Produktionsstyrelsens sammanträde tisdagen den 15 december

Transkript

1 Landstingets ledningskontor Anna Sandström Tfn Produktionsstyrelsen Produktionsstyrelsens sammanträde tisdagen den 15 december Översänder föredragningslista, handlingar och förslag till beslut vid produktionsstyrelsens sammanträde tisdagen den 15 december Plats: Landstingets konferenscentrum Tid: Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Landstingets månadsrapport Gustaf af Ugglas, ekonomidirektör Information om verksamhet och ekonomi för Akademiska sjukhuset m.m. Per Elowsson, sjukhusdirektör m.fl. Återrapportering av resultat vid mätningar samt uppföljning av oplanerade återinläggningar Ann-Lis Söderberg, patientsäkerhetssamordnare Redovisning av beslutade fastighetsinvesteringar Jens Larsson, t f förvaltningsdirektör, Landstingsservice Information om tillgänglighet och produktion Produktionsdirektörens rapport Gruppsammanträde S, V och MP Gruppsammanträde Alliansen Genomgång av övriga ärenden och beslutsammanträde Gemensam avslutningslunch Med vänlig hälsningar Anna Sandström, nämndsekreterare Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 Nr 197 Ärenden ÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde den 15 december 2015 Kl , Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Val av justerare. I tur: Tid för justering: Dnr 198 astställelse av föredragningslista för sammanträdet 199 örvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter PS Akademiska sjukhusets åtgärdsprogram för 2015 PS örvaltningarnas produktionsutfall t.o.m. november 2015 PS Uppföljning av tillgänglighet t.o.m. november 2015 PS Produktionsdirektörens rapport PS Rapport från produktionsstyrelsens arbetsutskotts förvaltningsträff med Primärvården och Landstingets resurscentrum 205 örvaltningarnas styrkort informationsärende 206 Redovisning av beslutade fastighetsinvesteringar 207 Yttrande över motion om ny satsning på specialistmottagningarna för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum PS PS PS PS Yttrande över motion om mer patenttid och mindre administration PS Återrapportering av resultat vid mätningar samt uppföljning av oplanerade återinläggningar inom 30 dagar 210 Redovisning av uppdrag angående förbättring av vårdkedjan för gynekologisk hälsokontroll (cellprovtagning) 211 Kvalitetsledningssystem för landstinget redovisning över förvaltningsövergripande processer PS PS PS Inhyrning av vårdcentral för Primärvården i Stenhagen PS Inhyrning av klinik för olktandvården PS

3 214 Anmälan av delegationsbeslut PS Anmälan av inkomna skrivelser för kännedom

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) 197 Val av justerare Produktionsstyrelsen utser Ann-Karin Klomp (KD) att jämte ordföranden Erik Hemmingsson (MP) justera dagens protokoll. Tid för justering: xx, kl. xx.xx Landstingets ledningskontor, Slottsgränd 2A. 198 astställelse av föredragningslista för sammanträdet Produktionsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) Dnr PS örvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter för november 2015 örslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga förvaltningarnas månadsrapporter för oktober 2015 till handlingarna, Ärendet KOMPLETTERAS Kopia till: Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Ekonomidirektören T f sjukhusdirektör för Akademiska sjukhuset T f förvaltningsdirektör för Landstingsservice örvaltningschefen för Landstingets resurscentrum Bilaga 199, kompletteras (fredag den 11/12)! Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) Dnr PS örvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter för november 2015 örslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att att att att uppdra åt sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att arbeta vidare med tidigare redovisade effektiviseringsåtgärder. Detta för att minimera det förväntade underskottet 2015, uppmana förvaltningscheferna för Landstingets resurscentrum och Landstingsservice att arbeta vidare för att minimera de förväntade ekonomiska underskotten 2015, i övrigt lägga förvaltningarnas månadsrapporter för november 2015 till handlingarna. lägga förvaltningarnas månadsrapporter för oktober 2015 till handlingarna, Ärendet örvaltningarna under produktionsstyrelsen prognosticerar ett totalt underskott med minus 284 miljoner kronor. Detta är en försämring mot föregående prognos med 10 miljoner kronor. Lasarettet i Enköping rapporterar ett noll resultat då samarbetet med Akademiska sjukhuset ersätts med 4 miljoner kronor istället för budgeterade 11 miljoner kronor. Primärvården rapporterar en förbättrad prognos med 4 miljoner kronor, främst beroende på lägre personalkostnader pga. vakanser i bemanningen och lägre hyreskostnader. Hälsa och habilitering visar ett förbättrat resultat om 4 miljoner kronor. Övriga hälso- och sjukvårdsförvaltningar lämnar rapporter om ekonomi i balans eller rapporterar förväntade ekonomiska överskott för Serviceförvaltningarna som inkluderar Landstingets resurscentrum och landstingsservice redovisar sammantaget ett förväntat underskott på minus 51 miljoner kronor. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) örvaltning Progn Progn örändr mnkr mnkr mnkr Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården olktandvården Hälsa och habilitering Summa hälso- och sjukvård Landstingets resurscentrum Landstingsservice Summa service Summa totalt Akademiska sjukhuset har tidigare under året rapporterat ett ekonomiskt läge för 2015 som kräver resultatförbättringar på minst 200 miljoner kronor för att klara en ekonomi i balans. Med anledning av detta har sjukhuset arbetat fram ett åtgärdsprogram med syfte att uppnå ekonomi i balans. Åtgärdsprogrammet innehåller intäktsökningar på ca 120 miljoner kronor och kostnadssänkningar på ca 80 miljoner kronor det vill säga en total resultatförbättring på 200 miljoner kronor för Den nu rapporterade förväntade ekonomiska prognosen uppgår till 260 miljoner kronor för Den underliggande orsaken till sjukhusets förväntade underskott är liksom tidigare stora svårigheter att uppnå budgeterad nivå för riks- och regionintäkterna. lera viktiga produktionsenheter med stor andel riks- och regionvård har fortsatt kapacitetsproblem framförallt gällande specialistsjuksköterskor med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar som följd. Detta försvårar kraftigt möjligheterna att uppnå budgeterad intäktsnivå. Sammantaget innebär detta att kraven i åtgärdsprogrammet har ökats från 200 miljoner kronor till minst 300 miljoner kronor för sjukhuset. Den nu föreliggande ekonomiska prognosen ställer ökade krav på åtgärdsprogrammet för ekonomisk balans under kommande verksamhetsår. Lasarettet i Enköping prognosticerar nu ett noll resultat då samarbetet med Akademiska sjukhuset ersätts med 4 miljoner kronor istället för de tidigare prognosticerat 11 miljoner kronor. Primärvården prognosticerar ett överskott om 5 miljoner kronor främst beroende på lägre personalkostnader pga. vakanser i bemanningen och lägre hyreskostnader. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) olktandvården prognosticerar liksom tidigare ett förväntat ekonomiskt resultat på plus 10 miljoner kronor vilket är i nivå med det resultatkrav förvaltningen har för Hälsa- och habilitering rapporterar ett förväntat överskott på plus 12 miljoner kronor. Överskottet är kopplad till svårigheter att rekrytera vissa yrkeskategorier vilket har resulterat i vakanser samt en förändrad bedömning av kostnaderna för hjälpmedel. Landstingsservice har tidigare under året prognosticerat ett förväntat underskott på minus 5 miljoner kronor. Det förväntade negativa resultatet förklaras med projektet vårdnära service (VNS) som bedrivs inom Akademiska sjukhuset som en pilot. I budgetarbetet antogs att förvaltningen skulle få debitera hyresgästen som utnyttjade tjänsterna för kostnaden, vilket ej blivit fallet. Styrelsen uppdrog då till förvaltningsdirektören att undersöka möjligheterna att reducera det förväntade ekonomiska underskottet till noll under 2015 utan konsekvenser för projektet vårdnära service. örvaltningen har i sin månadsrapport rapporterat åtgärder för att uppnå ekonomisk balans. Bland annat har förvaltningen från den 1 juni 2015 infört stopp för ny- och ersättningsrekrytering. Dessa kräver nu förvaltningsdirektörens godkännande. Med dessa åtgärder hade förvaltningen förhoppning att rapportera en ekonomi i balans efter augusti månads utfall. Efter augusti månads utfall förvärrades det förväntade underskottet ytterligare med minus 14 miljoner kronor till ett förväntat ekonomiskt resultat på minus 19 miljoner kronor. Huvudorsaken till denna försämring är kostnader för den så kallade personalpendeln som varit en temporär lösning i samband med byggnationen av ett nytt parkeringsgarage på Akademiska sjukhusets område. Ytterligare orsaker till det förväntade ekonomiska resultatet är kostnader för en avbruten förstudie av så kallade AGV-truckar. Efter november månadsutfall justeras årsprognosen till minus 32 miljoner kronor. De tillkommande kostnaderna härrör från ändrat regelverk avseende aktiverbara kostnader som medför en resultatbelastning om 7 miljoner kronor. Till detta kommer en justering av hyresintäkt om 5 miljoner kronor och en justering av driftsintäkter om 1 miljoner kronor samt ökade kostnader från projekt ger en årsprognos om minus 32 miljoner kronor. Landstingets resurscentrum redovisar nu ett förväntat ekonomiskt underskott på minus 19 miljoner kronor. Detta är liksom tidigare kopplad till kostnaderna för sjukresor med minus 13 miljoner kronor och kostnaderna för tillståndslösa, egenbetalande patienter och smittskydd med minus 7 miljoner kronor. örvaltningschefen för Landstingets resurscentrum har tidigare under året inkommit med en skrivelse till styrelsen där pågående och genomförda åtgärder redovisas. Initialt redovisas att de överförda budgetmedlen från 2014 redan innehöll en underfinansiering med ca 10 miljoner kronor. Landstingets resurscentrum finner det inte möjligt att under pågående verksamhetsår genomföra åtgärder som kan eliminera det prognosticerade underskottet. Landstingets resurscentrum har ytterst små möjligheter att påverka kostnaderna för taxiresor då det är läkare inom sjukvården som utfärdar intyg för taxiresor. Sjukresor med taxi är den del av verksamheten som ökar och antalet resenärer med sjukresebuss har en lägre nivå. örvaltningen kommer i sina kunddialoger att informera Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) berörda förvaltningar om den ökade förskrivningen av sjukresor samt informera om gällande regelverk för detta. Sammanfattande bedömning Styrelsens sammanfattande bedömning är liksom tidigare att läget utifrån förvaltningarnas månadsrapporter är ytterst allvarligt. örväntade ekonomiska underskott på en nivå som är långt över det acceptabla för styrelsens verksamheter. Detta har nu försämrats ytterligare genom Landstingsservice och Lasarettet i Enköpings månadsrapporter som till viss del balanseras av positiva prognosjusteringar från Primärvården, Hälsa och Habilitering och LRC. Styrelsen har tidigare under året tydligt löpande uppmanat de förvaltningschefer som ansvarar för förvaltningar som uppvisar ekonomiska underskott att arbeta vidare med åtgärder för att uppnå ekonomisk balans Styrelsen har tidigare också uppmanat sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att trots den försämrade ekonomiska prognosen arbeta vidare med och utöka de tidigare redovisade effektiviseringsåtgärderna. Styrelsen måste här säkerställa att dessa insatser intensifieras från samtliga berörda förvaltningars sida. Styrelsen har tidigare beslutat att uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att löpande skriftligen återrapportera utfallet av det åtgärdsprogram som tidigare presenterats. Detta åtgärdsprogram måste nu inkludera de nya ekonomiska förutsättningarna som den nu lämnade försämrade prognosen ger. Detta sker i ett särskilt ärende till produktionsstyrelsen. Därutöver föreslås styrelsen lägga övriga förvaltningars månadsrapporter för november 2015 till handlingarna. ör ytterligare information kring förvaltningarnas produktion, ekonomi och måluppfyllelse hänvisas till respektive förvaltnings månadsrapport för november Kopia till: Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Ekonomidirektören T f sjukhusdirektör för Akademiska sjukhuset T f förvaltningsdirektör för Landstingsservice örvaltningschefen för Landstingets resurscentrum Bilaga 199 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

10 Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen November 2015

11 2 (10) Ekonomi Landstingets årsprognos är minus 127 miljoner kronor, vilket är 164 miljoner kronor sämre än budget och en försämring jämfört med föregående prognos med 20 miljoner kronor. örsämringen mot föregående prognos beror främst på att Landstingsservice och landstingsstyrelsens övergripande verksamhet försämrar sina prognoser. Landstingsservice försämring, med 13 miljoner kronor, beror främst på att projektkostnader som inte är aktiverbara nu har kostnadsförts samt en nedjustering av hyresintäkterna. örsämringen för landstingsstyrelsens övergripande verksamhet, med 29 miljoner kronor, beror på en tilläggspremie för LÖ som blev känd först i november, lägre intäkter för läkemedelsförmånen samt lägre ränteintäkter på placeringar. Även Lasarettet i Enköping försämrar sin prognos. Det har även skett ett flertal prognosförbättringar. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Primärvården, Hälsa och habilitering och Landstingets resurscentrum förbättrar sina prognoser. Det är oroväckande att så många verksamheter har en ekonomisk obalans. Dessutom hade landstingets prognostiserade resultat varit ännu sämre om det inte vore för två engångsintäkter på totalt 112 miljoner kronor 1. Utan dessa engångsintäkter hade landstingets resultat varit minus 239 miljoner kronor. Den enskilt största kostnadsposten för landstinget är lönekostnader. Lönekostnaderna prognostiseras öka med 5,2 procent mellan åren. Detta är till stor del kopplat till en ökning av antal årsarbetare inom landstinget. Utöver landstingets prognostiserade resultat så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en årsprognos på plus 6 miljoner kronor innan dispositioner och skatt, vilket är 2 miljoner kronor bättre än budget. Tabell 1: Årsprognos 2015 Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Årets resultat Balanskravsjusteringar Årets resultat enligt balanskrav Ackumulerat utfall Landstingets resultat för perioden januari november är plus 101 miljoner kronor 2, vilket ska jämföras med periodens budget på plus 145 miljoner kronor. Resultatet är alltså 44 miljoner kronor sämre än budgeten till och med november. Om man bortser från de engångsintäkter som landstinget erhållit så är det på intäktssidan främst riksoch regionintäkter, skatter och trafikintäkter som avviker negativt mot budget. Vid en analys av riks- och regionintäkterna utifrån ett rullande-12 månaders diagram 3 så visas tydligt att utfallet konsekvent har legat under budget. Av detta kan utläsas att Akademiska sjukhuset har en för positiv syn på intäktsstorleken i sin budget. Vid de sista mätpunkterna ser vi att glappet mellan utfall och budget blir större, vilket speglas i sjukhusets årsprognos. 1 Återbetalning för AA-medel, på 60 miljoner kronor och ett kostnadsbidrag från SPV på 52 miljoner kronor. 2 I utfallet ingår engångsintäkter på 112 miljoner kronor (AA, SPV). 3 Vid varje mättillfälle är det ett helt års utfall/budget som visas

12 3 (10) Diagram 1: Rullande 12 riks- och regionintäkter RR-intäkter 2000 Helår 2014 eb 14 - jan 15 Mars 14 - feb 15 April 14 - mars 15 Maj 14 - april 15 Juni 14 - Juli 14 - maj 15 juni 15 Aug 14 - juli 15 Sep 14 - aug 15 Okt 14 - sep 15 Nov 14 - Dec 14 - okt 15 nov 15 Utfall RR Budget RR På intäktssidan finns även en stor positiv avvikelse för statsbidrag. Detta beror på att landstinget får mer intäkter för läkemedelsförmånen främst beroende på en ökad finansiering för Hepatit-C läkemedel. På kostnadssidan är det ett flertal negativa avvikelser. Avvikelsen under perioden för lönekostnaderna beror på högre kostnader för övertid, jour och beredskap respektive semesterlön. Avvikelsen för medicinskt material är kopplad till ett högre utfall än budgeterat på Akademiska sjukhuset. Det är främst kostnader för medicinskt material, implantat och laboratoriematerial som ökar. Om en analys görs i ett rullande 12-månaders diagram för medicinskt material så framgår tydligt att det konsekvent finns en negativ avvikelse mellan utfall och budget. Det är viktigt att sjukhuset fortsättningsvis budgeterar realistiska nivåer för medicinskt material. Diagram 2: Rullande 12 kostnader för medicinskt material 740 Medicinskt material Helår 2014 eb 14 - Mars 14 April 14 jan 15 - feb 15 - mars 15 Maj 14 - Juni 14 - Juli 14 - april 15 maj 15 juni 15 Aug 14 - Sep 14 - juli 15 aug 15 Okt 14 - sep 15 Nov 14 - Dec 14 - okt 15 nov 15 Utfall medicinskt material Budget medicinskt material

13 4 (10) Kostnadsökningen för lokal- och fastighetskostnader jämfört med budget hänförs huvudsakligen till ej budgeterade kostnader för externa avtalsarbeten, ökad kostnad för extern inhyrning och ökade kostnader för inköpta servicetjänster. Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen örvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott jämfört med budget på minus 295 miljoner kronor. Det är en försämring med 10 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Tabell 2: Prognos produktionsstyrelsens förvaltningar örvaltningar under PS, mnkr Prog jmf Budget örändring jmf föreg prog Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping 0-7 Primärvården 4 4 Hälsa och habilitering 12 4 olktandvården 0 0 Landstingsservice Landstingets resurscentrum Summa rån förvaltningarnas månadsrapporter bedöms följande viktigt att lyfta fram. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset lämnar en oförändrad prognos på minus 260 miljoner kronor. Den negativa prognosen beror på att riks- och regionintäkterna förväntas understiga budgeterade nivåer. Men även att kostnaderna för framförallt inhyrd personal, medicinskt material och övriga kostnader överstiger budgeterade nivåer. Kapacitetsproblemen avseende operation och vårdplatser kvarstår. I Akademiska sjukhusets månadsrapport redogör sjukhuset för vilka åtgärder som har vidtagits för att nå en ekonomi i balans. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping försämrar sin prognos med minus 7 miljoner kronor och prognostiserar nu ett nollresultat. örsämringen beror på beslutet om att lasarettet kommer att erhålla 4 miljoner kronor för operationssamarbetet mellan lasarettet och Akademiska. I tidigare prognos räknade lasarettet med en ersättning på 11 miljoner kronor för samarbetet. Primärvården Primärvården förbättrar sin prognos med plus 4 miljoner kronor. Justeringen grundar sig på lägre löneoch personalkostnader samt lägre hyreskostnader än budgeterat. Hälsa och habilitering Hälsa och habilitering lämnar en årsprognos på plus 12 miljoner kronor. Det är en förbättring mot oktober månad med plus 4 miljoner kronor. rämsta orsaken är att förvaltningen har haft svårt att rekrytera både psykologer och sjuksköterskor till bland annat närvårdsavdelningen. Detta har resulterat i lägre personalkostnader. De har även jobbat med att minska ökningstakten för hjälpmedelskostnader. olktandvården olktandvården lämnar en oförändrad prognos. Både intäkterna och personalkostnaderna är lägre än budgeterat. Anledningen är färre antal årsarbetare och hög sjukfrånvaro vilket ger en lägre produktion och därmed lägre intäkter. olktandvården prognostiserar med ett årsresultat i enlighet med budget.

14 5 (10) Landstingsservice Landstingsservice reviderar årsprognosen med minus 13 miljoner kronor och prognostiserar ett årsresultat på minus 32 miljoner kronor. örsämringen beror icke aktiverbara projektkostnader på 7 miljoner kronor nu har kostnadsförts. Dessutom har hyresintäkterna justerats ned med minus 5 miljoner kronor och driftsintäkterna med minus 1 miljon kronor. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrum förbättrar sin prognos med plus 2 miljoner kronor och prognostiserar nu ett resultat på minus 19 miljoner kronor. Det förväntade negativa resultatet beror på underskott avseende sjukresor, patientadministrationens verksamhet för bårtransporter med mera, ökade vårdkostnader för tillståndslösa samt att avskrivna kostnader för egenbetalande ökar. Produktion Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköpings produktion anges bland annat i DRG vilket står för diagnosrelaterade grupper. DRG utgår från olika diagnosers relativa resursåtgång på landets sjukhus och fungerar som beskrivning av vilken typ av produktion som genomförs på sjukhusen. örutom DRG används även antal besök för både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping för att kvantifiera produktionen. Produktionen på sjukhusen kan delas in i slutenvård och öppenvård. Inom öppenvården mäts produktionen som dagsjukvård, läkarbesök samt övriga besök. Vårdproduktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping kan delas in i C-länsvård (vård till länsinvånare) respektive riks- och regionvård (vård till utomlänsinvånare). Vidare omfattas produktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping av patienter inom fritt vårdval. Primärvårdens produktion mäts i antal besök där en uppdelning görs mellan läkarbesök och övriga besök. olktandvården mäter också sin produktion i antal besök och gör en uppdelning mellan besök inom allmäntandvården och specialisttandvården. Hälsa och habilitering mäter sin produktion i antal besök där en uppdelning görs mellan slutenvård, läkarbesök och övriga besök. Inför 2015 inkom alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar med produktionsbudgetar för Dessa följs upp löpande under året och redovisas under respektive förvaltning. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets totala produktion är i stort sett i nivå med produktionsbudgeten för perioden januari till november. Dock kvarstår kapacitetsproblem avseende operation och vårdplatser vilket påverkar produktionsvolymerna och tillgängligheten negativt. Öppenvården ligger i nivå med budgeterad produktionsvolym medan slutenvården ligger under produktionsbudgeten. En stor del av den negativa avvikelsen mot produktionsbudgeten inom slutenvården återfinns hos verksamhetsområdet intern- och lungmedicin. Antalet öppna vårdplatser för perioden januari till november var i genomsnitt 15 stycken färre jämfört med samma period föregående år. C-länsvården ligger något under budgeterad produktionsvolym för perioden januari till november och detta på grund av en lägre produktion inom såväl slutenvård som dagsjukvård och läkarbesök. Riksoch regionvården ligger sammantaget emellertid över både budgeterad produktionsvolym och föregående års utfall för samma period. Dock finns negativa avvikelser mot budgeterad volym inom övriga besök och framförallt inom slutenvården. Beträffande slutenvården för riks- och region avviker produktionen med minus 3 procent. Samtidigt har genomsnitt DRG per patient ökat 2,7 procent vilket tyder på att sjukhuset haft mer resurskrävande patienter. Neurokirurgi är en av de sektioner som haft störst negativ avvikelse mot budgeterad produktionsvolym. Emellertid är tendensen att sektionen, under hösten, har återhämtat en del av sitt produktionsbortfall för riks- och regionvården vilket är positivt. Produktionsutfallet, mätt i antal kontakter och vårdtillfällen, är i nivå med föregående års utfall för perioden januari till november. Volymmässigt har läkarbesök (riks- och region) samt övriga besök (Clän) de största positiva avvikelserna jämfört med föregående års utfall för samma period.

15 6 (10) Akademiska sjukhuset bedömer att produktionen beträffande öppenvård (C-län) kommer vara i nivå med budgeterad produktionsvolym. Slutenvården (C-län) kommer inom vissa områden inte uppnå planerat antal kontakter och då framförallt inom verksamhetsområde intern- och lungmedicin där budgeten är felaktigt för hög. När det gäller riks- och regionvården så bedömer sjukhuset att slutenvården kommer avvika med 3 procent från budgeterad volym medan öppenvården kommer ligga över budget. Diagram 3: Produktion, Slutenvård och Öppenvård, Akademiska sjukhuset AS: Slutenvård, utfall , budget 2015 AS: Öppenvård, utfall , budget ANTAL VÅRDTILLÄLLEN ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, budget 2015 Slutenvård, utfall 2015 Öppenvård, budget 2015 Öppenvård, utfall 2015 Slutenvård, utfall 2014 Slutenvård, utfall 2013 Öppenvård, utfall 2014 Öppenvård, utfall 2013 Diagram 4: Produktion, C-län och Riks- och regionvård, Akademiska sjukhuset AS: C-län, utfall , budget 2015 AS: RiksRegion, utfall , budget 2015 ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec C-län, budget 2015 C-län, utfall 2015 RiksRegion, budget 2015 RiksRegion, utfall 2015 C-län, utfall 2014 C-län, utfall 2013 RiksRegion, utfall 2014 RiksRegion, utfall 2013 Lasarettet i Enköping Lasarettets produktion, mätt i antal kontakter och vårdtillfällen, ligger över budgeterad produktionsvolym för perioden januari till november. Slutenvården, mätt i antal vårdtillfällen, ligger i stort sett i nivå med budgeterad produktionsvolym men under föregående års utfall för samma period. Lasarettets öppenvårdsproduktion är fortsatt hög och överstiger budgeterad volym med 7 procent (4 125 kontakter). Produktionen överstiger budget för såväl läkarbesök som dagsjukvård och övriga besök. Vid jämförelse mot föregående år för perioden januari till november har lasarettet totalt sett en högre produktion, mätt i antal kontakter, tack vare en högre produktion för läkarbesök och övriga besök. Lasarettet bedömer att produktionsbudgeten kommer att uppnås för 2015.

16 7 (10) Diagram 5: Produktion, Slutenvård och Öppenvård, Lasarettet i Enköping ANTAL VÅRDTILLÄLLEN LE: Slutenvård, utfall , budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL KONTAKTER LE: Öppenvård, utfall , budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, budget 2015 Slutenvård, utfall 2015 Slutenvård, utfall 2014 Slutenvård, utfall 2013 Öppenvård, budget 2015 Öppenvård, utfall 2015 Öppenvård, utfall 2014 Öppenvård, utfall 2013 Primärvården På total nivå uppnår Primärvården produktionsbudgeten för perioden januari till november. Detta tack vare en hög produktion inom övriga besök som uppvisar en fortsatt väsentlig ökning jämfört med såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års utfall. Detta trots personalbrist på främst sjuksköterskor och distriktssköterskor. En orsak till den stora avvikelsen jämfört mot budget för övriga besök är att Primärvården underskattat volymen när det gäller telefonrådgivning för andra professioner än läkare. Då Primärvården ser en tendens att den löpande utvecklingen av drop-in i kombination med telefontillgänglighet kan skapa arbetsmiljöproblem genom ett hårt tryck följer Primärvården denna utveckling noggrant för eventuella riktade åtgärder. Produktionen gällande läkarbesök är under såväl budget som föregående år sett till perioden januari till november. ortsatt viss brist på läkare råder. Primärvården bedömer att produktionsbudgeten kommer att uppnås för besök till huvuddelen av professioner. Svårast att nå målsättningen kommer det vara för läkarbesöken. olktandvården Totalt antal besök inom olktandvården ligger under budgeterad produktionsvolym för perioden januari till november. Negativ avvikelse mot produktionsbudgeten finns inom såväl allmäntandvården som specialisttandvården. Emellertid är antalet besök, totalt sett, i nivå med föregående års utfall och då tack vare en högre produktion inom allmäntandvården. Vårdtrycket är stort inom allmäntandvården beroende på till exempel ökad vårdefterfrågan, rekryteringsproblem, inflyttning till länet och satsning på äldretandvård. Inom specialistvården råder fortsatta långa väntetider inom vissa områden för remitterade patienter. De främsta orsakerna till väntetiderna är vakanser, sjukdom och andra lagstadgade ledigheter. olktandvården bedömer att antalet besök inte kommer uppnå budgeterad produktionsvolym. Hälsa och habilitering Antalet besök inom Hälsa och habilitering ligger över budgeterad produktionsvolym för perioden januari till november. Detta tack vare att såväl läkarbesök som övriga besök har en högre produktion än budgeterat. rämsta orsaken till den högre produktionen är ett ökat antal hälsoundersökningar på Cosmos Asyl- och integrationshälsan. Beträffande antal slutenvårdstillfällen så ligger dock produktionen under budgeterad volym för perioden januari till november. Jämfört med föregående år, samma period, ligger Hälsa och habilitering i stort sett på samma produktionsnivå främst tack vare en högre produktion inom övriga besök. Hälsa och habilitering bedömer att produktionen kommer överstiga produktionsbudgeten för 2015.

