBAB) Kopia till: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

150 Lars-Olof Fagerström, Administrativ direktör 2 (2)

151 Dnr PS Dnr HSS Produktionsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Remissyttrande avseende revidering av Regler för sjukresor Bakgrund Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har initierat en översyn av landstingets Regler för sjukresor. Bifogat återfinns dels de nuvarande reglerna, dels förslag till nya Regler för patientresor, som sjukresor föreslås kallas framöver. Produktionsstyrelsen har inbjudits att lämna synpunkter på förslaget till reviderat regelverk, senast den 24 juni. Utöver förslag till ändring i nuvarande sjukreseregler framförs ytterligare ett antal förslag som hälso- och sjukvårdsstyrelsen önskar produktionsstyrelsen syn på: - att sjukreseadministrationen och medel för sjukresorna flyttas från Landstingets resurscentrum till Kollektivtrafikförvaltningen UL, - att ansvaret för sjukresereglerna ska kvarstå under hälso- och sjukvårdsstyrelsen, - att färdbevis för resa med den allmänna kollektivtrafiken till och från vården ska utfärdas i samband med kallelse till sjukreseberättigat besök i vården. Produktionsstyrelsens kommentarer och synpunkter När det gäller de förändringar som föreslås av nuvarande sjukreseregler lämnar produktionsstyrelsen följande kommentarer/synpunkter: Produktionsstyrelsen skulle gärna se att det gjordes en volym- och kostnadsberäkning inför genomförandet av förslaget som innebär att även resor till förebyggande hälsoundersökningar och röntgenundersökningar kan genomföras som sjukresor, dvs. inte enbart med sjukresebuss utan även med annan kollektivtrafik, så som egen bil, taxi etc. Ovanstående synpunkt framförs mot bakgrund av antalet sjukresor med taxi ökar, enligt uppgift från Landstingets resurscentrum. Ökningen med sjukresebussen är också stigande, men inte lika stor som sjukresor med taxi. Det är behandlande läkare inom sjukvården som utfärdar intyg för sjukresor vilket gör det svårt för Landstingets resurscentrum, som idag har budgetansvaret, att påverka kostnaderna för denna post. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

152 2 (2) För att uppnå kostnadskontroll framöver med det nya regelverket är det viktigt att förskrivare har kunskap om sjukresereglerna och att följsamheten till reglerna är god. När det gäller de övriga förslag som Hälso- och sjukvårdsstyrelsen önskar synpunkter på lämnar produktionsstyrelsen följande kommentarer/synpunkter. Produktionsstyrelsen har inget att invända emot förslaget att sjukreseadministrationen och medel för sjukresorna flyttas från Landstingets resurscentrum till Kollektivtrafik förvaltningen UL. Styrelsen instämmer i bedömningen att Kollektivtrafikförvaltningen UL borde ha bättre möjligheter att bedöma helheten sjukresor-allmän kollektivtrafik. Däremot kvarstår samma problematik som beskrivs ovan även efter organisationsförändringen, dvs. att budgetansvar- och förskrivningsansvar inte åtföljs. Produktionsstyrelsen har heller inget att erinra emot att färdbevis för resa med den allmänna kollektivtrafiken till och från vården ska utfärdas i samband med kallelse till sjukreseberättigat besök i vården. Dock bör säkerställas att förfarandet inte exkluderar patienter som inte har tillgång till eller inte kan använda de digitala hjälpmedel som kan komma att användas framöver, t.ex. smarta telefoner, för att ta emot kallelse samt färdbevis. Produktionsstyrelsen föreslår att ansvaret för sjukresereglerna läggs under landstingsstyrelsen, istället för att kvarstå under hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Detta mot bakgrund av att landstingsstyrelsen är det politiska organ som vanligtvis fattar beslut om landstingsövergripande regelverk/riktlinjer och mot bakgrund den förestående förändringen av förtroendemannaorganisationen.

153 Dnr HSS Landstingsdirektörens stab Lars Olof Fagerström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Remiss inför revidering av Regler för sjukresor Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har initierat en översyn av landstingets Regler för sjukresor. Bifogat återfinns dels de nuvarande reglerna, dels förslag till nya Regler för patientresor, som sjukresor föreslås kallas framöver. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen erbjuder produktionsstyrelsen och kollektivtrafiknämnden att lämna synpunkter på förslaget. Synpunkter önskas senast 24 juni. Förutom förändringar i sjukresereglerna föreslår utredningen att att att sjukreseadministrationen och medel för sjukresorna flyttas från Landstingets resurscentrum till Kollektivtrafikförvaltningen UL, ansvaret för sjukresereglerna ska kvarstå under hälso- och sjukvårdsstyrelsen, färdbevis för resa med den allmänna kollektivtrafiken till och från vården ska utfärdas i samband med kallelse till sjukreseberättigat besök i vården. Även dessa förslag önskar hälso- och sjukvårdsstyrelsen synpunkter på. Bakgrund Landstingets nuvarande sjukreseregler reviderades av landstingsfullmäktige senast , 64. Sedan 1 oktober 2013 gäller en ny lag om vård i andra EU-länder, Lag (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, baserad på EU:s patientrörlighetsdirektiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård). Vidare har vårdvalet utvecklats i länet och frågan om samordning av sjukresor och kommunal färdtjänst har aktualiserats. Dessutom pågår ett pilotprojekt för att underlätta för patienter att resa till vården, genom att patienter i dagsläget patienterna vid Lasarettet i Enköping får färdbevis för resa till och från vården tillsammans med kallelsen. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

154 2 (3) Det har under åren även inkommit synpunkter från både resenärer och anställda verksamma inom landstinget, där det ibland handlat om otydliga regler och ibland om effekter av reglerna, som kan diskuteras. Vissa synpunkter har bedömts vara motiverade att hantera i förslaget till regler. I ljuset av ovan nämnda faktorer föreslås en revidering av sjukresereglerna enligt bilaga 2 och 3 (gulmarkerade avsnitt i bilaga 3 är förändrade/nya i förhållande till nuvarande regler). Förändringsförslag Nedanstående mer betydande förändringar föreslås: Vid landstingsfullmäktige , 12, Förändringar i frikortsreglementet och samordnat högkostnadskort togs bl.a. följande beslut, relevanta för detta ärende: o o o kronor (för öppen hälso- och sjukvård, egen anm.) är ett faktiskt tak, vilket innebär att patienten endast behöver betala den resterande avgiften upp till takbeloppet. Det samordnade högkostnadsskyddet berättigas patienter som uppnått följande kriterium; sammanlagda avgifter inom öppen hälso- och sjukvård, hjälpmedel och sjukresor på minst kronor. När patienten uppnått kriteriet för det samordnade högkostnadsskyddet utfärdas ett frikort, vilket gäller 12 månader framåt från det första frikortsgrundande besöket inom något av högkostnadskorten inom öppen hälso- och sjukvård, sjukresor och hjälpmedel. För att harmonisera högkostnadsskyddet för sjukresor med ovan nämnda högkostnadsskydd föreslås taket för egenavgifter i högkostnadsskyddet för sjukresor också bli ett faktiskt tak. Parkeringsavgifter föreslås nu ersättas när intyg om medicinska skäl för resa med egen bil finns. Tidigare ersattes inte parkeringsavgifter. Nya regler föreslås ang. nyförlösta med barn och partner, på förslag från Kvinna/Barn-divisionen. Ändring av reglerna föreslås: För nyförlösta kvinnor med barn medges taxiresa. Detta gäller även om en partner/annan följeslagare medföljer på resan från vårdinrättningen. Det har förekommit att barn, som alltid har rätt till följeslagare, inte haft medicinska skäl att åka taxi, medan följeslagare enbart kunnat resa med taxi eller specialfordon och då tvingats betala taxiresa själv. För att undvika detta föreslås denna text i regelverket: Resa med taxi eller specialfordon medges endast om patientens medicinska tillstånd kräver detta färdsätt. Undantag från detta beviljas om patienten är barn och följeslagare inte kan medfölja barnet i annat fordon än taxi eller specialfordon. I detta fall medges resa med taxi eller specialfordon.

155 3 (3) Resor till förebyggande hälsoundersökningar och röntgenundersökningar föreslås kunna genomföras som sjukresor, d.v.s. inte enbart med linjelagd sjukresebuss utan även med annan kollektivtrafik, egen bil, taxi etc, utifrån de vanliga sjukresereglerna. Idag kan en icke funktionshindrad person, som ska till t.ex. mammografiundersökning, åka sjukresebuss, medan en funktionshindrad person, som behöver åka taxi, måste betala resan själv. Detta är ett avsteg från likabehandlingsprincipen. Vidare kan den som bor nära sjukreselinje idag åka kostnadsfritt, medan den som bor på platser utan sjukreselinje måste bekosta resan själv. Begreppet sjukresor uppfattas i vissa fall kopplat till att vara sjuk, vilket ju oftare är fallet när patienten åker till vården, än från vården. Det har också uppfattats ha en negativ klang. Därför föreslås benämningen av verksamheten ändras till Patientresor. Förslag på omorganisation Sjukreseverksamheten administreras vid Landstingets resurscentrum. I närmare hälften av landstingen/regionerna är denna verksamhet placerad inom den organisation som ansvarar för kollektivtrafiken. Vid Kollektivtrafikförvaltningen UL har man bättre möjligheter att bedöma helheten sjukresor allmän kollektivtrafik än i den uppdelade organisation som nu gäller. Förändringar av tidtabeller för vissa turer i ordinarie kollektivtrafik (till s.k. mjuka turer) och vissa förändringar i sjukresebussturerna i förhållande till den allmänna kollektivtrafiken kan t.ex. ge gynnsamma effekter i förhållande till användningen av egen bil. Som tillägg till förslag om revidering av sjukresereglerna lämnas förslaget att sjukreseadministrationen och medel för sjukresorna flyttas till Kollektivtrafikförvaltningen UL. Ansvaret för sjukresereglerna föreslås kvarstå under hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Bilagor 1. Nuvarande regler för sjukresor 2, 3. Förslag till reviderade regler för patientresor (i två versioner, utan respektive med ändringsmarkeringar) 4. Barnrättsligt beslutsunderlag 5. Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård (NOBAB)

156 Senast reviderat av landstingsfullmäktige REGLER FÖR SJUKRESOR LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Landstinget i Uppsala län lämnar ersättning vid sjukresor enligt nedanstående bestämmelser. 1. Personer som har rätt till reseersättning Personer som är bosatta 1 inom Landstinget i Uppsala län och är försäkrade enligt Lagen om Allmän Försäkring Personer som omfattas av internationell överenskommelse om social trygghet, förordning (EEG) 1408/71. Gäller endast vid medicinskt nödvändig vård, inkl akut vård, om inte tillstånd för planerad vård finns. Personer som omfattas av andra sjukvårdskonventioner endast vid akut vård Svensk medborgare - bosatt utanför EES/EU-området eller i land med vilket Sverige inte har någon konvention vid akut öppen och akut sluten vård. Vårdbehovet skall ha uppkommit under vistelse i landet. Vården skall sökas i det landsting där vårdbehovet uppkom Asylsökande som bor inom Uppsala läns landsting. LMA-kort ska uppvisas 2. Ersättningsbara resor enligt detta reglemente Ersättning för sjukresor lämnas för resekostnader enligt lag (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor, se bilaga 1 Ersättning ges även för sjukresor till andra landsting enligt bilaga 2 Ersättning ges för resor enligt ovannämnda två punkter under förutsättning att vården ges av offentlig vårdgivare eller vårdgivare med vårdavtal eller vårdgivare som är verksamma enligt lagen om läkarvårdsersättning ( SFS 1993:1651) eller lagen om ersättning för sjukgymnastik (SFS 1993:1652) Ersättning ges även för sjukresor som företas inom ramen för individuella habiliteringsplaner för funktionshandikappade 3. Ersättningsregler Reseersättning lämnas för resa mellan den adress där patienten är bosatt och vårdinrättningen eller för annan billigare färdväg, t ex mellan arbetsplats och vårdinrättning. Ersättning lämnas för billigaste färdsätt med hänsyn taget till det medicinska behovet. När det medicinska behovet kräver annat färdsätt avgör Beställningscentralen val av färdmedel vid resa till vården och vårdgivaren avgör val av färdmedel vid resa från vården. Undantag: resa med privat bil enligt nedan. Patient som beviljats färdtjänst får företa sjukresa med taxi/sjukreselinje. 1 Med bosatt avses i detta reglemente var patienten är folkbokförd enligt folkbokföringslagen vid vårdtillfällets början.

