FÖREDRAGNINGSLISTA. Vårdstyrelsens sammanträde onsdagen den 23 mars 2016 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

Transkript

1

2 Nr FÖREDRAGNINGSLISTA Vårdstyrelsens sammanträde onsdagen den 23 mars 2016 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Ärende Val av justerare. I tur: Anna-Karin Klomp (KD) Tid för justering: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 22. Månadsrapporter för februari 2016 CK Landstingsdirektörens rapport CK Årsredovisning för hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015 CK Verksamhetsberättelse för produktionsstyrelsen 2015 CK Förvaltningarnas årsredovisningar för 2015 CK Granskning av hälso- och sjukvårdsstyrelsens delårsrapport 2015 svar till revisionen CK Granskning av produktionsstyrelsens delårsrapport 2015 svar till revisionen CK Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet för barn, vuxna och äldre inom folktandvårdens verksamhet svar till revisionen 30. Granskning av uppföljning av tidigare genomförd granskning av effektiv läkemedelsanvändning hos gruppen 80 år och äldre svar till revisionen CK CK Statusrapport avseende sammanhållet asyl- och integrationsmottagande CK Utvärdering av projektet Mottagning för unga män vid Flogsta vårdcentral HSS Information om naprapati CK Upphandling av naprapater CK

3 35. Uppföljning av praktikplatser CK Besöksersättning för asylsökande patienter för barnavårdscentral CK HSS Bidrag för glasögon till barn och unga CK Utvecklad hantering av landstingets folkhälsomedel och hälsofrämjandepris CK Fördjupad uppföljning av vårdcentraler verksamma enligt lagen om valfrihetssystem 40. Översyn av förvaltningsorganisation 41. Viljeinriktning om länsgemensamma riktlinjer för hjälpmedel HSS CK HSS Anmälan av beslut enligt delegation CK Anmälan av inkomna skrivelser

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Val av justerare Vårdstyrelsen utser Anna-Karin Klomp (KD) att jämte ordföranden Malena Ranch (MP) justera dagens protokoll. Tid för justering: xx, kl. xx.xx Landstingets ledningskontor, Slottsgränd 2A. 21 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Vårdstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Dnr CK Månadsrapporter för februari 2016 Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga vårdstyrelsens och förvaltningarnas månadsrapporter för februari 2016 till handlingarna enligt bilaga. Bilaga 22 Ärendet Vårdstyrelsen, inklusive förvaltningarna under vårdstyrelsen, prognostiserar ett resultat för hela verksamheten som uppgår till + 6,6 miljoner kronor vilket är i enlighet med budget. Vårdstyrelsen har ett brett ansvarsområde där förvaltningarna Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering ingår. Dessutom har styrelsen också ansvar för upphandlad vård och vårdval inom primärvård och tandvård. Till ärendet bifogas en sammanfattande månadsrapport för hela vårdstyrelsen som inkluderar förvaltningarnas rapportering utifrån perspektiven medborgare och kund, produktion, medarbetare och ekonomi samt styrelsens egen budget som främst innehåller avtal, vårdval och upphandlad vård. Månadsrapporterna för Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering bifogas också till ärendet. Samtliga förvaltningar inom styrelsens ansvarsområde bedömer att de kommer klara sina ekonomiska mål och prognosen är därför oförändrad jämfört med budget. Totalt redovisar vårdstyrelsen ett resultat för perioden som är 11 miljoner kronor bättre än budget för perioden. Den främsta anledningen till detta är att vårdstyrelsen i sin budget har pengar avsatta för nya beslut inom hälso- och sjukvårdsområdet som ännu inte nyttjats. Dessa medel kan efter beslut i vårdstyrelsen tilldelas vårdstyrelsens eller sjukhusstyrelsens verksamhetsområden. Primärvården och Folktandvården når inte upp till den produktion som de planerat för vilket har påverkat tillgängligheten både inom primärvård och tandvård. Båda förvaltningarna har problem med att rekrytera personal och ser kompetensförsörjning som en av årets stora utmaningar. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Vårdvalet inom primärvård har under årets två första månader haft en lägre produktion än budget vilket syns både i produktion och tillgänglighet. Detta resulterar i ett ekonomiskt överskott i styrelsens egen budget då mindre ersättning för besök utbetalats. Kopia till: Landstingsdirektören Sjukhusstyrelsen Primärvårdsdirektören Tandvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Hälsa- och habilitering Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 CK Ekonomiavdelningen Marie Johansson Vårdstyrelsen Månadsrapporter för februari 2016 Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga vårdstyrelsens och förvaltningarnas månadsrapporter för februari 2016 till handlingarna enligt bilaga. Ärendet Vårdstyrelsen, inklusive förvaltningarna under vårdstyrelsen, prognostiserar ett resultat för hela verksamheten som uppgår till + 6,6 miljoner kronor vilket är i enlighet med budget. Vårdstyrelsen har ett brett ansvarsområde där förvaltningarna Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering ingår. Dessutom har styrelsen också ansvar för upphandlad vård och vårdval inom primärvård och tandvård. Till ärendet bifogas en sammanfattande månadsrapport för hela vårdstyrelsen som inkluderar förvaltningarnas rapportering utifrån perspektiven medborgare och kund, produktion, medarbetare och ekonomi samt styrelsens egen budget som främst innehåller avtal, vårdval och upphandlad vård. Månadsrapporterna för Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering bifogas också till ärendet. Samtliga förvaltningar inom styrelsens ansvarsområde bedömer att de kommer klara sina ekonomiska mål och prognosen är därför oförändrad jämfört med budget. Totalt redovisar vårdstyrelsen ett resultat för perioden som är 11 miljoner kronor bättre än budget för perioden. Den främsta anledningen till detta är att vårdstyrelsen i sin budget har pengar avsatta för nya beslut inom hälso- och sjukvårdsområdet som ännu inte nyttjats. Dessa medel kan efter beslut i vårdstyrelsen tilldelas vårdstyrelsens eller sjukhusstyrelsens verksamhetsområden. Primärvården och Folktandvården når inte upp till den produktion som de planerat för vilket har påverkat tillgängligheten både inom primärvård och tandvård. Båda förvaltningarna har problem med att rekrytera personal och ser kompetensförsörjning som en av årets stora utmaningar. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

8 2 (2) Vårdvalet inom primärvård har under årets två första månader haft en lägre produktion än budget vilket syns både i produktion och tillgänglighet. Detta resulterar i ett ekonomiskt överskott i styrelsens egen budget då mindre ersättning för besök utbetalats. Bilagor: Månadsrapport för vårdstyrelsens totala verksamhet Förvaltningarnas månadsrapporter

9 Månadsrapport februari 2016 Vårdstyrelsen totala verksamhet SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Vårdstyrelsen har ett brett ansvarsområde där förvaltningarna Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering ingår. Dessutom har styrelsen också ansvar för upphandlad vård och vårdval inom primärvård och tandvård. Samtliga förvaltningar inom styrelsens ansvarsområde bedömer att de kommer klara sina ekonomiska mål och prognosen är därför oförändrad jämfört med budget. Totalt redovisar vårdstyrelsen ett resultat för perioden som är 11 miljoner kronor bättre än budget för perioden. Den främsta anledningen till detta är att vårdstyrelsen i sin budget har pengar avsatta för nya beslut inom hälso- och sjukvårdsområdet som ännu inte nyttjats. Dessa medel kan efter beslut i vårdstyrelsen tilldelas vårdstyrelsens eller sjukhusstyrelsens verksamhetsområden. Primärvården och Folktandvården når inte upp till den produktion som de har planerat för vilket har påverkat tillgängligheten både inom primärvård och tandvård. Båda förvaltningarna har problem med att rekrytera personal och ser kompetensförsörjning som en av årets stora utmaningar. Vårdvalet inom primärvård har under årets två första månader haft en lägre produktion än budget vilket syns både i produktion och tillgänglighet. Detta resulterar i ett ekonomiskt överskott i styrelsens egen budget då mindre ersättning för besök utbetalats. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Tillgängligheten till primärvård mäts i läkarbesök inom 7 dagar och telefonkontakt samma dag. Där når den offentliga primärvården upp till 85 procent på läkarbesök och 86 procent på telefontillgänglighet. För de privata vårdcentralerna är motsvarande siffror 86 respektive 90 procent. Detta är en försämring jämfört med föregående år. Det är framförallt bristen på läkare, specialister inom allmänmedicin, men även andra yrkeskategorier som exempelvis sjuksköterskor som påverkar tillgängligheten negativt. Inom tandvård finns tillgänglighetsproblemen inom specialisttandvård och allmäntandvård för vuxna. Nyanställningar har gjorts under året och ytterligare rekryteringar planeras vilket kommer att förbättra tillgängligheten.

10 2 (6) PERSPEKTIV: PRODUKTION Primärvården når inte budgeterad produktionsvolym för perioden januari till februari. Detta gäller för såväl läkarbesök som övriga besök. Orsaken till den lägre produktionen har sin grund i svårigheter att rekrytera kärnkompetens. Den lägre produktionen påverkar tillgängligheten negativt. Hälsa och habiliterings totala produktion för perioden är något över budget. Asyl- och integrationshälsan Cosmos har intensifierat arbetet med genomförande av ett stort antal hälsosamtal under perioden. För slutenvården ligger utfallet något under budget men antal vårdtillfällen är fler än föregående år för samma period. Närvårdsavdelningen beräknas komma upp i full beläggning (26 platser) i början av april månad. Folktandvårdens produktion för perioden januari till februari når inte upp till budget. Detta gäller för såväl allmäntandvård som specialisttandvård emellertid överstiger produktionen föregående års utfall. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Primärvården rapporterar en minskning av antalet årsarbetare* med 10 jämfört med samma period föregående år. Det är en minskning av både läkare och sjuksköterskor vilket får inverkan på tillgängligheten och arbetsmiljön. Inhyrd personal är i stort på samma nivå som samma period föregående år, det vill säga 13 årsarbetare. Den totala sjukfrånvaron fortsätter att öka från 5,5 procent 2015 till efter februari 5,7 procent. Hälsa och habilitering har ökat antalet årsarbetare framförallt vid Asyl och integrationshälsan Cosmos för att klara genomförandet av hälsosamtal. Kostnaderna för inhyrd personal ligger något högre än samma period föregående år och behovet är främst vid Närvårdsavdelningen. Den totala sjukfrånvaron är lägre än föregående års utfall. Folktandvården rapporterar en ökning av antalet årsarbetare och det är en följd av rekryteringar av bland andra nyutexaminerade tandsköterskor under hösten. Folktandvården skriver att kompetensförsörjningen är en av de stora utmaningarna för att säkra produktionen särskilt med tanke på kommande stora pensionsavgångar. Den totala sjukfrånvaron är något lägre än för helår Folktandvården har ingen inhyrd personal. *I närvarotiden mätt i årsarbetare ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.

11 3 (6) PERSPEKTIV: EKONOMI Total ekonomi för vårdstyrelsen Resultatet för årets två första månader avviker positivt mot budgeten för perioden med 11 miljoner kronor. Intäkterna minskar då både Folktandvården och Primärvården haft en minskad produktion vilket innebär lägre intäkter. Personalkostnaderna har varit lägre än vad som budgeterats då förvaltningarna inte har kunnat rekrytera personal i den omfattning som de planerat för. Övrig kostnader innehåller kostnader för köpt vård. Dessa kostnader har varit lägre än budget då vårdstyrelsen betalat ut mindre ersättning för köpt primärvård jämfört med budget. Vårdstyrelsen har ett budgetutrymme för nya beslut inom hälso- och sjukvård som för helår 2016 uppgår till 42 miljoner kronor. Denna budget kan efter beslut användas för att finansiera verksamhet inom vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsens ansvarsområden. Dessa medel har inte används under inledningen av året. Vårdstyrelsens egen verksamhet, Primärvården samt Hälsa och habilitering har alla resultat som är bättre eller i nivå med periodens budget. Folktandvårdens resultat efter två månader är sämre än budget. Samtliga förvaltningar och vårdstyrelsens egen verksamhet prognostiserar ett resultat för 2016 i enlighet med budget. Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Ekonomi vårdstyrelsens egen verksamhet Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Mnkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Budget 2016 Prognos 2016 Anslagsintäkter egen verksamhet Kostnad upphandlade avtal Kostnad vårdval Kostnader övrig primärvård Kostnader tandvård Kostnader fast ersättning egna verksamheter Kostnader övrig verksamhet Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet

12 4 (6) BILAGOR Årsprognos vårdstyrelsen totalt Årsprognos, tkr Utfall Budget Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

13 5 (6) Specifikation av resultat och prognos vårdstyrelsens egen verksamhet februari 2016 Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Intäkter av anslag vårdstyrelsens verksamhet, tkr Kostnader primärvård - upphandlade avtal LOU, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Hembesöksverksamhet, Uppsala hemläkarjour Uppsala Närakut och Ortopediakut Naprapater Kiropraktorer Sjukvårdsrådgivning Summa Kostnader primärvård - vårdval LOV, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Vårdcentraler kapitering och besök inkl fysioterapi Barnmorskemottagning Barnhälsovård Kapitering läkemedel Läkarinsatser i särskilda boenden Primär hörselrehabilitering Psykoterapeuter Influensavaccinationer Summa Kostnader övrig primärvård, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Apodos Summa Kostnader tandvård, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn och ungdom Tolk tandvård Summa

14 6 (6) Kostnader vårdöverenskommelser egna verksamheter, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Ersättning Primärvården Ersättning Hälsa och habilitering Ersättning Folktandvården Summa Kostnader övrig verksamhet, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Närvårdsutveckling Folkhälsomedel Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Beslutade projektmedel Reserverade verksamhetsmedel Summa Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet

15 Månadsrapport februari 2016 Primärvården Dnr: PV SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Primärvården befinner sig på en konkurrensutsatt marknad där privata vårdgivare har en fri etableringsrätt utifrån specifika kvalificeringskrav. Den finansieringsform och det uppdrag som Primärvården har att förhålla sig till är den samma oavsett om vården bedrivs i offentlig- eller privat regi. Detta gör att de förutsättningar som Primärvården har att arbeta i skiljer sig mycket från den rent anslagsfinansierade hälso- och sjukvården. Detta måst hela tiden tas med i beaktande i styrning och ledning av Primärvården. Den sammanfattande bedömningen efter två månaders verksamhetsutfall är en verksamhet i linje med vad som budgeterats, men på en lägre nivå. Den totala produktionen ligger på nivån 93 % av budget vilket avspeglar sig i såväl den rörliga vårdvalsersättningen som utfallet av personalkostnaderna. Orsaken till detta är Primärvårdens svårigheter att bemanna upp verksamheten för full produktion. Det prognosticerade resultatet för verksamhetsåret 2016 bedöms ändå vara en ekonomi i balans. Den lägre produktionen påverkar tillgängligheten negativt. Primärvården arbetar även fortsättningsvis för att upprätthålla den tillgänglighet som föreskrivs i regelböckerna. Särskilda insatser för vårdcentraler med stora avvikelser kommer att göras. De höga kraven på produktion och tillgänglighet påverkar arbetsmiljön negativt. Därför blir arbetet med att finna nya arbetssätt och sätt att lösa patienternas behov ett prioriterat område för Primärvården framöver. Några orosmoln måste ändå rapporteras och detta är kostnadsansvaret för vårdtungt material som Primärvården har från och med Flera indikatorer finns på att det är svårt att dra gränsen mellan landstingets- och kommunens betalningsansvar för detta. Detta beroende bland annat på otydliga definitioner. Primärvården kommer här att bevaka kostnadsutvecklingen inom detta område väl. Vidare finns indikatorer på att läkemedelskostnaderna stiger. Detta till följd av införandet av fria läkemedel för barn mellan 0-17 år för vilket Primärvården har kostnadsansvaret för från och med Även här kommer kostnadsutvecklingen att följas väl. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Nyckeltal Utfall ack % Telefon Utfall ack % Besök Offentliga vårdcentraler 86% 85% Hittills har Primärvården haft det största problemet med att uppfylla kravet att erbjuda läkarbesök inom sju dagar. Orsaken till detta är att det för närvarande och inom en överskådlig tid kommer att vara stora problem att rekrytera specialister i allmänmedicin. Primärvården redovisar nu en sämre mått på möjligheten att nå vårdcentralen per telefon samma dag. Detta har sin orsak i en allt mer påtaglig brist på sjuksköterskor där det vid en bristsituation blir en prioritering mellan telefonservice och drop-in mottagning.

16 Variationerna mellan olika vårdcentraler är på flera ställen stora. Särskilda insatser för vårdcentraler med stora avvikelser kommer att göras. Parallellt med detta arbetar Primärvården vidare med inriktningen att mobilisera Primärvårdens samlade resurser för att erbjuda våra patienter och kunder en god tillgänglighet till hela vårdcentralens service oavsett profession. PERSPEKTIV: PRODUKTION Den totala produktionen mätt i antal kontakter uppgår efter två månader till 93 % av det budgeterade värdet. Produktionen följer i stort sett bemanningsläget inom Primärvården. Fördelningen mellan läkarkontakter och sjuksköterskekontakter uppvisar i stort sett samma avvikelse motbudget och följer denna dock på en lägre nivå än planerat. Utfallet för både läkarkontakter och sjuksköterskekontakter ligger på en något högre nivå än motsvarande nivå föregående år. Orsaken till den lägre produktionen har sin grund i svårigheten att rekrytera kärnkompetens för vår verksamhet. Genom att produktionen inte är i nivå med vad som planerats så får detta konsekvenser för Primärvårdens tillgänglighet och det sätt som denna mäts. Nuvarande och framtida kompetensförsörjning är därför den enskilt viktigaste frågan för Primärvården nu och i framtiden. Antal kontakter Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf Utfall jmf budget, budget, % antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal % % Läkarkontakter, antal* % % Besök Vårdcentralsuppdraget % % -271 Besök Övrig vård % % -974 Telefonrådgivning/Recept Vårdcentralsuppdraget % % -90 Telefonrådgivning/Recept Övrig vård % % -65 Övriga kontakter, antal** % % Besök Vårdcentralsuppdraget % % Besök Övrig vård % % 649 Telefonrådgivning/Recept Vårdcentralsuppdraget*** % % Telefonrådgivning/Recept Övrig vård*** % % 96 * inkl säbo (ligger som besök fast det är en kontakt) och BVC, ansvaret Arbetsterapi hör 2015 till Vårdcentralsuppdraget, **inkl MVH, sjukgymn BVC, *** exkl 2015 års utfall tel BVC

17 3 (6) Läkarkontakterna följer det budgeterade värdet på en lägre nivå. Övriga kontakter följer också det budgeterade värdet väl men på en lägre nivå. För februari månad uppgår utfallet till budgeterad nivå. PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Ett nytt marknadsföringskoncept för läkarrekrytering prövas och antalet ST-platser har utökats. Säkerställande av kvalitet och optimalt resursutnyttjande är strategiskt viktiga utvecklingsområden. Detta möjliggörs genom kartläggning, beskrivning och införande av elva definierade kliniska processer. Utgångspunkten i processerna är best practice och hälsoekonomiska studier används som del i underlaget. I arbetet ingår systematisk uppföljning för lärande och ständiga förbättringar. Arbete med produktionsplanering och tidböcker, kopplat till BEON, fortgår. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Under perioden ses en oönskad minskning av närvarotiden. Minskningen återfinns både i läkargruppen och sjuksköterskegruppen. Under året står kompetensförsörjningsfrågorna i fokus, i mars påbörjas arbetet med en förvaltningsövergripande kompetensförsörjningsprocess. Den totala sjukfrånvaron är 5,7%, en ökning med 0,7% jämfört med samma period föregående år. Ökade krav på produktion och tillgänglighet påverkar arbetsmiljön och inom Primärvården fortsätter arbetet med att anpassa arbetssätt utifrån de nya organisatoriska förutsättningarna, exempelvis införande av drop-in. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/b udget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprogn os 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 0,6% 1) 1) Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år -1,6% Inhyrd personal, antal årsarbetare 13 2) 12 3) Inhyrd personal, mnkr 4,2 22 3,8 22 Total sjukfrånvaro, % 5,7% 5,3% 5,0% 5,3% 1) Utvecklingen av timlönekostnaden är mycket svårbedömd utifrån rådande rekryteringsläge, därför lämnas varken riktvärde eller årsprognos. 2) Finns endast budgeterat ekonomiskt riktvärde. 3) Finns endast ekonomisk prognos.

18 Årsarb, rullande 12 mån Årsarbetare En svag oönskad minskning i närvarotiden redovisas. Negativt både för tillgänglighet och arbetsmiljö. Höga krav på produktion och tillgänglighet påverkar sjukfrånvaro negativt. PERSPEKTIV: EKONOMI Det ekonomiska utfallet avspeglar såväl bemanningsläget och produktionen. Den rörliga vårdvalsersättningen avspeglar att vi inte har den produktion som planerats. Detta samtidigt som Primärvårdens rekryteringssvårigheter avspeglar sig i att vi ej uppnår budgeten för personalkostnaderna. I det ackumulerade utfallet ingår kostnader motsvarande 1,4 mnkr som är föremål tvister och kommer att vidarefaktureras till andra förvaltningar inom landstinget. Exkluderas dessa 1,4 mnkr så uppvisar det ack utfallet en ekonomi i balans vilket också prognosticeras för verksamhetsåret Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Resultatutfallet följer det budgeterade värdet relativt väl. Utfallet inkluderar en tvister motsvarande 1,3 mnkr.

19 Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring i % Verksamhetens intäkter ,0% Verksamhetens kostnader ,1% Avskrivningar ,8% Nettokostnad ,7% Bruttokostnad i nivå med budgeterat värde. Verksamhetens kostnader inkluderar en tvist motsvarande 1,3 mnkr.

20 6 (6) BILAG 1 - ÅRSPROGNOS Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

21 Månadsrapport Februari 2016 Folktandvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Folktandvårdens resultat är positivt men avviker mot budget med -3,1 MSEK. Hela avvikelsen kan kopplas till lägre intäkter från styckeprisbetalande vuxna i januari. Det lägre resultatet syns också i produktionsmåttet antal besök som är något färre än föregående år, även här är det januari månad som avviker. Köerna inom allmäntandvården är oförändrade och för specialisttandvården kan skönjas en viss förbättring. Antalet årsarbetare har ökat vilket är i linje med budget och den förbättring av tillgänglighet som planerats. Från första januari i år har Folktandvården ansvaret för munhälsobedömningar i hela länet. För att klara uppdraget har en mobil klinik skapats, där personal söker upp äldre på boenden och i hemmet. Mobila kliniken ska förutom munhälsobedömningar också bedriva mobil tandvård. Verksamheten är under uppbyggnad och en hel del arbete kvarstår innan den mobila kliniken är en effektiv produktionsenhet. Arbetet med att strukturera om specialistverksamheten har inletts och rekrytering av en gemensam chef för den samlade specialistverksamheten pågår. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Väntande patienter Ack antal väntande Förväntad väntetid Revisionspatienter ,8 mån Barn- och Unga 72 1 mån Specialiserad barntandvård 14 1 mån Tandlossning mån Endodonti 20 1 mån Bettfysiologi mån Protetik 27 5 mån Tandreglering 0 0 Sjukhustandvård 0 0 Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Allmäntandvård: Cirka vuxna revisionspatienter har väntat mer än 3 månader på kallelse för undersökning. Den genomsnittliga förseningen för vuxna är 5,8 månader, det skiljer mycket mellan olika kliniker. Totalt har FTV cirka vuxna revisionspatienter. Data är hämtade direkt ur patientjournalens databas. Det finns risk att antalet väntande överskattas på grund av att: 1) patienter tackar nej till vård när de kallas, 2) patienter har själva valt förlängd väntetid eftersom de vill gå till viss tandläkare, 3) för långa revisionstider i förhållande till patientens riskprofil har valts från början. Av cirka listade barn är det 72 som har en försenad kallelse. Den troliga förklaringen är att vissa barn är svåra att nå då de kallas. Specialisttandvård: tandreglering och sjukhustandvård har inga väntande patienter. Den specialiserade barntandvården är försenade med 14 remisspatienter, samtliga kommer att kallas i mars. Inom vuxenspecialiteterna är väntetiderna

22 längre. Siffrorna i tabellen anger oprioriterade patienter. Väntetiderna inom protetik har varit avsevärt längre men genomförda rekryteringar och därmed mer behandlartid har kortat väntetiden. Inom endodonti förväntas väntetiden bli kortare under våren då ny specialisttandläkare rekryterats. PERSPEKTIV: PRODUKTION 2 (6) Antal besök Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal % % Allmäntandvård, antal % % 442 Specialisttandvård, antal % % 806 Allmäntandvårdens avvikelse mot budget är -2%. Under februari har antal besök överträffat budget. I specialisttandvården ligger antalet besök 4% under budget. Om årsprognosen infrias reduceras väntetiderna avsevärt. Omfattande rekrytering pågår och FTV har fler medarbetare jämfört med föregående år. Störst personaltillskott förväntas när sju nya behandlingsrum kan tas i bruk i juni och november. Rekryteringar pågår även i specialisttandvården. I februari började en ny specialisttandläkare och i mars ytterligare två. Antal besök Allmäntandvård: Utfall 2016, 2015, budget 2016 Antal besök Specialisttandvård: Utfall 2016, 2015, budget Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Allmäntandvård utfall 2016 Allmäntandvård utfall 2015 Allmäntandvård budget 2016 Specialisttandvård utfall 2016 Specialisttandvård utfall 2015 Specialisttandvård budget 2016 Antal besök jan-feb ligger 2% under budget och 1% över föregående år. Antal besök jan-feb ligger 4% under budget och 10% över föregående år. PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Förnyelse utifrån mål och aktiviteter i styrkortet: * En mobil tandvårdsklinik har startat som genomför uppsökande verksamhet och mobil tandvård för äldre. * En strukturerad journalgranskning för att identifiera vårdrelaterade infektioner har genomförts och analysarbete pågår. Inom äldretandvården genomförs fyra forsknings-/utvecklingsprojekt. Slutrapporter håller på att tas fram. * Arbetet med att ta fram en strategisk utvecklingsplan för FTV har påbörjats. * En arbetsgrupp som utvärderar teknik och arbetssätt inom endodonti har tillsatts.

23 3 (6) PERSPEKTIV: MEDARBETARE En av de stora utmaningarna för Folktandvården under 2016 är att säkra kompetensförsörjningen. Februari visar en ökning av antalet årsarbetare med 4,3%, en glädjande utveckling. Under hösten 2015 har ett antal nyutexaminerade tandsköterskor rekryterats, vilka står för den största delen av ökningen. Rekrytering är en pågående aktivitet för att säkra produktionen då fler behandlingsrum skapas samt då pensionsavgångarna är stora. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 2,1% 2,7%* 2,7%* Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 4,3% Inhyrd personal, antal årsarbetare Inhyrd personal, mnkr Total sjukfrånvaro, % 5,3% 4,4% 5,4% 4,4% *Inom ramen för ökning av timlönekostnaden har vi tagit höjd för såväl lönerevision som kostnader för ökat antal årsarbetare Årsarbetare, rullande 12 månader Ökningen av antalet årsarbetare är en effekt av ökad rekrytering, en medveten strategi för att öka tillgängligheten. Sjukfrånvaron har minskat jämfört med motsvarande period föregående är. Även den långa sjukfrånvaron har minskat, om än marginellt. PERSPEKTIV: EKONOMI Folktandvårdens resultat når inte budgeterad nivå ackumulerat februari. Orsaken till det lägre resultatet beror i huvudsak på att intäkterna i januari avvek negativt med 3,3 MSEK mot budget, en avvikelse som kvarstår även efter februari månad. Positivt är att februari månads intäkter ligger på budgeterad nivå. Personalkostnaderna är 1 MSEK lägre än budget, en direkt effekt av att planerade rekryteringar ännu inte fått genomslag i utfallet. Lokal- och fastighetskostnaderna ligger under budgeterad nivå och kommer så att göra hela året då effekterna av det nya städavtalet inte var kända när budgeten lades.

