Produktionsstyrelsens sammanträde tisdagen den 15 december

Transkript

1 Landstingets ledningskontor Anna Sandström Tfn Produktionsstyrelsen Produktionsstyrelsens sammanträde tisdagen den 15 december Översänder föredragningslista, handlingar och förslag till beslut vid produktionsstyrelsens sammanträde tisdagen den 15 december Plats: Landstingets konferenscentrum Tid: Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Landstingets månadsrapport Gustaf af Ugglas, ekonomidirektör Information om verksamhet och ekonomi för Akademiska sjukhuset m.m. Per Elowsson, sjukhusdirektör m.fl. Återrapportering av resultat vid mätningar samt uppföljning av oplanerade återinläggningar Ann-Lis Söderberg, patientsäkerhetssamordnare Redovisning av beslutade fastighetsinvesteringar Jens Larsson, t f förvaltningsdirektör, Landstingsservice Information om tillgänglighet och produktion Produktionsdirektörens rapport Gruppsammanträde S, V och MP Gruppsammanträde Alliansen Genomgång av övriga ärenden och beslutsammanträde Gemensam avslutningslunch Med vänlig hälsningar Anna Sandström, nämndsekreterare Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 Nr 197 Ärenden ÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde den 15 december 2015 Kl , Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Val av justerare. I tur: Tid för justering: Dnr 198 astställelse av föredragningslista för sammanträdet 199 örvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter PS Akademiska sjukhusets åtgärdsprogram för 2015 PS örvaltningarnas produktionsutfall t.o.m. november 2015 PS Uppföljning av tillgänglighet t.o.m. november 2015 PS Produktionsdirektörens rapport PS Rapport från produktionsstyrelsens arbetsutskotts förvaltningsträff med Primärvården och Landstingets resurscentrum 205 örvaltningarnas styrkort informationsärende 206 Redovisning av beslutade fastighetsinvesteringar 207 Yttrande över motion om ny satsning på specialistmottagningarna för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum PS PS PS PS Yttrande över motion om mer patenttid och mindre administration PS Återrapportering av resultat vid mätningar samt uppföljning av oplanerade återinläggningar inom 30 dagar 210 Redovisning av uppdrag angående förbättring av vårdkedjan för gynekologisk hälsokontroll (cellprovtagning) 211 Kvalitetsledningssystem för landstinget redovisning över förvaltningsövergripande processer PS PS PS Inhyrning av vårdcentral för Primärvården i Stenhagen PS Inhyrning av klinik för olktandvården PS

