Uppföljning av den nationella vårdgarantin
|
|
- Per-Erik Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppföljning av den nationella vårdgarantin
2 Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen. Landstingen agerar inte alltid i enlighet med överenskommelsen när det gäller att aktivt informera och hjälpa patienten. Undanträngning noteras från olika håll men det har inte gått att påvisa undanträngning på nationell nivå. Arbetet med medicinska indikationer bör systematiseras, både när det gäller framtagning, implementering och uppföljning.
3 RAPPORTENS DISPOSITION
4 Uppdraget: 2 huvudfrågor 1. Vad har gjorts? 2. Hur har det gått? SKL:s övergripande arbete Vårdgarantin i praktiken Landstingens satsningar på ökad tillgänglighet Väntetidernas utveckling Arbetet med att ta fram enhetliga medicinska indikationer Eventuella oönskade effekter i form av undanträngning
5 1. Väntetider i vården (teori) I rapportens första kapitel presenteras en teoretisk översikt av möjliga orsaker till väntetider, vilka konsekvenser vårdköer har samt exempel på metoder som finns för att förkorta väntetiderna. I kapitlet introduceras också ett antal viktiga termer.
6 Väntetider i vårdenv Orsaker till väntetider i vården Teorier kring väntetider Lokal och regional variation i väntetider Konsekvenser av väntetider Åtgärder som kan reducera väntetider
7 2. Den nationella vårdgarantin Detta kapitel innehåller en kort översikt av de hälso- och sjukvårdspolitiska åtgärder med bäring på tillgänglighet som genomförts de senaste 20 åren i Sverige, samt en fördjupad genomgång av bakgrunden till den nationella vårdgarantins tillkomst och dess utformning. I kapitlet diskuteras också ett antal effekter och oklarheter som förknippas med vårdgarantin utifrån patienternas respektive verksamhetens perspektiv.
8 Delar av den vården v som täcks t av vårdgarantinv Primärvården Den specialiserade vården Akuta (oplanerade) besök Icke akuta (planerade) besök Planerade nybesök och planerad behandling Planerade återbesök Akuta (oplanerade) besök 0 - Telefontillgänglighetsgaranti: Primärvården ska erbjuda kontakt i telefon eller på plats samma dag. 7 - Besöksgaranti inom primärvården: Om läkarbesök inom primärvården behövs ska det kunna erbjudas inom högst sju dagar Besöksgaranti inom den specialiserade vården: Efter beslut om remiss/vårdbegäran ska ett besök inom den planerade specialiserade vården om sådant behövs kunna erbjudas inom högst 90 dagar efter beslutsdagen Behandlingsgarantin: Efter beslut om behandling ska denna kunna erbjudas inom högst 90 dagar.
9 Delar av den planerade vården v som täcks t av vårdgarantin Utredning, provtagning m.m. ej inkluderade i vårdgarantin X X Utredning, provtagning m.m. ej inkluderade i vårdgarantin
10 Vårdgarantin ur patientperspektiv Vårdgarantin verkar fungera relativt väl för patienter som riskerar att få vänta längre än 90 dagar och som aktivt meddelar att de vill nyttja möjligheten att få vård i annat landsting. Det finns dock undantag. Vårdgarantin är en tillgänglighetsambition snarare än en garanti i juridisk bemärkelse. Det risk för variationer i hur stor andel av patienterna som får erbjudande om vård hos en annan vårdgivare inom vårdgarantins tidsgränser på landstingets initiativ. Det finns stora skillnader mellan landsting i hur patienter lotsas vidare till annan vårdgivare. Olikheter i hanteringen av vårdgarantin i kombination med de stora skillnader som finns i medicinsk praxis gör att den nationella vårdgarantin inte kan betraktas som nationell i egentlig bemärkelse.
11 Vårdgarantin ur patientperspektiv Utredning ingår inte i vårdgarantin vilket kan uppfattas som förvirrande. Det finns osäkerhet om längden av det totala vårdförloppet. Det finns tecken på att förhållandevis unga och friska patienter är överrepresenterade bland de patienter som utnyttjar möjligheten att få vård i annat landsting.
12 Vårdgarantin ur landstingsperspektiv Landstingen har generellt långt kvar till dess att de kan erbjuda vård till alla sina patienter inom vårdgarantins tidsgräns. Det finns stora skillnader mellan landstingen i hur de informerar patienter, vilket gör att det finns risk för variationer i hur stor andel av patienterna som i slutändan behandlas på annan klinik i det egna landstinget eller i annat landsting. Det kan uppstå en moment 22-situation för landsting i och med att de resurser som behövs för andra tillgänglighetssatsningar går till vård hos annan vårdgivare (inom eller utom landstinget), vilket ofta är förknippat med högre kostnader. En mer aktiv informationsinsats från landstingen innebär ökade kostnader för vårdgarantin och minskat utrymme för övrigt tillgänglighetsarbete.
13 Information om vårdgarantin generellt till patienter - viktighet Information om vårdgarantin generellt till patienter - prestation Mycket viktigt Mycket bra Medelvärde 9,0 Medelvärde 6,4 2 1 Helt oviktigt 1 Antal svaranden (21) Inte bra alls 1 Antal svaranden (21)
14 Information om faktiska väntetider till patienter - viktighet Information om faktiska väntetider till patienter - prestation Mycket viktigt 10 7 Mycket bra Medelvärde 8,1 Medelvärde 6,1 2 1 Helt oviktigt 1 1 Antal svaranden (21) Inte bra alls 1 Antal svaranden (21)
15 3. Nationellt förberedelsearbete för en utvidgad vårdgaranti Kapitel tre ger en översikt av det nationella arbete som genomförts i regi av Sveriges Kommuner och Landsting för att öka landstingens förutsättningar att kunna arbeta med tillgänglighetssatsningar.