24 I periodens resultat ingår kostnader för tandvård till asylsökande som inte ersatts på annat sätt med 0,9 MSEK. Dessa kostnader består av ökad administration, information till asylsökande barn, förlängd behandlingstid samt ökad uteblivandegrad. 4 (6) Ackumulerat resultat Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2016 Budget 2016 Ack utfall 2015 Det lägre ackumulerade utfallet för 2016 beror främst på låga intäkter under januari månad. Planerade rekryteringar har ännu inte fått genomslag i utfallet Bruttokostnad 10,0% 5,0% Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring i % Verksamhetens intäkter ,8% Verksamhetens kostnader ,5% Avskrivningar ,1% Nettokostnad ,8% 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 0,0% Bruttokostnad Utall 2016 Bruttokostnad Budget Bruttokostnad %- förändring ack jmf fg år Kostnadsökningen beror till stor del på ett större antal årsarbetare De låga intäkterna under januari månad ger en hög nettokostnadsökning för perioden. BILAGOR 1. Årsprognos 2. Produktionstabell

25 5 (6) BILAGA 1 Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

26 Folktandvården, Vårdproduktionsutfall 2016 Besökstyp jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 Tot Allmäntandvård, antal besök Specialisttandvård, antal besök Totalsumma BILAGA 2 6 (6)

27 Månadsrapport februari 2016 Hälsa och habilitering SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Hälsa och habiliterings Asyl- och integrationshälsa Cosmos har intensifierat arbetet med genomförande av ett stort antal hälsosamtal under perioden. Habiliteringsverksamheternas är i full gång med att bygga en organisation som bättre stödjer verksamheternas behov för att framgångsrikt lyckas med sitt uppdrag. Inom ramen för Centrum för äldrevård har förvaltningsöverskridande diskussioner kommit igång hur centrumledningsgruppen ska formeras. Förvaltningens arbete med att effektivisera hjälpmedelsförskrivningen fortsätter. Bl a så har skuggbudgetar tagits fram för inkontinenshjälpmedlen. Förvaltningen kommer att skicka ut månatligt utfall till samtliga förskrivare. Arbetet med implementering av registrering av KVÅ-koder har påbörjats bl a med syftet att bättre följa upp vårdinnehåll och förbättra produktionsstyrningen. Den sammantagna bedömningen är att måluppfyllelsen är god och att resurserna har används effektivt under årets två första månader. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Antal Andel inom väntande till nomförda Antal ge- Nyckeltal vårdgaranti besök Privat primärvård, nybesök tillgänglighet 86 % Privat primärvård, telefontillgänglighet 90 % Besök vid Cosmos 823 Besök av Mobila ÄldreAkuten % 100% 80% 60% 40% 20% 0% BålstaDoktorn Vårdcentr Centrum Ekeby Hälsocent Enköpings VC Nyby VC Tillgänglighet privat primärvård Kåbohälsan Liljeforstorg Sävja VC Aros U Barncentrum vc Dr Wahlund Knivsta Läkargrupp Familjedoktorn Hälsohuset Öregrund Boländernas vc Ture Åhlander Enköpingshälsan Brukshälsan Familjeläk Bålsta Familjeläk Fålhagen Husläkargruppen Totalsumma Telefontillgänglighet Besökstillgänglighet

28 2 (5) PERSPEKTIV: PRODUKTION Utfallet på förvaltningens produktion överstiger ackumulerad budget. För slutenvården ligger utfallet något under budget, men ökningen är påtaglig jämfört med samma period föregående år. Närvårdsavdelningen beräknas komma upp i full beläggning (26 platser) i början på april månad. Antal besök Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal % % 14 Slutenvård, antal % % 16 Läkarbesök, antal % % 600 Övriga besök, antal % % -602 Antal vårdtillfällen Slutenvård: Utfall 2016, 2015, budget 2016 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal besök Läkarbesök: Utfall 2016, 2015, budget 2016 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal besök Övriga besök: Utfall 2016, 2015, budget 2016 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Slutenvård utfall 2016 Slutenvård utfall 2015 Slutenvård budget 2016 Läkarbesök utfall 2016 Läkarbesök utfall 2015 Läkarbesök budget 2016 Övriga besök utfall 2016 Övriga besök utfall 2015 Övriga besök budget 2016 PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Samtliga centrum har haft möte och Centrum för äldrevård har konstituerats. Måluppfyllelsen av övriga mål- och mått inom perspektivet kommer att kunna följas upp bättre efter första kvartalet. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Förvaltningen har ökad antalet årsarbetare för att klara genomförandet av ett stort antal hälsosamtal på Asyl och integrationshälsan Cosmos. Förvaltningens kostnader för inhyrd personal, 0,9 mnkr, finns inom verksamhetsområdet Särskild vård och integration. Störts andel har Närvårdsavdelningen i Uppsala. Förvaltningen har också minskat antalet vakanta tjänster under årets början. Bedömningen görs att förutsättningarna för att göra en analys inom perspektivet Medarbetare, ökar efter ett kvartalsutfall. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 1,8 % - Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 3,8 % Inhyrd personal, antal årsarbetare Inhyrd personal, mnkr 0,9 0,5 0,5 4 Total sjukfrånvaro, % 3,5 % 4,14 % 4 %

29 3 (5) Antalet årsarbetare i förvaltningen har ökat till 304. Ökningen förklaras till stor del av extraresurser som har anställts på Asyl och integrationshälsan Cosmos. Detta för att genomföra de hälsosamtal som ska genomföras under tertial Förvaltningens totala sjukfrånvaro är lägre efter februari månad 2016, jämfört med samma period föregående år. Långtidssjukfrånvaron (längre än 60 dagar) är 0,5 procentenheter lägre (1,4 %) aktuell period, jämfört med samma period föregående år (1,9). Förvaltningen återkommer med en analys efter mars månads utfall. PERSPEKTIV: EKONOMI Förvaltningen gör bedömningen att verksamheten kommer att bedrivas inom budgeterad ram Ackumulerat resultat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2016 Budget 2016 Ack utfall 2015 Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat

30 4 (5) Förvaltningens ackumulerade resultat ligger i paritet med periodens budget. Förvaltningens minskade intäkter förklaras av eftersläpningar av bl a statsbidrag från Migrationsverket Bruttokostnad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 20,0% 10,0% 0,0% Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring i % Verksamhetens intäkter ,9% Verksamhetens kostnader ,3% Avskrivningar ,8% Nettokostnad ,6% Bruttokostnad Utall 2016 Bruttokostnad Budget Bruttokostnad %- förändring ack jmf fg år Bruttokostnaden har ökat under februari men ligger inom budgetram aktuell period. Nettokostnaden ligger i paritet med budgeten aktuell period. Avvikelsen mot föregående år har sin främsta förklaring i ett större antal vakanser/ej återbesatta tjänster.

31 5 (5) BILAGOR Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

32 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Dnr CK Landstingsdirektörens rapport Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att godkänna landstingsdirektörens redovisning av aktuell och pågående verksamhet inom landstinget enligt bilaga. Bilaga 23 Ärendet Landstingsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet inom landstinget. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

33 Landstingsdirektörens rapport mars 2016 Habiliteringen skapar en utvecklingsenhet Habiliteringen vid Hälsa och habilitering skapar en utvecklingsenhet för att stärka arbetet med evidensbaserade metoder, kvalitetssäkring och jämlik vård. Uppbyggnaden kommer att pågå under 2016 och göras inom befintlig budget. Produktionsuppgång för Cosmos Produktionsplaneringen för Cosmos asyl- och integrationshälsan visar att antalet genomförda hälsoundersökningar har ökat kraftigt under årets första månader. Verksamheten beräknar att under våren 2016 genomföra 200 undersökningar per vecka. För närvarande är det personer i länet som inte har hälsoundersökts. De mobila teamen fortsätter att besöka boenden för att täcka hela behovet av hälsoundersökningar för asylsökande i länet. Den nationella psykiatrisatsningen Landstinget uppfyllde 2015 samtliga grundkrav och prestationskrav i den nationella psykiatrisatsningen (även kallad PRIO). Till exempel uppfylldes vårdgarantin för barn. Användning av kvalitetsregister inom psykiatrin och samverkan med kommunerna kring psykisk ohälsa ligger även bakom det positiva resultatet. Vårt landsting erhöll för prestationerna 18,3 miljoner kronor i statsbidrag (jfr 16,4 miljoner kronor 2014). Utdelningen blev större än tidigare då andra landsting/regioner inte klarat alla mål. De verksamheter som bidragit till resultaten har fått del av medlen. Största insatsen gjordes av Akademiska sjukhuset som fick 15,8 miljoner kronor. Den nationella psykiatrisatsningen 2016 är ny till både form och innehåll. Medlen fördelas ut i början av året och återrapporteringskraven är få. Man betonar psykisk hälsa istället för ohälsa. Satsningen breddas därmed till att även inkludera förebyggande arbete. Det finns tre huvudsakliga delar som vi kommer att arbeta med under året: Landstinget ska tillsammans med kommunerna göra analyser som resulterar i åtgärdsområden inom följande fem fokusområden: förebyggande och främjande insatser, tillgängliga och tidiga insatser, enskildas delaktighet och rättigheter, utsatta grupper samt ledning, styrning och organisation. Länet ska vidare ta sätta upp mål och ta fram handlingsplaner både lokalt och regionalt. Stimulera till nya initiativ för att nå unga. Satsning på ungdomsmottagningarna. Medlen kan gå till t.ex. utökade öppettider och förstärkt kompetens. Befolkningsundersökningen Liv och hälsa avbryts Region Örebro har genomfört upphandling av befolkningsundersökningen Liv och hälsa gemensamt med Landstinget i Uppsala län, Landstinget Sörmland, Landstinget Västmanland, Landstiget i Värmland och Karlstad Universitet. Upphandlingen har överprövats och berörda landsting har fattat beslut om att avbryta upphandlingen därför

34 2 att datainsamling måste inledas i mars för att vara jämförbar med tidigare utförda undersökningar. Detta innebär att undersökningen genomförs 2017 istället för 2016 som planerat. Fördjupad uppföljning och utvärdering Under hösten 2015 har ett antal fördjupade uppföljningar genomförts av totalt 14 privata vårdgivare (17 mottagningar), det vill säga av naprapater (LOU-avtal), kiropraktorer (LOU-avtal) och vaccinatörer (LOV-avtal). Återkopplingsdialoger med respektive utförare kommer att hållas under februari och mars månad. Resultaten av dessa tre granskningar kommer att redovisas för vårdstyrelsen under april-maj månad. Redovisningen av granskningen av 12 vårdcentraler (LOV-avtal), som genomfördes under hösten 2015, kommer att redovisas för vårdstyrelsen i mars månad. En strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvård har utarbetats och kommer att beslutas av landstingsstyrelsen i april För närvarande pågår ett planeringsarbete med innevarande års fördjupade uppföljningar och utvärderingar. Tillgänglighet primärvård Under 2015 har den samlade primärvården (offentlig och privat verksamhet tillsammans) haft en stabil tillgänglighet till läkarbesök. Variationer mellan olika vårdcentraler är stor, med som lägst i mars med 55 % uppfyllande av vårdgarantin. Medelvärdet varierade mellan % under Telefontillgängligheten har även den varierat mellan olika vårdcentraler, med ett medelvärde på % under Tillgänglighet specialistvård Resultaten av vårdgaranti för nybesök var under våren ca 80 %. Efter sommaren väntade 75 % inom vårdgaranti, d.v.s. 25 % av patienterna hade väntat mer än 90 dagar. Väntande till operation och behandling, inom 90 dagar, var under våren 84 % eller mer. Först i november ses en återhämtning jämfört med vårens resultat på 84 %. Lasarettet i Enköping har sedan mars 2015 rapporterat 95 % eller bättre i tillgänglighet till operation, inklusive sommarmånaderna. Akademiska uppvisar försämringar under året, även då sommarmånaderna exkluderas. Antalet väntande på besök vid Akademiska sjukhuset (rapporterade patienter) ökade från i januari till i december. Vårdgarantienheten besvarade samtal under En ökning med samtal mot föregående år. Antal patienter som åberopat vårdgaranti via Vårdgarantienheten för vård vid av annan vårdgivare ökade med 181 till totalt 532 under Det proaktiva arbetet med att erbjuda vård av annan vårdgivare nära nog fördubblades under 2015 då patienter fördes över till annan vårdgivare. Den stora ökningen sker i september och fortsätter året ut. Inom området cancer har de första fem standardiserad vårdförloppen införts Mätpunkter för misstanke om cancer och start av behandling eller annat avslut började registreras i slutat av året. Ledtider för cancer kan nu ses på

35 3 I januari startade införande av de första av 13 nya standardiserad vårdförlopp, och planeras att genomföras under Standardiserade vårdförlopp syftar till att effektivisera utredning och vård för patienten, där samordning mellan verksamheter ger tryggare vårdtillfälle för den enskilda individen. Temporära vårdplatser avlastade vårdavdelningarna Under januari rådde hög beläggning på Akademiska sjukhuset. I syfte att avlasta vårdavdelningarna öppnades den 21 januari 2016 tio temporära vårdplatser på avdelning 50 E. Platserna är för utskrivningsklara och vårdplanerade patienter, och ska hållas öppna fram till den 29 februari, då akutsjukvården planerar att öppna en ny akutvårdsavdelning med tio vårdplatser på samma ställe. Akademiska startar veteranmottagning för soldater med krigstrauman Soldater som deltagit i konflikter och krig kan drabbas av posttraumatisk stress och depression. I takt med Sveriges ökade engagemang i krigsområden har alltfler personer behov av vård och stöd för sina trauman. Den 15 januari 2016 öppnar Akademiska sjukhuset en veteranmottagning, den första i sitt slag i Sverige. Fusionsteknik ger mer träffsäker diagnos vid prostatacancer Tack vare ny mer träffsäker bilddiagnostik som kombinerar ultraljud och magnetkamera kan svåråtkomliga former av prostatacancer diagnostiseras effektivt. Som första sjukhus i Skandinavien använder Akademiska sjukhuset sedan ett år tillbaka den nya fusionsmetoden i bred skala. Drygt 80 män har undersökts hittills och under 2016 kommer fler att omfattas. Trafik I samband med det stora ombyggnadsarbetet av Flottsundsbron i södra Uppsala stängdes bron för trafik den 8-15 januari. Det innebar att tre regionbusslinjer och två stadsbusslinjer inte kunde köra ordinarie körväg. Framför allt drabbades de som reser till och från hållplatser i Ultuna och Sunnersta som reser till och från hållplatser söder om Flottsund. Ett problem var att UL fick information om avstängningen så sent att systemen som hanterar reseplaneraren på hemsidan och UL-appen inte kunde uppdateras med korrekt information för avstängningsperioden. Efter att den provisoriska bron vid Flottsund öppnades den 18 januari har det varit stora problem med köer eftersom bron bara tillåter trafik i en riktning i taget. Det är en ganska lång sträcka som är enkelriktad och trafiken regleras med trafiksignaler. För att ha marginal för gående och cyklister är det lång tid med rött ljus vilket skapar trafikköer och förseningar för de busslinjer som trafikerar bron. UL överväger därför att leda om busstrafiken och inte trafikera den provisoriska Flottsundsbron. Under tidig förmiddag den 28 januari drabbades tågtrafiken av ett större signalfel i Karlberg och det innebar att ingen tågtrafik kunde passera stationen. SL-pendeln kunde bara trafikera sträckan Uppsala Upplands Väsby under större delen av dagen och först under kvällen kunde trafiken återgå till normal omfattning.

