Förvaltningarnas månadsrapporter september 2015

Transkript

1 BILAGA PS , Dnr PS Produktionsavdelningen Tord Jansson Tfn E-post Produktionsstyrelsen Förvaltningarnas månadsrapporter september 2015 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att att att uppdra åt sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att arbeta vidare med tidigare redovisade effektiviseringsåtgärder. Detta för att minimera det förväntade underskottet 2015, uppmana förvaltningscheferna för Landstingets resurscentrum och Landstingsservice att arbeta vidare för att minimera de förväntade ekonomiska underskotten 2015, i övrigt lägga förvaltningarnas månadsrapporter för september 2015 till handlingarna. Ärendet Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognosticerar ett totalt underskott med minus 214 miljoner kronor. Detta är en oförändrad bedömning mot vad förvaltningarna uppgav i prognosen i den senaste rapporten tertial Den enskilt största orsaken till det förväntade underskottet är Akademiska sjukhusets förväntade underskott med minus 200 miljoner kronor. Lasarettet i Enköping rapporterar ett förväntat överskott på plus 7 miljoner kronor. Detta förutsätter liksom tidigare redovisats att lasarettet tillskjuts finansiering motsvarande 11,2 miljoner kronor för samarbetet med Akademiska sjukhuset. Hälsa och habilitering redovisar ett förväntat överskott på plus 8 miljoner kronor. Landstingets resurscentrum och Landstingsservice redovisar sammantaget ett förväntat underskott på minus 40 miljoner kronor. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

2 2 (4) Förvaltning Progn Progn Förändr mnkr mnkr mnkr Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Folktandvården Hälsa och habilitering Summa hälso- och sjukvård Landstingets resurscentrum Landstingsservice Summa service Summa totalt Akademiska sjukhuset har tidigare under året rapporterat ett ekonomiskt läge för 2015 som kräver resultatförbättringar på minst 200 miljoner kronor för att klara en ekonomi i balans. Med anledning av detta har sjukhuset arbetat fram ett åtgärdsprogram med syfte att uppnå ekonomi i balans. Åtgärdsprogrammet innehåller intäktsökningar på ca 120 miljoner kronor och kostnadssänkningar på ca 80 miljoner kronor det vill säga en total resultatförbättring på 200 miljoner kronor för Den nu rapporterade förväntade ekonomiska prognosen uppgår till minus 200 miljoner kronor för Huvudorsaken till det förväntade underskottet är liksom tidigare stora svårigheter att uppnå budgeterad nivå för riks- och regionintäkterna. Flera viktiga produktionsenheter med stor andel riks- och regionvård har fortsatt kapacitetsproblem framförallt gällande specialistsjuksköterskor med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar som följd. Detta försvårar kraftigt möjligheterna att uppnå budgeterad intäktsnivå. Sammantaget innebär detta att kraven i åtgärdsprogrammet har ökats från 200 miljoner kronor till minst 300 miljoner kronor för sjukhuset. Lasarettet i Enköping prognosticerar nu ett ekonomiskt överskott på plus 7 miljoner kronor. Detta förutsätter att lasarettet tillskjuts finansiering motsvarande 11,2 miljoner kronor för samarbetet med Akademiska sjukhuset. Utan detta tillskott bör därmed det förväntade ekonomiska resultatet vara minus 4,2 miljoner kronor. Lasarettet rapporterar i sin månadsrapport att det pågår samtal hur ersättningen skall betalas ut. Primärvården prognosticerar en ekonomi i balans. Folktandvården prognosticerar liksom tidigare ett förväntat ekonomiskt resultat på plus 10 miljoner kronor vilket är i nivå med det resultatkrav förvaltningen har för Hälsa- och habilitering rapporterar liksom föregående månad ett förväntat överskott på plus 8 miljoner kronor. Överskottet är kopplad till svårigheter att rekrytera vissa yrkeskategorier vilket har resulterat i vakanser samt en förändrad bedömning av kostnaderna för hjälpmedel. Hälsa- och habilitering aviserar vidare i månadsrapporten att överskottet för hjälpmedel kan bli något större om nuvarande trend håller i sig.

3 3 (4) Landstingsservice har tidigare under året prognosticerat ett förväntat underskott på minus 5 miljoner kronor. Det förväntade negativa resultatet förklaras med projektet vårdnära service (VNS) som bedrivs inom Akademiska sjukhuset som en pilot. I budgetarbetet antogs att förvaltningen skulle få debitera hyresgästen som utnyttjade tjänsterna för kostnaden, vilket ej blivit fallet. Styrelsen uppdrog då till förvaltningsdirektören att undersöka möjligheterna att reducera det förväntade ekonomiska underskottet till noll under 2015 utan konsekvenser för projektet vårdnära service. Förvaltningen har i sin månadsrapport rapporterat åtgärder för att uppnå ekonomisk balans. Bland annat har förvaltningen från den 1 juni 2015 infört stopp för ny- och ersättningsrekrytering. Dessa kräver nu förvaltningsdirektörens godkännande. Med dessa åtgärder hade förvaltningen förhoppning att rapportera en ekonomi i balans efter augusti månads utfall. Efter augusti månads utfall förvärrades det förväntade underskottet ytterligare med minus 14 miljoner kronor till ett förväntat ekonomiskt resultat på minus 19 miljoner kronor. Huvudorsaken till denna försämring är kostnader för den så kallade personalpendeln som varit en temporär lösning i samband med byggnationen av ett nytt parkeringsgarage på Akademiska sjukhusets område. Ytterligare orsaker till det förväntade ekonomiska resultatet är kostnader för en avbruten förstudie av så kallade AGV-truckar. Landstingets resurscentrum redovisar nu ett förväntat ekonomiskt underskott på minus 21 miljoner kronor. Detta är liksom tidigare kopplad till kostnaderna för sjukresor med minus 13 miljoner kronor och kostnaderna för tillståndslösa, egenbetalande patienter och smittskydd med minus 7 miljoner kronor. Förvaltningschefen för Landstingets resurscentrum har tidigare under året inkommit med en skrivelse till styrelsen där pågående och genomförda åtgärder redovisas. Initialt redovisas att de överförda budgetmedlen från 2014 redan innehöll en underfinansiering med ca 10 miljoner kronor. Landstingets resurscentrum finner det inte möjligt att under pågående verksamhetsår genomföra åtgärder som kan eliminera det prognosticerade underskottet. Landstingets resurscentrum har ytterst små möjligheter att påverka kostnaderna för taxiresor då det är läkare inom sjukvården som utfärdar intyg för taxiresor. Sjukresor med taxi är den del av verksamheten som ökar och antalet resenärer med sjukresebuss har en lägre nivå. Förvaltningen kommer i sina kunddialoger att informera berörda förvaltningar om den ökade förskrivningen av sjukresor samt informera om gällande regelverk för detta. Styrelsens sammanfattande bedömning är liksom tidigare att läget utifrån förvaltningarnas månadsrapporter är ytterst allvarligt. Förväntade ekonomiska underskott på en nivå som är långt över det acceptabla för styrelsens verksamheter. Styrelsen har tidigare under året tydligt löpande uppmanat de förvaltningschefer som ansvarar för förvaltningar som uppvisar ekonomiska underskott att arbeta vidare med åtgärder för att uppnå ekonomisk balans Styrelsen har tidigare också uppmanat sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att trots den försämrade ekonomiska prognosen arbeta vidare med och utöka de tidigare redovisade effektiviseringsåtgärderna. Styrelsen måste här säkerställa att dessa insatser intensifieras från samtliga berörda förvaltningars sida.

4 4 (4) Styrelsen har tidigare beslutat att uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att löpande skriftligen återrapportera utfallet av det åtgärdsprogram som tidigare presenterats. Detta sker i ett särskilt ärende till produktionsstyrelsen. Därutöver föreslås styrelsen lägga övriga förvaltningars månadsrapport för september 2015 till handlingarna. För ytterligare information kring förvaltningarnas produktion, ekonomi och måluppfyllelse hänvisas till respektive förvaltnings månadsrapport för september Bilagor: - Förvaltningarnas månadsrapport september Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen för september 2015 Kopia till: Tf. sjukhusdirektör för Akademiska sjukhuset Tf. förvaltningsdirektör för Landstingsservice Förvaltningschefen för Landstingets resurscentrum Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Ekonomidirektören

5 Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen September 2015

6 2 (9) Ekonomi Landstingets årsprognos är minus 59 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor sämre än budget och en försämring jämfört med föregående prognos med 7 miljoner kronor. Försämringen mot föregående prognos beror främst på att Kollektivtrafiknämnden försämrar sin prognos med 5 miljoner kronor till följd av lägre biljettintäkter och skolkortsintäkter. Dessutom försämrar Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter sin prognos med 2 miljoner kronor. Detta beror på en försämrad skatteprognos på minus 8 miljoner kronor, samtidigt som personalkostnaderna för ST-läkare primärvård förväntas understiga budget samt att kostnaderna för smittskyddsläkemedel ligger på en lägre nivå sista månaderna jämfört med i våras. Det är oroväckande att så många verksamheter har en ekonomisk obalans. Dessutom hade landstingets prognostiserade resultat varit ännu sämre om det inte vore för två engångsintäkter på totalt 112 miljoner kronor 1. Utan dessa engångsintäkter hade landstingets resultat varit minus 171 miljoner kronor. Förutom de effektiviseringskrav som finns framöver så behöver landstinget vidta strukturella åtgärder för att få en hållbar ekonomi över tid. Den enskilt största kostnadsposten för landstinget är lönekostnader. Lönekostnaderna prognostiseras öka med 5,5 procent mellan åren. Detta är till stor del kopplat till en ökning av antal årsarbetare inom landstinget. Samtidigt ökar inte produktionen i motsvarande takt, vilket i längden inte är en hållbar utveckling. Utöver landstingets prognostiserade resultat så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en årsprognos på plus 4 miljoner kronor innan dispositioner och skatt, vilket är i nivå budget. Tabell 1: Årsprognos 2015 Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Årets resultat Balanskravsjusteringar Årets resultat enligt balanskrav Ackumulerat utfall Landstingets resultat för perioden januari-september är plus 114 miljoner kronor 2, vilket ska jämföras med periodens budget på plus 179 miljoner kronor. Resultatet är alltså 65 miljoner kronor sämre än budgeten till och med september. Dessutom har sjukhuset under september ändrat redovisningsprincipen för hantering av ALF-medel. Detta ger en för positiv bild av periodresultatet med 66 miljoner kronor. Landstingets periodiseringskurva innebär att resultatet de tre sista månaderna kommer vara negativt, vilket rimmar med det prognostiserade resultatet. Om man bortser från de engångsintäkter som landstinget erhållit så är det på intäktssidan främst riksoch regionintäkter, skatter och trafikintäkter som avviker negativt mot budget. Vid en analys av riks- och regionintäkterna utifrån ett rullande-12 månaders diagram (innebär att det vid varje mättillfälle är ett helt års utfall/budget som visas) så visas tydligt att utfallet konsekvent har legat under budget. Av detta kan utläsas att Akademiska sjukhuset har en för positiv syn på intäktsstorleken i sin budget. Vid de sista mätpunkterna ser vi att glappet mellan utfall och budget blir större, vilket speglas i sjukhusets årsprognos. 1 Återbetalning för AFA-medel, på 60 miljoner kronor och ett kostnadsbidrag från SPV på 52 miljoner kronor. 2 I utfallet ingår engångsintäkter på 99 miljoner kronor (AFA, SPV).

7 3 (9) Diagram 1: Rullande 12 riks- och regionintäkter Nov 13 okt 14 Dec 13 nov 14 Helår 2014 Feb 14 jan 15 RR intäkter Mars 14 feb 15 April 14 mars 15 Maj 14 april 15 Juni 14 maj 15 Juli 14 juni 15 Aug 14 juli 15 Sep 14 aug 15 Okt 14 sep 15 Utfall RR Budget RR På intäktssidan finns även en stor positiv avvikelse för statsbidrag. Detta beror på att landstinget får mer intäkter för läkemedelsförmånen främst beroende på en ökad finansiering för Hepatit-C läkemedel. På kostnadssidan är det ett flertal negativa avvikelser. Avvikelsen under perioden för lönekostnaderna beror på högre kostnader för övertid, jour och beredskap respektive semesterlön. Avvikelsen för medicinskt material är kopplad till ett högre utfall än budgeterat på Akademiska sjukhuset. Det är främst kostnader för medicinskt material, implantat och laboratoriematerial som ökar. Om en analys görs i ett rullande 12-månaders diagram för medicinskt material så framgår det att tydligt att det konsekvent finns en negativ avvikelse mellan utfall och budget. Det är viktigt att sjukhuset fortsättningsvis budgeterar realistiska nivåer för medicinskt material. Diagram 2: Rullande 12 kostnader för medicinskt material Nov 13 okt 14 Dec 13 nov 14 Helår Feb Medicinskt material jan 15 Mars 14 feb 15 April 14 mars 15 Maj 14 april 15 Juni 14 maj 15 Juli 14 juni 15 Aug 14 juli 15 Sep 14Okt 14 aug sep Utfall medicinskt material Budget medicinskt material Kostnadsökningen för lokal- och fastighetskostnader jämfört med budget hänförs huvudsakligen till ej budgeterade kostnader för externa avtalsarbeten, ökad kostnad för extern inhyrning och ökade kostnader för inköpta servicetjänster. Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott jämfört med budget på minus 225 miljoner kronor.

8 4 (9) Tabell 2: Prognos produktionsstyrelsens förvaltningar Förvaltningar under PS, mnkr Prog jmf Budget Förändring jmf föreg prog Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping 7 0 Primärvården 0 0 Hälsa och habilitering 8 0 Folktandvården 0 0 Landstingsservice Landstingets resurscentrum Summa Från förvaltningarnas månadsrapporter bedöms följande viktigt att lyfta fram. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset lämnar en oförändrad årsprognos, det vill säga årsprognosen är minus 200 miljoner kronor. Den negativa prognosen beror både på att riks- och regionintäkterna förväntas understiga budgeterade nivåer och kostnaderna förväntas överstiga budget, framförallt avseende inhyrd personal, medicinskt material och övriga kostnader. Kapacitetsproblemen avseende operation och tillgänglighet kvarstår. Sjukhuset har genomfört en omfattande omorganisation, i den nya organisationen är det nu fokus på att ta fram ytterligare åtgärder, framförallt på kostnadssidan för att klara en ekonomi i balans. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping prognostiserar med ett årsresultat på plus 7 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Prognosen förutsätter att avtalsdiskussionen gällande samarbete med Akademiska sjukhuset finner sin lösning och att 11,2 miljoner kronor tillförs lasarettet. Det förväntade överskottet beror till stor del på att röntgenintäkterna förväntas överstiga budgeterade nivåer. Primärvården Primärvården lämnar en oförändrad prognos, men bedömningen att resultatet blir i enlighet med budget anses vara förstärkt efter utfallet i september. Primärvården signalerar vidare att deras insatser i vårdcentralsuppdraget med anledning av den rådande flyktingströmmen kan komma att påverka verksamheternas tillgänglighet under senare delen av våren. Hälsa och habilitering Hälsa och habilitering lämnar en årsprognos på plus 8 miljoner kronor. Om kostnaderna för hjälpmedel fortsätter ligga på en lägre nivå kommer förvaltningen att förbättra prognosen efter månadsbokslutet i oktober. Folktandvården Sett till resultatet för perioden är både intäkterna och personalkostnaderna lägre än budgeterat. Anledningen är färre antal årsarbetare och hög sjukfrånvaro vilket ger en lägre produktion och därmed lägre intäkter. Efter september månad avviker resultatet negativt mot budget med 2 miljoner kronor. Åtgärder som kommer att vidtas, är bland annat, att resterande månader planera in för fler styckeprispatienter som genererar en bra intäktsnivå och intensifiera fokusen på kostnader i vardagen samt att endast vidta nödvändiga inköp. Folktandvården prognostiserar med ett årsresultat i enlighet med budget. Landstingsservice Landstingsservice lämnar en oförändrad prognos och prognostiserar ett årsresultat på minus 19 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Underskottet beror framförallt på kost-

9 5 (9) nader för den så kallade personalpendeln som har varit en temporär lösning till dess att nya parkeringshuset på Akademiska sjukhuset öppnar i november. Vidare tillkommer kostnader för en avbruten förstudie avseende kulvertfordon. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrum prognostiserar med ett årsresultat på minus 21 miljoner kronor, vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Det förväntade negativa resultatet beror på underskottet avseende sjukresor, patientadministrationens verksamhet för bårtransporter m.m., ökade vårdkostnader för tillståndslösa samt att avskrivna kostnader för egenbetalande ökar. Produktion Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköpings produktion anges bland annat i DRG vilket står för diagnosrelaterade grupper. DRG utgår från olika diagnosers relativa resursåtgång på landets sjukhus och fungerar som beskrivning av vilken typ av produktion som genomförs på sjukhusen. Förutom DRG används även antal besök för både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping för att kvantifiera produktionen. Produktionen på sjukhusen kan delas in i slutenvård och öppenvård. Inom öppenvården mäts produktionen som dagsjukvård, läkarbesök samt övriga besök. Vårdproduktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping kan delas in i C-länsvård (vård till länsinvånare) respektive riks- och regionvård (vård till utomlänsinvånare). Vidare omfattas produktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping av patienter inom fritt vårdval. Primärvårdens produktion mäts i antal besök där en uppdelning görs mellan läkarbesök och övriga besök. Folktandvården mäter också sin produktion i antal besök och gör en uppdelning mellan besök inom allmäntandvården och specialisttandvården. Hälsa och habilitering mäter sin produktion i antal besök där en uppdelning görs mellan slutenvård, läkarbesök och övriga besök. Inför 2015 inkom alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar med produktionsbudgetar för Dessa följs upp löpande under året och redovisas under respektive förvaltning. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets produktion är, totalt sett, i nivå med produktionsbudgeten för perioden januari till september. Öppenvården ligger något över budgeterad produktionsvolym medan slutenvården ligger under produktionsbudgeten. Störst negativa avvikelser mot budgeterad volym inom slutenvården har verksamhetsområdena intern- och lungmedicin, kirurgi, geriatrik samt plastik och käkkirurgi. Detta förklaras bland annat av färre öppna vårdplatser än planerat på grund av resursbrist samt negativ påverkan på produktionen i samband med ombyggnationen. Antalet stängda vårdplatser ökade under september månad och sjukhuset har därmed, för perioden januari till september, i genomsnitt 11 färre disponibla vårdplatser jämfört med C-länsvården ligger något under budgeterad produktionsvolym och detta på grund av en lägre produktion inom såväl slutenvården som dagsjukvården. Riks- och regionvården ligger, på total nivå, emellertid över både budgeterad produktionsvolym och föregående års utfall för samma period. Dock finns negativa avvikelser mot budgeterad volym inom övriga besök och slutenvården. Inom slutenvården (riks- och region) har verksamhetsområdena plastik- och käkkirurgi samt klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi de största negativa avvikelserna till följd av resursbrist. I och med att flera viktiga produktionsenheter med stor andel riks- och regionvård har fortsatta kapacitetsproblem försvåras möjligheterna att öka intäkterna. Vid jämförelse mot föregående år, på total nivå, är produktionsutfallet, mätt i antal kontakter, högre. Öppenvården och riks- och regionvården uppvisar högre produktion medan slutenvården och C-länsvården har en lägre produktion jämfört med samma period föregående år.

10 6 (9) Diagram 3: Produktion, Slutenvård och Öppenvård, Akademiska sjukhuset Diagram 4: Produktion, C-län och Riks- och regionvård, Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Lasarettets produktion, mätt i antal kontakter, ligger över budgeterad produktionsvolym för perioden januari till september. Slutenvården, mätt i antal vårdtillfällen, har förbättrats under året och tidigare negativa avvikelse har hämtats upp och slutenvården ligger därmed något över budgeterad produktionsvolym. Lasarettets öppenvårdsproduktion är hög och överstiger budgeterad volym med cirka 7 procent (3 170 kontakter). Ytterligare produktionsökning planeras under hösten med stöd av hyrpersonal. Beträffande LAH, lasarettsansluten hemsjukvård så har den nu startat. Vid jämförelse mot föregående år för perioden januari till september har lasarettet totalt sett en högre produktion, mätt i antal kontakter, tack vare en högre produktion för läkarbesök och övriga besök. Diagram 5: Produktion, Slutenvård och Öppenvård, Lasarettet i Enköping

11 7 (9) Primärvården På total nivå uppnår Primärvården produktionsbudgeten för perioden januari till september. Detta tack vare en hög produktion inom övriga besök som uppvisar en fortsatt väsentlig ökning jämfört med såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års utfall. Produktionen gällande läkarbesök är dock under såväl budget som föregående år sett till perioden januari till september. Fortsatt viss brist på läkare råder. Där så är nödvändigt görs förstärkta aktiviteter för att säkerställa bästa effektiva omhändertagande (BEON). Fortsatt arbete för optimering av tidböckerna genomförs där det krävs. Folktandvården Totalt antal besök inom Folktandvården ligger under budgeterad produktionsvolym för perioden januari till september. Negativ avvikelse mot produktionsbudgeten finns inom såväl allmäntandvården som specialisttandvården. Emellertid är antalet besök, totalt sett, i nivå med föregående års utfall. Inom allmäntandvården är vårdtrycket stort beroende på till exempel ökad vårdefterfrågan, rekryteringsproblem, ökat antal asylsökande och satsning på äldretandvård. Inom specialistvården råder fortsatta problem med långa väntetider. De främsta orsakerna till väntetiderna är vakanser, sjukdom och andra lagstadgade ledigheter. Hälsa och habilitering Antalet besök inom Hälsa och habilitering ligger över budgeterad produktionsvolym för perioden januari till september. Detta tack vare att såväl läkarbesök som övriga besök har en högre produktion än budgeterat. Exempelvis har Cosmos asyl- och integrationshälsan och Tolkcentralen en högre produktion än budget. Antal slutenvårdstillfällen ligger under budget vilket förklaras av att Närvårdsavdelningen har haft svårigheter att rekrytera sjuksköterskor och därmed har inte planerad beläggning varit möjlig. Jämfört med föregående år, januari till september, ligger Hälsa och habilitering i stort sett på samma produktionsnivå främst tack vare en högre produktion inom övriga besök. Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,7 procent jämfört med Det är en mindre ökning på 0,1 procentenhet jämfört med efter augusti. Det genomsnittliga antalet årsarbetare i landstinget är och det är en ökning med 168 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med september i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning med drygt 2 procent. Ökningen återfinns i bland annat yrkesgrupperna undersköterskor, handläggare, specialistutbildade sjuksköterskor, ledning och specialistläkare. Sett till förvaltningarna har Akademiska sjukhuset ökat antalet årsarbetare med i genomsnitt 128 årsarbetare. Akademiska redovisar i sin månadsrapport att av dessa är 76 årsarbetare en effekt av beslutad verksamhetsutveckling under året. Ett flertal åtgärder inom ramen för kompetensförsörjning pågår inom Akademiska sjukhuset samt bland annat ett arbete att knyta ihop budgetarbetet och uppföljningssystem med produktionsplanering, bemanning och arbetstidsmodeller. Hälsa och Habilitering har ökat antalet årsarbetare med anledning av den närvårdsavdelning som förvaltningen öppnade i Uppsala i augusti Förvaltningens uppdrag att vara stöd till den samlade primärvården och uppbyggnad av centrumbildningar bidrar också till en ökning av antalet årsarbetare. Primärvården har ökat antalet årsarbetare, bland annat sjuksköterskor, sjukgymnaster och psykologer, för att bättre tillgodose krav på ökad tillgänglighet via telefon och mottagningsverksamhet. Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat på grund av besvärligt rekryteringsläge.