17 8 (10) Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,7 procent jämfört med örändringen har i stort sett legat på samma nivå under höstmånaderna. Det genomsnittliga antalet årsarbetare i landstinget är och det är en ökning med 160 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med november i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning med 1,9 procent. Ökningen återfinns i bland annat yrkesgrupperna undersköterskor, handläggare, specialistutbildade sjuksköterskor och specialistläkare. Vid Akademiska sjukhuset har antalet årsarbetare ökat med i genomsnitt 120 årsarbetare. Akademiska redovisar i sin månadsrapport en ökning med 125 årsarbetare, men då är externa projekt undantagna vilka har minskat med 5 vid en jämförelse mellan åren. Akademiska redovisar att drygt hälften av ökningen är en effekt av beslutade verksamhetsförändringar under året. Det är fortsatta kapacitetsutmaningar främst på intensivvårds-, anestesi- och operationsenheter vilket påverkar produktionen. Det saknas främst sjuksköterskor men det finns även ett behov att rekrytera inom vissa läkarspecialiteter. Hälsa och habilitering har ökat antalet årsarbetare med anledning av den närvårdsavdelning som öppnade i Uppsala i augusti Prognosen är att antalet årsarbetare kommer att öka ytterligare under 2016 då verksamheter inom området särskild vård och integration kommer att utökas samt uppbyggnad av en sprutbytesverksamhet. örvaltningen har samtidigt en minskning av antalet psykologer på grund av långvarig svårighet att rekrytera psykologer. Primärvården har ökat antalet årsarbetare enligt planerad förstärkning av sjuksköterskor, sjukgymnaster och psykologer. Vårdcentralerna Svartbäcken, Årsta och Knutby når dock inte upp till planerat behov på grund av rådande personalförsörjningsproblem. Vid landstingets resurscentrum har antalet årsarbetare ökat vilket främst beror på beslutad satsning att ytterligare förbättra funktionaliteten i vårdsystemen samt förbereda för en uppgradering av Cosmic. Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat på grund av besvärligt rekryteringsläge. Diagram 6: Utvecklingen av årsarbetare, månadsvis utveckling, LUL Kostnaderna för inhyrd personal är 81 miljoner kronor till och med november. Årsbudgeten är 32 miljoner kronor. År 2014 var kostnaderna 84 miljoner kronor. Se vidare tabell nedan för jämförelse mot föregående år. Akademiska sjukhuset har fortsatt behov av inhyrd personal, främst sjuksköterskor men även läkare och medicinska sekreterare. Primärvården har brist på anställda distriktsläkare vilket har lett till ett

18 9 (10) fortsatt stort beroende av inhyrda läkare. Vid Lasarettet i Enköping kvarstår behovet av inhyrd personal på grund av svårigheten att rekrytera specialistläkare, specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor. Den inhyrda personalen vid lasarettet motsvarar 13 årsarbetare jämfört med knappt 7 årsarbetare under samma period föregående år. En förskjutning har skett mot att lasarettet nu hyr in fler sjuksköterskor än läkare. Hälsa och habilitering har behov av inhyrd personal både gällande läkare och sjuksköterskor. Tabell 3: Inhyrd personal, miljoner kronor, LUL Konto Ack utfall Ack utfall Årsbudget Bokslut nov 2015 nov Inhyrd personal, läkare Inhyrd personal, övriga Summa Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter november 5,1 procent. Sjukfrånvaron är högre jämfört med helår 2014 då sjukfrånvaron var 4,9 procent. Den totala sjukfrånvaron fördelad på åldersgrupper (- 29 år, år, 50 år -) visar en ökning i samtliga åldersgrupper. Sett till kön har sjukfrånvaron ökat för kvinnor, medan den har minskat något för män. ör landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 66 miljoner kronor efter november och det är nästan 8 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på drygt 12 procent. Diagram 7: Total sjukfrånvaro, LUL

19 10 (10) Bilagor: Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader inansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET astighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

20 Månadsrapport November 2015 Akademiska sjukhuset

21 2 (8) SAMMANATTANDE ANALYS Akademiska sjukhusets årliga produktion fortsätter att öka. Antalet behandlade patienter har ökat med 2,4 procent jämfört med föregående år. Produktionsutvecklingen är ändå något under budgeterad nivå för slutenvården medan öppenvården är enligt plan. Sjukhuset har fortsatt höga beläggningssiffror (94,6 % somatisk vård) och en historiskt hög vårdtyngd (snittvikt DRG-poäng) jämfört med tidigare år. Kapacitetsproblemen avseende operation och vårdplatser kvarstår vilket påverkar produktionsvolymerna och tillgängligheten negativt. Det redovisade resultatet för perioden januari-november är minus 232,6 miljoner kronor (232,0 mnkr tom oktober) vilket är en försämring med 0,6 miljoner kronor jämfört med föregående månadsbokslut. Om hänsyn tas till att landstinget från och med november månad även bokför ankomstregistrerade fakturor (21,1 mnkr i november) är resultatet 20,5 mnkr bättre än föregående period. Denna kostnad har tidigare hamnat i december och är i budgeten också periodiserad till december månad. örbättringen av månadsresultatet beror på höga månadsintäkter för riks- och region på bland annat Akademiska barnsjukhuset, Thoraxkirurgi- och anestesi och Neurokirurgi. Akademiska sjukhuset har ett svårt ekonomiskt läge och det krävs stora effektiviseringar för att klara en ekonomi i balans. Prognosen för helåret 2015 är minus 260 miljoner kronor. Den negativa prognosen beror både på för låga intäkter jämfört med planen men även på för höga kostnader gällande framförallt inhyrd personal, medicinskt material och övriga kostnader. I budgetprocessen 2016 sätts fokus på att ta fram ytterligare åtgärder, framförallt på kostnadssidan för att klara en ekonomi i balans. Arbetet med framtagande av åtgärder präglas av långsiktighet och strategiskt tänkande för att ge permanenta effekter. Ekonomi ACKUMULERAT UTALL Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. öreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Riks- och regionintäkter ,9 Övriga intäkter ,7 Personalkostnader inkl. inhyrd personal ,0 Övriga kostnader ,4 Resultat ,6 Akademiska sjukhusets redovisade resultat för perioden är minus 232,6 miljoner kronor i förhållande till periodens budget. Periodens redovisade budgetavvikelse är i princip oförändrad i förhållande till den som rapporterades i oktober (-0,6 mnkr). Det ekonomiska resultatet i perioden är minus 211,5 miljoner kronor om effekten (21,1 mnkr) av ändrade bokslutsprinciper som innebär att ankomstregistrerade leverantörsfakturor bokförs från och med november. Effekterna av de ändrade bokslutsprinciperna är inte inarbetade sjukhusets periodisering av budget. Det redovisade resultatet innebär en fortsatt negativ avvikelse på både intäktssidan (-101,2 mnkr) och på kostnadssidan (-131,4 mnkr). Underskottet på intäktssidan minskar dock under november med 41,2 miljoner kronor medan underskottet på kostnadssidan ökar med 41,8 miljoner kronor. På intäktssidan är det främst ökade riks- och regionintäkter som står för den positiva förändringen under november (43,7 mnkr), vilket är ett resultat av en generellt god produktion under perioden

22 3 (8) oktober-november. Verksamhetsområdenas månadsintäkter under november är generellt över budget, men främst ökar intäkterna på barnsjukhuset, thoraxkirurgi och -anestesi samt klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi. På kostnadssidan är det främst, utöver effekten av förändrade bokslutsprinciper, en fortsatt kostnadsökning för medicinskt material, personalkostnader inklusive inhyrd personal och övriga kostnader som utgör det ökade underskottet i november. Se även bilaga 1. ÅRSPROGNOS Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Akademiska sjukhusets årsprognos ligger kvar på minus 260 miljoner kronor vid månadsrapporteringen i november. Det underskott som sjukhuset fört med sig från 2014 samt kostnadsökningar utöver budgetram 2015 som måste hanteras bedöms motsvara mellan miljoner kronor på sjukhusnivå. Årsprognosen har justerats med följande poster, se bilaga 1: Riks- och regionintäkter -155 miljoner kronor Vårdvalsersättning från HSS -5 miljoner kronor Övriga intäkter -20 miljoner kronor Inhyrd personal -32 miljoner kronor Lönekostnader läkare +15 miljoner kronor Lönekostnader övrig personal +5 miljoner kronor Köpt vård -8 miljoner kronor Medicinskt material -50 miljoner kronor Övriga kostnader -35 miljoner kronor Avskrivningar +25 miljoner kronor Summa prognosförändringar: -260 miljoner kronor Utöver ovan har fast ersättning från HSS justerats med minus 8,5 miljoner kronor. Prognosavvikelsen utgör nettot av slutreglering målrelaterad ersättning 2014 (+1,4 mnkr) samt prognostiserad återbetalning av målrelaterad ersättning 2015 (-9,9 mnkr). Avvikelsen påverkar även prognosen på kostnadssidan med motsvarande belopp och därmed är prognosförändringen i balans med budget. Budgeten för året avseende investeringar är på 476 miljoner kronor. Drygt 41 procent av investeringsbudgeten har använts. Prognosen avseende investeringar för året är 250 miljoner kronor. ÅTGÄRDER I budgetprocessen tog sjukhuset fram ett åtgärdsprogram på 197 miljoner kronor som inarbetats i respektive verksamhetsområdes budget Dessa åtgärder har inte räckt till för en ekonomi i balans varför sjukhuset har intensifierat arbetet med att ta fram ytterligare kostnadsåtgärder. De nya åtgärderna som för närvarande håller på att tas fram inom sjukhuset via bland annat fördjupade

23 4 (8) uppföljningsmöten med verksamheten men också i den pågående budgetdialogen inför Arbetet med framtagande av åtgärder måste präglas av långsiktighet och strategiskt tänkande vilket innebär att detta arbete kommer att fortsätta även under Åtgärderna återfinns inom följande områden: Ökade riks- och regionintäkter genom bland annat öppnande av operationsavdelning på Samariterhemmet, operationssamarbete med Enköping och expansion inom barnområdet (utbyggnad dagkirurgi) vilka i samtliga fall har förbättrat operationskapaciteten. Effekten hittills i år bedöms till 59,5 miljoner kronor och prognosen helår är 66,4 miljoner kronor. Ökade övriga intäkter för flyget (luftburen intensivvård), akademiska laboratoriet, psykiatrin och bild- och funktionsmedicinskt centrum (PET-intäkter). Effekten hittills i år bedöms till endast 3,5 miljoner kronor och helårsprognosen 8,5 miljoner kronor. Minskade personalkostnader genom bland annat åtgärder inom psykiatrin, pågående omstrukturering av vårdavdelningar och ökat resursutnyttjande personal. Effekten hittills i år bedöms till 32,8 miljoner kronor och helårsprognosen 45,1 miljoner kronor (inklusive nya åtgärder). Här har sjukhuset identifierat ett behov av ytterligare åtgärder för en ekonomi i balans. Åtgärderna handlar bland annat om ett förstärkt anställningsstopp och genomlysning av registreringen i personalsystemen (AL, semester, jour, etc.). Minska övriga kostnader genom bland annat upphandlingar, lager- och inköpsprojekt (medicinskt material), minskad extern röntgen och minskad köpt vård orsakad av vårdgaranti. Effekten hittills i år bedöms till 8,0 miljoner kronor och helårsprognosen 12,2 miljoner kronor (inklusive nya åtgärder). Upphandlingen av ryggimplantat är nu klar och ger en positiv effekt. Vad gäller övriga kostnader har sjukhuset identifierat ytterligare besparingsåtgärder för t ex medicinska material och konsultkostnader som framförallt får effekt år Åtgärder sammanställning period jan-nov 2015 Produktion NOVEMBER MÅNADS UTALL Planerad effekt 12- månader (mnkr) Planerad effekt 2015 (mnkr) Prognos effekt 2015 (mnkr) Effekt hittills 2015 (tom nov) Öka riks- och regionintäkter 112,5 103,7 66,4 59,5 Öka övriga intäkter 24,5 26,5 8,5 3,5 Minska personalkostnader 263,0 63,0 45,1 32,8 Minska övriga kostnader 78,8 28,0 12,2 8,0 varav nya åtgärder framtagna i sept-okt 261,0 32,0 20,0 9,8 Summa 478,8 221,2 132,2 103,8 I november ligger sjukhusets produktion i nivå med plan för öppenvården. ör slutenvården fortsätter den återhämtning jämfört mot plan som vi sett under hösten, undantaget den avvikelse som finns inom internmedicin där vi hela året sett att den budgeterade nivån ligger fel, bland annat efter införandet av Akutvårdsavdelningens diagnostikavdelning (ADA). Verksamhetsområdena psykiatri, kirurgi och kardiologi och klinisk fysiologi fortsätter att producera över slutenvårdsbudget. Operationsverksamheten för november månad är något högre jämfört med november 2014 trots resursbrist inom anestesi- och på operationsavdelningar. Den dagliga koordineringen inom och mellan operationsavdelningarna på sjukhuset fortsätter att ge effekt.

24 5 (8) Sjukhuset hade under november i genomsnitt 29 färre disponibla vårdplatser per dag än samma period föregående år. Samtidigt har beläggningsgraden har minskat med 2 procent och överbeläggningarna är 37 procent lägre under perioden jämfört med föregående år. Antalet dagar med en ansträngd eller mycket ansträngd vårdplatssituation minskar. ACKUMULERAT UTALL Den ackumulerade slutenvårdsproduktionen ligger under budget medan öppenvården ligger enligt plan. Det ackumulerade utfallet är ändå bättre än förväntat då verksamheterna upprätthåller produktionen för tredje månaden i rad trots att antalet disponibla vårdplatser är färre än föregående år och inte planerade. Antalet vårdtillfällen och läkarbesök som ännu inte DRG-registrerats är fortsatt högre i jämförelse med samma period förra året men vi har börjat komma ikapp. Vårdadministrativ service arbetar metodiskt för att minska andelen icke DRG-registrerade vårdtillfällen till en rimlig nivå. ortfarande är det dock svårt att rekrytera medicinska sekreterare. Akademiska sjukhuset : Produktionstabell januari - november Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal kontakter % % Slutenvård, antal % % -57 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal kontakter % % C-län, antal (inkl vårdval) % % Riks- och region, antal % % Det finns flera positiva trender i produktionen som till exempel att sjukhuset hittills i år har behandlat (2,4 %) fler patienter än föregående år. Cirka 39 procent av alla C-länsinnevånare har behandlats på sjukhuset någon gång under Antal kontakter i genomsnitt per C-läns patient är 4,6. SLUTENVÅRD Slutenvårdsproduktionen har stabiliserats under hösten och är i stort enligt budget om hänsyn tas till effekten av ADA (se nedan). Antalet öppna vårdplatser under 2015 till och med november var i genomsnitt 15 färre jämfört med samma period Antalet överbeläggningar på de somatiska vårdavdelningarna har minskat med 16 procent jämfört med 2014 och den somatiska vårdens beläggningsgrad är nu i nivå med föregående år, 95 procent (se även grafen nedan). Sjukhuset har 12 verksamhetsområden som har producerat ett utfall som överstiger budget. Verksamhetsområdet intern- och lungmedicins budgetunderskott på minus 858 kontakter, står för en stor del av sjukhusets totala budgetunderskott. Både riks- och regionpatienter och C-läns patienterna minskar medelvårdtid med knappt 2 procent trots den ökade polikliniseringen och införandet av ADA vilket är en av förklaringarna till varför slutenvårdens produktion kunnat upprätthållas ganska väl de senaste månaderna trots fler stängda vårdplatser. Genomsnitts-DRG per patient har ökat något, varav riks- och regionpatienter ökar med 2,7 procent, vilket tyder på att vi har haft mer resurskrävande patienter samt en ökad poliklinisering vilket gör att endast de tyngre patienterna är kvar i slutenvården.

25 6 (8) ÖPPENVÅRD Antalet läkarbesök inklusive dagsjukvård och övriga besök är i nivå med budget. C-LÄNSVÅRD Inom slutenvården producerades vårdtillfällen (-5 %) färre än budget vilket främst är en effekt av att verksamhetsområdena intern- och lungmedicin, geriatrik och infektionssjukdomar inte uppnått planerad produktion. Sjukhusets ackumulerade produktion av läkarbesök inklusive dagsjukvård understiger budget med 1,2 procent. Övriga besök är i nivå med budget. VÅRDVAL Sjukhuset förväntas att producera i nivå med budget för kvinnosjukvården men ögonsjukvården kommer inte uppnå budget på grund av ett ökat inflöde av remisser i kombination med vakanta läkartjänster som påverkar produktionen. RIKS- OCH REGIONVÅRD Den slutna vården avviker från budget med minus 3 procent (-368 kontakter) samtidigt ökar genomsnitts DRG per patient med nästan lika mycket i mätt i procent. Tendensen är att sektion neurokirurgi har återhämtat en del av sitt produktionsbortfall under hösten för riks- och regionvården, vilket är positivt. Antal läkarbesök och dagsjukvårdsbesök överstiger budget med besök (5 %) och övriga besök är enligt budget. Totalt sett har utomlänspatienter fått vård på sjukhuset hittills i år, en ökning på personer (6 %) jämfört med Antal kontakter i genomsnitt per patient är 2,8. ÅRSPROGNOS Bedömningen är att sjukhuset 2015 kommer att producera i nivå med C-länsbudgeten för öppenvården. Slutenvården kommer inom vissa verksamhetsområden inte uppnå planerat antal kontakter, framförallt inom verksamhetsområde intern- och lungmedicin där budgeten är felaktigt för hög.

26 7 (8) Prognosen är att sjukhuset kommer att avvika med 3 procent från budget för riks-, och regionvårdens slutenvård i och med sjukhuset har kapacitetsproblem. Öppenvården kommer dock att ligga över plan. Medarbetare Sjukhuset har till och med november en närvarotid på årsarbetare, exklusive externa projekt, vilket är 125 fler årsarbetare jämfört med samma period I tabellen nedan syns närvarotidsförändringen inom olika yrkesgrupper. Utfallet för personalkostnaderna inklusive inhyrd personal är hittills miljoner kronor och prognosen på årsbasis är minus 12 miljoner kronor (varav inhyrd personal är -32 mnkr). Yrkesgrupp örändring närvarotid i årsarbetare örändring i % Läkare 29 3,1% Sjuksköterska 30 1,7% Usk/skötare mfl 23 1,6% Ledning 11 4,7% Adm/handläggare 26 4,8% Psykolog -2-2,1% Övrigt 9 1,2% Summa AS 125 2,2% Personalförsörjningsläget 2015 är inom vissa verksamheter ansträngt trots närvarotidsökningen mellan åren. Mer än hälften av ökningen är effekter av nya verksamhetsförändringsbeslut från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och sjukhusledningsbeslut. Övriga årsarbetare är främst återbesättning av vakanta tjänster. Trots att vakanta tjänster har återbesatts så är det fortsatta kapacitetsutmaningar främst på intensivvårds-, anestesi- och operationsenheter vilket påverkar produktionen. Det saknas främst sjuksköterskor men sjukhuset har även behov att rekrytera inom vissa läkarspecialiteter. Samtidigt pågår åtgärdsprogram som påverkar kompetensförsörjningen. Sjukfrånvaron tom november 2015 är 5,3 procent vilket är 0,3 procentenheter högre än Korttidssjukfrånvaro 0-14 dagar ökar med 0,1 procentenheter vilket har en direkt påverkan på produktionen. rämst är det långtidssjukfrånvaro mer än 60 dagar som ökar, 0,2 procentenheter ÅTGÄRDER Sjukhuset har fortsatt att arbeta med de åtgärder som tidigare redovisas för att på kort sikt förbättra det ekonomiska resultatet och på lång sikt nå balans mellan ekonomi, produktion och bemanning. Resultatet av några av dessa åtgärder kommer att redovisas efter årsskiftet. Sjukhuset räknar med fortsatta kompetensförsörjningssvårigheter även under 2016 och arbetar med att utveckla en sjuhusövergripande kompetensförsörjningsplan, skapa förutsättning för en ökad flexibilitet och att kontinuerligt arbeta med långsiktiga aktiviteter för att säkra kompetensen, förbättra arbetsmiljön och därmed säkra vårdproduktionen och ytterst säkerställa patientperspektivet

27 8 (8) Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionstabell ackumulerad 3. Uppföljning av Produktionsbudget 4. Målrelaterad ersättning

28 Bilaga 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag ast ersättning från HSS ) Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf ) Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter ) Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal ) Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service ) Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material ) Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader ) inansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar ) Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET astighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Noter: 1) Prognosen för "ast ersättning från HSS" avviker mot budget med -8,5 mnkr. Avvikelsen utgör nettot av slutreglering målrelaterad ersättning 2014 på +1,4 mnkr samt prognostiserad återbetalning av målrelaterad ersättning 2015 för icke uppnådda mål -9,9 mnkr. Avvikesen påverkar även prognosen på kostnadssidan med motsvarande belopp. Den totala prognosförändringen är därmed i balans med budget. 2) Prognosen för riks- och regionintäkter är -155 mnkr mot budget. Kapacitetsproblem med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar medför svårigheter att klara intäktskravet. Avvikelsen i perioden motsvarar 106 mnkr. 3) Oförbrukade AL-medel visar en avvikelse mot budget i perioden på +42,6 mnkr. 4) Prognosen för övriga intäkter är -20 mnkr mot budget. örsäljningen av laboratorie- och röntgentjänster når inte upp till budgetarade nivåer och onkologen har minskad försäljningen av konsulttjänster vilket medför svårigheter att klara intäktskravet. Avvikelsen mot budget under aktuell period är -24,9 mnkr. Viss återhämtning av underskottet förväntas i och med att det finns en viss eftersläpning i faktureringen. Detaljerad redovisning per kontogrupp återfinns nedan. 5) Prognosen för lönekostnader inkl inhyrd personal är -12 mnkr. -32 mnkr avser inhyrd personal, lönekostnader läkare +15 mnkr och lönekostnader övrig personal +5 mnkr. 6) Kostnaderna för medicinsk service avviker med -13,5 mnkr mot budget. Kostnaderna ökar för "Köpt medicinsk service labanalyser", främst Stockholms läns landsting, och "Köpt medicinsk service röntgen" från Lasarettet i Enköping. 7) Den prognostiserade kostnaden för medicinskt material är -50 mnkr. Ökat antal ingrepp och operationer som kräver dyrt medicinskt material och dyra implantat ökar vilket är kostnadsdrivande. Avvikelsen mot budget i perioden -58,6 mnkr. 8) Prognosen för övriga kostnader är -35 mnkr. Avvikelsen mot budget i perioden är -52,8 mnkr. 21,1 mnkr är en effekt av nya bokslutsrutiner. Utöver detta ses främst kostnadsökningar inom kontogrupp "Övriga tjänster" vilket beror på kostnader för ett flertal projekt. Detaljerad redovisning per kontogrupp återfinns nedan. 9) Investeringar genomförs inte i den takt som planerats vilket innebär att budgeten för avskrivningar inte nyttjas. Prognosen är därför 25 mnkr lägre än budget. Avvikeslen mot budget i perioden är +24,3 mnkr.

29 4) Övriga intäkter Utfall Utfall Helår örsäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård örsäljning av medicinska tjänster örsäljning av andra tjänster örsäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader Utfall Utfall Helår Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi med mera örbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resekostnader Information och PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post örsäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader örlust vid avyttring och utrangering av anläggtillgånga

30 Bilaga 2 Produktionstabell ackumulerad Bilaga 2 Akademiska sjukhuset: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf Utfall jmf budget, budget, % antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal producerade DRG-poäng % varav C-län % varav RR % varav vårdval % -96 Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % 54 90% Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng* % varav C-län % varav RR % varav vårdval Slutenvård (vårdtillfällen), antal* % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % 54 90% Dagsjukvård, DRG-poäng % varav C-län % 73 - varav RR % varav vårdval % -64 Dagsjukvård, antal % % varav C-län % % 69 - varav RR % % varav vårdval % 60 76% -539 Läkarbesök, DRG-poäng % varav C-län % varav RR % varav vårdval % -32 Läkarbesök, antal % % 26 - varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % -853 Övriga besök, antal % % varav C-län % % varav RR % % 7 - varav vårdval % % -32 Vårddagar % Totalkostnad/antal DRG-poäng % Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal DRG-poäng % Antal DRG-poäng/årsarbetare (inkl inhyrd personal ) 16,1 16,1 100% 0 Totalkostnad/antal kontakter % % Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal kontakter % % 337 Antal kontakter/årsarbetare (inkl inhyrd personal) % -2 Kostnader och närvarotid redovisas exklusive MSI, Alf och driftprojekt (ansvar 19*) samt externa projekt.

31 Bilaga 3 Uppföljning av Produktionsbudget Bilaga 3: Akademiska sjukhuset, utfall 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Slutenvård C-län R&R TOT SLUTENVÅRD: Dagsjukvård C-län Vårdval R&R Tot dagsjukvård Läkarbesök C-län Vårdval R&R Tot läkarbesök Övriga besök C-län Vårdval R&R Tot övriga besök TOT ÖPPENVÅRD: TOTAL

32 Bilaga 4 Målrelaterad ersättning "Detaljområde" Mål Ersättning totalt (tkr) Jan eb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Säker hälso- och Minskad förekomst sjukvård av vårdrelatelaterade infektioner Säker hälso- och sjukvård Minskad förekomst av vårdrelatelaterade infektioner Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Ökad tillgänglighet Kortare väntetider Kortare väntetider Kortare väntetider Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Kortare väntetider Hälso- och sjukvård inom rimlig tid örbättrade processer vid akutmottagningarna Hälso- och sjukvård inom rimlig tid örbättrade processer vid akutmottagningarna Hälso- och sjukvård inom rimlig tid örbättrade processer vid akutmottagningarna Hälso- och sjukvård inom rimlig tid örbättrade processer vid akutmottagningarna Hälso- och sjukvård inom rimlig tid örbättrade processer vid akutmottagningarna

33 Månadsrapport November 2015 Lasarettet i Enköping

34 Sammanfattande analys 2 (8) Lasarettet uppvisar ett ackumulerat positivt resultat för november. Det prognostiserade resultatet är i paritet med budget. Årsresultatet kan bli något bättre ifall kostnaderna för inhyrd personal minskar. Den specialiserade hemsjukvården LAH har startat och kommer vara fullt ut i drift 1 april nästa år. Röntgenundersökningar nattetid är i drift och kommer kunna utöka enligt plan nästa år. Ekonomi Ackumulerat utfall Mnkr Lasarettet i Enköping hamnar efter november månads ackumulerade utfall på ett positivt resultat av 6 mkr. Det är en försämring jämfört med föregående månad på 2,2 mkr. I jämförelse med den periodiserade budgeten redovisar Lasarettet ett överskott på 5 mkr. Det är en liten minskning i jämförelse med förra månadsrapporten. Kostnaderna för inhyrd personal ligger fortsatt högt men ökar inte i jämförelse med oktober månad. Däremot ökar personalkostnaderna med 1i jämförelse med oktober. Lasarettets intäkter har ökat, både i jämförelse med utfallet oktober och ackumulerad budget, med ca 1 mkr. Det är en fortsatt ökning för röntgen som bidrar till den positiva intäktsökningen. Årsprognos Lasarettets prognos har försämrats och hamnar på ett nollresultat. Detta blev resultatet efter besked om att endast 4 mkr kommer betalas ut för samarbetet mellan Lasarettet och Akademiska sjukhuset. Som Lasarettet har redovisat tidigare ökar intäkterna för röntgentjänster markant i jämförelse med budget. Även samarbetet gällande neurokirurgen mellan Akademiska och kirurgiskt centrum påverkar intäkterna positivt. När det gäller kostnadssidan är det framförallt inhyrd personal som påverkar prognosen negativt. Åtgärder Lasarettet har arbetet med att se över intäkts- och kostnadsutvecklingen under hösten för att vara i budgetbalans år Produktion Senaste månadens utfall Utfall ackum. Budget ackum. öreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Lasarettet utförde 737 DRG vilket är 47 DRG färre än planerat. Det är även 52 DRG färre än motsvarande period föregående år. Det är ändå en förbättring jämfört med förra månadens redovisning.

35 3 (8) kontakter har genomförds vilket är 529 över plan och 723 fler kontakter än november månad föregående år. Antal läkarbesök var 418 fler än plan och antal övriga besök var 94 fler än plan. Det ska dock poängteras att siffrorna för november kommer justeras upp något när alla registreringar har gjorts. Ackumulerat utfall Lasarettets slutenvårdproduktion mätt i antal vårdtillfällen har ständigt förbättrats under året och ligger fortsatt i paritet med budget. Slutenvårdsproduktion mätt i DRG har minskat och landar på en negativ avvikelse med 131 DRG under planering. En minskning i jämförelse med förra månadens redovisning. Till stor del beror produktionsbortfallet på minskad slutenvård under årets första tre månader. Lasarettets öppenvårdsproduktion mätt i antal är fortsatt hög och överstiger planeringen med ca 6,6 procent för perioden. Dagsjukvård ligger 869 besök över planering och läkarbesöken ligger besök över plan. Övriga besök har ökat i jämförelse med förra perioden och hamn på 372 över planering. Öppenvårdsproduktionen mätt i DRG ligger 49 DRG under planering vilket motsvarar ca 0,6 procent. Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % Slutenvård, antal (inkl vårdval) % % -146 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % C-län, antal (inkl vårdval) % % Riks- och region, antal (inkl vårdval) % % 386 Årsprognos Lasarettet bedömer att produktionsplanen mätt i kontakter kommer att uppnås och att tillgängligheten förbättras. Åtgärder Under hösten planeras ytterligare produktionsökning med stöd av hyrpersonal. Medarbetare Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 2,1 procent högre än för motsvarande period föregående år trots att antalet årsarbetare minskat med 2,3 procent. Ökningen beror delvis på kostnaden för löneöversynen 2014 och 2015 men också på fortsatt hög personalomsättning med introduktion och dubbelgång som följd. Kostnaden för introduktion och dubbelgång uppgår till ca 2 miljoner kronor hittills i år. Kostnaderna för inhyrd personal är 16,9 miljoner kronor vilket är 6,6 miljoner kronor högre än föregående år och är en konsekvens av svårigheten att rekrytera specialistläkare, specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor. Den inhyrda personalen motsvarar 13 årsarbetare jämfört med 6,6 årsarbetare under samma period föregående år. En förskjutning har skett mot att vi nu hyr in fler sjuksköterskor än läkare. Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 3,6 procent vilket till största del är en konsekvens av löneöversynen 2014 och örändringar i personalstrukturen påverkar också men i båda riktningarna.

36 Antalet långtidssjukskrivningar är färre än föregående år vilket lett till att den totala sjukfrånvaron minskat något från 5,1 till 4,9 procent. 4 (8) Thomas Ericson Sjukhuschef Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionstabell 3. Uppföljning av Produktionsbudget 4. Målrelaterad ersättning

37 5 (8) BILAGA 1 Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag ast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader inansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET astighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning NOT: 1) Tillgänglighetsmål uppnås ej 2) Minskade intäkter för sammarbetet med Akademiska 3) Ökade röntgenintäkter 5 mnkr, ers för upplåten OP-sal till neurokirurgi AS 2,2 mnkr, KA-patienter 2,4 mnkr, beviljade fondmedel 1,6 mnkr 4) Ökade kostnader för inhyrd personal. 5) Ej nyttjade utvecklingsmedel 6) Tjänsteköp från andra landsting 7) örskjutna investeringar

38 BILAGA 2 Produktionstabell Bilaga 2 Lasarettet i Enköping: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf Utfall jmf budget, budget, % antal Utfall jmf föreg. år, % 6 (8) Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal producerade DRG-poäng % % varav C-län % % varav RR % % 38 - varav vårdval % % 419 Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng % % varav C-län % % varav RR % % 13 - varav vårdval % % 382 Slutenvård (vårdtillfällen), antal % % varav C-län % % varav RR % % 15 - varav vårdval % 4 171% 221 Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % 926 Dagsjukvård, DRG-poäng % % varav C-län % % varav RR % % 13 - varav vårdval % 1 Dagsjukvård, antal % % varav C-län % % varav RR % % 64 - varav vårdval % 11 Läkarbesök, DRG-poäng % % 95 - varav C-län % % 47 - varav RR % % 12 - varav vårdval % 5 124% 35 Läkarbesök, antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % 608 Övriga besök, antal % % varav C-län % % varav RR % % 76 - varav vårdval % % 307 Vårddagar % Totalkostnad/antal DRG-poäng % % Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal DRG-poäng % % Antal DRG-poäng/årsarbetare (inkl inhyrd personal) 1,71 1,79 95% 0 Totalkostnad/antal kontakter % % -169 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal kontakter % % -148 Antal kontakter/årsarbetare (inkl inhyrd personal) 14,06 13,09 107% 1

39 7 (8) Bilaga 3: Lasarettet i Enköping, utfall 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Slutenvård C-län Vårdval R&R AS aktiviteter TOT SLUTENVÅRD: Dagsjukvård C-län Vårdval R&R AS aktiviteter Tot dagsjukvård Läkarbesök C-län Vårdval R&R AS aktiviteter Tot läkarbesök Övriga besök C-län Vårdval R&R AS aktiviteter Tot övriga besök TOT ÖPPENVÅRD: TOTAL

40 BILAGA 4 Målrelaterad ersättning Uppföljning av målrelaterad ersättning i månadsrapporteringen LE "Detaljområde" Mål "Uföraren ska" Uppföljning Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Ökad tillgänglighet Kortare väntetider Kortare väntetider Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Utföraren ska öka tillgängligheten till specialistvården Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården 1. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda hygienregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastslagna rutiner i kvalitetshandboken) 2. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda klädregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastlagda rutiner i kvalitetshandboken) 2. Redovisning av andelen remisser som bedömts inom fem arbetsdagar från det datum då remissen inkommit 1. Redovisning av andelen patienter som har genomfört ett första besök inom planerad specialiserad vård inom högst 60 dagar från remissdatum 2. Redovisning av andelen patienter som har genomgått en operation eller behandling inom högst 60 dagar från det att beslut om operation eller behandling har fattats yll i uppnådd nivå Ersättning /mån Jan eb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Målrelaterad ersättning Ersättning totalt (tkr) 700 tkr vid 85 procents 700 måluppfyllelse ersätts hela beloppet, dvs. om 85 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i hygienreglerna % 95% 94% 95% 95% 93% 95% 96% 96% 90% 93% Vid 75 procent ersätts 85 procent. 50 Vid 70 procent ersätts 50 procent tkr vid 90 procents 700 måluppfyllelse ersätts hela beloppet, dvs. om 90 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i klädreglerna % 99% 100% 100% 100% 95% 100% 98% 99% 99% 100% Vid 80 procent ersätts 85 procent. 50 Vid 70 procent ersätts 50 procent tkr om minst 80 procent av remisserna har bedömts inom 5 arbetsdagar (punkt 2) 800 tkr om minst 70 procent fått ett första besök inom högst 60 dagar (punkt 1) 800 tkr om minst 70 procent fått operation/behandling inom högst 60 dagar (punkt 2) % 93% 92% 81% 78% 97% 89% 91% 93% 100% 87% 67 54% 50% 63% 67% 66% 70% 68% 51% 50% 61% 62% 67 61% 55% 73% 74% 69% 84% 63% 47% 70% 77% 75%