157 Senast reviderat av landstingsfullmäktige Resa med allmänna kommunikationsmedel och sjukresebussar En sjukresa ska i första hand göras med kollektivtrafik eller med sjukresebussar. I andra hand får annat färdmedel nyttjas. Personer som från landstinget kallas till förebyggande hälsoundersökning medges rätt att åka med sjukresebuss. Skriftlig kallelse till hälsoundersökning ska vid anfordran uppvisas på bussen. Rätt att anlita sjukresebussarna ger dock inte rätt till ersättning för eventuella anslutningsresor till närmaste hållplats. Plats på sjukresebuss för patient och eventuell följeslagare eller anhörig (se under Följeslagare) skall alltid beställas genom beställningscentralen. Resa med privat bil Sjukresa med privat bil kan ersättas om det medicinska tillståndet inte tillåter annat färdmedel. Sjukresenheten avgör patientens behov av resa med privat bil. Sjukresa med privat bil kan ersättas om kollektivtrafik saknas eller om väntetiden hos vården kommer att överstiga 2 timmar vid nyttjande av kollektivtrafik. Resekostnaden beräknas vid resa med privat bil enligt bilaga 3. Parkeringsavgift ersätts ej. Resa med taxi eller specialfordon Planerade resor med taxi, specialfordon eller andra transportlösningar skall alltid beställas via beställningscentralen. Plats skall beställas för patient och eventuell följeslagare. Ersättning för resa med taxi/specialfordon lämnas endast om patientens medicinska tillstånd kräver detta färdsätt. Ersättning för taxiresa ges endast om resan företagits med kontrakterade entreprenörer. Beställningscentralen avgör patientens behov av taxi vid framresan till vårdinrättningen. Vårdgivaren avgör behovet av taxi vid återresan. Om vårdgivaren bedömer att patienten kommer att vara i behov av taxiresor till och från sjukvården under en tid framåt, ska intyg utfärdas att gälla under denna tidsperiod. Resa med taxi kan ersättas oavsett det medicinska tillståndet om tidsvinsten är 2 timmar enkel resa jämförd med allmänna kommunikationer. Ersättning kan ges för anslutningstaxi till kollektivtrafiken eller sjukresebuss om färdmedel saknas. Vid resa med taxi/specialfordon är den resande skyldig att acceptera samåkning med andra resenärer även om samordningen ökar vänte/restiden. Resande måste godta en omresetid på 100 % (dubblerad restid) med en övre respektive nedre gräns för omresetiden. Den övre gränsen för omresetiden ska vara 60 minuter. Den nedre gränsen för omresetiden ska vara 20 minuter även om den beräknade tiden är kortare än 10 minuter. Ensamåkning av medicinska skäl skall alltid intygas av läkare till sjukreseenheten.

158 Senast reviderat av landstingsfullmäktige Resa med annat färdmedel Resa med annat färdmedel ersätts med belopp som kan anses skäligt. Resa med tåg och flyg skall alltid beställas hos sjukreseenheten. Remiss från vårdgivaren skall finnas vid högspecialiserad vård. Behov av flygresa skall alltid intygas av remitterande läkare. Beräkning av resekostnad och egenavgift Från ersättning som lämnas enligt gällande regler avräknas egenavgift för såväl fram som återresan. Egenavgiften för enkelresa med olika kommunikationsmedel framgår av bilaga 3 Enstaka resor med månadskort ersätts inte. Undantag: Ersättning för månadskort eller annat periodkort kan dock ges om kortet medför lägre ersättningskostnad för landstinget än köp av enskilda biljetter. Högkostnadsskydd Frikort för sjukresor utfärdas när en patient nått taket för egenavgifter, se bilaga 3. Frikortet gäller sedan under den tid som återstår av 12 månader räknat från dagen för första resan. Patienten ansöker om frikort och styrker gjorda resor med kvitton på egenavgifter och vårdkvitton. Egenavgifter räknas samman för samtliga färdsätt som använts för resa till/från vård. Belopp som överstiger egenavgiftstaket återbetalas inte. Barn under 18 år i samma familj har gemensamt högkostnadsskydd. Det åligger förälder att ange vilka barn som ska omfattas av högkostnadsskyddet. Övernattning För utgifter för övernattning lämnas ersättning om det inte varit möjligt att planera vårdbesöket så att övernattning kunde undvikas. Ersättning ges också vid längre behandlingsperioder där vårdgivaren bedömer att behov av flera övernattningar föreligger. Ersättning för övernattning beräknas på det belopp som patienten skulle betalat om övernattningen skett på hotell som anvisats av vårdgivaren. Om patienten ordnar eget boende ges ersättning för faktiska kostnader, dock högst enligt tredje stycket under denna rubrik. Följeslagare Resekostnad ersätts till följeslagare till barn under 18 år. Ersättning lämnas för en följeslagare, om inte annat anges av vårdgivaren. Vårdgivaren bedömer om det är medicinskt motiverat med följeslagare i andra fall. Om patients tillstånd motiverar att någon annan följer med på resan, lämnas ersättning för följeslagares kostnader för resa och övernattning enligt vad som gäller för patienten, dock utan avdrag för egenavgift.

159 Senast reviderat av landstingsfullmäktige När en följeslagare följer med patient som blir inlagd på sjukhus ersätts även följeslagarens återresa utan avdrag för egenavgift. Motsvarande gäller för framresa när patienten skrivs ut från sjukhus. För följeslagare gäller att billigaste färdsätt skall användas vid fram- och återresa. På sjukresebuss får en anhörig, som inte behöver räknas som godkänd följeslagare, medfölja under förutsättning att plats beställts via beställningscentralen. Inneliggande barn Ersättning ges till förälder eller annan anhörig som besökt barnet medan barnet vårdas på vårdinrättning för resa och i förekommande fall övernattning om besöket ingått som en del av behandlingen av barnet. Resa och övernattning ersätts för endast en förälder om inte annat anges av vårdgivare. Om besöket inte har ingått som en del i behandlingen av barnet kan ersättning lämnas för högst en resa per påbörjad sjudagarsperiod. Ersättning lämnas med tillämpning av samma bestämmelser som gäller vid egen sjukresa. Intyg Intyg som medger avsteg från fastställda regler skall utfärdas av ansvarig vårdgivare. Intyg kan avse enstaka resa eller resor under en viss tidsperiod, dock längst 12 månader. Förnyat intyg skall därefter prövas av vårdgivaren efter ansökan från patienten Utbetalning av sjukresa Ersättningsbelopp, efter avdragna egenavgifter, som understiger 100 kr betalas inte ut. Patienten får istället samla fler ersättningsanspråk från olika vårdtillfällen som tillsammans överstiger 100 kr och sänder då in dessa för att få en gemensam utbetalning. Rätt till ersättning enligt detta reglemente förfaller om den inte begärts inom ett år efter den tidpunkt då rätten till ersättning uppstod. När resekostnad faktureras patient som inte betalat egenavgift tillkommer faktureringsavgift. Ersättning som inte uttagits inom rätt tid utbetalas på nytt med avdrag för en administrativ avgift motsvarande gällande faktureringsavgift. 4. Ytterligare föreskrifter Landstingsstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av dessa regler.

160 Senast reviderat av landstingsfullmäktige BILAGA 1 Lag (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor 1 Landsting och kommuner som inte tillhör något landsting (sjukvårdshuvudmän) skall, i fråga om personer som omfattas av sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lämna ersättning för resekostnader 1. i samband med öppen hälso- och sjukvård som anordnas av staten, ett landsting eller en kommun som inte ingår i ett landsting eller i samband med sjukhusvård enligt 2 kap. 4 lagen om allmän försäkring, 2. i samband med rådgivning enligt lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m., 3. vid resor till och från sjukhus eller läkare som föranleds av en undersökning enligt förordningen (1975:1157) om ersättning för vissa läkarutlåtanden m. m., 4. i samband med tillhandahållande av hjälpmedel åt handikappad, 5. i samband med tandvård som avses i 2 kap. 3 lagen om allmän försäkring, 6. vid besök som med anledning av sjukdom görs hos läkare inom studerandeorganisationernas hälsovård, för vilken statsbidrag betalas ut av högskolestyrelse, 7. i samband med konvalescentvård som ges i konvalescenthem som har tagits upp på förteckning som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, 8. vid besök för sjukvårdande behandling som ges i omedelbart samband med insats enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 9. vid besök för sjukvårdande behandling som ges med stöd av bestämmelserna om den kommunala hälso- och sjukvården i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 10. vid besök för läkarvård eller annan sjukvårdande behandling som ges med stöd av lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med kommunal primärvård. I fråga om resekostnader enligt första stycket 2 skall ersättning lämnas även när rådgivningen bedrivs av organisationer med Socialstyrelsens tillstånd. För resekostnader som avses i första stycket 1 behöver ersättning lämnas endast om vården eller behandlingen getts med anledning av sjukdom eller förlossning. Sjukvårdshuvudmännen skall också lämna ersättning för resekostnader vid vård enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning och vid sjukgymnastik enligt lagen (1993:1652) om sjukgymnastikersättning. Lag (1995:1489). 2 Resekostnadsersättning enligt 1 beräknas enligt de grunder som sjukvårdshuvudmannen bestämmer. Lag (1995:1488). 3 Frågor om resekostnadsersättning enligt denna lag prövas, efter ansökan om sådan ersättning, av den sjukvårdshuvudman inom vars område sökanden är bosatt. Ersättningen betalas av sjukvårdshuvudmannen 4 Om en internationell överenskommelse om social trygghet innefattar åtagande för Sverige att svara för resekostnader i samband med sjukresor, skall ersättning för dessa kostnader lämnas av den sjukvårdshuvudman inom vars område vård för sjukdomen har getts

161 Senast reviderat av landstingsfullmäktige BILAGA 2 RESEERSÄTTNING VID VÅRD I ANDRA LANDSTING 1. Reseersättning ges om patienten efter specialistvårdsremiss (ej valfrihetsremiss) kallas till vård i annat landsting. Omfattar även resor i samband med second opinion förnyad medicinsk bedömning - som görs i annat landsting 2. Reseersättning ges till den som vid vistelse i annat landsting är i behov av akut- eller förlossningsvård för resa till närmaste vårdinrättning där vård kan ges. 3. Om patient inte kan erbjudas vård inom tidsgränserna för gällande vårdgaranti ersätts resa till och från den vårdgivare i annat landsting som patienten väljer. RESOR SOM PATIENT SJÄLV FÅR BEKOSTA Du får ingen ersättning när du vid eget val väljer vård utanför Landstinget i Uppsala län eller enligt valfrihetsremiss 1. Permissionsresor 2. Resor till patientutbildningar eller information som ges av vårdgivare 3. Resor till privata vårdgivare utan avtal med sjukvårdshuvudmannen 4. Besöksresor ( ex besök av anhörig på sjukhus) 5. Resor i samband med vaccinationer 6. Resor i samband med läkemedelsprövningar 7. Resor för hämtning, återlämning eller köp av hjälpmedel, tillbehör eller reservdelar

162 Senast reviderat av landstingsfullmäktige BILAGA 3 EGENAVGIFT PER ENKELRESA Färdmedel Egenavgift Taxi och specialfordon 100 kronor Sjukreselinje Ingen avgift Kollektivtrafik Ingen avgift Flyg och tåg utanför länet 100 kronor Egen bil 100 kronor Ersättning för resa med privat bil ersätts med det skattefria belopp per mil som rekommenderas av Skatteverket. Den del av reskostnaden som överstiger egenavgiften ersätts. Egenavgiften är den del som patienten bekostar själv. Egenavgiften beräknas per enkelresa. Om en patient besökt en vårdinrättning och därifrån remitteras till en annan ska resan betraktas som en sammanhängande resa och endast en egenavgift ska erläggas. Om en person åker med mer än en buss eller kombination av buss och tåg till/från vården ska endast en egenavgift erläggas per enkelresa. Taket för egenavgifter i högkostnadsskyddet är kr per 12-månadersperiod. Vid fakturering av egenavgift tillkommer en faktureringsavgift på 60 kr.