12 8 (9) Diagram 6: Utvecklingen av årsarbetare, månadsvis utveckling, LUL Kostnaderna för inhyrd personal är 62 miljoner kronor till och med september. Årsbudgeten är 32 miljoner kronor. År 2014 var kostnaderna 84 miljoner kronor. Se vidare tabell nedan för jämförelse mot föregående år. Akademiska sjukhuset har fortsatt behov av inhyrd personal, främst sjuksköterskor men även läkare och medicinska sekreterare. Primärvården har brist på anställda distriktsläkare vilket har lett till ett fortsatt stort beroende av inhyrda läkare. Vid Lasarettet i Enköping är personalomsättningen fortsatt hög och tillsammans med ett besvärligt rekryteringsläge gällande specialistläkare, specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor kvarstår behovet av inhyrd personal. En förskjutning har skett mot att lasarettet nu hyr in fler sjuksköterskor än läkare. Hälsa och habilitering har behov av inhyrd personal både gällande läkare och sjuksköterskor. Tabell 3: Inhyrd personal, miljoner kronor, LUL Konto Ack utfall Ack utfall Årsbudget Bokslut sept 2015 sept Inhyrd personal, läkare Inhyrd personal, övriga Summa Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter september 5 procent. Sjukfrånvaron har ökat något efter augusti månad och är nu högre jämfört med helår 2014 då sjukfrånvaron var 4,9 procent. Den totala sjukfrånvaron fördelad på åldersgrupper (- 29 år, år, 50 år -) visar en ökning i samtliga åldersgrupper. Sett till kön har sjukfrånvaron ökat för kvinnor, medan den har minskat något för män. Akademiska sjukhuset har gjort en fördjupad analys av sjukfrånvaron vid sjukhuset och åtgärder är planerade. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 53 miljoner kronor efter september och det är sex miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på cirka 13 procent. Diagram 7: Total sjukfrånvaro, LUL

13 9 (9) Bilaga Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

14 Månadsrapport September 2015 Akademiska sjukhuset Månadsrapport September 2015 Akademiska sjukhuset

15 2 (22) SAMMANFATTANDE ANALYS Akademiska sjukhusets årliga produktion fortsätter att öka. Antalet behandlade patienter har ökat med 2,4 procent jämfört med föregående år. Produktionsutvecklingen är ändå något under budgeterad nivå för slutenvården medan öppenvården är enligt plan. Sjukhuset har fortsatt höga beläggningssiffror (95 % i somatiken) och en historiskt hög vårdtyngd (snittvikt DRG-poäng) jämfört med tidigare år. Kapacitetsproblemen avseende operation och vårdplatser kvarstår vilket påverkar produktionsvolymerna och tillgängligheten negativt. Det redovisade resultatet för perioden januari-september är minus 213,6 miljoner kronor (224,2 mnkr tom aug). Av dessa 213,6 miljoner kronor är 65,8 miljoner kronor ett stort överskott på ALFforskning vilket påverkar sjukhusets periodresultat positivt. Exkluderas ALF-överskottet är resultatet i perioden minus 281,9 miljoner kronor. Sjukhuset fokuserar på att öka ALF-uttaget under resterande del av året vilket är nödvändigt för att nå ett förbättrat ekonomiskt resultat. Akademiska sjukhuset har ett svårt ekonomiskt läge 2015 och det krävs stora effektiviseringar för att klara en ekonomi i balans. Prognosen för helåret 2015 är som tidigare månad minus 200 miljoner kronor. Den negativa prognosen beror både på för låga intäkter jämfört med planen men även på för höga kostnader gällande framförallt inhyrd personal, medicinskt material och övriga kostnader. Flera viktiga produktionsenheter med stor andel riks- och regionvård har fortsatta kapacitetsproblem framförallt gällande specialistsjuksköterskor med stängda vårdplatser och inte fullt bemannade operationssalar som följd, vilket försvårat möjligheten att öka intäkterna enligt plan. I höst fortsätter därför sjukhuset satsningen på specialistsjuksköterskeutbildning för att långsiktigt motverka kapacitetsproblemen. Sjukhuset har genomfört en omfattande omorganisation som innebar att divisionerna togs bort och större ansvar och befogenheter har knutits till våra verksamhetsområden och till de modeller för samverkan som håller på att utvecklas. I den nya organisationen är det nu fokus på att ta fram ytterligare åtgärder, framförallt på kostnadssidan för att klara en ekonomi i balans. Arbetet med framtagande av åtgärder måste präglas av långsiktighet och strategiskt tänkande för att ge permanenta effekter som även kvarstår nästkommande verksamhetsår. Ekonomi ACKUMULERAT UTFALL Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Riks- och regionintäkter ,8 Övriga intäkter ,1 Personalkostnader inkl inhyrd personal ,6 Övriga kostnader ,3 Resultat ,6 Akademiska sjukhusets redovisade resultat för perioden är minus 213,6 miljoner kronor i förhållande till periodens budget. Utfallet avviker negativt på både intäktssidan (-125,7 mnkr) och på kostnadssidan (-87,9 mnkr). Periodens redovisade resultat är 10,6 miljoner kronor bättre en resultatet i delårsrapporten. Underskottet för riks- och regionintäkter fortsätter att öka och utgör nu minus 127,8 miljoner kronor. Trots detta minskar det totala budgetunderskottet på intäktssidan med 25,2 miljoner kronor jämfört med delårsbokslutet. Detta beror främst på att oförbrukade ALF-medel (+65,8 mnkr) påverkar sjukhusets periodresultat positivt. Tidigare under året har principen varit att oförbrukade ALF-medel

16 3 (22) bokats bort. I och med att ALF-budgeten prognostiseras att förbrukas under året och ge en permanent positiv effekt på sjukhusets resultat i årsbokslutet, har principen ändrats. Det ekonomiska resultatet i perioden, om effekten av oförbrukade ALF-medel exkluderas, är minus 281,9 miljoner kronor. Underskottet på kostnadssidan ökar med minus 14,7 miljoner kronor jämfört med avvikelsen i delårsrapporten, främst ökar kostnaden för medicinskt material och köpt C-länsvård. De resultatrader som kommer att analyseras och kommenteras i rapporten är utvecklingen av riksoch regionintäkterna, övriga intäkter, lönekostnader inklusive inhyrd personal, kostnader för köpt vård och kostnader för medicinskt material. Utvecklingen av dessa bedöms som särskilt viktiga för sjukhusets ekonomiska resultat. INTÄKTER -125,7 MNKR (-2,0 %) Budgeten 2015 för riks- och regionintäkter, exklusive uppräkning, räknades upp med 6,7 procent (135 mnkr) jämfört med bokslut För att klara det ökade budgetkravet måste den genomsnittliga riks- och regionintäkten öka med drygt 11 miljoner kronor per månad jämfört med föregående års utfall. I aktuell period avviker riks- och regionintäkterna med minus 128 miljoner kronor mot budget. Avvikelsen vid föregående rapporteringstillfälle var minus 93 miljoner kronor. För att klara det ökade intäktskravet för året måste intäkterna öka med i genomsnitt drygt 42 miljoner kronor per månad jämfört med budget under de kommande 3 månaderna, se diagram nedan. Trend RR-intäkter 2015 (mnkr) BOKSLUT 2014 ÅRSBUDGET 2015 TREND 1 TREND 2 Budget 2015 Utfall Underskott att inhämta 3 mån Verksamhetsområdena akademiska barnsjukhuset, exklusive sektionen barnonkologi, och kvinnosjukvård har under året haft en positiv produktionsutveckling med intäkter utöver budgeterade nivåer. Viktiga produktionsenheter så som verksamhetsområde blod- och tumörsjukdomar, verksamhetsområde klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi, verksamhetsområde kirurgi samt verksamhetsområde plastikkirurgi och käkkirurgi, alla med stor andel riks- och regionvård, har fortsatta kapacitetsproblem. Bemanningsproblem med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar som följd, avspeglar sig på intäktssidan på dessa verksamhetsområden. I synnerhet gäller detta sektionerna neurokirurgi och plastikkirurgi som utöver nämnda kapacitetsproblem även påverkats av produktionsstörningar på grund av evakueringen och flytt i samband med ombyggnationen av

17 4 (22) 85-huset (B14). Underskotten i förhållande till budget på sektionerna onkologi och hematologi beror dels på verksamhetens art med variationer över tiden men också på att patienter i större omfattning vårdas i hemlandstingen. Den resultatförsämring som uppkom under september på drygt 35 miljoner kronor återfinns främst inom ovan nämnda verksamhetsområden samt verksamhetsområde thorax och -anestesi. Sjukhusets årsprognos för riks- och regionintäkter har bedömts till minus 125 miljoner kronor mot budget. Övriga intäkter, inklusive ALF-medel och ersättning från HSS avviker positivt med 2,1 miljoner kronor. Exkluderas ALF-medel är underskottet för övriga intäkter minus 41,7 miljoner kronor. Bedömningen är att försäljningen av laboratorie- och röntgentjänster samt konsulttjänster inte kommer att nå upp till budgeterade nivåer. Vårdvalsersättningen från HSS avviker i perioden med minus 3,4 miljoner kronor mot budget, främst inom vårdval ögon (katarakter). Det fria vårdvalet har inneburit konkurrens om läkarresurser som påverkar verksamhetsområde ögonsjukdomar. Inom vårdval gynekologi produceras mer vård enligt plan trots det klaras inte budgetkravet i perioden på grund av de låga ersättningsnivåerna. Bedömningen är därför att budgetkravet för vårdval inte kommer att uppnås. Budgeterade ALF-medel förväntas förbrukas under året. Sjukhusets årsprognos för övriga intäkter har bedömts till minus 20 miljoner kronor mot budget. KOSTNADER -87,9 MNKR (-1,4 %) Sjukhusets kostnader avviker negativt med 87,9 miljoner kronor mot periodens budget. Utfallet för personalkostnader inklusive inhyrd personal visar en negativ avvikelse mot budget på 15,6 miljoner kronor. Utfallet för övriga kostnader överstiger periodens budget med minus 72,3 miljoner kronor, se tabellen ovan. Totala personalkostnader inklusive inhyrd personal visar en negativ avvikelse mot budget på 15,6 miljoner kronor. Sjukhuset lägger nu stort fokus på att analysera personalkostnader och på att se över rutiner för jour och beredskap, övertid samt tjänstledigheter och andra ledigheter. Målet är att minska personalkostnaderna mer än budget eftersom produktionsutvecklingen är svagare än planerat för riks- och regionvården och budgetmålet för riks- och regionintäkter kommer inte att uppnås. Fokuseringen på minskade personalkostnader genomsyrar även det åtgärdsprogram som håller på att tas fram för en ekonomi i balans Kostnaden för inhyrd personal avviker på totalnivå med minus 26,8 miljoner kronor utöver budget, i synnerhet läkare (-17,1 mnkr). Avvikelsen på läkarsidan återfinns främst inom verksamhetsområde psykiatri (-13,8 mnkr). Psykiatrins arbete med att minska behovet av inhyrd personal har givet effekt. Jämfört med samma period föregående år har kostnaderna minskat med drygt 6 miljoner kronor. Inom verksamhetsområdet öron-, näs- och halssjukdomar, verksamhetsområde geriatrik samt inom sektionen strokevård beror kostnaden för inhyrd personal främst på att det saknas sjuksköterskor. Lönekostnader läkare avviker positivt med 18,1 miljoner kronor medan lönekostnader övrig personal princip är i balans med budget (-0,4 mnkr). Negativa budgetavvikelser för lönekostnader övrig personal återfinns främst inom akademiska barnsjukhuset, kvinnosjukvården, ambulanssjukvården samt inom kirurgi och psykiatri. Underskottet inom psykiatrin, främst BUP, är bland annat effekter av att statliga- och landstingsmedel som inkommit

18 5 (22) under året bokförts på intäktssidan men inte budgeterats på kostnadssidan. Kostnaderna på verksamhetsområdena kvinnosjukvård matchas av ökade intäkter på grund av en stor produktion under året. Ambulanssjukvårdens underskott beror på ofinansierade kostnader kopplade till den nya larmcentralen. Ökat ALF-uttag kommer att förbättra utfallet på läkarsidan och övrig personal. Övriga personalkostnader avviker negativt med minus 6,5 miljoner kronor mot budget. Avvikelsen beror på ökade kostnader för rekrytering, utbildning och personalvård. Sjukhusets årsprognos för lönekostnader inkl inhyrd personal har bedömts till minus 32 miljoner kronor mot budget. Övriga kostnader avviker negativt med 72,3 miljoner kronor mot budget, vilket är en försämring med 12,6 miljoner kronor jämfört med delårsbokslutet. Den resultatförsämring som uppkom under september på drygt 12 miljoner kronor återfinns främst på resultatraderna köpt vård och medicinskt material. De resultatrader som summeras till övriga kostnader visar generellt negativa avvikelser med undantag för avskrivningar/nedskrivningar (+20,3 mnkr), finansiell nettokostnad (+1,4 mnkr) och kostnader för läkemedel (+2,2 mnkr). Underskottet mot budget återfinns främst på resultatraderna köpt vård, köpt medicinsk service och övriga kostnader, men framförallt är det även fortsättningsvis kostnadsökningar för medicinskt material som är orsaken till underskottet. Kostnaderna för köpt vård har ökar med drygt 17 procent jämfört med föregående år. Kostnadsökningen återfinns främst för patienter med specialistvårdsremiss och i synnerhet för akademiska barnsjukhuset, sektion neonatologi. Ökningen återspeglar kapacitetsbristen som råder inom neonatologivården och som var påtaglig under våren då förlossningstalet i C-län var högt. Även kostnaderna för den nya patientlagen ökar kostnaderna för köpt vård. Sjukhusets årsprognos för köpt vård bedöms till minus 8 miljoner kronor mot budget. Underskottet för medicinskt material (-43,7 mnkr) återfinns främst inom verksamheter med omfattande operationsverksamhet samt på akademiska laboratoriet och bild- och funktionsmedicinskt centrum. Underskottet ökar generellt ytterligare under september. Kostnaden för medicinskt material/operation har ökat kraftigt under de senaste åren. Årsbudgeten 2015 för medicinskt material är marginellt (1,2 %) uppskriven jämfört med utfallet i bokslutet 2014, vilket inte matchar kostnadsutvecklingen och är därmed en av orsakerna till underskottet mot budget. Ett analysverktyg håller på att utvecklas för att stödja verksamheten. Det är av största vikt att upphandlingarna som är planerade ger avsedd effekt för att undvika ytterligare underskott. Sjukhusets årsprognos för medicinskt material bedöms till minus 30 miljoner kronor mot budget. ÅRSPROGNOS Prognos Budget Bokslut Avvik. Mnkr budg/prog Riks- och regionintäkter ,0

19 6 (22) Övriga intäkter ,4 Personalkostnader inkl inhyrd personal ,8 Övriga kostnader ,8 Resultat ,0 Det prognostiserade årsresultatet bedöms till minus 200 miljoner kronor. Det underskott som sjukhuset fört med sig från 2014 samt kostnadsökningar utöver budgetram 2015 som måste hanteras bedöms motsvara mellan miljoner kronor på sjukhusnivå. För att klara en ekonomi i balans arbetar sjukhuset med att komplettera tidigare framtaget åtgärdsprogram med ytterligare åtgärder som ska ge motsvarande resultatförbättring. Fortsatta kapacitetsproblem med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar förvårar dock möjligheterna att klara åtgärderna på intäktssidan samtidigt som den vård som ska bedrivas blir allt mer avancerad vilket fortsätter driva kostnaderna. Detta har föranlett att årsprognosen reviderats till minus 200 miljoner kronor i delårsbokslutet. Vi ser framförallt kapacitetsproblem inom följande områden: Neurointensiv-/intermediärvården (NIVA/NIMA) bemanningsproblem gällande specialistsjuksköterskor. Vårdplatser öron- näsa- halssjukdomar och plastikkirurgi svårare efter juni när avdelningen flyttat till enkelrum och inte kommer ha platser för överbeläggningar. Barnintensiven (BIVA) svårigheter att öppna ytterligare en vårdplats enligt plan. Anestesisjuksköterskebrist inom specialanestesi (neurokirurgi, gynekologi, öron- näsahalssjukdomar, plastikkirurgi och barnkirurgi). Årsprognosen har justerats med följande poster, se bilaga 1: Riks- och regionintäkter -125 miljoner kronor Övriga intäkter -20 miljoner kronor Inhyrd personal -32 miljoner kronor Köpt vård -8 miljoner kronor Medicinskt material -30 miljoner kronor Övriga kostnader -10 miljoner kronor Avskrivningar +25 miljoner kronor Summa prognosförändringar: -200 miljoner kronor Utöver detta har fast ersättning HSS justerats med minus 8,4 miljoner kronor. Prognosavvikelsen utgör nettot av slutreglering målrelaterad ersättning 2014 (+1,4 mnkr) samt prognostiserad återbetalning av målrelaterad ersättning 2015 (-11 mnkr). Avvikelsen påverkar även prognosen på kostnadssidan med motsvarande belopp och därmed är prognosförändringen i balans med budget. Budgeten för året avseende investeringar är på 476 miljoner kronor. Prognosen avseende investeringar för året är 250 miljoner kronor. ÅTGÄRDER I budgetprocessen tog sjukhuset fram ett åtgärdsprogram på 197 miljoner kronor som inarbetats i respektive verksamhetsområdes budget Dessa åtgärder räcker inte till för en ekonomi i balans varför sjukhuset har intensifierat arbetet med att ta fram ytterligare kostnadsåtgärder under hösten. De nya åtgärderna som framförallt återfinns inom personalområdet håller för närvarande på att tas fram inom sjukhuset via bland annat fördjupade uppföljningsmöten med verksamheten men också i den pågående budgetdialogen inför Arbetet med framtagande av åtgärder måste präglas av långsiktighet och strategiskt tänkande vilket innebär att detta arbete kommer att behöva fortsätta

20 7 (22) även under våren Den största effekten av dessa åtgärder kommer under år 2016 men vi gör bedömningen att en del av effekten kommer att börja synas under sista kvartalet Åtgärderna återfinns inom följande områden: Ökade riks- och regionintäkter genom bland annat öppnande av operationsavdelning på Samariterhemmet, operationssamarbete med Enköping och expansion inom barnområdet (utbyggnad dagkirurgi) vilka i samtliga fall har förbättrat vår operationskapacitet. Effekten hittills i år bedöms 46,9 miljoner kronor och prognosen helår är 68,0 miljoner kronor. Ökade övriga intäkter genom bland annat ökade intäkter för flyget (luftburen intensivvård), akademiska laboratoriet, psykiatrin och bild- och funktionsmedicinskt centrum (PET-intäkter). Effekten hittills i år bedöms till endast 3,5 miljoner kronor och helårsprognosen 19,5 miljoner kronor. Det finns en del eftersläpningar i faktureringen som kommer förbättra resultatet under sista kvartalet. Minskade personalkostnader genom bland annat åtgärder inom psykiatrin, pågående omstrukturering av vårdavdelningar och ökat resursutnyttjande personal. Effekten hittills i år bedöms till 12,4 miljoner kronor och helårsprognosen 44,2 miljoner kronor (inklusive nya åtgärder). Här har sjukhuset identifierat ett behov av ytterligare åtgärder för en ekonomi i balans. Åtgärderna handlar bland annat om ett förstärkt anställningsstopp och genomlysning av registreringen i personalsystemen (ALF, semester, jour, etc.). Minska övriga kostnader genom bland annat upphandlingar, lager- och inköpsprojekt (medicinskt material), minskad extern röntgen och minskad köpt vård orsakad av vårdgaranti. Effekten hittills i år bedöms till 7,4 miljoner kronor och helårsprognosen 22,0 miljoner kronor (inklusive nya åtgärder). Ryggimplantat upphandlingen är nu klar och kommer att ge positiv effekt under hösten. Vi ser också en större minskning av extern röntgen jämfört med ursprungsplanen. Vad gäller övriga kostnader har sjukhuset identifierat ytterligare besparingsåtgärder vad gäller t ex medicinska material och konsultkostnader. Åtgärder sammanställning period jan-sep 2015 Planerad effekt 12- månader (mnkr) Planerad effekt 2015 (mnkr) Prognos effekt 2015 (mnkr) Effekt hittills 2015 (tom sep) Öka riks- och regionintäkter 112,5 103,7 68,0 46,9 Öka övriga intäkter 24,5 26,5 19,5 3,5 Minska personalkostnader 263,0 63,0 44,2 12,4 Minska övriga kostnader 78,8 28,0 22,0 7,4 varav nya åtgärder framtagna i september 261,0 32,0 28,0 0,0 Summa 478,8 221,2 153,7 70,2 Produktion SEPTEMBER MÅNADS UTFALL I september hade sjukhuset fortsatta problem att bemanna vissa slutenvårdsavdelningar. Till viss del beror det på att de sjuksköterskor som kommit in på specialistutbildningar varit svåra att ersätta i och med långa rekryteringstider. Detta leder till färre disponibla vårdplatser enligt plan och en kapacitetsbrist inom slutenvården framför allt för verksamhetsområdena kirurgi, ortopedi samt intern- och lungmedicin. Operationsverksamheten är i nivå med september 2014 trots resursbrist inom anestesi och på operationsavdelningar, detta tack vare daglig koordinering inom och mellan operationsavdelningarna

21 8 (22) på sjukhuset. Elektiv kirurgi och subakut kirurgi har fortsatt en positiv utveckling i och med uppstarten av operationsverksamheten på Samariterhemmets sjukhus. Det är även i september fortsatt kapacitetsbrist på neurokirurgens intermediärvårdsavdelning och intensivvårdsavdelning. Akutsjukvårdens diagnostikavdelning (ADA) har återöppnas i september månad efter de oplanerade stängningarna under sommaren. Den slutna vården avviker negativt med 1 procent, (-61 kontakter) jämfört med månadens budget. Riks- och regionvården visar ett överskott på 92 vårdkontakter jämfört med budget. Sjukhuset hade under september i genomsnitt 23 färre disponibla vårdplatser än samma period föregående år. Samtidigt har beläggningen av vårdplatser minskat med 4,5 procent och överbeläggningarna är 40 procent lägre under perioden jämfört med föregående år. Antalet disponibla vårdplatserna har minskat till följd av ombyggnationen av 85-huset och vårdplatsstängningar. Trenden från föregående månader håller i sig, DRG-vikten per kontakt ökar i slutenvården och samtidigt minskar medelvårdtiden för C-länspatienter i september. Öppenvården ligger i nivå med budget. Läkarbesök och dagsjukvård översteg budget med 84 vårdkontakter och övriga besök översteg budget med 72 kontakter. Sammanfattningsvis har sjukhuset ett positivt utfall i öppenvården och även i slutenvården, sett till antalet öppna vårdplatser. Verksamhetsområdena kvinnosjukvård, psykiatri och kardiologi och klinisk fysiologi fortsätter att producera över slutenvårdsbudget. Största produktionstappet har sektion neurokirurgi och verksamhetsområdena intern- och lungmedicin, kirurgi, ortopedi och geriatrik. ACKUMULERAT UTFALL Sjukhusets ackumulerade produktion är i nivå med budget till och med september 2015, sett till totala antalet vårdkontakter. Januari, maj och augusti har varit svaga produktionsmånader i förhållande till plan, framförallt inom slutenvården. Antalet vårdtillfällen och läkarbesök som ännu inte DRG-registrerats är fortsatt betydligt högre än jämfört med samma period förra året. Svårigheter med bemanning inom slutenvård, operation och anestesi påverkar disponibla vårdplatser och produktionen. Ombyggnationen av 85-huset från flerbäddspatientrum till enkelrum gör att verksamheten får arbeta på nya sätt och mer polikliniskt. Detta avspeglas inte helt i lagd produktionsbudget för Omställning av produktionen från slutenvård till öppenvård måste dock fortsätta för att klara tillgängligheten inom dessa verksamheter. Det finns flera positiva trender i produktionen som till exempel att sjukhuset hittills i år har behandlat (2,4 %) fler patienter än föregående år. Cirka 35 procent av alla C-länsinnevånare har behandlats på sjukhuset någon gång under Även sjukhuset olika insatser för att effektivisera och förbättra produktionsflödet börjar ge resultat. Under hösten kommer fokus i produktionsplaneringsarbetet vara tillgänglighet och bättre planering av öppenvårdsverksamheten.

22 9 (22) Akademiska sjukhuset : Produktionstabell januari - september Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal kontakter % % Slutenvård, antal % % -216 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal kontakter % % C-län, antal (inkl vårdval) % % -815 Riks- och region, antal % % SLUTENVÅRD Antalet öppna vårdplatser under 2015 till och med september var i genomsnitt 11 färre jämfört med samma period Antalet överbeläggningar på de somatiska vårdavdelningarna har minskat med 6 procent jämfört med 2014 och den somatiska vårdens beläggningsgrad är nu i nivå med föregående år, 95 procent (se även grafen nedan). Vissa vårdavdelningar har dock fortfarande beläggningsnivåer nära 100 procent eller mer. Den höga beläggningsgraden innebär i de flesta fall också ett behov av en ökad bemanning. Flera av verksamheterna har lagt bemanningsbehovet utifrån en betydligt lägre beläggningsgrad startade bemanningsmässigt bättre inom slutenvården än föregående år, men i maj vände trenden. Hösten ser fortsatt osäker ut. Men de åtgärder som vidtagits på sjukhuset för att förbättra produktionsflödet har inneburit en stabilare vårdproduktion trots färre vårdplatser, och en högre vårdtyngd (genomsnitts DRG) än föregående år. Åtgärderna som vidtagits är: Öppnandet av operationsavdelning på Samariterhemmet. Utökat operationssamarbete med Lasarettet i Enköping. Införande av ADA (akutsjukvårdens diagnostikavdelning). Införandet av daglig styrning av slutenvårdsplatser och en förstärkt vårdplatskoordinering. Inrättandet av slutenvårdsrådet ger rum för större handlingsfrihet för att strukturera och behovsstyra slutenvården. Införande av operationsrådet har medfört bättre prioriteringar och styrning av operationsflödet samt en större möjlighet att göra resursomfördelningar utifrån behov. Förändrad styrning vid stängningar av vårdplatser. Till exempel minskas julstängningsperioden. All verksamhet planeras vara i full produktionen från den 4 januari 2016.