3 214 Anmälan av delegationsbeslut PS Anmälan av inkomna skrivelser för kännedom

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) 197 Val av justerare Produktionsstyrelsen utser Ann-Karin Klomp (KD) att jämte ordföranden Erik Hemmingsson (MP) justera dagens protokoll. Tid för justering: xx, kl. xx.xx Landstingets ledningskontor, Slottsgränd 2A. 198 astställelse av föredragningslista för sammanträdet Produktionsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) Dnr PS örvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter för november 2015 örslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga förvaltningarnas månadsrapporter för oktober 2015 till handlingarna, Ärendet KOMPLETTERAS Kopia till: Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Ekonomidirektören T f sjukhusdirektör för Akademiska sjukhuset T f förvaltningsdirektör för Landstingsservice örvaltningschefen för Landstingets resurscentrum Bilaga 199, kompletteras (fredag den 11/12)! Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) Dnr PS örvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter för november 2015 örslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att att att att uppdra åt sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att arbeta vidare med tidigare redovisade effektiviseringsåtgärder. Detta för att minimera det förväntade underskottet 2015, uppmana förvaltningscheferna för Landstingets resurscentrum och Landstingsservice att arbeta vidare för att minimera de förväntade ekonomiska underskotten 2015, i övrigt lägga förvaltningarnas månadsrapporter för november 2015 till handlingarna. lägga förvaltningarnas månadsrapporter för oktober 2015 till handlingarna, Ärendet örvaltningarna under produktionsstyrelsen prognosticerar ett totalt underskott med minus 284 miljoner kronor. Detta är en försämring mot föregående prognos med 10 miljoner kronor. Lasarettet i Enköping rapporterar ett noll resultat då samarbetet med Akademiska sjukhuset ersätts med 4 miljoner kronor istället för budgeterade 11 miljoner kronor. Primärvården rapporterar en förbättrad prognos med 4 miljoner kronor, främst beroende på lägre personalkostnader pga. vakanser i bemanningen och lägre hyreskostnader. Hälsa och habilitering visar ett förbättrat resultat om 4 miljoner kronor. Övriga hälso- och sjukvårdsförvaltningar lämnar rapporter om ekonomi i balans eller rapporterar förväntade ekonomiska överskott för Serviceförvaltningarna som inkluderar Landstingets resurscentrum och landstingsservice redovisar sammantaget ett förväntat underskott på minus 51 miljoner kronor. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) örvaltning Progn Progn örändr mnkr mnkr mnkr Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården olktandvården Hälsa och habilitering Summa hälso- och sjukvård Landstingets resurscentrum Landstingsservice Summa service Summa totalt Akademiska sjukhuset har tidigare under året rapporterat ett ekonomiskt läge för 2015 som kräver resultatförbättringar på minst 200 miljoner kronor för att klara en ekonomi i balans. Med anledning av detta har sjukhuset arbetat fram ett åtgärdsprogram med syfte att uppnå ekonomi i balans. Åtgärdsprogrammet innehåller intäktsökningar på ca 120 miljoner kronor och kostnadssänkningar på ca 80 miljoner kronor det vill säga en total resultatförbättring på 200 miljoner kronor för Den nu rapporterade förväntade ekonomiska prognosen uppgår till 260 miljoner kronor för Den underliggande orsaken till sjukhusets förväntade underskott är liksom tidigare stora svårigheter att uppnå budgeterad nivå för riks- och regionintäkterna. lera viktiga produktionsenheter med stor andel riks- och regionvård har fortsatt kapacitetsproblem framförallt gällande specialistsjuksköterskor med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar som följd. Detta försvårar kraftigt möjligheterna att uppnå budgeterad intäktsnivå. Sammantaget innebär detta att kraven i åtgärdsprogrammet har ökats från 200 miljoner kronor till minst 300 miljoner kronor för sjukhuset. Den nu föreliggande ekonomiska prognosen ställer ökade krav på åtgärdsprogrammet för ekonomisk balans under kommande verksamhetsår. Lasarettet i Enköping prognosticerar nu ett noll resultat då samarbetet med Akademiska sjukhuset ersätts med 4 miljoner kronor istället för de tidigare prognosticerat 11 miljoner kronor. Primärvården prognosticerar ett överskott om 5 miljoner kronor främst beroende på lägre personalkostnader pga. vakanser i bemanningen och lägre hyreskostnader. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) olktandvården prognosticerar liksom tidigare ett förväntat ekonomiskt resultat på plus 10 miljoner kronor vilket är i nivå med det resultatkrav förvaltningen har för Hälsa- och habilitering rapporterar ett förväntat överskott på plus 12 miljoner kronor. Överskottet är kopplad till svårigheter att rekrytera vissa yrkeskategorier vilket har resulterat i vakanser samt en förändrad bedömning av kostnaderna för hjälpmedel. Landstingsservice har tidigare under året prognosticerat ett förväntat underskott på minus 5 miljoner kronor. Det förväntade negativa resultatet förklaras med projektet vårdnära service (VNS) som bedrivs inom Akademiska sjukhuset som en pilot. I budgetarbetet antogs att förvaltningen skulle få debitera hyresgästen som utnyttjade tjänsterna för kostnaden, vilket ej blivit fallet. Styrelsen uppdrog då till förvaltningsdirektören att undersöka möjligheterna att reducera det förväntade ekonomiska underskottet till noll under 2015 utan konsekvenser för projektet vårdnära service. örvaltningen har i sin månadsrapport rapporterat åtgärder för att uppnå ekonomisk balans. Bland annat har förvaltningen från den 1 juni 2015 infört stopp för ny- och ersättningsrekrytering. Dessa kräver nu förvaltningsdirektörens godkännande. Med dessa åtgärder hade förvaltningen förhoppning att rapportera en ekonomi i balans efter augusti månads utfall. Efter augusti månads utfall förvärrades det förväntade underskottet ytterligare med minus 14 miljoner kronor till ett förväntat ekonomiskt resultat på minus 19 miljoner kronor. Huvudorsaken till denna försämring är kostnader för den så kallade personalpendeln som varit en temporär lösning i samband med byggnationen av ett nytt parkeringsgarage på Akademiska sjukhusets område. Ytterligare orsaker till det förväntade ekonomiska resultatet är kostnader för en avbruten förstudie av så kallade AGV-truckar. Efter november månadsutfall justeras årsprognosen till minus 32 miljoner kronor. De tillkommande kostnaderna härrör från ändrat regelverk avseende aktiverbara kostnader som medför en resultatbelastning om 7 miljoner kronor. Till detta kommer en justering av hyresintäkt om 5 miljoner kronor och en justering av driftsintäkter om 1 miljoner kronor samt ökade kostnader från projekt ger en årsprognos om minus 32 miljoner kronor. Landstingets resurscentrum redovisar nu ett förväntat ekonomiskt underskott på minus 19 miljoner kronor. Detta är liksom tidigare kopplad till kostnaderna för sjukresor med minus 13 miljoner kronor och kostnaderna för tillståndslösa, egenbetalande patienter och smittskydd med minus 7 miljoner kronor. örvaltningschefen för Landstingets resurscentrum har tidigare under året inkommit med en skrivelse till styrelsen där pågående och genomförda åtgärder redovisas. Initialt redovisas att de överförda budgetmedlen från 2014 redan innehöll en underfinansiering med ca 10 miljoner kronor. Landstingets resurscentrum finner det inte möjligt att under pågående verksamhetsår genomföra åtgärder som kan eliminera det prognosticerade underskottet. Landstingets resurscentrum har ytterst små möjligheter att påverka kostnaderna för taxiresor då det är läkare inom sjukvården som utfärdar intyg för taxiresor. Sjukresor med taxi är den del av verksamheten som ökar och antalet resenärer med sjukresebuss har en lägre nivå. örvaltningen kommer i sina kunddialoger att informera Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) berörda förvaltningar om den ökade förskrivningen av sjukresor samt informera om gällande regelverk för detta. Sammanfattande bedömning Styrelsens sammanfattande bedömning är liksom tidigare att läget utifrån förvaltningarnas månadsrapporter är ytterst allvarligt. örväntade ekonomiska underskott på en nivå som är långt över det acceptabla för styrelsens verksamheter. Detta har nu försämrats ytterligare genom Landstingsservice och Lasarettet i Enköpings månadsrapporter som till viss del balanseras av positiva prognosjusteringar från Primärvården, Hälsa och Habilitering och LRC. Styrelsen har tidigare under året tydligt löpande uppmanat de förvaltningschefer som ansvarar för förvaltningar som uppvisar ekonomiska underskott att arbeta vidare med åtgärder för att uppnå ekonomisk balans Styrelsen har tidigare också uppmanat sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att trots den försämrade ekonomiska prognosen arbeta vidare med och utöka de tidigare redovisade effektiviseringsåtgärderna. Styrelsen måste här säkerställa att dessa insatser intensifieras från samtliga berörda förvaltningars sida. Styrelsen har tidigare beslutat att uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att löpande skriftligen återrapportera utfallet av det åtgärdsprogram som tidigare presenterats. Detta åtgärdsprogram måste nu inkludera de nya ekonomiska förutsättningarna som den nu lämnade försämrade prognosen ger. Detta sker i ett särskilt ärende till produktionsstyrelsen. Därutöver föreslås styrelsen lägga övriga förvaltningars månadsrapporter för november 2015 till handlingarna. ör ytterligare information kring förvaltningarnas produktion, ekonomi och måluppfyllelse hänvisas till respektive förvaltnings månadsrapport för november Kopia till: Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Ekonomidirektören T f sjukhusdirektör för Akademiska sjukhuset T f förvaltningsdirektör för Landstingsservice örvaltningschefen för Landstingets resurscentrum Bilaga 199 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