163 BILAGA 3 FÖRSLAG Dnr HSS Regler för patientresor Landstinget i Uppsala län lämnar ersättning vid patientresor enligt nedanstående bestämmelser. 1. Personer som har rätt till reseersättning Personer som är bosatta 1 inom Landstinget i Uppsala län och är försäkrade för bosättningsbaserade förmåner enligt 4 och 5 kap. socialförsäkringsbalken. Personer som omfattas av internationell överenskommelse om social trygghet, förordning (EEG) 1408/71. Gäller endast vid medicinskt nödvändig vård, inkl. akut vård, om inte tillstånd för planerad vård finns. Personer som omfattas av andra sjukvårdskonventioner har rätt till ersättning endast vid akut vård. Svensk medborgare bosatt utanför EES/EU-området eller i land med vilket Sverige inte har någon konvention vid akut öppen och akut sluten vård. Vårdbehovet ska ha uppkommit under vistelse i Sverige. Vården ska sökas i det landsting där vårdbehovet uppkom. Asylsökande som bor inom Landstinget i Uppsala län. LMA 2 -kort ska uppvisas. 2. Ersättningsbara resor enligt detta reglemente Ersättning för patientresor lämnas för resekostnader enligt lag (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor, se bilaga 1. Ersättning ges även för patientresor till andra landsting enligt bilaga 2. Ersättning ges för resor enligt ovan nämnda två punkter under förutsättning att vården ges av offentlig vårdgivare eller vårdgivare med vårdavtal eller vårdgivare som är verksamma enligt lagen om läkarvårdsersättning (SFS 1993:1651) eller lagen om ersättning för sjukgymnastik (SFS 1993:1652). Ersättning ges även för patientresor som företas inom ramen för individuella habiliteringsplaner för funktionshindrade. 3. Ersättningsregler 3 a Allmänt Reseersättning lämnas för resa mellan den adress där patienten är bosatt och vårdinrättningen eller för annan billigare färdväg, t ex mellan arbetsplats och vårdinrättning. 1 Med bosatt avses i detta reglemente var patienten är folkbokförd enligt folkbokföringslagen vid vårdtillfällets början. 2 2 b Förordning (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

164 2 (8) Ersättning lämnas för billigaste färdsätt med hänsyn taget till det medicinska behovet. Vid resa med allmänna kommunikationsmedel ska biljett bifogas ansökan om reseersättning. För mer information om biljetter, se När det medicinska behovet kräver annat färdsätt avgör beställningscentralen val av färdmedel vid resa till vården och vårdgivaren avgör val av färdmedel vid resa från vården (se även avsnitt 3 d). Undantag: resa med privat bil enligt avsnitt 3 c. Patient som beviljats färdtjänst får företa patientresa med patientreselinje eller taxi. 3 b Resa med allmänna kommunikationsmedel och patientresebussar En patientresa ska i första hand göras med patientreselinje eller allmänna kommunikationer. I andra hand får annat färdmedel nyttjas. Personer som av landstinget kallas till förebyggande hälsoundersökning och röntgenundersökning medges rätt att åka till undersökning enligt samma regler som gäller för patientresor., med sjukresebuss. Skriftlig kallelse till hälsoundersökning ska vid anfordran uppvisas på bussen. Rätt att anlita sjukresebussarna ger dock inte rätt till ersättning för eventuella anslutningsresor till närmaste hållplats. Plats på patientresebuss för patient och eventuell följeslagare eller anhörig (se under avsnitt 3 i, Följeslagare) ska alltid beställas genom beställningscentralen. 3 c Resa med privat bil Patientresa med privat bil kan i undantagsfall ersättas, om det medicinska tillståndet inte tillåter annat färdmedel. Intyg från vårdgivare krävs. Sjukreseenheten avgör patientens behov av resa med privat bil. Patientresa med privat bil kan ersättas om patientresebuss eller kollektivtrafik saknas eller om väntetiden hos vården kommer att överstiga 2 timmar vid nyttjande av patientresebuss eller kollektivtrafik. Resekostnaden beräknas vid resa med privat bil enligt bilaga 3. Parkeringsavgift ersätts om medicinska skäl för att använda egen bil finns. 3 d Resa med taxi eller specialfordon Planerade Resor med taxi eller specialfordon eller andra transportlösningar ska alltid beställas via beställningscentralen. Plats ska beställas för patient och eventuell följeslagare. Resa med taxi eller specialfordon medges endast om patientens medicinska tillstånd kräver detta färdsätt. Undantag från detta beviljas om patienten är barn och följeslagare inte kan medfölja barnet i annat fordon än taxi eller specialfordon. I detta fall medges resa med taxi eller specialfordon. Ersättning för taxiresa ges endast om resan företagits med kontrakterade entreprenörer. Beställningscentralen avgör patientens behov av taxi vid framresan till vårdinrättningen vid akut vårdbehov. Vårdgivaren styrker i efterhand behovet av

165 3 (8) taxi vid framresan. Detta kan ske med intyg eller genom att vårdgivaren bokar återresan med taxi/specialfordon. För nyförlösta kvinnor med barn medges taxiresa. Detta gäller även om en partner/annan följeslagare medföljer på resan från vårdinrättningen. Om vårdgivaren bedömer att patienten kommer att vara i behov av taxiresor till och från sjukvården under en tid framåt, ska intyg utfärdas att gälla under denna tidsperiod. Resa med taxi kan ersättas oavsett det medicinska tillståndet om tidsvinsten är 2 timmar enkel resa jämförd med allmänna kommunikationer. Ersättning kan ges för anslutningstaxi eller egen bil till kollektivtrafiken eller patientresebuss om färdmedel saknas. Vid resa med taxi eller specialfordon är den resande skyldig att acceptera samåkning med andra resenärer, även om samordningen ökar vänte-/restiden. Resande måste godta en extra restid som kan vara upp till dubbelt så lång som ordinarie restid. omresetid på 100 % (dubblerad restid) med en övre respektive nedre gräns för omresetiden. Den övre gränsen för omresetiden ska vara 60 minuter. Den nedre gränsen för omresetiden ska vara 20 minuter även om den beräknade tiden är kortare än 10 minuter. Ensamåkning av medicinska skäl ska alltid intygas av vårdgivare till sjukreseenheten. 3 e Resa med annat färdmedel Resa med annat färdmedel, t.ex. båt, ersätts med belopp som kan anses skäligt. Resa med tåg och flyg ska alltid beställas hos patientreseenheten. Remiss från vårdgivaren ska finnas vid högspecialiserad vård. Behov av flygresa ska alltid intygas av remitterande läkare. 3 f Beräkning av resekostnad och egenavgift Från ersättning som lämnas enligt gällande regler avräknas egenavgift för såväl framsom återresan. Egenavgiften för enkelresa med olika kommunikationsmedel framgår av bilaga 3. Enstaka resor med månadskort ersätts inte. Undantag: Ersättning för månadskort eller annat periodkort kan ges om kortet medför lägre ersättningskostnad för landstinget än köp av enskilda biljetter. 3 g Högkostnadsskydd Frikort för patientresor utfärdas när en patient nått taket för egenavgifter, se bilaga 3. Patienten ansöker om frikort och styrker gjorda resor med kvitton på egenavgifter och vårdkvitton. Egenavgifter räknas samman för samtliga färdsätt som använts för resa till/från vård. Frikortet gäller fr.o.m. den dag högkostnadstaket uppnåtts och under den tid som återstår av 12 månader räknat från dagen för första resan. Belopp som överstiger egenavgiftstaket återbetalas inte. Högkostnadsskyddet är ett faktiskt tak, vilket innebär att patienten endast behöver betala den resterande avgiften upp till takbeloppet. Barn under 18 år i samma familj har gemensamt högkostnadsskydd. Det åligger förälder att meddela patientreseenheten vilka barn som ska omfattas av högkostnadsskyddet.

166 4 (8) 3 h Övernattning För utgifter för övernattning lämnas ersättning för rimlig kostnad, beräknad på det belopp som patienten skulle ha betalat, om övernattningen skett på hotell som anvisats av vårdgivaren. Det förutsätter att det inte varit möjligt att planera vårdbesöket så att övernattning kunde undvikas. Ersättning ges också vid längre behandlingsperioder, där vårdgivaren bedömer att behov av flera övernattningar föreligger. Om patienten ordnar eget boende ges ersättning för faktiska kostnader, dock högst enligt tredje stycket under denna rubrik. 3 i Följeslagare Resekostnad ersätts till följeslagare till barn under 18 år. Ersättning lämnas för en följeslagare, om inte annat anges av vårdgivaren. (Se även under 3 d, andra punkten.) Vårdgivaren bedömer om det är medicinskt motiverat med följeslagare i andra fall (undantag: Se 3 d, femte punkten). Om patients tillstånd motiverar att någon annan följer med på resan, lämnas ersättning för följeslagares kostnader för resa och övernattning enligt vad som gäller för patienten, dock utan avdrag för egenavgift. När en följeslagare följer med patient som blir inlagd på sjukhus ersätts även följeslagarens återresa enligt punkt 3 b och 3 c utan avdrag för egenavgift. Motsvarande gäller för framresa när patienten skrivs ut från sjukhus. För följeslagare gäller att billigaste färdsätt ska användas vid den egna fram- och återresan. På patientresebuss får en anhörig, som inte behöver räknas som godkänd följeslagare, medfölja under förutsättning att plats beställts via beställningscentralen. 3 j Inneliggande barn Ersättning ges till förälder eller annan anhörig, som besökt barnet medan barnet vårdas på vårdinrättning, för resa och i förekommande fall övernattning om besöket ingått som en del av behandlingen av barnet. Resa och övernattning ersätts för endast en förälder om inte annat anges av vårdgivare. Om besöket inte har ingått som en del i behandlingen av barnet kan ersättning lämnas för högst en resa per påbörjad sjudagarsperiod. Ersättning lämnas med tillämpning av samma bestämmelser som gäller vid egen patientresa. 3 k Intyg Intyg om medicinskt behov för annat färdsätt än patientresebuss eller allmän kollektivtrafik ska utfärdas av ansvarig vårdgivare. Intyg kan avse enstaka resa eller

167 5 (8) resor under en viss tidsperiod, dock längst 12 månader. Förnyat intyg ska därefter prövas av vårdgivaren efter ansökan från patienten. 3 l Utbetalning av patientresa Ersättningsbelopp, efter avdragna egenavgifter, som understiger 100 kr betalas inte ut. Patienten får istället samla flera ersättningsanspråk från olika vårdtillfällen som tillsammans överstiger 100 kr och då sända in dessa för att få en samlad utbetalning. Patienten ansöker om utbetalning av patientreseersättning och styrker gjorda resor med vårdkvitton. Rätt till ersättning enligt detta reglemente förfaller om ersättningen inte begärts inom ett år efter den tidpunkt då rätten till ersättning uppstod. När resekostnad faktureras patient som inte betalat egenavgift tillkommer gällande faktureringsavgift. Ersättning som inte tagits ut inom rätt tid utbetalas på nytt med avdrag för en administrativ avgift motsvarande gällande faktureringsavgift. 4. Ytterligare föreskrifter Landstingsstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av dessa regler.

168 6 (8) BILAGA 1 Lag (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor 1 Landsting och kommuner som inte tillhör något landsting (sjukvårdshuvudmän) ska, i fråga om personer som är försäkrade för bosättningsbaserade förmåner enligt 4 och 5 kap. socialförsäkringsbalken, lämna ersättning för resekostnader 1. i samband med öppen hälso- och sjukvård som anordnas av ett landsting eller en kommun som inte ingår i ett landsting eller i samband med sjukhusvård, 2. i samband med rådgivning om födelsekontrollerande verksamhet m.m. som ersätts enligt föreskrifter som regeringen meddelat, 3. vid resor till och från sjukhus eller läkare som föranleds av en undersökning enligt förordningen (1975:1157) om ersättning för vissa läkarutlåtanden m.m., 4. i samband med tillhandahållande av hjälpmedel åt handikappad, 5. i samband med tandvård som avses i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd, 6. vid besök som med anledning av sjukdom görs hos läkare inom studerandeorganisationernas hälsovård, för vilken statsbidrag betalas ut av högskolestyrelse, 7. i samband med konvalescentvård som ges i konvalescenthem som har tagits upp på förteckning som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, 8. vid besök för sjukvårdande behandling som ges i omedelbart samband med insats enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 9. vid besök för sjukvårdande behandling som ges med stöd av bestämmelserna om den kommunala hälso- och sjukvården i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). I fråga om resekostnader enligt första stycket 2 ska ersättning lämnas även när rådgivningen bedrivs av organisationer med tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg. För resekostnader som avses i första stycket 1 behöver ersättning lämnas endast om vården eller behandlingen getts med anledning av sjukdom eller förlossning. Sjukvårdshuvudmännen ska också lämna ersättning för resekostnader vid vård enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning och vid fysioterapi enligt lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. Lag (2013:1144). 2 Resekostnadsersättning enligt 1 beräknas enligt de grunder som sjukvårdshuvudmannen bestämmer. Lag (1995:1488). 3 Frågor om resekostnadsersättning enligt denna lag prövas, efter ansökan om sådan ersättning, av den sjukvårdshuvudman inom vars område sökanden är bosatt. Ersättningen betalas av sjukvårdshuvudmannen. 4 Om en internationell överenskommelse om social trygghet innefattar åtagande för Sverige att svara för resekostnader i samband med sjukresor, skall ersättning för dessa kostnader lämnas av den sjukvårdshuvudman inom vars område vård för sjukdomen har getts.

169 7 (8) BILAGA 2 Reseersättning för vård i andra landsting 1. Reseersättning ges om patienten efter specialistvårdsremiss (ej valfrihetsremiss) kallas till vård i annat landsting. Regeln omfattar även resor i samband med second opinion förnyad medicinsk bedömning som görs i annat landsting. 2. Reseersättning ges till den som vid vistelse i annat landsting är i behov av akut eller förlossningsvård för resa till närmaste vårdinrättning där vård kan ges. 3. Om patient inte kan erbjudas vård inom tidsgränserna för gällande vårdgaranti ersätts resa till och från den vårdgivare i annat landsting som patienten väljer. 4. Listning vid vårdenhet utanför landstinget enligt riksavtalet ger inte rätt till patientreseersättning. Resor som patient får bekosta själv Ingen ersättning ges när patient vid eget val väljer vård utanför Landstinget i Uppsala län eller enligt valfrihetsremiss. Ingen ersättning ges heller vid 1. Permissionsresor 2. Resor till patientutbildningar eller information som ges av vårdgivare 3. Resor till privata vårdgivare utan avtal med sjukvårdshuvudmannen 4. Besöksresor (t.ex. besök av anhörig på sjukhus). Undantag, se punkt 3 j i Regler för patientresor. Anhörig ges möjlighet att resa med sjukresebussen i mån av plats. 5. Resor i samband med vaccinationer 6. Resor i samband med läkemedelsprövningar 7. Resor för hämtning, återlämning eller köp av hjälpmedel, tillbehör eller reservdelar

170 8 (8) BILAGA 3 Avgifter Egenavgifter per enkelresa fastställs av landstingsfullmäktige i fullmäktiges ordinarie avgiftsbeslut. Patientresa med privat bil kan i undantagsfall ersättas, om det medicinska tillståndet inte tillåter annat färdmedel. Intyg från vårdgivare krävs. Ersättning ges med det skattefria belopp per mil som rekommenderas av Skattemyndigheten. Parkeringsavgift ersätts om medicinska skäl för att använda egen bil finns. Den del av resekostnaden som överstiger egenavgiften ersätts. Egenavgiften är den del som patienten bekostar själv. Egenavgiften beräknas per enkelresa. Om en patient besökt en vårdinrättning och därifrån remitteras till en annan ska resan betraktas som en sammanhängande resa och endast en egenavgift ska erläggas. Om en person åker med mer än en buss eller kombination av buss och tåg till/från vården ska endast en egenavgift erläggas per enkelresa. Taket för egenavgifter i högkostnadsskyddet fastställs i separat beslut av landstingsfullmäktige. Vid fakturering av egenavgift tillkommer en faktureringsavgift på 60 kr. Resenär kan bli återbetalningsskyldig om resenären inte haft rätt till subventionerad resa.