41 Dnr PV Månadsrapport november 2015 Primärvården

42 Sammanfattande analys 2 (4) Primärvårdens samlade verksamhet uppvisar efter utfallet i november en god balans, något större avvikelse jämfört föregående period. Trots brist på resurser hålls produktionen på en hygglig nivå. Övrig produktion ligger väsentligt över budget och motsvarande nivå föregående år, detta trots stor personalbrist på främst sjuksköterskor och distriktssköterskor. Verksamhetens tillgänglighet för telefon håller en relativt god nivå. Tillgängligheten för nybesöken läkare ligger något lågt och flertalet vårdcentraler ligger under målvärdet 90 procent. Sjukskrivningarna ligger högre än föregående år och i förhållande till målnivå. Utvecklingen följs löpande och insatser sätts in enligt landstingets plan för aktiv rehabilitering. Ekonomiskt är det stabilt vilket delvis är falskt för bra mot bakgrund av att bemanningen inte är i nivå med produktionsplan och budget för samtliga vårdcentraler. Ekonomi Ackumulerat utfall Även rapporterad period noterar en positiv budgetavvikelse vilket främst förklaras av lägre personalkostnader än budgeterat. Preliminära bokningar görs av den rörliga besöksersättningen samt av läkemedelskostnaden. Vad gäller intäktssidan så finns det i periodutfallet projektmedel som ännu inte mötts av kostnader. Resultatet kommer påverkas av en återbetalning av fast ersättning för primärvårdsjouren i Östhammar samt kostnad för icke nådd måluppflyllese. Periodens utfall är således falskt för bra. Den reella avvikelsen bedöms i stället vara cirka + 4 miljoner kronor. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. öreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Årsprognos Justering av årsprognosen är gjord med +3,5 Mnkr, justerat årsresultat +5 Mnkr. Justeringen grundar sig på lägre lönekostnader, övriga personalkostnader och hyreskostnader. Övriga kostnader visar en högre kostnad jämfört budget. örskjutning av kostnad har gjorts genom minskade lönekostnader och ökade hyrläkarkostnader. Icke nådd måluppfyllelse kommer troligen bli en tillkommande kostnadspost samt återbetalning av fast ersättning för primärvårdsjouren i Östhammar. Hittills har flyktingmottagandet inneburit en mindre ökning av besök till den offentliga Primärvården, sett till den totala produktionen av besök. Ökningen har däremot varit ojämnt fördelat över länets vårdcentraler, vilket innebär att enskilda vårdcentraler har haft en stor ökning av besök. Kraven är också stora vad gäller BVC och MVC där alla nyanlända barn respektive gravida ska tas om hand. Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Åtgärder Primärvårdens styrmodell innebär att det görs en sammanvägd avstämning av måluppfyllelse i styrkortets samtliga perspektiv. I detta avseende har inte ekonomiperspektivet någon särställning utan åtgärder förutsätts oberoende av var avvikelsen uppstår. Uppdraget gällande åtgärder handlar om att styra samtliga vårdcentraler mot det beslutade resultatkravet. Praktiskt innebär

43 3 (4) det att vissa vårdcentraler behöver vidta åtgärder för att stärka sina intäkter och/eller minska sina kostnader. Andra vårdcentraler behöver bemanna upp verksamheten och etablera en mer stabil tillgänglighet och produktion. I de senare exemplen innebär det främst tillkommande kostnader. Produktion Målsättningen är att bibehålla en stabil produktion i enlighet med uppdrag, behov och finansiering. Den breddinförda drop-in verksamheten har tillsammans med bemanningen i telefon förstärkts på många håll vilket har ökat den totala tillgängligheten. Då vi ser en tendens att den löpande utvecklingen av drop-in i kombination med telefontillgänglighet kan skapa arbetsmiljöproblem genom ett hårt tryck så följer vi denna utveckling noggrant för eventuella riktade åtgärder. Ackumulerat utfall Läkarbesöken ligger under budgeterad nivå och även något under utfallet samma period föregående år. Detta förklaras främst av att det är färre läkare i produktion såväl i jämförelse med budget och något lägre närvarotid för läkarna föregående år. Vissa vårdcentraler har i nuläget större problem än andra att klara sin produktion av läkarbesök. Övriga besök fortsätter att öka och ligger över såväl budget som föregående år. örklaringen mot föregående år är att breddinförandet tog fart under andra halvåret. När det gäller avstämningen mot plan så har en underskattning gjorts inte minst vad gäller telefonrådgivning för andra professioner än läkare. Diagram: Produktion av läkarbesök och övriga besök, utfall vs budget Antal besök per månad Läkarbesök (ink tel/rec), antal Budget Läkarbesök (ink tel/rec) Övriga besök (inkl tel/rec), antal Budget Övriga besök (inkl tel/rec) Tabell: Primärvårdens produktion för perioden januari till november 2015

44 Primärvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal 4 (4) Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % Läkarbesök, antal % % varav läkarbesök vc-uppdrag (inkl tel/rec) % % varav telefonrådg/receptförnyelse % % 654 Övriga besök, antal % % varav övriga besök vc-uppdrag (inkl tel/rec) % % varav telefonrådg/receptförnyelse % % Totalkostnad/besök* % % -13 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/besök* % % 0 Antal besök*/årsarbetare (inkl inhyrd personal) 178 * besök är totalt antal besök (läkarbesök och övriga besök) Verksamhetens produktivitet är bättre än såväl budget som föregående år. Det föreligger en viss variation mellan våra vårdcentraler vilket delvis hänger samman med det besvärliga kompetensförsörjningsläget. Årsprognos Produktionsmålen kommer att uppnås för besök till huvuddelen av professioner. Svårast att nå målsättningen kommer det att vara för läkarbesöken. Åtgärder Där så är nödvändigt görs förstärkta aktiviteter för att säkerställa bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). ortsatt arbete för optimering av tidböckerna genomförs där det krävs. Medarbetare Avläst i närvarotid har Primärvården nästan 20 årsarbetare fler i november i år jämfört med föregående år. Övergripande är den aktuella förändringen planerad vad gäller viss förstärkning av sjuksköterskor, sjukgymnaster och psykologer. Vissa vårdcentraler med behov av att öka närvarotiden når dock inte upp till detta genom rådande personalförsörjningsproblem. Det gäller exempelvis Svartbäcken, Årsta och Knutby vårdcentraler. Sjukskrivningarna ligger i nuläget en procentenhet högre än föregående år. örvaltningen följer den aktuella utvecklingen. Övriga personalrelaterade mått eller nyckeltal utvecklas i allt väsentligt enligt plan. Åtgärder Personalresursen ska vid varje given tidpunkt vara balanserad mot uppdrag, produktion och finansiering. Verksamhetschefens uppdrag är att vidta åtgärder i såväl upp- som nedgång i produktionen. Riktade frågor Primärvården har inte noterat några riktade frågeställningar i anslutning till rapporteringen i oktober. Maria Wijkström Tf Primärvårdsdirektör

45 5 (4) Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionstabeller

46 Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 BILAGA 1 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag ast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader inansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET astighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Not 1: Primärvårdens relativt ambitiösa investeringsplan bedöms inte utnyttjas under år 2015.

47 BILAGA 2 Primärvården, utfall 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Läkarbesök (ink tel/rec), antal Övriga besök (inkl tel/rec), antal TOTALT: Primärvårdens produktionsbudget 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Budget Läkarbesök (ink tel/rec) Budget Övriga besök (inkl tel/rec) TOTALT: Avvikelse produktion per månad 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Läkarbesök (ink tel/rec) Övriga besök (inkl tel/rec) TOTALT:

48 Månadsrapport november 2015 olktandvården

49 Sammanfattande analys 2 (7) Resultatet för perioden är under budgeterad nivå med 1,8 MSEK. Produktionen för allmäntandvården och specialisttandvården uppfyller inte budgeterad nivå, dock är utvecklingen av antalet besök positivt. Personalantalet är fortfarande färre än vad som budgeterats och sjuktalet högt. Arbetet med att rekrytera personal har varit intensivt under året med varierat resultat, alla tjänster har inte blivit tillsatta. Allt sammantaget är målet och ambitionen att olktandvården når fastställt resultatmål. Ekonomi Ackumulerat utfall olktandvården visar ett ackumulerat resultat för november månad på 14,5, vilket är 1,8 MSEK lägre än budget. Ur ett helhetsperspektiv är omslutningen lägre, både intäkter och personalkostnader är volymmässigt mindre än budget. Det låga resultatet beror bland annat på att fler timmar lagts på Barn och Ungdom som genererar lägre intäkter än vid vård av vuxna. Intäkten per timme samt klinisk tid per behandlare är lägre än tidigare år. Även den höga sjukfrånvaron har påverkat produktionen. Intäkterna ligger 8,3 MSEK lägre än budget och avvikelsen är volymrelaterad. Barn och Ungdom ligger på budgeterad nivå. risktandvård ligger något bättre i volym jämfört med föregående år och intäktsnivån är 2,2 MSEK högre än budget på grund av att tidigare prisjusteringar fått större genomslag än planerat då treårsavtalen tecknats om. Produktionen av tandreglering går 2,9 MSEK bättre än budget och beror i huvudsak på stort patienttryck i kombination med bra flöden. Styckepris vuxna som är det största intäktsslaget genererar lägre intäkter och därmed lägre volym än budget. Hög sjukfrånvaro, ej optimal personalmix samt generationsväxling påverkar volymen och därmed intäktsnivån. Under september till november har trycket från asylsökande varit stort där behandlingarna i genomsnitt tar 30 minuter längre tid än vad som är grunden i referensprislistan, något som påverkar volymen patienter och därmed intäkterna. Totalt sett ligger kostnaderna 6,6 MSEK under budget. Personalkostnaderna är 3,6 MSEK lägre än budget och avvikelsen är både pris och volymrelaterad. Volymförändringen beror på ett lägre personalantal under första delen av året. Prisrelaterad förändring beror på att äldre medarbetare ersätts med unga, något som leder till lägre lönekostnad. Den långa sjukfrånvaron är fortsatt hög och leder även den till lägre personalkostnader. Köpt tandteknik och tandvård ligger under budget med 1,8 MSEK vilket helt härrör från mindre volym köpt tandteknik. Lägre intäkter leder också till lägre förbrukning av tandteknik. Raden övriga kostnader har en positiv avvikelse mot budget med 2,3 MSEK. Reparationer och underhåll ligger under budget med 0,4 MSEK, en tydlig effekt av ett snabbare utbyte av behandlingsstolar med minskade driftkostnader som följd och därmed minskat produktionsbortfall. Kostnaderna för marknadsföring ligger 0,6 MSEK under budget bland annat för att den planerade risktandvårdskampanjen har genomförts i mindre skala. Kundförluster ligger under budget med 0,8 MSEK, något som olktandvården bedömer orealistiskt. Utredning sker av LRC samt Landstingets redovisningschef. Avskrivningarna ligger över budget med 1,0 MSEK där avvikelsen helt beror på den felaktiga simulering som gjordes vid budgetarbetet. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. öreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat

50 3 (7) Årsprognos Målet och ambitionen är att nå resultatmålet på 10,2 MSEK. Åtgärder Resultatet är 1,8 MSEK lägre än budget. Åtgärder för att klara resultatmålet har vidtagits. Inköpsstopp infördes i mitten på november för allt som inte är akut. Vidare har samtliga kliniker fått information om att producera mer vård för styckeprisbetalande patienter/kunder. ler styckeprisbetalande kunder nås genom att möten senareläggs, vid återbud kallas styckeprisbetalande patienter in, undersökningspass för vuxna planeras samt att verksamhetschefen själv utför mer klinisk tid. Till det kommer att antalet arbetsdagar i december bedöms bli tre fler i år jämfört med föregående år. Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Produktion Senaste månadens utfall Under november månad hade allmäntandvården patientbesök. Besöken ökade med 4,3% jämfört med budget och ökningen jämfört med november föregående år är 7,4%. Specialisttandvården genomförde besök, vilket var en ökning med 8,6% jämfört med både budget och föregående år. Antalet barn som behandlades i allmäntandvården under månaden var högt. Nettotillskottet för nya frisktandvårdsavtal var 29 avtal, vilket var lägre än budgeterat men något högre än samma månad föregående år. Ackumulerat utfall Under perioden januari till november har besök genomförts i olktandvården. I allmäntandvården har besök ägt rum. Detta innebär 2% färre besök jämfört med budget och fler besök än samma period förra året. Specialisttandvården inklusive sjukhustandvården har genomfört besök vilket är 2% färre besök jämfört med både samma period 2014 och budgeterat antal. I allmäntandvården har antalet unika patient ID som fått vård under perioden ökat med 486 personer jämfört med föregående år. Specialisttandvården har 238 färre patient ID jämfört med samma period Under 2015 har cirka fler barnpatienter behandlats jämfört med Inom vissa områden har specialisttandvården långa väntetider för remitterade patienter. I november fanns 963 patienter i kö till specialisttandvård, ett antal som är i stort sett oförändrat sedan föregående månaden. Barn och patienter med särskilda behov är prioriterade och dessa får tid inom tre till fyra månader. Patienter med akuta problem får tid inom några dagar. ör oprioriterade patienter är väntetiden 5-6 mån för pedodonti (specialiserad barntandvård), 8 månader för endodonti och tandlossning. ör oral protetik är väntetiden 15 månader och för bettfysiologi 13 månader. Tillströmningen av remisser är oförändrad, men andelen remisser från privattandvården ökar något. Väntetiderna beror främst på vakanser på grund av ej tillsatta tjänster, sjukdom och andra lagstadgade ledigheter. Nyligen har två specialister i vardera endodonti och protetik anställts samt att en ST-tandläkare i protetik återkommit från föräldraledighet. Inom dessa områden förväntas därför väntetiderna minska i början av nästa år. Vårdtrycket är stort i allmäntandvården beroende på ökad vårdefterfrågan, rekryteringsproblem, inflyttning till länet och satsning på äldretandvård. Utöver det har tillströmningen av asylsökande ökat under hösten från cirka 200 besök i månaden till knappt 600 besök i november.

51 4 (7) Rekryteringssvårigheterna beror dels på att för få tandhygienister och tandsköterskor utbildas samtidigt som personal går till privata vårdgivare och andra landsting som erbjuder högre löner. Väntetiden för undersökningar av barn och ungdomar överstiger aldrig tre månader. Alla vuxna patienter bereds möjlighet till regelbunden tandvård, men inte alltid på den önskade kliniken. Akuta patienter tas emot utan dröjsmål på alla kliniker. Nettotillskottet av nya frisktandvårdsavtal är under årets första elva månader. Detta är högre än budgeterat, men något lägre än förra årets tillskott. olktandvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % Allmäntandvård, antal besök % % Specialisttandvård, antal besök % % Antal i kö, specialistvård 963 Nettotillskott, nya frisktandvårdsavtal sedan årets början % % -70 Antal frisktandvårdsavtal vid periodens utgång % % Totalkostnad/besök* % % 50 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/besök* % 9 103% 26 Antal besök*/årsarbetare (inkl inhyrd personal) % 0 100% 0 * besök är totalt antal besök (allmänoch specialisttandvård) Årsprognos Prognosen är att antalet besök kommer att bli högre än föregående år, men något lägre än budgeterat. Inom flera specialistområden kommer väntetiderna att överstiga tre månader. Åtgärder Åtgärder genomförs för att höja produktionen och därmed kunna ge fler medborgare tandvård: - Nya arbetssätt. En ny arbetstidsmodell har tagits fram som innebär att fler timmar för patientarbete skapas och därmed plats för fler behandlare på klinikerna - Rekrytering. I oktober har ett team anställts för att ge tandvård till asylsökande som förstärkning på de kliniker som har störst vårdtryck. Två nya specialisttandläkare har anställts som påbörjar sin tjänstgöring i början av Möjligheten att anställa tandsköterskor ökar vid årsskiftet då den första kullen från tandsköterskeutbildningen i Uppsala är färdiga. - Kompetenshöjning. Utbildning av specialisttandläkare genomförs i egen regi inom flera områden. I januari startar en ST-tjänst i tandlossningssjukdomar. Resursteam utbildas inom allmäntandvården för att minska antalet patienter som behöver remitteras till specialisttandläkare. Medarbetare Antal årsarbetare uppgick för perioden till 372 motsvarande period förra året var uppgick antalet årsarbetare till 371. Antalet tandhygienister har ökat med fyra samtidigt som antalet tandsköterskor och tandläkare har minskat med vardera 5 respektive 4 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Resterande differens är i huvudsak korttidsanställning av studenter från tandsköterskeutbildningen som arbetar under studietiden. Timlönekostnaden har ökat med 2,03% jämfört med samma period föregående år. Sjuktalet har vänt nedåt efter vårens stigande trend, nivån ligger fortsatt högt på 5,34%.

52 5 (7) Åtgärder Målet är att öka antalet anställda för att anpassa produktionen till vårdbehovet. Behovet av rekrytering gäller främst tandhygienister samt specialisttandläkare. Rekryteringsarbetet påbörjades redan föregående år och kommer att fortsätta med oförminskad styrka, dock är det inte alltid lätt att hitta lämpliga kandidater till de utannonserade tjänsterna. Till det kommer svårigheter för olktandvården att matcha de sökandes lönekrav. ör att minska sjukfrånvaron har en analys av sjukfrånvaron genomförts. Analysen visar att huvudparten av sjukfrånvaron inte beror på arbetsrelaterad sjukdom. Individuella rehabiliteringsplaner utifrån analysen görs kontinuerligt. Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionstabell

53 6 (7) Bilaga2 Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag ast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader inansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET astighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

54 7 (7) Bilaga 2 Produktionstabell olktandvården, utfall 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Allmäntandvård, antal besök Specialisttandvård, antal besök TOTALT:

55 Dnr. HOH Månadsrapport november 2015 Hälsa- och habilitering

56 Sammanfattning 2 (6) Efter november månad redovisar Hälsa och habilitering ett utfall 14 mnkr lägre än den periodiserade budgeten, vilket är 3 mnkr lägre än föregående måna, då utfallet var 17 mnkr lägre än periodens budget. Utfallet för hjälpmedel ligger 400 tkr lägre i november jmf utfallet i oktober och kostnaderna för inkontineshjälpmedel minskar med 175 tkr i november. örvaltningen prognostiserar ett överskott i budgeten på 12 mnkr Ekonomi Ackumulerat utfall Hälsa och habiliterings ackumulerade överskott på 14 mnkr har främst sin grund i att förvaltningen har haft personalvakanser under året. Det har exempelvis varit svårt att rekrytera psykologer till vissa enheter och sjuksköterskor till Närvårdsavdelningen i Uppsala. Rekryteringar har genomförts och pågår och målsättningen är att vakanserna ska återbesättas i slutet på 2015/ i början på Ackumulerat utfall januari-november Mnkr Årsprognos Utfall ackum. Budget ackum. öreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat örvaltningen gör bedömning att årets resultat kommer att hamna på ett överskott/ett resultat på 12 mnkr bättre än budget. Prognos Budget Bokslut Avvik. Mnkr budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Hjälpmedelskostnader och kostnader för inkontinenshjälpmedel Hjälpmedelskostnaderna är 400 tkr lägre i november jmf oktober Kostnaderna för inkontineshjälpmedel har minskat med drygt 200 tkr samma period. Endast ansvar 47210, Hjälpmedelskostnader Månad År 2015 Budget 2015 Avvikelse År 2014 Avvikelse jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec tot

57 3 (6) Endast ansvar 47230, Inkontinenskostnader Månad År 2015 Budget 2015 Avvikelse År 2014 Avvikelse jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec tot Produktion örvaltningens produktion ökar ytterligare, jmf budget, under november och ligger över periodens ackumulerade budget.. rämsta orsaken till detta är ökade hälsoundersökningar på Cosmos Asyl- och integrationshälsan. Årsprognos örvaltningen gör bedömningen att produktionsbudgeten kommer att överstiga budgeten 2015 Hälsa och habilitering: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % 513 *Slutenvård, antal % % 288 Läkarbesök, antal % % Övriga besök, antal % % Total nettokostnad/antal besök % % 283 Totalkostnad/besök* % % 631 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/besök* % % 168 Antal besök*/årsarbetare (inkl inhyrd personal) % 1 96 % -1 * besök är totalt antal besök (slutenvård, läkarbesök, övriga besök) *Antal inneliggande patienter *Hälsoäventyret (antal klasser) *Närvårdsavdelningen i Uppsala startade i augusti 2014, därför lägre kostnader. *Årsarbetare ej budgeterade. Använt utfallet.

58 Medarbetare 4 (6) Antalet årsarbetare har ökat från 264 till 277 om man jämför med samma period föregående år. Ökningen kan härledas till förvaltningens närvårdsavdelning som öppnade i Uppsala i augusti 2014, då rekrytering av sjuksköterskor, undersköterskor och medicinsk sekreterare med flera genomfördes. Samtidigt har förvaltningen en minskning av antalet psykologer, vilket beror på den långvariga svårighet förvaltningen har att rekrytera psykologer. Prognosen är att antalet årsarbetare kommer att öka ytterligare under Anledningen är bland annat att två av de nuvarande verksamheterna inom verksamhetsområdet Särskild vård och integration kommer att utökas samt att förvaltningen har fått ett nytt uppdrag att bygga upp en sprutbytesverksamhet. Sjukfrånvaron för perioden januari till november är 3,84 %. Det är en liten ökning både om man jämför med föregående månad, 3,78 % och med helår 2014, 3,82 %. örvaltningen har som mål för 2015 att inte ha en sjukfrånvaro högre än 4 % Prognosen är att förvaltningen kommer att klara det målet. Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 2,65 %. Den största ökningen kan ses bland de yrkesgrupper som fick ta del av de extra medel som tillsköts landstingsbudgeten för att bidra till att justera nuvarande lönebild mot önskad lönebild. Lena Dahlman örvaltningsdirektör

59 5 (6) Bilagor Bilaga 1 Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag ast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader inansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET astighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Ökade intäkte Cosmos och interna projektmedel UNKA 2. Många vakanta tjänster 3.Ökade hyreskostnader NÄVA 4. Ökade kostnader vid flytt av Cosmos och inköp för ordningställande av ökade lokalytor NÄVA Bilaga 2 & 3 Produktionsbudget och utfall Hälsa och habilitering + audionom budget 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Slutenvård Läkarbesök Övrigt TOTALT: Hälsa och habilitering + audionom 2015 utfall jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot

60 6 (6) Slutenvård Läkarbesök Övrigt TOTALT: Hälsa och habilitering + audionom utfall-budget 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Slutenvård Läkarbesök Övrigt TOTALT:

61 Månadsrapport November 2015 Landstingsservice

62 2 (10) Sammanfattande analys Landstingsservice förvaltar samtliga landstingets fastigheter, vilket per november 2015 omfattar drygt kvadratmeter egna ytor och motsvarar ca 84 procent av den totala ytan på kvadratmeter. Av totala ytan som förvaltas utgörs ca kvadratmeter från externt inhyrda lokaler. Inhyrningar är nödvändigt främst p.g.a. omfattande byggnads- och projektarbete som en följd av ramtidens Akademiska, men påverkas även av exv. vattenskador såsom i Östervåla eller andra skador som kan uppstå akut i fastigheterna. örutom fastighetsförvaltningen levererar Landstingsservice tjänster avseende städ, transport, avfall, skyltning och tele till de förvaltningar som är hyresgäster. Den beslutade pilotstudien avs. vårdnära service (VNS) pågår på Akademiska sjukhuset och har fungerat mycket väl vilket bl.a. lett till ett beslut om att breddinförande under VNS innebär i korthet att vissa tjänster som patientnära städ, kost och tvätt-hantering utförs av annan än vårdpersonal. Per november uppgår förvaltningens kostnader för pilotstudien till 4,2 miljoner kronor. Den tredje typen av verksamhet som Landstingsservice anförtrotts är projekthantering och leverans av exv. ramtidens Akademiska. Antalet projekt som förvaltningen hanterar uppgår i november till 492 stycken. Motsvarande siffra för 2014 finns inte att tillgå. Leveransgraden av projekt, mätt som uppnådd investeringsverksamhet jämfört med budget, uppgår per november 2015 till 85 procent, att jämföra med samma period föregående år då leveransgraden var 74 procent. Landstingsservice har som tidigare redovisats begränsningar i möjligheten att påverka sin intäktsbas och därmed att absorbera kostnader som inte budgeterats för exv. pilotstudien inom VNS, men även mera omfattande kostnader av engångskaraktär såsom busspendel och förstudie avs. kulvertfordon som förvaltningen kostnadsfört sedan tidigare, vilket påverkar periodens utfall. Nya regler för vad som kan aktiveras i projekt, kommer även det påverka årets utfall. På personalsidan finns några vakanta tjänster men i möjligaste mån strävar förvaltningen efter att hantera dessa med befintlig personal, för att på sikt se hur och om nyrekryteringar behövs. Några dispenser för anställning har dock medgivits. I november öppnades det nya parkeringsgaraget med 584 platser och har snabbt resulterat i en hög beläggningsgrad. astigheten Rudbeck 3 som omfattar en tillbyggnad för Uppsala Universitet är klart för inflyttning. En reviderad utredning om patientmat i eget kök har avlämnats, denna gång med en viss del varmmatsproduktion som inte fanns med i en tidigare utredning från örvaltningen har fått ett kompletterande uppdrag som skall redovisas i december. Nya bilar har tagits i bruk av transportenheten efter försenad leverans som beror på överklagad upphandling. Till befintlig vagnpark, läggs nu 4 eldrivna bilar samt 2 bilar som kan drivas på gas. Ekonomi Ackumulerat utfall Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. öreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader

63 3 (10) Resultat Landstingsservice resultat för perioden uppvisar ett minus på 14,3 miljoner kronor. Det negativa utfallet beror främst på effekter av engångskostnader som togs i september månads resultat med ca 15 miljoner kronor. örvaltningen har inte lyckats absorbera dessa kostnader, även om en viss reducering av underskottet sedan tidigare har arbetats in. Intäkter i perioden drivs främst av ej budgeterade intäkter för avtalsarbeten på 14 miljoner kronor samt ökad försäljning av servicetjänster om 4 miljoner kronor, men dessvärre noteras minskade hyresintäkter med 13,9 miljoner kronor och sämre försäljning av fastighetsservice samt material och varor, vilket gör att totala intäkter netto ökar med endast 6 miljoner kronor. Personalkostnader främst löner och sociala avgifter, är drygt 6 miljoner kronor lägre än budget men motverkas till stor del av tid i projekt minskat jämfört med budget med samma belopp vilket ger en nettoeffekt på 0 kronor. Under övriga personalkostnader finns kraftigt minskade utbildningskostnader som ger den positiva effekten på personalkostnader om 3 miljoner kronor totalt. örvaltningen har fått absorbera kostnader på ca 4,2 miljoner kronor för pilotstudie av s.k. vårdnära service, ett projekt som testats under året på Akademiska sjukhuset och som enligt beslut skall bredd-införas under ör helåret beräknas kostnaden för denna ofinansierade studie öka till 5,1 miljoner kronor. Under posten övriga kostnader återfinns förutom effekten av ej aktiverbara kostnader på 17 miljoner kronor, diverse kostnader i projekt som överstiger budget med 7 miljoner exv. dränering av Wik, andra åtgärder på fastigheterna som följer av myndighetsbeslut såsom besiktningar m.m. Kostnader för externa kundavtal som ej budgeteras på 15 miljoner kronor återfinns även i denna kategori av kostnader liksom högre kostnader för inköpta servicetjänster och för reparationer och underhåll om 13 miljoner kronor. Ökade kostnader för externa inhyrningar samt försäkringsskador uppgår till 3,1miljoner kronor jämfört med budget. Kostnadsökningarna i kategorin övriga kostnader, reduceras till viss del av lägre kostnader för planerat underhåll om 8,6 miljoner kronor och av lägre driftskostnader om 3,5 miljoner kronor, vilket ger en nettoökning på 26 miljoner kronor. Årsprognos Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl. inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Årsprognosen har reviderats i november med hänsyn till nytt regelverk om aktiverbara kostnader och leder till ytterligare kostnader på drygt 7 miljoner kronor utifrån tidigare prognos på minus 19 miljoner kronor. Dessutom har en justering av hyresintäkter från fastighetsförvaltningen gjorts med 4,7 miljoner kronor samt en justering av driftsintäkter på 1 miljoner kronor som tillsammans med de ökade kostnaderna från projekt som gör att det beräknade årsutfallet beräknas öka till minus 32 miljoner kronor. örutom kostnader enligt nytt regelverk för projekt, är det främst de tidigare omnämnda engångskostnaderna som på årsbasis beräknas uppgå till 19 miljoner kronor, som leder till att ett resultat i balans inte är möjligt att uppnå under detta räkenskapsår.

64 örvaltningen har tidigare aviserat om kostnader på årsbasis om 5,1 miljoner kronor för pilotstudien om vårdnära service, och dessa kostnader bedömer förvaltningen sig kunna absorbera trots att de intäkter som budgeterats för avs. pilotstudien inte kommer realiseras under (10) Personalkostnader uppvisar fortsatt ett positivt utfall med lägre kostnader än budget om 1miljon kronor och beror främst på lägre lönekostnader om 4 miljoner kronor och lägre kostnader för sociala avgifter om drygt 3 miljoner kronor, men då tid i projekt inte når upp till budgeterad nivå så blir nettoeffekten på lönerelaterade kostnader endast 0,2 miljoner kronor. Den huvudsakliga effekten på totala personalkostnader beror på lägre kostnader förutbildning om 1 miljon kronor. Övriga kostnaders ökning med 32 miljoner kronor beror främst på att lokal- & fastighetskostnader ökat med 33 miljoner kronor jämfört med budget. Inom lokal- 6 fastighetskostnader är det främst engångskostnader som ej kan aktiveras på 27 miljoner kronor, ökade kostnader för inköpta servicetjänster och reparationer & underhåll om 5,4 respektive 4,5 miljoner kronor liksom ökade kostnader för extern inhyrning om 2 5 miljoner kronor samt slutligen kostnader för försäkringsskador om 1,7 miljoner kronor som påverkar utfallet jämfört med budget. Kostnadsökningarna reduceras till viss del av lägre kostnader för planerat underhåll och drift på totalt 7,3 miljoner kronor samt lägre övriga fastighetskostnader om 1,6 miljoner kronor., vilket ger en summa om minus 32 miljoner kronor. Jämfört med tidigare prognos har tillkommit drygt 6 miljoner kronor för ej aktiverbara kostnader i projekt, som i flera fall avser kostnader hänförliga till tidigare år. örvaltningen fortsätter ha strikt kontroll på kostnadssidan för att försöka uppnå ytterligare förbättringar av årsutfallet även om tidsintervallet nu är kort och årsutfallet enligt budget inte är möjligt att nå. Produktion Senaste månadens utfall Den förvaltade ytan har ökat med ca kvadratmeter från oktober till november i år och är främst drivet av ytan i det nya parkeringshuset som togs i bruk i november. Jämfört med samma period föregående år har ytan som förvaltas minskat med nästan kvadratmeter, men då fanns en ackumulerad effekt avseende Ulleråkerområdets stora yta med. Vakanta ytor i egna fastigheter uppgår för perioden till 3 procent eller drygt kvadratmeter, vilket är en förbättring mot budget med drygt kvadratmeter vakansgrad. Jämfört med samma period föregående år uppvisar utvecklingen av vakanser en positiv utveckling då den vakanta ytan var kvadratmeter eller 6,1 procent. Antalet projekt som hanteras är i stort sett oförändrat sedan i oktober och uppgår till 492 stycken per november, vilket även inkluderar mindre s.k. HI & I projekt. Leveransgraden i investeringsverksamheten har ökat till 85 procent jämfört med 74 procent motsvarande period föregående år. Antalet projekt bedöms vara fortsatt hög vilket ställer stora krav på personalen som skall hantera projekt av varierande karaktär och omfattning. Det största projektet som pågår, det s.k. J-huset eller ingång 100 hanteras av extern projektledning och undergår för närvarande en revidering i syfte att uppnå en kostnadsreduktion. Ackumulerat utfall Landstingsservice huvudsakliga verksamhet utgörs av fastighetsförvaltning av egna och inhyrda ytor och fördelas på; Egna ytor om kvadratmeter och ca kvadratmeter inhyrda,

65 5 (10) totalt drygt kvadratmeter. ördelning av egen respektive inhyrda yta uppgår till 84 procent egna fastigheter och 16 procent avser inhyrda lokaler. Nyckeltal för fastighetsförvaltningen redovisas i tabellen nedan: Landstingsservice- November 2015 Utfall Utfall jmf Utfall jmf Utfall Budget Utfall jmf Utfall jmf föreg. år budget, föreg. år, ackum. ackum. budget, % föreg. år, % ackum. antal antal Total fastighetskostnad/kvm % -122,0-10,6% -213,00 Mediaförbruk. egna fastigheter JV kwh/kvm 100,6 87,8 112,9-14,6% -12,8 10,9% 12,30 Mediaförbruk. egna fastigheter EL, kwh/kvm 113,0 106,8 110,2-5,8% -6,2-2,5% -2,80 Mediaförbruk.egna fastigheter KYLA, kwh/kvm 15,5 16,9 17,4-8,3% -1,4 10,9% 1,9 Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm 171,6 187,1 109,1 8,3% 15,5-57,3% -62,5 Driftkostnader kr/kvm 111,0 111,3 103,5 0,3% 0,3-7,2% -7,5 Tabell. Nyckeltal fastighetsförvaltning järrvärme- ackumulerad förbrukning 2015 är ned 16,7 procent jämfört med förra året men matchar inte helt avvikelsen ovan på 12,8 procent p.g.a. lägre yta under 2015 att fördela ut kostnaderna på. Under 2014 fanns effekten av Ulleråkers stora yta om ca kvadratmeter med i den ackumulerade ytan vilket inte ger full jämförbarhet. Vid jämförelse med enbart november månad 2015 och 2014, är förbrukningen ned drygt 30 procent och den goda utvecklingen beror på att driftsoptimeringen av ventilation och värmeförsörjning börjar ge större utslag under de kallare månaderna, i kombination med en hög förbrukning för november i fjol. Det är främst 3 fastigheter som har uppvisat större minskningar. Vissa byggnader, främst i B-blocket uppvisar en något högre förbrukning, troligtvis på grund av värmeläckage till kulvertar, något som skall åtgärdas. Ackumulerade kostnader ligger 3 % över budget beroende på retroaktiv fakturering. Den ackumulerade förbrukningen av El per november 2015 har minskat med 3,7 procent jämfört med förra året. Vid jämförelse mellan enbart november månad 2015 och 2014 är förbrukningen ned 3,2 procent. Ökad förbrukning har observerats i C1 och C11 på grund av tillkommande ytor (avfallshanteringen respektive R3) samt B7 på grund av att fler personer nu nyttjar fastigheten. Ackumulerade kostnader ligger på budget men avvikelsen per kvadratmeter mot föregående år beror på en för låg reservering av upplupna kostnader under Ackumulerad förbrukning av fjärrkyla 2015 har minskat med 16,7 procent jämfört med förra året men framgår inte av matrisen ovan där jämförelsen görs på kvadratmeter förvaltad egen yta. Som tidigare påpekats så var ytan att fördela kostnader på större under 2014 m.h.t. Ulleråkerområdet och dess effekt på ackumulerad ytan under året, vilket försvårar jämförelser mellan åren. Vid jämförelse mellan enbart november månad 2015 och 2014,är förbrukningen 40 procent lägre beroende på driftoptimeringsinsatser som minskat kylbehovet. Ackumulerade kostnader ligger 13,7 procent under budget. Under arbetet med budget för kommande år har nya rutiner arbetats fram som bedöms ge bättre uppföljningsmöjligheter än tidigare. Mediabudget har tidigare inte varit periodiserad efter förbrukningsmönster vilket gör att jämförelser mot budget blir något missvisande. Driftskostnader har minskat jämfört med budget och kan tills viss del bero på en allt mindre eftersläpning av underhåll, men också som en effekt av att den yta som kostnaderna fördelas på har minskat jämfört med föregående år. astighetskostnad per kvadratmeter har ökat jämfört med budget och föregående år och kan till största delen hänföras till de engångskostnader som LSU fått ta för busspendel till Ulleråker och förstudie avs. kulvertfordon liksom för skador och akuta åtgärder i några fastigheter. Dessa kostnader ingår i förvaltningskostnaden och påverkar därmed nyckeltalet. Ytan som kostnaderna slås ut på har minskat jämfört med föregående år, vilket också gör att nyckeltalet utvecklats negativt.