36 4 Kollektivtrafikverksamheten Under februari genomförs fyra dialogmöten om förslaget till nytt linjenät för stadsbusstrafiken i Uppsala. Mötena genomförs genom att UL finns på plats där många människor vistas. Vid de två möten som genomförts i Gottsunda centrum och Fyrishov uppskattas att närmare personer visat intresse och många har passat på att framföra synpunkter till UL:s personal. De två återstående mötena hålls i Gränby centrum och S:t Per Galleria. UL-appen fortsätter att öka både när det gäller antal användare och antal sålda biljetter. Det är användare per dag. På ett år ökade biljettförsäljningen via appen från till över biljetter per månad. Kliniskt utvecklingsår nya sjuksköterskor startade kliniskt utvecklingsår februari Det är den andra kullen nyutexaminerade och nyanställda sjuksköterskor som får den här yrkesintroduktionen som inleddes i höstas. Det kliniska utvecklingsåret ska underlätta övergången mellan utbildning och yrkesroll och innehåller både teoridelar och möjligheter att öva på praktiska moment tillsammans med erfarna instruktörer. Mediebilden av landstinget 1 31 januari 2016 Större nyheter Akademiska sjukhuset öppnade Sveriges första mottagning för krigsveteraner, vilket gav upphov till mycket positiv medieuppmärksamhet. Frågan om framtida storregioner har engagerat lokala medier, både i Uppsala län och i andra delar av sjukvårdsregionen. Andra exempel på mediernas rapportering Positivt Förlängt avtal för Akademiska att behandla brännskador från hela landet Akademiska massutbildar i patientsäkerhet Villkoren förbättras för dem i kollektivtrafiken Nu har Hebys unga egen mottagning Ungdomsmottagning invigd Fler nyanlända erbjuds hälsokontroll Ny utbildning ska ge bättre palliativ vård i Uppsala län Negativt Höga kostnader för ökad sjukfrånvaro i landstinget Mottagningen för missbrukare stängs Facket befarar lönedumpning vid bygget av ingång 100 Dålig miljö på landstingets kontor Brister i olycksrapportering Opererades på fel sida i skallen

37 Neutralt Uppsalas diabetesvård behöver bli bättre Här byggs kontor för 375 personer Stenhårt tryck på vården just nu Landstinget ger ut bok om Viks slott Busstrafiken påverkas av avstängd bro Influensan sätter tryck på Ackis Fannaborna busslösa efter byggmiss Akademiska tillåts underskott på 100 miljoner Landstinget kan öppna akademisk vårdcentral Lasarettet slipper stå för höjd hyra för nya akuten Trångbott för vårdcentralen i Alunda Rättspsyk flyttar från Uppsala Brand på Östhammars vårdcentrum Lösning på gång för skolbarn som måste stå upp i buss Landstingen samarbetar om ambulansflyg Omorganisation i Uppsala skjuts upp Efter konkursen nu driver landstinget hotellet 5

38 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Dnr CK Årsredovisning för hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015 Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna enligt bilaga. Bilaga 24 Ärendet I bilaga redovisas årsredovisning 2015 för hälso- och sjukvårdsstyrelsens verksamhetsområde. Kopia till: Landstingsstyrelsen Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

39 Dnr HSS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Karin Lindblom Tfn Vårdstyrelsen Årsredovisning 2015 för hälso- och sjukvårdsstyrelsens verksamhetsområde Förslag till beslut Vårdstyrelsen lägger informationen till handlingarna enligt bilaga. Ärendet I bilaga redovisas årsredovisning 2015 för hälso- och sjukvårdsstyrelsens verksamhetsområde. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Dnr CK Verksamhetsberättelse för produktionsstyrelsen 2015 Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna enligt bilaga. Bilaga 25 Ärendet I bilaga till ärendet redovisas produktionsstyrelsens verksamhetsberättelse för Verksamhetsberättelsen beskriver på en övergripande nivå styrelsens arbete under år Kopia till: Landstingsstyrelsen Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

73 Dnr CK Ekonomiavdelningen Ann Hammarstrand Tfn E-post Vårdstyrelsen Verksamhetsberättelse för produktionsstyrelsen Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna enligt bilaga. Ärendet I bilaga till ärendet redovisas produktionsstyrelsens verksamhetsberättelse för Verksamhetsberättelsen beskriver på en övergripande nivå styrelsens arbete under år Bilaga Verksamhetsberättelse 2015 för produktionsstyrelsen. Kopia till: Landstingsstyrelsen Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

74 Dnr CK Verksamhetsberättelse 2015 för produktionsstyrelsen

75 2 (11) Innehåll Verksamhetsberättelse för produktionsstyrelsen... 1 Styrelsearbetet i korthet Verksamhets/styrkorts mål Medborgare och kund... 4 Mål från landstingets balanserade styrkort... 4 Tillgänglighet Primärvård... 4 Tillgänglighet Specialistsjukvård... 4 Ekonomi... 5 Mål från landstingets balanserade styrkort... 5 Akademiska sjukhuset... 5 Landstingets resurscentrum... 6 Produktion... 7 Mål från landstingets balanserade styrkort... 7 Förnyelse... 8 Mål från landstingets balanserade styrkort... 8 Medarbetare... 9 Mål från landstingets balanserade styrkort... 9 Styrelsens ansvar för genomförande av beslutade fastighetsprojekt med fokus på J-huset eller ingång 100 Akademiska sjukhuset... 10

76 3 (11) Styrelsearbetet i korthet 2015 Produktionsstyrelsen lämnar i och med detta dokument en verksamhetsberättelse till landstingsstyrelsen för året som gått där styrelsens arbete i korthet sammanfattas. De förvaltningar produktionsstyrelsen ansvarar för lämnar var och en för sig en komplett årsredovisning. För fullständig måluppfyllelse och ekonomiskt resultat hänvisar styrelsen till dessa årsredovisningar. Produktionsstyrelsen har under 2015 fattat beslut i en rad ärenden vid de 11 ordinarie sammanträden som styrelsen genomfört. Styrelsen har under 2015 ägnat tid och kraft åt vissa frågor som styrelsen enligt reglementet ansvarar för. Fokus för styrelsens arbete har till stor del legat på uppföljning och analys av förvaltningarnas ekonomi och verksamheten med särskilt fokus på de förvaltningar som under det gånga året påvisat betydande underskott gentemot budget. Från dessa förvaltningar har styrelsen begärt in handlingsplaner där förvaltningarna ombetts att redovisa åtgärder för att uppnå beslutade resultatmål. Representanter från de förvaltningar som uppvisat underskott har också kallats till styrelsemötena, Akademiska sjukhuset har kallats till samtliga styrelsemöten. Mer uttömmande beskrivning lämnas under styrkorts perspektivet Ekonomi. Styrelsen har under året som gått också fokuserat på frågor rörande produktionsstyrning och tillgänglighetsuppföljning. Styrelsen har erhållit månatliga rapporter som visar hur den egenproducerade vården legat till i förhållande till den lagstadgade vårdgarantin och den tidigare kömiljardens målvärden. Under 2015 ha produktionsstyrelsen erhållit månatliga rapporter rörande tillgängligheten till den landstingsdrivna primärvården och den sjukhusdrivna vården kring måluppfyllelse utifrån vårdgarantins respektive tidigare kömiljardens krav. Mer uttömmande beskrivning lämnas under styrkorts perspektivet Medborgare och kund. Då det ligger inom styrelsens delegation att ansvara för genomförande av beslutade fastighetsprojekt har styrelsen haft stort fokus på investeringen i J-Huset eller Ingång 100 på Akademiska sjukhuset. Mer uttömmande beskrivning lämnas i slutet av verksamhetsberättelsen. Under 2015 har produktionsstyrelsens arbetsutskott i anslutning till utskottets möten träffat representanter för samtliga förvaltningar som produktionsstyrelsen ansvarar för. Detta i syfte att diskutera angelägna frågor som rör förvaltningarnas verksamhet och ekonomi.

77 4 (11) Verksamhets/styrkorts mål 2015 Medborgare och kund Mål från landstingets balanserade styrkort Nå målen för väntetider i enlighet med kraven för vårdgarantin Målet inte uppnåtts under Nedan ges en kortfattad beskrivning av tillgängligheten inom Primärvården samt sjukhusvården under Tillgänglighet Primärvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom primärvården är att alla skall komma i kontakt med vårdgivaren per telefon samma dag och erhålla tid för ett läkarbesök inom sju dagar. Vid nationella mätningar vår och höst rapporterades 90 % respektive 92 % telefontillgänglighet. Beträffande besök till läkare inom 7 dagar uppmättes vid samma mätningar 90 % respektive 88 % tillgänglighet. Tillgängligheten inom primärvården har sammanfattningsvis för hela 2015 legat på en relativt hög och stabil nivå. Tillgänglighet Specialistsjukvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom den specialiserade vården innebär att man skall få tid till ett första läkarbesök inom 90 dagar efter remiss och tid för operation/behandling 90 dagar efter fastställt vårdbehov. Vårdgarantin uppnåddes under 2015 med variationen 69 % -81 % för besök inom 90 dagar. Variationen vid operation/behandling var 71 % -88 %. Antal väntande i kön till ett första läkarbesök uppgick i november till och till operation/behandling väntande patienter. Detta innebär att antalet väntande till första besök och väntande till operation/behandling har ökat under 2015 jämfört med När det gäller den nationella tillgänglighetssatsningen för barn och unga med psykiatrisk ohälsa så uppnådde Landstinget i Uppsala län dessa krav under året.

78 5 (11) Ekonomi Mål från landstingets balanserade styrkort Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Mål har inte uppnåtts under Produktionsstyrelsen ansvarar för att verksamhet i egen regi bedrivs på ett effektivt och konkurrenskraftigt sätt samt för att en utveckling sker för ökad produktivitet och kostnadseffektivitet. Nedanstående tabell redogör för utfall i relation till budget 2015 för de förvaltningar som produktionsstyrelsens ansvarar för. Förvaltning Budget 2015 Utfall 2015 Förändring mnkr mnkr mnkr Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Folktandvården Hälsa och habilitering Summa hälso- och sjukvård Landstingets resurscentrum Landstingsservice Summa service Summa totalt Tabell: Ekonomiskt resultat för produktionsstyrelsens förvaltningar 2015 Produktionsstyrelsen har under 2015 följt det ekonomiska läget för samtliga ovanstående förvaltningar och med särskilt fokus på de förvaltningar som under året visat ett större prognostiserat underskott gentemot budget, det vill säga Akademiska sjukhuset, Landstingets resurscentrum och Landstingsservice. Dessa förvaltningar kommenteras därför särskilt nedan. Akademiska sjukhuset Vid produktionsstyrelsens möte i januari beskriver sjukhusledningen att det är ett tufft 2015 med många utmaningar. Styrelsen beslutar att sjukhuset ska återkomma med en plan för hur riks och regionintäkterna ska kunna ökas. Vid produktionsstyrelsens möte i april framkom ånyo att sjukhuset har ett tufft läge och att det krävs effektiviseringar på minst 200 miljoner kronor för att klara en budget i balans. Sjukhusdirektören redovisar vid styrelsens sammanträde i april för planerade åtgärder för att uppnå dessa effektiviseringar. Prognosen för helåret 2015 är att sjukhuset kommer att klara dessa effektiviseringar och därmed uppnå det budgeterade årsresultatet. Styrelsens uppdrog åt sjukhusdirektören att till sammanträdet i maj återkomma med en skriftlig handlingsplan som preciserar och anger ekonomiska effekter av de planerade åtgärderna som redovisades vid sammanträdet. Enligt beslutet

79 6 (11) ska återrapporteringen till styrelsen innehålla resultat i förhållande till tidsplan. I händelse av att tidsplanen förskjuts ska det prognostiserade resultatet justeras och de föreslagna åtgärderna biläggas protokollet. Vid styrelsemötet i maj redovisade sjukhuset ett förväntat ekonomiskt resultat för 2015 om minus 100 miljoner kronor. Styrelsen beslutade att uppdra åt sjukhusdirektören att arbeta vidare med och utöka tidigare redovisade effektiviseringsåtgärder för att nå en ekonomi i balans. Vid styrelsemötet i juni uppdrogs åt sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att arbeta vidare med och utöka tidigare redovisade effektiviseringsåtgärder. Detta för att uppnå ekonomisk balans Efter delårsrapporten som omfattar åtta månader prognostiserar Akademiska sjukhuset ett underskott om 200 miljoner konor. Produktionsstyrelsen beslutar åter att uppdra åt t f sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att arbeta vidare med och utöka tidigare redovisade effektiviseringsåtgärder för att minimera det förväntade ekonomiska underskottet Vid styrelsemötet i november hade sjukhuset reviderat sin prognos och rapporterade ett förväntat ekonomiskt underskott om 260 miljoner kronor. Produktionsstyrelsen uppdrog åt sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att arbeta vidare med tidigare redovisade effektiviseringsåtgärder. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrum redovisade vid styrelsemötet i mars ett förväntat underskott på 11 miljoner kronor. Detta är i sin helhet kopplat till budgeten för sjukresor. Styrelsen uppdrog åt förvaltningschefen att undersöka möjligheten att komma till rätta med underskottet och återkomma med förslag på åtgärder. Vid styrelsemötet i april har förvaltningschefen för Landstingets resurscentrum inkommit med en skrivelse vari pågående och genomförda åtgärder redovisas. Vid styrelsemötet i juni beslutades att uppdra åt förvaltningsdirektören för Landstingets resurscentrum att arbeta vidare för att minimera de förväntade ekonomiska underskotten. Efter delårsrapporten som omfattar åtta månader prognostiserar Landstingets resurscentrum ett förväntat resultat på minus 21 miljoner. Produktionsstyrelsen beslutar att uppmana förvaltningschefen för Landstingets resurscentrum att arbeta vidare för att minimera det förväntade ekonomiska underskottet. Landstingsservice Vid styrelsemötet i maj prognostiserade Landstingsservice ett förväntat ekonomiskt underskott på 5 miljoner kronor. Det förväntade negativa resultatet förklaras med projektet vårdnära service (VNS) som bedrivs inom Akademiska sjukhuset som en pilot. Styrelsen uppdrog åt förvaltningsdirektören att undersöka möjligheterna att reducera underskottet utan att påverka VNS-verksamheten.