171 BILAGA 4 (ett förslag på modell för) Barnrättsperspektiv - inför åtgärd eller beslut Ansvarig: Lars Olof Fagerström Verksamhet/avdelning: Landstingsdirektörens stab Vilka barn berörs av detta beslut? Barn som är patienter och därmed har rätt till sjukresa. Namn på åtgärd eller beslut: Diarienummer: HSS Beslutet i korthet: Reviderat sjukresereglemente Icke-diskriminering av barnet (artikel 2) Behandlas berörda barn lika? Om inte, anger du skälen till särbehandling. Barn som har förälder/rar som inte kan följa med barnen till vården p.g.a. rörelsehinder särbehandlas positivt, genom att en förälder erbjuds sjukresa med taxi/specialfordon för att följa med barnet till vården. Barnets bästa (artikel 3) och tillräckliga resurser (artikel 4) Barnets bästa är en kombination av vad du anser är det berörda barnets behov med vad barnet själv uttryckt eller förmedlat. Beskriv. Barn på sjukhus har rätt att ha föräldrar eller annan närstående hos sig under hela sjukhusvistelsen. Så lyder den andra riktlinjen i den av svensk barn- och ungdomssjukvård antagna standarden NOBAB. Den bottnar i barnkonventionen (i det här fallet artikel 9) och i vårdens erfarenheter. Det är barnets bästa att i så hög utsträckning som möjligt få ha minst en förälder eller nära anhörig närvarande, om så inte är olämpligt av andra skäl. Barnets bästa är således att samhället underlättar med t.ex. reseersättning för sådan närvaro. Behöver något annat än barnets bästa prioriteras? Beslutet är trots det barnrättsligt om du beskriver förväntade negativa konsekvenser och föreslår kompenserande åtgärder. Av kostnadsskäl kan antalet reseersättningar begränsas till exempelvis en resa per påbörjad sjudagarsperiod. Vårdgivaren kan kompensera för denna inskränkning genom att en läkare i särskilda fall skriver ut ett intyg som möjliggör tätare resor. Rätt till liv, hälsa och samverkan (artikel 6, 19, 23, 24 & 39) På vilket sätt har vi tagit hänsyn till barnens rätt till bästa uppnåeliga hälsa och erbjuden sjukvård. Har inblandade verksamheter samverkat med barnet i centrum? Barnet kan i högre grad tillgodogöra sig vård när en vuxen anhörig är närvarande. Trygghet, förankrade beslut om åtgärder och patientutbildning är några av skälen. Landstinget bör bidra till att familjer ska få mer likvärdiga möjligheter att närvara när barnet vårdas. En utökning av gällande reglemente föreslås, på förslag från Kvinna/Barndivisionen, att nyförlösta kvinnor med barn ersätts för taxiresa. Detta gäller även om en partner/annan följeslagare medföljer på resan från vårdinrättningen (vilket tidigare inte tilläts). Bygger på Barnrättsbaserad beslutsprocess (landstinget Kronoberg) samt Policy för att förverkliga barnets rättigheter (landstinget Uppsala län). Veta mer, eller göra en som passar din verksamhet? Kontakta Läns-BO Martin Price, eller

172 BILAGA 4 (ett förslag på modell för) Barnrättsperspektiv - inför åtgärd eller beslut Barnets delaktighet (artikel 12) Har berörda barns åsikter inhämtats? Om barnen inte varit delaktiga, förklara varför. Handläggningen av detta ärende har inte direkt tagit in berörda barns åsikter. Dock har synpunkter tagits in från Sjukreseenheten vid Landstingets resurscentrum, som löpande får synpunkter från bl.a. familjer. Vilka åsikter framkom och har de påverkat förslaget? Synpunkter från Sjukreseenheten har inhämtats, vilket bl.a. lett till den ovan nämnda positiva särbehandlingen. Övrigt Fr.o.m. 1 oktober 2014 kommer patientpaneler/dialogmöten med bl.a. barn och ungdomar att hållas inom Kvinna/Barndivisionen, som ett led inom arbetet med värdebaserad vård. Frågor om sjukresor kan vara ett ämne för en panel/dialogmöte. Bygger på Barnrättsbaserad beslutsprocess (landstinget Kronoberg) samt Policy för att förverkliga barnets rättigheter (landstinget Uppsala län). Veta mer, eller göra en som passar din verksamhet? Kontakta Läns-BO Martin Price, eller

173 NOrdiskt nätverk för BArn och ungas rätt och Behov inom hälso- och sjukvård

174 BILAGA PS Dnr PS Dnr CK Produktionsstyrelsen Patientmatssituationen vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade på sitt sammanträde i december 2014 att begära en återrapportering av resultaten från patientmatsutredningen, för vidare ställningstagande och värdering av tidigare fattade beslut. De planerade studiebesöken är ännu inte genomförda varför patientmatsutredningen är försenad. Utredningen kan så här långt konstatera att måltidsupplevelsen består av flera delar än maten. Livsmedelsverket beskriver den värdefulla måltiden som ett pussel bestående av sex bitar, en måltid ska vara god, integrerad, trivsam, hållbar, näringsriktig samt säker. Detta medför att utredningen har för avsikt att involvera Akademiska sjukhuset i arbetet med att servera patienterna en bra måltid. Utredningen planeras att presenteras för landstingsstyrelsen under hösten Landstingsstyrelsen beslutade vid sammanträdet den 15 december 2014 (CK ) att uppdra till landstingsdirektören att genomföra en fördjupad utredning av tillagningsmetod för patientmaten vid Akademiska sjukhuset. Enligt beslutet ska utredningens resultat presenteras för landstingsstyrelsen senast i juni Syftet med utredningen är att säkerställa god kvalitet och flexibilitet samt att hitta det produktionsoch distributionssätt som skapar bästa möjliga patientnytta. Kostnadsnivån och ekonomiska konsekvenser för de olika metoderna ska belysas i utredningen. Av ärendebeskrivningen framgår vidare att Produktionsstyrelsen förutsätts upphäva tidigare beslut om produktions- och leveransmetod i väntan på utredningens resultat. Med detta avses det beslut som produktionsstyrelsen fattade vid junisammanträdet 2014 som innebar att Landstingsservice fick i uppdrag att implementera en produktions- och leveransmetod på Akademiska sjukhuset enligt den modell som tillämpas på Olso Universitetssjukhus, det vill säga kallmatsproduktion (cook chill) med Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

175 2 (4) enportionslösning. Beslutet om produktions- och leveransmetod från utgick från en värdering av alternativa produktions- och leveransmetoder, där hänsyn tagits till både ekonomiska och kvalitativa effekter av olika metoder. Livsmedelsverkets nya rekommendationer för måltider på sjukhus var en viktig utgångspunkt i det arbetet som låg till grund för beslutet. I detta sammanhang kan nämnas att det på uppdrag av produktionsstyrelsen under flera år pågått ett omfattande utredningsarbete för att lösa patientmatssituationen. Arbetet tog sin början redan hösten 2011 i och med produktionsstyrelsens beslut om att utreda hur landstingets framtida kostförsörjning skulle utformas. Den initiala utredningen, som genomfördes med hjälp av en extern konsult, resulterade i en i analys av hur dagens system med kostsamverkan fungerar och vilka faktorer som är viktiga för väl fungerande kostförsörjning och patientens upplevelse av kosten. Produktionsstyrelsen har efter den initiala utredningen fattar en rad beslut på detta område, så som placering och uppförande av tillagningskök på Akademiska sjukhuset område samt val av produktions- och leveransmetod. Landstingsstyrelsens beslut om en förnyad utredning innebär en fördjupad analys av olika tillagningsmetoder av patientmaten vid Akademiska sjukhuset. Produktionsstyrelsen emotser utredningens resultat, som kommer att ligga till grund för vidare ställningstagande och värdering av tidigare fattade beslut. I väntan på att resultaten från den av landstingsstyrelsen initierade utredningen uppdras till förvaltningsdirektören för Landstingsservice att avvakta implementeringen av den sedan tidigare beslutade produktions- och leveransmetoden för patientmaten. Kopia till: Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektören, Landstingsservice

176 BILAGA PS Dnr PS Landstingsdirektörens stab Lars Olof Fagerström Tfn E-post Landstingets revisorer Granskning uppföljning av tidigare granskning av intern kontroll inom psykiatridivisionen vid Akademiska sjukhuset Svar till revisionen Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lämna bifogat svar till landstingets revisorer. Ärendet Landstingets revisorer har följt upp en tidigare granskning av intern styrning och kontroll inom psykiatridivisionen vid Akademiska sjukhuset. Revisorerna bedömer att landstinget till väsentlig del har vidtagit adekvata åtgärder. Dock saknas fortfarande en dokumenterad risk- och väsentlighetsanalys där hot och risker systematiskt värderas. Revisorerna påpekar dock att det finns ett planeringsunderlag som kan vidareutvecklas för att uppfylla kraven för en risk- och väsentlighetsanalys. Revisionen noterar vidare att divisionen inte följt rekommendationerna avseende läkemedelshantering men arbete pågår. Landstingsstyrelsen beslutade , 147, att överlämna svar till revisorerna på motsvarande begäran från landstingets revisorer till styrelsen. Kopia till: Revisionschefen Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

177

178

179

180 Revisionsrapport Anders Haglund Tilda Lindell Viveca Karlsson Februari 2015 Uppföljning av tidigare genomförd granskning av intern styrning och kontroll inom psykiatridivisionen på Akademiska sjukhuset Landstinget i Uppsala län

181 Uppföljning av tidigare granskning av intern styrning och kontroll Innehållsförteckning 1.1. Revisionsfråga Avgränsning och metod Genomförs och dokumenteras en risk- och väsentlighetsanalys regelbundet/årligen Bedömning Har dokumentationen för budget- och uppföljningsprocessen, remisshanteringen och anlitandet av hyrläkare förtydligats? Budget- och uppföljningsprocessen Bedömning, budget-och uppföljningsprocessen Remisshanteringen Bedömning, remisshanteringen Anlitande av hyrläkare Bedömning, anlitande av hyrläkare Genomförs en årlig utvärdering av verksamhetens styr- och kontrollsystem? Bedömning Har inventering och kontrollen av läkemedelshanteringen förbättrats i enlighet med tidigare lämnade rekommendationer? Bedömning Har kontrollrutinerna avseende kontanta patientintäkter och förskottskassor förstärkts i enlighet med tidigare lämnade rekommendationer? Förskottskassor Kontanta patientintäkter Bedömning Februari av 13 Landstinget i Uppsala län PwC

182 Uppföljning av tidigare granskning av intern styrning och kontroll Sammanfattning PwC har fått i uppdrag av revisorerna i Landstinget i Uppsala län, LUL, att genomföra en uppföljning av en tidigare genomförd granskning av intern styrning och kontroll inom psykiatridivisionen på Akademiska sjukhuset som genomfördes Syftet med granskningen har varit att bedöma om landstinget vidtagit åtgärder utifrån de rekommendationer revisionen lämnade i den tidigare granskningen och om det idag finns en ändamålsenlig verksamhet. Den övergripande revisionsfrågan som skulle besvaras var följande: Har landstinget vidtagit åtgärder utifrån revisionens rekommendationer och finns det idag en säkert och tillförlitligt arbete med rutiner och system för redovisning inom psykiatridivisionen? Vår sammanfattande bedömning är att landstinget, till väsentlig del, har vidtagit åtgärder med anledning av rekommendationer som lämnades av revisorerna i samband med den tidigare granskningen. Vi gör också bedömningen att de rutiner och system för redovisning som granskats i allt väsentligt är tillräckligt säkra och tillförlitliga. Granskningen skulle besvara och följa upp ett antal områden och delfrågor. Dessa och våra bedömningar redovisas nedan: Genomförs och dokumenteras en risk och väsentlighetsanalys regelbundet/årligen? Vår bedömning är att någon dokumenterad risk- och väsentlighetsanalys inte görs regelbundet där hoten/riskerna systematiskt värderas. Dock anser vi att det finns relevanta analyser och bedömningar i planeringsunderlaget som kan utvecklas ytterligare i riktning mot en risk- och väsentlighetsanalys där hoten/riskerna värderas, vilket vi också rekommenderar.. Har dokumentationen för budget- och uppföljningsprocessen, remisshanteringen och anlitandet av hyrläkare förtydligats? Vi har noterat att divisionen inte har tagit fram en egen dokumenterad beskrivning av den egna delen av budget- och uppföljningsprocessen. Vi gör bedömningen att den gemensamma beskrivningen som gäller för sjukhuset är tillräcklig. Vår bedömning är att de riktlinjer som finns för hantering av remisser reglerar de brister som vi noterade i den tidigare granskningen. Vår bedömning är att rutinerna kring anlitande av hyrläkare har dokumenterats på ett tillfredsställande sätt samt att förutsättningar finns för att få ett underlag över deras arbetstid som kan stämmas av mot leverantörernas fakturor. Februari av 13 Landstinget i Uppsala län PwC