66 6 (10) Sedan snart ett år pågår ett omfattande arbete med att åtgärda effekterna av den vattenskada som drabbat vårdcentralen i Östervåla. örvaltningen lyckades snabbt hitta ersättningslokaler för verksamheterna och arbetet med utvärdering av åtgärder och framtida lokaler pågår i samråd med hyresgästerna. I dagsläget har skadan kostat förvaltningen ca 15 miljoner kronor där merparten beräknas ersättas genom befintlig fastighetsförsäkring. Åtgärd av de skadade lokalerna kommer påbörjas så snart avfuktningen är klar. Servicetjänster utvecklas inom såväl städ som transporter och förvaltningen har under året med egna medel finansierat och genomfört den pilotstudie som beslutades avs. vårdnära service som per november kostat förvaltningen drygt 4,2 miljoner kronor hittills i år. Beslut är taget om att tjänsten skall införas på flera avdelningar inom Akademiska sjukhuset och arbetet med att ta fram en ersättningsmodell som passar både Landstingsservice och sjukhuset skall påbörjas. På projektsidan fortsätter antalet projekt som förvaltningen hanterar att vara högt och uppgår till 492 stycken i november. Av tabellen nedan framgår att leveransgraden, mätt som utfall i relation till budgeterad investeringsnivå, uppgår till 85 procent per november 2015, vilket kan jämföras med motsvarande siffra för samma period föregående där leveransgraden uppgick till 74 procent- en fortsatt tydlig förbättring. INVESTERINGSVERKSAMHET (tkr) Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog astighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Tabell, Investeringsverksamhet (tkr) Årsprognos örvaltningen bedömer att kostnaden för värdeminskning kan ha viss potential att kunna bli något lägre än prognos och budget, men beror i allt väsentligt på hur snabbt man får in underlag för aktivering av projekt. Enligt gällande regelverk har entreprenörer 6 månader på sig att slutregelera sina kostnader, vilket kan bidra till fördröjningar i slutavräkning och därmed påverka kostnader för värdeminskning. I övrigt gäller kostnadskontroll i såväl löpande förvaltning som i projekt för att undvika att Landstingsservice kostnader ökar och leder till ytterligare negativa avvikelser. Medarbetare örvaltningen deltog nyligen i med en annan förvaltning i en rekryteringsmässa för teknologstudenter i syfte att attrahera personal för kommande rekryteringsbehov. Responsen var mycket positiv och många av besökarna fick revidera sin uppfattning om att Landstinget enbart har sjukvårdsutbildade bland sina anställda. Sjukfrånvaron inom förvaltningen är 3,91 procent, vilket är en minskning med 0,05 procent jämfört med samma period Målet för sjukfrånvaron är att den ska vara högst 4,0 procent. Den korta sjukfrånvaron, 2-14 dagar, är 1,32 procent vilket motsvarar en minskning med 0,08 procent. Den längre sjukfrånvaron är 2.05 procent, vilket är en ökning med 0,09 procent jämfört med november Vaktmästare har den högsta sjukfrånvaro med 4,45 procent och därefter följer tekniker med 4,27 procent, handläggare med 4,21 procent, ingenjörer med 4,19 procent, administratörer 2,71 procent och ledning 0,90 procentenheter. Antalet årsarbetare har ökat med 10, varav vaktmästare står för en ökning med åtta, vilket blir en ökning med 4,4 procent.

67 7 (10) Timlönekostnaden är 202,69 kronor vilket motsvarar en ökning med 2,58 procent. Timlönekostandens ökning är lägre än ökningen av antalet årsarbetare, då vaktmästarnas lönenivå är betydligt lägre än specialisternas lönenivå. Nyckeltal medarbetare Ack utfall 2015 Riktvärde/Mål/ Budget 2015 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 2,58 2,2 örändring i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 10 4,4% 3 3,0 % Prognos 2015 Total sjukfrånvaro, % örändring jfr helår 2014, procentenheter 3,91% -0.05% 4,0 % Inhyrd personal, mnkr 0,3 0,4 Tabell: Nyckeltal medarbetare Åtgärder Kostnaden för inhyrd personal avser främst personal till tekniksidan i form av elektriker då förvaltningen haft vakanser som inte kunnat tillsättas enligt plan. En noggrann prövning görs vid varje vakans som uppstår, och förvaltningen prövar även att fördela om arbetsuppgifter för att undvika kostnaden för inhyrningar. Bilaga 1- Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag ast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader inansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT ,

68 8 (10) Noter till avvikelser mellan ackumulerat utfall och ackumulerad budget (ref 1-7): 1. Övriga personalkostnader har minskat med 3,8 miljoner kronor jämfört budget eller 48 procent och beror främst på minskade kostnader för utbildning om 1,9 miljoner kronor samt lägre kostnader för övriga personalrelaterade poster såsom terminalglasögon, skyddskläder m.m. 2. Medicinsk service avser främst Akademiskas köp av mikrobiologisk service och det förefaller som budgeten var något hög med tanke på utfallet som är kronor sämre än budget eller 75 procent. 3. Medicinskt material uppvisar en reducering av kostnaden med 3 miljoner kronor vilket motsvarar 38 procent och beror på att avtalspriset på gas från leverantör kraftigt förbättrats vilket kommit kunderna tillgodo. 4. Lokal- och fastighetskostnader uppvisar en kraftig försämring jämfört budget. 41 miljoner kronor i ökade kostnader eller 13,5 procent beror främst på övriga fastighetskostnader som ökat med 22 miljoner kronor jämfört budget. Det är främst kostnader för P-pendeln om ca 15 miljoner kronor samt kostnader AGV-studie om 2,3 miljoner kronor som driver det negativa utfallet tillsammans med ökade kostnader för s.k. tillgänglighetsåtgärder. örutom kostnader av engångskaraktär som ej kan aktiveras tillkommer, kostnader för externa kundavtal 15 miljoner kronor samt ökade kostnader för inköpta servicetjänster och för reparationer och underhåll om 13 miljoner kronor. Vidare finns ökade kostnader för externa inhyrningar samt försäkringsskador uppgår till 3,1 miljoner kronor jämfört budget. Kostnadsökningarna reduceras till viss del av lägre kostnader för Planerat underhåll 8,6 miljoner kronor och av lägre driftskostnader om 3,5 miljoner kronor. 5. Avskrivningar är lägre än budget för perioden med 14,9 miljoner kronor eller 7,3 procent och beror på tidsförskjutningar i aktivering av projekt, som i perioden ger en lägre kostnad än budget. 6. Periodens kostnader har ökat med ca 23 miljoner kronor jämfört med budget och kan hänföras till de ökade lokal- & verksamhetskostnaderna om 41 miljoner kronor som endast delvis uppvägs av lägre kostnader i perioden för avskrivningar om 14,9 miljoner kronor samt lägre övriga personalkostnader 7. Resultatet för perioden har försämrats jämfört budget med drygt 16 miljoner kronor vilket i allt väsentlig är hänförligt till engångskostnader för busspendel och förstudie avs. kulverttransporter. Noter till avvikelser mellan årsprognos och årsbudget Intäkter har justerats ner i novembers prognos med 4,7 miljoner kronor för Samariterhemmet och för driftintäkter med 1 miljon kronor. Till detta skall läggas effekten av ökade serviceintäkter, främst avseende städ som gör att nettoeffekten på intäkter blir en försämring med 0,9 miljoner kronor. Övriga personalkostnader är lägre än budget främst p.g.a. lägre kostnader för utbildningar på 1 miljon kronor. Medicinsk service har en procentuell stor förändring jämfört budget på 42 procent men beror på små absoluta tal och drivs av färre inköp av labbanalyser. Medicinskt material uppvisar också lägre kostnader är budget på helåret och skälen till detta är lägre avtalspris på inköpt gas som säljs vidare till sjukvården. Lokal- och fastighetskostnader bedöms fortsatt uppvisa ett negativt utfall på drygt 33,9 miljoner på årsbasis eller med 10,4 procent och beror främst på engångskostnader i projekt som ej kan aktiveras på 26 miljoner kronor. Därutöver tillkommer ökade kostnader för inköpta servicetjänster och reparationer & underhåll om 5,4 respektive 4,5 miljoner kronor liksom ökade kostnader för extern inhyrning om 2 5 miljoner kronor samt ej budgeterade kostnader för försäkringsskador om 1,7 mkr. Kostnadsökningarna reduceras till viss del av lägre kostnader för planerat underhåll och drift på totalt 7,3 miljoner.

69 9 (10) Årets utfall beräknas bli ett underskott på minus 32 miljoner, till största delen hänförligt till att förvaltningen inte kan kompensera sig för ej budgeterade engångskostnader. T.f. örvaltningsdirektör Jens Larsson

70 10 (10) Bilaga 6- Uppdelning av resultat Resultaträkning Landstingsservice BESKRIVNING TKR Period Helår Ackum. Ackum Avvikelse Prognos Budget öreg år Utfall Budget RESULTAT LANDSTINGSSERVICE ördelning per verksamhet: astigheter INTÄKTER KOSTNADER AVSKRIVNINGAR INANSIELLA POSTER ARVODESKOSTNAD Resultat astigheter Övrig verksamhet INTÄKTER KOSTNADER AVSKRIVNINGAR INANSIELLA POSTER ARVODESKOSTNAD Resultat Övrig verksamhet

71 Månadsrapport November 2015 Landstingets resurscentrum

72 2 (8) Sammanfattande analys Landstingets resurscentrum (LRC) använder för första året den fastställda prismodellen. Vi kan redan nu se att enbart genom att uppmärksamma verksamheten på arbetssätt, rutiner och kostnader har vi fått igång ett bra samarbete med kärnverksamheten i frågor kring att jobba smartare och ta bort icke är värdeskapande rutiner och arbetssätt. Akademiska sjukhusets omorganisation har inneburit mycket arbete och ett intensifierat samarbete med genomlysning av vissa arbetsuppgifter och rutiner. Produktionen för Shared Service Center (SSC), vilket består av ekonomi-, lön-, patient- och pensionsadministration, är i fas med de fastställda produktionsmålen. örvaltningen fortsätter, i samarbete med kärnverksamheten, att förbättra kvalitén på våra tjänster och att arbeta med effektiviseringsåtgärder. Exempelvis har införande av E-frikort inneburit en ökad systemkostnad för LRC men å andra sidan effektiviseringsmöjligheter för kärnverksamheten. Vårdsystemen, EPJ och ABIS, har under året genomfört omfattande systemuppgraderingar. EPJ:s uppgradering av Cosmic har inneburit ett antal avvikelser såsom minskad prestanda i vissa arbetsmoment och problem med underlag för fakturering av riks- och regionvård. Ingen avvikelse har inneburit någon risk ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Styrgruppen har prioriterat satsningar på personella resurser som anställts tillsvidare och under viss tid en satsning som inneburit en ökad närvarotid och som främst finansierats av minskade kostnader av externa konsulter. Den anslagsfinansierade verksamheten prognosticerar för året ett underskott på 18 miljoner, vilket främst beror på att det i årets budget lades ett besparingskrav på 10 mnkr för sjukresor. Det finns inget som tyder på att antalet sjuktransporter minskar under budgetåret och prognosen för sjuktransporter ökar med 13,6 mnkr netto i förhållande till budget. Kostnaderna för tillståndslösa, egenbetalande patienter och smittskydd beräknas överskrida budget med ca 8,5 mnkr. Jämfört med föregående år har kostnaden för tillståndslösa och smittskydd ökat något. Ekonomi Ackumulerat utfall Ackumulerat utfall jämfört med budget LRC har ett negativt nettoresultat för perioden med 16 mnkr i förhållande till budget. Intäkter och kostnader har ökat och avviker mot budget med 26 mnkr respektive 46 mnkr. Asylverksamheten har 22,4 mnkr i ökade intäkter och 22,4 mnkr i ökade kostnader i förhållande till budget för perioden. Sjukresor har en nettokostnadsökning till och med november med 12,4 mnkr i förhållande till budget.

73 3 (8) Andra avvikelser mot budgeterade kostnader till och med november (8,1 mnkr) är: nedskrivning av intäkter för egenbetalande utländska patienter vårdkostnader för tillståndslösa kostnader för obduktioner och bårhus kostnader för smittskydd systemkostnad för E-frikort Vårdsystemen har en eftersläpning av projekt- och förvaltningskostnader med 3,1 mnkr jämfört med budget till och med november. Årsprognos LRC beräknas förbättra sin prognos med 2 miljoner jämfört med föregående månads prognos och prognosticerar nu ett underskott på 19 mnkr i förhållande till budget. Varav anslag och övrig verksamhet I samband med årets budgetarbete lades ett besparingskrav på sjukresor med 10 mnkr. örvaltningen har ingen möjlighet att påverka kostnaderna då de uppkommer inom vården genom förskrivning av vårdgivarintyg för sjukresor. Det finns inget som tyder på att antalet sjuktransporter kommer att minska under budgetåret och prognosen för sjukresor ökas till ett underskott på 13,6 mnkr netto. Patientadministrationen har en ram och intäkt för hantering av kostnader för bårtransporter, bårhus, obduktioner och smittspårning på totalt 3,6 mnkr. Kostnaderna ökar och prognosen är att utfallet i förhållande till budget kommer att öka med totalt 2,8 mnkr varav 1,7 mnkr kan hänföras till smittspårning och 1,1 mnkr till bårtransporter. Vårdkostnader för tillståndslösa och avskrivna kostnader för egenbetalande har ökat och prognos för dessa konton är netto 5,7 mnkr utöver budget. LRC redovisar kostnaderna för vård av tillståndslösa medan de bidrag som betalas ut bokförs på annan förvaltning. ör kostnader till egenbetalande har LRC ett anslag på 1,6 mnkr. Antalet asylsökande i Uppsala län har fortsatt att öka. Vi förväntar oss att det blir ett nollresultat och en ökning av intäkter och kostnader med 25,4 mnkr i förhållande till budget. Prognosvärdet bygger på den senaste månadsmätningen som visar på asylsökande i länet vilket är en ökning med asylsökande i förhållande till föregående månad.

74 4 (8) Varav SSC I den prislista som infördes 2015 ingår tjänster där förvaltningarna genom ett förändrat beteende kan påverka volymerna. ör ekonomi har volymerna för felaktiga referenser och manuella kundfakturor minskat och det resulterar i en lägre intäkt på cirka 1 mnkr - motsvarande lägre kostnad återfinns i kärnverksamhetens resultat. Införande av E-frikort har inneburit en ökad systemkostnad för LRC runt 1 mnkr - men å andra sidan reella effektiviseringsmöjligheter för kärnverksamheten genom att tid har frigjorts. Varav Vårdsystem Införandet av Cosmic Release R8.1 är försenat med drygt ett halvår vilket gör att kostnaderna för avskrivningar 2015 avviker med 2 mnkr. Konsulttjänster för Cosmic avviker med 2,9 mnkr och ABIS och Multimedia förväntas få minskade kostnader för konsulttjänster med 1,1 mnkr jämfört med budget. Totalt ger detta en minskad intäkt från förvaltningarna med 6 mnkr i månadens prognos. Produktion Ackumulerat utfall Resurscentrums SSC-del har genomfört en mognadsgradsanalys inom sju områden. Exempel på områden är hur tydligt uppdraget är, om prismodell finns, service och tjänstekataloger, om systemen är ensade och om flertalet processer är dokumenterade. Landstinget i Uppsala län har i jämförelse med övriga sju deltagande landsting gjort den största förbättringen och vi tillhör nu de ledande inom nätverket. Personalenheten har genomfört en benchmark med ett nätverk bestående av de landsting i Sverige som har kommit längst i sitt arbete med Shared Service. Vårt landsting har gjort stora framsteg och vi har ett mycket bra resultat i processen Tid & lön. Vi har ökat från 799 löner per årsarbetare år 2013 till 1250 löner per årsarbetare år 2015.

75 5 (8) Ekonomienheten fortsätter sitt arbete med att kvalitetssäkra och effektivisera sina processer. Inom kundfakturering kan vi se en effektivisering genom minskad bemanningen och en större andel fakturor hanteras maskinellt istället för manuellt. Löneadministrationen har tagit över utskriften av anställningsavtal för samtliga förvaltningar. Under perioden första mars till sista augusti har enheten skrivit mer än anställningsavtal. Arbetet med landstingets sommarjobbare är också ett nytt uppdrag för personalenheten. Antalet inkomna ansökningar var 669 stycken och 111 ungdomar fick erbjudande om arbete i somras. Vårdgarantienheten har utökat sina arbetsuppgifter och är idag den enhet i landstinget som svarar på frågor från medborgarna i Uppsala län om den nya patientlagen och valfriheten att söka vård. EPJ och ABIS har genomfört omfattande systemuppgraderingar. EPJ:s uppgradering av Cosmic ledde till en del prestandaproblem vilka till stor del är åtgärdade. örvaltning och utveckling av vårdsystemen går i stort sett enligt plan. Den största avvikelsen mot plan är att införandet av releasen R8.1 är försenad med ett halvår. örseningen beror på kvalitetsproblem i produkten. Landstingsarkivet medverkar i införandeprojektet Diarium och ärendehantering samt i projekt för Dokumenthantering. Det förra innebär utbildning i, test och konfiguration av Public 360. Landstingsarkivet har även tagit fram en klassificeringsstruktur och diarieplan för systemet. Utdataenheten medverkar i Beslutsstöd där de bland annat arbetat med att utveckla ett chefspaket som är ett grundpaket av rapporter inom ekonomi och personal. Arbetet i Beslutsstöd innebär, förutom utveckling av rapporter i SAS Visual Analytics, även att bygga upp ett datalager med information från flera av landstingets system. Medarbetare Resurscentrums personalkostnader har ökat med 15,5 procent (12,6 mnkr) jämfört med samma period Personalkostnaden är inom budgeterad ram. Orsaken till ökningen av personalkostnaderna beror till största delen på rekryteringar, förändringar i kompetensstrukturen och löneöversynen örvaltningen har 147 årsarbetare vilket är en ökning med 15 årsarbetare jämfört föregående år. Den ökade närvarotiden beror huvudsakligen på att EPJ under hösten 2014 påbörjade en, av styrgruppen 1 beslutad, satsning för att ytterligare förbättra funktionaliteten i vårdsystemen samt att förbereda för en uppgradering av Cosmic. ör att klara uppdragen har EPJ rekryterat flera nya medarbetare under I och med det har de ökat närvarotiden med 12 årsarbetare (varav 8 årsarbetare är anställda på viss tid) och personalkostnaderna med 8,5 mnkr i jämförelse med Ytterligare förhållanden som har påverkat ökningen av personalkostnaderna är att utdataenheten 2015 inte längre har medarbetare utlånade till datalagerprojektet samt att de har rekryterat en 1 Styrgruppen består av kärnverksamheten och är finansiärer av EPJ och ABIS

76 6 (8) testledare. Det innebär att enheten, i jämförelse med 2014, har ökat personalkostnaderna med 3 mnkr och närvarotiden med 4 årsarbetare. örvaltningen har också rekryterat en medarbetare till den nya tjänsten för arkivstöd till landstingets förvaltningar, vilket också påverkar personalkostnaderna och närvarotiden. Bilagor 1. Årsprognos

77 7 (8) Bilaga 1 Årsprognos Avvikelser budget mot prognos 1) Intäkterna förväntas avvika positivt i förhållande till budget med tkr några av de större förändringarna är: Intäkter från Migrationsverket för asylverksamheten, tkr Intäkter för sjukresor från förvaltningarnas vårdande enheter tkr Intäkter från deltagande landsting till förvaltningsobjektet R7e-arkiv tkr Minskade intäkter från förvaltningarna till EPJ tkr, ABIS tkr, Ekonomienheten 900 tkr 2) örändringen av personalkostnader beskrivs under Medarbetaravsnittet. 3) Kostnad för köpt vård för asylsökande förväntas öka i förhållande till budget med tkr. Prognosbelopp tkr för patientrörlighet EU-direktiv flyttas till raden övriga kostnader. 4) Årsprognosen för bårhus och smittspårning beräknas till tkr vilket ger en ökad prognos med tkr. 5) Köpt tandteknik förväntas öka för asylsökande med tkr och för tillståndslösa med 200 tkr. 6) Prognosen för övriga kostnader förväntas avvika negativt mot budget med tkr. Sjuktransporter avviker med tkr. Övrig prognosförändringar: Övriga kostnader som avviker negativt mot budget: Vårdkostnad given till tillståndslösa tkr i förhållande till budget. Nedskrivning av kundförluster för egenbetalande patienter tkr.

78 8 (8) Bårtransporter tkr. Vårdkostnader för patientrörlighet (se punkt 3) totalt tkr. Kostnad för tolk i samband med vård given till asylsökande, 746 tkr R7e-arkiv 2000 tkr. Systemkostnad för E-frikort 800 tkr. Övriga kostnader som avviker positivt mot budget (8 439 tkr) Vårdsystemen har mindre konsultkostnader än beräknat, EPJ tkr, ABIS och Multimedia tkr. Minskat utnyttjande av konsultkostnader övrig verksamhet Systemkostnad för Systemtjänster för spärrtjänst och Mina vårdkontakter 920 tkr.

79 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) Dnr PS Akademiska sjukhuset åtgärdsprogram för 2015 örslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet I budgetprocessen tog sjukhuset fram ett åtgärdsprogram på 197 miljoner kronor som inarbetats i respektive verksamhetsområdes budget Dessa åtgärder har inte räckt till för en ekonomi i balans varför sjukhuset har intensifierat arbetet med att ta fram ytterligare kostnadsåtgärder. De nya åtgärderna som för närvarande håller på att tas fram inom sjukhuset via bland annat fördjupade uppföljningsmöten med verksamheten men också i den pågående budgetdialogen inför Arbetet med framtagande av åtgärder måste präglas av långsiktighet och strategiskt tänkande vilket innebär att detta arbete kommer att fortsätta även under Åtgärderna återfinns inom följande områden: Ökade riks- och regionintäkter genom bland annat öppnande av operationsavdelning på Samariterhemmet, operationssamarbete med Enköping och expansion inom barnområdet (utbyggnad dagkirurgi) vilka i samtliga fall har förbättrat operationskapaciteten. Effekten hittills i år bedöms till 59,5 miljoner kronor och prognosen helår är 66,4 miljoner kronor. Ökade övriga intäkter för flyget (luftburen intensivvård), akademiska laboratoriet, psykiatrin och bild- och funktionsmedicinskt centrum (PET-intäkter). Effekten hittills i år bedöms till endast 3,5 miljoner kronor och helårsprognosen 8,5 miljoner kronor. Minskade personalkostnader genom bland annat åtgärder inom psykiatrin, pågående omstrukturering av vårdavdelningar och ökat resursutnyttjande personal. Effekten hittills i år bedöms till 32,8 miljoner kronor och helårsprognosen 45,1 miljoner kronor (inklusive nya åtgärder). Här har sjukhuset identifierat ett behov av ytterligare åtgärder för en ekonomi i balans. Åtgärderna handlar bland annat om ett förstärkt anställningsstopp och genomlysning av registreringen i personalsystemen (AL, semester, jour, etc.). Minska övriga kostnader genom bland annat upphandlingar, lager- och inköpsprojekt (medicinskt material), minskad extern röntgen och minskad köpt vård orsakad av vårdgaranti. Effekten hittills i år bedöms till 8,0 miljoner kronor och helårsprognosen 12,2 miljoner kronor (inklusive nya åtgärder). Upphandlingen av ryggimplantat är nu klar och ger en positiv effekt. Vad gäller övriga kostnader har sjukhuset identifierat Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

80 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) ytterligare besparingsåtgärder för t ex medicinska material och konsultkostnader som framförallt får effekt år Akademiska sjukhusets åtgärdsprogram i sin helhet föreligger som bilaga till ärendet. Kopia till: Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören T f sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Gustaf af Ugglas, Ekonomidirektören Bilaga 200 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

81 Åtgärder MR januari-november Akademiska sjukhuset

82 2 (4) Åtgärder MR januari-november 2015 I budgetprocessen tog sjukhuset fram ett åtgärdsprogram på 197 miljoner kronor som inarbetats i respektive verksamhetsområdes budget Dessa åtgärder har inte räckt till för en ekonomi i balans varför sjukhuset har intensifierat arbetet med att ta fram ytterligare kostnadsåtgärder. De nya åtgärderna som för närvarande håller på att tas fram inom sjukhuset via bland annat fördjupade uppföljningsmöten med verksamheten men också i den pågående budgetdialogen inför Arbetet med framtagande av åtgärder måste präglas av långsiktighet och strategiskt tänkande vilket innebär att detta arbete kommer att fortsätta även under Åtgärderna återfinns inom följande områden: Ökade riks- och regionintäkter genom bland annat öppnande av operationsavdelning på Samariterhemmet, operationssamarbete med Enköping och expansion inom barnområdet (utbyggnad dagkirurgi) vilka i samtliga fall har förbättrat operationskapaciteten. Effekten hittills i år bedöms till 59,5 miljoner kronor och prognosen helår är 66,4 miljoner kronor. Ökade övriga intäkter för flyget (luftburen intensivvård), akademiska laboratoriet, psykiatrin och bild- och funktionsmedicinskt centrum (PET-intäkter). Effekten hittills i år bedöms till endast 3,5 miljoner kronor och helårsprognosen 8,5 miljoner kronor. Minskade personalkostnader genom bland annat åtgärder inom psykiatrin, pågående omstrukturering av vårdavdelningar och ökat resursutnyttjande personal. Effekten hittills i år bedöms till 32,8 miljoner kronor och helårsprognosen 45,1 miljoner kronor (inklusive nya åtgärder). Här har sjukhuset identifierat ett behov av ytterligare åtgärder för en ekonomi i balans. Åtgärderna handlar bland annat om ett förstärkt anställningsstopp och genomlysning av registreringen i personalsystemen (AL, semester, jour, etc.). Minska övriga kostnader genom bland annat upphandlingar, lager- och inköpsprojekt (medicinskt material), minskad extern röntgen och minskad köpt vård orsakad av vårdgaranti. Effekten hittills i år bedöms till 8,0 miljoner kronor och helårsprognosen 12,2 miljoner kronor (inklusive nya åtgärder). Upphandlingen av ryggimplantat är nu klar och ger en positiv effekt. Vad gäller övriga kostnader har sjukhuset identifierat ytterligare besparingsåtgärder för t ex medicinska material och konsultkostnader som framförallt får effekt år 2016.