23 10 (22) Slutenvården har ett ackumulerat underskott på minus (-5 %) vårdtillfällen jämfört med budget (augusti ). Störst avvikelse mot budget var i januari och i maj. Det ackumulerade utfallet är bättre än förväntat då verksamheterna upprätthåller produktionen trots att flera avdelningar har haft stängda vårdplatser. Verksamhetsområdena psykiatri (270 kontakter), kvinnosjukvård (209 kontakter) och kardiologi och klinisk fysiologi (53 kontakter) visar ett positivt produktionsresultat mot budget. Sjukhuset har ytterligare 8 verksamhetsområden som klarar sin produktion mot budget. Verksamhetsområdena intern- och lungmedicin (-775 kontakter), kirurgi (-434 kontakter), geriatrik (-211) samt plastik- och käkkirurgi (-200) har de största avvikelserna i antal kontakter mot plan. Inom det akuta slutenvårdsflödet (intern- och lungmedicin) ligger slutenvårdsbudgeten fel eftersom man inte kunde förutse effekterna av de nya arbetssätt som införts. Införandet av akutsjukvårdens diagnostikavdelning (ADA) innebär att en stor del av patienterna går hem utan att skrivas in vilket får effekt på antalet registrerade slutenvårdskontakter. Verksamhetsområdena kirurgi och geriatrik har haft färre vårdplatser öppna än planerat främst till följd av resursbrist. Verksamhetsområde plastik- och käkkirurgis slutenvårdsproduktion har påverkats av ombyggnationen och dess effekter. Neurokirurgens intensivvårds- och intermediärvårdsavdelningar har haft kapacitetsbrist hela året med stängda vårdplatser och minskad operationskapacitet till följd av brist på specialistsjuksköterskor. Det har gett upphov till minskad produktion även inom de verksamhetsområden som samutnyttjar dessa vårdplatser. Under perioden januari till september hade sjukhuset i genomsnitt 11 vårdplatser färre disponibla jämfört med föregående år. Utfallet har försämrats mot föregående period på grund av att antalet stängda vårdplatser ökade under september månad jämfört med Den ackumulerade beläggningen är i nivå med 2014 (95 %) för Antalet överbeläggningar under perioden har trots detta minskat i den somatiska vården med 6 procent. Beläggningen ökar något i den psykiatriska vården till i genomsnitt 85 procent för perioden. Medelvårdtiden för riks- och regionpatienter har minskat med 1,8 procent till 4,7 vårddagar jämfört med C-läns patienternas medelvårdtid är nästan i nivå med föregående år, 5,3 vårddagar. C-läns patienterna har minskat sin medelvårdtid de senaste månaderna en förklaring till varför produktionen kunnat upprätthållas ganska väl trots fler stängda vårdplatser. Genomsnitts-DRG per patient har ökat med 2,3 procent, varav C-länspatienter ökar med 2,6 procent, vilket tyder på att vi har haft mer resurskrävande patienter. Framförallt ökar snittvikten för verksamhetsområdena öron- näs och halssjukdomar (9 %), kardiologi och klinisk fysiologi (7 %), plastik- och käkkirurgi (6 %) och psykiatri (5 %). De som har minskad genomsnitts-drg är främst rehabiliteringsmedicin och smärtcentrum (-4 %). Eftersom eftersläpningar av registrering av vårdkontakter är stor så är resultatet inte helt säkerställd. Omstruktureringen från slutenvård till öppenvård fortsätter, vilket ger effekter på riks- och regionintäkter. Anpassning till rätt vårdnivå på vårdavdelningar med enkelrum sker genom en ökad poliklinisering och ses inom bland annat neurokirurgi. Samtidigt påverkas kostnaderna marginellt för till exempel läkemedel och medicinska material. Det positiva är att fler patienter kan behandlas men den ekonomiska marginaleffekten kan till och med vara negativ. ÖPPENVÅRD Antalet läkarbesök inklusive dagsjukvård är i nivå med budget (+18 besök). Framförallt är det sommarmånaderna som haft en produktion som överstiger plan. Antalet patienter som behandlats på sjukhuset totalt är vilket är (1 %) fler än samma period föregående år.

24 11 (22) Övriga besök överstiger budget något besök (1 %). Antalet patienter som behandlats på sjukhuset totalt är vilket är fler (7 %) än samma period föregående år. C-LÄNSVÅRD Sjukhusets ackumulerade öppenvårdproduktion är i nivå med budget (+3 kontakter) till och med september. Inom slutenvården producerades vårdtillfällen (5 %) färre än budget, ( vårdtillfällen tom augusti) vilket främst är en effekt av att verksamhetsområdena intern- och lungmedicin, geriatrik och infektionssjukdomar inte uppnått planerad produktion. Läkarbesöken och dagsjukvården har tillsammans producerat nästan i nivå med budget (-1 %). Antalet övriga besök är också i nivå med budget (+1 %). Totalt sett har C-länsinnevånare fått vård på sjukhuset hittills i år, en ökning på personer (2 %) jämfört med Ungefär 35 procent av alla länsbor har hittills i år fått vård på sjukhuset. Medelkontakt per patient är 3,8. VÅRDVAL Sjukhuset förväntas att producera i nivå med budget för kvinnosjukvården men för ögonsjukvården kommer det att vara svårt att uppnå budget eftersom ett ökat inflöde av remisser i kombination med vakanta läkartjänster påverkar produktionen. Från och med den första mars upphörde ljusbehandlingar som ett vårdval och ingår istället i sjukhusets ordinarie verksamhet. RIKS- OCH REGIONVÅRD Vårdproduktionen för riks- och regionvården uppvisar inte samma mönster som C-länsvården, utan januari och april var svaga produktionsmånader i förhållande till budget. Den slutna vården avviker från budget med minus 327 kontakter (-3 %) en liten förbättring mot föregående månad med 92 kontakter. Verksamhetsområdena plastik- och käkkirurgi samt klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi har de största avvikelserna till följd av resursbrist. Tendensen är dock att sektion neurokirurgi har återhämtat en del av sitt produktionsbortfall för riksoch regionvården, vilket är positivt. Antal läkarbesök och dagsjukvårdsbesök överstiger budget med besök (6 %) och övriga besök överstiger budget med 131 besök (6 %). Medelvårdtiden för riks- och regionvård har minskat något jämfört med föregående år till 4,7 dagar och är generellt lägre jämfört med C-länspatienters medelvårdtid. Vårdtyngden mätt i DRG är knappt 2 procent högre i den somatiska vården, exklusive sektion neurokirurgi där nya behandlingssätt påverkar resultatet. För läkarbesök och dagsjukvård är genomsnitts-drg i nivå med föregående år. Totalt sett har utomlänspatienter fått vård på sjukhuset hittills i år, en ökning på personer (6 %) jämfört med Medelkontakt per patient är 2,4. ÅRSPROGNOS Bedömningen är att sjukhuset 2015 kommer att producera i nivå med C-länsbudgeten för öppenvården. Slutenvården kommer inom vissa verksamhetsområden inte uppnå planerat antal kontakter, framförallt inom verksamhetsområde intern- och lungmedicin.

25 12 (22) Prognosen är att sjukhuset kommer att avvika med 3 procent från budget för riks-, och regionvårdens slutenvård i och med sjukhusets kapacitetsproblem. Öppenvården kommer dock att ligga över plan. ÅTGÄRDER Verksamheten har i budgetprocessen inarbetat åtgärdsprogram för helår Dessa följs regelbundet upp av sjukhusets ledning. Eftersom sjukhusledningen sett att de åtgärdsprogram som finns behöver utökas ytterligare pågår ett arbete med att komplettera tidigare åtgärdsprogram. Produktionsåtgärder som har genomförts eller startat upp är: Öppnandet av operationsavdelning på Samariterhemmet och operationssamarbete med Lasarettet i Enköping har utökats. Det ökar sjukhusets totala operationskapacitet och möjliggör en ökning av riks- och regionvård på kärnområdet. Ombyggnation av dagvården på barnkirurgen under 2014 möjliggör ökad dagkirurgi under Utökning BIVA med 1 vårdplats möjliggör ökade volymer i slutenvård för barnsjukhuset (pediatriken och barnkirurgen), dock har inte platsen kunnat öppnas ännu i år. Plan att öppna fler vårdplatser 2015 jämfört med 2014 möjliggör en ökning av riks- och regionvården, detta ha inte kunna förverkligas på grund av bemanningsproblem. Fortsatt arbete med att utveckla produktionsplanering och förbättrat resursutnyttjande. Ökat antal njurtransplantationer (LD) på thoraxoperation. Utökad riks- och regionproduktion inom verksamhetsområde kardiologi och klinisk fysiologi. Kardiologin är en av de verksamheter som producerar över produktionsbudget. En samlad produktionsenhet med uppdrag att ta ett helhetsgrepp kring sjukhusets produktionsresurser har inrättats i den nya organisationen. Sjukhuset förstärker resurser inom marknad och värdebaserad vård/tema. Särskilda åtgärder inom psykiatrin. Arbete med daglig styrning inom slutenvården ett samarbete mellan vårdavdelningarna. Åtgärder som startar inom kort eller planeras i samarbete med HR-funktionen: Omstrukturering vårdavdelningar (slå ihop avdelningar större vårdgolv) med oförändrat antal vårdplatser. Nya arbetssätt förändrad fördelning av arbetsuppgifter mellan sjuksköterska/undersköterska/medicinsk sekreterare. Testas förnärvarande på några vårdavdelningar. Produktionsstyrd schemaläggning och bemanning. Förbättra ledtider för att skapa bättre produktionsförutsättningar. Sjukhuset kommer framöver att arbeta med att säkra de ekonomiska och verksamhetsmässiga effekterna av: Poliklinisering av vårdproduktion från slutenvård till öppenvård. I olika utvärderingar som gjorts ser sjukhuset att ökningen av dagvården och läkarbesök kräver proportionellt mer läkarresurser än slutenvården. Hur det påverkar produktionen och läkarbehovet och därmed kostnaderna behöver analyseras mera. Ordnat införande av nya metoder som effektiviserar behandlingen av patienter. Sjukhuset är ofta i framkant i metodutveckling vilket gör att DRG/intäkterna inte alltid speglar den faktiska produktionen. Vi behöver därför identifiera effekterna av dessa helst innan förändring sker vilket kan vara svårt i många fall där forskning och produktion arbetar nära varandra.

26 13 (22) Medarbetare Sjukhuset har till och med september en närvarotid på årsarbetare, exklusive externa projekt, vilket är 131 fler årsarbetare jämfört med samma period I tabellen nedan syns närvarotidsförändringen inom olika yrkesgrupper. Utfallet för personalkostnaderna inklusive inhyrd personal är hittills miljoner kronor och prognosen på årsbasis är minus 32 miljoner kronor. Yrkesgrupp Förändring närvarotid i årsarbetare Förändring i % Läkare 32 3,4 % Sjuksköterska 31 1,8 % USK/skötare m.fl. 25 1,8 % Ledning 16 7,2 % Adm./handläggare 24 4,5 % Psykolog - 3-2,8 % Övrigt 5 0,7 % Summa AS 131 2,3 % Personalförsörjningsläget 2015 är inom vissa verksamheter ansträngt trots närvarotidsökningen mellan åren. Drygt hälften av ökningen, 76 årsarbetare, är effekter av nya verksamhetsbeslut från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och sjukhusledningsbeslut (se tabell nedan). Beslutad verksamhetsutveckling 2015 och 2014 som påverkar närvarotiden Verksamhetsområde/ motsvarande Verksamhet Närvarotid utökning Omfördelning från HSS Primärvårdslogopedin 4,2 4,2 HSS Resursförändringar /särskilda satsningar Psykolog ungdomsmottagningar 1,3 1,3 Medicinska beroende team 2,1 0,2 1,7 0,2 Metodstöd motiverande samtal 1,3 1,3 Labsamordning och vårdhygien 0,9 0,9 Öronkirurgi från Elisabethemmet 2,5 2,5 Beslutad verksamhetsutveckling sjukhusledningen varav ledning och administrativ personal varav sjuksköterskor varav övriga yrkesgrupper Samaritens operationsavdelning och uppvakningsenhet 9,3 0,5 6,8 2,0 Sjukvårdens larmcentral 12,0 2,9 9,2 0,0 Införande av Akutsjukvårdens diagnostikavdelning 5,6 0,4 4,0 1,2 Operationer på Enköpings Lasarett 1,3 1,3 Barnakutens arbetstidsmodell 2,1 0,0 2,0 0,2 Neonatologi; Utökning avd 95F 5,3 0,7 2,6 1,9 KTC, kliniska prövningar, biobank 2,5 1,1 1,5 Onkologisk verksamhet:9 av 12 kontaktsjuksköterskor 7,5 7,5 Vidareutbildning för sjuksköterskor (38) inskolningar 4,2 0,0 4,2 0,0 MIT: Ökad efterfrågan av tjänster från förvaltningarna (efterfrågestyrd verksamhet) 7,3 11,2 0,0-3,8 PDMS projektet 2,5 0,0 1,2 1,4 FAS-projektet/Ledningsystem 4,5 3,5 0,5 0,5 Summa AS

27 14 (22) Av de återstående 55 årsarbetarna som sjukhuset ökar med är cirka 25 årsarbetare en ökning av läkare vilket kan hänföras till; 5 årsarbetare ökning av psykiatriläkare, bland annat omvandling från hyrläkare till egna läkare. 10 årsarbetare ökning av ST-läkare. 5 årsarbetare, ökning av antalet läkare utan legitimation som används som vikarie i olika funktioner. 5 årsarbetare en uppskattad kodningseffekt av omorganisationen. Kvarstår av de 55 årsarbetarna, 30 årsarbetare som är främst återbesättning av vakanta tjänster inklusive semestervikarier jämfört med Ledning, handläggare och administratörer ser ut att öka med 20 årsarbetare utöver beslutad verksamhetsutökningar. En bedömning är denna grupp inte påverkas. Samtidigt har omkodning till en korrekt AID-kod, av främst ledningstjänster gjorts i vården, VAS och inom MIT, en effekt av inventeringar i omorganisationsarbetet. Reellt fördelar sig därför övriga 30 årsarbetare på; - 3 årsarbetare sjuksköterskegruppen 19 årsarbetare, undersköterskor/skötare 14 årsarbetare övriga yrkesgrupper Inför sommaren planerade sjukhuset för ett ökat öppethållande i slutenvården jämfört med Detta gick inte som planerat då vakanser kvarstod inför sommaren. För att täcka arbetspassluckor infördes en sommarersättning mellan juni till augusti. Sommarersättningen bidrog till att flera centrala verksamheter såsom ambulanssjukvården och förlossningen kunnat bemanna i stort sett enligt plan under perioden. Utfallet är på 12,3 miljoner kronor och uppskattningsvis har 1900 arbetspass kunnat bemannas under perioden. Under augusti och september har sjukhuset haft fortsatt kärvt med bemanningen i slutenvården. Några avdelningar inte kunna öppna efter sommarstängningarna och på en del verksamhetsområden har man valt att bemanna med hyrsjuksköterskor. Särskilt tydligt är det inom verksamhetsområde neurokirurgi. Det är även fortsatt kapacitetsproblem på anestesi- och operationsenheter vilket påverkar produktionen. En av anledningarna till problemen är att specialistutbildning drar igång och att 38 sjuksköterskor påbörjar sin utbildning. I slutet på september har det lättat något och oktober ser lite ljusare ut. I september startade kliniskt utvecklingsår för 70 sjuksköterskor, cirka 20 procent av de som berörs deltar i programmet. Det saknas fortfarande resurser inom vissa läkarspecialiteter såsom ögonsjukvård och psykiatri. Inom den närmaste tiden finns ingen tydlig lösning på rekryteringsbehovet. Diskussioner kommer att tas i samband med budgetarbetet 2016 hur vi kan jobba långsiktigt med kompetensförsörjningen av bristyrken. Samtidigt pågår ett åtgärdsprogram som påverkar personalförsörjningen. Inom verksamhetsområde psykiatri ska man minska personal vilket hittills har inneburit att man minskat med 11 årsarbetare jämfört med samma period Under våren har psykiatrin nästan helt kunnat ta bort hyrläkare som arbetar under jourtid och en åtgärdsplan finns för att minimera antalet hyrläkare. Akademiska sjukhuset har ett ackumulerat underskott för perioden på 15,8 miljoner kronor (-13,6 mnkr i augusti) för personalkostnader inklusive inhyrd personal. Om ALF och driftprojekt exkluderas har sjukhuset ett underskott på 31,4 miljoner kronor till och med september. Resultatet har försämrats sedan augusti månad med 0,6 miljoner kronor. Underskottet beror främst på inhyrd personal samt outtagen forskningstid. Årsprognosen för personalkostnader inklusive inhyrd personal beräknas till minus 32 miljoner kronor. Kostnaderna för inhyrd personal är till och med september är 33 miljoner kronor (29,4 miljoner kronor i augusti) vilket är en avvikelse mot budget med minus 26,8 miljoner kronor, en försämring

28 15 (22) med 2,9 miljoner kronor sedan förra månaden. Den främsta anledningen till det stora underskottet är att verksamhetsområde psykiatri har inkluderat kostnader för hyrläkare i budgeten för lönekostnader läkare. Planen är att fasa över kostnader från hyrläkare till lönekostnader läkare. Takten har dämpats betydligt sedan föregående år och åtgärdsprogrammet ger effekt. Nästan alla övriga verksamhetsområden har kostnader för inhyrd personal men 4 verksamhetsområden, öron-, näsa- och halssjukdomar, klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi, akademiska laboratoriet, och geriatriken, har fått ökade kostnader på mer än en miljon kronor utöver budget för inhyrd personal. Det är främst sjuksköterskor som fattas. Därutöver saknas det medicinska sekreterare på sjukhuset. Sjukfrånvaron tom augusti 2015 är 5,2 procent vilket är 0,3 procentenheter högre än Korttidssjukfrånvaro 0-14 dagar ökar med 0,1 procentenheter vilket har en direkt påverkan på verksamheterna. Främst är det dock långtidssjukfrånvaro mer än 60 dagar som ökar, 0,2 procentenheter. Långtidssjukfrånvaron är nästan 3 procent vilket är en hög nivå jämfört med tidigare år. Inte sedan 2008 har sjukhuset haft en sjukfrånvaro som är högre än nu. Sjukhuset uppmärksammade detta tidigare i år och under sommaren utreddes och analyserades långtidssjukfrånvaron på individnivå. Det konstaterades att 250 medarbetare var helt eller delvis sjukskrivna. Ett fortsatt arbete pågår på sjukhusets HR-funktion tillsammans med den sjukskrivna, för att undersöka möjligheten till långsiktiga lösningar som är bra för den enskilde individen och som påverkar sjukskrivningen. Resultatet av detta kommer att redovisas efter årsskiftet. ÅTGÄRDER Sjukhuset har ett prognosticerat underskott på 200 miljoner kronor samtidigt som sjukhuset inom vissa centrala funktioner har resursbrist på framförallt specialistsjuksköterskor men även specialistläkare. Det innebär att sjukhuset har dubbla funktioner dels ett åtstramningsbehov och ett behov att utöka och att skapa en långsiktig och stabil personalförsörjning Åtgärder/åtstramning som genomförs nu eller inom kort för att uppnå en budget i balans på medarbetarområdet är; Omedelbart förstärkt anställningsstopp under oktober med undantag för nyckelbefattningar med resursbrist. Analys och genomgång av rutiner och dess följsamhet med sikte på minskade kostnader. - Tjänstledigheter (Alf, projekt, mm). - Jour och beredskap. - Lönetillägg. - Minskade sjukfrånvarokostnader. - Övriga ledigheter såsom semester mm. Det långsiktiga arbetet med att säkra personalförsörjningen och därmed produktionen innebär ett ständigt pågående arbete där fokus och projekt och åtgärder kan variera över tiden, anpassat efter behovet men med samma grundområden. Följande områden är i fokus i det långsiktiga arbetet; Attraktiv arbetsgivare; - Arbeta med arbetsgivarvarumärket, inom landstinget och externt. Ett arbete som pågått sedan Långsiktigt arbete med lönestrukturen på sjukhuset där en åtgärd var att i år ge ett utökat löneutrymme utöver lönerevision till vissa yrkesgrupper en effekt på 24 miljoner kronor på årsbasis. Arbetsmiljö; - Strategisk diskussion om arbetstider. - Översyn av regelverk kring visstidsanställning.

29 16 (22) - Översyn arbetstidsmodeller utifrån arbetsmiljö-, hälsosamma arbetstiders perspektiv och produktionsbehov. - Stöd i bemanningsplanering och schemaläggning införs under hösten. - Fokuserad uppföljning av sjukfrånvaron pågår. Kompetensförsörjning; - Studielön har införts för att vidareutbilda sjuksköterskor inom vissa specialistområden Till hösten har sjukhuset 7 platser för operationssjukvård, 15 platser intensivvård och 16 platser psykiatriskvård. Finansieringen från landstinget motsvarar kostnaden för 14 utbildningsplatser. Övriga, 24 platser, är sjukhusets egna strategiska satsning. - Utöka antalet ST-läkare för att säkra den framtida personalförsörjningen. - Inför kliniskt utvecklingsår för sjuksköterskor från och med september Rekryteringskampanj av operationssjuksköterskor och intensivvårdssjuksköterskor. - Kompetensutveckling i bemanningsplanering och schemaläggning för berörda kommer under Minska/ta bort inhyrd personal ett arbete som ständigt är pågående. Arbetsuppgiftsfördelning; - Nya arbetssätt förändrad fördelning av arbetsuppgifter mellan sjuksköterska/undersköterska/medicinsk sekreterare. Projektet pågår sedan årsskiftet. - Möjlighet till ökad flexibilitet av personalresurser mellan verksamheter. Samarbetsområden mellan HR-funktionen och produktionsavdelningen och verksamheten är ett viktigt åtgärdsområde där sjukhuset under 2015 på ett mer metodiskt sätt börjat arbeta för att koppla produktion och bemanning. En effekt bland annat av att sjukhuset har fått en samlad produktionsavdelning och samlad HR-funktion. Samarbetet är i en uppstartsfas men det finns identifierade områden där man kommer att samarbeta mer nära framöver; Schemaläggning som styrs utifrån ett produktions- och bemanningsbehov. Strategisk kompetensförsörjning utifrån produktionsbehov. Utveckling av schemaläggningsprocess utifrån produktionsbehov. Översyn arbetstidsmodeller utifrån arbetsmiljö-, hälsosamma arbetstiders perspektiv och produktionsbehov pågår. Förbättra ledtider för att skapa bättre arbetsmiljö och i förlängningen mindre personalomsättning. Arbete pågår med omstrukturering av vårdavdelningar (slå ihop avdelningar större vårdgolv) med oförändrat antal vårdplatser för att minska utlokaliseringar och skapa en mer jämn produktion och därmed en förbättrad arbetsmiljö. Sjukhuset räknar med fortsatta bemanningssvårigheter framöver och arbetar med att utveckla kompetensförsörjningsplan, skapa förutsättning för en ökad flexibilitet och att kontinuerligt arbeta med långsiktiga aktiviteter för att säkra kompetensen, förbättra arbetsmiljön och därmed säkra vårdproduktionen. För läkargruppen är det särskilt viktigt att man bedriver forskning enligt budgeterad plan och därmed får en verksamhetsmässig och ekonomisk balans. Sjukhuset arbetar med att knyta ihop budgetarbetet och uppföljningssystem med produktionsplanering, bemanning och arbetstidsmodeller. I det arbetet kan det finnas en del effektivisering men det kan inte bekräftas innan analysen och arbetet är genomfört under 2016.