183 Uppföljning av tidigare granskning av intern styrning och kontroll Genomförs en årlig utvärdering av verksamhetens styr- och kontrollsystem? Vår bedömning är att någon samlad dokumenterad utvärdering av verksamhetens styroch kontrollsystem inte görs. Däremot gör vi bedömningen att det sker en kontinuerlig vidareutveckling av systemet, inte minst i samband med den årliga planeringsprocessen. Har inventering och kontrollen av läkemedelshanteringen förbättrats i enlighet med tidigare lämnade rekommendationer? Vi har noterat att divisionen inte har följt rekommendationerna som lämnades. Vår bedömning är dock att ett utvecklingsarbete pågår som syftar till att ytterligare stärka den interna kontrollen inom läkemedelshanteringen. Har kontrollrutinerna avseende kontanta patientintäkter och förskottskassor förstärkts i enlighet med tidigare lämnade rekommendationer? Vår bedömning är att kontrollrutinerna har stärkts efter förtydligande av riktlinjerna för kassaavstämning. Verifieringen har visat att signering av kassaredovisningen fortfarande inte sker av två personer, vilket enligt uppgift har åtgärdats under granskningens genomförande. Februari av 13 Landstinget i Uppsala län PwC

184 Uppföljning av tidigare granskning av intern styrning och kontroll 1. Inledning PwC har fått i uppdrag av revisorerna i Landstinget i Uppsala län, LUL att genomföra en uppföljning av en tidigare genomförd granskning av intern styrning och kontroll inom psykiatridivisionen på Akademiska sjukhuset som genomfördes Syftet med granskningen har varit att bedöma om landstinget vidtagit åtgärder utifrån de rekommendationer revisionen lämnade i den tidigare granskningen och om det idag finns en ändamålsenlig verksamhet Revisionsfråga Den övergripande revisionsfrågan som skulle bevaras var följande: Har landstinget vidtagit åtgärder utifrån revisionens rekommendationer och finns det idag en säkert och tillförlitligt arbete med rutiner och system för redovisning inom psykiatridivisionen? Granskningen skulle besvara och följa upp följande områden och delfrågor: Genomförs och dokumenteras en risk och väsentlighetsanalys regelbundet/årligen? Har dokumentationen för budget- och uppföljningsprocessen, remisshanteringen och anlitandet av hyrläkare förtydligats? Genomförs en årlig utvärdering av verksamhetens styr- och kontrollsystem? Har inventering och kontrollen av läkemedelshanteringen förbättrats i enlighet med tidigare lämnade rekommendationer? Har kontrollrutinerna avseende kontanta patientintäkter och förskottskassor förstärkts i enlighet med tidigare lämnade rekommendationer? 1.2. Avgränsning och metod Granskningen har enligt förutsättningarna tydligt avgränsats till en uppföljning av den tidigare genomförda granskningen och besvarande av de områden och delfrågor som redovisats ovan. Insamling, genomgång och analys av relevanta styrdokument har skett enligt följande: Styrdokument rörande risk- och väsentlighetsanalys samt eventuella exempel på analys. Styrdokument rörande budget- och uppföljningsprocessen, remisshantering, samt anlitande av hyrläkare Styrdokument rörande styr- och kontrollsystemets beståndsdelar (utvärdering) Styrdokument och regler rörande läkemedelshanteringen. Styrdokument rörande kontanthantering. Februari av 13 Landstinget i Uppsala län PwC

185 Uppföljning av tidigare granskning av intern styrning och kontroll Intervjuer har skett med administrativ chef, ekonomichef och ekonom inom divisionen samt verksamhetschef och två läkarsekreterare vid psykiatrimottagningen i Bålsta intervjuats. Därutöver har sjukhusets chefsläkare intervjuats samt befattningshavare inom landstingets resurscentrum. Februari av 13 Landstinget i Uppsala län PwC

186 Uppföljning av tidigare granskning av intern styrning och kontroll 2. Granskningsresultat 2.1. Genomförs och dokumenteras en risk- och väsentlighetsanalys regelbundet/årligen I den tidigare granskningen noterades att en dokumenterad analys av hot/risker avseende divisionens verksamhet saknades, men att vissa beskrivningar fanns i verksamhetsplanen. Det noterades att dessa beskrivningar inte var tydliga avseende hot och risker. Dock hade framgått att i samband med framtagandet av verksamhetsplanen diskuterades vilka risker som divisionen står inför och som kan påverka möjligheterna att nå målen. Dessa utmynnade också i olika aktiviteter i handlingsplanen i syfte att förbättra verksamheten. I planeringsunderlaget inför verksamhetsplan 2014 finns en omvärldsanalys redovisad. Där finns också marknadsanalys, produktionsanalys, konkurrentanalys samt en kundanalys. I underlaget finns också SWOT-analyser. Enligt intervjuerna är SWOT-analysen en utveckling jämfört med förhållandena i samband med den tidigare granskningen. I intervjuerna framkommer att underlaget har diskuterats men att någon systematisk värdering av de identifierade hoten/riskerna inte har skett. Dock anses analyserna få ett tydligt avtryck i planeringen Bedömning Vår bedömning är att någon dokumenterad risk- och väsentlighetsanalys inte görs regelbundet där hoten/ riskerna är systematiskt värderade. Dock anser vi att det finns relevanta analyser och bedömningar i planeringsunderlaget som kan utvecklas ytterligare i riktning mot en risk- och väsentlighetsanalys där hoten/riskerna värderas, vilket vi också rekommenderar Har dokumentationen för budget- och uppföljningsprocessen, remisshanteringen och anlitandet av hyrläkare förtydligats? Budget- och uppföljningsprocessen I den tidigare granskningen bedömdes att styrningen och uppföljningen av ekonomin i huvudsak var tillräcklig men att förbättringspotential fanns. Beträffande den interna styrningen och kontrollen avseende verksamheten bedömdes den också som, i huvudsak tillräcklig. Det noterades att det saknades dokumenterade rutinbeskrivningar avseende verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning. Följande rekommendationer lämnades: Det behöver bli en ännu tydligare koppling mellan divisionens uppdrag och finansieringen. Erhållen budget med därtill kopplat uppdrag bör skriftligen godkännas av de budgetansvariga inom divisionen. Februari av 13 Landstinget i Uppsala län PwC

187 Uppföljning av tidigare granskning av intern styrning och kontroll Arbetet med måldokumenten/verksamhetsplaneringen behöver samordnas med budgetarbetet och den ekonomiska planeringen. Divisionens budget inklusive budgeterad produktion bör biläggas verksamhetsplanen. Rutiner för planering och uppföljning av verksamheten bör dokumenteras, d v s utforma en beskrivning i kronologisk ordning av det praktiska arbetet inom divisionen kring framtagandet av verksamhetsplaner och handlingsplaner samt uppföljning av måldokumenten. I den tidigare granskningen noterades att målen och aktiviteterna i verksamhetsplanen, som regel inte var kostnadsberäknade. För vissa ekonomiska mål fanns dock kostnader angivna. De ordinarie månadsrapporterna innehåller ekonomisk information inklusive uppföljning av ekonomiskt kvantifierade mål. Enligt rapporteringsplan för divisionen kompetteras rapporteringen med övrig rapportering enligt styrkort, vårdavtal och övriga områden (miljö, säkerhet, mål för att ta del av patientsäkerhetsmiljarden, kömiljarden och äldremiljarden) enligt angivna intervall, exempelvis tertial 1 och/eller 2 och helår. Psykiatridivisionen har inte infört en rutin där budget och därtill hörande uppdrag kvitteras skriftligen av budgetansvariga. Divisionschefen beslutar slutligen om budget och dess fördelning efter att denna behandlats i ledningsgruppen där samtliga verksamhetschefer ingår. Beträffande divisionens arbete med verksamhetsplanering och budgetarbete framkommer i intervjuer att detta har utvecklats sedan den tidigare granskningen gjordes. Produktionsbudgeten kopplas till den ekonomiska ramen och till styrkortet. Detta avrapporteras periodvis enligt rapporteringsplanen. Psykiatridivisionens utgångspunkt är att följa sjukhusets anvisningar för budget- och uppföljning. Någon egen process finns inte dokumenterad. Enligt våra intervjuer har bedömningen gjorts att det heller inte finns något sådant behov eftersom de centrala anvisningarna anses tillräckligt tydliga. Divisionen anpassar och preciserar dock tidplanen för den egna organisationen inom den tidsram som medges Bedömning, budget-och uppföljningsprocessen Vår bedömning är att budgeten och rapporteringen, på ett rimligt sätt synliggör kopplingen mellan divisionens uppdrag och kostnaderna/finansieringen. Psykiatridivisionen har inte infört en rutin där budget och därtill hörande uppdrag kvitteras skriftligen av budgetansvariga. Vi har erfarit att budgetprocessen utvecklats sedan den tidigare granskningen gjordes genom att produktionsbudgeten nu är tydligare kopplad till den ekonomiska ramen. Vi har noterat att divisionen inte har tagit fram en egen dokumenterad beskrivning av den egna delen av budget- och uppföljningsprocessen. Vi gör dock bedömningen att den gemensamma beskrivningen som gäller för sjukhuset är tillräcklig Remisshanteringen I den tidigare granskningen bedömdes att rutinerna kring remisshantering i stort fungera tillfredsställande. Dock saknades i flera fall dokumenterade rutiner/riktlinjer enligt Soci- Februari av 13 Landstinget i Uppsala län PwC

188 Uppföljning av tidigare granskning av intern styrning och kontroll alstyrelsens föreskrift, SOSFS 2004:11. I vissa fall följdes inte rutinerna. Två rekommendationer lämnades: Att dokumenterade riktlinjer utarbetas enligt Socialstyrelsens föreskrift och att dessa riktlinjer samlas i ett dokument. Att regelbundna stickprovskontroller görs av ett antal remisser för att säkerställa att rutinerna tillämpas i enlighet med fastställda regler. Riktlinjer för remisshantering finns och är godkända av chefsläkarna, Dessa riktlinjer omfattar hela landstinget. Dessa riktlinjer har ersatt psykiatridivisionens tidigare, egna riktlinjer. De centrala riktlinjerna förutsätter att dokumenterade rutiner för ett antal angivna områden ska finnas på respektive verksamhet. Vi har inhämtat exempel på sådana rutiner. Där framgår också vem som ansvarar för att remisserna hanteras enligt gällande riktlinjer. I bilaga till de centrala riktlinjerna finns en checklista för bevakning av remissrutinerna. Listan innehåller sammantaget sju kontroller. Det framgår även med vilka intervall kontrollerna ska ske. Det är verksamhetschefen som ansvarar för att kontrollerna utförs, men det kan vara någon annan som utför dessa. Det finns enligt uppgift ingen systematiserad intern kontroll som säkerställer att kontroller enligt riktlinjerna genomförs, förutom att remisser skickas inom 5 dagar från beslutsdatum. Vi har noterat att ett landstingsövergripande projekt pågår som syftar till att införa en ny remissmodul i journalsystemet, COSMIC under våren Projektet kommer att leda till att ytterligare rutiner dokumenteras där sådana saknas idag Bedömning, remisshanteringen Vår bedömning är att de riktlinjer som finns för hantering av remisser reglerar de brister som vi noterade i den tidigare granskningen. Vi rekommenderar att divisionen, i samband med det pågående utvecklingsarbetet, också beaktar hur den interna kontrollen avseende följsamheten till riktlinjerna kan förstärkas Anlitande av hyrläkare I den tidigare granskningen bedömdes att den interna kontrollen och styrning i huvudsak var tillräcklig. Två rekommendationer lämnades: Att avdelning 123 skapar bättre underlag över hyrläkarnas arbetstid som kan användas vid avstämning av leverantörenas fakturor. Att rutinerna kring anlitande av hyrläkare dokumenteras. En rutin för anlitande av hyrläkare finns dokumenterad. Dokumentationen innehåller en instruktion för hur procesen ska fungera från anställningsprövning som ska beslutas av divisionschef till utvärdering samt rapportering av närvarotid och ekonomisk utfall månadsvis. Instruktionen innehåller även ett antal blanketter som ska användas i vissa steg i processen. En särskild rutin finns för avstämning av respektive hyrläkares arbetstid mot Februari av 13 Landstinget i Uppsala län PwC