83 3 (4) Åtgärder totalt Åtgärder sammanställning period jan-nov 2015 Åtgärder riks- och regionintäkter Planerad effekt 12- månader (mnkr) Planerad effekt 2015 (mnkr) Prognos effekt 2015 (mnkr) Effekt hittills 2015 (tom nov) Öka riks- och regionintäkter 112,5 103,7 66,4 59,5 Öka övriga intäkter 24,5 26,5 8,5 3,5 Minska personalkostnader 263,0 63,0 45,1 32,8 Minska övriga kostnader 78,8 28,0 12,2 8,0 varav nya åtgärder framtagna i sept-okt 261,0 32,0 20,0 9,8 Summa 478,8 221,2 132,2 103,8 Åtgärd Planerad effekt 12- månader (mnkr) Planerad Prognos effekt 2015 effekt 2015 (mnkr) (mnkr) Effekt hittills 2015 (tom nov) Öppnandet av operationsavdelning på SHS, operationssamarbete med Enköping och fler öppna vårdplatser jämfört 2014 Ombyggnation av dagvården på VO barnkirurgi 9,0 9,0 9,0 8,3 Status effekt 45,0 45,0 28,0 25,4 Göran Angergård Ansvarig j f m a m j j a s o n d Status aktivitet Christophe Pedroletti BIVA 3 platser öppna (2 platser år 2014) 8,0 8,0 1,0 0,0 Johann Valtysson Projekt för förbättrad registrering av prislistan 25,0 25,0 15,0 13,8 Bo Strömquist Ökat antal njurtransplantationer- samarbete thoraxoperation under hösten 8,0 8,0 0,0 0,0 Claes Juhlin Ökade intäkter kardiologi 10,0 5,7 5,7 5,0 Johan Lugnegård Ökade intäkter psykiatrin 7,5 3,0 7,7 7,1 Åsa Hagberg Summa 112,5 103,7 66,4 59,5 Effekthemtagning Planering genomförande Åtgärder övriga intäkter Åtgärd Planerad effekt 12- månader (mnkr) Planerad effekt 2015 (mnkr) Prognos effekt 2015 (mnkr) Effekt hittills Status 2015 (tom nov) effekt Ansvarig j f m a m j j a s o n d Status aktivitet Luftburen intensivvård ökade intäkter för flyget 4,0 4,0 0,0 0,0 Johann Valtysson Ambulansintäkter från Stockholm 0,0 2,0 0,0 0,0 Per Andersson Akademiska laboratoriet ökade intäkter från regionen 15,0 15,0 5,0 0,0 Maria Engedahl Övriga intäkter psykiatrin 3,5 3,5 3,5 3,5 Åsa Hagberg BC ökade PET-intäkter 2,0 2,0 0,0 0,0 Adel Shalabi Summa 24,5 26,5 8,5 3,5 Effekthemtagning Planering genomförande

84 4 (4) Åtgärder personalkostnader Åtgärd Pågående översyn av akutflöde och vårdplatser med effekt redan i höst Planerad effekt 12- månader (mnkr) Planerad Prognos Effekt hittills Status effekt 2015 effekt (tom nov) effekt (mnkr) (mnkr) Ansvarig 15,0 0,0 0,0 0,0 Göran Angergård j f m a m j j a s o n d Status aktivitet Reducera antalet nattlag på operation 5,0 0,0 0,0 0,0 Göran Angergård Personalkostnadsåtgärder inom psykiatrin 20,0 20,0 9,2 8,4 Åsa Hagberg Produktionsplanering och förbättrat resursutnyttjande Marianne van 23,0 23,0 15,9 14,6 personal* Rooijen/ VC Summa tidigare redovisat åtgärdsprogram 63,0 43,0 25,1 23,0 Ytterligare åtgärder framtagna sept-okt 2015 Reducera personalkostnader (förbättrat resursutnyttjande, förstärkt anställningsstopp, ökat AL-uttag, ökat jourkomputtag, genomlysning 200,0 20,0 20,0 9,8 Per Elowsson registrering läkare i personalsystem, etc.) Summa 263,0 63,0 45,1 32,8 *svårt att mäta effekten av detta arbete då många faktorer påverkar utfallet Effekthemtagning Planering genomförande Åtgärder övriga kostnader Åtgärd Planerad effekt 12- månader (mnkr) Planerad effekt 2015 (mnkr) Prognos effekt 2015 (mnkr) Effekt hittills 2015 (tom nov) Minskning medicinska material (upphandlingar inom bl a ortopedi) 7,0 7,0 4,0 2,0 Minskad köpt vård (framförallt pga vårdgaranti) 7,0 7,0 6,2 4,4 Minskad användning av extern röntgen 3,8 2,0 2,0 1,6 Summa tidigare redovisat åtgärdsprogram 17,8 16,0 12,2 8,0 Ytterligare åtgärder framtagna sept-okt 2015 Minska medicinska material (mini-hta/ordnat införande/avveckling, upphandlingar, etc.) 30,0 4,0 0,0 0,0 Minska övriga kostnader (flygmoms, konsultkostnader, standardisering IT-verktyg, etc.) Summa 78,8 28,0 12,2 8,0 HTA står för Health Technology Assessment Status effekt Ansvarig Marianne van Rooijen/ VC Marianne van Rooijen/ VC Marianne van Rooijen/ VC Hans-Olov Hellström 31,0 8,0 0,0 0,0 Per Elowsson Effekthemtagning Planering genomförande j f m a m j j a s o n d Status aktivitet

85 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) Dnr PS örvaltningarnas produktionsutfall t.o.m. november 2015 örslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga redovisningen angående förvaltningarnas produktionsutfall till handlingarna enligt bilaga. Ärendet Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets produktion är i stort sett i nivå med produktionsbudgeten, totalt sett, för perioden januari till november. Dock kvarstår kapacitetsproblem avseende operation och vårdplatser vilket påverkar produktionsvolymerna och tillgängligheten negativt. Öppenvården ligger i nivå med budgeterad produktionsvolym medan slutenvården ligger under produktionsbudgeten. En stor del av den negativa avvikelsen mot produktionsbudgeten inom slutenvården återfinns hos verksamhetsområdet intern- och lungmedicin. Antalet öppna vårdplatser för perioden januari till november var i genomsnitt 15 stycken färre jämfört med samma period föregående år. C-länsvården ligger något under budgeterad produktionsvolym för perioden januari till november och detta på grund av en lägre produktion inom såväl slutenvård som dagsjukvård och läkarbesök. Riks- och regionvården ligger, på total nivå, emellertid över både budgeterad produktionsvolym och föregående års utfall för samma period. Dock finns negativa avvikelser mot budgeterad volym inom övriga besök och framförallt inom slutenvården. Beträffande slutenvården för riks- och region avviker produktionen med minus 3 procent. Samtidigt har genomsnitt DRG per patient ökat 2,7 procent vilket tyder på att sjukhuset haft mer resurskrävande patienter. Neurokirurgi är en av de sektionerna som haft störst negativ avvikelse mot budgeterad produktionsvolym emellertid är tendensen att sektionen, under hösten, har återhämtat en del av sitt produktionsbortfall för riks- och regionvården vilket är positivt. Lasarettet i Enköping Lasarettets produktion, mätt i antal kontakter och vårdtillfällen, ligger över budgeterad produktionsvolym för perioden januari till november. Slutenvården, mätt i antal vårdtillfällen, ligger i stort sett i nivå med budgeterad produktionsvolym men under föregående års utfall för samma period. Lasarettets öppenvårdsproduktion är fortsatt hög och överstiger budgeterad volym med 7 procent (4 125 kontakter). Produktionen överstiger budget för såväl läkarbesök som dagsjukvård och övriga besök. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

86 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) Primärvården På total nivå uppnår Primärvården produktionsbudgeten för perioden januari till november. Detta tack vare en hög produktion inom övriga besök som uppvisar en fortsatt väsentlig ökning jämfört med såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års utfall. Detta trots personalbrist på främst sjuksköterskor och distriktssköterskor. En orsak till den stora avvikelsen jämfört mot budget för övriga besök är att Primärvården underskattat volymen när det gäller telefonrådgivning för andra professioner än läkare. Då Primärvården ser en tendens att den löpande utvecklingen av drop-in i kombination med telefontillgänglighet kan skapa arbetsmiljöproblem genom ett hårt tryck följer Primärvården denna utveckling noggrant för eventuella riktade åtgärder. Produktionen gällande läkarbesök är under såväl budget som föregående år sett till perioden januari till november. ortsatt viss brist på läkare råder. olktandvården Totalt antal besök inom olktandvården ligger under budgeterad produktionsvolym för perioden januari till november. Negativ avvikelse mot produktionsbudgeten finns inom såväl allmäntandvården som specialisttandvården. Emellertid är antalet besök, totalt sett, i nivå med föregående års utfall och då tack vare en högre produktion inom allmäntandvården. Vårdtrycket är stort inom allmäntandvården beroende på till exempel ökad vårdefterfrågan, rekryteringsproblem, inflyttning till länet och satsning på äldretandvård. Inom specialistvården råder fortsatta långa väntetider inom vissa områden för remitterade patienter. De främsta orsakerna till väntetiderna är vakanser, sjukdom och andra lagstadgade ledigheter. Hälsa och habilitering Antalet besök inom Hälsa och habilitering ligger över budgeterad produktionsvolym för perioden januari till november. Detta tack vare att såväl läkarbesök som övriga besök har en högre produktion än budgeterat. rämsta orsaken till den högre produktionen är ett ökat antal hälsoundersökningar på Cosmos Asyl- och integrationshälsan. Beträffande antal slutenvårdstillfällen så ligger dock produktionen under budgeterad volym för perioden januari till november. Bilaga 201 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

87 Produktionsuppföljning 2015 Hälso & sjukvårdsförvaltningarna PS LLK, Produktionsavdelningen: Pernilla Öhngren Landstingets ledningskontor

88 Akademiska sjukhuset: Produktion, Slutenvård & Öppenvård Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % Slutenvård, antal (inkl vårdval) % % -57 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % AS: Slutenvård, utfall , budget 2015 AS: Öppenvård, utfall , budget ANTAL VÅRDTILLÄLLEN ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, budget 2015 Slutenvård, utfall 2015 Öppenvård, budget 2015 Öppenvård, utfall 2015 Slutenvård, utfall 2014 Slutenvård, utfall 2013 Öppenvård, utfall 2014 Öppenvård, utfall 2013 Produktionen är i stort sett i nivå med produktionsbudgeten, totalt sett, för perioden januari till november. Slutenvården ligger under produktionsbudgeten. En stor del av den negativa avvikelsen mot produktionsbudgeten inom slutenvården återfinns hos verksamhetsområdet intern- och lungmedicin. Kapacitetsproblem avseende operation och vårdplatser kvarstår vilket påverkar produktionsvolymerna och tillgängligheten negativt. Jämfört med föregående år, januari till november, är antalet disponibla vårdplatser i genomsnitt 15 stycken färre. Landstingets ledningskontor

89 Akademiska sjukhuset: Produktion, C-län & RiksRegion Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % C-län, antal (inkl vårdval) % % Riks- och region, antal (inkl vårdval) % % AS: C-län, utfall , budget 2015 AS: RiksRegion, utfall , budget 2015 ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec C-län, budget 2015 C-län, utfall 2015 RiksRegion, budget 2015 RiksRegion, utfall 2015 C-län, utfall 2014 C-län, utfall 2013 RiksRegion, utfall 2014 RiksRegion, utfall 2013 C-länsvården ligger något under budgeterad produktionsvolym och detta på grund av en lägre produktion inom såväl slutenvård som dagsjukvård och läkarbesök. Riks- och regionvården ligger, på total nivå, över både budgeterad produktionsvolym och föregående års utfall. Riks- och regionvården: Negativa avvikelser mot budgeterad volym finns inom övriga besök och framförallt inom slutenvård. Landstingets ledningskontor

90 Lasarettet i Enköping: Produktion, Slutenvård & Öppenvård Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % Slutenvård, antal (inkl vårdval) % % -146 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % LE: Slutenvård, utfall , budget 2015 LE: Öppenvård, utfall , budget ANTAL VÅRDTILLÄLLEN ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, budget 2015 Slutenvård, utfall 2015 Öppenvård, budget 2015 Öppenvård, utfall 2015 Slutenvård, utfall 2014 Slutenvård, utfall 2013 Öppenvård, utfall 2014 Öppenvård, utfall 2013 Lasarettets produktion, mätt i antal kontakter och vårdtillfällen, ligger över budgeterad produktionsvolym för perioden januari till november. Lasarettets öppenvårdsproduktion är fortsatt hög och överstiger budgeterad volym. Slutenvården, mätt i antal vårdtillfällen, ligger i stort sett i nivå med budgeterad produktionsvolym men under föregående års produktionsutfall. Landstingets ledningskontor

91 Lasarettet i Enköping: Produktion, C-län & RiksRegion Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % C-län, antal (inkl vårdval) % % Riks- och region, antal (inkl vårdval) % % 386 LE: C-län, utfall , budget 2015 LE: RiksRegion, utfall , budget ANTAL KONTAKTER ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec C-län, budget 2015 C-län, utfall 2015 RiksRegion, budget 2015 RiksRegion, utfall 2015 C-län, utfall 2014 C-län, utfall 2013 RiksRegion, utfall 2014 RiksRegion, utfall 2013 Landstingets ledningskontor

92 Primärvården: Produktion, Läkarbesök & Övriga besök Primärvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % Läkarbesök, antal % % Övriga besök, antal % % Primärvården: Läkarbesök (ink tel/rec), utfall , budget 2015 Primärvården: Övriga besök (ink tel/rec), utfall , budget ANTAL BESÖK ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Läkarbesök, budget 2015 Läkarbesök, utfall 2015 Övriga besök, budget 2015 Övriga besök, utfall 2015 Läkarbesök, utfall 2014 Läkarbesök, utfall 2013 Övriga besök, utfall 2014 Övriga besök, utfall 2013 ör perioden januari till november uppnår Primärvården produktionsbudgeten. Detta tack vare en hög produktion inom övriga besök som uppvisar en fortsatt väsentlig ökning jämfört med såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års utfall. Detta trots personalbrist på främst sjuksköterskor och distriktssköterskor. Då Primärvården ser en tendens att den löpande utvecklingen av drop-in i kombination med telefontillgänglighet kan skapa arbetsmiljöproblem genom ett hårt tryck följer Primärvården denna utveckling noggrant för eventuella riktade åtgärder. Produktionen gällande läkarbesök är under såväl budget som föregående år. ortsatt viss brist på läkare råder. Landstingets ledningskontor

93 Hälsa & habilitering: Produktion, Läkarbesök, Övriga besök & Slutenvård Hälsa och habilitering: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % 513 Slutenvård, antal % % 288 Läkarbesök, antal % % Övriga besök, antal % % Hälsa & habilitering: Läkarbesök, utfall , budget 2015 Hälsa & habilitering: Övriga besök, utfall , budget 2015 ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Läkarbesök, budget 2015 Läkarbesök, utfall 2015 Övriga besök, budget 2015 Övriga besök, utfall 2015 Läkarbesök, utfall 2014 Övriga besök, utfall 2014 Antalet besök inom Hälsa och habilitering ligger över budgeterad produktionsvolym för perioden januari till november. Såväl läkarbesök som övriga besök har en högre produktion än budgeterat. rämsta orsaken till den högre produktionen är ett ökat antal hälsoundersökningar på Cosmos Asyl- och integrationshälsan. Landstingets ledningskontor

94 olktandvården: Produktion, Allmäntandvård & Specialisttandvård olktandvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % Allmäntandvård, antal besök % % Specialisttandvård, antal besök % % olktandvården: Allmäntandvård (besök) utfall , budget 2015 olktandvården: Specialisttandvård (besök), utfall , budget ANTAL BESÖK ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Allmäntandvård, besök, budget 2015 Allmäntandvård, besök, utfall 2015 Allmäntandvård, besök, utfall 2014 Allmäntandvård, besök, utfall 2013 Specialisttandvård, besök, budget 2015 Specialisttandvård, besök, utfall 2015 Specialisttandvård, besök, utfall 2014 Specialisttandvård, besök, utfall 2013 Totalt antal besök inom olktandvården ligger under budgeterad produktionsvolym för perioden januari till november. Negativ avvikelse mot produktionsbudgeten finns inom såväl allmäntandvården som specialisttandvården. Inom allmäntandvården är vårdtrycket stort beroende på till exempel ökad vårdefterfrågan, rekryteringsproblem, inflyttning till länet och satsning på äldretandvård. Inom specialistvården råder fortsatta långa väntetider inom vissa områden för remitterade patienter. De främsta orsakerna till väntetiderna är vakanser, sjukdom och andra lagstadgade ledigheter. Landstingets ledningskontor

95 Produktionsuppföljning Produktion i detta sammanhang är INTE kronor. Produktion i detta sammanhang ÄR antal: kontakter, vårdtillfällen, besök Produktionen följs upp varje månad i samband med månadsrapporterna. Produktionsutfallet följs upp jämfört med inlämnad produktionsbudget samt föregående års produktionsutfall. Produktionsutfallet följs upp jämfört med budget per månad och ackumulerat. Landstingets ledningskontor

96 Produktionsuppföljning Akademiska sjukhuset (AS) & Lasarettet i Enköping (LE) Produktionen kan (bl a) mätas i kontakter, vårdtillfällen Produktionen kan delas in i Slutenvård och Öppenvård Slutenvård (vårdtillfällen) Öppenvård (kontakter) Dagsjukvård Läkarbesök Övriga besök Produktionen kan delas in i C-län och RiksRegion..dessutom vårdval som till största delen är C-läns produktion Landstingets ledningskontor

97 Produktionsuppföljning Primärvården (PV), Hälsa & habilitering (HoH), olktandvården (TV) Produktionen kan mätas i antal besök Produktionen inom Primärvården kan delas in: Läkarbesök (ink telefonrådgivning/receptförnyelse) Övriga besök (ink telefonrådgivning/receptförnyelse) Produktionen inom Hälsa & habilitering kan delas in: Slutenvård Läkarbesök Övriga besök Produktionen inom olktandvården kan delas in: Besök inom Allmäntandvården Besök inom Specialisttandvården Landstingets ledningskontor

98 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) Dnr PS Uppföljning av tillgänglighet t.o.m. november 2015 örslag till beslut Produktionsstyrelsen lägger informationen till handlingarna enligt bilaga. Ärendet Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården har inkommit med rapporter för hur förvaltningarna lyckats nå den lagstadgade vårdgarantin och tidigare kömiljarden t.o.m. november 2015 vilket redovisas i bilaga till ärendet. Bilaga 202 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

99 Dnr PV Produktionsstyrelsen Lägesrapport till produktionsstyrelsen gällande vårdgarantin inom Primärvården Primärvården önskar lämna följande rapport gällande vårdgarantin med stöd i den ordinarie månadsmätningen i november. Telefontillgängligheten uppvisar ett genomsnitt om 89 procent. Variationen under perioden för Primärvårdens vårdcentraler är procent. Nästan hälften av vårdcentralerna redovisar för november lägre mätvärden enligt regelböckernas målnivå om 90 procent eller högre. Korrigering av oktober telefontillgänglighet har gjorts. Korrekt genomsnitt för oktober var 94 procent, och inte som tidigare rapporterats 97 procent. Tillgängligheten för nybesök hos läkare inom sju dagar uppvisar ett genomsnitt på 85 procent. Variationen för Primärvårdens vårdcentraler är procent. Mer än hälften av vårdcentralerna redovisar mätvärden som ligger under regelböckernas målnivå om 90 procent. Detaljerade uppgifter per vårdcentral framgår av bilaga 1. Telefontillgängligheten omfattar som tidigare redovisats den samlade verksamheten i vårdcentralsuppdraget. ör någon vårdcentral, exempelvis Knivsta, inkluderar telefontillgängligheten även verksamheten vid barnmorskemottagning. När det gäller tillgängligheten till nybesök hos läkare inom sju dagar visar tretton av vårdcentralerna mätvärden under 90 procent. De som uppvisar kontinuerliga problem att nå den uppställda målnivån är Gottsunda, Knutby, Storvreta, Svartbäcken, Örsundsbro och Östervåla. Den gemensamma nämnaren för dessa vårdcentraler är situationen gällande personalförsörjning. Det finns exempel på åtgärdsplaner för samtliga berörda vårdcentraler men det går inte att utesluta att läget kan komma att förvärras ytterligare mot bakgrund av rådande bristsituation. Utvecklingen under år 2015 redovisas i bilaga 2. När det gäller tillgängligheten till rökavvänjning såväl individuellt som i grupp så föreligger i nuläget vissa brister. En fördjupad analys har påbörjats för att få ut mer av verksamheten, för att optimera de samlade resurserna. Malin Uppströmer Eklöf Tf Chefscontroller

100 BILAGA 1 Tillgänglighetsmätning november 2015 (%) Vårdcentral Telefon Nybesök <= 7 dgr Alunda vårdcentral 89% 91% Enköpings husläkarcentrum 86% 81% Eriksbergs vårdcentral 82% 89% logsta vårdcentral 89% 72% ålhagens vårdcentral 99% 82% Gimo vårdcentral 98% 89% Gottsunda vårdcentral 79% 83% Heby vårdcentral 92% 91% Knivsta vårdcentral 97% 92% Knutby vårdcentral 94% 82% Kungsgärdets vårdcentral 99% 91% Samariterhemmets vårdcentral 79% 91% Skutskärs vårdcentral 83% 89% Storvreta vårdcentral 95% 82% Svartbäckens vårdcentral 93% 76% Tierps vårdcentral 97% 90% Årsta vårdcentral 83% 89% Örsundsbro vårdcentral 88% 79% Östervåla vårdcentral 97% 75% Östhammars vårdcentral 100% 97% Genomsnitt för offentliga vårdcentraler 89% 85% Målvärde enligt målrelaterad ersättning ersättning i regelböcker för vårdcentral 90% 90%

101 BILAGA 2 Utveckling av tillgänligheten under 2015 VÅRDCENTRAL TELEON jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov Utveckling Alunda 98% 98% 99% 91% 93% 99% 95% 92% 97% 99% 89% Enköping 80% 97% 84% 81% 84% 96% 99% 94% 93% 91% 86% Eriksberg 96% 92% 98% 93% 98% 89% 92% 81% 86% 83% 82% logsta 93% 96% 93% 84% 96% 95% 96% 95% 86% 90% 89% ålhagen 100% 100% 99% 99% 100% 99% 100% 100% 99% 99% 99% Gimo 98% 99% 99% 95% 97% 100% 100% 94% 99% 99% 98% Gottsunda 94% 87% 79% 80% 85% 81% 86% 93% 95% 88% 79% Heby 94% 95% 95% 93% 94% 97% 97% 96% 94% 96% 92% Knivsta 96% 97% 97% 96% 95% 95% 96% 96% 92% 97% 97% Knutby 91% 96% 96% 98% 97% 99% 98% 98% 97% 96% 94% Kungsgärdet 99% 100% 100% 100% 98% 97% 100% 99% 100% 100% 99% Samariterhemmet 92% 90% 94% 90% 90% 91% 86% 85% 87% 95% 79% Skutskär 98% 97% 98% 97% 98% 98% 87% 86% 85% 91% 83% Storvreta 97% 94% 95% 98% 93% 94% 95% 86% 96% 98% 95% Svartbäcken 90% 87% 87% 94% 96% 77% 85% 64% 80% 95% 93% Tierp 97% 98% 97% 98% 96% 96% 95% 97% 97% 97% 97% Årsta 86% 97% 92% 79% 68% 90% 82% 81% 83% 90% 83% Örsundsbro 89% 98% 87% 96% 95% 95% 95% 95% 98% 95% 88% Östervåla 100% 99% 99% 100% 99% 96% 98% 98% 98% 97% 97% Östhammar 95% 99% 99% 98% 99% 100% 100% 100% 100% 98% 100% Genomsnitt: 93% 95% 93% 91% 92% 93% 93% 89% 91% 94% 89% NYBESÖK LÄK INOM 7 DGR jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov Alunda 90% 88% 88% 84% 93% 94% 94% 95% 92% 95% 91% Enköping 92% 87% 92% 90% 92% 92% 100% 100% 93% 85% 81% Eriksberg 93% 88% 94% 97% 88% 92% 95% 91% 92% 87% 89% logsta 97% 96% 98% 82% 93% 86% 95% 90% 72% 72% 72% ålhagen 96% 96% 94% 93% 93% 92% 97% 96% 85% 84% 82% Gimo 87% 91% 89% 88% 92% 92% 97% 91% 95% 97% 89% Gottsunda 76% 70% 55% 70% 64% 72% 72% 59% 63% 76% 83% Heby 90% 91% 95% 92% 88% 95% 96% 98% 90% 89% 91% Knivsta 88% 92% 95% 93% 93% 95% 94% 94% 91% 94% 92% Knutby 89% 81% 89% 78% 78% 74% 87% 82% 86% 72% 82% Kungsgärdet 94% 96% 95% 94% 80% 84% 95% 92% 93% 94% 91% Samariterhemmet 95% 94% 95% 94% 92% 89% 90% 92% 88% 92% 91% Skutskär 93% 90% 93% 92% 90% 95% 97% 96% 94% 91% 89% Storvreta 87% 87% 86% 79% 82% 90% 92% 83% 80% 81% 82% Svartbäcken 80% 79% 85% 81% 78% 81% 82% 78% 74% 72% 76% Tierp 89% 85% 85% 89% 89% 90% 85% 82% 90% 93% 90% Årsta 84% 88% 91% 89% 88% 90% 94% 89% 88% 90% 89% Örsundsbro 93% 94% 92% 90% 86% 80% 86% 86% 85% 84% 79% Östervåla 86% 87% 84% 80% 85% 83% 77% 89% 83% 85% 75% Östhammar 88% 91% 83% 99% 98% 98% 98% 99% 94% 95% 97% Genomsnitt: 89% 88% 90% 88% 88% 89% 92% 89% 86% 86% 85%

102 Statusrapport vårdgaranti och kömiljard Lasarettet i Enköping Vårdgarantin Lasarettet i Enköping är nära att klara vårdgarantimålet. Väntetiden för nybesök ligger på 95 % och operation/behandling på 99 %. Totalt antal väntande till nybesök i november var patienter där 62 patienter väntat mer än 90 dagar varav 5 väntat mer än 180 dagar. Det är en ökning i jämförelse med förra månaden av antal väntande med en minskning av patienter väntande mindre än 90 dagar. Av de 62 patienter som väntat mer än 90 dagar är 39 patientvald väntan. Kirurgiskt centrums insatser under hösten har gett resultat. Väntande till nybesök för ortopedi som väntat mer är 90 dagar har förbättrats från 203 väntande patienter i september till 111 i oktober och nu 39 i november Medicinmottagningen, inom verksamhetsområde kardiologi, har samtliga patienter väntat mindre än 90 dagar och kommer enligt prognos att nå målet 100 % resterande del av året. Hudmottagningens måluppfyllnad gällande vårdgarantin har blivit mycket bättre jämfört mot tidigare mätning i oktober och ligger nu på 89 %. Detta torde bero på att 60 patienter skickats till Vårdgarantienheten under november månad. I och med denna åtgärd kan vi få ner väntetiderna till en viss gräns. Det kan dock konstateras att remissinflödet inte harmoniserar med läkarresurserna som är begränsat till två dagar per vecka. Under november var det två dagar som ej var bemannade vilket motsvarar 36 besök. Ögonmottagningens andel patienter som väntat mindre än 90 dagar är 99 % vilket är en bra måluppfyllelse. örra årets konsultläkarbrist som uppstod på grund av sjukdom har nu ersatts med ögonläkare från bemanningsföretag på 60 %, vilket motsvarar uppdraget som Akademiska sjukhuset har att bemanna med ögonläkare. Det innebär att andelen väntande succesivt prognostiseras att minska. Vi har idag ingen kö. Preliminärt antal väntande till operation/behandling är i november 763 patienter och av dessa hade 73 patienter väntat längre än 90 dagar. Samtliga specialiteter inom kirurgin ligger över 90 % vad gäller väntande till operation/behandling, kardiologi uppnår 89 % måluppfyllnad. Se utfall för 2015 i bifogade grafer. Kungsgatan Box 908 tfn vx fax org nr

103 2 (6) Kömiljarden Nybesök Lasarettet i Enköping når målet för kömiljarden i november. Grundkravet når 78 % vilket är högre än föregående månad. Däremot ligger prestationskravet i paritet med föregående månad d v s 62 %. Gynekologimottagningen når både grund- och prestationskravet och prognosen är att mottagningen ska klara tillgänglighetsmålet under hela Övriga kirurgiska specialiteter har förbättrat resultatet men klarar inte under november målet för kömiljarden vad gäller nybesök till mottagning. ör medicinmottagningen samtliga verksamhetsområden är andelen patienter som i november väntat mindre än 60 dagar knappt 95 % eller 36 av totalt 38 väntande patienter. Ingen patient har väntat mer än 90 dagar. Av de väntande är 28 stycken kardiologiska patienter, varav 27 (drygt 96 %) väntat mindre än 60 dagar. Prognosen för november/december är att patienterna kommer att kallas inom 2 månader. Hudmottagningen, där andelen patienter som väntat mindre än 60 dagar är 61 % vilket är jämförbart med tidigare månader. Prognosen bedöms som osäker för framtiden, utifrån hur vi tillsammans med Akademiska sjukhuset lyckas lösa läkarbemanningen. En lösning kan vara att vi skickar över remisser till Akademiska Sjukhuset samt fortsätter att skicka till Vårdgarantienheten. Ögonmottagningen, där andelen patienter som väntat mindre än 60 dagar är 79 % vilket ligger på samma nivå som föregående period. Under november månad finns ett litet bortfall då vi hade två veckor utan läkarbemanning. Utifrån produktionsplanen ser dock prognosen tillfredsställande ut. Behandling/operation Lasarettet i Enköping klarar målet beträffande antal väntande mindre än 60 dagar till operation. 75 % av de väntande har opererats inom 60 dagar Se utfall 2015 i bifogad graf Thomas Ericson Sjukhuschef

104 Utfall vårdgaranti 2015 (november preliminär) 3 (6)

105 4 (6)

106 Utfall kömiljard 2015 (november preliminär) 5 (6)

107 6 (6) 2015 VÅRDGARANTI - diagnoser som ingår i VIVrapportering jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov Vårdgarannybesök Utfall andel väntande <90 dagar (%) 84% 87% 94% 95% 96% 94% 86% 83% 85% 91% 93% Antal väntande total VIV nybesök Antal väntande > 90 dagar nybesök Antal väntande >180 dagar nybesök Antal utförda total nybesök Utfall andel väntande <60 dagar 62% 73% 84% 84% 80% 77% 68% 61% 73% 77% 78% nybesök Utfall andel utförda <60 dagar 54% 50% 63% 67% 66% 70% 68% 51% 50% 61% 62% nybesök Antal väntande > 60 dagar nybesök Antal utförda total <60 dagar Vårdgaranoperation Utfall andel väntande <90 dagar 87% 87% 94% 95% 96% 94% 91% 90% 92% 94% 97% Antal väntande total VIV operation Antal väntande > 90 dagar operation Antal väntande >180 dagar operation Antal utförda total operation Utfall andel väntande <60 dagar 71% 74% 84% 87% 87% 84% 71% 74% 82% 87% 89% operation Utfall andel utförda <60 dagar 61% 55% 73% 74% 69% 84% 63% 47% 69% 77% 75% operation Antal väntande <60 dagar operation Antal utförda total <60 dagar

108 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) 203 Produktionsdirektörens rapport örslag till beslut Dnr PS Produktionsstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna enligt bilaga. Ärendet Produktionsdirektören lämnar vid sammanträdet en muntlig och skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga 203, kompletteras (vid mötet)! Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

109 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) 204 Dnr PS Rapport från produktionsstyrelsens arbetsutskotts förvaltningsträff med Primärvården och Landstingets resurscentrum örslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga den muntliga och skriftliga rapporter från produktionsstyrelsens förvaltningsträff med Primärvården och Lasarettet i Enköping den 2 december 2015 till handlingarna. Ärendet Den 2 december 2015 träffade produktionsstyrelsens arbetsutskott förvaltningsledningarna för Primärvården och Lasarettet i Enköping. Minnesanteckningar från förvaltningsträffen föreligger som bilaga till ärendet. Kopia till: T f Primärvårdsdirektören örvaltningsdirektören, Landstingets resurscentrum Bilaga 204 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

110 Dnr PS Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Minnesanteckningar från produktionsstyrelsens arbetsutskotts förvaltningsträff med Primärvården och Landstingets resurscentrum den 2 december 2015 örvaltningsträff med Primärvården Vid mötet redogjorde förvaltningsledningen för Primärvården kring nedanstående: Hur Primärvården arbetar med att förbättra tillgängligheten, t ex genom att säkerställa öppettider mellan kl. 8-17, genom att införa ett-nummer-in till alla offentliga vårdcentraler, samt drop-in besök på samtliga vårdcentraler. E-hälsa och verksamhetsutveckling i form av kliniska processer. Arbetet för att säkra kompetensförsörjningen. Arbetet med lokalförsörjning och för att uppnå ändamålsenliga lokaler. I samband med detta diskuterades vid förvaltningsträffen det faktum att drop-in-besök i dag är avgiftsfria i Landstinget i Uppsala län (vilket är ett av få landsting som har det så) liksom receptförnyelse. Vid mötet diskuterades också behovet av fler ST-läkare inom primärvården samt vikten av att ersättningssystemet tar hänsyn till e-hälsa som innebär en förflyttning från fysiska möten till t ex digitala möten. örvaltningsträff med Landstingets resurscentrum örvaltningsdirektören för Landstingets resurscentrum redogjorde inledningsvis för året som gått som bl.a. handlat om nedanstående: örsta året med prismodell. Övertagande av ytterligare arbetsuppgifter/ny tjänst arkivet. Volymförändringar. Omfattande uppgraderingar av stödsystem (Cosmic, ABIS). Vidare informerades om vad som är på gång och vad förvaltningen kommer att arbeta med/beröras av under 2016: Effektiviseringskravet åtgärdat genom mindre effektiviseringar inom flera områden. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

111 2 (2) Samarbete inom sjukvårdsregionen. Samarbete inom landstingskoncernen avseende stödprocesser. E-hälsa/E-tjänster strategi för LUL. Slutligen gavs reflektioner från respektive enhet inom LRC rörande bl.a. ekonomi och personal.