10 Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen November 2015

11 2 (10) Ekonomi Landstingets årsprognos är minus 127 miljoner kronor, vilket är 164 miljoner kronor sämre än budget och en försämring jämfört med föregående prognos med 20 miljoner kronor. örsämringen mot föregående prognos beror främst på att Landstingsservice och landstingsstyrelsens övergripande verksamhet försämrar sina prognoser. Landstingsservice försämring, med 13 miljoner kronor, beror främst på att projektkostnader som inte är aktiverbara nu har kostnadsförts samt en nedjustering av hyresintäkterna. örsämringen för landstingsstyrelsens övergripande verksamhet, med 29 miljoner kronor, beror på en tilläggspremie för LÖ som blev känd först i november, lägre intäkter för läkemedelsförmånen samt lägre ränteintäkter på placeringar. Även Lasarettet i Enköping försämrar sin prognos. Det har även skett ett flertal prognosförbättringar. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Primärvården, Hälsa och habilitering och Landstingets resurscentrum förbättrar sina prognoser. Det är oroväckande att så många verksamheter har en ekonomisk obalans. Dessutom hade landstingets prognostiserade resultat varit ännu sämre om det inte vore för två engångsintäkter på totalt 112 miljoner kronor 1. Utan dessa engångsintäkter hade landstingets resultat varit minus 239 miljoner kronor. Den enskilt största kostnadsposten för landstinget är lönekostnader. Lönekostnaderna prognostiseras öka med 5,2 procent mellan åren. Detta är till stor del kopplat till en ökning av antal årsarbetare inom landstinget. Utöver landstingets prognostiserade resultat så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en årsprognos på plus 6 miljoner kronor innan dispositioner och skatt, vilket är 2 miljoner kronor bättre än budget. Tabell 1: Årsprognos 2015 Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Årets resultat Balanskravsjusteringar Årets resultat enligt balanskrav Ackumulerat utfall Landstingets resultat för perioden januari november är plus 101 miljoner kronor 2, vilket ska jämföras med periodens budget på plus 145 miljoner kronor. Resultatet är alltså 44 miljoner kronor sämre än budgeten till och med november. Om man bortser från de engångsintäkter som landstinget erhållit så är det på intäktssidan främst riksoch regionintäkter, skatter och trafikintäkter som avviker negativt mot budget. Vid en analys av riks- och regionintäkterna utifrån ett rullande-12 månaders diagram 3 så visas tydligt att utfallet konsekvent har legat under budget. Av detta kan utläsas att Akademiska sjukhuset har en för positiv syn på intäktsstorleken i sin budget. Vid de sista mätpunkterna ser vi att glappet mellan utfall och budget blir större, vilket speglas i sjukhusets årsprognos. 1 Återbetalning för AA-medel, på 60 miljoner kronor och ett kostnadsbidrag från SPV på 52 miljoner kronor. 2 I utfallet ingår engångsintäkter på 112 miljoner kronor (AA, SPV). 3 Vid varje mättillfälle är det ett helt års utfall/budget som visas

12 3 (10) Diagram 1: Rullande 12 riks- och regionintäkter RR-intäkter 2000 Helår 2014 eb 14 - jan 15 Mars 14 - feb 15 April 14 - mars 15 Maj 14 - april 15 Juni 14 - Juli 14 - maj 15 juni 15 Aug 14 - juli 15 Sep 14 - aug 15 Okt 14 - sep 15 Nov 14 - Dec 14 - okt 15 nov 15 Utfall RR Budget RR På intäktssidan finns även en stor positiv avvikelse för statsbidrag. Detta beror på att landstinget får mer intäkter för läkemedelsförmånen främst beroende på en ökad finansiering för Hepatit-C läkemedel. På kostnadssidan är det ett flertal negativa avvikelser. Avvikelsen under perioden för lönekostnaderna beror på högre kostnader för övertid, jour och beredskap respektive semesterlön. Avvikelsen för medicinskt material är kopplad till ett högre utfall än budgeterat på Akademiska sjukhuset. Det är främst kostnader för medicinskt material, implantat och laboratoriematerial som ökar. Om en analys görs i ett rullande 12-månaders diagram för medicinskt material så framgår tydligt att det konsekvent finns en negativ avvikelse mellan utfall och budget. Det är viktigt att sjukhuset fortsättningsvis budgeterar realistiska nivåer för medicinskt material. Diagram 2: Rullande 12 kostnader för medicinskt material 740 Medicinskt material Helår 2014 eb 14 - Mars 14 April 14 jan 15 - feb 15 - mars 15 Maj 14 - Juni 14 - Juli 14 - april 15 maj 15 juni 15 Aug 14 - Sep 14 - juli 15 aug 15 Okt 14 - sep 15 Nov 14 - Dec 14 - okt 15 nov 15 Utfall medicinskt material Budget medicinskt material