30 17 (22) Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionstabell ackumulerad 3. Uppföljning av Produktionsbudget 4. Målrelaterad ersättning

31 18 (22) Bilaga 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Fast ersättning från HSS ) Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf ) Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter ) Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal ) Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service ) Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material ) Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader ) Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar ) Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Noter: 1) Prognosen för "Fast ersättning från HSS" avviker mot budget med -8,4 mnkr. Avvikelsen utgör nettot av slutreglering målrelaterad ersättning 2014 på +1,4 mnkr samt prognostiserad återbetalning av målrelaterad ersättning 2015 för icke uppnådda mål -11 mnkr. Avvikesen påverkar även prognosen på kostnadssidan med motsvarande belopp. Den totala prognosförändringen är därmed i balans med budget. 2) Prognosen för riks- och regionintäkter är -125 mnkr mot budget. Kapacitetsproblem med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar medför svårigheter att klara intäktskravet. Avvikelsen i perioden motsvarar 128 mnkr vilket innebär att underskottet att arbeta in motsvarar drygt 42 mnkr per månad, utöver periodiserad budget. 3) Oförbrukade ALF-medel visar en avvikelse mot budget i perioden på +43,8 mnkr. 4) Prognosen för övriga intäkter är -20 mnkr mot budget. Försäljningen av laboratorie- och röntgentjänster når inte upp till budgetarade nivåer och onkologen har minskad försäljningen av konsulttjänster vilket medför svårigheter att klara intäktskravet. Avvikelsen mot budget under aktuell period är -32,1 mnkr. Viss återhämtning av underskottet förväntas i och med att det finns en viss eftersläpning i faktureringen. Detaljerad redovisning per kontogrupp återfinns nedan. 5) Prognosen för lönekostnader inkl inhyrd personal är -27,8 mnkr varav -32 mnkr avser inhyrd personal och +4,2 mnkr avser minskade kostnader pga prognostiserade icke uppnådda mål under ) Kostnaderna för medicinsk service avviker med -11,6 mnkr mot budget. Kostnaderna ökar för "Köpt medicinsk service labanalyser", främst Stockholms läns landsting, och "Köpt medicinsk service röntgen" från Lasarettet i Enköping. 7) Den prognostiserade kostnaden för medicinskt material är -28,7 mnkr varav +1,3 mnkr avser minskade kostnader pga prognostiserade icke uppnådda mål under Ökat antal ingrepp och operationer som kräver dyrt medicinskt material och dyra implantat ökar vilket är kostnadsdrivande. Avvikelsen mot budget i perioden -43,7 mnkr. 8) Prognosen för övriga kostnader är -8,3 mnkr varav +1,7 mnkr avser minskade kostnader pga prognostiserade icke uppnådda mål under Avvikelsen mot budget i perioden är -22,0 mnkr, främst ses kostnadsökningar inom kontogrupp "Övriga tjänster" vilket beror på kostnader för ett flertal projekt. Detaljerad redovisning per kontogrupp återfinns nedan. 10) Investeringar genomförs inte i den takt som planerats vilket innebär att budgeten för avskrivningar inte nyttjas. Prognosen är därför 25 mnkr lägre än budget. Avvikeslen mot budget i perioden är +20,3 mnkr.

32 19 (22) 4) Övriga intäkter Utfall Utfall Helår Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader Utfall Utfall Helår Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi med mera Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resekostnader Information och PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader Förlust vid avyttring och utrangering av anläggtillgångar

33 20 (22) Bilaga 2 Produktionstabell ackumulerad Bilaga 2 Akademiska sjukhuset: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf Utfall jmf budget, budget, % antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal producerade DRG-poäng % varav C-län % varav RR % varav vårdval % -72 Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng* % varav C-län % varav RR % varav vårdval Slutenvård (vårdtillfällen), antal* % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % Dagsjukvård, DRG-poäng % varav C-län % 55 - varav RR % varav vårdval % -48 Dagsjukvård, antal % % varav C-län % % 27 - varav RR % % varav vårdval % % -372 Läkarbesök, DRG-poäng % varav C-län % varav RR % varav vårdval % -24 Läkarbesök, antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % -619 Övriga besök, antal % % varav C-län % % varav RR % % 44 - varav vårdval % % -104 Vårddagar % Totalkostnad/antal DRG-poäng % Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal DRG-poäng % Antal DRG-poäng/årsarbetare (inkl inhyrd personal ) 13,1 13,1 100% 0 Totalkostnad/antal kontakter % % 480 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal kontakter % % 316 Antal kontakter/årsarbetare (inkl inhyrd 100 personal) % -2 Kostnader och närvarotid redovisas exklusive MSI, Alf och driftprojekt (ansvar 19*) samt externa projekt.

34 21 (22) Bilaga 3 Uppföljning av Produktionsbudget Bilaga 3: Akademiska sjukhuset, utfall 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Slutenvård C-län R&R TOT SLUTENVÅRD: Dagsjukvård C-län Vårdval R&R Tot dagsjukvård Läkarbesök C-län Vårdval R&R Tot läkarbesök Övriga besök C-län Vårdval R&R Tot övriga besök TOT ÖPPENVÅRD: TOTAL

35 22 (22) Bilaga 4 Målrelaterad ersättning "Detaljområde" Mål Målrelaterad ersättning Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Minskad förekomst av vårdrelatelaterade infektioner Minskad förekomst av vårdrelatelaterade infektioner Ersättning Ersättning/ totalt (tkr) mån Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep tkr, 333 tkr/månad(vid procents måluppfyllelse, dvs. om 80 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i hygienreglerna ersätts hela beloppet Vid 70 procent ersätts 85 procent 283 Vid 65 procent ersätts 50 procent tkr, 333 tkr/månad (vid 90 procents måluppfyllelse, dvs. om 90 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i klädreglerna ersätts hela beloppet Vid 80 procent ersätts Vid 70 procent ersätts Ökad tillgänglighet tkr, 830 tkr per division om minst 80 procent av remisserna har bedömts inom 5 arbetsdagar (punkt 2) Kortare väntetider tkr eller tkr/månad/enhet om minst 70 procent fått ett första besök inom högst 60 dagar Kortare väntetider tkr eller tkr/månad/enhet om minst 70 procent fått operation/behandling inom högst 60 dagar Kortare väntetider tkr om minst 90 procent har fått en första bedömning inom den specialiserade barn och ungdomspsykiatrin inom 30 dagar Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Kortare väntetider tkr om minst 80 procent av barn och unga med beslut om en fördjupad utredning/behandling har påbörjat en fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar Förbättrade tkr vid redovisning av processer vid andelen patienter vid akutmottagningarna akutmottagningen (akutmottagning ing 60 och barnakuten) som är klara för hemgång eller inläggning på sjukhus inom 4 timmar Förbättrade processer vid akutmottagningarna tkr om minst 50 procent av patienterna träffar läkare inom 60 minuter (exkl. psykiatriska mottagningen) Vid 45 procents måluppfyllelse ersätts 90 procent (exkl. psykiatriska mottagningen) Vid 40 procents måluppfyllelse ersätts 60 procent (exkl. psykiatriska mottagningen) Förbättrade tkr om psykiatriska processer vid mottagningen redovisar akutmottagningarna andelen patienter som träffar läkare inom 60 minuter Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Förbättrade tkr vid redovisning av processer vid antal och andel triagerade akutmottagningarna patienter i förhållande till totalt antal besök (akutmottagningen ingång 60) Förbättrade tkr vid redovisning av processer vid medelvärde och akutmottagningarna medianväntetid till läkare

36 Månadsrapport September 2015 Lasarettet i Enköping

37 2 (8) Sammanfattande analys Lasarettet fortsätter att prognostisera ett positivt resultat på 7 miljoner kronor. Den specialiserade hemsjukvården, LAH har startat. Röntgenundersökningar nattetid är i drift. Personalomsättningen är fortsatt hög varvid behovet av inhyrd personal kvarstår. Lasarettet klarar inte kömiljards- och vårdgarantimålen fullt ut. Ekonomi Ackumulerat utfall Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Lasarettets ackumulerade utfall till och med september är 10,1 mkr vilket är 4,8 mkr över periodiserad budget. Det är en ökning med ca 1 mkr jämfört medföregående månad. Ökningen beror till stor del av ökade intäkter för röntgen. De totala intäkterna ligger 0,8 mkr över budget. Intäkter för riks- och regionvård avviker negativt med 7 mkr mot budget. Det är 11,2 mkr i uteblivna intäkter för det avtalade samarbetet med Akademiska sjukhuset. Lasarettet har valt att inte periodisera dessa intäkter eftersom samtal pågår hur ersättningen ska betalas ut. Om vi hade valt att periodisera intäkterna skulle summa ackumulerade intäkter hamna på drygt 9 mkr över budget. I tidigare månadsuppföljningar har lasarettet redovisat ökade intäkter för försäljning av röntgentjänster internt inom landstinget, upplåtande av operationssal till neurokirurgen vid Akademiska sjukhuset, intäkter för kommunfärdiganmälda patienter samt beviljade fondmedel. Summan av dessa ökade intäkter utgör ca 9 mkr. När det gäller uppnådda tillgänglighetsmål har ersättningen minskat med 1 mkr i jämförelse med budget. Kostnaderna ligger 3,8 miljon kronor under budget för perioden. Det som påverkar utfallet positivt är lägre kostnader ca 2 mkr för medicinskt material och läkemedel samt avskrivningar 1,7 mkr. Även om kostnaderna för inhyrd personal har ökat med ca 8 mkr i jämförelse med budget har inte lönekostnaderna ink inhyrd personal ökat mer än 2 mkr. Svårigheten med att rekrytera läkare och sjuksköterskor innebär lägre personalkostnader men högre kostnader för inhyrd personal. Lasarettet kommer för att hämta in produktionsbortfall öka antalet inhyrd personal i slutet på året vilket kommer ytterligare att öka lönekostnaderna. Årsprognos Lasarettet prognostiserar ett positivt resultat på 7 miljoner kronor. Prognosen förutsätter att avtalsdiskussionen gällande samarbete med Akademiska sjukhuset finner sin lösning och att 11,2 miljoner kronor tillförs lasarettet. Vid föregående månads redovisning (T2) gjordes en utförlig beskrivning av vilka intäkter respektive kostnader som påverkar lasarettets årsprognos. Inga ytterligare förändringar i prognosen har skett under september månad. Det är fortfarande på kostnadssidan som ökat antal inhyrd personal påverkar prognosen negativt och på intäktssidan är det försäljning av röntgentjänster, utskrivningsklara patienter, upplåtande av operationssal till neurokirurgen vid Akademiska sjukhuset och beviljade fondmedel som påverkar årsprognosen positivt.

38 Åtgärder Även om lasarettet har en positiv årsprognosen, fortsätter arbetet med att se över intäkter och kostnader för att om möjligt kunna öka prognosen ytterligare. Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Produktion Senaste månadens utfall 3 (8) I september utförde lasarettet 766 DRG vilket är 59 DRG färre än planerat och även 96 DRG färre än motsvarande period föregående år kontakter genomfördes vilket är 571 över plan och 643 fler kontakter än september månad föregående år. Antal läkarbesök var 442 fler än plan och antal övriga besök var 136 fler än plan. Ackumulerat utfall Lasarettets slutenvårdproduktion mätt i antal vårdtillfällen har ständigt förbättrats under året och landar på ett positivt utfall av 18. Slutenvårdsproduktion mätt i DRG har minskat och landar på en negativ avvikelse med 105 DRG under planering. Till stor del beror produktionsbortfallet på minskad slutenvård under årets första tre månader. Lasarettets öppenvårdsproduktion mätt i antal är hög och överstiger planeringen med ca 10 procent för perioden. Dagsjukvård ligger 596 besök över planering och läkarbesöken ligger 2147 besök över plan. Övriga besök ligger 427 besök över planering. Öppenvårdsproduktionen mätt i DRG ligger 36 DRG under planering vilket motsvarar ca 3 procent. Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % Slutenvård, antal (inkl vårdval) % 18 99% -48 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % C-län, antal (inkl vårdval) % % Riks- och region, antal (inkl vårdval) % % 303 Årsprognos Lasarettet bedömer att produktionsplanen mätt i kontakter kommer att uppnås och att tillgängligheten förbättras. Åtgärder Lasarettet har anställt två utskrivningssjuksköterskor samt ökat bemanning av hyrpersonal i form av medicinska specialistläkare för att förbättra utskrivningsprocessen och för att bättre möta tillgänglighetsbehovet. Under hösten planeras ytterligare produktionsökning med stöd av hyrpersonal.

39 4 (8) Medarbetare Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 1,8 procent högre än för motsvarande period föregående år trots att antalet årsarbetare minskat med 2,8 procent. Ökningen beror delvis på kostnaden för löneöversynen 2014 och 2015 men också på fortsatt hög personalomsättning med introduktion och dubbelgång som följd. Kostnaden för introduktion och dubbelgång uppgår till 1,4 miljoner kronor hittills i år. Kostnaderna för inhyrd personal är 12,4 miljoner kronor vilket är 4,3 miljoner kronor högre än föregående år och är en konsekvens av svårigheten att rekrytera specialistläkare, specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor. Den inhyrda personalen motsvarar 10,2 årsarbetare jämfört med 6,6 årsarbetare under samma period föregående år. En förskjutning har skett mot att vi nu hyr in betydligt fler sjuksköterskor än läkare. Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 4 procent vilket till största del är en konsekvens av löneöversynen 2014 och Förändringar i personalstrukturen påverkar också men i båda riktningarna. Antalet långtidssjukskrivningar är färre än föregående år vilket lett till att den totala sjukfrånvaron minskat från 5,1 till 4,7 procent. Thomas Ericson Sjukhuschef Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionstabell 3. Uppföljning av Produktionsbudget 4. Målrelaterad ersättning

40 5 (8) BILAGA 1 Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning NOT: 1) Tillgänglighetsmål uppnås ej 2) Ökade intäkter främst från Västmanlands län 3) Ökade röntgenintäkter 4 mnkr, ers för upplåten OP-sal till neurokirurgi AS 2,2 mnkr, KFA-patienter 2,4 mnkr, beviljade fondmedel 1,6 mnkr 4) Ökade kostnader för inhyrd personal. 5) Ej nyttjade utvecklingsmedel 6) Minskade implantatkostnader till följd av nytt avtal samt lägre kostnader för läkemedel 7) Tjänsteköp från andra landsting 8) Förskjutna investeringar

41 6 (8) BILAGA 2 Produktionstabell Bilaga 2 Lasarettet i Enköping: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf Utfall jmf budget, budget, % antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal producerade DRG-poäng % % varav C-län % % varav RR % % 30 - varav vårdval % % 297 Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng % % varav C-län % % varav RR % % 10 - varav vårdval % % 279 Slutenvård (vårdtillfällen), antal % 18 99% varav C-län % 23 93% varav RR % % 16 - varav vårdval % % 160 Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % 899 Dagsjukvård, DRG-poäng % % varav C-län % % varav RR % % 11 - varav vårdval % 0 Dagsjukvård, antal % % varav C-län % % varav RR % % 54 - varav vårdval % 1 Läkarbesök, DRG-poäng % % 57 - varav C-län % % 30 - varav RR % % 9 - varav vårdval % 0 115% 18 Läkarbesök, antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % 307 Övriga besök, antal % % varav C-län % % 26 - varav RR % % 61 - varav vårdval % % 591 Vårddagar % Totalkostnad/antal DRG-poäng % % Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal DRG-poäng % % Antal DRG-poäng/årsarbetare (inkl inhyrd personal) 1,72 1,78 97% 0 Totalkostnad/antal kontakter % % -168 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal kontakter % % -127 Antal kontakter/årsarbetare (inkl inhyrd personal) 14,17 13,08 108% 1

42 Bilaga 3: Lasarettet i Enköping, utfall 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Slutenvård C-län Vårdval R&R AS aktiviteter TOT SLUTENVÅRD: Dagsjukvård C-län Vårdval R&R AS aktiviteter Tot dagsjukvård Läkarbesök C-län Vårdval R&R AS aktiviteter Tot läkarbesök Övriga besök C-län Vårdval R&R AS aktiviteter Tot övriga besök TOT ÖPPENVÅRD: TOTAL

43 8 (8) BILAGA 4 Målrelaterad ersättning Uppföljning av målrelaterad ersättning i månadsrapporteringen LE "Detaljområde" Mål "Uföraren ska" Uppföljning Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Ökad tillgänglighet Kortare väntetider Kortare väntetider Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Utföraren ska öka tillgängligheten till specialistvården Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården 1. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda hygienregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastslagna rutiner i kvalitetshandboken) 2. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda klädregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastlagda rutiner i kvalitetshandboken) 2. Redovisning av andelen remisser som bedömts inom fem arbetsdagar från det datum då remissen inkommit 1. Redovisning av andelen patienter som har genomfört ett första besök inom planerad specialiserad vård inom högst 60 dagar från remissdatum 2. Redovisning av andelen patienter som har genomgått en operation eller behandling inom högst 60 dagar från det att beslut om operation eller behandling har fattats Fyll i uppnådd nivå Ersättning /mån Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Målrelaterad ersättning Ersättning totalt (tkr) 700 tkr vid 85 procents 700 måluppfyllelse ersätts hela beloppet, dvs. om 85 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i hygienreglerna % 95% 94% 95% 95% 93% 95% 96% 96% Vid 75 procent ersätts 85 procent. 50 Vid 70 procent ersätts 50 procent tkr vid 90 procents 700 måluppfyllelse ersätts hela beloppet, dvs. om 90 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i klädreglerna % 99% 100% 100% 100% 95% 100% 98% 99% Vid 80 procent ersätts 85 procent. 50 Vid 70 procent ersätts 50 procent tkr om minst 80 procent av remisserna har bedömts inom 5 arbetsdagar (punkt 2) 800 tkr om minst 70 procent fått ett första besök inom högst 60 dagar (punkt 1) 800 tkr om minst 70 procent fått operation/behandling inom högst 60 dagar (punkt 2) % 93% 92% 81% 78% 97% 89% 91% 93% 67 54% 50% 63% 67% 66% 70% 68% 51% 50% 67 61% 55% 73% 74% 69% 84% 63% 47% 70%

44 Dnr PV Månadsrapport september 2015 Primärvården

45 2 (4) Sammanfattande analys Det är en förhållandevis god balans i Primärvårdens samlade verksamhet. Trots viss brist på läkarresurser hålls produktionen på en hygglig nivå. Övrig produktion ligger väsentligt över budget och motsvarande nivå föregående år. Verksamhetens tillgänglighet håller en relativt god nivå med undantag för några vårdcentraler. Sjukskrivningarna ligger högre än föregående år och i förhållande till målnivå. Utvecklingen följs löpande och insatser sätts in när frånvaron är arbetsrelaterad. Ekonomiskt är det stabilt vilket delvis är falskt för bra mot bakgrund av att bemanningen inte är i nivå med produktionsplan och budget för samtliga vårdcentraler. Ekonomi Ackumulerat utfall I perioden noteras en positiv budgetavvikelse vilket främst förklaras av lägre personalkostnader än budgeterat. Det är lika många vårdcentraler med en positiv som negativ budgetavvikelse i sitt periodresultat. Preliminära bokningar görs av den rörliga besöksersättningen samt av läkemedelskostnaden. Vad gäller intäktssidan så finns det i periodutfallet projektmedel som ännu inte mötts av kostnader. En återbetalning av fast ersättning för primärvårdsjouren i Östhammar har ännu inte gjorts. Periodens utfall är således falskt för bra. Den reella avvikelsen bedöms i stället vara cirka + 5 miljoner kronor. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Årsprognos Årsprognosen lämnas oförändrad men bedöms efter utfallet i september att vara förstärkt. Våra insatser i vårdcentralsuppdraget med anledning av rådande flyktingström kan komma att påverka verksamhetens tillgänglighet under senare delen av året. Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Åtgärder Primärvårdens styrmodell innebär att det görs en sammanvägd avstämning av måluppfyllelse i styrkortets samtliga perspektiv. I detta avseende har inte ekonomiperspektivet någon särställning utan åtgärder förutsätts oberoende av var avvikelsen uppstår. Uppdraget gällande åtgärder handlar om att styra samtliga vårdcentraler mot det beslutade resultatkravet. Praktiskt innebär det att vissa vårdcentraler behöver vidta åtgärder för att stärka sina intäkter och/eller minska sina kostnader. Andra vårdcentraler behöver bemanna upp verksamheten och etablera en mer stabil tillgänglighet och produktion. I de senare exemplen innebär det främst tillkommande kostnader. Produktion Målsättningen är att bibehålla en stabil produktion i enlighet med uppdrag, behov och finansiering. Den breddinförda drop-in verksamheten har tillsammans med bemanningen i telefon för-

46 3 (4) stärkts på många håll vilket har ökat den totala tillgängligheten. Primärvården följer löpande utvecklingen vid de olika vårdcentralerna i syfte att undvika att det hårda trycket slår över i ett arbetsmiljöproblem. Ackumulerat utfall Läkarbesöken ligger under budgeterad nivå och även under utfallet samma period föregående år. Detta förklaras främst av att det är färre läkare i produktion såväl i jämförelse med budget som med föregående år. Vissa vårdcentraler har i nuläget större problem än andra att klara sin produktion av läkarbesök. Övriga besök fortsätter att öka och ligger över såväl budget som föregående år. Förklaringen mot föregående år är att breddinförandet tog fart under andra halvåret. När det gäller avstämningen mot plan så har en underskattning gjorts inte minst vad gäller telefonrådgivning för andra professioner än läkare. Diagram: Produktion av läkarbesök och övriga besök Antal besök per månad 0 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 Läkarbesök (ink tel/rec), antal Övriga besök (inkl tel/rec), antal Tabell: Primärvårdens produktion för perioden januari till september 2015 Primärvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % Läkarbesök, antal % % varav läkarbesök vc-uppdrag (inkl te % % varav telefonrådg/receptförnyelse % % Övriga besök, antal % % varav övriga besök vc-uppdrag (inkl % % varav telefonrådg/receptförnyelse % % Totalkostnad/besök* % % -9 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/besök* Antal besök*/årsarbetare (inkl inhyrd personal) * besök är totalt antal besök (läkarbesök och övriga besök) % % Verksamhetens produktivitet är bättre än såväl budget som föregående år. Det föreligger en viss variation mellan våra vårdcentraler vilket delvis hänger samman med det besvärliga kompetensförsörjningsläget.

47 Årsprognos Produktionsmålen kommer att uppnås för besök till huvuddelen av professioner. Svårast att nå målsättningen kommer det att vara för läkarbesöken. 4 (4) Åtgärder Där så är nödvändigt görs förstärkta aktiviteter för att säkerställa bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Fortsatt arbete för optimering av tidböckerna genomförs där det krävs. Medarbetare Avläst i närvarotid har Primärvården drygt 20 årsarbetare fler i september i år jämfört med föregående år. Övergripande är den aktuella förändringen planerad vad gäller viss förstärkning av sjuksköterskor, sjukgymnaster och psykologer. Vissa vårdcentraler med behov av att öka närvarotiden når dock inte upp till detta genom rådande personalförsörjningsproblem. Det gäller exempelvis Svartbäcken, Årsta och Knutby vårdcentraler. Sjukskrivningarna ligger i nuläget en procentenhet högre än föregående år. Förvaltningen följer den aktuella utvecklingen. Övriga personalrelaterade mått eller nyckeltal utvecklas i allt väsentligt enligt plan. Åtgärder Personalresursen ska vid varje given tidpunkt vara balanserad mot uppdrag, produktion och finansiering. Verksamhetschefens uppdrag är att vidta åtgärder i såväl upp- som nedgång i produktionen. Riktade frågor Primärvården har inte noterat några riktade frågeställningar i anslutning till rapporteringen i september. Per Elowsson Primärvårdsdirektör Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionstabeller

48 BILAGA 1 Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Not 1: Primärvårdens relativt ambitiösa investeringsplan bedöms inte utnyttjas under år 2015.