189 Uppföljning av tidigare granskning av intern styrning och kontroll fakturor från leverantören. Samtliga hyrläkares arbetstid/vecka noteras, sammanställs och jämförs med faktureringen Bedömning, anlitande av hyrläkare Vår bedömning är att rutinerna kring anlitande av hyrläkare har dokumentetas på ett tillfredsställande sätt samt att förutsättningar finns för att få ett underlag över deras arbetstid som kan stämmas av mot leverantörernas fakturor Genomförs en årlig utvärdering av verksamhetens styr- och kontrollsystem? I den tidigare granskningen noterades att någon samlad dokumenterad utvärdering av verksamhetens styr- och kontrollsystem inte gjordes. I intervjuer framförs likande uppfattningar nu som i samband med den tidigare granskningen. Eventuellt behov förbättring och utveckling av styr- och kontrollsystemet diskuteras i samband med att planer och styrkort rullas fram. Man anser sig ha ett kritiskt tänkande i kombination med sunt förnuft Bedömning Vår bedömning är att någon samlad dokumenterad utvärdering av verksamhetens styroch kontrollsystem inte görs. Däremot gör vi bedömningen att det sker en kontinuerlig vidareutveckling av systemet, inte minst i samband med den årliga planeringsprocessen Har inventering och kontrollen av läkemedelshanteringen förbättrats i enlighet med tidigare lämnade rekommendationer? I den tidigare granskningen bedömdes att den interna kontrollen och styrningen i huvudsak var tillräcklig. Två rekommendationer lämnades: Att även övriga läkemedel, alltså läkemedel som inte klassas som narkotika, registreras vid uttag och inventeras regelbundet. Att årliga kontroller sker av läkemedelshanteringen utöver den kontroll som årligen utförs av farmaceut. Akademiska sjukhusets läkemedelschef framför att det inte finns något krav från Socialstyrelsen att läkemedel utöver de som anges i Socialstyrelsens författningssamling (SOFS 2000:1) ska registreras vid uttag. Detta görs inte på några enheter inom Akademiska sjukhuset. Under 2013 har en granskning genomförts av läkemedelshanteringen inom den för psykiatridivisionen nybyggda lokalerna av läkemedelschefen samt sjukhusets läkemedelsansvariga sjuksköterska. En enkät har också genomförts som har omfattat samtliga enheter inom psykiatrin. Syftet har varit att erhålla en bild av hur läkemedelshanteringen fungerar och ge underlag för hur man ska arbeta framåt med läkemedelshanteringen. Utgångspunkten är att enheterna inom sjukhuset ska ha ett tydligt ansvar för bl a kontrollen. För att ge stöd till enheterna har en mall utarbetats för hanteringen och denna ska Februari av 13 Landstinget i Uppsala län PwC

190 Uppföljning av tidigare granskning av intern styrning och kontroll under våren 2015 godkännas av landstingets koncernledning. Mallen ska kompletteras med lokala riktlinjer. Det finns i nuläget ingen systematiserad och dokumenterad rutin för intern kontroll av övriga läkemedel, det vill säga sådana som inte omfattas av SOFS 2000:1, inom psykiatrin Bedömning Vi har noterat att divisionen inte har följt rekommendationerna som lämnades. Vår bedömning är dock att ett utvecklingsarbete pågår som syftar till att ytterligare stärka den interna kontrollen inom läkemedelshanteringen Har kontrollrutinerna avseende kontanta patientintäkter och förskottskassor förstärkts i enlighet med tidigare lämnade rekommendationer? I den tidigare granskningen bedömdes att den interna styrningen och kontrollen avseende kontanta patientintäkter vid psykiatridivisionen inte var tillräcklig. Vidare bedömdes att den interna styrningen och kontrollen avseende förskottskassor vid psykiatridivisionen i huvudsak var tillräcklig. Följande rekommendationer lämnades därmed utifrån ovanstående bedömningar: Kassaavstämning görs två gånger/arbetsdag, dock görs avstämningen enbart av en person och avstämningskvittot signeras inte. Signering av kvittot bör ske och vidare bör avstämning göras av två personer. Säkerheten avseende förvaringen av kontanterna behöver förbättras. Även om kontanterna förvaras inlåsta så är det många personer som har tillgång till nycklarna. Avstämning mellan kassaredovisning och insatta pengar på postgiro/bank bör signeras, d v s det bör skriftligen framgå att avstämning har skett. Det kan ytterligare behöva informeras om vilken information som krävs för att en verifikation ska anses vara fullständig, i ett enstaka fall framgick inte syftet med en lunch. Det sker löpande kontroll av förskottskasseredovisningarna, vilket är bra. Någon kontroll av att rutinerna för utkvittering och återlämning efterföljs sker dock ej. Vi rekommenderar även att kontroll av detta görs för att säkerställa att alla delar i rutinen fungerar på avsett sätt Förskottskassor Det är landstingets resurscentrum som hanterar rekvisition, avstämning och återlämning av förskottskassor för psykiatridivisionen. På blanketten för rekvisition av förskotts- och växelkassa finns de instruktioner som gäller för rekvisition, beloppsgränser, användning, redovisning och påfyllning av kassan. Avstämningsintyg skickas ut årligen till innehavare av förskottskassor och intygen ska signeras och lämnas till resurscentrum innan bokslutet. I oktober eller november varje år går också en påminnelse ut till innehavare av förskotts- Februari av 13 Landstinget i Uppsala län PwC

191 Uppföljning av tidigare granskning av intern styrning och kontroll kassor, som uppmärksammar möjligheten att åter- eller överlämna förskottskassan. Utöver instruktionerna på blanketten för rekvisition av förskotts- och växelkassa finns ingen rutinbeskrivning för innehav och användande av förskottskassor. För redovisning av utlägg finns en blankett, på vilken datum, kvittonummer, nettobelopp, moms, bruttobelopp samt betalningsmottagare och orsak till utlägget ska redovisas. För psykiatridivisionen vid Akademiska sjukhuset finns för närvarande sex förskottskassor utestående som uppgår till ett totalt belopp om kronor. Fördelningen redovisas i nedanstående tabell: Enhet Förvaltning Belopp Allmänpsykiatrin Bålsta AS kronor psykiatrimottagning Allmänpsykiatrin Bålsta psykiatrimottagning AS 500 kronor Beroendepsykiatrin AS kronor Psykiatriska mottagningen för Unga vuxna AS 300 kronor Rättspsykiatriska psykos/rehab AS kronor Rättspsykiatriska psykos/rehab AS kronor Ovanstående förteckning är aktuell och kontroll av avstämningsintyg per den 31 december 2014 har skett för samtliga Kontanta patientintäkter Avseende hanteringen av kontanta patientintäkter noterades i granskningen år 2010 att det fanns dokumenterade riktlinjer för kring hanteringen, att kontanta inkomster registrerades löpande i kassasystem eller på annat sätt samt att regelbunden avstämning och insättning av kontanta intäkter genomfördes. De brister som noterades avseende kontanthanteringen var att avstämning i förekommande fall endast gjordes av en person, att verifikaten inte signerades vid avstämning och att flera personer hade tillgång till nycklarna dit kontanterna förvarades i väntan på hämtning av vaktbolaget. Den 23 oktober 2013 godkändes nya riktlinjer för avstämning vid kassastängning i Cosmic av ekonomidirektören. Enligt riktlinjerna ska en specifik redovisningsblankett alltid användas som underlag vid kassaavstämning. På blanketten ska nedanstående dokumenteras: - Vilket Cosmic Kassa ID alternativt mottagning som avstämningen avser - Avstämning patientavgifter kontant enligt Cosmic och kontant enligt kassan - Betalkort enligt Cosmic och betalkort enligt kassan - Eventuella återbetalade patientavgifter - Förklaring till eventuella avvikelser eller differenser Ett avstämningskvitto från Cosmic ska skrivas ut och bifogas kassaredovisningsblanketten som ska skrivas under av personen som har utfört avstämningen. En kollega ska enligt Februari av 13 Landstinget i Uppsala län PwC

192 Uppföljning av tidigare granskning av intern styrning och kontroll rutinen kontroller och verifiera via signatur på blanketten att avstämningen är korrekt utförd. Dokumentationen vid kassaredovisningen ska således signeras av två personer. Enligt rutinen ska redovisade kontanter sedan bankas i avsedd påse för respektive kassa (påsar får ej lånas från annan förvaltning eller division) och påsen lämnas i anvisad box eller kassaskåp för vidare hantering av värdetransportbolaget. Efter upphämtning insättningsuppgift faxas insättningsuppgift från värdetransportbolaget till respektive mottagning. Insättningsuppgiften ska användas för att stämma av att alla bankade påsar är redovisade från värdetransportbolaget, och efter avstämning ska insättningsuppgiften häftas ihop med kassaredovisningsblanketten för den dag som de insatta kontanterna avser Bedömning Vår bedömning efter genomförd granskning är att kontrollrutinen för hantering av kontanta patientintäkter och säkerheten avseende förvaringen av kontanterna har förbättrats. Dock undertecknas inte kassaavstämningen av två personer (redovisare och kollega) som rutinen föreskriver. Det finns för närvarande sex förskottskassor utestående för psykiatridivisionen. För samtliga har avstämningsintyg upprättats för år I samband med sakgranskningen har det framkommit att mottagningen har använt en gammal blankett för avstämning och kassaredovisning där det inte framgår tydligt av blanketten att två personer ska skriva under. Framgent kommer den uppdaterade blanketten att användas och signering kommer att ske av två personer. Februari av 13 Landstinget i Uppsala län PwC

193 Uppföljning av tidigare granskning av intern styrning och kontroll Anders Haglund Projektledare Februari av 13 Landstinget i Uppsala län PwC

194 BILAGA PS (2) Dnr LSU Landstingsservice Thord Hägg Tfn E-post thord.hagg@lul.se Produktionsstyrelsen Dnr PS Inhyrning av lägenheter för Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att uppdra åt Landstingsservice att teckna avtal med Rosendals Fastigheter AB, om blockförhyrning av 15 lägenheter för korttidsuthyrning till nyanställd personal på Akademiska sjukhuset Ärendet Landstingsservice (LSU) har av Akademiska sjukhuset fått i uppdrag att undersöka möjligheterna till förhyrning av lägenheter för att erbjuda nyanställd personal på Akademiska sjukhuset att hyra under kortare period i väntan på att den anställde hinner ordna ett permanent boende. Landstingsservice kommer att skriva ett avtal med Rosendals Fastigheter AB, om att hyra lägenheter i de fastigheter som är under uppförande i Rosendalsområdet, en s.k. blockhyrning. Lgh.nr Gatuadress Ort Områdesnamn Vån. Plan Boarea Hiss Rum ca Månadshyra A1117 Torgny Segerstedts allé Uppsala Rosendal 2 Ja kr A1307 Torgny Segerstedts allé Uppsala Rosendal 4 Ja kr A1407 Rosendalsvägen Uppsala Rosendal 5 Ja kr B1103 Torgny Segerstedts allé Uppsala Rosendal 3 Ja kr B1105 Torgny Segerstedts allé Uppsala Rosendal 2 Ja kr B1107 Torgny Segerstedts allé Uppsala Rosendal 2 Ja kr B1109 Torgny Segerstedts allé Uppsala Rosendal 2 Ja kr B1316 Rosendalsvägen Uppsala Rosendal 4 Ja kr B1416 Rosendalsvägen Uppsala Rosendal 5 Ja kr Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

195 2 (2) C1110 Torgny Segerstedts allé Uppsala Rosendal 2 Ja kr C1112 Torgny Segerstedts allé Uppsala Rosendal 2 Ja kr C1113 Torgny Segerstedts allé Uppsala Rosendal 2 Ja kr C1114 Torgny Segerstedts allé Uppsala Rosendal 2 Ja kr C1115 Torgny Segerstedts allé Uppsala Rosendal 2 Ja kr C1116 Torgny Segerstedts allé Uppsala Rosendal 2 Ja kr C1117 Torgny Segerstedts allé Uppsala Rosendal 2 Ja kr C1120 Rosendalsvägen Uppsala Rosendal 2 Ja kr C1122 Rosendalsvägen Uppsala Rosendal 2 Ja kr C1124 Rosendalsvägen Uppsala Rosendal 2 Ja kr C1126 Rosendalsvägen Uppsala Rosendal 2 Ja kr C1211 Torgny Segerstedts allé Uppsala Rosendal 3 Ja kr C1311 Rosendalsvägen Uppsala Rosendal 4 Ja kr C1312 Rosendalsvägen Uppsala Rosendal 4 Ja kr C1411 Rosendalsvägen Uppsala Rosendal 5 Ja kr C1412 Rosendalsvägen Uppsala Rosendal 5 Ja kr kr Avtalstid 10 år med rätt till förlängning. Hyresbelopp 2095 kr/kvm och år, och administrativt tillägg för interna kostnader, LSU. Finansiering Hyresgästen betalar fullständig kostnad för lägenheten. Samråd I samråd med Hans Olov Hellström, Akademiska Sjukhuset. Kopia till: Förvaltningsdirektör, Landstingsservice Chef för Fastigheter och Service, Landstingsservice Ansvarig förvaltare, Landstingsservice Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Bitr. sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Stabschefen, Akademiska sjukhuset Registrator, Landstingsservice