13 4 (10) Kostnadsökningen för lokal- och fastighetskostnader jämfört med budget hänförs huvudsakligen till ej budgeterade kostnader för externa avtalsarbeten, ökad kostnad för extern inhyrning och ökade kostnader för inköpta servicetjänster. Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen örvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott jämfört med budget på minus 295 miljoner kronor. Det är en försämring med 10 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Tabell 2: Prognos produktionsstyrelsens förvaltningar örvaltningar under PS, mnkr Prog jmf Budget örändring jmf föreg prog Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping 0-7 Primärvården 4 4 Hälsa och habilitering 12 4 olktandvården 0 0 Landstingsservice Landstingets resurscentrum Summa rån förvaltningarnas månadsrapporter bedöms följande viktigt att lyfta fram. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset lämnar en oförändrad prognos på minus 260 miljoner kronor. Den negativa prognosen beror på att riks- och regionintäkterna förväntas understiga budgeterade nivåer. Men även att kostnaderna för framförallt inhyrd personal, medicinskt material och övriga kostnader överstiger budgeterade nivåer. Kapacitetsproblemen avseende operation och vårdplatser kvarstår. I Akademiska sjukhusets månadsrapport redogör sjukhuset för vilka åtgärder som har vidtagits för att nå en ekonomi i balans. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping försämrar sin prognos med minus 7 miljoner kronor och prognostiserar nu ett nollresultat. örsämringen beror på beslutet om att lasarettet kommer att erhålla 4 miljoner kronor för operationssamarbetet mellan lasarettet och Akademiska. I tidigare prognos räknade lasarettet med en ersättning på 11 miljoner kronor för samarbetet. Primärvården Primärvården förbättrar sin prognos med plus 4 miljoner kronor. Justeringen grundar sig på lägre löneoch personalkostnader samt lägre hyreskostnader än budgeterat. Hälsa och habilitering Hälsa och habilitering lämnar en årsprognos på plus 12 miljoner kronor. Det är en förbättring mot oktober månad med plus 4 miljoner kronor. rämsta orsaken är att förvaltningen har haft svårt att rekrytera både psykologer och sjuksköterskor till bland annat närvårdsavdelningen. Detta har resulterat i lägre personalkostnader. De har även jobbat med att minska ökningstakten för hjälpmedelskostnader. olktandvården olktandvården lämnar en oförändrad prognos. Både intäkterna och personalkostnaderna är lägre än budgeterat. Anledningen är färre antal årsarbetare och hög sjukfrånvaro vilket ger en lägre produktion och därmed lägre intäkter. olktandvården prognostiserar med ett årsresultat i enlighet med budget.

14 5 (10) Landstingsservice Landstingsservice reviderar årsprognosen med minus 13 miljoner kronor och prognostiserar ett årsresultat på minus 32 miljoner kronor. örsämringen beror icke aktiverbara projektkostnader på 7 miljoner kronor nu har kostnadsförts. Dessutom har hyresintäkterna justerats ned med minus 5 miljoner kronor och driftsintäkterna med minus 1 miljon kronor. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrum förbättrar sin prognos med plus 2 miljoner kronor och prognostiserar nu ett resultat på minus 19 miljoner kronor. Det förväntade negativa resultatet beror på underskott avseende sjukresor, patientadministrationens verksamhet för bårtransporter med mera, ökade vårdkostnader för tillståndslösa samt att avskrivna kostnader för egenbetalande ökar. Produktion Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköpings produktion anges bland annat i DRG vilket står för diagnosrelaterade grupper. DRG utgår från olika diagnosers relativa resursåtgång på landets sjukhus och fungerar som beskrivning av vilken typ av produktion som genomförs på sjukhusen. örutom DRG används även antal besök för både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping för att kvantifiera produktionen. Produktionen på sjukhusen kan delas in i slutenvård och öppenvård. Inom öppenvården mäts produktionen som dagsjukvård, läkarbesök samt övriga besök. Vårdproduktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping kan delas in i C-länsvård (vård till länsinvånare) respektive riks- och regionvård (vård till utomlänsinvånare). Vidare omfattas produktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping av patienter inom fritt vårdval. Primärvårdens produktion mäts i antal besök där en uppdelning görs mellan läkarbesök och övriga besök. olktandvården mäter också sin produktion i antal besök och gör en uppdelning mellan besök inom allmäntandvården och specialisttandvården. Hälsa och habilitering mäter sin produktion i antal besök där en uppdelning görs mellan slutenvård, läkarbesök och övriga besök. Inför 2015 inkom alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar med produktionsbudgetar för Dessa följs upp löpande under året och redovisas under respektive förvaltning. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets totala produktion är i stort sett i nivå med produktionsbudgeten för perioden januari till november. Dock kvarstår kapacitetsproblem avseende operation och vårdplatser vilket påverkar produktionsvolymerna och tillgängligheten negativt. Öppenvården ligger i nivå med budgeterad produktionsvolym medan slutenvården ligger under produktionsbudgeten. En stor del av den negativa avvikelsen mot produktionsbudgeten inom slutenvården återfinns hos verksamhetsområdet intern- och lungmedicin. Antalet öppna vårdplatser för perioden januari till november var i genomsnitt 15 stycken färre jämfört med samma period föregående år. C-länsvården ligger något under budgeterad produktionsvolym för perioden januari till november och detta på grund av en lägre produktion inom såväl slutenvård som dagsjukvård och läkarbesök. Riksoch regionvården ligger sammantaget emellertid över både budgeterad produktionsvolym och föregående års utfall för samma period. Dock finns negativa avvikelser mot budgeterad volym inom övriga besök och framförallt inom slutenvården. Beträffande slutenvården för riks- och region avviker produktionen med minus 3 procent. Samtidigt har genomsnitt DRG per patient ökat 2,7 procent vilket tyder på att sjukhuset haft mer resurskrävande patienter. Neurokirurgi är en av de sektioner som haft störst negativ avvikelse mot budgeterad produktionsvolym. Emellertid är tendensen att sektionen, under hösten, har återhämtat en del av sitt produktionsbortfall för riks- och regionvården vilket är positivt. Produktionsutfallet, mätt i antal kontakter och vårdtillfällen, är i nivå med föregående års utfall för perioden januari till november. Volymmässigt har läkarbesök (riks- och region) samt övriga besök (Clän) de största positiva avvikelserna jämfört med föregående års utfall för samma period.