49 BILAGA 2 Bilaga 3: Primärvården, utfall 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Läkarbesök (ink tel/rec), antal Övriga besök (inkl tel/rec), antal TOTALT: Primärvårdens produktionsbudget 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Läkarbesök (ink tel/rec) Övriga besök (inkl tel/rec) TOTALT: Avvikelse produktion per månad 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Läkarbesök (ink tel/rec) Övriga besök (inkl tel/rec) TOTALT:

50 Dnr. HOH Månadsrapport september 2015 Hälsa- och habilitering

51 2 (6) Sammanfattning Efter september månad redovisar Hälsa och habilitering ett utfall 19 mnkr lägre än den periodiserade budgeten, vilket är detsamma som efter T2. Vid samma period år 2014 var utfallet 9 mnkr lägre än periodens budget. Att notera är att förvaltningen har periodiserat budgeten i enlighet med det förväntade utfallet, som beräknas öka under hösten. Ersättningen i form av anslag betalas ut i 12-delar vilket innebär att överskottet kommer att minska under årets tre sista månader. Förvaltningens arbete med att minska ökningstakten för hjälpmedelskostnaderna har fått genomslag under perioden. Detta i kombination med svårigheter att rekrytera personal inom vissa yrkesgrupper, och medföljande vakanser, utgör en stor del av orsaken till förvaltningens överskott och årsprognos. Ekonomi Ackumulerat utfall Förvaltningens ackumulerade överskott på 8 mnkr har sin grund i att förvaltningen har haft, och fortfarande har, vakanser på olika befattningar. Det har exempelvis varit svårt att rekrytera psykologer till vissa enheter och sjuksköterskor till Närvårdsavdelningen i Uppsala. Rekryteringar har genomförts och vakanserna kommer på sikt att återbesättas. Ackumulerat utfall januari-september Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Årsprognos Förvaltningen gör bedömning att årets resultat kommer att hamna på ett överskott/ett resultat på 8 mnkr bättre än budget. Om kostnaderna för hjälpmedel fortsätter att ligga på en lägre nivå kommer förvaltningen att ändra prognosen efter oktober, och då avisera ett större prognostiserat överskott Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Produktion Förvaltningens produktionsutfall ligger ca besök över budgeten efter september månad och i paritet med utfallet samma period föregående år. Vad gäller slutenvården så ligger utfallet under budgeten, vilket har sin grund i att Närvårdsavdelningen har haft svårigheter att rekrytera sjuksköterskor och inte har haft den beläggning som planerats. Förvaltningens utfall för läkarbesök och övriga besök ligger över planen efter september. Den finns avvikelser mellan olika verksamhetsområden. Habiliteringen i Enköping, Tierp och Östhammar har en lägre produktion jämfört med samma period år Cosmos asyl- och integrationshälsan och Tolkcentralen har en högre produktion än budget innevarande period.

52 Årsprognos Förvaltningen gör bedömningen att produktionsbudgeten kommer att överstiga budgeten 2015 Hälsa och habilitering: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal 3 (6) Utfall jmf föreg. år, % Totalt antal besök % % -71 *Slutenvård, antal % % 267 Utfall jmf föreg. år, antal Läkarbesök, antal % % Övriga besök, antal % % 734 Total nettokostnad/antal besök % % 263 Totalkostnad/besök* % % 674 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/besök* Antal besök*/årsarbetare (inkl inhyrd personal) * besök är totalt antal besök (slutenvård, läkarbesök, övriga besök) *Antal inneliggande patienter *Hälsoäventyret (antal klasser) % % % % -2 Medarbetare Antalet årsarbetare har ökat från 255 till 271 om man jämför med samma period föregående år. Ökningen kan härledas till förvaltningens närvårdsavdelning som öppnade i Uppsala i augusti 2014, då rekrytering av sjuksköterskor, undersköterskor och medicinsk sekreterare genomfördes. Samtidigt har vi en minskning i antal vad gäller psykologer, vilket beror på den långvariga svårighet förvaltningen har att rekrytera psykologer. Prognosen är att antalet årsarbetare kommer att öka ytterligare under 2015 på grund av att Närvårdsavdelningen i Uppsala, succesivt kommer att utöka antalet platser under året. Svårigheten att rekrytera sjuksköterskor kan dock medföra att kostnaden för inhyrd personal ökar istället för antal årsarbetare. Sjukfrånvaron för perioden januari till september är 3,80 %. Det är en ökning jämfört med delårsrapporten (T2) men fortfarande en liten minskning jämfört med helår Förvaltningen har som mål för 2015 att inte ha en sjukfrånvaro högre än 4 % Prognosen är att förvaltningen kommer att klara det målet. Lena Dahlman Förvaltningsdirektör

53 4 (6) Bilagor Bilaga 1 Årsprognos Årsprognos tkr Utall Utfall Budget Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Minskade intäkter audionommottagningen 2a. Beslut togs centralt att Cosmos skulle få ökad ersättning på tkr och som ej var budgeterad. 2b. Interna projektmedel 900 tkr till särskild vård och integration 2c. "Elevpengar" 600 tkr. Ersättning för att habiliteringen tar emot elver under året. 3. Högt antal vakanser 4. Ökade kostnader Cordicon 5a. Inhyrdpersonal tkr 5b. Inkontinens 900 tkr 5c. Hjälpmedel tkr 5d. Lokalvård 500 tkr

54 5 (6) Bilaga 2 & 3 Produktionsbudget och utfall Hälsa och habilitering + audionom budget 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Slutenvård Läkarbesök övrigt TOTALT: Hälsa och habilitering + audionom 2015 utfall jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Slutenvård Läkarbesök övrigt TOTALT: Hälsa och habilitering + audionom utfall-budget 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Slutenvård Läkarbesök övrigt TOTALT:

55 6 (6)

56 Månadsrapport september 2015 Folktandvården

57 Sammanfattande analys Resultatet för perioden är under budgeterad nivå med 1,9 MSEK. Produktionen för allmäntandvården och specialisttandvården uppfyller inte förväntad nivå, dock är utvecklingen av antalet unika patienter positivt. Personalantalet är fortfarande färre än vad som budgeterats och sjuktalet högt. Arbetet med att rekrytera personal har varit intensivt under året med varierat resultat, alla tjänster har inte blivit tillsatta. Allt sammantaget förväntas Folktandvården nå fastställt resultatmål. 2 (7) Ekonomi Ackumulerat utfall Folktandvården visar ett ackumulerat resultat för september månad på 15,1 MSEK, vilket är 1,9 MSEK lägre än budget. Ur ett helhetsperspektiv är omslutningen lägre, både intäkter och personalkostnader är volymmässigt mindre än budget. Intäkterna ligger 8,8 MSEK lägre än budget och avvikelsen är i huvudsak volymrelaterad. Barn och Ungdom är volymmässigt och ekonomiskt bättre än budget. Frisktandvård ligger något lägre i volym jämfört med föregående år, dock är intäktsnivån högre än budget på grund av att tidigare prisjusteringar fått större genomslag än planerat då treårsavtalen tecknats om. Styckepris vuxna genererar lägre intäkter och även lägre volym än budget. Hög sjukfrånvaro, färre årsarbetare samt generationsväxling påverkar volymen och därmed intäktsnivån. Totalt sett ligger kostnaderna 6,9 MSEK under budget. Personalkostnaderna är 4,1 MSEK lägre än budget och avvikelsen är både pris och volymrelaterad. Volymförändringen jämfört budget beror på utökningar som ännu inte är på plats, kommit senare eller där rekryteringen inte lyckats. Prisrelaterad förändring beror på att äldre medarbetare ersätts med unga, något som leder till lägre lönekostnad. Den långa sjukfrånvaron är fortsatt hög och leder även den till lägre personalkostnader. Raden övriga kostnader har en positiv avvikelse mot budget med 1,8 MSEK. Reparationer och underhåll ligger under budget med 0,5 MSEK, en tydlig effekt av ett snabbare utbyte av behandlingsstolar med minskade driftkostnader som följd och därmed minskat produktionsbortfall. Kundförluster ligger under budget med 0,6 MSEK, något som Folktandvården bedömer orealistiskt. Utredning sker av LRC samt Landstingets redovisningschef. Kostnaderna för marknadsföring ligger 0,7 MSEK under budget, vilket i huvudsak beror på att den planerade kampanjen för Frisktandvård genomförs i mindre skala på grund av den kösituation som råder på vissa kliniker. Avskrivningarna ligger över budget med 0,8 MSEK där avvikelsen helt beror på den felaktiga simulering som gjordes vid budgetarbetet. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Årsprognos Resultatmålet på 10,2 MSEK förväntas nås på helårsbasis.

58 3 (7) Åtgärder Resultatet är 1,9 MSEK lägre än budget. Åtgärder för att klara resultatmålet är bland annat att under resterande månader planera in fler styckeprispatienter som genererar en bra intäktsnivå. Intensifiera fokuseringen på kostnader i vardagen samt att endast vidta nödvändiga inköp. Antalet arbetsdagar i december blir tre fler i år jämfört med föregående år. Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Produktion Senaste månadens utfall Antalet besök i Folktandvården var under september månad i allmäntandvården och i specialisttandvården. Detta innebär för allmäntandvårdens del samma antal besök som året före och 4% fler besök än budgeterat. För specialisttandvården är antalet besök 4,6% färre än både budgeterat och jämfört med föregående år. Nettotillskottet av frisktandvårdsavtal var 69 stycken, vilket är lägre än budgeterat antal, men ungefär lika med nettotillskottet motsvarande månad Ackumulerat utfall Under januari september har besök genomförts i Folktandvården. Allmäntandvården har genomfört knappt besök, vilket innebär 3% under budget och 1% fler än samma period förra året. Specialisttandvården inklusive sjukhustandvården har genomfört nästan besök. Detta är 3% färre besök jämfört med samma period 2014 och budgeterat antal. Trots ansträngningar att rekrytera mer personal har Folktandvården jämfört med samma tidpunkt förra året en årsarbetare färre. Antalet besök påverkas även av högre sjukfrånvaro jämfört med Antalet unika patient ID som fått vård under perioden är för allmäntandvården något högre än föregående år medan specialisttandvården har 3% färre patient ID jämfört med Specialisttandvården har problem med tillgängligheten genom långa väntetider för remitterade patienter. I september fanns 989 patienter i kö som väntade på att få tid hos specialisttandvården. Prioriterade patienter, barn och patienter med särskilda behov får tid inom tre månader och akuta patienter får tid inom några dagar. Väntetiden för oprioriterade patienter är 6 mån för pedodonti (specialiserad barntandvård), 8 månader för endodonti och tandlossning. För protetik är väntetiden 21 månader. Tillströmningen av remisser har ökat inom endodonti, men är oförändrat inom övriga områden. Inom de flesta vuxenspecialiteter ökar andelen remisser från privattandvården. Väntetiderna beror främst på vakanser på grund av ej tillsatta tjänster, sjukdom och andra lagstadgade ledigheter. Rekryteringsläget för specialisttandläkare är svårt. Vårdtrycket är stort i allmäntandvården beroende på ökad vårdefterfrågan, rekryteringsproblem, inflyttning till länet, ett ökat antal asylsökande och satsning på äldretandvård. Rekryteringssvårigheterna beror dels på att för få tandhygienister och tandsköterskor utbildas samtidigt som personal går till privata vårdgivare och andra landsting som erbjuder högre löner. Väntetiden för undersökningar av barn och ungdomar överstiger aldrig tre månader. Flertalet kliniker har svårigheter att bereda plats för nya vuxna patienter som efterfrågar en regelbunden tandvårdskontakt. Folktandvården kan dock ta emot patienter med kort väntetid på vissa kliniker i länet. Alla kliniker tar emot akuta patienter utan dröjsmål. Nettotillskottet av nya frisktandvårdsavtal är under årets första nio månader. Detta är högre än budgeterat, men något lägre än förra årets tillskott.

59 4 (7) Folktandvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % 577 Allmäntandvård, antal besök % % Specialisttandvård, antal besök % % Antal i kö, specialistvård 889 Nettotillskott, nya frisktandvårdsavtal sedan årets början % % -68 Antal frisktandvårdsavtal vid periodens utgång % % Totalkostnad/besök* % % 54 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/besök* Antal besök*/årsarbetare (inkl inhyrd personal) * besök är totalt antal besök (allmänoch specialisttandvård) Årsprognos % 9 103% % 0 100% 0 Prognosen är att antalet besök kommer att bli något högre än föregående år, men lägre än budgeterat. Väntetiderna för att komma till specialisttandvården kommer att överstiga tre månader inom flera specialistområden. Åtgärder Folktandvården genomför åtgärder inom flera områden för att höja produktionen och därmed kunna ge fler medborgare tandvård: - Nya arbetssätt. En ny arbetstidsmodell har tagits fram som innebär att fler timmar för patientarbete skapas och därmed plats för fler behandlare på klinikerna - Rekrytering. I december är den första kullen tandsköterskor färdig i Uppsalas tandsköterskeutbildning. Möjligheten att anställa tandsköterskor ökar då. Rekryteringen av tandhygienister är mer problematisk eftersom utbildningen är underdimensionerad nationellt. Arbete pågår för att om möjligt starta en ny utbildning på någon av de universitet/högskolor som finns i närområdet. - Kompetenshöjning. Utbildning av specialisttandläkare genomförs i egen regi inom flera områden. Specialutbildade team skapas inom allmäntandvården för att minska antalet patienter som behöver remitteras till specialisttandläkare. Medarbetare Antal årsarbetare uppgick för perioden till 363 och har minskat med en årsarbetare jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet tandhygienister har ökat med fyra samtidigt som antalet tandsköterskor och tandläkare har minskat med 5 årsarbetare vardera jämfört med samma period förra året. Övriga personalkategorier har ökat med 4 stycken. Personalkostnaderna har ökat med 2,98% jämfört med samma period föregående år. Sjuktalet har vänt nedåt efter vårens stigande trend men ligger fortsatt högt på 5,34%. Åtgärder Målet är att öka antalet anställda för att anpassa produktionen till vårdbehovet. Behovet av rekrytering gäller främst tandhygienister samt specialisttandläkare. Rekryteringsarbetet påbörjades redan föregående år och kommer att fortsätta med oförminskad styrka, dock är det inte alltid lätt att hitta lämpliga kandidater till de utannonserade tjänsterna. Till det kommer svårigheter för Folktandvården att matcha de sökandes lönekrav.

60 5 (7) För att minska sjukfrånvaron har en analys av orsakerna genomförts. Individuella planer utifrån analysen av sjukfrånvaro kommer att tas fram för att underlättar återgång till arbete. Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionstabell

61 6 (7) Bilaga 1 Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

62 7 (7) Bilaga2 Folktandvården, utfall 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Allmäntandvård, antal besök Specialisttandvård, antal besök TOTALT:

63 Månadsrapport September 2015 Landstingsservice

64 2 (8) Sammanfattande analys Landstingsservice förvaltar landstingets fastigheter vilket per september 2015 omfattar drygt kvadratmeter yta vilket motsvarar ca 87 procent, samt ca kvadratmeter inhyrda ytor vilket motsvarar ca 13 procent av den totala ytan om kvadratmeter. Inhyrningar är nödvändigt främst p.g.a. omfattande byggnads- och projektarbete som en följd av Framtidens Akademiska, men påverkas även av exv. vattenskador eller andra skador som kan uppstå akut i fastigheterna. Förutom fastighetsförvaltningen erbjuder och levererar Landstingsservice tjänster avseende städ, transport, avfall, skyltning och tele till de förvaltningar som är hyresgäster. Den beslutade pilotstudien avs. vårdnära service (VNS) pågår på Akademiska sjukhuset och har fungerat mycket väl vilket bl.a. lett till ett beslut om att breddinförande under VNS innebär i korthet att vissa tjänster som patientnära städ, kost och tvätt-hantering utförs av annan än vårdpersonal. Den tredje typen av verksamhet som Landstingsservice anförtrotts är projekthantering och leverans av exv. Framtidens Akademiska. Antalet projekt som förvaltningen hanterar uppgår i september till 369 stycken vilket är en ökning jämfört med föregående månad med 14 stycken. Motsvarande siffra för 2014 finns inte att tillgå. Leveransgraden av projekt, mätt utifrån uppnådd investeringsverksamhet, uppgår per september 2015 till 79 procent, att jämföra med samma period föregående år då leveransgraden var 62 procent. Landstingsservice klarar, trots begränsningar i möjligheten att påverka sin intäktsbas, att hantera vissa kostnader som inte budgeterats för exv. nyss nämnda pilotstudie, men mera omfattande kostnader av engångskaraktär såsom busspendel och förstudie avs. kulvertfordon som uppgår till ca 16 miljoner kronor per september, kan förvaltningen inte absorbera utan att det leder till ett underskott i verksamheten, både i perioden och på årsbasis. På personalsidan finns några vakanta tjänster men i möjligaste mån kommer förvaltningen att hantera dessa med befintlig personal för att på sikt se hur och om nyrekryteringar behövs. Förvaltningen har tillfrågats om att bistå i en ny uppdaterad utredning om produktionskök inför ett kommande beslut i Landstingsstyrelsen. Ekonomi Ackumulerat utfall Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Landstingsservice resultat för perioden uppvisar ett minus på ca 11 miljoner kronor. Det negativa utfallet beror främst på att förvaltningen i denna månads utfall har med ett antal kostnader av engångskaraktär som inte budgeterats för. Det är kostnader på drygt 16 miljoner kronor för busspendel samt en förstudie om kulvertfordon som inte resultatförts föregående månad, men som fanns med i årsprognosen och som denna månad syns i periodens resultat. Förvaltningen har sedan tidigare fått absorbera kostnader på drygt 3 miljoner kronor för pilotstudie av s.k. vårdnära service, ett projekt som testats under året på Akademiska sjukhuset och

65 som enligt beslut skall bredd-införas under 2016, då med förhoppningen att Landstingsservice kan få betalt för de tjänster som levereras till sjukhuset. 3 (8) I övrigt är fokus att leverera enligt uppdrag på de 3 verksamheter som förvaltningen ansvarar för och att göra detta till en lägre kostnad i syfte att försöka inkorporera kostnader med så liten avvikelse från plan som möjligt. Årsprognos Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Årsprognosen från augusti ligger kvar på samma nivå med ett beräknat utfall på minus 18,7 miljoner kronor. Det är främst drivet av de tidigare omnämnda engångskostnaderna för pendel, samt avbruten förstudie avs. kulvertfordon, som på årsbasis beräknas uppgå till 19 miljoner kronor som leder till att ett resultat i balans inte bedöms som möjligt att uppnå. Sedan tidigare har förvaltningen aviserat om kostnader på årsbasis om 5 miljoner kronor för pilotstudien om vårdnära service, och dessa kostnader bedömer förvaltningen sig kunnat absorbera trots att de intäkter som budgeterats för avs. pilotstudien inte realiseras under Avvikelsen på intäktssidan jämfört med budget beror främst på ökade intäkter från externa avtalsarbeten om 11 miljoner kronor samt från ökad försäljning av service tjänster såsom fastighetsservice och städning om netto 3 miljoner kronor, vilket förmår att till största delen uppväga lägre hyresintäkter om drygt 9 miljoner kronor. Personalkostnader uppvisar fortsatt en positiv trend med lägre kostnader än budget om 3 miljoner kronor och beror främst på betydligt lägre övriga personalkostnader exv. inom utbildning och andra personalrelaterade kostnader. Övriga kostnaders ökning med 27 miljoner kronor beror främst på att lokal- & fastighetskostnader ökat med 26 miljoner kronor jämfört med budget. Till detta kommer ökade andra verksamhetskostnader om 2,8 miljoner kronor som delvis reduceras av lägre kostnader på 2,5 miljoner kronor för medicinskt material (gas) som köps in. En analys av ökningen av lokal- och fastighetskostnader på totalt 26 miljoner kronor utgörs ca 19 miljoner av de engångskostnader förvaltningen tagit som inte var kända vid budgeteringen. Vidare tillkommer försäkringsskador om 1,6 miljoner kronor som inte har budgeterats p.g.a. svårigheten att bedöma vart och när en skada skall uppstå. Bland kostnader som budgeterats för i kategorin övriga kostnader finns negativa avvikelser mot budget på kostnader för extern inhyrning om 2,5 miljoner kronor, ökade kostnader för inköpta servicetjänster om 5,4 miljoner kronor kopplat till pilotstudien. Till de poster som uppvisar ett negativt utfall bidrar även ökade kostnader för reparationer inkl. material om 4,7 miljoner kronor. Kostnadsökningen av budgeterade övriga kostnader på drygt 32 miljoner kronor uppvägs dock av lägre kostnader för planerat underhåll och drift, 4 respektive 3 miljoner vardera. Jämfört med föregående månad, där utfallet var ett överskott på drygt 11 miljoner kronor så är det främst effekten av de nu till största delen resultatförda ej budgeterade kostnaderna av engångskaraktär, som gör att förvaltningen går från ett betydande överskott till ett dito underskott. Landstingsservice anser sig idag inte ha någon reell och kortsiktig lösning på hur det uppkomna underskottet skall täckas. Förvaltningen kan inte höja hyrorna eller serviceavgifterna och har därmed få möjligheter att absorbera ett så pass omfattande underskott som 19 miljoner utgör.

66 Förvaltningen har dock som mål att fortsatt ha strikt kontroll på kostnadssidan för att försöka uppnå ytterligare förbättringar av årsutfallet. Produktion Senaste månadens utfall 4 (8) Den förvaltade ytan har minskat med ca kvadratmeter från augusti till september och är främst drivet av en minskning av externt inhyrd yta med ca kvadratmeter och i mindre grad, ca kvadratmeter av mindre yta inom det egna beståndet. Vakanta ytor i fastigheter uppgår för september månad till 4,3 procent och ackumulerat för perioden till 5,0 procent vilket är en förbättring mot tidigare månader. Antalet projekt som hanteras har ökat med 14 sedan i augusti och uppgår till 369 stycken per september. Leverandsgraden i investeringsverksamheten har ökat till 79 procent jämfört med 62 procent motsvarande period föregående år. Antalet projekt bedöms vara fortsatt hög vilket ställer stora krav på personalen som skall hantera projekt av varierande karaktär och omfattning. Det största projektet som pågår, det s.k. J-huset eller ingång 100 hanteras av extern projektledning och undergår för närvarande en granskning av projektet i syfte att uppnå kostnadsreduktion. Ackumulerat utfall Landstingsservice huvudsakliga verksamhet utgörs av fastighetsförvaltning av egna och inhyrda ytor som per september 2015 fördelas på; Egna ytor om kvadratmeter och ca kvadratmeter inhyrda ytor, total ca kvadratmeter. Fördelning av egen respektive inhyrda yta uppgår till; 87 % egna fastigheter och 13 % inhyrda lokaler. Nyckeltal för fastighetsförvaltningen redovisas i tabellen nedan: Landstingsservice- September 2015 Utfall Utfall jmf Utfall jmf Utfall Budget Utfall jmf Utfall jmf föreg. år budget, föreg. år, ackum. ackum. budget, % föreg. år, % ackum. antal antal Total fastighetskostnad/kvm % -66,0-11,6% -200,4 Mediaförbruk. egna fastigheter FJV kwh/kvm 77,5 54,9 89,1-41,3% -22,7 13,0% 11,56 Mediaförbruk. egna fastigheter EL, kwh/kvm 90,3 68,2 92,7-32,5% -22,2 2,6% 2,38 Mediaförbruk.egna fastigheter KYLA, kwh/kvm 12,9 5,5 15,1-136,3% -7,4 14,6% 2,2 Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm 139,6 146,0 133,4 4,4% 6,4-4,6% -6,2 Driftkostnader kr/kvm 86,1 86,7 81,0 0,8% 0,7-6,2% -5,0 Tabell. Nyckeltal fastighetsförvaltning Mediaförbrukningen har minskat jämfört med föregående år, vilket är positivt och i linje med pågående energisparprojekt, med undantag av kyla som dock är avsevärt mindre än övriga media i såväl förbrukning som kostnad. Kylförbrukningens negativa utveckling jämfört med budget är under pågående utredning. Mediakostnader uppvisar även de en positiv utveckling över tid men kostnaden för kyla ser ut att ha varit något underskattad i årets budget. En noggrann översyn inför kommande budget pågår. Driftskostnader har ökat jämfört med budget och kan tills viss del bero på viss eftersläpning av underhåll men också som en effekt av att den yta som kostnaderna fördelas på har minskat jämfört med föregående år då Ulleråker fanns med liksom vårdcentralerna i Knivsta och Bäggeby.