196 BILAGA PS Dnr PS Produktionsavdelningen Tord Jansson Tfn E-post Produktionsstyrelsen Redovisning av ingång 100 (J-huset) ekonomisk prognos Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att skyndsamt uppmärksamma landstingsstyrelsen på fördyrningen av investeringen i ingång 100 (J-huset) - att uppdra till tf sjukhusdirektör för Akademiska sjukhuset, att till styrelsens sammanträde i augusti, redovisa vilka verksamhetsförändringar som tillkommit sedan landstingsfullmäktiges beslut 2013 om uppförande av en ny vårdbyggnad samt vilka eventuella fördyrningar som dessa verksamhetsförändringar medfört. Redovisningen ska också innehålla vilka effektiviseringar som verksamhetsförändringarna kan leda till. - att uppdra till förvaltningsdirektören för Landstingsservice att till styrelsens sammanträde i augusti återkomma med en tidplan för återrapportering av pågående investeringsprojekt. Ärendet Landstingsfullmäktige beslutade , 98, om projektering och uppförande av en ny sjukhusbyggnad på Akademiska sjukhuset område, J-huset, till en investeringskostnad om miljoner kronor. Vid dagens sammanträde redogör förvaltningsdirektören för Landstingsservice för ekonomisk prognos för den nya vårdbyggnaden som håller på att uppföras på Akademiska sjukhusets område. Den ekonomiska prognosen visar på en avsevärd fördyrning av investeringen. Mot bakgrund av den kraftiga fördyrningen av investeringen föreslås produktionsstyrelsen att skyndsamt informera landstingsstyrelsen om rådande läge. Kopia till: Förvaltningsdirektören, Landstingsservice T f sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

197 Uppsala Redovisning av ingång 100 (J-huset) - ekonomisk prognos Yttrande: Det är anmärkningsvärt att kostnaderna för ingång 100 har kunnat skena iväg på det här sättet och att detta varit känt under en längre tid utan att information utgått till vare sig produktionsstyrelsen eller dess arbetsutskott. Stefan Olsson (M) Sara Sjödal (C) Kajsa Dovstad (FP)

198 Uppsala Redovisning av ingång 100 (J-huset) - ekonomisk prognos Yrkande: Att förvaltningsdirektören återkommer med en rapportering om hur projektledningen kommer att se ut framöver Att återkomma med en redovisning om hur upphandlingsprocessen gått till Stefan Olsson (M) Sara Sjödal (C) Kajsa Dovstad (FP)

199 BILAGA PS Dnr PS Produktionsavdelningen Produktionsstyrelsen Redovisning av risk- och konsekvensbedömning gällande möjligheten att inkludera delar av psykiatrin i journal på nätet Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att lägga redovisningen av risk- och konsekvensbedömningen gällande möjligheten att inkludera delar av psykiatrin i journal på nätet, till handlingarna enligt bilaga - att uppdra till t f produktionsdirektören att bereda frågan ytterligare och därefter återkomma till styrelsen efter sommaren med förslag kring fortsatt hantering Ärendet Bakgrund Produktionsstyrelsen beslutade , 12, att uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att: - Genomföra en risk- och konsekvensbedömning inför eventuellt ställningstagande till vilka delar av psykiatrin och vilka delar av journalen som kan göras tillgängliga på nätet. - Resultaten från risk- och konsekvensbedömningen ska redovisas för styrelsen under våren 2015, dock senast vid junisammanträdet. Uppdraget för genomförandet och redovisningen har av sjukhusdirektören delegerats till verksamhetschefen för psykiatrin. En risk- och konsekvensbedömning har genomförts under april månad med deltagande av representanter från flera yrkesgrupper inom psykiatrin. Risk- och konsekvensbedömningen och de slutsatser bedömningen föranlett redovisas i sin helhet i bilaga till ärendet. Fortsatt arbete Produktionsstyrelsen föreslås att lägga redovisningen av risk- och konsekvensbedömningen till handlingarna. Vidare föreslås produktionsstyrelsen att uppdra till t f produktionsdirektören att bereda frågan ytterligare och återkomma till styrelsen efter sommaren med förslag till fortsatt hantering. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

200 2 (2) Bilagor - Förslag till beslut - Redovisning av uppdrag att genomföra en risk- och konsekvensbedömning gällande möjligheten att inkludera delar av psykiatrin i journal på näte - Riskanalys 1: Identifierade risker och riskbedömning - Riskanalys 2: Bakomliggande orsaker och förslag på åtgärder Kopia till: T f sjukhusdirektören, Eva Telne Åsa Hagberg, verksamhetschef psykiatrin Petter Könberg, IT-direktör Mats Holmberg, landstingsjurist

201 Dnr PS Verksamhetschef Åsa Hagberg Produktionsstyrelsen Redovisning av uppdrag att genomföra en risk- och konsekvensbedömning gällande möjligheten att inkludera delar av psykiatrin i journal på nätet Bakgrund Produktionsstyrelsen beslutade att uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att: - Genomföra en risk och konsekvensbedömning inför eventuellt ställningstagande till vilka delar av psykiatrin och vilka delar av journalen som kan göras tillgängliga på nätet. - Resultaten från risk och konsekvensbedömningen ska redovisas för styrelsen under våren 2015, dock senast vid junisammanträdet. Uppdraget för genomförandet och redovisningen har av sjukhusdirektören delegerats till undertecknad. Genomförande Risk och konsekvensbedömning har genomförts under april med deltagande av representanter från flera yrkesgrupper. Sammanfattning Vi ser ett stort värde i att göra patienten delaktig i vård och vårdplanering. Redan idag arbetar vi aktivt för att möjliggöra detta på olika sätt. Mötet i vården där synen på patienten som en jämbördig samarbetspartner är en grundsten i förhållningsättet. Sjukhusets vision och strategiarbete med värdebaserad vård stöder arbetssättet. Idag finns också möjligheter via Mina vårdkontakter, eller andra system, att t ex se planerade tider, avboka besök och begära receptförnyelse. Vi arbetar också för att få möjlighet till interaktivitet med t ex möjlighet att fylla i skattningsskalor via Mina vårdkontakter. När det gäller tillgång till sin journal och utlämnande av journalhandlingar skall alltid en menprövning ske, också i förhållande till aktuell patient. Vi rekommenderar i första hand att journalen läses tillsammans med läkare eller annan behandlare. Detta för att kunna förklara och svara på frågor i direkt anslutning till genomläsningen. Möjlighet att begära ut journalen via CESÅ finns också förutom för verksamheter med utökad sekretess där menprövning skall ske av verksamheten. Detta gäller t ex Rättspsykiatri, Barnskyddsteam, ETP och ungdomshälsa. Gällande barn år gäller också särskilda regler där medgivande av barnet krävs för utlämnande av journal till vårdnadshavare. Man måste också ha i åtanke att även om det inte ofta är förekommande så måste menprövning till skydd för tredje person också göras.

202 2 (2) Psykiatriska sjukdomstillstånd kan i vissa fall, periodvis eller bestående, påverka kognitiva funktioner, impulskontroll och omdöme. Det är då av särskilt stor vikt att personen får ett erbjudande att läsa sin journal tillsammans med läkare eller annan behandlare. Vi har redan idag flera exempel på personer som försämrats i sitt mående efter att på egen hand läst sin journal. Personer med psykiatriska sjukdomstillstånd lever ibland under omständigheter där de kan stå i beroendeställning till andra och kan falla offer för påtryckningar att ge tillgång till journaluppgifter. Vi behöver här måna om personens integritet. Patientjournalen är ett arbetsverktyg för professionen för att dokumentera planerade och pågående insatser för utredning och behandling. Det är av stor vikt att professionen med precision kan kommunicera viktiga data och händelseförlopp mellan i vården involverade yrkespersoner. Detta gör det oundvikligt att medicinska termer och begrepp måste användas för att inte förlora precisionen i kommunikationen. Medicinska termer och begrepp kan av icke professionell läsare ibland upplevas inte bara som svåra att förstå men också ibland som okänsliga och ibland nästan kränkande. På senare år har ansträngningar gjorts för att i journal använda ett språk som är förståeligt för gemene man. Detta är en förståelig ambition men riskerar på sikt att urholka journalens funktion som professionellt arbetsverktyg. Slutsats Barn- och ungdomspsykiatri, Rättspsykiatri och patienter under pågående LPT-vård bör undantas. Dessutom övriga verksamheter som idag har förstärkt sekretess. Eventuella journaluppgifter på nätet bör ej göras tillgängliga retroaktivt utan from ett bestämt datum och framåt. Vi ser ett stort värde i att öka patientens delaktighet i vård och vårdplanering. Här är vårdplan och samordnad individuell plan viktiga instrument. Vårdplan för patienter vårdade enligt HSL bedöms utifrån genomförd risk- och konsekvensbedömning kunna göras tillgängliga för patienten på nätet. Dokumentationsrutiner runt samordnad individuell plan är ännu alltför komplexa för att i nuläget kunna vara aktuella men kan vara aktuellt i ett andra steg. Ny modul i EPJ för vårdplan behöver utvecklas för att kunna bli ett praktiskt verktyg för ökad delaktighet och samverkan mellan patient och behandlare. Vi ser fördelar med att denna görs tillgänglig för patienten på nätet. Övriga delar av journalen bör man enligt försiktighetsprincipen avstå ifrån att göra tillgängliga.

203 1 Titel på riskanalysen: Journal på nätet, psykiatri (exkl. BUP, Rättspsykiatri) Delprocess eller aktivitet Risk (möjlighet att negativ händelse inträffar) ID Beskrivning RiskID Beskrivning av risk 1. Journal på nätet 1.1 Journaltext/provsvar och annan information, förutsätter kunskap som kan vara otillräcklig och leda till missförstånd Formulär 1: Identifiera risker och utför riskbedömning Konsekvens (om den identifierade risken inträffar) Patienten mår sämre Hot och våld mot anhöriga, personal, vårdgrannar/myndigheter Sannolikhet 3 2 Poäng Allvarlighetsgrad 4 3 Upptäckbarhet 3 1 Riskpoäng 36 6 Fortsätta analys? Ja eller Nej Vid Ja överför risken till formulär 2 och identifiera orsaker och åtgärder Risk för försämrad allians med patienten Journalen läses i affekttillstånd/berusad/nedsatta kognitiva funktioner/psykoser/personlighetsstör da Merarbete p.g.a. behov av förklaringar som tar tid från övrigt patientarbete Patienten mår sämre Hot och våld mot anhöriga, personal, vårdgrannar/myndigheter Försämrad allians med patienten Merarbete p.g.a. behov av förklaringar som tar tid från övrigt patientarbete Utarbetad av Ulrica Fjärstedt, MIT, , efter Händelseanalys & Riskanalys, Handbok för patientsäkerhetsarbete

204 2 Delprocess eller aktivitet Risk (möjlighet att negativ händelse inträffar) ID Beskrivning RiskID Beskrivning av risk 1.3 Journalen läses i en annan episod i sjukdomen än då texten skrevs 1.4 Risk att man inte vågar dokumentera allt och att skriftlig dokumentation övergår till muntlig rapportering 1.5 Journalen blir tillgänglig för personer i omgivningen då patienten är under hot och står i beroendeställning Formulär 1: Identifiera risker och utför riskbedömning Konsekvens (om den identifierade risken inträffar) Sannolikhet Poäng Allvarlighetsgrad Upptäckbarhet Riskpoäng? Sämre vård och patientsäkerhetsrisk Bruten sekretess och försämrat tillstånd Fortsätta analys? Ja eller Nej Vid Ja överför risken till formulär 2 och identifiera orsaker och åtgärder Hot/våld mot patient Lättillgängligheten gör att risken ökar att känslig personlig information sprids och görs tillgänglig för obehöriga Sekretessbrott Försämrat psykiskt mående, hot- och våld, näthat Patienten avstår från att lämna känslig information som kan vara viktig för diagnostik och behandling, medför sämre vård Utarbetad av Ulrica Fjärstedt, MIT, , efter Händelseanalys & Riskanalys, Handbok för patientsäkerhetsarbete

205 3 Delprocess eller aktivitet Risk (möjlighet att negativ händelse inträffar) ID Beskrivning RiskID Beskrivning av risk Formulär 1: Identifiera risker och utför riskbedömning Konsekvens (om den identifierade risken inträffar) Sannolikhet Poäng Allvarlighetsgrad Upptäckbarhet Riskpoäng Fortsätta analys? Ja eller Nej Vid Ja överför risken till formulär 2 och identifiera orsaker och åtgärder 1.7 Patienten spärrar sin journal för vårdgrannar efter att ha tagit del av den Försämrad vård Utarbetad av Ulrica Fjärstedt, MIT, , efter Händelseanalys & Riskanalys, Handbok för patientsäkerhetsarbete