15 6 (10) Akademiska sjukhuset bedömer att produktionen beträffande öppenvård (C-län) kommer vara i nivå med budgeterad produktionsvolym. Slutenvården (C-län) kommer inom vissa områden inte uppnå planerat antal kontakter och då framförallt inom verksamhetsområde intern- och lungmedicin där budgeten är felaktigt för hög. När det gäller riks- och regionvården så bedömer sjukhuset att slutenvården kommer avvika med 3 procent från budgeterad volym medan öppenvården kommer ligga över budget. Diagram 3: Produktion, Slutenvård och Öppenvård, Akademiska sjukhuset AS: Slutenvård, utfall , budget 2015 AS: Öppenvård, utfall , budget ANTAL VÅRDTILLÄLLEN ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, budget 2015 Slutenvård, utfall 2015 Öppenvård, budget 2015 Öppenvård, utfall 2015 Slutenvård, utfall 2014 Slutenvård, utfall 2013 Öppenvård, utfall 2014 Öppenvård, utfall 2013 Diagram 4: Produktion, C-län och Riks- och regionvård, Akademiska sjukhuset AS: C-län, utfall , budget 2015 AS: RiksRegion, utfall , budget 2015 ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec C-län, budget 2015 C-län, utfall 2015 RiksRegion, budget 2015 RiksRegion, utfall 2015 C-län, utfall 2014 C-län, utfall 2013 RiksRegion, utfall 2014 RiksRegion, utfall 2013 Lasarettet i Enköping Lasarettets produktion, mätt i antal kontakter och vårdtillfällen, ligger över budgeterad produktionsvolym för perioden januari till november. Slutenvården, mätt i antal vårdtillfällen, ligger i stort sett i nivå med budgeterad produktionsvolym men under föregående års utfall för samma period. Lasarettets öppenvårdsproduktion är fortsatt hög och överstiger budgeterad volym med 7 procent (4 125 kontakter). Produktionen överstiger budget för såväl läkarbesök som dagsjukvård och övriga besök. Vid jämförelse mot föregående år för perioden januari till november har lasarettet totalt sett en högre produktion, mätt i antal kontakter, tack vare en högre produktion för läkarbesök och övriga besök. Lasarettet bedömer att produktionsbudgeten kommer att uppnås för 2015.

16 7 (10) Diagram 5: Produktion, Slutenvård och Öppenvård, Lasarettet i Enköping ANTAL VÅRDTILLÄLLEN LE: Slutenvård, utfall , budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL KONTAKTER LE: Öppenvård, utfall , budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, budget 2015 Slutenvård, utfall 2015 Slutenvård, utfall 2014 Slutenvård, utfall 2013 Öppenvård, budget 2015 Öppenvård, utfall 2015 Öppenvård, utfall 2014 Öppenvård, utfall 2013 Primärvården På total nivå uppnår Primärvården produktionsbudgeten för perioden januari till november. Detta tack vare en hög produktion inom övriga besök som uppvisar en fortsatt väsentlig ökning jämfört med såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års utfall. Detta trots personalbrist på främst sjuksköterskor och distriktssköterskor. En orsak till den stora avvikelsen jämfört mot budget för övriga besök är att Primärvården underskattat volymen när det gäller telefonrådgivning för andra professioner än läkare. Då Primärvården ser en tendens att den löpande utvecklingen av drop-in i kombination med telefontillgänglighet kan skapa arbetsmiljöproblem genom ett hårt tryck följer Primärvården denna utveckling noggrant för eventuella riktade åtgärder. Produktionen gällande läkarbesök är under såväl budget som föregående år sett till perioden januari till november. ortsatt viss brist på läkare råder. Primärvården bedömer att produktionsbudgeten kommer att uppnås för besök till huvuddelen av professioner. Svårast att nå målsättningen kommer det vara för läkarbesöken. olktandvården Totalt antal besök inom olktandvården ligger under budgeterad produktionsvolym för perioden januari till november. Negativ avvikelse mot produktionsbudgeten finns inom såväl allmäntandvården som specialisttandvården. Emellertid är antalet besök, totalt sett, i nivå med föregående års utfall och då tack vare en högre produktion inom allmäntandvården. Vårdtrycket är stort inom allmäntandvården beroende på till exempel ökad vårdefterfrågan, rekryteringsproblem, inflyttning till länet och satsning på äldretandvård. Inom specialistvården råder fortsatta långa väntetider inom vissa områden för remitterade patienter. De främsta orsakerna till väntetiderna är vakanser, sjukdom och andra lagstadgade ledigheter. olktandvården bedömer att antalet besök inte kommer uppnå budgeterad produktionsvolym. Hälsa och habilitering Antalet besök inom Hälsa och habilitering ligger över budgeterad produktionsvolym för perioden januari till november. Detta tack vare att såväl läkarbesök som övriga besök har en högre produktion än budgeterat. rämsta orsaken till den högre produktionen är ett ökat antal hälsoundersökningar på Cosmos Asyl- och integrationshälsan. Beträffande antal slutenvårdstillfällen så ligger dock produktionen under budgeterad volym för perioden januari till november. Jämfört med föregående år, samma period, ligger Hälsa och habilitering i stort sett på samma produktionsnivå främst tack vare en högre produktion inom övriga besök. Hälsa och habilitering bedömer att produktionen kommer överstiga produktionsbudgeten för 2015.