67 5 (8) Fastighetskostnad per kvadratmeter har ökat jämfört med budget och föregående år och kan till största delen hänföras till de engångskostnader som LSU fått ta för busspendel till Ulleråker och förstudie avs. kulvertfordon liksom för skador och akuta åtgärder i några fastigheter. Dessa kostnader ingår i förvaltningskostnaden och påverkar därmed nyckeltalet. Ytan som kostnaderna slås ut på har minskat jämfört med föregående år med ca 4 procent vilket också gör att nyckeltalet utvecklats negativt. Sedan snart ett år pågår ett omfattande arbete med att åtgärda effekterna av en vattenskada som drabbat vårdcentralen i Östervåla. Förvaltningen lyckades snabbt hitta ersättningslokaler för verksamheterna i de skadade lokalerna och arbetet med utvärdering av åtgärder och framtida lokaler pågår i samråd med hyresgästerna. I dagsläget har skadan kostat förvaltningen ca 14 miljoner kronor men merparten beräknas ersättas genom försäkringar. Servicetjänster utvecklas inom såväl städ som transporter och förvaltningen har under året med egna medel finansierat och genomfört den pilotstudie som beslutades avs. vårdnära service som per september kostat förvaltningen drygt 3 miljoner kronor. Beslut är taget om att tjänsten skall införas på flera avdelningar inom Akademiska sjukhuset och arbetet med att ta fram en ersättningsmodell som passar både Landstingsservice och sjukhuset skall påbörjas. På projektsidan fortsätter antal projekt som förvaltningen hanterar att vara högt och uppgår till 369 stycken i september, en ökning med 14 stycken från föregående månad. Av tabellen nedan framgår att leveransgraden per september är 79 procent av budget vilket kan jämföras med motsvarande siffra för samma period föregående där leveransgraden uppgick till 62 procent- en mycket tydlig förbättring. INVESTERINGSVERKSAMHET Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Tabell, Investeringsverksamhet (tkr) Årsprognos Förvaltningen bedömer att kostnaden för media har viss potential att kunna bli något lägre än prognos och budget, men beror i allt väsentligt på hur vädret utvecklas de kommande 3 månaderna. Eftersom det är svårt att förutspå om det blir en kall höst och början på vintern bibehåller vi en konservativ prognos avs. media. Medarbetare Sjukfrånvaron per september är 3,86 procent, vilket är 0,10 procent lägre jämfört med samma period förra året. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar är 1,31 procent som är 0,09 procent lägre jämfört med förra året i september. Den långa sjukfrånvaron 60 dagar och längre är 1,89 procent, vilket är en minskning med 0,08 procent jämfört med samma period förra året. Vaktmästargruppen har det högsta sjuktalet 4,29 procent därefter följer handläggare 4,27 procent, tekniker 4,25 procent, ingenjörer 4,14 procent, administratörer 2,89 procent och ledning 0,91 procent. Antalet Årsarbetare är per september 229 vilket motsvarar en ökning med 10 årsarbetare jämfört med september 2014 och en ökning med 4,4 procent. Ökningen svarar vaktmästargruppen för, den har ökat med åtta årsarbetare vilket beror på pilotprojekt vårdnära service.

68 Timlönekostnaden är per september 201,78 vilket motsvarar en ökning med 2,12 jämför med september Antalet årsarbetare ökar med 4,4 procent medan timlönekostnadens ökning är 2,12. Timlönekostnadens ökning förklaras av vaktmästarnas relativt låga timlön. 6 (8) Förvaltningen kommer återigen delta i Utnarm, en rekryteringsmässa för tekniker och delar monter och kostnad med MSI. Landstingsservice kommer ha egen personal som bemannar montern och vi hoppas väcka intresse för landstinget som arbetsgivare och att det finns arbetsuppgifter förutom ren vårdverksamhet. Nyckeltal medarbetare Ack utfall 2015 Riktvärde/Mål/ Budget 2015 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 2,12 2,2 Förändring i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 10 4,4% 3 3,0 % Prognos 2015 Total sjukfrånvaro, % Förändring jfr helår 2014, procentenheter 3,86 % -0.10% 4,0 % Inhyrd personal, mnkr 0,3 0,3 Tabell: Nyckeltal medarbetare Åtgärder Kostnaden för inhyrd personal avser främst personal till tekniksidan p.g.a. vakanser som inte kunnat tillsättas enligt plan. En noggrann prövning görs vid varje vakans som uppstår, och förvaltningen prövar även att fördela om arbetsuppgifter för att undvika kostnaden för inhyrningar. T.f. Förvaltningsdirektör Jens Larsson

69 7 (8) Bilaga 1- Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT , Noter till utfall jämfört budget och årsprognos: 1. Medicinskt material, ett nytt leverantörsavtal med lägre priser har förhandlats fram och kunderna har tillgodoförts effekterna. Budgeten var därmed något för hög men baserades på då kända fakta vilket får anses i linje med god redovisningssed. Prognosen får året har tagit de lägre priserna i beaktande. 2. Lokal- & fastighetskostnader jämfört med budget och årsprognos; utgörs främst av ökade kostnader av engångskaraktär uppgår till 16 miljoner kronor, externa kundavtal som ej budgeteras 11 miljoner kronor 3. Avskrivningar är lägre än budget för perioden med 12,8 miljoner kronor och beror på tidsförskjutningar i aktivering av projekt som i perioden ger en lägre kostnad än budget. På årsbasis beräknas dock kostnaden för värdeminskning komma ikapp och tom ökat något med drygt kronor. 4. Resultat- periodens resultat har försämrats jämfört budget med drygt 14 miljoner kronor vilket i allt väsentlig är hänförligt till engångskostnader för busspendel och förstudie avs. kulverttransporter. Årets resultat är i linje med föregående månads prognos och ett underskott om 18,7 miljoner kronor, återigen hänförligt till kostnaderna för busspendel och förstudie avs. kulverttransporter.

70 8 (8) Bilaga 6- Uppdelning av resultat Resultaträkning Landstingsservice BESKRIVNING TKR Period Helår Ackum. Ackum Avvikelse Prognos Budget Föreg år Utfall Budget RESULTAT LANDSTINGSSERVICE Fördelning per verksamhet: Fastigheter INTÄKTER KOSTNADER AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER ARVODESKOSTNAD Resultat Fastigheter Övrig verksamhet INTÄKTER KOSTNADER AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER ARVODESKOSTNAD Resultat Övrig verksamhet

71 Månadsrapport September 2015 Landstingets resurscentrum

72 2 (7) Sammanfattande analys Förvaltningen använder för första året den fastställda prismodellen. Vi kan redan nu se att enbart genom att uppmärksamma verksamheten på arbetssätt, rutiner och kostnader så har vi fått igång ett bra samarbete med kärnverksamheten i frågor kring att jobba smartare och ta bort icke är värdeskapande rutiner och arbetssätt. Akademiska sjukhusets omorganisation har inneburit mycket arbete och ett intensifierat samarbete med genomlysning av vissa arbetsuppgifter och rutiner. Produktionen för SSC, vilket består av ekonomi-, lön-, patient- och pensionsadministration, är i fas med de fastställda produktionsmålen. Förvaltningen fortsätter, i samarbete med kärnverksamheten, att förbättra kvalitén på våra tjänster och att arbeta med effektiviseringsåtgärder. Exempelvis har införande av E-frikort inneburit en ökad systemkostnad för LRC men å andra sidan effektiviseringsmöjligheter för kärnverksamheten. Vårdsystemen, EPJ och ABIS, har under första tertialet genomfört omfattande systemuppgraderingar. EPJ:s uppgradering av Cosmic har inneburit ett antal avvikelser såsom minskad prestanda i vissa arbetsmoment och problem med underlag för fakturering av riks- och regionvård. Ingen avvikelse har inneburit någon risk ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Satsningar har gjorts på personella resurser som anställts under viss tid en satsning som inneburit en ökad närvarotid och som främst finansierats av minskade kostnader av externa konsulter. Den anslagsfinansierade verksamheten prognosticerar för året ett underskott på 20 miljoner, vilket främst beror på att det i årets budget lades ett besparingskrav på 10 mnkr för sjukresor. Det finns inget som tyder på att antalet sjuktransporter minskar under budgetåret och prognosen för sjuktransporter ökar med 13 mnkr netto i förhållande till budget. Kostnaderna för tillståndslösa, egenbetalande patienter och smittskydd beräknas överskrida budget med ca 6,7 mnkr. Jämfört med föregående år har kostnaden för tillståndslösa och smittskydd ökat något. En översyn av budget- och redovisningsmodell för tillståndslösa, egenbetalande m.m. bör göras inför I nuvarande modell belastar kostnaderna LRC medan intäkterna bokförs på annan förvaltning, vilket ger ett ytterst missvisande ekonomiskt resultat för LRC. Ekonomi Ackumulerat utfall Ackumulerat utfall jämfört med budget LRC har ett negativt nettoresultat för perioden med 3 mnkr i förhållande till budget. Intäkter och kostnader har ökat och avviker mot budget med 15 mnkr respektive 21 mnkr. Asylverksamheten har 13 mnkr i ökade intäkter och 12,5 mnkr i ökade kostnader i förhållande till budget för perioden. Sjukresor har en nettokostnadsökning med 9,9 mnkr i förhållande till budget.

73 3 (7) Andra avvikelser mot budgeterade kostnader (5 mnkr) är: nedskrivning av intäkter för egenbetalande utländska patienter vårdkostnader för tillståndslösa kostnader för obduktioner och bårhus kostnader för smittskydd Vårdsystemen har en eftersläpning av projekt- och förvaltningskostnader med 7,9 mnkr jämfört med budget. Årsprognos LRC beräknar få ett försämrat resultat och prognosticerar ett underskott på 21 mnkr i förhållande till budget. Varav anslag och övrig verksamhet I samband med årets budgetarbete lades ett besparingskrav på sjukresor med 10 mnkr. Förvaltningen har ingen påverkansmöjlighet på kostnaderna då de uppkommer inom vården genom förskrivning av vårdgivarintyg för sjukresor. Det finns inget som tyder på att antalet sjuktransporter kommer att minska under budgetåret och prognosen för sjukresor ökas till ett underskott på 13 mnkr netto. Patientadministrationen har en ram och intäkt för hantering av kostnader för bårtransporter, bårhus, obduktioner och smittspårning på totalt 3,6 mnkr. Kostnaderna ökar och prognosen är att nettot i förhållande till budget kommer att öka med totalt 2,5 mnkr varav 1,4 mnkr kan hänföras till smittspårning och 1,1 mnkr till bårtransporter. Vårdkostnader för tillståndslösa och avskrivna kostnader för egenbetalande har ökat och ny prognos för dessa konton är netto 4,7 mnkr utöver budget. LRC redovisar kostnaderna för vård av tillståndslösa och medan de bidrag som betalas ut bokförs på annan förvaltning. För kostnader till egenbetalande har LRC ett anslag på 1,6 mnkr. Antalet asylsökande i Uppsala län har fortsatt att öka. Vi förväntar oss att det blir ett nollresultat och en ökning av intäkter och kostnader med 19,4 mnkr i förhållande till budget. Prognosvärdet bygger på den senaste månadsmätningen som visar på asylsökande i länet vilket är en ökning med 600 asylsökande i förhållande till föregående månad.

74 4 (7) Varav SSC I den prislista som började användas 2015 ingår tjänster där förvaltningarna genom ett förändrat beteende kan påverka volymerna. För ekonomi har volymerna för felaktiga referenser och manuella kundfakturor minskat och det resulterar i en lägre intäkt motsvarande mer än 1 mnkr - motsvarande lägre kostnad återfinns i kärnverksamhetens resultat. Införande av E-frikort har inneburit en ökad systemkostnad för LRC runt 1 mnkr - men å andra sidan effektiviseringsmöjligheter för kärnverksamheten genom att tid har frigjorts. Varav Vårdsystem Införandet av Cosmic Release R8.1 är försenat med drygt ett halvår vilket gör att kostnaderna för avskrivningar 2015 minskar med 2 mnkr. ABIS och Multimedia förväntas få minskade kostnader för konsulttjänster jämfört med budget. Totalt ger detta en minskad intäkt från förvaltningarna med 3 mnkr. Produktion Ackumulerat utfall Resurscentrums SSC-del har genomfört en mognadsgradsanalys där verksamhetens mättes inom 7 områden. Exempel på områden är hur tydligt uppdraget är, finns prismodell, service- och tjänstekataloger, är systemen ensade, finns dokumenterade processer inom flertalet processer etc. Landstinget i Uppsala län har i jämförelse med de övriga 7 deltagande landstingen gjort den största förbättringen och vi tillhör nu de ledande inom nätverket. Personalenheten har genomfört en benchmark med ett nätverk bestående av de landsting i Sverige som har kommit längst i sitt arbete med Shared Service. Vårt landsting har gjort stora framsteg och vi har ett mycket bra resultat i processen Tid & lön. Vi har ökat från 799 löner per årsarbetare 2013 till 1250 löner per årsarbetare Ekonomienheten fortsätter sitt arbete med att kvalitetssäkra och effektivisera sina processer. Inom kundfakturering kan vi se en effektivisering genom minskad bemanningen och att en större andel fakturor hanteras maskinellt istället för manuellt.

75 5 (7) Löneadministrationen har tagit över utskriften av anställningsavtal för samtliga förvaltningar. Under perioden 1 mars till sista augusti har enheten skrivit mer än anställningsavtal. Arbetet med landstingets sommarjobbare är också ett nytt uppdrag för personalenheten. 669 ansökningar inkom och 111 ungdomar fick erbjudande om arbete i sommar. Vårdgarantienheten har utökat sina arbetsuppgifter och är den enhet i landstinget som idag svarar på frågor från medborgarna i Uppsala län, om den nya patientlagen och valfrihet att söka vård. EPJ och ABIS har genomfört omfattande systemuppgraderingar. EPJ:s uppgradering av Cosmic ledde till en del prestandaproblem vilka till stor del är åtgärdade. Förvaltning och utveckling av vårdsystemen går i stort sett enligt plan. Den största avvikelsen mot plan är att införandet av releasen R8.1 är försenat med ett halvår. Förseningen beror på kvalitetsproblem i produkten. Landstingsarkivet medverkar i införandeprojektet Diarium och ärendehantering samt i projekt för Dokumenthantering. Det förra innebär utbildning i, test och konfiguration av Public 360. Landstingsarkivet har även tagit fram en klassificeringsstruktur och diarieplan för systemet. Utdataenheten medverkar i Beslutsstöd där de bl.a. arbetat med att utveckla ett chefspaket som är ett grundpaket av rapporter inom ekonomi och personal. Arbetet i Beslutsstöd innebär, förutom utveckling av rapporter i SAS Visual Analytics, även att bygga upp ett datalager med information från flera av landstingets system. Medarbetare Resurscentrums personalkostnader har ökat med 14,09 procent (9,26 mnkr) jämfört med samma period Antalet årsarbetare är 144, en ökning med 16 årsarbetare jämfört föregående år. Ökningen beror huvudsakligen på att EPJ under hösten 2014 påbörjade en, av styrgruppen 1 beslutad, satsning för att ytterligare förbättra funktionaliteten i vårdsystemen samt att förbereda för en uppgradering av Cosmic. För att klara uppdragen har EPJ rekryterat flera nya medarbetare. I och med det har de ökat närvarotiden med 14 årsarbetare och personalkostnaderna med 6 mnkr i jämförelse med Ytterligare förhållanden som har påverkat ökningen av personalkostnaderna är löneöversynen 2015, senarelagda rekryteringar som har tillsatts, att utdataenheten 2015 inte längre har medarbetare utlånade till datalagerprojektet och den nya tjänsten för arkivstöd till landstingets förvaltningar. Ökningen av personalkostnaderna är inom budgeterad ram. 1 Styrgruppen består av kärnverksamheten och är finansiärer av EPJ och ABIS

76 6 (7) Bilagor 1. Årsprognos

77 7 (7) Bilaga 1 Årsprognos 2. Årsprognos Avvikelser budget mot prognos 1) Intäkterna förväntas avvika positivt i förhållande till budget med tkr: Intäkter från Migrationsverket tkr Intäkter för sjukresor från förvaltningarnas vårdande enheter tkr Intäkter från deltagande landsting till förvaltningsobjektet R7e-arkiv tkr Minskade intäkter från förvaltningarna till EPJ tkr, ABIS 800 tkr, Ekonomienheten 800 tkr 2) Vårdgarantienheten anställer en och halv tjänst mindre än planerat. 3) Kostnad för köpt vård för asylsökande förväntas öka i förhållande till budget med tkr. Prognosbelopp tkr för patientrörlighet EU-direktiv flyttas till raden övriga kostnader. 4) Årsprognosen för smittspårning beräknas till tkr vilket ger en ökad prognos med tkr. 5) Köpt tandteknik förväntas öka för asylsökande med 746 tkr och för tillståndslösa med 200 tkr. 6) Prognosen för övriga kostnader förväntas avvika negativt mot budget med tkr. Sjuktransporter avviker med tkr varav tkr täcks av interna intäkter från de vårdande enheterna (punkt 2). Övrig prognosförändringar: Vårdkostnad given till tillståndslösa 1995 tkr i förhållande till budget. Nedskrivning av kundförluster för egenbetalande patienter tkr Bårtransporter tkr. R7e-arkiv tkr

78 Åtgärder MR januari-september Akademiska sjukhuset BILAGA PS , 163

79 2 (4) Åtgärder MR januari-september 2015 I budgetprocessen tog sjukhuset fram ett åtgärdsprogram på 197 miljoner kronor som inarbetats i respektive verksamhetsområdes budget Dessa åtgärder räcker inte till för en ekonomi i balans varför sjukhuset har intensifierat arbetet med att ta fram ytterligare kostnadsåtgärder under hösten. De nya åtgärderna som framförallt återfinns inom personalområdet håller för närvarande på att tas fram inom sjukhuset via bland annat fördjupade uppföljningsmöten med verksamheten men också i den pågående budgetdialogen inför Arbetet med framtagande av åtgärder måste präglas av långsiktighet och strategiskt tänkande vilket innebär att detta arbete kommer att behöva fortsätta även under våren Den största effekten av dessa åtgärder kommer under år 2016 men vi gör bedömningen att en del av effekten kommer att börja synas under sista kvartalet Åtgärderna återfinns inom följande områden: Ökade riks- och regionintäkter genom bland annat öppnande av operationsavdelning på Samariterhemmet, operationssamarbete med Enköping och expansion inom barnområdet (utbyggnad dagkirurgi) vilka i samtliga fall har förbättrat vår operationskapacitet. Effekten hittills i år bedöms 46,9 miljoner kronor och prognosen helår är 68,0 miljoner kronor. Ökade övriga intäkter genom bland annat ökade intäkter för flyget (luftburen intensivvård), akademiska laboratoriet, psykiatrin och bild- och funktionsmedicinskt centrum (PET-intäkter). Effekten hittills i år bedöms till endast 3,5 miljoner kronor och helårsprognosen 19,5 miljoner kronor. Det finns en del eftersläpningar i faktureringen som kommer förbättra resultatet under sista kvartalet. Minskade personalkostnader genom bland annat åtgärder inom psykiatrin, pågående omstrukturering av vårdavdelningar och ökat resursutnyttjande personal. Effekten hittills i år bedöms till 13,4 miljoner kronor och helårsprognosen 44,2 miljoner kronor (inklusive nya åtgärder). Här har sjukhuset identifierat ett behov av ytterligare åtgärder för en ekonomi i balans. Åtgärderna handlar bland annat om ett förstärkt anställningsstopp och genomlysning av registreringen i personalsystemen (ALF, semester, jour, etc.). Minska övriga kostnader genom bland annat upphandlingar, lager- och inköpsprojekt (medicinskt material), minskad extern röntgen och minskad köpt vård orsakad av vårdgaranti. Effekten hittills i år bedöms till 7,4 miljoner kronor och helårsprognosen 22,0 miljoner kronor (inklusive nya åtgärder). Ryggimplantat upphandlingen är nu klar och kommer att ge positiv effekt under hösten. Vi ser också en större minskning av extern röntgen jämfört med ursprungsplanen. Vad gäller övriga kostnader har sjukhuset identifierat ytterligare besparingsåtgärder vad gäller t ex medicinska material och konsultkostnader.

80 3 (4) Åtgärder totalt Åtgärder sammanställning period jan-sep 2015 Åtgärder riks- och regionintäkter Planerad effekt 12- månader (mnkr) Planerad effekt 2015 (mnkr) Prognos effekt 2015 (mnkr) Effekt hittills 2015 (tom sep) Öka riks- och regionintäkter 112,5 103,7 68,0 46,9 Öka övriga intäkter 24,5 26,5 19,5 3,5 Minska personalkostnader 263,0 63,0 44,2 13,4 Minska övriga kostnader 78,8 28,0 22,0 7,4 varav nya åtgärder framtagna i september 261,0 32,0 28,0 0,0 Summa 478,8 221,2 153,7 71,2 Åtgärd Öppnandet av operationsavdelning på SHS, operationssamarbete med Enköping och fler öppna vårdplatser jämfört 2014 Planerad effekt 12- månader (mnkr) Planerad effekt 2015 (mnkr) Prognos effekt 2015 (mnkr) Effekt hittills 2015 (tom sept) Status effekt 45,0 45,0 21,5 15,1 Göran Angergård Ombyggnation av dagvården på VO barnkirurgi 9,0 9,0 9,0 7,0 Ansvarig j f m a m j j a s o n d Status aktivitet Christophe Pedroletti BIVA 3 platser öppna (2 platser år 2014) 8,0 8,0 1,0 0,0 Johann Valtysson Projekt för förbättrad registrering av prislistan 25,0 25,0 15,0 11,0 Jan-Erik Sundquist Ökat antal njurtransplantationer- samarbete thoraxoperation under hösten 8,0 8,0 4,0 0,0 Claes Juhlin Ökade intäkter kardiologi 10,0 5,7 10,0 7,5 Johan Lugnegård Ökade intäkter psykiatrin 7,5 3,0 7,5 6,3 Åsa Hagberg Summa 112,5 103,7 68,0 46,9 Effekthemtagning Planering genomförande Åtgärder övriga intäkter Åtgärd Planerad effekt 12- månader (mnkr) Planerad effekt 2015 (mnkr) Prognos effekt 2015 (mnkr) Effekt hittills Status Ansvarig 2015 (tom effekt sept) Luftburen intensivvård ökade intäkter för flyget 4,0 4,0 4,0 0,0 Johann Valtysson Ambulansintäkter från Stockholm 0,0 2,0 0,0 0,0 Per Andersson Akademiska laboratoriet ökade intäkter från regionen 15,0 15,0 10,0 0,0 Maria Engedahl Övriga intäkter psykiatrin 3,5 3,5 3,5 3,5 Åsa Hagberg BFC ökade PET-intäkter 2,0 2,0 2,0 0,0 Adel Shalabi Summa 24,5 26,5 19,5 3,5 Effekthemtagning Planering genomförande j f m a m j j a s o n d Status aktivitet

81 4 (4) Åtgärder personalkostnader Åtgärd Åtgärder övriga kostnader Planerad effekt 12- månader (mnkr) Effekt Planerad Prognos hittills Status effekt 2015 effekt 2015 Ansvarig 2015 (tom effekt (mnkr) (mnkr) sept) Pågående översyn av akutflöde och vårdplatser med effekt redan i höst 15,0 0,0 0,0 0,0 Eva Telne Reducera antalet nattlag på operation 5,0 0,0 0,0 0,0 Göran Angergård Personalkostnadsåtgärder inom psykiatrin 20,0 20,0 9,2 4,0 Åsa Hagberg Produktionsplanering och förbättrat resursutnyttjande Marianne van 23,0 23,0 15,0 9,4 personal* Rooijen/ VC Summa tidigare redovisat åtgärdsprogram 63,0 43,0 24,2 13,4 Ytterligare åtgärder framtagna september 2015 Reducera personalkostnader (förbättrat resursutnyttjande, förstärkt anställningsstopp, ökat ALF-uttag, ökat jourkomputtag, genomlysning 200,0 20,0 20,0 0,0 Eva Telne registrering läkare i personalsystem, etc.) Summa 263,0 63,0 44,2 13,4 *svårt att mäta effekten av detta arbete då många faktorer påverkar utfallet Effekthemtagning Planering genomförande Åtgärd Minskning medicinska material (upphandlingar inom bl a ortopedi) Planerad Effekt Planerad Prognos effekt 12- hittills Status effekt 2015 effekt 2015 Ansvarig månader 2015 (tom effekt (mnkr) (mnkr) (mnkr) sept) 7,0 7,0 5,0 2,0 Marianne van Rooijen/ VC Marianne van Rooijen/ VC Marianne van Rooijen/ VC Minskad köpt vård (framförallt pga vårdgaranti) 7,0 7,0 6,2 4,0 Minskad användning av extern röntgen 3,8 2,0 2,8 1,4 Summa tidigare redovisat åtgärdsprogram 17,8 16,0 14,0 7,4 Ytterligare åtgärder framtagna september 2015 Minska medicinska material (mini-hta/ordnat införande/avveckling, upphandlingar, etc.) 30,0 4,0 4,0 0,0 Eva Telne Minska övriga kostnader (flygmoms, konsultkostnader, standardisering IT-verktyg, etc.) 31,0 8,0 4,0 0,0 Eva Telne Summa 78,8 28,0 22,0 7,4 HTA står för Health Technology Assessment Effekthemtagning Planering genomförande j f m a m j j a s o n d Status aktivitet j f m a m j j a s o n d Status aktivitet