80 7 (11) Vid styrelsemötet i juni beslutades att uppdra åt förvaltningsdirektören för Landstingsservice att arbeta vidare med att reducera det förväntade ekonomiska underskottet till noll för 2015 i enlighet med de nu redovisade åtgärderna Efter delårsrapporten som omfattar åtta månader prognostiserar landstingsservice med ett underskott uppgående till 19 miljoner kronor. Produktionsstyrelsen beslutar att uppmana förvaltningschefen för Landstingsservice att arbeta vidare för att minimera det förväntade ekonomiska underskottet. Vid styrelsemötet i december prognostiserar landstingsservice en årsprognos om minus 32 miljoner kronor. Produktionsstyrelsen beslutar att uppmana förvaltningschefen för Landstingsservice att arbeta vidare för att minimera det förväntade ekonomiska underskottet. Produktion Mål från landstingets balanserade styrkort Ett verktyg för produktionsplanering finns etablerat Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser används systematiskt i förvaltningarnas utvecklingsarbete Målet att verktyg för produktionsplanering finns etablerat har delvis uppnåtts under Målet att Öppna Jämförelser ska användas systematiskt i utvecklingsarbetet har uppnåtts. Ett verktyg för produktionsplanering finns etablerat Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar arbetar med produktionsplanering med hjälp av olika verktyg. Exempelvis använder Primärvården ett egenutvecklat verktyg, PVPro, som lokalt produktions- och resursplaneringsverktyg. Inom Hälsa och habilitering tillämpar alla verksamheter landstingets modell för produktionsplanering. Folktandvården arbetar med produktionsplanering men behov finns av fortsatt arbete för att finna lämplig metod för att planera produktionen för bästa effektivitet. Lasarettet i Enköping använder sig av verktyget ProVer tillsammans med excel som komplement. På Akademiska sjukhuset har under året en produktionsavdelning etablerats som fortsätter det sjukhusövergripande arbetet med en förbättrad produktions- och resursstyrning. Beträffande produktionsplaneringsverktyg använder sig Akademiska sjukhuset av en excelbaserad planeringsmall i vilken alla verksamheter lägger en periodiserad produktionsplan på medicinskt sektionsnivå. Den samlade bedömningen är att målet delvis uppnås. Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser används systematiskt i förvaltningarnas utvecklingsarbete Samtliga fyra förvaltningar som har detta som mål det vill säga Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården samt Hälsa- och habilitering uppnår målet helt. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har deltagit i den

81 8 (11) landstingsövergripande analysen. Resultatet har tillsammans med övriga resultat från kvalitetsregister använts i utvecklingsarbetet på såväl Akademiska sjukhuset som Lasarettet i Enköping. Hälsa och habiliterings använder sig av Nysamrapporter och kvalitetsregister i utvecklingsarbetet. Analyser av resultaten används i ledningsgrupper och utvecklingsgrupper. Primärvården deltar i arbetet angående öppna jämförelser och har under året, som ett led i detta arbete, arbetat med att kartlägga de kliniska processerna. Förnyelse Mål från landstingets balanserade styrkort Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Målet att alla förvaltningar stärkt sin forskning/utveckling har uppnåtts. Målet alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder har delvis uppnåtts under Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden Nästan alla förvaltningar har arbetat med att stärka sin forskning eller utveckling inom prioriterade strategiska områden. Det gäller till exempel Akademiska sjukhuset som särskilt arbetat med att förnya ansökan för sina rikssjukvårdsområden; brännskadevård och kraniofacial kirurgi och ökat sin andel av den kliniska forskningen i landet. Lasarettet i Enköping har satsat på systematisk verksamhetsutveckling och patientsäkerhet och Primärvården har särskilt fokuserat på bemötandefrågor och att förstärka sin affärsmässighet, medan Hälsa och habilitering har arbetat med att forskning och utveckling inom centrumbildningar och området kommunikativt och kognitivt stöd. Landstingets resurscentrum har genomfört en mognadsgradsanalys inom sju områden i jämförelse med andra landsting med syfte att förbättra verksamheten, medan Kollektivtrafikförvaltningen UL har arbetat med att ta fram förslag till nytt linjenät för stadsbusstrafiken i Uppsala och ett förslag om tågtrafikens utveckling på sträckan Uppsala-Stockholm. Landstingsservice har arbetat vidare med pilotstudien Vårdnära service, som kommer att breddinföras på Akademiska sjukhuset under Målet att FAS-projektet ska kunna genomföras enligt plan har dock inte uppnåtts då det har blivit fördyrat och försenat. Alla Hälso- och sjukvårdsförvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder

82 9 (11) Merparten av förvaltningarna arbetar utifrån en modell för ordnat införande. Hälsa och habilitering har informerat alla ledningsgrupper och berörd personal om utbildning i och användning av modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Beslut om att arbeta med rutin för beslutsprocessen med stöd av Mini-HTA har tagits på Akademiska sjukhuset men modellen har enbart använts inom vissa av sjukhusets verksamheter. Primärvården har inte testat modellen för ordnat införande enligt Mini- HTA, medan Folktandvården använder metoden Mini-HTA då nya behandlingsmetoder och materialval ska värderas om inte nationella riktlinjer ger tillräcklig vägledning. Även Lasarettet i Enköping har använt metoden vid analyser av nya behandlingsmetoder, även om lasarettet anser att ansvaret för att utvärdera och introducera nya behandlingsmetoder främst bör ligga på Akademiska sjukhuset. Medarbetare Mål från landstingets balanserade styrkort Varje förvaltning ska ha en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat jämfört med 2014 års mätning Minst 80 procent av antalet nya chefer har deltagit i ett av landstingets chefsutvecklingsprogram Andel chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent Allmän visstidsanställning ska bara finnas i undantagsfall Målet avseende handlingsplan för utbildningsplatser och introduktion är har uppnåtts. Målet avseende engagerade medarbetare har inte uppnåtts. De båda målen avseende chefer har delvis uppnåtts Målet avseende visstidsanställning har delvis uppnåtts Varje förvaltning ska ha en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion Målet gäller fyra av landstingets förvaltningar som tar emot studenter och elever under utbildning; Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Handlingsplaner och rutiner finns. Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat jämfört med 2014 års mätning Landstingets EMI utgår ifrån SKL:s modell benämnd HME (Hållbart Medarbetarengagemang) som ger ett nationellt jämförelseunderlag och analys av kopplingen mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat års enkät bestod av nio frågor om motivation, styrning och ledarskap. Det totala HME-värdet blev 4,03 på en skala 1-5 vilket är ett mycket bra resultat, dock lägre än 2014 då värdet var 4,18 på de medverkande förvaltningarna. Svarsfrekvensen var 81 procent. Akademiska sjukhuset och ledningskontoret har inte ingått i undersökningen på grund av pågående omorganisation.

83 10 (11) Minst 80 procent av antalet nya chefer har deltagit i ett av landstingets chefsutvecklingsprogram Landstingsgemensamma utbildningsinsatser erbjuds för såväl chefs- som ledarrollen med en tydlig fokusering på första linjens chefer, där tre operativa chefsprogram har startat under året. Det strategiska chefsprogrammet startar med ett program årligen. Antalet platser är dock begränsade. Inför 2016 har det operativa chefsprogrammet utvecklats vilket bland annat ger fler möjlighet att delta. Andel chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent Flertalet chefer har ett tydligt chefsuppdrag med tydliga mandat och väl beskrivna ansvarsområden. Detta för att ges tydliga förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag. Arbetet fullföljs under Allmän visstidsanställning ska bara finnas i undantagsfall Flertalet förvaltningar använder allmän visstidsanställning enbart i undantagsfall. Anställningsformen används vid till exempel tidsbegränsade anställningar kopplade till utvecklingsprojekt och kortare uppdrag. Arbetet fortsätter med förtydligande av anvisningar när anställningsformen ska tillämpas. Styrelsens ansvar för genomförande av beslutade fastighetsprojekt med fokus på J-huset eller ingång 100 Akademiska sjukhuset Vid styrelsemötet i juni visar den redogörelsen som förvaltningsdirektören för Landstingsservice föredrar en avsevärd fördyrning av projektet ingång 100. Mot bakgrund av den kraftiga fördyrningen beslutar produktionsstyrelsen att skyndsamt uppmärksamma landstingsstyrelsen på fördyrningen i projektet. Styrelsen beslutar också att uppdra till tf. sjukhusdirektören att redovisa vilka verksamhetsförändringar som tillkommit, sedan landstingsfullmäktige beslutade om investeringen 2013, samt vilka eventuella fördyrningar verksamhetsförändringarna kan leda till. Vidare uppdrar styrelsen till tf. sjukhusdirektören att redovisa ev. konsekvenser till följd av försening av projektet ingång 100-projektet. Styrelsen uppdrar till Förvaltningsdirektören vid Landstingsservice att återkomma vid sammanträdet i augusti med en återrapportering av pågående investeringsprojekt samt att återkomma med en redovisning av ev. förändringar av projektledningen samt att återkomma med en redogörelse över hur upphandlingsprocessen går till. Vid styrelsemötet i augusti beslutar styrelsen att lägga den muntliga och skriftliga redovisningen som ges vid mötet, rörande projekt ingång 100 samt pågående investeringsprojekt, till handlingarna samt att överlämna redovisningen från tf. sjukhusdirektör rörande verksamhetsförändringar till landstingsstyrelsen i det fortsatta översynsarbetet av Framtidens Akademiska Vid styrelsens möte i september informerades om pågående fastighetsprojekt varefter styrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna samtida uppdrogs till tf.

84 11 (11) Förvaltningsdirektören att redovisa en fördjupad rapport för projektet B11 vid nästa styrelsemöte. Vid styrelsemötet i oktober lämnas en muntlig fördjupad dragning om projektet B 11. Styrelsen beslutar att lägga dragningen till handlingarna samt att redovisningar i normalfallet ska vara skriftliga. Styrelsen uttalar behovet av tidig förvarning i de fall Landstingsservice ser risker för budgetöverskridande avseende de investeringsärenden styrelsen hanterar samt att Landstingsservice återkommer med förklaringar och åtgärdsförslag i de fall det finns risk för budgetöverskridande. Vid styrelsemötet i november beslutade styrelsen att föreslå landstingsstyrelsen att föreslå landstingsfullmäktige att öka investeringsramen från miljoner till miljoner avseende projekt ingång 100. Styrelsen beslutade också att föreslå landstingsstyrelsen att uppdra åt landstingsdirektören att återkomma till aktuell styrelse med förslag till hur finansieringsbehovet ska lösas. Vid styrelsemötet i december beslutar styrelsen att lägga den föredragna informationen till handlingarna.

85 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Dnr CK Förvaltningarnas årsredovisningar för 2015 Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att godkänna förvaltningarnas årsredovisningar för 2015 enligt bilaga. Bilaga 26 Ärendet Nedan redovisas en kortfattad sammanfattning av årsredovisningar 2015 för förvaltningarna under vårdsstyrelsen. För en mer detaljerad redovisning per förvaltning hänvisas till respektive förvaltnings årsredovisning enligt bilaga. Primärvården Årets redovisade resultat: +4 miljoner kronor (budget +1 miljoner kronor) Primärvårdens verksamhet har till största delen följt den plan som gjordes inför verksamhetsåret avseende produktion och ekonomi. I det övergripande styrkortet uppfylls 13 av totalt 18 mål. 2 av målen uppnås inte och 3 uppnås delvis. Regelböckerna för vårdval inom primärvård har totalt 18 mål varav 15 uppnås och 3 inte uppnås. I vårdöverenskommelsen uppnås samtliga mål. Kraven på tillgänglighet uppnås inte utan medelvärdet för att komma i kontakt med sin vårdcentral samma dag är 92 % och avseende läkartid inom 7 dagar 88 %. Primärvården har under flertalet år haft problem med läkarbemanningen. Detta har medfört att produktionen förskjutits till andra personalkategorier än läkare. Detta har varit en medveten satsning för att öka tillgängligheten och för att ta hand om patienterna på bästa effektiva omhändertagande nivån (BEON). Den drop-in-verksamhet som infördes under 2014 har breddinförts och finns nu på samtliga vårdcentraler. Produktionen ökar mer än verksamhetens kostnader vilket förklaras av ett ökat antal kontakter per årsarbetare. Produktionen för läkare har varit lägre än vad som budgeterats samtidigt som övriga besök väsentligt överstiger budget. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