17 8 (10) Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,7 procent jämfört med örändringen har i stort sett legat på samma nivå under höstmånaderna. Det genomsnittliga antalet årsarbetare i landstinget är och det är en ökning med 160 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med november i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning med 1,9 procent. Ökningen återfinns i bland annat yrkesgrupperna undersköterskor, handläggare, specialistutbildade sjuksköterskor och specialistläkare. Vid Akademiska sjukhuset har antalet årsarbetare ökat med i genomsnitt 120 årsarbetare. Akademiska redovisar i sin månadsrapport en ökning med 125 årsarbetare, men då är externa projekt undantagna vilka har minskat med 5 vid en jämförelse mellan åren. Akademiska redovisar att drygt hälften av ökningen är en effekt av beslutade verksamhetsförändringar under året. Det är fortsatta kapacitetsutmaningar främst på intensivvårds-, anestesi- och operationsenheter vilket påverkar produktionen. Det saknas främst sjuksköterskor men det finns även ett behov att rekrytera inom vissa läkarspecialiteter. Hälsa och habilitering har ökat antalet årsarbetare med anledning av den närvårdsavdelning som öppnade i Uppsala i augusti Prognosen är att antalet årsarbetare kommer att öka ytterligare under 2016 då verksamheter inom området särskild vård och integration kommer att utökas samt uppbyggnad av en sprutbytesverksamhet. örvaltningen har samtidigt en minskning av antalet psykologer på grund av långvarig svårighet att rekrytera psykologer. Primärvården har ökat antalet årsarbetare enligt planerad förstärkning av sjuksköterskor, sjukgymnaster och psykologer. Vårdcentralerna Svartbäcken, Årsta och Knutby når dock inte upp till planerat behov på grund av rådande personalförsörjningsproblem. Vid landstingets resurscentrum har antalet årsarbetare ökat vilket främst beror på beslutad satsning att ytterligare förbättra funktionaliteten i vårdsystemen samt förbereda för en uppgradering av Cosmic. Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat på grund av besvärligt rekryteringsläge. Diagram 6: Utvecklingen av årsarbetare, månadsvis utveckling, LUL Kostnaderna för inhyrd personal är 81 miljoner kronor till och med november. Årsbudgeten är 32 miljoner kronor. År 2014 var kostnaderna 84 miljoner kronor. Se vidare tabell nedan för jämförelse mot föregående år. Akademiska sjukhuset har fortsatt behov av inhyrd personal, främst sjuksköterskor men även läkare och medicinska sekreterare. Primärvården har brist på anställda distriktsläkare vilket har lett till ett

18 9 (10) fortsatt stort beroende av inhyrda läkare. Vid Lasarettet i Enköping kvarstår behovet av inhyrd personal på grund av svårigheten att rekrytera specialistläkare, specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor. Den inhyrda personalen vid lasarettet motsvarar 13 årsarbetare jämfört med knappt 7 årsarbetare under samma period föregående år. En förskjutning har skett mot att lasarettet nu hyr in fler sjuksköterskor än läkare. Hälsa och habilitering har behov av inhyrd personal både gällande läkare och sjuksköterskor. Tabell 3: Inhyrd personal, miljoner kronor, LUL Konto Ack utfall Ack utfall Årsbudget Bokslut nov 2015 nov Inhyrd personal, läkare Inhyrd personal, övriga Summa Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter november 5,1 procent. Sjukfrånvaron är högre jämfört med helår 2014 då sjukfrånvaron var 4,9 procent. Den totala sjukfrånvaron fördelad på åldersgrupper (- 29 år, år, 50 år -) visar en ökning i samtliga åldersgrupper. Sett till kön har sjukfrånvaron ökat för kvinnor, medan den har minskat något för män. ör landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 66 miljoner kronor efter november och det är nästan 8 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på drygt 12 procent. Diagram 7: Total sjukfrånvaro, LUL

19 10 (10) Bilagor: Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader inansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET astighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

20 Månadsrapport November 2015 Akademiska sjukhuset

21 2 (8) SAMMANATTANDE ANALYS Akademiska sjukhusets årliga produktion fortsätter att öka. Antalet behandlade patienter har ökat med 2,4 procent jämfört med föregående år. Produktionsutvecklingen är ändå något under budgeterad nivå för slutenvården medan öppenvården är enligt plan. Sjukhuset har fortsatt höga beläggningssiffror (94,6 % somatisk vård) och en historiskt hög vårdtyngd (snittvikt DRG-poäng) jämfört med tidigare år. Kapacitetsproblemen avseende operation och vårdplatser kvarstår vilket påverkar produktionsvolymerna och tillgängligheten negativt. Det redovisade resultatet för perioden januari-november är minus 232,6 miljoner kronor (232,0 mnkr tom oktober) vilket är en försämring med 0,6 miljoner kronor jämfört med föregående månadsbokslut. Om hänsyn tas till att landstinget från och med november månad även bokför ankomstregistrerade fakturor (21,1 mnkr i november) är resultatet 20,5 mnkr bättre än föregående period. Denna kostnad har tidigare hamnat i december och är i budgeten också periodiserad till december månad. örbättringen av månadsresultatet beror på höga månadsintäkter för riks- och region på bland annat Akademiska barnsjukhuset, Thoraxkirurgi- och anestesi och Neurokirurgi. Akademiska sjukhuset har ett svårt ekonomiskt läge och det krävs stora effektiviseringar för att klara en ekonomi i balans. Prognosen för helåret 2015 är minus 260 miljoner kronor. Den negativa prognosen beror både på för låga intäkter jämfört med planen men även på för höga kostnader gällande framförallt inhyrd personal, medicinskt material och övriga kostnader. I budgetprocessen 2016 sätts fokus på att ta fram ytterligare åtgärder, framförallt på kostnadssidan för att klara en ekonomi i balans. Arbetet med framtagande av åtgärder präglas av långsiktighet och strategiskt tänkande för att ge permanenta effekter. Ekonomi ACKUMULERAT UTALL Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. öreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Riks- och regionintäkter ,9 Övriga intäkter ,7 Personalkostnader inkl. inhyrd personal ,0 Övriga kostnader ,4 Resultat ,6 Akademiska sjukhusets redovisade resultat för perioden är minus 232,6 miljoner kronor i förhållande till periodens budget. Periodens redovisade budgetavvikelse är i princip oförändrad i förhållande till den som rapporterades i oktober (-0,6 mnkr). Det ekonomiska resultatet i perioden är minus 211,5 miljoner kronor om effekten (21,1 mnkr) av ändrade bokslutsprinciper som innebär att ankomstregistrerade leverantörsfakturor bokförs från och med november. Effekterna av de ändrade bokslutsprinciperna är inte inarbetade sjukhusets periodisering av budget. Det redovisade resultatet innebär en fortsatt negativ avvikelse på både intäktssidan (-101,2 mnkr) och på kostnadssidan (-131,4 mnkr). Underskottet på intäktssidan minskar dock under november med 41,2 miljoner kronor medan underskottet på kostnadssidan ökar med 41,8 miljoner kronor. På intäktssidan är det främst ökade riks- och regionintäkter som står för den positiva förändringen under november (43,7 mnkr), vilket är ett resultat av en generellt god produktion under perioden