82 BILAGA PS , Dnr PS Produktionsavdelningen Pernilla Öhngren Tfn E-post Produktionsstyrelsen Förvaltningarnas produktionsutfall t.o.m. oktober 2015 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna enligt bilaga. Ärendet Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets produktion är, totalt sett, i nivå med produktionsbudgeten för perioden januari till september. Öppenvården ligger något över budgeterad produktionsvolym medan slutenvården ligger under produktionsbudgeten. C-länsvården ligger något under budgeterad produktionsvolym och detta på grund av en lägre produktion inom såväl slutenvården som dagsjukvården. Riks- och regionvården ligger, på total nivå, emellertid över både budgeterad produktionsvolym och föregående års utfall för samma period. Dock finns negativa avvikelser mot budgeterad volym inom övriga besök och slutenvården. Inom slutenvården (riks- och region) har verksamhetsområdena plastik- och käkkirurgi samt klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi de största negativa avvikelserna till följd av resursbrist. I och med att flera viktiga produktionsenheter med stor andel riks- och regionvård har fortsatta kapacitetsproblem försvåras möjligheterna att öka intäkterna. Lasarettet i Enköping Lasarettets produktion, mätt i antal kontakter, ligger över budgeterad produktionsvolym för perioden januari till september. Slutenvården, mätt i antal vårdtillfällen, har förbättrats under året och tidigare negativa avvikelse har hämtats upp och slutenvården ligger därmed något över budgeterad produktionsvolym. Lasarettets öppenvårdsproduktion är hög och överstiger budgeterad volym med cirka 7 procent (3 170 kontakter). Ytterligare produktionsökning planeras under hösten med stöd av hyrpersonal. Beträffande LAH, lasarettsansluten hemsjukvård så har den nu startat. Primärvården På total nivå uppnår Primärvården produktionsbudgeten för perioden januari till september. Detta tack vare en hög produktion inom övriga besök som uppvisar en fortsatt väsentlig ökning jämfört med såväl budgeterad produktionsvolym som Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

83 2 (2) föregående års utfall. Produktionen gällande läkarbesök är dock under såväl budget som föregående år sett till perioden januari till september. Fortsatt viss brist på läkare råder. Där så är nödvändigt görs förstärkta aktiviteter för att säkerställa bästa effektiva omhändertagande (BEON). Fortsatt arbete för optimering av tidböckerna genomförs där det krävs. Folktandvården Totalt antal besök inom Folktandvården ligger under budgeterad produktionsvolym för perioden januari till september. Negativ avvikelse mot produktionsbudgeten finns inom såväl allmäntandvården som specialisttandvården. Inom allmäntandvården är vårdtrycket stort beroende på till exempel ökad vårdefterfrågan, rekryteringsproblem, ökat antal asylsökande och satsning på äldretandvård. Inom specialistvården råder fortsatta problem med långa väntetider. De främsta orsakerna till väntetiderna är vakanser, sjukdom och andra lagstadgade ledigheter. Hälsa och habilitering Antalet besök inom Hälsa och habilitering ligger över budgeterad produktionsvolym för perioden januari till september. Detta tack vare att såväl läkarbesök som övriga besök har en högre produktion än budgeterat. Exempelvis har Cosmos asyl- och integrationshälsan och Tolkcentralen en högre produktion än budget. Antal slutenvårdstillfällen ligger under budget vilket förklaras av att Närvårdsavdelningen har haft svårigheter att rekrytera sjuksköterskor och därmed har inte planerad beläggning varit möjlig. Bilagor

84 Produktionsuppföljning 2015 Hälso & sjukvårdsförvaltningarna PS LLK, Produktionsavdelningen: Pernilla Öhngren Landstingets ledningskontor

85 Akademiska sjukhuset: Produktion, Slutenvård & Öppenvård Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % Slutenvård, antal (inkl vårdval) % % -216 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % AS: Slutenvård, utfall , budget 2015 AS: Öppenvård, utfall , budget ANTAL VÅRDTILLFÄLLEN ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, budget 2015 Slutenvård, utfall 2015 Öppenvård, budget 2015 Öppenvård, utfall 2015 Slutenvård, utfall 2014 Slutenvård, utfall 2013 Öppenvård, utfall 2014 Öppenvård, utfall 2013 Produktionen är, totalt sett, i nivå med produktionsbudgeten för perioden januari till september. Vid jämförelse mot föregående år är utfallet något högre. Slutenvården ligger under produktionsbudgeten. Störst negativa avvikelser mot budgeterad volym har verksamhetsområdena internoch lungmedicin, kirurgi, geriatrik samt plastik och käkkirurgi. Förklaras bland annat av färre öppna vårdplatser än planerat på grund av resursbrist samt negativ påverkan på produktionen i samband med ombyggnationen. Landstingets ledningskontor

86 Akademiska sjukhuset: Produktion, C-län & RiksRegion Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % C-län, antal (inkl vårdval) % % -815 Riks- och region, antal (inkl vårdval) % % AS: C-län, utfall , budget 2015 AS: RiksRegion, utfall , budget 2015 ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec C-län, budget 2015 C-län, utfall 2015 RiksRegion, budget 2015 RiksRegion, utfall 2015 C-län, utfall 2014 C-län, utfall 2013 RiksRegion, utfall 2014 RiksRegion, utfall 2013 C-länsvården ligger något under budgeterad produktionsvolym på grund av en lägre produktion inom såväl slutenvården som dagsjukvården. Riks- och regionvården ligger, på total nivå, över både budgeterad produktionsvolym och föregående års utfall. Negativa avvikelser finns dock mot budgeterad volym inom övriga besök och slutenvården. Inom slutenvården har verksamhetsområdena plastik- och käkkirurgi samt klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi de största negativa avvikelserna till följd av resursbrist. I och med att flera viktiga produktionsenheter med stor andel riks- och regionvård har fortsatta kapacitetsproblem försvåras möjligheterna att öka intäkterna. Landstingets ledningskontor

87 Lasarettet i Enköping: Produktion, Slutenvård & Öppenvård Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % Slutenvård, antal (inkl vårdval) % 18 99% -48 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % LE: Slutenvård, utfall , budget 2015 LE: Öppenvård, utfall , budget ANTAL VÅRDTILLFÄLLEN ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, budget 2015 Slutenvård, utfall 2015 Öppenvård, budget 2015 Öppenvård, utfall 2015 Slutenvård, utfall 2014 Slutenvård, utfall 2013 Öppenvård, utfall 2014 Öppenvård, utfall 2013 Lasarettets produktion, mätt i antal kontakter, ligger över budgeterad produktionsvolym för perioden januari till september. Lasarettets öppenvårdsproduktion är hög och överstiger budgeterad volym. Slutenvården, mätt i antal vårdtillfällen, har förbättrats under året och tidigare negativa avvikelse har hämtats upp och slutenvården ligger därmed något över budgeterad produktionsvolym. Landstingets ledningskontor

88 Lasarettet i Enköping: Produktion, C-län & RiksRegion Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % C-län, antal (inkl vårdval) % % Riks- och region, antal (inkl vårdval) % % 303 LE: C-län, utfall , budget 2015 LE: RiksRegion, utfall , budget ANTAL KONTAKTER ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec C-län, budget 2015 C-län, utfall 2015 RiksRegion, budget 2015 RiksRegion, utfall 2015 C-län, utfall 2014 C-län, utfall 2013 RiksRegion, utfall 2014 RiksRegion, utfall 2013 Landstingets ledningskontor

89 Primärvården: Produktion, Läkarbesök & Övriga besök Primärvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % Läkarbesök, antal % % Övriga besök, antal % % Primärvården: Läkarbesök (ink tel/rec), utfall , budget 2015 Primärvården: Övriga besök (ink tel/rec), utfall , budget ANTAL BESÖK ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Läkarbesök, budget 2015 Läkarbesök, utfall 2015 Övriga besök, budget 2015 Övriga besök, utfall 2015 Läkarbesök, utfall 2014 Läkarbesök, utfall 2013 Övriga besök, utfall 2014 Övriga besök, utfall 2013 För perioden januari till september uppnår Primärvården produktionsbudgeten och det tack vare övriga besök som fortsätter att öka och ligger därmed väsentligt över budget. Produktionen gällande läkarbesök är under såväl budget som föregående år. Fortsatt viss brist på läkare råder. Där så är nödvändigt görs förstärkta aktiviteter för att säkerställa bästa effektiva omhändertagande (BEON). Landstingets ledningskontor

90 Hälsa & habilitering: Produktion, Läkarbesök, Övriga besök & Slutenvård Hälsa och habilitering: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % -71 Slutenvård, antal % % 267 Läkarbesök, antal % % Övriga besök, antal % % 734 Hälsa & habilitering: Läkarbesök, utfall , budget 2015 Hälsa & habilitering: Övriga besök, utfall , budget 2015 ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Läkarbesök, budget 2015 Läkarbesök, utfall 2015 Övriga besök, budget 2015 Övriga besök, utfall 2015 Läkarbesök, utfall 2014 Övriga besök, utfall 2014 Antalet besök inom Hälsa och habilitering ligger över budgeterad produktionsvolym för perioden januari till september. Såväl läkarbesök som övriga besök har en högre produktion än budgeterat. Exempelvis har Cosmos asyl- och integrationshälsan och Tolkcentralen en högre produktion. Antal slutenvårdstillfällen ligger under budget vilket förklaras av att Närvårdsavdelningen har haft svårigheter att rekrytera sjuksköterskor och därmed har inte planerad beläggning varit möjlig. Landstingets ledningskontor

91 Folktandvården: Produktion, Allmäntandvård & Specialisttandvård Folktandvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Totalt antal besök % % 577 Utfall jmf föreg. år, antal Allmäntandvård, antal besök % % Specialisttandvård, antal besök % % Folktandvården: Allmäntandvård (besök) utfall , budget 2015 Folktandvården: Specialisttandvård (besök), utfall , budget ANTAL BESÖK ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Allmäntandvård, besök, budget 2015 Allmäntandvård, besök, utfall 2015 Allmäntandvård, besök, utfall 2014 Allmäntandvård, besök, utfall 2013 Specialisttandvård, besök, budget 2015 Specialisttandvård, besök, utfall 2015 Specialisttandvård, besök, utfall 2014 Specialisttandvård, besök, utfall 2013 Totalt antal besök inom Folktandvården ligger under budgeterad produktionsvolym för perioden januari till september. Negativ avvikelse mot produktionsbudgeten finns inom såväl allmäntandvården som specialisttandvården. Inom allmäntandvården är vårdtrycket stort beroende på till exempel ökad vårdefterfrågan, rekryteringsproblem, ökat antal asylsökande och satsning på äldretandvård. Inom specialistvården råder fortsatta problem med långa väntetider. De främsta orsakerna till väntetiderna är vakanser, sjukdom och andra lagstadgade ledigheter. Landstingets ledningskontor

92 Produktionsuppföljning Produktion i detta sammanhang är INTE kronor. Produktion i detta sammanhang ÄR antal: kontakter, vårdtillfällen, besök Produktionen följs upp varje månad i samband med månadsrapporterna. Produktionsutfallet följs upp jämfört med inlämnad produktionsbudget samt föregående års produktionsutfall. Produktionsutfallet följs upp jämfört med budget per månad och ackumulerat. Landstingets ledningskontor

93 Produktionsuppföljning Akademiska sjukhuset (AS) & Lasarettet i Enköping (LE) Produktionen kan (bl a) mätas i kontakter, vårdtillfällen Produktionen kan delas in i Slutenvård och Öppenvård Slutenvård (vårdtillfällen) Öppenvård (kontakter) Dagsjukvård Läkarbesök Övriga besök Produktionen kan delas in i C-län och RiksRegion..dessutom vårdval som till största delen är C-läns produktion Landstingets ledningskontor

94 Produktionsuppföljning Primärvården (PV), Hälsa & habilitering (HoH), Folktandvården (FTV) Produktionen kan mätas i antal besök Produktionen inom Primärvården kan delas in: Läkarbesök (ink telefonrådgivning/receptförnyelse) Övriga besök (ink telefonrådgivning/receptförnyelse) Produktionen inom Hälsa & habilitering kan delas in: Slutenvård Läkarbesök Övriga besök Produktionen inom Folktandvården kan delas in: Besök inom Allmäntandvården Besök inom Specialisttandvården Landstingets ledningskontor

95 BILAGA PS , 165 Väntetider i vården 27 oktober 2015 Primärvård, specialiserad vård Vård inom 60 dagar Vårdgaranti Landstingets ledningskontor

96 Primärvård juli - september 2015 Landstingets ledningskontor

97 Telefontillgänglighet Offentlig Telefontillgänglighet:91% Vårdcentraler (VC) < 90% Sammariterhemmets VC Eriksbergs VC Flogsta VC Skutskärs VC Årsta VC Svartbäckens VC Extern (Privat) Telefontillgänglighet:92% Vårdcentraler under 90% Nyby VC Husläkargruppen Vårdcentralen Centrum Landstingets ledningskontor

98 Läkarbesök inom 7 dagar Offentlig Läkare inom 7 dagar:86% Vårdcentraler (VC) < 90% Sammariterhemmets VC Årsta VC Knutby VC Fålhagens VC Örsundsbro VC Östervåla VC Storvreta VC Svartbäckens VC Flogsta VC Gottsunda VC Extern (Privat) Läkare inom 7 dagar:87% Vårdcentraler (VC) < 90% Liljeforstorg VC Ekeby Hälsocenter Aros läkarmottagning Uppsala barncentrum Hälsohuset i Enköping Enköping VC Kåbohälsan Vårdcentralen centrum Landstingets ledningskontor

99 Analys primärvård Variationer mellan olika vårdcentralers tillgänglighet är stor, oavsett regi. Den offentliga förvaltningen har förbättrat sin tillgänglighet under 2015, men det är fortfarande samma vårdcentraler som har det lägsta resultaten jämfört med Vårdcentralens placering eller storlek tycks inte vara avgörande faktorer för hur tillgänglig den är enligt nationella måttet Vårdgaranti i primärvård. Landstingets ledningskontor

100 Vårdgaranti och Vård inom 60 dagar LUL VIV diagnoser besök exl MOV Lul staplar för vårdgaranti Utveckling september Måluppfyllelsen av vårdgarantin för besök är i september 69% Faktiskt genomförd vård inom 60 dagar är 55% i augusti Landstingets ledningskontor

101 Vårdgaranti och Vård inom 60 dagar LUL VIV diagnoser operationer exl MOV Utveckling september Måluppfyllelsen av vårdgarantin för operationer är 72% i september Faktiskt genomförd vård inom 60 dagar är 59% i september Landstingets ledningskontor

102 Sjukhusens respektive tillgänglighet Akademiska sjukhuset 57% nybesök inom 60 dagar 53% operation inom 60 dagar % nybesök inom 90 dagar 65% operation inom 90 dagar Lasarettet i Enköping 50% nybesök inom 60 dagar 69% operation inom 60 dagar % nybesök inom 90 dagar 96% operation inom 90 dagar Landstingets ledningskontor

103 Akademiska Sjukhuset Besök Antalet väntande på besök: Akademiska, 9864 personer (exkl MOV) Antal väntande i mer än 90 dagar, 3545 (exkl Pvv och MOV) Jämfört september 2014 då väntade totalt sett färre på besök (7525) och av dem hade 1617 väntat i mer än 90 dagar Landstingets ledningskontor

104 Akademiska Operation Antalet väntande på operation: 3461 personer (exkl MOV) Antal väntande i mer än 90 dagar: 1111 personer (exkl PVV och MOV) En liten minskning av antal personer som väntar på operation (3563 augusti 2015) och minskar även antal väntande efter 90 dagar (1163 augusti 2015) Landstingets ledningskontor

105 Analys Vårdgarantiläget för väntande till besök i LUL har försämrats generellt jämfört med Organisatoriska förändringar har påbörjats under 2015 vid Akademiska sjukhuset Enköping höll stängt på sin operationsavdelning pga ombyggnation sommaren 2015 Båda förvaltningar har signalerat resursbrister på viss läkarkompetens och sjuksköterskor Landstingets ledningskontor

106

107

108

109 Statusrapport vårdgaranti och kömiljard Lasarettet i Enköping Vårdgarantin Lasarettet i Enköping klarar inte vårdgarantimålet 100 % för september, varken gällande nybesök eller operation/behandling. Det preliminära utfallet för nybesök ligger på 87 procent och operation/behandling ligger på 96 procent. Totalt antal väntande till nybesök i september är 1541 patienter där 271 patienter väntat mer än 90 dagar varav 12 patienter väntat mer än 180 dagar. Det är en minskning jämfört med föregående månad av väntande med 331 patienter. Av de 271 patienter som väntat mer än 90 dagar är 71 patientvald väntan. Antal väntande är det samma i jämförelse med samma period föregående år. Samtliga specialitetområden ligger strax under 90 procent för väntande nybesök < 90 dagar. Hud och kirurgi har 78 % respektive 79 % väntande < 90 dagar. Antal väntande inom hud och ortopedi är i september 315 respektive 183 patienter. Medicinmottagningen, verksamhetsområde kardiologi, ligger fortsatt i fas även efter september månad avseende nybesök och når enligt prognos målet 100 % resterande del av året. Hudmottagningens måluppfyllnad gällande vårdgarantin har marginellt försämrats, en procentenhet, jämfört mot tidigare mätning. Förklaringen till de senaste månadernas försämring är att mottagningen varit stängd under fem veckor. Under september månad har det dessutom varit sjukfrånvaro under två dagar vilket snabbt fyller på kön. Eftersom konsultläkardagarna är begränsade till två dagar per vecka är det svårt att göra extraordinära satsningar. Kontakt med Vårdgarantienheten har inneburit att 57 patienter har eller kommer att erbjudas vård på annat håll och remisser som ej har förtur styrs över till Akademiska Sjukhuset. Trots dessa åtgärder har remissinflödet ökat så mycket de sista veckorna att den redan långa kön har vuxit. Det kan konstateras att remissinflödet inte harmoniserar med läkarresurserna. Efter vi tog del av septembers månadsrapportdiskuterades med läkarna om att vi skulle kunna ha två lördagar med full mottagning. Ögonmottagningens andel patienter som väntat mindre än 90 dagar är 97 % vilket är en acceptabel måluppfyllelse med hänvisning till att mottagningen har varit stängd under en vecka i augusti, totalt fyra veckor under de senaste två månaderna. Förra årets konsultläkarbrist som uppstod på grund av sjukdom har nu ersatts med ögonläkare från bemanningsföretag på 60 %, vilket motsvarar uppdraget som Akademiska sjukhuset har att bemanna med ögonläkare. Det innebär att andelen väntande succesivt prognostiseras att minska. Vi har idag ingen kö Kungsgatan Box 908 tfn vx fax org nr

110 Preliminärt antal väntande till operation/behandling är i september 763 patienter och av dessa hade 73 patienter väntat längre än 90 dagar. Samtliga specialitetsområden ligger över 90 % förutom urologi och kardiologi som uppnår 89 % måluppfyllnad. Kirurgiskt centrum vidtar åtgärder i form av bemanning och resursfördelning för att så snabbt som möjligt återhämta sommarstängningens effekter Se utfall för 2015 i bifogade grafer. Kömiljarden 2 (6) Nybesök Lasarettet i Enköping når inte målet för kömiljarden i september. Grundkravet når 69 % vilket är 12 % -enheter högre jämfört med föregående månad. Prestationskravet når 50 % vilket ca 1 procentenheter lägre än föregående månad. Gynekologimottagningen når både grund- och prestationskravet och prognosen är att mottagningen ska klara tillgänglighetsmålet under hela För medicinmottagningen, samtliga verksamhetsområden, är andelen patienter som i september väntat mindre än 60 dagar drygt 95 procent, eller 22 stycken av totalt 23 väntande patienter. Samtliga patienter har väntat mindre 90 dagar. 20 av de väntande är kardiologiska patienter, varav 19 (95 procent) väntat mindre än 60 dagar. Prognosen för hösten är även fortsättningsvis att patienterna kommer att kallas inom 2 månader. Hudmottagningen, där andelen patienter som väntat mindre än 60 dagar är 61 procent av totalt 137 väntande patienter, vilket är en förbättring jämfört med föregående period. Prognosen bedöms som osäker för framtiden, utifrån hur vi tillsammans med Akademiska sjukhuset lyckas lösa läkarbemanningen. En lösning kan vara att vi skickar över remisser till Akademiska Sjukhuset och att vi öppnar upp för mottagning på lördagar under hösten. Ögonmottagningen, där andelen patienter som väntat mindre än 60 dagar är 67 procent av totalt 61 väntande patienter, vilket är en liten nedgång på grund av eftersläpningar av sommareffekten och semesterstängning jämfört med föregående period. Utifrån produktionsplanen prognostiseras att tillgänglighetsmålet kommer att uppnås resterande del av året. Se utfall 2015 i bifogad graf. Behandling/operation Lasarettet i Enköping klarar målet beträffande antal väntande mindre än 60 dagar till operation/behandling i augusti och prestationsmålet ligger 1 % ifrån att uppnås. Se utfall 2015 i bifogad graf Thomas Ericson Sjukhuschef

111 3 (6) Utfall vårdgaranti 2015 (september preliminär) Vårdgaranti väntande till nybesök < 90 dagar 100% 90% 88% 91% 97% 97% 97% 96% 90% 87% 87% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0% 0% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

112 4 (6) 100% 90% 96% 89% 88% Vårdgaranti väntande till operation/behandling < 90 dagar 98% 99% 98% 95% 95% 96% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0% 0% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

113 5 (6) Utfall kömiljard 2015 (september preliminär) Nybesök väntande och utförda < 60 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Väntande Utförda Operation/behandling väntande och utförda < 60 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Väntande Utförda

114 6 (6) 2015 VÅRDGARANTI - diagnoser som ingår i VIVrapportering jan feb mar apr maj jun jul aug sep Vårdgarannybesök Utfall andel väntande <90 dagar (%) 84% 87% 94% 95% 96% 94% 86% 83% 83% Antal väntande total VIV nybesök Antal väntande > 90 dagar nybesök Antal väntande >180 dagar nybesök Antal utförda total nybesök Utfall andel väntande <60 dagar 62% 73% 84% 84% 80% 77% 68% 61% 69% nybesök Utfall andel utförda <60 dagar 54% 50% 63% 67% 66% 70% 68% 51% 50% nybesök Antal väntande > 60 dagar nybesök Antal utförda total <60 dagar operation Totalt antal väntande Vårdgaranoperation Utfall andel väntande <90 dagar 87% 87% 94% 95% 96% 94% 91% 90% 91% Antal väntande total VIV operation Antal väntande > 90 dagar operation Antal väntande >180 dagar operation Antal utförda total operation Utfall andel väntande <60 dagar 71% 74% 84% 87% 87% 84% 71% 74% 82% operation Utfall andel utförda <60 dagar 61% 55% 73% 74% 69% 84% 63% 47% 69% operation Antal väntande <60 dagar operation Antal utförda total <60 dagar

115 BILAGA PS , 166 Produktionsdirektörens rapport Oktober 2015 Landstingets ledningskontor

116 Agenda Konklusion produktion, tillgänglighet och ekonomi Effektiviseringskrav 2016 ff vid styrelsens förvaltningar Rättsläge patientens noteringar. Nytt städ- och vaktmästeriavtal från Primärvårdsråd skapat. Nya chefer Vårdcentral invigd Landstingets ledningskontor

117 Rättsläge patientens notering E-hälsotjänsten patientens notering PS beslut att införa tjänsten har överklagats till Förvaltningsrätten i Uppsala. Överklagandet innehöll ett yrkande om inhibition Förvaltningsrätten har avslagit yrkandet om inhibition Tjänsten infördes v efter uppgradering av journalsystemet Cosmic till version R8 Förvaltningsrätten anser att uppgifterna i patientens noteringar inte är att betrakta som allmän handling vilket är en stor del av vad överklagandet handlat om. Förvaltningsrätten hänvisar till att det är patienten som bestämmer ändamålet med noteringen genom sin möjlighet att ändra och radera i noteringen varför noteringen inte kan anses vara en allmän handling. Enligt domen har vårdpersonal som väljer att läsa en notering ansvar att bedöma om hur informationen behövs i vården och ska i så fall föra in den i journalen. En parallell kan dras till en uppgift som patient lämnar i ett telefonsamtal. Är den viktig skrivs den in i journalen, annars inte. Landstingets ledningskontor