206 1 Titel på riskanalys: Journal på nätet, psykiatri Överförda data från formulär 1 Poäng Risk/Konsekvens (möjlighet att negativ händelse inträffar) Sannolikhet Allvarlighetsgrad Upptäckbarhet Riskpoäng Bakomliggande orsaker Varför? Formulär 2: Bakomliggande orsaker och förslag på åtgärder Identifiera orsaker och ge förslag på åtgärder Poäng efter åtgärd Åtgärdsförslag Inriktat mot orsaken ID Beskrivning av risk ID Beskrivning av orsak ID Beskrivning av åtgärd Patienten mår sämre Hot och våld mot anhöriga, personal, vårdgrannar/myndigheter Försämrad allians med patienten Merarbete p.g.a. behov av förklaringar som tar tid från övrigt patientarbete Psykiatrin väljer ut vilka delar av journalen som görs tillgänglig. Journalen läggs ut fr.o.m. ett datum men inte retroaktivt p.g.a. tidigare journaltext inte är skriven på detta sätt. Enbart signerade anteckningar visas Viss ställtid innan valda delar kan göras tillgängliga Sannolikhet Allvarlighetsgrad Upptäckbarhet Riskpoäng Genom-föra åtgärder? Ja eller Nej Vid Ja - överför åtgärdsförslag till forumulär 3 och utarbeta åtgärdsplan Patienten mår sämre Se Hot och våld mot anhöriga, personal, vårdgrannar/myndigheter Risk för försämrad allians Utarbetad av Ulrica Fjärstedt, MIT, , efter Händelseanalys & Riskanalys, Handbok för patientsäkerhetsarbete

207 2 Överförda data från formulär 1 Poäng Risk/Konsekvens (möjlighet att negativ händelse inträffar) Sannolikhet Allvarlighetsgrad Upptäckbarhet Riskpoäng Bakomliggande orsaker Varför? Formulär 2: Bakomliggande orsaker och förslag på åtgärder Identifiera orsaker och ge förslag på åtgärder Poäng efter åtgärd Åtgärdsförslag Inriktat mot orsaken ID Beskrivning av risk ID Beskrivning av orsak ID Beskrivning av åtgärd med patienten Sannolikhet Allvarlighetsgrad Upptäckbarhet Riskpoäng Genom-föra åtgärder? Ja eller Nej Vid Ja - överför åtgärdsförslag till forumulär 3 och utarbeta åtgärdsplan Merarbete p.g.a. behov av förklaringar som tar tid från övrigt patientarbete. BORT 1.3 Journalen läses i en annan episod i sjukdomen än då texten skrevs. 1.4 Sämre vård och patientsäkerhetsrisk Se Se Bruten sekretess och försämrat tillstånd Se Hot/våld mot patient Utarbetad av Ulrica Fjärstedt, MIT, , efter Händelseanalys & Riskanalys, Handbok för patientsäkerhetsarbete

208 3 Överförda data från formulär 1 Poäng Risk/Konsekvens (möjlighet att negativ händelse inträffar) Sannolikhet Allvarlighetsgrad Upptäckbarhet Riskpoäng Bakomliggande orsaker Varför? Formulär 2: Bakomliggande orsaker och förslag på åtgärder Identifiera orsaker och ge förslag på åtgärder Poäng efter åtgärd Åtgärdsförslag Inriktat mot orsaken ID Beskrivning av risk ID Beskrivning av orsak ID Beskrivning av åtgärd Sekretessbrott Se 1.1 Sannolikhet Allvarlighetsgrad Upptäckbarhet Riskpoäng Genom-föra åtgärder? Ja eller Nej Vid Ja - överför åtgärdsförslag till forumulär 3 och utarbeta åtgärdsplan Försämrat psykiskt mående, hot- och våld, näthat Patienten avstår från att lämna känslig information som kan vara viktig för diagnostik och behandling, medför sämre vård Försämrad vård Se 1.1 Utarbetad av Ulrica Fjärstedt, MIT, , efter Händelseanalys & Riskanalys, Handbok för patientsäkerhetsarbete

209 4 Överförda data från formulär 1 Poäng Risk/Konsekvens (möjlighet att negativ händelse inträffar) Sannolikhet Allvarlighetsgrad Upptäckbarhet Riskpoäng Bakomliggande orsaker Varför? Formulär 2: Bakomliggande orsaker och förslag på åtgärder Identifiera orsaker och ge förslag på åtgärder Poäng efter åtgärd Åtgärdsförslag Inriktat mot orsaken ID Beskrivning av risk ID Beskrivning av orsak ID Beskrivning av åtgärd Sannolikhet Allvarlighetsgrad Upptäckbarhet Riskpoäng Genom-föra åtgärder? Ja eller Nej Vid Ja - överför åtgärdsförslag till forumulär 3 och utarbeta åtgärdsplan Utarbetad av Ulrica Fjärstedt, MIT, , efter Händelseanalys & Riskanalys, Handbok för patientsäkerhetsarbete

210 BILAGA PS a Dnr PS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Inge Bruce Medicinsk rådgivare Tfn E-post inge.bruce@lul.se Produktionsstyrelsen Yttrande angående motion om tillgänglig sjukvård närmare länets patienter Produktionsstyrelsen avger härmed följande yttrande angående motionen om tillgänglig sjukvård närmare länets patienter. I en motion av Folkpartiet (fp) föreslås att utreda förutsättningarna för att få till stånd en tillgängligare sjukvård närmare länets patienter. Det första förslaget i motionen är att utreda förutsättningarna för att låta läkare från andra specialiteter än allmänmedicin arbeta som konsulter på länets vårdcentraler. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat att utreda mobila team för äldre, dnr HSS Ett uppdrag i det ärendet är att bedöma lämplig vårdnivå. I den bedömningen kan värdet av att låta läkare från andra specialiteter arbeta som konsulter på länets vårdcentraler ingå. I Landstingsplan och budget finns en strategi för närvårdsarbetet med bland annat närvårdsenheter. Där kommer också frågan om att låta läkare från andra specialiteter arbeta som konsulter på vårdcentraler in. Även motionens andra förslag om att utreda förutsättningarna för hembesök från husläkare och distriktssköterskor i länets kommuner bör inkluderas i utredningen om mobila team. Motionens tredje förslag är att utreda fördelarna med att införa ekonomisk ersättning för astma/kol-sjuksköterskors och diabetessjuksköterskors telefonbesök. Det är lämpligt att denna fråga beaktas i den översyn av primärvårdens uppdrag, ersättningssystem och finansiering som beslutades av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 12 februari 2015 (dnr HSS ). Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

211 2 (2) I ärendet har samråd skett med Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Hälsa och habilitering och Primärvården. Lasarettet i Enköping anser att lasarettansluten hemsjukvård kan utgöra ett viktigt stöd för och komplement till såväl primärvård som länets kommuner. Hälsa- och habilitering anser att mobila team är viktiga och kan komma att bli ett välbehövligt resurstillskott till första linjens vård. Primärvården anser att man bör utreda behovet av specialistkonsulter i primärvården som ett led i närvårdsarbetet samt att förslaget om att utvidga mobila team till hela länet är utmärkt och bör utredas grundligt. Vid sammanträdet i PS återremitterades ärendet för komplettering från Akademiska sjukhuset avseende frågan om konsultverksamhet på länets vårdcentraler. Akademiska sjukhuset har nu inkommit med en komplettering: Akademiska sjukhuset ser i första hand möjligheter att utveckla en tillgängligare sjukvård närmare länets patienter inom de verksamheter som idag arbetar med mobilverksamhet. Detta kan utvecklas ytterligare i form av mobila team för de äldre. Utformningen av detta utreds på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Utgångspunkten är att verksamheten bör utgå från sjukhusets geriatriska verksamhet, men även inkludera andra specialister som vårdar patienter inom stora diagnosgrupper. Avgörande är troligen att sådan verksamhet kan erbjudas med utökat öppethållande, även utanför kontorstid, och för hela landstinget. Specialisters direkta medverkan i vården utanför sjukhuset förutsätter i övrigt oftast samverkan med andra specialister, tillgång till tekniska kringresurser och tillräckliga patientvolymer. Dessa parametrar tillsammans gör att, om det ens är möjligt, arbetet kräver betydande logistiska insatser för att skapa effektiva lösningar. Det kan finnas möjligheter inom utvalda grupper, om det samtidigt kan kombineras med kunskapsöverföring mellan specialist- och allmänläkare eller utbildning av andra yrkesgrupper. Erfarenhetsmässigt har dock detta tyvärr visat sig vara svårt att få till stånd. Bilaga - Yttrande angående motion om tillgänglig sjukvård närmare länets patienter - Svar från Akademiska sjukhuset, AS Svar på inbjudan att inkomma med synpunkter kring förslag till svar ang. motion om tillgänglig sjukvård närmare länets patienter, Lasarettet i Enköping - Svar från Primärvården, e-postmeddelande

212 Dnr AS Yttrande över motion om tillgänglig sjukvård närmare länets patienter - komplettering Ledamoten Lina Nordquist (FP) har i motion till landstingsfullmäktige den 10 december 2014 yrkat att lösningar i syfte att säkerställa tillgänglig sjukvård för länets patienter ska utredas. Produktionsstyrelsen har i beslut 79/2015 behandlat ärendet och begärt komplettering avseende frågan om konsultverksamhet på länets vårdcentraler. Akademiska sjukhuset ser i första hand möjligheter att utveckla en tillgängligare sjukvård närmare länets patienter inom de verksamheter som idag arbetar med mobilverksamhet. Detta kan utvecklas ytterligare i form av mobila team för de äldre. Utformningen av detta utreds på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Utgångspunkten är att verksamheten bör utgå från sjukhusets geriatriska verksamhet, men även inkludera andra specialister som vårdar patienter inom stora diagnosgrupper. Avgörande är troligen att sådan verksamhet kan erbjudas med utökat öppethållande, även utanför kontorstid, och för hela landstinget. Specialisters direkta medverkan i vården utanför sjukhuset förutsätter i övrigt oftast samverkan med andra specialister, tillgång till tekniska kringresurser och tillräckliga patientvolymer. Dessa parametrar tillsammans gör att, om det ens är möjligt, arbetet kräver betydande logistiska insatser för att skapa effektiva lösningar. Det kan finnas möjligheter inom utvalda grupper, om det samtidigt kan kombineras med kunskapsöverföring mellan specialist- och allmänläkare eller utbildning av andra yrkesgrupper. Erfarenhetsmässigt har dock detta tyvärr visat sig vara svårt att få till stånd. AKADEMISKA SJUKHUSET Lennart Persson Sjukhusdirektör

213

214 Från: Eva-Lena Sjöö Skickat: den 16 april :47 Till: Per Elovsson; Inge Bruce Ämne: SV: Motion om tillgänglig sjukvård närmare länets patienter Hej Instämmer med Per. 1. Specialistkonsulter på vårdcentral ska inte bara fungera som utlokaliserad mottagning som i sämsta fall genererar ett extra (onödigt) besök med ny remiss till sjukhusets mottagning. Det bör vara ett genomtänkt syfte dvs inte bara spara restid för patient och det får inte skapa fler besök i vårdkedjan. 2. Utvidga mobila team verksamheten till hela länet är utmärkt och bör utredas grundligt (vem är huvudman, var placera, hur täcka hela länets behov, vilka patienter osv) 3. Instämmer med Per Vänl hälsn Eva-Lena Från: Per Elovsson Skickat: den 13 april :53 Till: Inge Bruce Kopia: Eva-Lena Sjöö Ämne: SV: Motion om tillgänglig sjukvård närmare länets patienter Hej! Förslag 1.: Jag tycker att man borde utreda behovet av specialist konsulter i PV som ett led i Närvårdsarbetet. Dels vilka specialiteter och dels var i så fall. Men då skall det inte vara ngr blandlösningar utan AS har det totala ansvaret inklusive ekonomi och journalföring. Fråga 2. : Om ekonomin och personalförsörjningen medger kan ju detta öka enl. det uppdrag som redan ges i regelböckerna. Sedan tycker jag att mobila äldrevårdsakuten borde byggas ut till hela länet, men det är för det svårast multisjuka. Fråga 3. Det är rätt tänkt men bör tas upp i arbete med den kommande stora översynen av regelböckerna. VH Per Per Elowsson Primärvårdsdirektör Primärvårdens ledningskontor Landstinget i Uppsala län Ulleråkersvägen Uppsala Tel per.elovsson@lul.se Från: Inge Bruce Skickat: den 13 april :10 Till: Lennart Persson; Per Elovsson; Lena Dahlman; Thomas Eriksson Ämne: Motion om tillgänglig sjukvård närmare länets patienter

215 Hej! Det har kommit en motion från folkpartiet om sjukvård närmare länets patienter. Den har tre frågeställningar: att utreda förutsättningar för att låta läkare från andra specialiteter arbeta som konsulter på länets vårdcentraler, att utreda förutsättningarna för hembesök från distriktsläkare och distriktssköterskor i länets kommuner, att utreda fördelarna med att införa ersättning för astma/kolsköterskors och diabetessköterskors telefonkontakter. Motionen finns i diariet: HSS Förslag till motionssvar finns i bilagan. Har ni åsikter om motionssvaret så vill jag att ni mejlar mej dessa senast torsdag eftermiddag. Med vänlig hälsning Inge Bruce Medicinsk rådgivare Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstingets ledningskontor Tel Box 602, Uppsala

216 BILAGA PS b