22 3 (8) oktober-november. Verksamhetsområdenas månadsintäkter under november är generellt över budget, men främst ökar intäkterna på barnsjukhuset, thoraxkirurgi och -anestesi samt klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi. På kostnadssidan är det främst, utöver effekten av förändrade bokslutsprinciper, en fortsatt kostnadsökning för medicinskt material, personalkostnader inklusive inhyrd personal och övriga kostnader som utgör det ökade underskottet i november. Se även bilaga 1. ÅRSPROGNOS Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Akademiska sjukhusets årsprognos ligger kvar på minus 260 miljoner kronor vid månadsrapporteringen i november. Det underskott som sjukhuset fört med sig från 2014 samt kostnadsökningar utöver budgetram 2015 som måste hanteras bedöms motsvara mellan miljoner kronor på sjukhusnivå. Årsprognosen har justerats med följande poster, se bilaga 1: Riks- och regionintäkter -155 miljoner kronor Vårdvalsersättning från HSS -5 miljoner kronor Övriga intäkter -20 miljoner kronor Inhyrd personal -32 miljoner kronor Lönekostnader läkare +15 miljoner kronor Lönekostnader övrig personal +5 miljoner kronor Köpt vård -8 miljoner kronor Medicinskt material -50 miljoner kronor Övriga kostnader -35 miljoner kronor Avskrivningar +25 miljoner kronor Summa prognosförändringar: -260 miljoner kronor Utöver ovan har fast ersättning från HSS justerats med minus 8,5 miljoner kronor. Prognosavvikelsen utgör nettot av slutreglering målrelaterad ersättning 2014 (+1,4 mnkr) samt prognostiserad återbetalning av målrelaterad ersättning 2015 (-9,9 mnkr). Avvikelsen påverkar även prognosen på kostnadssidan med motsvarande belopp och därmed är prognosförändringen i balans med budget. Budgeten för året avseende investeringar är på 476 miljoner kronor. Drygt 41 procent av investeringsbudgeten har använts. Prognosen avseende investeringar för året är 250 miljoner kronor. ÅTGÄRDER I budgetprocessen tog sjukhuset fram ett åtgärdsprogram på 197 miljoner kronor som inarbetats i respektive verksamhetsområdes budget Dessa åtgärder har inte räckt till för en ekonomi i balans varför sjukhuset har intensifierat arbetet med att ta fram ytterligare kostnadsåtgärder. De nya åtgärderna som för närvarande håller på att tas fram inom sjukhuset via bland annat fördjupade

23 4 (8) uppföljningsmöten med verksamheten men också i den pågående budgetdialogen inför Arbetet med framtagande av åtgärder måste präglas av långsiktighet och strategiskt tänkande vilket innebär att detta arbete kommer att fortsätta även under Åtgärderna återfinns inom följande områden: Ökade riks- och regionintäkter genom bland annat öppnande av operationsavdelning på Samariterhemmet, operationssamarbete med Enköping och expansion inom barnområdet (utbyggnad dagkirurgi) vilka i samtliga fall har förbättrat operationskapaciteten. Effekten hittills i år bedöms till 59,5 miljoner kronor och prognosen helår är 66,4 miljoner kronor. Ökade övriga intäkter för flyget (luftburen intensivvård), akademiska laboratoriet, psykiatrin och bild- och funktionsmedicinskt centrum (PET-intäkter). Effekten hittills i år bedöms till endast 3,5 miljoner kronor och helårsprognosen 8,5 miljoner kronor. Minskade personalkostnader genom bland annat åtgärder inom psykiatrin, pågående omstrukturering av vårdavdelningar och ökat resursutnyttjande personal. Effekten hittills i år bedöms till 32,8 miljoner kronor och helårsprognosen 45,1 miljoner kronor (inklusive nya åtgärder). Här har sjukhuset identifierat ett behov av ytterligare åtgärder för en ekonomi i balans. Åtgärderna handlar bland annat om ett förstärkt anställningsstopp och genomlysning av registreringen i personalsystemen (AL, semester, jour, etc.). Minska övriga kostnader genom bland annat upphandlingar, lager- och inköpsprojekt (medicinskt material), minskad extern röntgen och minskad köpt vård orsakad av vårdgaranti. Effekten hittills i år bedöms till 8,0 miljoner kronor och helårsprognosen 12,2 miljoner kronor (inklusive nya åtgärder). Upphandlingen av ryggimplantat är nu klar och ger en positiv effekt. Vad gäller övriga kostnader har sjukhuset identifierat ytterligare besparingsåtgärder för t ex medicinska material och konsultkostnader som framförallt får effekt år Åtgärder sammanställning period jan-nov 2015 Produktion NOVEMBER MÅNADS UTALL Planerad effekt 12- månader (mnkr) Planerad effekt 2015 (mnkr) Prognos effekt 2015 (mnkr) Effekt hittills 2015 (tom nov) Öka riks- och regionintäkter 112,5 103,7 66,4 59,5 Öka övriga intäkter 24,5 26,5 8,5 3,5 Minska personalkostnader 263,0 63,0 45,1 32,8 Minska övriga kostnader 78,8 28,0 12,2 8,0 varav nya åtgärder framtagna i sept-okt 261,0 32,0 20,0 9,8 Summa 478,8 221,2 132,2 103,8 I november ligger sjukhusets produktion i nivå med plan för öppenvården. ör slutenvården fortsätter den återhämtning jämfört mot plan som vi sett under hösten, undantaget den avvikelse som finns inom internmedicin där vi hela året sett att den budgeterade nivån ligger fel, bland annat efter införandet av Akutvårdsavdelningens diagnostikavdelning (ADA). Verksamhetsområdena psykiatri, kirurgi och kardiologi och klinisk fysiologi fortsätter att producera över slutenvårdsbudget. Operationsverksamheten för november månad är något högre jämfört med november 2014 trots resursbrist inom anestesi- och på operationsavdelningar. Den dagliga koordineringen inom och mellan operationsavdelningarna på sjukhuset fortsätter att ge effekt.