118 Nytt städ- och vaktmästeriavtal Efter tre överklaganden i förvaltningsrätten ISS entreprenör Avtal gäller från och med den 1 november 2015 Därefter kommer det nya avtalet att gälla i 4 år, med möjlighet till förlängning ytterligare 2 år. Landstingets ledningskontor

119 Primärvårdsråd skapat Hälsa och habilitering har startat ett primärvårdsråd där majoriteten av vårdgivarna inom både privat och offentlig primärvård representeras. Rådet är tänkt att vara den naturliga kontaktytan för frågor som rör primärvård, förutom avtals- och regelboksfrågor. Rådet kommer att utse representanter för hela primärvårdsnivån till programråd inom exempelvis astma/kol och grupper inom värdebaserad vård som drivs inom Akademiska sjukhuset samt andra utvecklingsgrupper. Landstingets ledningskontor

120 Nya chefer Landstingsstyrelsens arbetsutskott har utsett nya chefer för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Per Elowsson, som idag är förvaltningsdirektör för Primärvården, blir sjukhusdirektör för Akademiska sjukhuset. Eva Telne, idag tf sjukhusdirektör vid Akademiska sjukhuset, blir chef för Lasarettet i Enköping. Landstingets ledningskontor

121 Fålhagens vårdcentral invigd På fredagseftermiddagen invigdes nya Fålhagens vårdcentral i helt nybyggda lokaler vid Resecentrum, mitt i centrala Uppsala. Landstingsråd Malena Ranch höll tal, liksom primärvårdsdirektör Per Elowsson. Två patienter, en ung och en äldre, klippte tillsammans bandet. Landstingets ledningskontor

122 BILAGA PS , Dnr PS Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Produktionsstyrelsens arbetsutskotts förvaltningsträff med Lasarettet i Enköping den 9 oktober 2015 Lasarettsansluten hemsjukvården (LAH) Lasarettet i Enköping har startat upp vad man kallar för lasarettsansluten hemsjukvård (LAH-koncept). I september 2015 utökades den lasarettsanslutna hemsjukvården vad gäller hemrehabilitering och hemgångsstöd. Syftet med LAH är att skapa en patientsäker och trygg vård, då det finns mycket som talar för att alternativet att förlägga vården till patientens hem har många fördelar. Exempelvis löper patienten som vårdas i hemmet lägre risk för infektioner. Övergångsvård har också visat att risken för återinläggning minskar, vilket i sin tur minskar belastningen och väntetiderna på akutmottagning samt överbeläggningar. Tidig rehabilitering i hemmet innebär också att denna anpassas efter patientens individuella behov i egen hemmiljö. LAH-verksamheten bedrivs dygnet runt alla dagar och startar med de patientgrupper/diagnoser som även tidigare har behandlats av lasarettet. LAH-projektet kommer att fortsätta arbetet med att kartlägga patientflöden och genomföra riskanalyser för andra diagnoser som kan vara lämpliga att på sikt inkludera i LAH verksamheten. Enligt Torbjörn Söderström, Centrumchef för Medicinskt centrum, fungerar konceptet väl och de patienter som är knutna till LAH uttrycker att man är nöjda med den vård man får. En positiv effekt av LAH är att platsläget ser mycket bättre ut. Det finns fortsatt frågor som måste lösas, t.ex. är patientadministrativa system inte anpassade för att hantera denna vårdform vad gäller kommunikationen med kommunerna. Ambitionen från lasarettets sida är att under 2015 att flytta över mer vård till LAH och succesivt läggas över fler vårdplatser i hemsjukvården. Nattprojektet vid Radiologiskt centrum I maj 2014 startade lasarettet upp en försöksverksamhet som innebar att patienter gavs möjligheten att bli magnetkameraundersökta på kvällar, nätter eller helger. Försöksverksamheten har fallit väl ut och det som startades upp som ett projekt har numera övergått till ordinarie verksamhet. Full drift beräknas ge undersökningar per magnetkamera och år utan extra kostnad för utrustningen som annars skulle stå oanvänd. Erbjudanden om nattröntgen riktas till de patienter som förväntas klara av Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

123 2 (3) detta, vilket in sin tur frigör resurser för dagpatienter. För närvarande genomförs en riskanalys som ser över nattbemanning under veckans samtliga dagar. Rekryteringsläget Lotta Bodin, HR-chef, informerar om att lasarettet har ett 20-tal vakanta tjänster på sjuksköterskesidan och ca 10 vakanta läkartjänster. Detta innebär att lasarettet har fortsatt behov av hyrpersonal för att klara bemanningssituationen. Personalomsättningen är fortsatt hög, framförallt inom sjuksköterskegruppen där personalomsättningen ligger runt 20 % på vissa vårdavdelningar (att jämföra med en normal omsättning på ca 10 %). Det är i första hand på vårdavdelningarna som personalomsättningen är hög beroende på att arbete vid vårdavdelning innebär arbete kvällar och helger. HR-funktionen vid lasarettet genomföra avgångsintervjuer med alla som slutar sin anställning vid lasarettet. Den samlade bedömningen utifrån avslutningssamtalet är att det inte i första hand är lönen som föranleder att personal slutar sin anställning. Lasarettet ligger för närvarande på en rimlig lönenivå vad gäller sjuksköterskegruppen. I första hand handlar det om att man önskar en bättre introduktion i vårdyrket för att känna sig trygg med uppgiften samt arbetstidsfrågor/arbetsmiljöfrågor. Kompetensutveckling är också viktigt för personalen. Detta riskerar att få stå tillbaka när fokus ligger på att upprätthålla en hög produktion. Lasarettet behöver se över arbetstidsmodeller som lockar till arbete på kvällar och helger samt möjligheten till kompetensutveckling m.m. Vid mötet diskuteras frågan om AT-tjänstgöring (allmäntjänstgöring) och STtjänstgöring (specialisttjänstgöring) och hur lasarettet samt landstinget arbetar med dessa frågor. FoU-direktören håller för närvarande på att ta fram en utbildningsstrategi för landstinget där kompetensförsörjningsfrågorna ingår. Lasarettet tar idag in 12 ATläkare per år medan Akademiska sjukhuset tar in 24 AT-läkare per år. Man kan fundera över fördelningen mellan sjukhusen och om detta sammantaget är en rimlig nivå för landstinget för att klara kompetensförsörjningsbehovet på läkarsidan framöver? Lasarettets uppdrag i Heby kommun När det gäller lasarettets uppdrag i Heby kommun är uppdraget klarlagt med beställarfunktionen vid landstingets ledningskontor och kommer att preciseras närmare i vårdöverenskommelsen. Klinisk utbildningsavdelning (KUA) Lasarettet har för avsikt att under våren 2017 starta upp en klinisk utbildningsavdelning (KUA) vid en vårdavdelning på lasarettet. Bakgrunden till projektet var att lasarettet fick en förfrågan från Uppsala universitet om att inrätta en KUA vid lasarettet. Lasarettet sade ja till detta eftersom man ser projektet som ett sätt att förbättra personalförsörjningen. En avsiktsförklaring har tecknats av landstinget och universitetet om att parterna ställer sig bakom projektet. Universitetet kommer att ingå som delfinansiär. En styrgrupp har tillsatts som har uppdraget att ta fram projektdirektiv för vad en KUA ska innehålla. Frågan om projektledare dock inte fått sin lösning ännu och måste klargöras.

124 3 (3) Kirurgisk slutenvård diskussioner rörande samverkan med Akademiska sjukhuset Vid Lasarettet i Enköping utförs planerad kirurgi (ej akutkirurgi). Detta innebär att lasarettet skickar vidare patienter som är behov av akutkirurgi till Akademiska sjukhuset. Akademiska sjukhuset har dock lyft frågan om lasarettet inte kan vårda patienter som är i behov av en subakut operation, i väntan på en operationstid vid sjukhuset. Lasarettet anser att det skulle vara möjligt att påbörja operationsplanering vid lasarettet inför operation vid Akademiska sjukhuset. Detta förutsätter dock en utökning av antal vårdplatser. Lasarettet avser att fortsätta diskutera detta inom ramen för slutenvårdsrådet, där företrädare från både Akademiska sjukhuset och lasarettet finns representerade. Ekonomiska frågor måste därutöver hanteras i med beställarna. Operationssamarbetet med Akademiska sjukhuset Ledningen vid lasarettet ställer sig mycket positiv till samarbetet med Akademiska sjukhuset och ser potential i att överta mer baskirurgi till lasarettet. Dock efterfrågas en modell för att lösa ekonomiska transaktioner mellan parterna. Lasarettet prognostiserar ett positivt resultat på 7 miljoner kronor för Prognosen förutsätter att avtalsdiskussionen gällande samarbete med Akademiska sjukhuset finner sin lösning och att 11,2 miljoner kronor tillförs lasarettet.

125 BILAGA PS , 168 Akademiska Sjukhuset Projekt Benämning Tilldelat Prognos Utfall Färdigs Parkeringshus AS A1 Ombyggnad kontor och stamrenovering Garage B Renovering tak samt fasad A Inomhusproblem A Ställverk B7 Normalkraft Byte av styrsystem hela huset F Byte spol- och diskdesinfektorer AS Scapis CT kamera i lab

126 Enköping Projekt Benämning Tilldelat Prognos Utfall Färdigs Akuten i Enköping Elkraftförsörjning, Enköping Byte takpendlar op-salar i Enköping Ombyggnad ab kompressoranläggning

127 Brandåtgärder Projekt Benämning Tilldelat Prognos Utfall Färdigs Sprinkler hus A Enköping Sprinkler Tierp Sprinkler Östhammar Sjukhuset Brandåtgärder sprinkler B Belysning brandlarm F14/F Ut nöd och brand larm Kulvert AS Installation sprinkler F VVS-åtgärder vid sprinklerinstallation i F

128 C-område & Länet Projekt Benämning Tilldelat Prognos Utfall Färdigs Rudbeck förnyelse R Rudbecksförnyelse Västra R4 C Miljöstation C2-C Kulvert + VVS Wik Kompressorrum C Takrenovering Östhammar Breddning kulvert från Rudbecklab till bef

129 Framtidens Akademiska Projekt Benämning Tilldelat Prognos Utfall Färdigs. Genomförande J-Huset inkl kulvert Vårdplan B Vårdplan B Teknikhuset B Teknikhuset B Programskede Fördjupat program B9, B Ny huvudentré

130

131 BIL PS , Dnr PS Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Vårdnära tjänster redovisning av tilläggsuppdrag Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga t f sjukhusdirektörens redovisning till handlingarna enligt bilaga. Ärendet Bakgrund Produktionsstyrelsen beslutade i december 2014 att uppdra åt sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att tillsammans med förvaltningsdirektören för Landstingsservice driva pilotprojektet med vårdnära service (VNS) vidare i nuvarande omfattning under 2015 (inklusive de vårdavdelningar som återflyttades till 85 huset). Enligt beslutet skulle ett breddinförande av konceptet vårdnära service förberedas vid hela sjukhuset fr.o.m Sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset fick också i samband med decembermötet i uppdrag att utreda och beskriva effekterna för vården av den frigjorda tiden vid de enheter som ingick i piloterna. En återredovisning av styrelsens givna uppdrag skulle ske vid första kvartalet Under våren 2015 presenterades för styrelsen resultatet från den utredning som sjukhuset genomfört för att följa upp och mäta tjänsternas effekter för vården vid pilotavledningarna. Av den utredning som lades fram för styrelsen framgick bl.a. att konceptet med vårdnära tjänster avlastar avdelningspersonalen tidsmässigt, men det ger inga direkta besparingseffekter i var sig personal- eller materialkostnad. Dock uppvisar konceptet potential att ge indirekta kostnadsbesparingar i form av minskad kostnad för vårdrelaterade infektioner och personalomsättning. En slutsats som presenterades i utredningen var att för att hämta hem även ekonomiska besparingseffekter av konceptet krävs aktiva ledningsbeslut för omfördelning av t.ex. personal. Produktionsstyrelsen gav vid styrelsemötet i augusti 2015 ett uppdrag till sjukhusdirektören att till styrelsemötet i september redovisa hur sjukhuset tänker använda de personalresurser som frigörs vid ett införande av konceptet vårdnära service (VNS). Vid septembermötet beslutade styrelsen att återremittera ärendet mot bakgrund av styrelsen ansåg att sjukhuset i sin redovisning inte tillräckligt tydligt beskrivit hur man avser använda de personalresurser som frigörs. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

132 2 (2) I bilaga till detta ärende återfinns t f sjukhusdirektörens beskrivning av hur sjukhus avser arbeta för att hämta hem största möjliga effekter av konceptet vid ett breddinförande. Bilagor - Akademiska sjukhuset Beskrivning av effekthemtagning - Produktionsstyrelsen protokoll från sammanträde den 28 september 2015 Tilläggsuppdrag till Akademiska sjukhuset Kopia till: T f sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset T f förvaltningsdirektören, Landstingsservice

133 Akademiska sjukhusets svar på tilläggsuppdrag gällande vårdnära service (Dnr PS ) Bakgrund Produktionsstyrelsen gav vid mötet i augusti sjukhusdirektören i tilläggsuppdrag att redovisa hur sjukhuset tänker använda de personalresurser som frigörs vid ett införande av konceptet (VNS). Den muntliga dragning som genomfördes vid PS möte bedömdes av den politiska församlingen ej besvara frågan varför ärendet återremitterades. Akademiska sjukhusets svar på tilläggsuppdraget Vårdnära service (VNS) har bedrivits av Landstingsservice (LSU) i olika omfattning vid ett antal vårdavdelningar vid Akademiska sjukhuset (pilotavdelningar). Vi ser kvalitetshöjning i vården när det gäller städning (patientnära städ samt slutstäd), vidare kan kvalitetsvinster skapas rörande materialhantering (sjukvårdsmtrl, textil mm) samt provhantering. Med vårdnära service frigörs tid från vårdpersonalen utspritt över arbetsdagen. Det innebär att det finns svårigheter att ändra schemaläggningen utifrån detta koncept. Den frigjorda tiden innebär att en generell kvalitetshöjning av vården sker (mer direkt tid till patienterna) och att arbetsmiljön förbättras. Mot bakgrund av detta ser vi att det är svårt att finns en enkel väg till finansiering genom minskning av personalstyrkan. Akademiska sjukhusets förslag PS fattade vid mötet beslut om breddinförande av VNS-konceptet vid Akademiska sjukhuset och att planläggningen av detta skulle uppdras åt förvaltningscheferna vid Akademiska sjukhuset och Landstingsservice. Hur finansieringen av konceptet ska ordnas är inte löst. Vi önskar införa vårdnära service succesivt med noggrann planering under hösten 2015 och införandestart 2016 med en tydlig fastställd metodik på de renoverade avdelningarna i det ombyggda 85-huset. Det ger sjukhuset möjlighet att värdera hur den frigjorda tiden skulle kunna användas systematiskt för att höja vårdkvaliteten på ett medvetet sätt samt ge möjlighet till analys av bemanning. Ett succesivt införande skulle ge oss ett tryggare införande gällande finansiering. Införandet skulle också ge möjlighet att se om en delfinansiering av konceptet står att finna i systematiken. Med anledning av sjukhusets svåra ekonomiska situation och den kostnadsanpassning med effektiviseringar som krävs vill sjukhuset alltså införa VNS ansvarsfullt under ordnade och kontrollerade former. När vi hittat nya arbetsformer enligt VNS- koncepter på avdelningarna i 85-huset kan en plan för successivt breddinförande över sjukhuset verkställas under förutsättning vi funnit lösning på finansieringen.

134

135 BILAGA PS , Dnr PS Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Redovisning av personalomsättningen vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga redovisningen av den interna personalomsättningen till handlingarna enligt bilaga. Ärendet Vid produktionsstyrelsens sammanträde i juni 2016 redogjordes för personalomsättningen vid Akademiska sjukhuset, uppdelat på olika yrkeskategorier och över tid. Personalomsättningen avsåg i redovisningen den externa omsättningen, dvs. antalet personer som börjat eller slutat vid Akademiska sjukhuset. Styrelsen önskade även en bedömning av den interna omsättningen, varför styrelsen uppdrog till t f sjukhusdirektören att återkomma med en fördjupad uppföljning till sammanträdet i september Sjukhuset inkom med en fördjupad redovisning som dock inte innehöll någon beskrivning av den interna rörligheten på sjukhuset, varför styrelsen beslutade om återremiss av ärendet. I bilaga till ärendet återges bl.a. en beskrivning av den interna rörligheten på Akademiska sjukhuset. Bilagor - Akademiska sjukhuset Intern rörlighet på Akademiska sjukhuset - Produktionsstyrelsen Protokoll från sammanträdet den 28 september 2015 Fördjupad redovisning av personalomsättningen vid Akademiska sjukhuset Kopia till: T f sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset HR, direktören, Akademiska sjukhuset Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

136 Intern rörlighet på Akademiska sjukhuset Det är viktigt att ha kunskap om såväl den externa som interna rörligheten. Vid produktionsstyrelsens sammanträde den 28 september presenterade Akademiska den externa rörligheten. Information om den interna rörligheten efterfrågades av produktionsstyrelsen. Intern rörlighet Av de cirka 350 personer som slutat på Akademiska sjukhuset under det första kvartalet 2015 så gick ungefär en tredjedel (108 personer) vidare till en annan anställning inom Landstinget i Uppsala län (LUL). Den interna rörligheten är på många sätt bra, då vi får behålla medarbetaren inom organisationen. Vi vill att våra medarbetare ska kunna utvecklas i sitt yrke och i sin karriär under många år på AS. Den breda och varierade verksamheten är en av våra stora fördelar som vi ständigt jobbar med att använda oss av utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv. Vi behöver därför ha en bild av hur och var medarbetare rör sig internt, för att fånga upp karriärvägar och också för att få information om arbetsplatser som inte fungerar bra. Vårt stora problem med rörlighet bland medarbetare utifrån kompetensförsörjningsperspektivet är främst den externa rörligheten där medarbetaren lämnar LUL för en annan arbetsgivare. Där jobbar vi aktivt för att minska rörligheten och behålla personal, bland annat genom vårt arbete med arbetsgivarvarumärket, introduktion för nyanställda och ett nytt lönebildningsmaterial för att ta några exempel. Vi kommer att undersöka hur vi på bästa sätt framöver kan få en tydlig och bättre bild avseende den interna rörligheten. Dels kan vi systematiskt genomföra avslutsintervjuer med hjälp av HR och dels måste vi verka för ett bättre stöd i personalsystemet. Samordning av lönesättning I de nya riktlinjerna för lönesättning inom Akademiska sjukhuset (AS) så har ramverket för lönesättning vid intern rörlighet blivit tydligare. Utgångspunkten är tydlig att vi inte ska lönesätta så att vi skapar en intern lönekonkurrens inom AS. Om det i undantagsfall finns goda grunder för att ändra en lön vid intern rörlighet ska detta stämmas av mellan tidigare chef och ny chef samt med HR-partner. Vid lönesättning av nyutbildade medarbete finns särskilda riktlinjer där det tydligt framgår vilket mandat chefen har och när det krävs samråd med HR och överordnad chefsnivå. I de fall där cheferna och HR gör bedömningen att det är lämpligt gå utanför ramarna sammanställs detta inom HR för att motverka intern konkurrens. Avslutssamtal med sjuksköterskor Under 2014 gjordes en satsning där 60 sjuksköterskor som valt att sluta på AS blev kontaktade för att få en bild av varför de slutade och vad som skulle kunna få dom att vilja komma tillbaka och arbeta på sjukhuset. Här följer en sammanställning över resultaten av samtliga 60 samtal:

137 Kan du tänka dig att komma tillbaka? 5% 37% 58% Ja Nej Kanske Om ja vad får dig att känna så? 4% 5% 9% 29% 42% Avdelningen/kollegor Sjukhuset Yrket/arbetsuppgifterna Chef/ledning Patienterna Bor i stan 42%

138 Får Akademiska kontakta dig? 16% Ja Nej 84% Om nej vad skulle behöva förändras? 3% Lön 47% 6% 6% 50% Uppskattningen/sättet hur personalen behandlas/satsa mer på personalen Bemanningen/Patientsäkerheten/Ar betsbelastningen Schemat/Arbetstider/Arbetsvillkor/A rbetsmiljön Delaktighet 22% 55% Kommunikation Annat

139

140 BILAGA PS , Dnr PS Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Svar på yrkande om könsuppdelad statistik Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna, enligt bilaga. Ärendet Inför septembermötet inkom Kajsa Dovstad (FP) samt Janine Bichara (FP) med ett yrkande om att landstinget ska ta fram könsuppdelad statistik, vilket omfattar statistik i mer generella termer på både personal- och patientsidan. Produktionsstyrelsen beslutade vid sammanträdet , 159, att hänskjuta frågan om könsuppdelad statistik till styrelsesammanträde i oktober. Till en början kan konstateras att landstinget redan idag rapporterar och följer upp statistik rörande landstingets verksamheter uppdelat på kön, vilket på vissa områden är styrt av lagkrav samt av landstingsinterna policys och riktlinjer. Av Landstingsplan framgår att en uppföljning med könsuppdelad statistik är ett viktigt analysverktyg för att säkra insatser för en jämställd vård. När det är möjligt och relevant, ska statistik redovisas könsuppdelad. Nedan ges en redogörelse för inom vilka områden och på vilket sätt landstinget följer upp och analyserar statistik utifrån ett könsperspektiv. I Likabehandlingsplanen , som gäller för samtliga av landstingets förvaltningar, ska flera av de områden som tas upp i planen följas upp utifrån kön. Likabehandlingsplanen och de handlingsplaner som förvaltningarna tar fram utifrån denna följs upp årligen. Ett av områdena inbegriper lönekartläggning där landstinget enligt diskrimineringslagen vart tredje år ska kartlägga och analysera bland annat löneskillnader mellan kvinnor och män. Landstinget accepterar inga osakliga löneskillnader och lönevillkor mellan kvinnor och män. För den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaron finns lagkrav att denna ska redovisas könsuppdelad i den årliga förvaltningsberättelsen. Lagen om kommunal redovisning ändrades 2002 med detta krav. Landstinget följer lagkravet och redovisar könsuppdelad statistik i årsredovisningen. Uppföljning vad gäller sjukfrånvaron finns också att hämta månatligen via analysverktyget Diver/landstingets IT-stöd. Vid Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

141 2 (2) fördjupad uppföljning i månadsrapporteringen kan landstingets ledningskontor begära kommentarer från förvaltningarna kring utvecklingen av sjukfrånvaron uppdelat på kön och ålder. Detta redovisas också till styrelserna, om än inte regelbundet. Övriga personalnyckeltal landstinget, såsom utveckling av årsarbetare och timlönekostnaden, finns inget värde att redovisa könsuppdelad på regelbunden basis. Vid en analys utifrån en särskild frågeställning kan det dock finnas ett värde att göra detta. Landstinget följer även upp och analyserar arbetsskador utifrån ett könsperspektiv. I de återkommande medarbetarundersökningarna sker en analys av medarbetarenkätens resultat utifrån kön. I den statistik som landstinget inte är ansvarig för som t.ex. Öppna jämförelser, nationella register, Väntetider i vården m.m. brukar könsuppdelning finnas med då detta är möjligt och berättigat. I databasen som bygger på underlag från landstingen men drivs i SKL regi, finns könsuppdelad statistik för hälso- och sjukvård. När det gäller uppgifter om väntetider inom hälso- och sjukvården, som regelbundet rapporteras till den nationella väntetidsdatabasen Väntetider i vården, kan analyseras utifrån kön göras. Den månatliga rapporteringen till produktionsstyrelsen vad gäller tillgängligheten inom den offentligt drivna primärvården och sjukhusanslutna vården har hitintills inte redovisats uppdelad för kvinnor och män. Vid analys utifrån en särskild frågeställning kan även här tänkas vara av intresse att följa upp eventuella skillnader mellan kvinnor och män vad gäller tillgängligheten till vård. Landstinget tar också fram egen statistik som är könsuppdelad, så som Liv och hälsa ung, Nationella patientenkäten och Vårdbarometern. Bilagor Produktionsstyrelsen Protokoll från sammanträde den 28 september 2015 Yrkande om könsuppdelad statistik

142

143

144

145