112 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) Dnr PS örvaltningarnas styrkort - informationsärende örslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att att lägga förvaltningarnas styrkort 2016 till handlingarna, överlämna förvaltningarnas styrkort 2016 till sjukhusstyrelsen, vårdsstyrelsen samt fastighets- och servicenämnden för fastställande. Ärendet Landstinget använder sedan 2012 en styrmodell baserad på balanserad styrning och balanserade styrkort. Det balanserade styrkortet hjälper en organisation att, utifrån en helhetssyn på verksamheten, tydliggöra sin strategi och säkerställa att den genomförs. Landstingsfullmäktige har i landstingsplan och budget fastställt landstingets övergripande styrkort för 2016, där strategiska mål, framgångsfaktorer samt mål och mått för 2016 är fastställda inom följande fem perspektiv: Medborgare och kund Ekonomi Produktion örnyelse Medarbetare örvaltningarna som rapporterar till produktionsstyrelsen har utifrån det övergripande styrkortet tagit fram förvaltningsspecifika styrkort, vilka nu är föremål för fastställande av produktionsstyrelsen. Arbetet med förvaltningsspecifika styrkort har gjorts med stöd av anvisningar som anger vilka mål och mått som gäller vilka förvaltningar. Anvisningarna anger också att förvaltningarna har möjlighet att vid behov lägga till egna framgångsfaktorer, mål och mått eller ta bort framgångsfaktorer och mål som inte är relevanta för verksamheten. Slutligen ska förvaltningarna ta fram handlingsplaner med aktiviteter för att nå de i styrkortet uppställda målen. Produktionsstyrelsen tar dock inte ställning till dessa handlingsplaner. Det som föreligger som information till styrelsen är förvaltningarnas strategiska mål, framgångsfaktorer, samt mål och mått. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

113 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) I beredningen av detta ärende har förvaltningarnas styrkort stämts av mot landstingets övergripande styrkort i en dialog mellan ansvariga på ledningskontoret och respektive förvaltning. Styrkorten har också samverkats på förvaltningsnivå med berörda fackliga organisationer. Kopia till: Landstingsstyrelsen Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping T f Primärvårdsdirektören olktandvårdsdirektören örvaltningschefen, Hälsa och habilitering örvaltningschefen, Landstingets resurscentrum T f örvaltningschef, Landstingsservice Bilaga 205 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

114 Dnr PS Produktionsavdelningen Ann Hammarstrand Produktionsstyrelsen örvaltningarnas styrkort 2016 örslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att att lägga förvaltningarnas styrkort 2016 till handlingarna, överlämna förvaltningarnas styrkort 2016 till sjukhusstyrelsen, vårdsstyrelsen samt fastighets- och servicenämnden för fastställande. Ärendet Landstinget använder sedan 2012 en styrmodell baserad på balanserad styrning och balanserade styrkort. Det balanserade styrkortet hjälper en organisation att, utifrån en helhetssyn på verksamheten, tydliggöra sin strategi och säkerställa att den genomförs. Landstingsfullmäktige har i landstingsplan och budget fastställt landstingets övergripande styrkort för 2016, där strategiska mål, framgångsfaktorer samt mål och mått för 2016 är fastställda inom följande fem perspektiv: Medborgare och kund Ekonomi Produktion örnyelse Medarbetare örvaltningarna som rapporterar till produktionsstyrelsen har utifrån det övergripande styrkortet tagit fram förvaltningsspecifika styrkort, vilka nu är föremål för fastställande av produktionsstyrelsen. Arbetet med förvaltningsspecifika styrkort har gjorts med stöd av anvisningar som anger vilka mål och mått som gäller vilka förvaltningar. Anvisningarna anger också att förvaltningarna har möjlighet att vid behov lägga till egna framgångsfaktorer, mål och mått eller ta bort framgångsfaktorer och mål som inte är relevanta för verksamheten. Slutligen ska förvaltningarna ta fram handlingsplaner med aktiviteter för att nå de i styrkortet uppställda målen. Produktionsstyrelsen tar dock inte ställning till dessa handlingsplaner. Det som föreligger som information till styrelsen är förvaltningarnas strategiska mål, framgångsfaktorer, samt mål och mått. I beredningen av detta ärende har förvaltningarnas styrkort stämts av mot landstingets övergripande styrkort i en dialog mellan ansvariga på ledningskontoret och respektive Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

115 2 (2) förvaltning. Styrkorten har också samverkats på förvaltningsnivå med berörda fackliga organisationer. Bilagor örvaltningarnas styrkort 2016 Kopia till: Landstingsstyrelsen Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping T f Primärvårdsdirektören olktandvårdsdirektören örvaltningschef, Hälsa och habilitering örvaltningschef, Landstingets resurscentrum T f örvaltningschef, Landstingsservice Bilaga örvaltningarnas styrkort 2016

116 Akademiska sjukhusets balanserade styrkort 2016 Det ledande universitetssjukhuset som skapar störst värde för patienterna. Strategiska mål ramgångsfaktorer Mål och mått 2016 Aktiviteter Medborgare och kund Akademiska sjukhuset bidrar till en god hälsa och livskvalité Attraktiv vårdgivare genom gott bemötande och god kommunikation, god tillgänglighet, hög kvalitet och säkerhet, ökat patientinflytande samt genom värdebaserad vård Hög patientsäkerhet Hälsoinriktat arbete Goda relationer till medborgare och samarbetspartners i länet och regionen 1. Temaorganisation implementerad. ortsatt implementering av värdebaserad vård med ökat patientdeltagande (21 patientprocesser påbörjade 2016). 2. Patientsäkerhetsutbildning framtagen. 50 % av chefer ska ha genomfört utbildningen Engagemang och kunskap för ett bättre liv - förbättra det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande patientarbetet 4. Implementerat mål- och visionsarbete 5. örbättrat resultat i remittentenkät 6. Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 % jämfört med örbättrat resultat gällande bemötande i patientenkät 1a. Kartlägga och utveckla patientprocesser utifrån uppsatt strategisk plan 1b. Användning av patientrapporterade mått i daglig verksamhet 2. Genomföra patientsäkerhetsutbildning 3. ortsatt införande och utveckling av arbetssätt som stödjer det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande patientarbetet 4. Verksamhetsanpassat genomförande senast Q a. Utveckla partnerskap i enlighet med strategiska planen 5b. Implementera den handlingsplan för utvecklat samarbete som tagits fram tillsammans med regionlandstingen 6. Arbete enligt Akademiska sjukhusets handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) 7. Analys och handlingsplan utifrån enkätresultat Ekonomi Akademiska sjukhuset har en god ekonomi som ger utrymme för kort och långsiktig utveckling Ändamålsenlig ekonomisk styrning, planering och uppföljning av verksamheter Verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar 1. Implementera ny pris- och produktlista i befintliga system. 2. SAS-verktyget implementerat och utvecklat för analys av verksamheten på samtliga beslutade organisationsnivåer 3. Ekonomi i balans 4. En väl fungerande inköpsmodell och inköpsorganisation etablerad för att möjliggöra löpande effektiv upphandling och inköp av varor och tjänster 5. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre. 1a) Införa självkostnadsbaserad ersättning på verksamhetsområdena för både C-län och riks- och region för bättre ekonomisk styrning 1b) Implementera självkostnadsbaserad prislista för vårdtjänster i kalkylverktyget Prodacapo 2a) Utbildning i SAS- verktyget. Utveckla och implementera analyser för uppföljning av verksamheten 2b) Utveckla analys och uppföljning för olika prismodeller för att säkerställa att full finansiering uppnås 3a. Tydliggöra chefers ansvar och roller i den nya organisationen 3b. Införa det landstingsgemensamma budgetverktyget 4. Införa inköpsmodell och inköpsorganisation SKICKLIGA - ÖDMJUKA - LÅNGSIKTIGA 5. ortsatt åtgärds- och effektiviseringsarbete på verksamhetsnivå

117 Strategiska mål ramgångsfaktorer Mål och mått 2016 Aktiviteter Produktion Akademiska sjukhusets verksamheter är effektiva och levererar god kvalité Väl utvecklad produktionsstyrning där matchning av behov och kapacitet ständigt görs genom god planering och uppföljning, på alla nivåer inom verksamheten Systematiskt arbete med värdebaserad vård Arbeta för att möta kundernas förväntningar avseende kvalité, tillgänglighet och effektivitet 1. Akademiska sjukhuset ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering samt schemaläggning som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen. 2. örbättrade kvalitetsparametrar Ledningssystem som möter kraven i Socialstyrelsens föreskrift 2011:9 4. Vårdgarantin ska uppnås. 1a. ortsatt utveckling av organisation och struktur för ledning och styrning av sjukhusets totala vårdproduktion genom bl.a. planeringsprocess, verktyg samt mötesfora (t ex. operations- och slutenvårdsrådet) 1b. Etablering av öppenvårdsråd 1c. Utveckla struktur och analyser för att få en kapacitetsplanering i nivå med vårdbehovet, avseende läkare och övrig personal, vårdplatser, operationssalar, BC och lab 2. Analys och handlingsplan utifrån resultat i kvalitetsmätningarna 3. ortsätta utveckla ledningssystem 4. örstärkt remiss- väntelista- och produktionsplaneringsprocess örnyelse Akademiska sjukhuset är innovativt och ligger steget före orskning, utbildning och utveckling genom innovativt samarbete med andra ledande aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Kreativitet och innovation avseende: - arbetssätt - organisation - ledning och styrning Vi är öppna för förändring och utveckling Kunskapsstyrning tillämpas 1. ouu-råd etablerat inom varje verksamhetsområde 2. Definierad ou-budget 3. Handlingsplan för implementering av forskningsstrategin följs 4. Standardprocedur för bildande av spjutspetscenter finns etablerat 5. ST-riktlinjer har reviderats och ersatts av regelverk för att motsvara Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSS 2015:8). 6. ortsatt förändringsarbete av ST enligt utredning ramtidens ST inom Akademiska sjukhuset 7. Samtliga AL-medel hanteras via AL kansliet. 8. Hela sjukhuset använder mini-hta 1. ouu-utskott ger fortlöpande stöd för att underlätta arbetet inom verksamhetsområdenas ouu-råd 2. Skapa mall för hur ou-budget ska utformas samt vilka kostnadsslag som ska ingå 3. ortsatt implementering av Landstingets forskningsstrategi 4. ouu-utskott utarbetar rutiner och regelverk för bildande av spjutspetscenter 5. ST-kansliet utarbetar sjukhusövergripande reviderat regelverk som överensstämmer med SOSS 2015:8 6. Studierektorer i ST knyts till ST-kansliet. Nya specialitetsövergripande obligatoriska kurser utvecklas för att motsvara SOSS 2015:8 7. AL-kansliet utvecklar tydliga rutiner och standardprocedurer för hantering av AL-medel 8. Införande och avveckling av nya behandlingsmetoder föregås av utvärdering med mini-hta SKICKLIGA - ÖDMJUKA - LÅNGSIKTIGA

118 Strategiska mål ramgångsfaktorer Mål och mått 2015 Aktiviteter Medarbetare Akademiska sjukhuset är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Rätt kompetens på rätt plats vid rätt tid Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer Öppen och gränsöverskridande verksamhetskultur 1. Hållbart medarbetarengagemang (HME) har ökat jämfört med tidigare mätning 2. Sjukhusets ledarindex är 4,2 och samtliga ledare har ett tydligt ledaruppdrag är fler medarbetare insatta i sjukhusets och arbetsplatsens mål jämfört med Sjukfrånvaron är högst 4,5 % 5. Alla medarbetare ska ha haft medarbetarsamtal Kompetensförsörjningsplan som svarar upp för sjukhusets produktionsbehov tas fram. 7. Sjukhuset har en ändamålsenlig introduktion för nya medarbetare samt en välfungerande organisation för den verksamhetsförlagda utbildningen. 2. Beskriva och stärka ledarskapet med utgångspunkt från chefspolicyn och sjukhusets riktlinjer. 3. Samtliga enheter förankrar och bryter ner sjukhusets mål till arbetsplatsnära mål som följs upp regelbundet. 4. Ta fram en sjuhusövergripande arbetsmiljöplan 5. Implementera löneöversynsporcessen 6. Ta fram en sjukhusövergripande kompetensförsörjningsplan 7. Se över och genomföra sjukhus- och verksamhetövergripande introduktioner för alla nya medarbetare och studenter. SKICKLIGA - ÖDMJUKA - LÅNGSIKTIGA

119 Balanserat styrkort 2016 Lasarettet i Enköping Vår vision: God personlig vård i rätt tid Strategiska mål ramgångsfaktorer Mål och mått 2016 Medborgare och kund Lasarettet bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Kvalitet genom - Gott bemötande - God tillgänglighet - Hög säkerhet - Hälsoinriktat arbete Akutmottagningens handlingsplan efter 2014 års patientenkät ska vara genomförd Resultatet utifrån 2016 års patientenkät ska ha analyserats och handlingsplaner ska upprättas. 100 % av lasarettets enheter ska ha HBTQ-certifierats Vårdgarantins mål ska vara uppnådda Vårdrelaterade infektioner ska ha minskat med 10 % jämfört med 2015 Samtliga mål i "Handlingsplan för hälsofrämjande sjukhus 2016" ska vara uppnådda. Ekonomi Produktion Lasarettet har en god ekonomi som ger utrymme för kort och långsiktig utveckling Lasarettets verksamheter är effektiva och levererar med god kvalité Effektiv ekonomistyrning Verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar Produktionsplanering Helhetssyn på flöden och samverkan Kvalitetsutvecklingsarbete Lasarettets resultat ska vara lika med eller större än noll. Lasarettets nettokostnad i förhållande till total produktion ska jämfört med föregående år vara 1,95 % eller lägre. Modeller för en samlad produktions/resursplanering utgående från vård-, utvecklings- och utbildningsbehov ska tillämpas i 75 % av verksamheten Metoden för örstärkt utskrivning ska ha vidareutvecklats, testats och utvärderats i samverkan med andra vårdaktörer Lasarettets införande av processbaserat ledningssystem enligt SOSS 2011:9 ska fortsätta och uppföljande GAP-analys 2016 ska visa på förbättrat status inom minst hälften av tidigare identifierade förbättringsområden. örnyelse Lasarettet är innovativt och ligger steget före. orskning och utveckling stärks inom strategiska områden Kunskapsstyrning tillämpas Patientsäkerhet: Uppföljande patientsäkerhetsdialoger ska vara genomförda vid samtliga vårdenheter Systematisk verksamhetsutveckling: Ny flerårsplan för lasarettets systematiska verksamhetsutveckling ska finnas upprättad Lasarettet arbetar utifrån mini-hta Medarbetare Lasarettet är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Lasarettets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Rätt kompetens Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer Lasarettet ska ha dokumenterade rutiner för den verksamhetsförlagda utbildningen Lasarettets samtliga enheter ska ha dokumenterade och tillämpade rutiner för introduktion Uppbyggd organisation för klinisk utbildningsavdelning (samverkansprojekt LUL/UU 2016) Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska vara lika med eller högre än vid 2015 års mätning Personalomsättningen ska inte överstiga 15 procent Andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 %. Lasarettet tillämpar landstingets chefspolicy

120 Dnr PV Styrkort 2016 Primärvården

121 Primärvårdens styrmodell Primärvårdens styrmodell utgår från en tillämpning av balanserat styrkort som omfattar den samlade verksamheten. Det är en enhetlig styrmodell som genomsyrar hela kedjan från övergripande nivå till enskild medarbetare. igur: Primärvården lednings- och kommunikationsschema Kommunikationssystem, ledning/styrning Linjeorganisation LUL unktionsstöd Ledningsstöd Ledningsstöd Beredning/ örankring Beredning inför beslut Verksamhetschefer Primärvårdsdirektör Nätverk (Verksamhetschefer) Ledningsgrupp Stab Verksamhetsstöd Medarbetare Praktiskt innebär det att Primärvården avgränsar en övergripande nivå för styrkortet som samlar den totala verksamhetsnivån och svarar mot landstingsfullmäktiges övergripande styrkort. Vårdcentralerna upprättar styrkort med handlingsplaner som är samordnade till den gemensamma styrkortsnivån. I Primärvårdens styrmodell ska samtliga perspektiv vara integrerade och orsakssambanden i de olika perspektiven ska utgöra en väsentlig utgångspunkt för verksamhetschefernas analys. I startläget ska en planering göras för balans i samtliga perspektiv där verksamhet, uppdrag och ekonomi ska rymmas i de målformuleringar som upprättas. Samtliga verksamhetschefer har upprättat ett styrkort som rapporterats den 31 augusti där respektive verksamhetschef preciserat olika mål och aktiviteter i handlingsplaner. rån och med den 15 september 2015 och två veckor fram genomförs individuella styrkortsdialoger med samtliga verksamhetschefer i syfte att fastställa lokala styrkort, produktionsplan och ekonomisk budget för verksamhetsår Den gemensamma mallen för styrkort på den operativa nivån framgår av bilaga. Den löpande uppföljningen är integrerad i planeringsprocessen där erfarenheter och analys återförs in i planeringen för nästa år. Grundläggande styrdokument som ingår i planeringsprocessen är värdegrund, ledningsfilosofi, medarbetarskapspolicy och affärsplan.

122 Primärvårdens övergripande styrkort 2016 Perspektiv Strategiska mål ramgångsfaktorer Mål och mått 2016 Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet Kvalitet genom, * Upplevelsen av gott bemötande i alla kontakter med Primärvården har ökat * Primärvården uppfyller uppställda krav på tillgänglighet till samtliga professioner - Gott bemötande * Primärvården bidrar inom sina verksamhetsområden till att minska vårdrelaterade infektioner - God tillgänglighet * Primärvården har utvecklat det hälsoinriktade arbetet för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar Medborgare och kund - Hög säkerhet * Primärvården säkerställer god vård genom kliniska processer - Hälsoinriktat arbete Ekonomi Landstinget har en god ekonomisk hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling. God ekonomisk hushållning genom, * Primärvården levererar ett ekonomiskt resultat lika med noll kronor eller bättre - Effektiv ekonomistyrning * Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre - Verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar Produktion Landstingets verksamheter är effektiva och levererar med god kvalité. Effektivitet och god kvalitet genom * Primärvården har vidareutvecklat process-/produktionsstyrningen av verksamheten - Produktionsplanering * Primärvården använder jämförelser i sitt utvecklingsarbete - Helhetssyn på flöden och samverkan * Primärvården har infört ett processbaserat ledningssystem enligt införandeplan - Kvalitetsutvecklingsarbete * Primärvården har en bibehållen marknadsandel, jämfört med (listade patienter) och (producerade besök) * Primärvården förbättrar kvalitet i verksamheten örnyelse Landstinget är innovativt och ligger steget före. okuserade förnyelseinsatser genom att, * Primärvården har stärkt sin utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden - orskning och utveckling stärks inom * Primärvården inför nya effektiva behandlingsmetoder bland annat inom ramen för etablerade kliniska processer strategiska områden * Primärvården har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen, planering och - Kunskapsstyrning tillämpas uppföljning Medarbetare Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande God personalförsörjning genom, * Primärvården har upprättat en fungerande organisation för hantering av introduktion av nyutexaminerade och framtida medarbetare. medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och - Rätt kompetens * Hållbart medarbetarengagemang (HME) bibehålls jämfört med 2015 års mätning. har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. - Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete * Samtliga chefer i Primärvården har ett tydligt chefsuppdrag. - Tydliga och kommunikativa chefer * Primärvården tillämpar Landstingets chefspolicy.

123 Utkast till handlingsplan till styrkort 2016 Mål Gott bemötande Upplevelsen av gott bemötande i alla kontakter med Primärvården har ökat. Aktiviteter Uppdatera handlingsplaner utifrån resultat av nationell patientenkät hösten 2015 Bemötande 2.0, en fortsättning av genomförd satsning höst 2014 och vår 2015 Lokal tillämpning av gemensamt utvecklade verktygsstöd Tillgänglighet Primärvården har en ökad tillgänglighet till vårdcentralens samlade verksamhet. Aktiviteter Vidareutveckling av bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Riktade åtgärder i lokala handlingsplaner för områden och professioner där tillgängligheten brister. okus på tillgängligheten för exempelvis hembesök BVC Jämförelser Primärvården använder jämförelser i sitt utvecklingsarbete Aktiviteter Övergripande inventering av goda exempel nationellt inom identifierade och prioriterade utvecklingsområden. Paketering av jämförelser för att skapa en effektiv användning av bench marking. Prioritera och rikta insatser som bedöms ge störst effekt. Utveckling Primärvården har stärkt sin utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Aktiviteter ördjupade insatser för utveckling av verksamhetens affärsmässighet. Utveckling av e-hälsa som tillför patientnytta i kontakterna med den offentliga primärvården Mått och mätning ör vissa av de uppställda målen ingår som en väsentlig aktivitet att fastställa hur en mätning ska kunna göras av måluppfyllelse. Det gäller bland annat följande mål i perspektivet medborgare och kund, Primärvården bidrar inom sina verksamhetsområden till att minska vårdrelaterade infektioner och Primärvården har utvecklat det hälsoinriktade arbetet för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar. Vad gäller bidrag till att minska vårdrelaterade infektioner så behöver det fastställas en referenspunkt att avläsa mot. Landstinget behöver verka för att infektionsverktyget som ett nationellt IT-stöd etableras även för vårdnivå primärvård. När det gäller utvecklat hälsoinriktat arbete för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar så byggs detta in i samtliga processer som rullas ut under örutsättningar för en löpande uppföljning av frekvens av insats och i förlängningen effekt av gjord insats har därmed skapats.

124 Mål och mått Perspektiv BALANSERAT STYRKORT PRIMÄRVÅRDENS VERKSAMHETER 2016, "Vårdcentralsuppdrag" Verksamhetsidé: Primärvården -det självklara valet för god vård och hälsa Medborgare och kund Process örnyelse Medarbetare Ekonomi Länsinvånare, patienter och Konkurrenskraftig verksam- Ledande aktör vad gäller Attraktiv arbetsgivare Ekonomiskt bärkraftiga kunder ser Primärvården het som är kostnadseffektiv utveckling av primärvård nu och i framtiden. verksamheter med utrymme som det självklara valet och av god kvalitet och innovativa lösningar. Medarbetare har verksam- för verksamhetsutveckling. het och resultat i fokus. (Samtliga enheter) Strategiska mål "Vilka är de kritiska faktorerna för att nå de strategiska målen" ramgångsfaktorer * Kvalitet i alla tjänster * Kvalitet i hälso- och sjukvårdstjänster * Kvalitet i utvecklingsarbetet * Kvalitet i rekrytering och personal- * Kvalitet i ekonomisk analys * Gott bemötande * Rätt tjänst i rätt tid, rätt utförd och till * Arbeta med ständiga förbättringar utveckling * Effektiv verksamhet med positivt * God tillgänglighet och service rätt pris * Verksamhetsnära utveckling och * Tydligt och gott medarbetar- och resultat * Hög kännedom om Primärvårdens * Produktionsstyrning forskning ledarskap * Snabb anpassning av verksamhet till verksamhet och en positiv uppfattning * Kvalitet och relevans i utdata * Samverkan internt och med vårdgrannar * God klinisk utbildningsmiljö intäktsutveckling * Hälsoinriktat arbete * Sjukdomsförebyggande arbete * örståelse för behovet av * Rätt bemanning för uppdraget * Kostnadseffektiv verksamhet * Kontinuitet * Samverkan internt och med vårdgrannar affärsmässighet * Professionell stolthet hos alla * lexibilitet * God kännedom om patienternas/ * örtroende kundernas önskemål och behov * Affärsmässighet 1. Ökad andel nöjda kunder 1. Effektiva vårdprocesser 1. Verksamhetsutveckling i enlighet 1. Stärkt delaktighet 1. Anpassning av verksamhet till 2. Ökad patientdelaktighet 2. Stärkt kvalitetsledning med plan för Primärvården 2. Stärkt kompetensutveckling ekonomiska förutsättningar. 3. Minskade köer och väntetider 2. Öka/bibehålla produktivitet 2. Deltagande i forsknings- och 3. Bemanning utifrån uppdrag, utvecklingsaktiviteter. behov och finansiering 3. Utvecklad lokal affärsidé "Vilka mål gäller för 2016" Mål 1. Antal nöjda kunder (mätning) 1. Redovisning och analys av verksam- 1. Redovisning av genomförd 1. Genomförda aktiviteter för att stärka 1. Uppföljning och analys av resultat. 2. Redovisning av åtgärder för ökad hetens vårdprocesser. verksamhetsutveckling. delaktigheten i den samlade personaldelaktighet 2. Åtgärder för stärkt kvalitet 2. Exempel på deltagande i forskning och gruppen. 3. Uppföljning av köstatus (månatligen) 3. Produktivitetsmått, utveckling över utvecklingsaktiviteter. 2. Genomförd kompetensinventering och tid och i förhållande till budget. 3. Upprättad lokal affärsidé med stöd återrapport av genomförd kompetensi värdegrund och övergripande plan. utveckling. 3. Redovisning av personalresurs avvägt mot uppdrag och finansiering Mått

125 Styrkort olktandvården ditt bästa val Strategiska mål ramgångsfaktorer Mål och mått 2016 Aktiviteter Medborgare och kund Ekonomi Produktion örnyelse Medarbetare Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Landstinget har en god ekonomi som ger utrymme för kort och långsiktig utveckling Landstingets verksamheter är effektiva och levererar med god kvalité Landstinget är innovativt och ligger steget före. Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksam-het, kvalitet och resultat i fokus. Kvalitet genom - Gott bemötande - God tillgänglighet - Hög säkerhet - Hälsoinriktat arbete Effektiv ekonomistyrning Verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar Produktionsplanering Helhetssyn på flöden och samverkan Kvalitetsutvecklingsarbete orskning och utveckling stärks inom strategiska områden Kunskapsstyrning tillämpas Rätt kompetens Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer 1. Väntetid för kund/patient överstiger inte 3 månader 2. System skapas där patientstockens status och utveckling kan följas. 3. Andelen barn som inte får tandvård ska minska med 20%. 4. Kundnöjdheten har ökat jämfört med föregående mätning. 5. Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än 6 MSEK. 6. Klinisk tid* är minst 33% mätt på hela kliniken 7. Klinikernas tillgänglighet ökar genom att bokad patienttid ökar med minst 10% 8. Alla mål för 2016 i projektplanen för införande av processbaserat ledningssystem är uppnådda. 9. Ny organisatorisk enhet för Mobil äldretandvård är införd som servar 84% av de kunder som tackat ja till munhälsobedömning 10. Genomför ou-projekt inom vårdhygien/vårdrelaterade infektioner och äldretandvård enligt fastställd plan. 11. Ta fram strategisk plan över 5 7 år för tv 12. Hållbart Medarbetar Engagemang (HME) 2015 års mätning. 13. Antalet tandsköterskor är fler, andelen tandhygienister har ökat till 0.7 i relation till antalet tandläkare och antalet tandläkare är minst oförändrat, allt mätt i årsarbetare och jämfört med Chefsuppdrag och chefspolicy är implementerat 1a. Klinikanpassad arbetstidsmodell/nytt arbetssätt införs efter utvärdering. 1b Rätt revisionsintervall för vuxna och barn. 1c. Antalet behandlingsrum ökar med 5% 2a. Ta fram dokument där det framgår hur patientstocken ska mätas 2b. Patientstocken mäts på samtliga kliniker varje tertial. 3a Nytt arbetssätt för att nå barn som inte kommer införs. 3b Asylsökande barn kallas efter migrationsverkets listor. 4a. Genomför kundenkät. 5a. risktandvård har I/K på minst 1,05 5b. Alla följer befintlig instruktion hur tid registreras 6a. All personal har tidbok. 7a. Genomför utbildning av tsk så att de kan ta aktiv del i dubbelpassarbete. 7b. Klinikanpassad arbetstidsmodell/nytt arbetssätt införs efter utvärdering. 7c. BEON ökar till 1,7 för BoU samt 1,0 för rtv 8a. Ta fram kommunikationsplan som genomför planen. 8b. Tillsätt grupper som genomför alla delar i projektplanen. 8c. Ledningens genomgång genomförs. 9a. Genomför upprättad projektplan för att införa Mobila team över hela länet. 10a. orskningsprojekt inom VRI och äldretandvård utförs 10b. Genomför mätning av basala hygienrutiner. 11a. Samla in information om förväntad kundtillströmning och demografisk utveckling. 11b. Beräkna behovet av nya kliniker och behandlingsrum. 11c. Tillsätt en grupp som bevakar och utvärderar befintlig och kommande metod- och teknikutveckling. 12a. Analysera resultatet av intervjuer med fokusgrupper där medarbetarnas syn på attraktiv arbetsgivare utreds. 12b. Klinikanpassad arbetstidsmodell/nytt arbetssätt införs efter utvärdering. 12c. Ta fram handlingsplan för att sänka sjuktalen. 13a. Inför introduktionsår för tsk. 13b Genomför sammanställning och analys av avgångsintervjuer. 13c. Uppdatera utvecklingstrappa för tsk, thyg och tdl. 14a. Målet är implementerat. *Kliniskt tid = Bokad patienttid / Arbetstid

126 Hälsa och habiliterings balanserade styrkort 2016 Vision: Ett bra liv - Vi skapar möjligheter Medborgare och kund Ekonomi Produktion örnyelse Medarbetare Strategiska mål ramgångsfaktorer Mål och mått 2016 Hälsa och habilitering bidrar till en god hälsa och livskvalitet Hälsa och habilitering har en god ekonomi som ger utrymme för kort och långsiktig utveckling Hälsa och habiliterings verksamheter är effektiva och levererar med god kvalitet Hälsa och habilitering är innovativt och ligger steget före Hälsa och habilitering är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare Hälsa och habiliterings medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus Kvalitet genom 1. Gott bemötande 2. God tillgänglighet 3. Hög säkerhet 4. Hälsoinriktat arbete 5. Personcentrerad vård 1. Effektiv ekonomistyrning 2. Verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar 1. Produktionsplanering 2. Helhetssyn på flöden och samverkan 3. Kvalitetsutvecklingsarbete 1. orskning och utveckling stärks inom strategiska områden 2. Kunskapsstyrning tillämpas 1. Rätt kompetens 2. Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete 3. Tydliga och kommunikativa chefer 1 a) Andelen besökare som upplever att de fått ett gott bemötande är lika med eller högre än b) örvaltningens handlingsplan för likabehandling är uppdaterad ja/nej 2 a) Minst en enhet per verksamhetsområde har öppettider anpassade efter kundernas behov enligt kartläggning b) 100 % av de enheter som har tidsbokade besök erbjuder sina kunder bokningsbara tider via webben 2 c) 100 % av verksamheterna har kartlagt och rapporterat möjliga mobila lösningar för sin verksamhet % av de enheter där det är relevant visar följsamhet till handlingsplanen för patientsäkerhetskultur % av de enheter där det är relevant använder rutinerna kring levnadsvanor i Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 5. örvaltningen har en handlingsplan för införande av personcentrerat arbetssätt ja/nej 1 a) 95 % av förvaltningens intäkter och kostnader budgeteras och redovisas där de genereras 1 b) örvaltningens resultat är lika med eller större än noll 2. Nettokostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre 1 a) 100 % av förvaltningens verksamheter tillämpar landstingets modell för produktionsplanering för vård-, verksamhets-, forsknings- och utbildningsproduktion 1 b) 75 % av förvaltningens verksamhet har en samlad schemaläggning där samtliga personalkategorier utifrån produktionsplaneringen ingår 2 a) 100 % av förvaltningens huvudprocesser är identifierade och dokumenterade 2 b) örvaltningen har en handlingsplan för närvårdsarbetet ja/nej 3 a) 100 % av förvaltningens verksamheter har använt analyser av öppna jämförelser, Nysamrapporter, kvalitetsregister etc. i sitt förbättringsarbete 3 b) Kvalitetsutveckling har drivits inom två fokusområden i den samlade primärvården ja/nej 3 c) örvaltningen har identifierat tre nyckelindikatorer för kvalitet 1 a) örvaltningen har ökat användningen av ehälsa jämfört med b) Kommunikation med patienter och brukare sker via säkra kommunikationskanaler. ja/nej 1 c) Minst tre projekt inom området kommunikativt och kognitivt stöd har genomförts med CKK som nav 1 d) ör samtliga centrum har råd och ledningsgrupper haft konstituerande möten och verksamhetsplaner för 2017 är framtagna - ja/nej % av förvaltningens verksamheter arbetar enligt modellen för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder och produkter samt utmönstring av gamla metoder och produkter 1 a) 100 % av förvaltningens verksamheter följer handlingsplanen och checklistan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion vid VU 1 b) 100 % av förvaltningens rekrytering sker med produktionsutfall och prognos som grund 2. Värdet för Hållbart medarbetarengagemang (HME) är lika med eller högre än a) Chefsuppdragen är etablerade och 100 % av cheferna har ett tydligt chefsuppdrag 3 b) 100 % av verksamheterna tillämpar landstingets chefspolicy