86 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Förvaltningen har under året och under kommande år haft problem att rekrytera specialister inom allmänmedicin men även inom andra personalkategorier. Sjukfrånvaron har ökat under året från 4,6 % 2014 till 5,44 % Hälsa och habilitering Årets redovisade resultat: +12 miljon kronor (budget 0 miljoner kronor) Resultatet kan till största delen förklaras av minskade lönekostnader då förvaltningen haft vakanser under året. Måluppfyllelsen i styrkortet är att 20 av 25 mål helt uppnås och att 5 delvis uppnås. I vårdöverenskommelsen uppnås samtliga mål. Förvaltningens produktion visar en ökning jämfört med budget för samtliga delar utom Närvårdsavdelningen som haft problem att rekrytera sjuksköterskor. Audionommottagningen minskar sin produktion jämfört med föregående år även detta beror på rekryteringsproblem. Sjukfrånvaron har ökat från 3,82 % 2014 till 3,94 % Folktandvården Årets redovisade resultat: +11,7 miljoner kronor (budget +10,2 miljoner kronor) Folktandvården har trots ett tufft år till slut klarat av att nå sitt ekonomiska mål. Både intäkter och kostnader är lägre än vad som budgeterats. I det övergripande styrkortet har Folktandvården totalt 19 mål. Av dessa är 10 helt uppnådda, 6 delvis uppnådda och 3 ej uppnådda. I vårdöverenskommelsen är 20 av 26 mål helt uppnådda och 6 delvis uppnådda. Produktionen, i form av antal besök, har ökat med 0,9 % jämfört med föregående år men minskat jämfört med budget. Antalet besök inom allmäntandvården ökar samtidigt som specialisttandvården minskar. Köerna till både allmäntandvård och specialisttandvård har ökat under Även Folktandvården har haft svårt att rekrytera under året. Det är framförallt tandhygienister och specialisttandläkare som det råder brist på. Sjukfrånvaro har ökat från 4,39 % 2014 till 5,39 år Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

87 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Kopia till: Landstingsstyrelsen Sjukhusstyrelsen Primärvårdsdirektören Tandvårdsdirektören Folktandvårdsdirektören Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

88 Dnr CK Ekonomiavdelningen Marie Johansson Vårdstyrelsen Förvaltningarnas årsredovisningar 2015 Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att godkänna förvaltningarnas årsredovisningar för Ärendet Nedan redovisas en kortfattad sammanfattning av årsredovisningar 2015 för förvaltningarna under vårdsstyrelsen. För en mer detaljerad redovisning per förvaltning hänvisas till respektive förvaltnings årsredovisning enligt bilaga. Primärvården Årets redovisade resultat: +4 miljoner kronor (budget +1 miljoner kronor) Primärvårdens verksamhet har till största delen följt den plan som gjordes inför verksamhetsåret avseende produktion och ekonomi. I det övergripande styrkortet uppfylls 13 av totalt 18 mål. 2 av målen uppnås inte och 3 uppnås delvis. Regelböckerna för vårdval inom primärvård har totalt 18 mål varav 15 uppnås och 3 inte uppnås. I vårdöverenskommelsen uppnås samtliga mål. Kraven på tillgänglighet uppnås inte utan medelvärdet för att komma i kontakt med sin vårdcentral samma dag är 92 % och avseende läkartid inom 7 dagar 88 %. Primärvården har under flertalet år haft problem med läkarbemanningen. Detta har medfört att produktionen förskjutits till andra personalkategorier än läkare. Detta har varit en medveten satsning för att öka tillgängligheten och för att ta hand om patienterna på bästa effektiva omhändertagande nivån (BEON). Den drop-in-verksamhet som infördes under 2014 har breddinförts och finns nu på samtliga vårdcentraler. Produktionen ökar mer än verksamhetens kostnader vilket förklaras av ett ökat antal kontakter per årsarbetare. Produktionen för läkare har varit lägre än vad som budgeterats samtidigt som övriga besök väsentligt överstiger budget. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

89 2 (2) Förvaltningen har under året och under kommande år haft problem att rekrytera specialister inom allmänmedicin men även inom andra personalkategorier. Sjukfrånvaron har ökat under året från 4,6 % 2014 till 5,44 % Hälsa och habilitering Årets redovisade resultat: +12 miljon kronor (budget 0 miljoner kronor) Resultatet kan till största delen förklaras av minskade lönekostnader då förvaltningen haft vakanser under året. Måluppfyllelsen i styrkortet är att 20 av 25 mål helt uppnås och att 5 delvis uppnås. I vårdöverenskommelsen uppnås samtliga mål. Förvaltningens produktion visar en ökning jämfört med budget för samtliga delar utom Närvårdsavdelningen som haft problem att rekrytera sjuksköterskor. Audionommottagningen minskar sin produktion jämfört med föregående år även detta beror på rekryteringsproblem. Sjukfrånvaron har ökat från 3,82 % 2014 till 3,94 % Folktandvården Årets redovisade resultat: +11,7 miljoner kronor (budget +10,2 miljoner kronor) Folktandvården har trots ett tufft år till slut klarat av att nå sitt ekonomiska mål. Både intäkter och kostnader är lägre än vad som budgeterats. I det övergripande styrkortet har Folktandvården totalt 19 mål. Av dessa är 10 helt uppnådda, 6 delvis uppnådda och 3 ej uppnådda. I vårdöverenskommelsen är 20 av 26 mål helt uppnådda och 6 delvis uppnådda. Produktionen, i form av antal besök, har ökat med 0,9 % jämfört med föregående år men minskat jämfört med budget. Antalet besök inom allmäntandvården ökar samtidigt som specialisttandvården minskar. Köerna till både allmäntandvård och specialisttandvård har ökat under Även Folktandvården har haft svårt att rekrytera under året. Det är framförallt tandhygienister och specialisttandläkare som det råder brist på. Sjukfrånvaro har ökat från 4,39 % 2014 till 5,39 år Bilagor: Årsredovisning 2015 Primärvården Årsredovisning 2015 Hälsa och habilitering Årsredovisning 2015 Folktandvården

90 1 (23) Dnr PV Årsredovisning 2015 Primärvården Det självklara valet för god vård och hälsa

91 2 (23) Viktiga händelser Primärvården vill vara det självklara valet för god vård och hälsa för alla patienter och kunder till vårdnivån primärvård. Under 2015 har följande händelser varit viktiga för att förverkliga denna vision. Etablering av Fålhagens vårdcentral i nya lokaler vid resecentrum. En vårdcentral för dagens stressade människor såväl som för patienter med stora vårdbehov. Primärvården har stärkt sina aktiviteter för att säkerställa politiska beslut om ett tillräckligt antal utbildningsplatser för specialister i allmänmedicin. Arbetet med verksamheternas kliniska processer pågår och ett breddinförande planläggs. Primärvården har på alla plan arbetat för att säkerställa tillgänglighet till verksamheten. Det kanske viktigaste inslaget har varit den under fjolåret breddinförda drop-in verksamheten. Under 2015 har belastningen i verksamheten påverkat arbetsmiljön och sjuktalen. Under året har analys påbörjats och åtgärder kommer genomföras under nästkommande verksamhetsår. För framtiden är kompetensförsörjning en ödesfråga. Åtgärder behöver göras nu för att skörda effekter av detta i framtiden. Primärvården har planer för åtgärder inom de delar som kan påverkas lokalt. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan Primärvården konstatera att verksamhetsåret 2015 till största delen följde den plan som gjordes inför verksamhetsåret. Både vad avser det ekonomiska utfallet och produktionsutfallet så kännetecknas båda av en relativt god följsamhet mot beslutad budget på övergripande nivå. Detta har uppnåtts genom ett systematiskt arbete med produktionsplanering som har sin utgångspunkt i beslutade uppdrag och behov hos patienter och kunder. Primärvården har därmed huvudsakligen levererat den vård som är beslutad i regelböckerna och vårdöverenskommelse. Vad avser måluppfyllelsen i Primärvårdens övergripande styrkort så bedöms att 13 av de totalt 18 målen uppnåtts under verksamhetsåret, 3 av målen har delvis uppnåtts och 2 av målen bedöms inte uppnåtts. De målsättningar som inte bedöms uppnåtts är att uppnå kraven på tillgänglighet i enlighet med vårdgarantin i hälso- och sjukvårdslagen. Vidare har målet att engagerad medarbetarindex (EMI) skulle öka jämfört med 2014 ej uppnåtts. Genom att Primärvården under ett flertal år haft svårigheter att rekrytera läkare så har sjukvårdsproduktionen naturligt förskjutits mot andra personalkategorier. Detta har från Primärvården samtidigt varit en medveten satsning för att öka tillgängligheten som helt stöds av principen om bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Denna förskjutning mot andra personalkategorier har under året förstärkts av det breddinförande av drop-in verksamhet som infördes under fjolåret. Sammantaget så har detta påverkat arbetsmiljön och sjuktalen. Förvaltningsledningen har påbörjat ett analysarbete och åtgärder kommer att vidtas. Trots satsningen på drop-in verksamheten så uppnås ej kraven på tillgänglighet. Förutom Primärvårdens satsning på att öka tillgänglighet så har en medveten satsning varit att fokusera på patientbemötandet inom vår verksamhet. Därför är det extra glädjande att Uppsala län rankas bland de fem landsting och regioner i landet som får bäst betyg avseende både tillgänglighet och bemötande av patienterna. Detta i den nationella patientenkäten som gör på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Som ett steg i arbetet för att säkerställa hög kvalité i vår verksamhet med ständiga förbättringar så pågår arbetet allt jämt med framtagande av verksamheternas kliniska processer och planeringen för ett breddinförande av dessa. Kompetensförsörjning har under detta år och kommer under de kommande åren att vara den viktigaste frågan som Primärvården har att hantera. Den största utmaningen är liksom tidigare kompetensförsörjningen av specialister i allmänmedicin, men även kompetensförsörjning av

92 3 (23) andra personalkategorier inom vår verksamhet. Dessa ökade behov möts med olika åtgärder i form av bland annat utökning av ST-platser inom allmänmedicin, mm. Med bakgrund av den kompetensförsörjningssituation vi befinner oss i nu, den befolkningsökning vi har i vissa delar av länet och signalerna om ökade uppdrag för vårdnivån primärvård så krävs framöver ett ännu högre fokus på denna fråga på alla nivåer inom landstinget. Ekonomi De ekonomiska förutsättningar som Primärvården har att förhålla sig till är i sin helhet reglerade i de så kallade regelböckerna för de olika uppdragen samt en vårdöverenskommelse. Att uppnå en verksamhet med ekonomisk balans är avhängig hur väl verksamheten kan anpassa sig till dessa förutsättningar avseende antal listade invånare och antal besök samt förmågan att anpassa sin kostnadssida efter detta. Primärvården redovisar ett positivt ekonomiskt resultat med + 4 Mnkr för verksamhetsåret Primärvårdens internbudget 2015 på + 1 Mnkr innefattar ett överskott för PV-IT som ska återbetalas till beställaren. Återbetalningen för PV-IT blev totalt 1,3 Mnkr och är inkluderad i årets rapporterade resultat. Jourmottagningarna redovisade ett överskott jämfört mot budget och genererade därför också en återbetalning till beställaren på totalt 0,7 Mnkr. På intäktssidan så är utfallet helt i nivå med budget. Trots detta så förekommer avvikelser inom intäktssidan i form av lägre rörlig vårdvalsersättning och patientavgifter till följd av ett lägre antal läkarbesök än planerat. Färre läkarbesök påverkade tillgängligheten och Primärvården fick därför betala tillbaka 1,2 Mnkr i målrelaterad ersättning till beställaren. Övriga intäkter ligger på en högre nivå än budget då icke budgeterade stimulansmedel inkommit under året. På kostnadssidan så uppgår avvikelsen mot budget till + 3 Mnkr. Vid en jämförelse mot budgeten så uppgår lönekostnader inklusive inhyrd personal och övriga personalkostnader till nästan + 10 Mnkr. Detta överskott kan i sin helhet relateras till de svårigheter som Primärvården haft att rekrytera personal samtidigt som verksamheten ej haft möjlighet att nyttja sina utbildningsbudgetar på grund av en hög vårdproduktion. Detta överskott har uppvägts mot underskott på andra konton för att slutligen landa på ett överskott på sammantaget + 3 Mnkr. För vidare analys hänvisas till noter till resultaträkningen i bilaga 1. Det övergripande produktivitetsmåttet som redovisas under avsnittet produktion visar en nivå som är bättre än såväl budget som föregående år. Totalkostnad per besök har förbättrats från 649 kr per besök 2014 till 644 kr per besök Produktionen ökar mer än verksamhetens kostnader. Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. Utfall/budg Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Årets resultat Investeringar i maskiner och inventarier samt immateriella anläggningar Av Primärvårdens investeringar utgör över 50 procent inredning och möbler. Här utgjordes inredningen till Fålhagens nya vårdcentral samt det fortsatta införandet av väntrumskonceptet i Primärvården en betydande andel. Övriga investeringar gjordes framförallt i medicinteknisk utrustning men även i mindre poster såsom lås och larm samt träningsutrustning för sjukgymnastik. Investeringsbudget 2015 var 6 Mnkr, varav 0,4 Mnkr avsåg oförutsedda behov för Primärvården i stort det vill säga ej äskade av verksamheten.