24 5 (8) Sjukhuset hade under november i genomsnitt 29 färre disponibla vårdplatser per dag än samma period föregående år. Samtidigt har beläggningsgraden har minskat med 2 procent och överbeläggningarna är 37 procent lägre under perioden jämfört med föregående år. Antalet dagar med en ansträngd eller mycket ansträngd vårdplatssituation minskar. ACKUMULERAT UTALL Den ackumulerade slutenvårdsproduktionen ligger under budget medan öppenvården ligger enligt plan. Det ackumulerade utfallet är ändå bättre än förväntat då verksamheterna upprätthåller produktionen för tredje månaden i rad trots att antalet disponibla vårdplatser är färre än föregående år och inte planerade. Antalet vårdtillfällen och läkarbesök som ännu inte DRG-registrerats är fortsatt högre i jämförelse med samma period förra året men vi har börjat komma ikapp. Vårdadministrativ service arbetar metodiskt för att minska andelen icke DRG-registrerade vårdtillfällen till en rimlig nivå. ortfarande är det dock svårt att rekrytera medicinska sekreterare. Akademiska sjukhuset : Produktionstabell januari - november Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal kontakter % % Slutenvård, antal % % -57 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal kontakter % % C-län, antal (inkl vårdval) % % Riks- och region, antal % % Det finns flera positiva trender i produktionen som till exempel att sjukhuset hittills i år har behandlat (2,4 %) fler patienter än föregående år. Cirka 39 procent av alla C-länsinnevånare har behandlats på sjukhuset någon gång under Antal kontakter i genomsnitt per C-läns patient är 4,6. SLUTENVÅRD Slutenvårdsproduktionen har stabiliserats under hösten och är i stort enligt budget om hänsyn tas till effekten av ADA (se nedan). Antalet öppna vårdplatser under 2015 till och med november var i genomsnitt 15 färre jämfört med samma period Antalet överbeläggningar på de somatiska vårdavdelningarna har minskat med 16 procent jämfört med 2014 och den somatiska vårdens beläggningsgrad är nu i nivå med föregående år, 95 procent (se även grafen nedan). Sjukhuset har 12 verksamhetsområden som har producerat ett utfall som överstiger budget. Verksamhetsområdet intern- och lungmedicins budgetunderskott på minus 858 kontakter, står för en stor del av sjukhusets totala budgetunderskott. Både riks- och regionpatienter och C-läns patienterna minskar medelvårdtid med knappt 2 procent trots den ökade polikliniseringen och införandet av ADA vilket är en av förklaringarna till varför slutenvårdens produktion kunnat upprätthållas ganska väl de senaste månaderna trots fler stängda vårdplatser. Genomsnitts-DRG per patient har ökat något, varav riks- och regionpatienter ökar med 2,7 procent, vilket tyder på att vi har haft mer resurskrävande patienter samt en ökad poliklinisering vilket gör att endast de tyngre patienterna är kvar i slutenvården.

25 6 (8) ÖPPENVÅRD Antalet läkarbesök inklusive dagsjukvård och övriga besök är i nivå med budget. C-LÄNSVÅRD Inom slutenvården producerades vårdtillfällen (-5 %) färre än budget vilket främst är en effekt av att verksamhetsområdena intern- och lungmedicin, geriatrik och infektionssjukdomar inte uppnått planerad produktion. Sjukhusets ackumulerade produktion av läkarbesök inklusive dagsjukvård understiger budget med 1,2 procent. Övriga besök är i nivå med budget. VÅRDVAL Sjukhuset förväntas att producera i nivå med budget för kvinnosjukvården men ögonsjukvården kommer inte uppnå budget på grund av ett ökat inflöde av remisser i kombination med vakanta läkartjänster som påverkar produktionen. RIKS- OCH REGIONVÅRD Den slutna vården avviker från budget med minus 3 procent (-368 kontakter) samtidigt ökar genomsnitts DRG per patient med nästan lika mycket i mätt i procent. Tendensen är att sektion neurokirurgi har återhämtat en del av sitt produktionsbortfall under hösten för riks- och regionvården, vilket är positivt. Antal läkarbesök och dagsjukvårdsbesök överstiger budget med besök (5 %) och övriga besök är enligt budget. Totalt sett har utomlänspatienter fått vård på sjukhuset hittills i år, en ökning på personer (6 %) jämfört med Antal kontakter i genomsnitt per patient är 2,8. ÅRSPROGNOS Bedömningen är att sjukhuset 2015 kommer att producera i nivå med C-länsbudgeten för öppenvården. Slutenvården kommer inom vissa verksamhetsområden inte uppnå planerat antal kontakter, framförallt inom verksamhetsområde intern- och lungmedicin där budgeten är felaktigt för hög.