127 Landstingsservice balanserade styrkort 2016 Strategiska mål ramgångsfaktorer Landstingets mål Landstingsservice mål Landstingsservice Mått Landstingsservice Målnivå Medborgare och kund Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet Kvalitet genom Gott bemötande God tillgänglighet Hög säkerhet Hälsoinriktat arbete Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Vårdgarantin ska uppnås Upplevelsen av god tillgänglighet inom kollektivtrafiken har ökat Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 % jämfört med 2015 Att erbjuda lokaler utifrån verksamheternas behov Att vi minskar vår påverkan på miljön för främjande av god hälsa Leverans enligt överenskommelse (NKI) örbättrad städkvalitet i samband med införandet av vårdnära service (patientnära städ) El och värmeförbrukning kwh/m2 El och värmekostnad (Tkr) och per kvm egna ytor Bättre än föregående mätning 2015 Mindre än 100 RLU vid ATP-mätning Lägre än 2015 års kostnad för el och värme (mätt i 2015 års prisnivå) samt lägre förbrukning per kvm.. Ekonomi Landstinget har en god ekonomi som ger utrymme för kort och långsiktig utveckling Effektiv ekonomistyrning Verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Självfinansieringsgraden för investeringar skall vara 100 % Ekonomi i balans Att vi utnyttjar budgeterade investeringsmedel på ett ekonomiskt och kvalitativt sätt Att vi har en kostnadseffektiv fastighetsförvaltning Att projekt levereras i enligt med fastslagen tidplan och budget/ prognos Nettoresultat efter avskrivningar och räntor (Tkr) Investeringar genomförs enligt plan- att investeringsprognos på helår ej avviker mot ackumulerade budget/ prognos Total fastighetskostnad/kvm Antal projekt från MSEK i genomförandefasen som avviker mot tidsplan mer än 20 % 0 % avvikelse mot budget på årsbasis. +/- 20 % på månadsbasis Max 20 % avvikelse mot budget på årsbasis, dock ej över beslutade medel/belopp Kostnaden / kvm är lägre än föregående år 1 av 3 projekt får avvika max 20 % (avrundat uppåt till närmaste hela projekt) Antal projekt från 100 Mkr i genomförandefasen som avviker mot tidsplan mer än 20 % Prifloat best practice* för projekt från 100 MSEK i genomförandefasen *mäts per kvartal 1 av 5 projekt får avvika max 20 % (avrundat uppåt till närmaste hela projekt) Mindre eller lika stor avvikelse mot Prifloat Best Practice som ingångsavvikelsen. Ärende 205. Styrkort LSU ver doc

128 Produktion örnyelse Landstingets verksamheter är effektiva och levererar med god kvalité Landstinget är innovativt och ligger steget före Produktionsplanering Helhetssyn på flöden och samverkan Kvalitetsutvecklingsarbete orskning och utveckling stärks inom strategiska områden Kunskapsstyrning tillämpas örvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- & kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen 75 % av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplanering Huvudprocesser ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade Alla förvaltningar ska ha förbättrat sin kvalitet Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden Att vi utnyttjar fastighetsytorna på ett effektivt sätt Att vi är kostnadseffektiva i våra leveranser (astighetsanknuten service) Att vi är kostnadseffektiva i våra leveranser (Verksamhetsanknuten service) Att vi genomför byggprojekt i genomförandefasen enligt plan Att vi genomför Vård Nära service (VNS) konceptet på Akademiska Att vi inför Service Level Agreement (SLA) Vakansgraden i egna* fastigheter Kr/kvm BRA (drift) Kr/kvm BRA (underhåll) Kr/transport Projektleverans enligt plan (pengar/tid/kvalitet) Projektleverans av VNS (pengar/tid/kvalitet) Införandet av SLA inom valda områden enligt plan Vakansgraden får ej överstiga 5 % Kr/kvm BRA (drift) är lägre än 2015 Ingen avvikelse mot budget *mäts per kvartal Ej högre än utfallet motsvarande månad föregående år 90 % uppfyllelse enligt plan 90 % uppfyllelse enligt plan 100 % uppfyllelse enligt plan Medarbetare Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus Rätt kompetens Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion Hållbart medarbetarengagemang (HME) har ökat jämfört med 2015 års mätning Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent Landstingets chefspolicy tillämpas inom samtliga förvaltningar Att varje ny medarbetare deltar i introduktionsutbildning anpassad efter uppdrag och verksamhet Hållbart medarbetarengagemang (HME) har ökat jämfört med 2015 års mätning Att våra nya chefer har skriftligt chefsuppdrag. Tillämpas inom förvaltningen Antal genomförda utbildningar i relation till antal nyanställda Hållbart medarbetarengagemang (HME) Andelen chefer som har chefsuppdrag. Andelen chefer som har fått genomgång av chefspolicyn. 100 % uppfyllelse enligt plan Ökat jämfört med 2015 års mätning 100 % 100 % Ärende 205. Styrkort LSU ver doc

129 Styrkort 2016 Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrum ska tillhandahålla och utveckla effektiva stödprocesser med god kvalitet och hög kundnytta. Resurscentrum ska vara en naturlig samarbetspartner för kärnverksamheten och underlätta för den i deras dagliga arbete. Våra medarbetare ska erbjudas en god arbetsmiljö med möjlighet att utvecklas i sina yrkesroller. Strategiska mål ramgångsfaktorer Mål och mått 2016 Aktiviteter Medborgare och kund Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Kvalitet genom - Gott bemötande - God tillgänglighet - Hög säkerhet - Hälsoinriktat arbete - rigjord tid Nöjd kundindex för ekonomi- och personaladministration ska vid 2016 års mättillfälle vara 85 procent eller bättre. Index för nöjd kund mäts med attributen bemötande, servicenivå och kompetens. Identifiera och implementera minst en ny tjänst. 90 procent av LRC:s system har avbrottsplaner Genomföra åtgärder enligt upprättad handlingsplan från 2015 års kundenkät. Genomföra djupintervjuer med linjechefer för att identifiera tjänstebehov. Säkra att vi har fungerande avbrottsplaner för kritiska system örnyelse Produktion Ekonomi Landstinget har en god ekonomi som ger utrymme för kort och långsiktig utveckling. Landstingets verksamheter är effektiva och levererar med god kvalité. Landstinget är innovativt och ligger steget före. Effektiv ekonomistyrning Verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar Produktionsplanering Helhetssyn på flöden och samverkan Kvalitetsutvecklingsarbete orskning och utveckling stärks inom strategiska områden Kunskapsstyrning tillämpas Resultat i balans enligt Landstingsplan och budget LRC:s enheter har ett enhetsspecifikt nyckeltal (volym/årsarbetare). Varje enhet skall ha som mål att bibehålla eller förbättra sitt/sina målvärden. LRC har en governancemodell (styr- och samverkansmodell) som är dokumenterad och förankrad hos kunder och medarbetare. LRC har en fullständig genomgripande och sammanhållen produktionsoch kapacitetsplanering som utgår från förvaltningens tjänsteproduktion. 100 procent av förvaltningens verksamhet ska ha en samlad schemaläggning för samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och så långt det är möjligt standardiserade. örvaltningen bibehåller sin position som ett av de ledande Shared Service Center inom landstingen i Sverige. Antal felaktiga leverantörsfakturor, antal manuellt utbetalda löner är färre jämfört med örbereda förvaltningen inför regionbildandet Varje enhet ska ha deltagit i minst ett nationellt nätverk. Utveckla nyttjandet av informationssystem för bättre styrning och uppföljning. Skapa en modell för ledning, styrning och kunddialoger och förankra den i verksamheten. Bibehålla och utveckla arbetssätt som stödjer en effektiv produktionsplanering. Göra våra huvudprocesser kända inom förvaltningen. ortsatt arbete med att reducera komplexitet i förvaltningens processer. Delta i benchmarknätverk. Identifiera krav och förväntningar på förvaltningen vid bildandet av region. Delta i regionala och nationella nätverk samt genomföra strukturerade erfarenhetsutbyten inom vår förvaltnings kompetensområden. Medarbetare Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Rätt kompetens Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer Hållbart medarbetarengagemang (HME=EMI) har ökat jämfört med 2015 års mätning. Sjukfrånvaron är högst 3,8 procent. Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent. Landstingets chefspolicy tillämpas inom LRC. LRC har en gemensam värdegrund Respektive enhet genomför aktiviteter utifrån resultatet från 2015 års medarbetarenkät för att förbättra förvaltningens resultat. Uppföljning och åtgärder vid behov. Implementera och tillämpa landstingets chefspolicy. Arbeta fram en gemensam värdegrund som säkerställer att medarbetare tar ansvar för förvaltningens gemensamma leverans.

130 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) 206 Dnr PS Redovisning av beslutade fastighetsinvesteringar örslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna enligt bilaga. Ärendet Enligt Reglemente för styrelser och nämnder inom Landstinget i Uppsala län, fastställd av landstingsfullmäktige , ansvarar produktionsstyrelsen för bl.a. genomförande av beslutade fastighetsprojekt. Mot bakgrund av detta informeras produktionsstyrelsen vid dagens sammanträde om pågående fastighetsprojekt inom landstinget med fokus på ekonomisk prognos i relation till budget. Kopia till: Landstingsstyrelsen T f förvaltningsdirektören, Landstingsservice Bilaga 206 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

131 Projektrapport november 2015 Rapporten är baserad på uppgifter per november 2015 och omfattar pågående investeringsprojekt

132 Akademiska Sjukhuset Belopp tkr Projekt Benämning Tilldelat Prognos Reviderad prognos Utfall ärdigs Parkeringshus AS A1 Ombyggnad kontor och stamrenovering Garage B Renovering tak samt fasad A Inomhusproblem A Ställverk B7 Normalkraft Byte av styrsystem hela huset Placeras ny biplansutr lab 19/ Sop och tvättsug Ny smågodstransportör Omb helikopterplatta Omb syrgasstation Byte ställverk Produktionskök

133 örklaring till markeringar i tabellerna Röda poster = nedlagda kostnader (utfall) och prognos på total kostnad per november 2015 överstiger tilldelade medel Blå poster= projekt som närmar sig tilldelade medel och/ eller är nära färdigställande varför extra noggrannhet krävs för att säkerställa att utfall ej överskrider tilldelade medel Tidigare versioners kommentarer är exkluderade, såvida inte projektets tilldelade medel har överskridits. rom Nov 2015 finns enligt önskemål om ökad jämförbarhet, en ny kolumn som utvisar senast prognos per projekt och kallas Reviderad prognos. Summan i kolumn prognos är den summa som redovisades i senaste rapport och presentation. I det fall där det saknas belopp i kolumn Prognos så innebär det att projektet är nytt och tillkommande jämfört med tidigare presentation, denna månad har vi exv. ombyggnation av helikopterplatta, produktionskök m.fl. som är nya projekt på listan. Kommentar till avvikelser: A1 ( projekt ) Projektet har fördyrats pga. det har tillkommit arbeten som inte var planerade initialt och inte ingick i begärda eller tilldelade medel. Exempel på tillkommande arbeten är sanering av hussvamp, byte av dörrpartier av brandskyddsskäl, dränering m.m. Inomhusproblem ( projekt ) Överdraget beror främst på att felaktiga ritningar från LSU bifogades förfrågningsunderlaget till leverantör, vilket resulterade i felaktig prissättning och en för låg begäran om tilldelade medel. Nuvarande prognos är baserad på den korrekta och större ytan dvs ytan som ska åtgärdas. Renovering av omklädningsrum på ca 200 tkr ingår i projektets ram på 9 miljoner kronor. Av prognosticerad kostnad på 11,5 miljoner kronor så utgörs drygt 2,6 miljoner kronor av kostnader för evakuering och flytt av verksamheten. (Evakueringskostnaden kommer inte kunna behandlas som investering redovisningsmässigt utan kommer utgöra en kostnad för LSU men projektets tilldelade medel skall givetvis rymmas inom tilldelning oavsett finansiering ) Byte av styrsystem 15 ( projekt ) Projektet är klart men efter besiktning blev de avslutande arbetena något högre än beräknat med 152 tkr. Mer medel kommer att tilldelas projektet enligt projektledare Ny smågodstransportör ( projekt ) Projektet har tagit kostnader för arbete som har varit tvunget att utföras i AS-projekten parallellt med att projektering/produktion i dessa har pågått. Kostnaderna tillhör smågodstransportör-projektet men fanns inte med i tilldelade miljoner kronor. Tjänsteskrivelse är på väg fram till Produktionsrådet för att få genomförandebeslut avseende hela kostnaden för smågodstransportör, vilket inkluderar beloppet som nu överskrider tilldelade medel dvs 2,9 miljoner kronor Produktionskök ( projekt ) Kompletterande utredning begärts med alternativ produktionsmetod. Beslut inväntas om ev. fortsättning.

134 Enköping Belopp tkr Projekt Benämning Tilldelat Prognos Reviderad prognos Utfall ärdigs Akuten i Enköping Elkraftförsörjning, Enköping Byte takpendlar op-salar i Enköping Ombyggnad av kompressoranläggning

135 Justeringar sedan föregående rapport: Byte takpendlar i operationssalar Enköping ( projekt ) Projektet avslutat men tillkommande kostnader på 70 tkr har inkluderats då tak i andra op-salar behövde bytas p.g.a. nedstänkning.

136 Belopp tkr Brandåtgärder Projekt Benämning Tilldelat Prognos Reviderad prognos Utfall ärdigs Sprinkler hus A Enköping Sprinkler Tierp Sprinkler Östhammar Sjukhuset Brandåtgärder sprinkler B Belysning brandlarm 14/ Ut nöd och brand larm Kulvert AS Installation sprinkler VVS-åtgärder vid sprinklerinstallation i Sprinklercentral inkl huvudmatning Brandtekniska åtg garage 70 B Byte branddörrar inom kulvert AS

137 Kommentar till avvikelser: Sprinkler Tierp ( projekt ) och Installation sprinkler 15 ( projekt ) har ett överdrag på 2 projekt som ingår i paketet av Brandskyddsåtgärder, vilket beslutades för något år sedan. Dessa projekt kommer dock rymmas inom den total ramen för brandskydd. örseningen på 15 beror på att man ej kunnat utföra arbete i fastigheten då det stör verksamheten samt pga. bristande utrymme i lokalerna.

138 Belopp tkr C-område & Länet Projekt Benämning Tilldelat Prognos Reviderad prognos Utfall ärdigs Rudbeck förnyelse R Rudbecks förnyelse Västra R4 C Miljöstation C2-C Kulvert + VVS Wik Kompressorrum C Takrenovering Östhammar Breddning kulvert från Rudbeck Lab till bef Biogasanläggning bussdepå Byte luftbehandlingsaggregat Enköping Ny entré Dragarbrunn Samariterhemmet

139 Justeringar sedan föregående rapport: Rudbeck 4 (projekt ) Utredning pågår om ökade kostnader och ärendet kommer tillställas investeringsrådet inom kort. Extern hyresgäst som till största delen bekostar investeringen. Breddning kulvert ( projekt ) Genomförandebeslut har dröjt men inväntas i januari Bedömning har gjorts att projektet inte går att stopp då det går hand i hand med projektet inom Rudbeck 4. Totalsumman har inte ändrats för projektet.

140 Belopp tkr ramtidens Akademiska Projekt Benämning Tilldelat Prognos Reviderad prognos Genomförande Utfall ärdigs J-Huset inkl kulvert Vårdplan B Vårdplan B Teknikhuset B Teknikhuset B Programskede ördjupat program B9, B Ny huvudentré

141 Kommentar till avvikelser: Ingång 100/ J-huset (projekt ) Har utretts av extern konsult. Tjänsteskrivelse är på väg fram till Produktionsstyrelsen med förslag att öka investeringsbudgeten för ny sjukhusbyggnad på Akademiska sjukhusområdet från beviljade 1,798 miljarder kronor till 2, 335 miljarder kronor. Teknikhus B 14 ( projekt ) Index var ej med i genomförandebeslut. Tjänsteärende är på väg fram till Produktionsstyrelsen med förslag att tillskjuta medel m.h.t. indexuppräkning för byggnad B14T på ca 5,4 miljoner kronor.

142 Belopp tkr Projekt under 5 mkr Projekt Benämning Tilldelat Prognos Utfall ärdigs. Hyresgästinitierade investeringsprojekt HI projekt HI projekt HI projekt tilldelade medel under 1 mkr, 65 st (70 st) HI projekt tilldelade medel mellan 1-5 mkr, 22 st (30 st) astighetsägarinitierade investeringsprojekt I projekt I projekt I projekt tilldelade medel under 1 mkr, 243 st (226 st) I projekt tilldelade medel mellan 1-5 mkr, 116 st (124 st)

143 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) 207 Dnr PS Yttrande över motion om nysatsning på specialistmottagningar för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum örslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att avlämna yttrande över motionen enligt bilaga. Ärendet Sara Sjödal (C) har inkommit med en motion till landstingsfullmäktige om en nysatsning för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum. I motionen föreslås att en specialistvårdsmottagning för ögonpatienter och en specialistmottagning för öronpatienter öppnas vid Tierps vårdcentrum. Syftet med specialistvård i Tierp är dels att kunna erbjuda patienter mer vård i deras närhet och att utveckla Tierps Vårdcentrum. Vidare skulle det också, enligt motionen, frigöra utrymme inne på Akademiska sjukhuset och Akademiskas resurser skulle kunna användas till mer högspecialiserad vård med tillhörande forskning och utbildning. Motionären framför också att flera hundra patienter årligen reser långa sträckor in till Uppsala med syfte att besöka ögon- och öronmottagningarna på Akademiska sjukhuset vilket vid ett öppnande av specialistmottagningar i Tierp skulle spara länsinvånare och samhället både tid och pengar. Vid Akademiska sjukhuset pågår ett arbete att ta fram ett förslag till pilotprojekt vid Tierps vårdcentrum med syftet att patienterna i så stor uträckning som möjlighet ska erbjudas ögonoch öronsjukvård lokalt i Tierp. Produktionsstyrelsen finner att motionen är intressant och rekommenderar landstingsstyrelsen och övriga styrelser med intresse i denna fråga att följa Akademiska sjukhusets projekt om hur specialistvården i Tierp ska kunna utformas. Kopia till: Landstingsstyrelsen Bilaga 207 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

144 Dnr PS Hälso-och sjukvårdsavdelningen Nina Anundsson Tfn E-post Produktionsstyrelsen Yttrande över motion om nysatsning på specialistmottagningar för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum örslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att avlämna yttrande över motionen enligt bilaga. Ärendet Sara Sjödal (C) har inkommit med en motion till landstingsfullmäktige om en nysatsning för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum. I motionen föreslås att en specialistvårdsmottagning för ögonpatienter och en specialistmottagning för öronpatienter öppnas vid Tierps vårdcentrum. Syftet med specialistvård i Tierp är dels att kunna erbjuda patienter mer vård i deras närhet och att utveckla Tierps Vårdcentrum. Vidare skulle det också, enligt motionen, frigöra utrymme inne på Akademiska sjukhuset och Akademiskas resurser skulle kunna användas till mer högspecialiserad vård med tillhörande forskning och utbildning. Motionären framför också att flera hundra patienter årligen reser långa sträckor in till Uppsala med syfte att besöka ögonoch öronmottagningarna på Akademiska sjukhuset vilket vid ett öppnande av specialistmottagningar i Tierp skulle spara länsinvånare och samhället både tid och pengar. Vid Akademiska sjukhuset pågår ett arbete att ta fram ett förslag till pilotprojekt vid Tierps vårdcentrum med syftet att patienterna i så stor uträckning som möjlighet ska erbjudas ögon- och öronsjukvård lokalt i Tierp. Produktionsstyrelsen finner att motionen är intressant och rekommenderar landstingsstyrelsen och övriga styrelser med intresse i denna fråga att följa Akademiska sjukhusets projekt om hur specialistvården i Tierp ska kunna utformas. Bilaga: Yttrande över motion om nysatsning på specialistmottagningar för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum. Kopia till: Landstingsstyrelsen Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

145 Dnr PS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Nina Anundsson Tfn E-post Produktionsstyrelsen Yttrande över motion om nysatsning på specialistmottagningar för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum Ärendet Sara Sjödal (C) har inkommit med en motion till landstingsfullmäktige om en nysatsning för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum. I motionen föreslås att en specialistvårdsmottagning för ögonpatienter och en specialistmottagning för öronpatienter öppnas vid Tierps vårdcentrum. Syftet med specialistvård i Tierp är dels att kunna erbjuda patienter mer vård i deras närhet och att utveckla Tierps Vårdcentrum. Vidare skulle det också, enligt motionen, frigöra utrymme inne på Akademiska sjukhuset och Akademiskas resurser skulle kunna användas till mer högspecialiserad vård med tillhörande forskning och utbildning. Motionären framför också att flera hundra patienter årligen reser långa sträckor in till Uppsala med syfte att besöka ögonoch öronmottagningarna på Akademiska sjukhuset vilket vid ett öppnande av specialistmottagningar i Tierp skulle spara länsinvånare och samhället både tid och pengar. Vid Akademiska sjukhuset pågår ett arbete att ta fram ett förslag till pilotprojekt vid Tierps vårdcentrum med syftet att patienterna i så stor uträckning som möjlighet ska erbjudas ögon- och öronsjukvård lokalt i Tierp. Målet är att skapa ett lokalt specialiststöd. I pilotprojektet ska landstinget testa nya arbetssätt med ny teknik som exempelvis telemedicin. Projektet inkluderar att se över lokaler, bemanning, utrustning, IT-system etc. Som del två i uppdraget ska Akademiska bedöma möjligheten att genomföra en mobil lösning som ett alternativ för att öka specialistvården i Tierp, till förslaget ska en budget arbetas fram. örarbetet kring förslaget om en mobil lösning ska också inkludera en omvärldsbevakning. Produktionsstyrelsen finner att motionen är intressant och rekommenderar Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

146 landstingsstyrelsen och övriga styrelser med intresse i denna fråga att följa Akademiska sjukhusets projekt kring hur specialistvården i Tierp ska kunna utformas. 2 (2)

147

148 2 (2)

149 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) 208 Dnr PS Yttrande över motion om mer patienttid och mindre administration örslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att avlämna yttrande över motionen enligt bilaga. Ärendet I en motion av Lina Nordquist (L) föreslås att landstingsfullmäktige uppdrar till landstingsstyrelsen att fortsätta kartläggningen av sjukvårdens administrativa belastning, att se över personalsammansättningen i avsikt att utöka antalet medicinska sekreterare samt att se över sätt att öka sjukvårdspersonalens tid för patienterna. Produktionsstyrelsen uppdrog till produktionsdirektören , 94, att genomföra en kartläggning av administrativa arbetsuppgifter som utförs av vårdpersonal. Av kartläggningen framgår att administration inom sjukvården många gånger är en nödvändighet och ett krav men att det samtidigt finns en stor utmaning i hur man ska få administrationen att utföras på rätt nivå/rätt yrkeskategori, vid rätt tidpunkt med ett tillräckligt effektivt IT-stöd. Kartläggningen gav inte något tydligt svar på frågan vilka administrativa arbetsuppgifter som bör läggas på vårdpersonal eller annan personal. Kartläggningen konstaterade att detta är en svår och komplex frågeställning som förutsätter en verksamhetsnära kartläggning av samtliga arbetsuppgifter och därefter en bedömning av vem som ska utföra vad. Verksamheterna måste också vara intresserade av att initiera förändring för att dessa ska bli bistående. Däremot pekade kartläggningen på nödvändigheten av att planera verksamheten på ett bättre sätt för att undvika onödigt administrativt extraarbete. En effektiv planering av vårdproduktionen har potential att korta väntetider och säkerställa att patienter får vård i rätt tid och med hög kvalitet. En fungerande produktionsplanering kan också bidra till en jämnare arbetsbelastning och ytterst till en bättre arbetsmiljö för medarbetarna. Dessa slutsatser ligger väl i linje med de preliminära förslag som regeringens nationella samordnare lagt fram i rapporten, En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården (S 2013:14). Utredningen föreslår bl.a. att landstingen bör tillse att det bedrivs ett genomgripande sammanhållet arbete med produktionsstyrning på klinik-, divisions-, sjukhusoch landstingsnivå. Schemaläggningen måste utgå från en analys av behov och göras samlat för alla yrkeskategorier inom vården. I arbetet med att utforma organisation och arbetssätt som stödjer patientens väg genom vården lyfter den nationelle samordnaren också behovet av omfördelning av arbetsuppgifter (renodling av roller) mellan olika yrkesgrupper. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

150 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) Beträffande motionärens förslag om att öka sjukvårdspersonalens tid för patienterna är det i detta sammanhang intressant att nämna konceptet vårdnära service. Produktionsstyrelsen beslutade , 168, att uppdra åt Landstingsservice att genomföra en utredning om införandet av ett acility Management (M) koncept på Akademiska sjukhuset. M-konceptet, som numera går under namnet vårdnära service, är en helhetslösning inom stöd och service. Vårdnära service innebär att tjänster som inte kräver djupare vårdkunskap, t.ex. städning och förrådshantering, kan utföras av annan personal än sjukvårdspersonal med särskilt kompetens för detta. Syftet med vårdnära service kan sammanfattas enligt nedan: Verka för att underlätta och effektivisera de vårdnära servicetjänsterna på Akademiska sjukhuset. Med en ökad renodling av arbetsuppgifter och utveckling följer också möjligheterna till ett bättre utnyttjande av personalens olika kompetenser. Att rätt person gör rätt saker på rätt sätt. Vårdnära servicetjänster ska frigöra vårdtid för sjukvårdspersonal, sänka material- och förrådskostnad och säkra livsmedelshanteringen. Produktionsstyrelsen har därefter beslutat , 141, att införa vårdnära service vid hela sjukhuset 2016 utifrån en godkänd införandeplan. Vidare kan nämnas att Akademiska sjukhuset genomfört ett projekt där man kartlagt roller och arbetsuppgifter för sjuksköterskor och undersköterskor i syfte att bättre ta tillvara gruppernas kompetens och därmed skapa en bättre arbetsplats med minskad personalomsättning. Projektet har resulterat i en slutrapport daterad Av rapporten framgår att det är möjligt att organisera vården mellan sjuksköterska och undersköterska annorlunda än idag. örändring av roller i kombination med ett M-koncept skulle kunna bidra till en förbättrad vårdkvalitet och arbetsmiljö. När det gäller motionärens förslag att se över personalsammansättningen i avsikt att utöka antalet medicinska sekreterare har åtgärder redan initierats i syfte att utöka antalet medicinska sekreterare i landstinget. Sedan hösten 2015 finns två yrkeshögskoleutbildningar för medicinska sekreterare med placering i Uppsala. Utbildningarna med totalt 60 platser bedrivs på heltid under 80 veckor med 20 veckors praktik. örhoppningen är att de medicinska sekreterare som utbildas ska kunna bidra till att ersätta de vakanser som idag finns inom landstinget. Vid Akademiska sjukhuset finns för närvarande 9 vakanta tjänster och inom Primärvården tre. Vidare kan nämnas att det bedrivits ett landstingsövergripande projekt för medicinska sekreterare i syfte att kvalitetssäkra utbildningsinnehåll och säkerställa praktik för studenter vid de förvaltningar som har medicinska sekreterare. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

151 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) Produktionsstyrelsens bedömning Avslutningsvis kan konstateras att det finns anledning att tro att den statliga utredning som refereras till ovan kommer att resultera i konkreta förslag som landstingen på något sätt behöver implementera framöver. Det torde därför vara angeläget för den politiska nivån att även fortsättningsvis följa utvecklingen beträffande produktionsplanering, produktionsutfall och tillgängligheten till vård, liksom utvecklingen av effektiva arbetssätt i vården. Kopia till: Landstingsstyrelsen Bilaga 208 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

152 ÖRSLAG Dnr CK Dnr PS Landstingets ledningskontor Anna Sandström Produktionsstyrelsen Yttrande över motion om mer patienttid och mindre administration Produktionsstyrelsen beslutar att avge yttrande över motion enligt nedan. I en motion av Lina Nordquist (L) föreslås att landstingsfullmäktige uppdrar till landstingsstyrelsen att fortsätta kartläggningen av sjukvårdens administrativa belastning, att se över personalsammansättningen i avsikt att utöka antalet medicinska sekreterare samt att se över sätt att öka sjukvårdspersonalens tid för patienterna. Produktionsstyrelsen uppdrog till produktionsdirektören , 94, att genomföra en kartläggning av administrativa arbetsuppgifter som utförs av vårdpersonal. Av kartläggningen framgår att administration inom sjukvården många gånger är en nödvändighet och ett krav men att det samtidigt finns en stor utmaning i hur man ska få administrationen att utföras på rätt nivå/rätt yrkeskategori, vid rätt tidpunkt med ett tillräckligt effektivt IT-stöd. Kartläggningen gav inte något tydligt svar på frågan vilka administrativa arbetsuppgifter som bör läggas på vårdpersonal eller annan personal. Kartläggningen konstaterade att detta är en svår och komplex frågeställning som förutsätter en verksamhetsnära kartläggning av samtliga arbetsuppgifter och därefter en bedömning av vem som ska utföra vad. Verksamheterna måste också vara intresserade av att initiera förändring för att dessa ska bli bistående. Däremot pekade kartläggningen på nödvändigheten av att planera verksamheten på ett bättre sätt för att undvika onödigt administrativt extraarbete. En effektiv planering av vårdproduktionen har potential att korta väntetider och säkerställa att patienter får vård i rätt tid och med hög kvalitet. En fungerande produktionsplanering kan också bidra till en jämnare arbetsbelastning och ytterst till en bättre arbetsmiljö för medarbetarna. Dessa slutsatser ligger väl i linje med de preliminära förslag som regeringens nationella samordnare lagt fram i rapporten, En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården (S 2013:14). Utredningen föreslår bl.a. att landstingen bör tillse att det bedrivs ett genomgripande sammanhållet arbete med produktionsstyrning på klinik-, divisions-, sjukhus- och landstingsnivå. Schemaläggningen måste utgå från en analys av behov och göras samlat för alla Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

153 2 (3) yrkeskategorier inom vården. I arbetet med att utforma organisation och arbetssätt som stödjer patientens väg genom vården lyfter den nationelle samordnaren också behovet av omfördelning av arbetsuppgifter (renodling av roller) mellan olika yrkesgrupper. Beträffande motionärens förslag om att öka sjukvårdspersonalens tid för patienterna är det i detta sammanhang intressant att nämna konceptet vårdnära service. Produktionsstyrelsen beslutade , 168, att uppdra åt Landstingsservice att genomföra en utredning om införandet av ett acility Management (M) koncept på Akademiska sjukhuset. M-konceptet, som numera går under namnet vårdnära service, är en helhetslösning inom stöd och service. Vårdnära service innebär att tjänster som inte kräver djupare vårdkunskap, t.ex. städning och förrådshantering, kan utföras av annan personal än sjukvårdspersonal med särskilt kompetens för detta. Syftet med vårdnära service kan sammanfattas enligt nedan: Verka för att underlätta och effektivisera de vårdnära servicetjänsterna på Akademiska sjukhuset. Med en ökad renodling av arbetsuppgifter och utveckling följer också möjligheterna till ett bättre utnyttjande av personalens olika kompetenser. Att rätt person gör rätt saker på rätt sätt. Vårdnära servicetjänster ska frigöra vårdtid för sjukvårdspersonal, sänka material- och förrådskostnad och säkra livsmedelshanteringen. Produktionsstyrelsen har därefter beslutat , 141, att införa vårdnära service vid hela sjukhuset 2016 utifrån en godkänd införandeplan. Vidare kan nämnas att Akademiska sjukhuset genomfört ett projekt där man kartlagt roller och arbetsuppgifter för sjuksköterskor och undersköterskor i syfte att bättre ta tillvara gruppernas kompetens och därmed skapa en bättre arbetsplats med minskad personalomsättning. Projektet har resulterat i en slutrapport daterad Av rapporten framgår att det är möjligt att organisera vården mellan sjuksköterska och undersköterska annorlunda än idag. örändring av roller i kombination med ett Mkoncept skulle kunna bidra till en förbättrad vårdkvalitet och arbetsmiljö. När det gäller motionärens förslag att se över personalsammansättningen i avsikt att utöka antalet medicinska sekreterare har åtgärder redan initierats i syfte att utöka antalet medicinska sekreterare i landstinget. Sedan hösten 2015 finns två yrkeshögskoleutbildningar för medicinska sekreterare med placering i Uppsala. Utbildningarna med totalt 60 platser bedrivs på heltid under 80 veckor med 20 veckors praktik. örhoppningen är att de medicinska sekreterare som utbildas ska kunna bidra till att ersätta de vakanser som idag finns inom landstinget. Vid Akademiska sjukhuset finns för närvarande 9 vakanta tjänster och inom Primärvården tre. Vidare kan nämnas att det bedrivits ett landstingsövergripande projekt för medicinska sekreterare i syfte att kvalitetssäkra utbildningsinnehåll och säkerställa praktik för studenter vid de förvaltningar som har medicinska sekreterare. Produktionsstyrelsens bedömning Avslutningsvis kan konstateras att det finns anledning att tro att den statliga utredning som refereras till ovan kommer att resultera i konkreta förslag som landstingen på något