93 4 (23) Utfallet för investeringarna 2015 blev 4,7 Mnkr vilket motsvarar 79 procent av beviljat utrymme enligt ovan. Primärvården har ökat sin träffsäkerhet beträffande andelen genomförda investeringar utifrån beviljat investeringsutrymme. Detta får betraktas som ett steg framåt i precision även om den går att förbättra ytterligare. Tendensen är att Primärvården år för år blir bättre på att bedöma investeringsbehovet i verksamheten, äskande och utnyttjandet av det beviljade investeringsutrymmet. Detta är glädjande då frågan har arbetats med kontinuerligt. Orsaken till att det beviljade utrymmet inte används fullt ut 2015 är flera, dels bedöms det bero att planerade lokalprojekt fått en ändrad tidplan och därmed har även investeringarna i inventarier mm förskjutits på framtiden, dels på att medicinteknisk utrustning har en faktisk livslängd som är längre än den planerade. Produktion Parallellt med styrkortsarbete inför kommande budget har Primärvården arbetat med en vidareutveckling av det interna produktionsplaneringsverktyget, PV-PRO. Primärvårdens produktionsplanering tar utgångspunkt i beslutade uppdrag och behov hos patienter och kunder. Det handlar samtidigt om att kunna säkerställa ett erbjudande om en likvärdig vård och verksamhet oberoende av vilken vårdcentral som patienten vänder sig till. Primärvården har verksamhet i hela länet med undantag av Håbo kommun där det i nuläget enbart finns privata vårdgivare. Olika utvecklingsinsatser har genomförts i syfte att säkerställa att patienten träffar rätt profession direkt och att exempelvis det operativa arbetet med tidböcker i verksamheten optimeras. Vid kvalificerad tjänsteproduktion som hälso- och sjukvård utgör personalen en nyckelresurs i verksamheten och i våra processer. Det finns som Primärvården tidigare rapporterat vissa tendenser till att verksamhetstrycket är så högt under vissa perioder eller i vissa verksamheter att detta påverkar arbetsmiljön negativt. Även i detta avseende ska ett beslutsstöd som utgår från en fungerande produktionsplanering kunna göra ett underlag för såväl analys som förslag till åtgärder. Fungerande processer i verksamheten tillsammans med ett arbete som utgår från BEON är viktigt för en fungerande produktionsapparat inom Primärvården. Produktionen för läkarbesök ligger under budget men i nivå med föregående år. En väsentlig förklaring till denna avvikelse är att verksamheten i budgethänseende utgår från full bemanning. Bristen på anställningsbara läkare medför att Primärvården trots anlitande av hyrläkare inte når

94 5 (23) upp till budgeterad produktionsvolym. Att säkerställa att patienten får träffa rätt profession vid besökstillfället utgör en väsentlig utgångspunkt för Primärvårdens utvecklingsarbete gällande verksamhetens processer. Övriga besök ligger väsentligt över såväl budgeterad nivå som föregående år. Primärvården har under året annonserat att denna utveckling troligen skulle ha planat ut. Att det fortsatt är en stark ökning bedöms förklaras av ett fortsatt högt tryck i den drop-in verksamhet som numera erbjuds hos samtliga vårdcentraler i länet. Inom vissa områden ingår samtidigt att vissa personalförstärkningar gjorts. Tendensen under 2015 är även att besökstypen telefon och recept relativt sett ökar mer än de fysiska besöken. Dessa kontakttyper genererar inte besöksersättning vilket förklarar delar av det ekonomiska underskottet i vårdvalsersättningen. Med BEON som grund är detta en bra utveckling och service till våra patienter. Det övergripande produktivitetsmåttet visar på en nivå som är bättre än såväl budget som föregående år. Produktionen ökar mer än verksamhetens kostnader i nuläget. Motsvarande mått för personalkostnaden visar på en lägre nivå än budget men något högre än föregående år. Förklaringen är fler kontakter per årsarbetare. Det genomsnittliga antalet besök per årsarbetare uppgår till 176 stycken för Sammanfattningsvis så uppnås inte produktionsmålet för läkarbesök 2015 medan övriga besök överträffar målet som satts upp i budget. Vad gäller ökningen av övriga besök så kommer Primärvården att följa denna utveckling i syfte att bland annat säkerställa en god arbetsmiljö i denna verksamhet. Medarbetare Kompetensförsörjning är fortsatt en av Primärvårdens viktigaste fråga. Den största utmaningen är kompetensförsörjning av specialister i allmänmedicin, men även inom sjuksköterskegrupperna upplevs ett svårare rekryteringsläge än tidigare. Under året har flera initiativ tagits för att stärka möjligheterna attrahera, rekrytera och utveckla medarbetare. Ett nytt marknadsföringskoncept har tagits fram vilket kommer implementeras under Primärvården har under året varit engagerade i det landstingsgemensamma arbetet för att förbättra omhändertagandet av utlandsutbildad personal, detta kommer att vara en viktig fråga under kommande år. Oavhängigt de av förvaltningen initierade marknadsförings- och rekryteringsaktiviteterna är det av största vikt att antalet ST-platser inom allmänmedicin utökas. Möjligheten att erbjuda sjuksköterskor studielön för vidareutbildning till distriktssköterskor ses som en viktig satsning för att långsiktigt säkra tillgången på specialistutbildade sjuksköterskor. En förutsättning för den processbaserade verksamhetsutvecklingen och arbetssättet BEON är att Primärvårdens medarbetare ges möjlighet att kontinuerligt utvecklas inom respektive profession och i teamarbetet. En viktig del i kompetensförsörjningsarbetet är arbetsgivarens möjlighet att erbjuda en god arbetsmiljö. Inom Primärvårdens ses utmaningar att med rådande styrmodell att bland annat balansera en god tillgänglighet för våra patienter och en god arbetsmiljö för våra medarbetare. Införandet av kliniska processer syftar till att förbättra flödet för såväl patienter som medarbetare, något som torde ge positiva effekter avseende arbetsmiljön. Sjukfrånvaron 2015 är 5,44 procent att jämföra med 4,60 procent under föregående år. Den största ökningen åter-

95 6 (23) finns bland de längre sjukskrivningarna. Arbetsgivaren arbetar med såväl individuella som organisatoriska rehabiliteringsinsatser för berörda medarbetare. Närvarotiden har ökat med 20 årsarbetare jämfört med föregående år. Ökningen beror delvis på planerade utökningar av fysioterapeuter, psykologer och dietister, delvis på utökningar för att svara upp till krav på ökad tillgänglighet via telefon och mottagningsverksamhet. Oroväckande är den fortsatta minskningen i närvarotid för distriktsläkare. Med rådande brist och kommande pensionsavgångar spås denna negativa trend fortsätta under överskådlig tid. Förändringen av timlönekostnaden under året är måttlig i förhållande till budget. Detta förklaras av att ersättningsrekryteringar har skett och att löneläget för dessa är lägre än de som lämnat organisationen. Marknadsläget påverkar arbetsgivarens rekryteringsmöjligheter och vi bedömer därför att en viss löneglidning kan komma att ses inom bristgrupper det kommande året, då nyanställningslönerna i dessa grupper bedöms öka. Primärvården redovisar ett positivt utfall jämfört med budget avseende personalkostnader inklusive inhyrd personal. Avvikelsen är direkt kopplad till svårigheter att nå bemanningsmålen för distriktsläkare. Det finns inte heller möjlighet att anlita läkare via bemanningsföretag i önskad omfattning då de upphandlade leverantörerna inte klarar av att leverera utifrån efterfrågan. Tabell: Nyckeltal medarbetare Utfall Nyckeltal medarbetare 2015 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % +1,13% Förändring i antal årsarbetare jmf med föreg. år, antal Procentuell förändring, % Total sjukfrånvaro, utfall i procent Förändring jfr helår 2014, procentenheter Inhyrd personal, mnkr Årsutfall jfr med årsbudget ,6% 5,4 % +0,8 % 19,4 mnkr + 8,0 % Måluppfyllelse styrkort I Primärvårdens övergripande styrkort är baserat på landstingets styrkort kompletterat med förvaltningsspecifika mål. Vad avser måluppfyllelsen i Primärvårdens övergripande styrkort så bedöms att 13 av de totalt 18 målen uppnåtts under verksamhetsåret, 3 av målen har delvis uppnåtts och 2 av målen bedöms inte uppnåtts. De målsättningar som inte bedöms uppnåtts är att uppnå kraven på tillgänglighet i enlighet med vårdgarantin i hälso- och sjukvårdslagen. Vidare har målet att engagerad medarbetarindex (EMI) skulle öka jämfört med 2014 ej uppnåtts. Måluppfyllelse för Primärvårdens övergripande styrkort redovisas i bilaga 3. Uppföljning regelböcker och vårdöverenskommelse Primärvården levererar en verksamhet i enlighet med de uppdrag som anges i beslutade regelböcker och vårdöverenskommelser. Den huvudsakliga verksamheten utgår från de beslutade regelböcker som finns. Primärvården rapporterar löpande till landstingets ledningskontor utfallet utifrån dessa regelböcker. Beställaren kan löpande via ledningsinformationssystemet LIS följa statistik från Primärvården verksamheter. Måluppfyllelse för regelböcker och vårdöverenskommelser framgår av bilaga 4. Interna kontrollplaner Systemet för intern kontroll i förvaltningen är samordnat i den samlade styrmodellen. Rutiner, kontrollmål och kontrollmoment sorteras utifrån styrkortets olika perspektiv. Inför den årliga

96 7 (23) kontrollplanen sker prioriteringar utifrån en bruttolista som håller relativt många olika tänkbara kontrollpunkter. Målsättningen är att kondensera ner kontrollmomenten till ca prioriterade kontrollpunkter. Dessa är när planen slutligen godkänts av politiskt nämnd de viktigaste kontrollerna inom förvaltningens samlade kontrollsystem. Ansvariga utses för samtliga kontrollmoment i kontrollplanen. Rapportering sker enligt fastställd frekvens till förvaltningens registrator som samlar dokumentationen för rapportering till primärvårdsdirektör. Ekonomichefen skriver fram ett ärende i respektive tertial till stöd för direktörens bedömning av den interna kontrollen. Resultatet av uppföljningen diarieförs och förankras i ledningsgrupp och chefsgrupp. För 2015 har det funnits 18 kontrollpunkter i kontrollplanen. Den löpande uppföljningen visar att de iakttagelser som görs i den löpande kontrollen omsätts i konkreta aktiviteter och åtgärder i syfte att stärka aktuell rutin För följande sju kontrollområden anges att rutinen inte fungerar tillfredställande eller uppvisar brister. 1. Tillgänglighet kontrollmål: identifiera otillräcklig tillgänglighet 2. Införande av beslutsstöd kontrollmål: säkerställt beslutsstöd i organisationen 3. Registrering av KVÅ-koder kontrollmål: ett utvecklat beskrivningssystem 4. Styrning av utvecklingsinsatser kontrollmål: rätt effekt av gjord insats 5. Införandeprocessen kontrollmål: förankra resultat av verksamhetsnära utveckling i verksamheten 6. Kulturarbete, medarbetarskap, ledningsfilosofi kontrollmål: att ett löpande förankringsarbete sker i verksamheten 7. Kompetensförsörjningsprocessen kontrollmål: dimensionering och kompetens För vissa av de aktuella kontrollpunkterna är det brister i strukturer eller tillämpning som förklarar angivna avvikelser. Det gäller exempelvis punkten styrning av utvecklingsinsatser, Primärvårdens folkhälsoarbete, införandeprocessen och kulturarbete etc. Här finns planer för förbättring av strukturer eller tillämpning vilket nu skall vara möjligt att följa upp för hela En säkerställd rutin för införandeprocessen bedöms vara väsentlig bland annat mot bakgrund av det stora införandet av kliniska processer som succesivt skall genomföras. Reella avvikelser eller brister föreligger vad gäller tillgänglighet där uppföljning, analys och åtgärd vad gäller tillgängligheten till samtliga professioner behöver stärkas. När det gäller införandet av beslutsstödet SAS så har detta försenats vilket innebär temptapp i förvaltningens utveckling av ett stärkt beslutsstöd. Rutinen gällande KVÅ-kodning har ännu inte kommit så långt att den bidrar till att stärka beskrivningssystemet i verksamheten. När det gäller kompetensförsörjning så är den högt prioriterad mot bakgrund av de övergripande problemen att kompetensförsörja vad gäller nyrekrytering. Primärvårdens insatser behöver delvis samordnas med landstingets aktiviteter inom detta område. En sammanvägd bedömning visar att det finns en rad utvecklingsområden i befintliga rutiner. Genomförda kontroller ger dock inte anledning till en rekommendation att primärvårdsdirektören anmäler avvikelser till landstingsdirektören.

97 8 (23) Riktade frågor Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar (inkl. FTV) Vilka proaktiva åtgärder har vidtagits för att öka patientsäkerheten? Under året har en mängd åtgärder vidtagits för att bidra till en ökad patientsäkerhet inom Primärvården. Nedan redovisas några exempel på dessa åtgärder. Elektronisk journal på barnavårdscentral. Elektronisk uppkoppling av analyser som utförs på vårdcentralerna såsom HB och urintestremsa. Infört landstingsgemensamt program för Spirometri och 24-timmars blodtryck. Besök av enheten för vårdhygien på Primärvårdens chefsmöten. Kampanj så håller vi vårdcentralen frisk med bland annat affischer för att påminna medarbetare om vikten av att följa hygienreglerna. Information på Primärvårdens väntrums-tv om bland annat faran med antibiotikaresistens. Vilka åtgärder har vidtagits för att stärka patientsäkerhetskulturen inom följande områden: öka engagemanget från förvaltningarnas ledning i form av att: o patientsäkerhetskulturen har varit föremål för diskussion vid ett flertal tillfällen i ledningsgruppen o ledningsgruppen har testat verktyget MaPSaF ( Manchester Patient Safety Framework ) i sitt patientsäkerhetsarbete. öka benägenheten att rapportera händelser i form av att: o utvecklat återföringen av avvikelserapporter till en löpande punkt på arbetsplatsträffar. o förbättrat återföringen och kommunikationen vid händelser. o se punkten ovan

98 9 (23) Bilagor 1. Resultaträkning 2. Produktionstabeller 3. Måluppfyllelse styrkort 4. Måluppfyllelse regelböcker och vårdöverenskommelse 5. Miljömål 6. Intern kontroll Göran Angergård Primärvårdsdirektör

99 10 (23) BILAGA 1 Resultaträkning 2015 Resultaträkning 2015 tkr Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Budgetavvikelse 2015 Not Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Resultat 2015 (rubrik finns redan i rapporten, det räcker att du kopierar tabellen) Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. Utfall/budg Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Årets resultat Noter 1) Avvikelsen förklaras främst av vakanser på personal och därmed färre besök. 2) 2,7 mnkr avser praktikplatser för läkarprogrammet som budgeterats på övriga intäkter, men från och med 2015 konteras mot ALF-medel. Primärvården har även i år fått stimulansmedel, vilken inte budgeteras då förutsättningarna inte är klara när budgeten fastställs. 3) På grund av vakanser har Primärvården inte kunnat nyttja utbildningsbudgeten fullt ut. Tack vare det goda resultatet för Primärvården under hösten har det funnits utrymme att ha planeringsdagar utanför Primärvårdens lokaler, vilket ökat kostnaden för intern representation jämfört med budget. 4) Raden övriga kostnader består av ett femtiotal konton med avvikelser åt båda hållen, där de största förklaras av nedanstående. Avvikelse för Övriga köpta sjukvårdstjänster beror främst på att Östhammars jourmottagning varit tvungen att anlita mer extern jourpersonal än budgeterat då de själva inte haft full bemanning. Detta kompenseras av lägre lönekostnad. Avvikelsen på förbrukningsinventarier beror på att vissa äskade investeringar inte överstigit basbeloppet och därmed inte kunnat hanteras som investeringar. Avvikelsen på övriga energikostnader kompenseras av avvikelsen på hyreskontot. 5) Avvikelse förklaras av sena investeringar under 2014 som ej kom med i budget.