154 sätt behöver implementera framöver. Det torde därför vara angeläget för den politiska nivån att även fortsättningsvis följa utvecklingen beträffande produktionsplanering, produktionsutfall och tillgängligheten till vård, liksom utvecklingen av effektiva arbetssätt i vården. 3 (3)

155

156 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) Dnr PS Återrapportering av resultat vid mätningar samt uppföljning av oplanerade återinläggningar inom 30 dagar örslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Vid produktionsstyrelsens sammanträde den 28 april 2015 beslöts att fortlöpande återrapportering ska ske om patientsäkerhetsarbetet samt redovisning av resultat från mätningar enligt återrapporteringsplan för 2015 (bilaga). Mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Lokala hygienobservationer görs varje månad vid Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping. Nedan följer en redovisning av mätningarnas resultat som omfattar tidsperioden juni oktober öljsamhet till basala hygienrutiner och klädregler under juni oktober, 2015 Akademiska sjukhuset Juni 2015 Juli 2015 Augusti 2015 September 2015 Oktober observationer 797 observationer observationer observationer observationer 82 % hygienrutiner 97 % klädregler 83 % hygienrutiner 98 % klädregler 82 % hygienrutiner 97 % klädregler 80 % hygienrutiner 97 % klädregler 83 % hygienrutiner 96 % klädregler Lasarettet i Enköping 91 observationer 93 % hygienrutiner 99 % klädregler 55 observationer 96 % hygienrutiner 100 % klädregler 93 observationer 94 % hygienrutiner 99 % klädregler 69 observationer 96 % hygienrutiner 99 % klädregler 110 observationer 98 % hygienrutiner 99 % klädregler Identifierade förbättringsområden för att öka följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler är fortsatta mätningar samt att verksamheterna analyserar resultatet, vidtar åtgärder och återkopplar till personal. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

157 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar indikator för sammanhållen vård och omsorg Enligt Öppna Jämförelser uppges måttet för oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar vara antal patienter som är 65 år och äldre med utvalda sjukdomstillstånd och som återinskrivits inom 30 dagar. Exempel på kvalitetsbrister som kan påverka måttet är vård som inte utformats i samverkan med patienten, för tidig utskrivning från sluten-vården samt bristande vårdövergångar och samverkan mellan vårdgivare och den kommunala omsorgen. Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar under juni oktober, 2015 Juni 2015 Juli 2015 Augusti 2015 September 2015 Oktober 2015 Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Exempel på förvaltningarnas åtgärder för att förebygga oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar är bland annat: ördjupningsstudie av orsak till återinskrivningar har gjorts under örstärkt utskrivning inklusive uppringning två dagar efter utskrivning från Akademiska sjukhuset. Vid Medicinskt centrum, lasarettet i Enköping, har två utskrivningssjuk-sköterskor anställts för att förbättra kvaliteten vid övergångarna mellan sjukhus och kommunalt eller eget boende. Kliniska apotekare säkerställer att läkemedelslistan är korrekt inför utskrivning till korttidsboende och läkemedelsgenomgångar genomförs. Akademiska sjukhuset har upprättat en riktlinje som avser utskrivningsmed-delande med läkemedelsberättelse. Syftet är att patienten ska få information om rätt användning av läkemedel samt att nästa vårdgivare ska få rätt information. Landstingsövergripande riktlinje för läkemedel har upprättats av läkemedels-kommittén och implementering påbörjas i september Samarbete med mobila äldreakuten. Utredning av mobila team i landstinget pågår. Vid lasarettet i Enköping pågår en utveckling av den lasarettsanslutna hemsjukvården (LAH) som tidigare prövats med framgång på Närvårdsavdelningen och Medicinmottagningen. Palliativa rådgivningsteamet utbildar läkare i brytpunktssamtal. Kommunkoordinator vid akutmottagningen. Bilaga 209 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

158 Dnr PS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann-Lis Söderberg Tfn E-post Produktionsstyrelsen Återrapportering av resultat vid mätningar samt uppföljning av oplanerade återinläggningar inom 30 dagar örslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Vid produktionsstyrelsens sammanträde den 28 april 2015 beslöts att fortlöpande återrapportering ska ske om patientsäkerhetsarbetet samt redovisning av resultat från mätningar enligt återrapporteringsplan för 2015 (bilaga). Mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Lokala hygienobservationer görs varje månad vid Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping. Nedan följer en redovisning av mätningarnas resultat som omfattar tidsperioden juni oktober öljsamhet till basala hygienrutiner och klädregler under juni oktober, 2015 Akademiska sjukhuset Juni 2015 Juli 2015 Augusti 2015 September 2015 Oktober observationer 657 observationer 784 observationer 841 observationer 797 observationer 82 % hygienrutiner 97 % klädregler 83 % hygienrutiner 98 % klädregler 82 % hygienrutiner 97 % klädregler 80 % hygienrutiner 97 % klädregler 83 % hygienrutiner 96 % klädregler Lasarettet i Enköping 91 observationer 93 % hygienrutiner 99 % klädregler 55 observationer 96 % hygienrutiner 100 % klädregler 93 observationer 94 % hygienrutiner 99 % klädregler 69 observationer 96 % hygienrutiner 99 % klädregler 110 observationer 98 % hygienrutiner 99 % klädregler Identifierade förbättringsområden för att öka följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler är fortsatta mätningar samt att verksamheterna analyserar resultatet, vidtar åtgärder och återkopplar till personal. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

159 2 (2) Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar indikator för sammanhållen vård och omsorg Enligt Öppna Jämförelser uppges måttet för oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar vara antal patienter som är 65 år och äldre med utvalda sjukdomstillstånd och som återinskrivits inom 30 dagar. Exempel på kvalitetsbrister som kan påverka måttet är vård som inte utformats i samverkan med patienten, för tidig utskrivning från slutenvården samt bristande vårdövergångar och samverkan mellan vårdgivare och den kommunala omsorgen. Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar under juni oktober, 2015 Juni 2015 Juli 2015 Augusti 2015 September 2015 Oktober 2015 Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping (Statistiker Inna eldman, landstingets ledningskontor) Exempel på förvaltningarnas åtgärder för att förebygga oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar är bland annat: ördjupningsstudie av orsak till återinskrivningar har gjorts under örstärkt utskrivning inklusive uppringning två dagar efter utskrivning från Akademiska sjukhuset. Vid Medicinskt centrum, lasarettet i Enköping, har två utskrivningssjuksköterskor anställts för att förbättra kvaliteten vid övergångarna mellan sjukhus och kommunalt eller eget boende. Kliniska apotekare säkerställer att läkemedelslistan är korrekt inför utskrivning till korttidsboende och läkemedelsgenomgångar genomförs. Akademiska sjukhuset har upprättat en riktlinje som avser utskrivningsmeddelande med läkemedelsberättelse. Syftet är att patienten ska få information om rätt användning av läkemedel samt att nästa vårdgivare ska få rätt information. Landstingsövergripande riktlinje för läkemedel har upprättats av läkemedelskommittén och implementering påbörjas i september Samarbete med mobila äldreakuten. Utredning av mobila team i landstinget pågår. Vid lasarettet i Enköping pågår en utveckling av den lasarettsanslutna hemsjukvården (LAH) som tidigare prövats med framgång på Närvårdsavdelningen och Medicinmottagningen. Palliativa rådgivningsteamet utbildar läkare i brytpunktssamtal. Kommunkoordinator vid akutmottagningen. Bilaga: Återrapporteringsplan för 2015.

160 15/12 Information om Basala hygienrutiner och Återinläggningar inom 30 dagar 10 dec Dagens smärta Dagens nutrition Basala hygienrutiner Information till Produktionsstyrelsen Trycksår VRI Basala hygienrutiner all 28/9 Information om Basala hygienrutiner och Återinläggningar inom 30 dagar /4 Information om vårdskador och fokusområden för /5 Information om resultat vid mätningarna i mars samt kort sammanställning av patientsäkerhetskulturmätningen

161 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN öredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (24) 210 Dnr PS Redovisning av uppdrag angående förbättring av vårdkedjan för gynekologisk hälsokontroll örslag till beslut att att lägga Handlingsplan för förbättring av vårdkedjan för den organiserade screeningen för cervixprevention i Landstinget i Uppsala län till handlingarna enligt bilaga, överlämna handlingsplanen med tillhörande bilagor till sjukhusstyrelsen för vidare hantering och ställningstagande. Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade , 144 att uppdra till t f sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att ta fram en handlingsplan som syftar till att få fler kvinnor i Uppsala län att regelbundet delta i cellprovtagningskontroller och öka täckningsgraden inom Uppsala län. Vidare beslutade styrelsen att i arbetet med att ta fram en handlingsplan även utreda möjligheten för breddinförande av hemtester. Uppdraget skulle enligt beslutet återrapporteras vid decembersammanträdet. I bilaga till ärendet återfinns Handlingsplan för förbättring av vårdkedjan för den organiserade screeningen för cervixprevention i Landstinget i Uppsala län, som inlämnats av Akademiska sjukhuset. Kopia till: Sjukhusstyrelsen Sjukhusdirektören Marianne van Rooijen, bitr. sjukhusdirektör Birgitta Segeblad, Mödrahälsovårdsöverläkare Masoumeh Rezapour, Verksamhetschef Lena Axén, Samordningsbarnmorska Bilaga 210 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

162 Dnr PS Produktionsavdelningen Produktionsstyrelsen Redovisning av uppdrag angående förbättring av vårdkedjan för gynekologisk hälsokontroll örslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att att lägga Handlingsplan för förbättring av vårdkedjan för den organiserade screeningen för cervixprevention i Landstinget i Uppsala län till handlingarna enligt bilaga, överlämna handlingsplanen med tillhörande bilagor till sjukhusstyrelsen för vidare hantering och ställningstagande. Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade , 144 att uppdra till t f sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att ta fram en handlingsplan som syftar till att få fler kvinnor i Uppsala län att regelbundet delta i cellprovtagningskontroller och öka täckningsgraden inom Uppsala län. Vidare beslutade styrelsen att i arbetet med att ta fram en handlingsplan även utreda möjligheten för breddinförande av hemtester. Uppdraget skulle enligt beslutet återrapporteras vid decembersammanträdet. I bilaga till ärendet återfinns Handlingsplan för förbättring av vårdkedjan för den organiserade screeningen för cervixprevention i Landstinget i Uppsala län, som inlämnats av Akademiska sjukhuset. Bilagor: - Handlingsplan för förbättring av vårdkedjan för den organiserade screeningen för cervixprevention i Landstinget i Uppsala län. - Patientlagen och screening SKL skrivelse från samordnare Gunilla Gunnarsson. - Nationell aktionsplan Nationella rekommendationer antagna av Nationella arbetsgruppen för cervixcancerprevention och understödda av RCC i Samverkan genom beslut lödesschema för den organiserade screeningen för cervixcancerprevention i Uppsala län. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

163 2 (2) - Produktionsstyrelsen Protokoll från sammanträde den 28 september 2015 Svar på yrkande angående cellprovtagningskontroller. Kopia till: Sjukhusstyrelsen Sjukhusdirektören Marianne van Rooijen, bitr. sjukhusdirektör Birgitta Segeblad, Mödrahälsovårdsöverläkare Masoumeh Rezapour, Verksamhetschef Lena Axén, Samordningsbarnmorska

164 Handlingsplan för förbättring av vårdkedjan för den organiserade screeningen för cervixcancerprevention i Landstinget Uppsala län (cellprovtagningskontroller) Dnr PS Uppdraget för den organiserade screeningen för cervixcancerprevention (i dagligt tal gyn hälsokontroll ) ligger under primärvården där barnmorskorna är de som utför provtagning inom ramen för barnmorskemottagningen. Mödrahälsovårdsenheten som består av mödrahälsovårdsöverläkare och samordningsbarnmorska har en övergripande funktion för samtliga Barnmorskemottagningarna (BMM) i länet oavsett driftsform. Mödravårdsenheten ligger organisatoriskt under Kvinnosjukvården Akademiska sjukhuset, (Se Regelbok för barnmorskemottagning). Barnmorskorna på respektive BMM är underställda vårdcentralchefen. Produktionsstyrelsen beslutade i 144 att uppdra till t f sjukhusdirektör att ta fram en handlingsplan i syfte att öka kvinnors deltagande i screeningprogrammet och därmed täckningsgraden Landstinget Uppsala län. Ett ökat deltagande i den organiserade cervixcancerscreeningen kan effektivt minska kvinnors insjuknande i livmoderhalscancer 1. Så som redan konstaterats av produktionsstyrelsen så pågår det ett utvecklingsarbete med att införa webbtidbok för cellprovtagning/gyn hälsa i primärvården som har screeninguppdraget. Våren 2014 informerades MHV-enheten av ansvarig projektledare om att det var under uppbyggnad. EPJförvaltningen och PV-IT samt 1177 Mina vårdkontakter LUL har sedan dess arbetat på lösningar för detta. Det som bland annat måste fungera är att få till en lösning mellan kallelsesystemet Invitation och vårt journalsystem Cosmic och Mina Vårdkontakter Vid dags dato (november 2015) finns tekniken för att implementera en webbtidbok för cellprovskontroll (den organiserade screeningverksamheten). EPJ-förvaltningen och 1177 tillsammans med PV-IT har kommit fram med en lösning där kvinnan själv loggar in sig i landstingets e-tjänster 1177 Vårdguiden och bokar tid i den tidbok som är avsatt för cellprov. Vinster med detta blir: - Underlättar för kvinnan som kan boka en tid när som helst på dygnet samt välja mottagning support kan vara kvinnan behjälplig när så behövs - Tidsbesparing för mottagningen som minskar sin tid i telefon - Planerad mottagning istället för överfull drop-in mottagning Det är viktigt att man i samband med införandet av ett nytt sätt att boka tid för cellprov följer upp produktionsplaneringen. Detta för att se om det blir tillräckligt många tider som är bokningsbara eller blir det för få kvinnor som bokar in sig på respektive mottagning. Hur ser verksamheternas uppdrag ut för uppföljning av tillgänglighet? 1177 Uppsala län kommer att förhoppningsvis på sikt kunna utveckla en lösning för att istället erbjuda en bokad tid. Även om de flesta kvinnor ser en fördel i att själva kunna välja tid och mottagning för cellprovet kommer många att behöva vägledning. En central funktion för detta med ett telefonnummer i kallelsen kommer då att behövas. Det kommer också att avlasta barnmorskorna i primärvården som då istället kan ägna tid åt att möta kvinnor för det som är BMM:s uppdrag.

165 Erfarenheterna från andra län som infört eller håller på att införa denna typ av förändringar har visat på behovet av ett tydligt uppdrag till EPJ-förvaltningen och PV-IT för utveckling och implementering. 2. rågan om påminnelse efter tre månader har tagits upp i den initiala skrivelsen. Detta har diskuterats i GHK-styrgruppen som ett sätt att öka deltagandet i screeningprogrammet. ör närvarande har detta inte kunnat genomföras eftersom det kräver en kostsam omprogrammering i databasen för kallelserna. Socialstyrelsen kom i år ut med rekommendationer och bedömningsunderlag Screening för livmoderhalscancer. Detta dokument kommer att ligga till grund för ett nationellt vårdprogram. rågan om påminnelser tas upp i dokumentet och man rekommenderar där årlig kallelse för den kvinna som inte lämnat prov. Det nya nationella vårdprogrammet som beräknas vara klart under 2016bör ligga till grund för beslut om Uppsala ska införa en påminnelse efter 3 eller 6 månader. Innan detta genomförs måste en kostnadsanalys göras. 3. Gällande uppdraget om att ett så kallat hem-test ska erbjudas till kvinnor som inte kommer för provtagning efter påminnelse. I Uppsala län har det sedan flertal år pågått forskningsstudier som inneburit att kvinnor som inte lämnat prov på mer än 6 år fått erbjudande om att istället få göra ett hem-test. Dessa studier har på senare år gått vidare med att randomisera mellan traditionellt cellprov och ett HPV hem-test. Studierna är ännu inte helt klara och utvärderade varför detta först måste bli klart innan ett sådant beslut kan tas. ör närvarande så pågår det studier där hem-test HPV jämförs mot traditionellt prov hos barnmorska, denna avslutas i december Akademiska sjukhuset har sedan 2013 anslag för att utveckla HPV hem-test och dessa medel finansierar delar av denna studie. Under 2016 kommer resultaten analyseras och publiceras så småningom. Studierna har i första hand drivits av prof. Matts Olovsson inst. för kvinnors- och barns hälsa samt prof. Ulf Gyllensten inst. för genetik och patologi 4. En viktig förbättringsåtgärd som behöver införas i Uppsala län är processregistret i Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention (NKCx). NKCx består av två delar, dels analysregistret som årligen sammanställer kvalitetsdata för samtliga län, dels processregistret med arbetsnamnet Cytburken. Med detta processregister kan behörig vårdpersonal få tillgång till när senaste prov togs och därmed kunna erbjuda prov i samband med andra besök om så är aktuellt. Användande av detta register innebär även fördelar när kvinna flyttar från ett län till ett annat och som ska följas för någon form av avvikelse eller efter en behandling. I och med att allt finns samlat i registret avseende hennes prover kan processen att följa upp henne bli både säkrare och billigare i längden. Det är vidare ett sätt att motverka allt för frekvent provtagning eftersom allt finns samlat. Registret används redan i en tredjedel av landets län/regioner och man har sett stora vinster där.

166 Se även bilaga Nationell aktionsplan SKL:s cancersamordnare Gunilla Gunnarson skrev under sommaren en skrivelse till Nätverket för Hälso- och sjukvårdsdirektörer Patientlagen och screening. I och med att det nu är möjligt att fritt välja öppenvård i annat län kan det bli problem med uppföljning av prover som är avvikande. Det är viktigt att detta tas i beaktande när planering av verksamheten i länet planeras. (Se bilaga) 5. Information- och utbildningsinsatser ör att kunna få en beständighet i information och utbildning till allmänhet och vårdpersonal krävs en genomtänkt och strukturerad form med kontinuitet. Kvalitet och kompetenshöjning är viktiga faktorer. Allmänhet patientinformation: - Kvinnor måste ha tillgång till bra och evidensbaserad information om frågan. Det finns redan på 1177 vårdguiden, men det krävs kunskap om att den finns. Regelbundet återkommande information kan vara ett sätt. Ett led i detta kan vara den så kallade Cellprovsveckan, se nedan - Informationskampanj till allmänheten bör även omfatta kunskap om Webbtidbok för gyn hälsa och hur man skaffar e-leg för 1177 Vårdguiden. - Information under skoltiden till flickor och deras föräldrar i samband med vaccination mot HPV. ortsatt uppföljning i vuxen ålder med provtagning kan inte uteslutas. Vårdgivarutbildning och information: - Barnmorskor i primärvården måste få fortbildning för att kunna bemöta kvinnornas frågor om cellprov, livmoderhalscancer samt även informera kvinnorna om möjligheten att använda e-tjänster. - Cellprovet ingår i en vårdkedja där avvikande prover följs av en åtgärd, som beslutas av ansvariga läkare inom slutenvården. ör ett bättre flöde i screeningverksamheten och alla dess utvecklingsfrågor behövs en funktion som har ett tydligt uppdrag och budget. Andra län som nått framgång i att förbättra täckningsgraden sett att just en avsatt resurs varit viktig. - Inom regionalt cancercentrum RCC finns en grupp för cervixcancerprevention där en av delarna i arbetet är att det ska finnas tydlig struktur för screeningverksamheten. Utvecklingsarbetet i Uppsala län bör innefatta ställningstagande till de förslag som kommer från RCC:s grupp. - Det behövs samarbete med kommunerna som ansvarar för elevhälsan i frågor som berör hela kedjan från vaccination till fortsatt screening i vuxen ålder. 6. Cellprovsveckan I flera län har deltagande i den så kallade Cellprovsveckan varit återkommande under våren. Detta har visat sig vara en framgångsfaktor för att få fler kvinnor att ta cellprov. - Syftet är att nå ut med information till kvinnor som inte regelbundet kommer till cellprovtagning, i samband med kallelse. - ör att få bra utfall på detta krävs ett förtydligande i regelböcker som gör att barnmorskor i länet kan frigöra tid från BMM för att istället delta i informationskampanjen.

167 - Sammantaget krävs och ett förtydligande i uppdraget och avsatta medel årligen för uppdraget cellprovsvecka. Detta ska gälla så väl offentlig som privat driven primärvård - Till våren 2016 planeras att alla län i Uppsala-Örebro regionen genomför Cellprovsvecka gemensamt. Ansökan om medel har lämnas till RCC, se bilaga. Värmlands län har sedan 2012 haft projektet skydda livmodern och syftet är att öka deltagandet i gynekologisk cellprovs kontroll. De insatser som gjorts visar resultat i täckningsgraden, som under 2012 ökat till 82,2% jämfört med 78 % Även Sörmlands län har haft liknande satsning med bra utfall beträffande täckningsgrad. 7. örtydligande av nya resurser, behov av resursförstärkning utöver den ram som finns, för att öka täckningsgraden i cervixcancerscreeningen i landstinget Uppsala län: ör att möjliggöra införandet av webbtidbok måste uppdrag ges till landstingets kommunikationsavdelning för informationsinsats Om Uppsala län inför en kallelse med bokad tid krävs en administrativ resurs för webbokningen med uppdragsbeskrivning från LUL på 100 % - kostnad 450 tkr/år Kostnader och administrativ funktion för att Uppsala läns deltagande i NKCx processregister, Cytburken. Detta kräver en administrativ resurs vars omfång just nu kan räknas till ungefär 50 % utifrån vad som gjorts i andra län i regionen. Utvecklingsansvarig barnmorska som ligger under Kvinnosjukvården Akademiska sjukhuset. Denna funktion ska vara samlande av utbildning och information samt flödet mellan screeningverksamheten och Akademiskas och Enköpings Lasaretts dysplasikontroller kan behövas på 50 %. Bilagor: - Patientlagen och screening SKL skrivelse från samordnare Gunilla Gunnarsson - Nationell aktionsplan Nationella rekommendationer antagna av Nationella arbetsgruppen för cervixcancerprevention och understödda av RCC i Samverkan genom beslut lödesschema för den organiserade screeningen för cervixcancerprevention i Uppsala län Birgitta Segeblad Masoumeh Rezapour Lena Axén Mödrahälsovårdsöverläkare Verksamhetschef Samordningsbarnmorska Marianne van Rooijen

168 Vårt dnr: 09/ (2) Avd för vård och omsorg Gunilla Gunnarsson Till Nätverket Hälso- och sjukvårdsdirektörer Patientlagen och screening Bakgrund Patientlagen gäller från och med Lagen ger patienter möjlighet att välja offentligt finansierad öppen vård var som helst i Sverige. Lagen har tolkats så att screeningverksamhet är en form av öppenvård och därmed kan en person som kallas till screening välja att utföra denna i annat landsting än hemmalandstinget. Nätverket för hälso- och sjukvårdsdirektörer har givit Regionala cancercentrums nationella arbetsgrupper för cervixcancerprevention och mammografi i uppdrag att komma med förslag till säkra rutiner för screening i annat landsting och därvid precisera vilka förändringar som måste göras i screeningverksamheten på landstingsnivå. De svar som inkommit från grupperna visar att svar på screeningundersökning utförd i annat landsting inte alltid sker med automatik utan att rutiner för manuellt svar och eventuellt vidare remittering måste säkras. Inga uppföljningssystem har möjlighet att ta in data kring prov taget utanför landstinget. Det innebär t.ex. att påminnelser om undersökning kommer att sändas ut till kvinnan trots att undersökningen är gjord i annat landsting. De landsting som för cervixcancerscreening är anslutna till Cytburkens web-tjänster för kallelser kan ta hänsyn till prov som tagits i annat landsting, förutsatt att det landstingen är anslutet till Cytburken. Nationella arbetsgruppen för cervixcancerprevention föreslår praktiska lösningar inom ramen för screeningverksamheten. Nationella arbetsgruppen för mammografi har som lösningsförslag att listning införs för mammografi och i avvaktan på detta bör, av patientsäkerhetsskäl, kvinnan söka läkare och bli remitterad på sedvanligt sätt för mammografi. Ärendet har diskuterats internt på sektionen för hälso- och sjukvård. Vår bedömning är att det i dagsläget rör sig om ett fåtal kvinnor men att antalet kommer att öka efterhand. Vi föreslår följande till nätverket hälso- och sjukvårdsdirektörer: Mål Kvinnan ska kunna screena sig var som helst i Sverige på ett patientsäkert sätt och med korrekt uppföljning. På lång sikt Den långsiktiga lösningen är ett nationellt kallelsesystem och ett nationellt uppföljningssystem. Detta skulle eliminera osäkerhet kring kallelsetidpunkt, säkra Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , ax: Org nr: , info@skl.se,

169 Vårt dnr: 09/ (2) påminnelser vid ej genomförd screeningundersökning, ge korrekt uppföljning och vara ett patientsäkert system. På kort sikt På kort sikt måste varje landsting säkra sina rutiner för det ökande antal kvinnor som kommer att önska screeningundersökning i annat landsting. Kvinnan uppvisar screeningkallelse Kvinnan ska kunna uppvisa aktuell screeningkallelse i det landsting hon önskar få sin undersökning utförd. På så sätt förhindrar man screening på felaktiga tidpunkter eller för ofta. Kvinnan betalar, i enlighet med riksavtalets regler, samma avgift som det utförande landstinget har för screening av egna invånare oavsett hur screening för utomlänspersoner läggs upp. Utförande landstings ansvar Det utförande landstinget ansvarar för att rutiner finns för att genomföra önskad screeningundersökning att kvinnan får information om undersökningsresultatet eventuell remiss för åtgärd av fynd vid undersökningen vilket i normalfallet bör ske i utförande landsting men att kvinnan ges möjlighet att lämna önskemål om var fortsatt utredning ska genomföras att hemlandstinget får information om resultatet att hemlandstinget debiteras kostnad för undersökning i enlighet med regional prislista. Sveriges Kommuner och Landsting 28 juli 2015 Sektionen för hälso- och sjukvård Gunilla Gunnarsson, Hasse Knutsson, Olle Olsson

170 lödesschema för den organiserade screeningen för cervixcancerprevention i Uppsala län oktober 2015 Landstingsledning/ Politiken Primärvård Offentlig och privat Akademiska Sjukhuset Lasarettet i Enköping BMM alla tar cellprov Akademiska Lab KPC ansvarar för kallelseutskick och provsvarsfunktion Kvinnosjukvård - gynekologi Kontroll filen kvinnor som behandlats för en dysplasi och som ska kontrolleras enl särskild rutin > 60 år MHV-enheten, uppdrag mot alla BMM i länet Gyn mott. Avvikande prover kvinnor i södra Uppsala län

171 Nationella rekommendationer antagna av Nationella arbetsgruppen för cervixcancerprevention och understödda av RCC i Samverkan genom beslut Nationell aktionsplan De i nuläget viktigaste åtgärderna för att förbättra det förebyggande arbetet mot livmoderhalscancer: Dödligheten i cervixcancer domineras stort av kvinnor som inte fullt ut deltagit i enlighet med screeningprogrammets nuvarande rekommendationer. Att underlätta deltagande i screening är avgörande och en viktig fråga om jämställd vård. ör att öka deltagandet föreslår arbetsgruppen följande: Att alla landsting erbjuder förbokad tid. Att alla landsting skickar ut ny inbjudan/påminnelse till de kvinnor som uteblir och sådan upprepas årligen. Särskilda åtgärder sätts in för att underlätta för kvinnor som inte deltagit under lång tid. Exempel: Kvinnor som inte deltagit efter att ha erhållit fyra inbjudningar får ett alternativt erbjudande eller alternativ kontaktväg för screening (telefonkontakt och/eller självtest med HPV). Enkelt och tillgängligt ombokningssätt på internet för cellprovtagning bör vara tillgängligt i hela landet för kallade kvinnor oavsett ålder, etnisk bakgrund, utbildningsnivå etc. Det ska via Internet vara möjligt att omboka en föreslagen tid till en annan reserverad tid med hjälp av enkla och säkra lösningar som är tillgängliga för alla kvinnor. Ombokning via telefon ska också erbjudas. En kvinna som är aktuella för provtagning ska erbjudas sådan även då hon kommer för annan gynekologisk undersökning, ex. vid gynmottagningar eller preventivmedelsförskrivning Varje landsting bör identifiera geografiska och/eller socioekonomiska områden med lågt deltagande. Man ska analysera hinder för deltagande och genomföra riktade insatser som utvärderas. Genom åren har screening gett en kraftig sänkning av insjuknande och dödlighet i cervixcancer i de åldrar som screenats medan effekterna för äldre kvinnor som lämnat screeningprogrammet har varit mindre. Ändå talar nuvarande kunskap för att kvinnor som haft flera normala cellprover när de fyllt 60 år har en mycket liten risk att drabbas. Däremot har äldre kvinnor som tidigare behandlats för höggradiga cellförändringat samt de som inte deltagit fullt ut i screening en tydligt ökad risk.

172 Nationella rekommendationer antagna av Nationella arbetsgruppen för cervixcancerprevention och understödda av RCC i Samverkan genom beslut Kvinnor som behandlats för CIN2-3 bör erbjudas screening upp till hög ålder. Erbjudandet bör vara livslångt och dessa kvinnor ska inte exkluderas vid någon i förväg bestämd åldersgräns. Interventioner för att erbjuda underscreenade äldre kvinnor provtagning behöver studeras. Pågående intervention med exit-test med HPV-prov när screening är planerad att avslutas behöver utvärderas. Nationella mål har skapats och begränsade mätningar har visat på stora kvalitetsskillnader inom cervixcancerprevention i Sverige. Ett viktigt arbete har påbörjats men det råder fortfarande bristande samordning nationellt och regionalt. Arbetet mot cervixcancer är i många landsting splittrat och fragmenterat, mandat och organisation varierar. Ändringar i programmen förutsätter uppföljning och utvärdering i kvalitetsregister. ör att öka nationell samordning och öka kvaliteten föreslår arbetsgruppen: Att alla landsting/regioner utser en processansvarig med mandat att i samverkan med RCC utsedd regional processledare leda arbetet inom hela Processen cervixcancerprevention för att säkra insatser i hela vårdkedjan. Att alla landsting ansluter sig till och regelbundet inrapporterar till NKCx (Nationellt kvalitetsregister för Cervixcancerprevention) gäller såväl analysdelen som processdelen (f.d. Cytburken). Att alla landsting till registret också rapporterar in data gällande alla svar vid HPV testning enligt framtagen nationell mall. Att alla landsting, också genom samordnade insatser, anskaffar erforderligt datastöd för att klara säker uppföljning av kvinnor med avvikande prover och som genomgått behandlingar. Att alla landsting verkar för att säkra tillgången av cytodiagnostiker och patologer. HPV-vaccination Hög täckning i skolvaccinationsprogrammet är avgörande för att kunna nå flockimmunitet som kan skydda även icke vaccinerade mot HPV-relaterad cancer. Att alla landsting i samverkan med kommunerna genomför insatser (ex. informationskampanjer) med målsättning att uppnå minst 90 procents täckning i skolvaccinationerna. Landstingen har det direkta ansvaret för ifattvaccinationen (catch up) av flickor födda efter 1 jan Resultaten från denna har varierat betydligt. Att landstingen genomför insatser med målsättning att uppnå minst 75 procents täckning i ifattvaccinationsprogrammet.

173 Nationella rekommendationer antagna av Nationella arbetsgruppen för cervixcancerprevention och understödda av RCC i Samverkan genom beslut Screeningstrategier Cervixcancerscreening har bedrivits med cellprov under mer än 40 år. Nya tekniker, främst HPV-testning, har aktualiserats. Europeiska riktlinjer kommer inom kort att publiceras. Enskilda landsting startar egna program. Att en nationell process initieras för att värdera alternativa screeningstrategier med inriktning på att lägga fram nationella rekommendationer.