100 11 (23) BILAGA 2 Produktion landstingsdriven primärvård 2015 Primärvård Utfall 2015 Utfall 2014 Förändr (%) Not Upphandlade avtal (LOU) Hemläkarjour, antal besök inkl telefon ######## Närakuten antal besök ######## Närakuten ortopedi läkarbesök ######## Sjukvårdsrådgivningen, antal samtal ######## Vårdval (LOV) ** Läkarbesök vårdcentral (inkl telefon) ,6% - varav landstingsdriven regi ,6% - varav privat regi ######## Sjuksköterskebesök vårdcentral ,5% - varav landstingsdriven regi ,5% - varav privat regi ######## Sjukgymnastbesök vårdcentral ,3% - varav landstingsdriven regi ,3% - varav privat regi ######## Mödrahälsovård antal besök ,7% - varav landstingsdriven regi ,7% - varav privat regi ######## Barnhälsovård antal besök ,5% - varav landstingsdriven regi ,5% - varav privat regi ######## Vaccinatörer antal besök ,1% - varav landstingsdriven regi ,1% - varav privat regi ######## **Både landstingsdriven och privat driven vård Kommentarer, Samma princip som vid Delårsrapporteringen: Tierps jourmottagning, Östhammars jourmottagning, Enköpingshusläkarjour samt ungdomsmottagningarna är inte inkluderade i rapporterade siffror. *Läkarbesök är inkl telefon, studenter samt säbobesök (särskilda boenden) *Sjuksköterskebesök inkluderar sjuksköterskor, distriktssköterskor, studenter, (ej bvc) samt säbo *Sjukgymnastikbesök inkl sjukgymnast,student, ej telefon. *Mödrahälsovård inkl barnmorskor och studenter, ej ungdomsmottagningar. *Barnhälsovård inkl läkare o distriktssköterska, data från basta. *Vaccinationer som görs på bvc fångas inte. (data från LIS) *Vaccinationer klassas som besök och finns även med i övriga rapporterade rader, främst under sjuksköterskebesök.

101 12 (23) Bilaga 3 Måluppfyllelse Nedan redovisas måluppfyllelsen av målen från landstingets balanserade styrkort kompletterat med Primärvårdens förvaltningsspecifika målsättningar här markerade med blått. = Målet har uppnåtts 2015 = Målet har delvis uppnåtts 2015 = Målet har inte uppnås 2015 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Upplevelsen av gott bemötande har ökat Primärvården har under 2015 fortsatt arbetet med den bemötandesatsning som initierades Under året har verksamheten arbetat med bemötandefrågan på arbetsplatsträffar och i workshops. Inom ramen för satsningen så har en verktygslåda tagits fram för att inspirera i det fortsatta arbetet på vårdcentralerna. Satsningen följs upp genom nationella patientenkäten samt en uppföljande kundnöjdhetsmätning hösten Enligt den nationellt genomförda patientenkäten som gjorts på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, SKL ligger Primärvården i Uppsala län mycket bra till vid en jämförelse av både bemötande och tillgänglighet. Uppsala län är bland de fem landsting och regioner som får bäst betyg avseende detta i landet. Nå målen för väntetider i enlighet med kraven för vårdgarantin Primärvården har en ökad tillgänglighet till vårdcentralens samlade verksamhet enligt beslutade regelböcker Primärvården klarade inte målet för väntetiderna i enlighet med kraven för vårdgarantin för samtliga vårdcentraler. Medelvärdet för 2015 avseende målet att komma i kontakt med sin vårdcentral samma dag inom Primärvården som helhet var 92 % och avseende målet att få en läkartid inom sju dagar var 88 %. Enligt den nationellt genomförda patientenkäten som gjorts på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, SKL ligger Primärvården i Uppsala län mycket bra till vid en jämförelse av både bemötande och tillgänglighet. Uppsala län är bland de fem landsting och regioner som får bäst betyg avseende detta i landet. Verksamheten upplever en utmaning i att balansera en god tillgänglighet för alla patienter, såväl nybesök som kroniker, och en god arbetsmiljö. Det krävs fortsatt utvecklig av såväl arbetssätt som finansierings- och styrmodeller för att möta den stora efterfrågan av vård på primärvårdsnivå. Primärvården har utvecklat det hälsoinriktade arbetet för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar Den nationella strategin för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar och de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder möjliggör prioritering av insatser till personer med störst behov. De förbättringsområden som lyfts fram är; patientcentrering, kunskapsbaserad vård, tidig upptäckt och rekommenderad åtgärd. I framtagna beskrivningar av våra kliniska processer tydliggörs de hälsoinriktade insatserna vilka i större utsträckning än idag möjliggör att rekommenderade åtgärder erbjuds patienten. Processerna tydliggör vad som bör erbjudas, till vem och av vem.

102 13 (23) Ekonomi Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll Primärvården levererar ett ekonomiskt resultat lika med noll eller bättre I Primärvårdens ekonomiska bokslut för verksamhetsåret 2015 redovisas ett överskott i verksamheten på kr. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Primärvårdens totalkostnad i förhållande till total produktion är bättre än budget och i samma nivå som föregående år. Produktion Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser används systematiskt i förvaltningarnas utvecklingsarbete. Primärvården använder öppna jämförelser i sitt utvecklingsarbete Landstinget har nu en process för analys, förbättringsarbete och uppföljning av medicinska resultat vad gäller uppföljning av öppna jämförelser. Det finns en landstingsgemensam arbetsgrupp där Primärvården har deltagit och som lägger ett särskilt fokus på de kvalitetsindikatorer där en stor förbättringspotential finns. Primärvården bevakar de för Primärvården aktuella områdena. Arbetet med att kartlägga de kliniska processerna är ett led i detta arbete där t ex diabetes, KOL och artros har prioriterats under året. Ett verktyg för produktionsplanering finns etablerat. Primärvården använder ett egenutvecklat verktyg i form av PvPro som lokalt produktions- och resursplaneringsverktyg. Verktyget användes för första gången inför budgetarbetet Användarna var delvis ovana vid verktyget och sättet att planera. Basen i det verktyg som används för 2016 är detsamma varför etablerandet är säkerställt. Primärvården har vidareutvecklat produktionsstyrningen av verksamheten Produktionsstyrning är en integrerad del i den samlade styrningen. I arbetet med styrkort 2016 har produktionsstyrningen varit fokuserad på att säkerställa rätt verksamhet ur den befintliga produktionsapparaten. Det har då handlat om att befintliga resurser används på ett optimalt sätt utifrån uppdrag och behov. Produktionsstyrning måste vara integrerad med pågående utvecklingsarbete av våra kliniska processer och i utvecklingen av arbetsformer som säkerställer bästa effektiva omhändertagandenivå ( BEON ). Arbetet med ett processbaserat ledningssystem är inlett Primärvården har kartlagt och dokumenterat några av sina väsentliga kliniska processer. Arbetet med att införa ett lokalt processbaserat ledningssystem har under året fortsatt bland annat med att fastställa organisation och roller. Primärvården har en bibehållen marknadsandel, jämfört med ( listade patienter ) och ( producerade besök ) Primärvården noterar ett svagt tapp vad gäller marknadsandel för listade patienter under året. Månad för månad ökar de privata relativt sett mer än vad Primärvården gör. Primärvården håller dock uppe produktionen och uppvisar där en bättre ut-

103 14 (23) veckling än de privata vårdgivarna. Under hösten 2015 har nya privata etableringar skett i stadsdelen Librobäck/Luthagen skett i Uppsala. Förnyelse Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden Primärvården har stärkt sin utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden Primärvården har stärkt sin utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Primärvården fortsätter sitt arbete med att utveckla affärsmässigheten i syfte att stärka den samlade verksamheten. Inom ramen för den samlade affärsplanen finns utvecklade strategier för såväl etableringar som marknadskommunikation. Med stöd av de löpande resultatet från bland annat nationella patientenkäten sam en egen attitydundersökning är bemötandefrågorna ett prioriterat område. Under våren 2015 har steg två i en större bemötandesatsning rullats ut. Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Primärvården arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Det finns behov av en modell för ett mer strukturerat införande av nya behandlingsmetoder. I landstinget är det beslutat att Mini-HTA ska användas, denna hr ännu inte testats i Primärvården. Idag används Uppdrag/Projektil vid initiering, planering, och uppföljning av utvecklingsaktiviteter och det bör utvärderas om Mini-HTA tillför något ytterligare. Processarbetet som påbörjats i och med införandet av ledningssystem kan ytterligare möjliggöra att kontrollen/styrningen av utvecklingsinsatser ökar. Primärvården har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen, planering och uppföljning Primärvårdens målsättning har varit att använda handfasta exempel på hälsoekonomiska analyser till stöd för styrning, planering och uppföljning. Några sådana exempel finns i nuläget men är inte tillräckligt spridda i organisationen ännu. Framtagande av beskrivningen av våra kliniska processer har hälsoekonomiska studier används som del i underlaget. Medarbetare Varje förvaltning ska ha en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion. Primärvården har upprättat en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion Primärvården har upprättat en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion. Primärvården tillhandahåller kliniska utbildningsplatser för studerande vid vård- och läkarutbildningen i enlighet med avtal. Då det gäller läkare-, sjuksköterske- och fysioterapeutprogrammen så finns en upparbetad modell som anger hu många studenter varje vårdcentral förväntas ta emot. Varje vårdcentralchef har stöd i Klipp-verktyget, ett administrativt stöd för en god översikt av studenter/elever inom landstingets verksamheter. Studenter för övriga program placeras i dialog mellan utvecklingschef och Centrum för Verksamhetsförlagd Utbildning, CVU. I enlighet med kvalitetskriterierna så finns inom sjuksköterskeprogrammet utsedda huvudhandledare som tillsammans med verksamhetschef ansvarar för introduktion av nya studenter. Även på övriga program finns

104 15 (23) utsedda handledare med motsvarande uppdrag. Innehållet i introduktionen har tagits fram tillsammans med programansvariga/kliniska adjunkter på Uppsala universitet. Varje termin utvärderar studenterna sin verksamhetsförlagda utbildning. Resultatet kopplas tillbaka till verksamhetschefer och handledare och används i arbetet med att göra VFU-placeringen ännu bättre för kommande studenter. Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat jämfört med 2014 års mätning. Engagerad Medarbetar Index (EMI) bibehålls i nivå med 2014 års mätning I 2015-års medarbetarenkät är Primärvårdens HME-resultat 4,07 jämfört med 4,28 i 2014-års mätning. Resultatet kommer presenteras och analyseras på samtliga arbetsplatser. Befintliga handlingsplaner kompletteras och justeras vid behov utifrån 2015-års medarbetarenkätresultat. Minst 80 procent av antalet nya chefer har deltagit i ett av landstingets chefsutvecklingsprogram Minst 80 procent av antalet nya chefer har deltagit i ett av landstingets chefsutvecklingsprogram Samtliga nya chefer anmäls till landstingets chefsutvecklingsprogram. Då efterfrågan på utbildningsplatser är större än tillgången innebär det att chefer kan få vänta en tid innan de får möjlighet att delta i programmen. Andel chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent. Samtliga chefer i Primärvården har ett tydligt chefsuppdrag Samtliga chefer inom Primärvården har ett skriftligt chefsuppdrag som tydliggör Primärvårdens gemensamma uppdrag och affärsidé samt vad det innebär att vara chef i Landstinget i Uppsala län samt Primärvården. I chefsuppdragen fastställs även chefens ansvar utifrån de fem styrkortsperspektiven. Allmän visstidsanställning ska bara finnas i undantagsfall Anställningsformen allmän visstidsanställning används i begränsad utsträckning inom Primärvården. Vår ambition är att erbjuda tillsvidareanställningar och i förekommande fall vikariat. Det finns dock situationer då vi bedömer att allmän visstidsanställning är en adekvat anställningsform, exempelvis vid anställning av icke legitimerade läkare för kortare uppdrag samt tidsbegränsade anställningar kopplade till utvecklingsprojekt. Bilaga 4 Måluppfyllelse regelböcker och vårdavtal = Målet har uppnåtts 2015 = Målet har delvis uppnåtts 2015 = Målet har inte uppnås 2015

105 16 (23) MÅLUPPFYLLELSE REGELBÖCKER Primärvården rapporterar i denna bilaga de delar av vårdavtalet där vårdgivaren avkrävs en årlig rapportering. Beställaren kan löpande följa via ledningsinformationssystemet LIS upp statistik gällande antal besök, antal hembesök, tolkbesök, telefonkontakter, antal listade, antal listade per yrkeskategori, läkemedel kr per läkare, antal antibiotikarecept per listad patient. Regelbok vårdcentral Den årliga rapporteringen omfattar: Öppettider Kvalité Personal Hälsoinriktat arbete Läkemedelsbehandling vid osteoporos Forskning och utveckling Nyckeltal Målbilaga Antal besök/individ/år (sjukgymnastik) Andel nybesök av totalt antal besök (sjukgymnastik) Diagnospanorama (sjukgymnastik)

106 17 (23)

107 18 (23) Regelbok barnavårdscentral Den årliga rapporteringen omfattar: Kvalité Hälsoinriktat arbete Samverkan

108 19 (23)

109 20 (23) Regelbok barnmorskemottagningar Den årliga rapporteringen omfattar: Antal inskrivna gravida per heltid barnmorska Antal tidiga hälsosamtal per BMM Antal timmar läkarinsatser per BMM Andel efterkontroller efter avslutad graviditet per BMM Andel deltagare i gynekologisk cellprovskontroll av antalet kallade Antal besök preventivmedelsrådgivning per heltid BMM En stor del av efterfrågade data hämtas av beställaren via befintliga journal- och verksamhetssystem. Vårdgivaren är ålagd att rapportera de uppgifter som inte kan hämtas i befintliga system. Landstingets mödravårdsenhet ansvarar för insamling, sammanställning och bearbetning av statistik för verksamhetsuppföljning av mödrahälsovården. Enheten sammanställer en årsrapport som återkopplas till verksamheter och beställare. Måttet är ej möjligt att redovisa.