16 Aktivitetsområden Uppföljning av väntetider Kvalitetssäkrad information redskap för styrning Medicinska indikationer Rätt patienter till rätt vård Remisshantering Underlätta och inte hindra vårdflödet Rutiner för väntade Från väntelista till planeringsinstrument Information och kommunikation Sprida kunskap och skapa motivation Processutveckling Alla verktyg måste användas! Ledning och styrning Mandat och kraft att göra förändring
17 Väntetidsmätning tning i Sverige och Danmark: Primärvårdsbesök Hänvisning till specialist 1:a specialistbesök Utredningen börjar Beslut om behandling Eventuellt beslut om patienttid Operation Kontroll Den nationella väntetidsdatabasen (SKL): Väntetid Utredning Väntetid Pat. tid Sundhedsstyrelsens Ventetidsstatistik: Väntetid Processtid Väntetid Pat. tid Intern väntetid i.s.m. utredning Intern väntetid i.s.m. behandling Intern väntetid totalt
18 4. Nationellt förberedelsearbete för en utvidgad vårdgaranti Kapitel tre ger en översikt av det nationella arbete som genomförts i regi av Sveriges Kommuner och Landsting för att öka landstingens förutsättningar att kunna arbeta med tillgänglighetssatsningar.
19 Fortsatta satsningar på p förbättrad tillgänglighet Landstingens möjligheter att på ett strukturerat och metodiskt sätt arbeta med tillgänglighetssatsningar påverkas i stor utsträckning av landstingsspecifika förutsättningar och hinder. Det finns sex huvudsakliga kategorier av brister eller begränsningar som bromsar framgångsrikt förbättringsarbete: - Bristande vilja att prioritera tillgänglighetsfrågor. - Brister i arbetssätt (rutiner och processer inom hälso- och sjukvården). - Effektivitetsbrister i organisationskultur och ledningssystem. - IT-relaterade begränsningar. - Resursbrister. - Brist på hälso- och sjukvårdspersonal.
20 De främsta hindren i tillgänglighetssatningarna = behov av insatser Brist på vilja att prioritera tillgänglighetsfrågor Förhållandevis lätt att påverka Effektivitetsbrister i organisationskultur eller ledningssystem Brister i arbetssätt (rutiner och processer inom hälso- och sjukvården) IT-relaterade begränsningar Landsting X Landsting Y Landsting Z Resursbrist Personalbrist (läkare/sjuksk.) Förhållandevis svårt att påverka
21 Fortsatta satsningar på p förbättrad tillgänglighet Skillnaderna mellan landstingen påverkar både möjligheterna att initiera egna insatser inom landtinget, och möjligheterna att utveckla och implementera gemensamma, landstingsövergripande verktyg. De mest framgångsrika landstingen arbetar på ett strukturerat sätt med att minska ovan nämnda hinder och begränsningar. Det finns en stor förbättringspotential för många landsting i detta avseende och stort utrymme att lära från varandra. Sveriges Kommuner och Landsting har från första början haft en pådrivande roll i arbetet. Deras aktiviteter riktar in sig främst på de faktorer som är förhållandevis lätt att påverka på landstingsnivå men där fortfarande mycket arbete återstår att göra.
22 Fortsatta satsningar på p förbättrad tillgänglighet En central faktor som med stor sannolikhet kommer att förbättra förutsättningarna för tillgänglighetsarbete är färdigställandet av den nationella informationsstrukturen. Det finns både direkta effekter i form av effektivare rutiner inom vården och indirekta effekter i form av att det blir lättare att samla landstingen i övergripande nationella projekt såsom väntetidsdatabasen.
23 FRAMGÅNGSFAKTORER ORDNADE EFTER BETYDELSE
24 Prognos av tidpunkt för f r användning ndning av IT-system utan begränsningar i väntetidssammanhangv Antal svar Ingen begränsning Efter 2010 Annat svar
25 5. Väntetidsutveckling sedan 2005 I kapitel fem analyseras effekterna av vårdgarantin och andra tillgänglighetssatsningar som genomförts under de senaste två åren. I kapitlet ingår en analys av landstingens inrapporteringsrutiner och svarsfrekvens, samt ett resonemang om hur uppgifterna om väntetider ska tolkas.
26 Väntetidssituationen varierar kraftigt mellan mellan landstingen Andelen besvarade telefonsamtal i primärvården varierade mellan 60 och 97 procent. Andelen patienter som söker en tid för läkarbesök i primärvården och får den inom 7 dagar varierade mellan 79 och 96 procent. Andelen patienter som väntat längre än 90 dagar på specialistbesök varierade mellan 6 och 38 procent. Andelen patienter som väntat längre än 90 dagar på beslutad behandling varierade mellan 12 och 46 procent.
27 Telefontillgänglighet nglighet samma dag (andel patienter) Kronoberg (96%) Gävleborg (79%) Kalmar (74%) Norrbotten (91%) Västra Götaland (67%) Östergötland (98%) Halland (55%) Dalarna (77%) Blekinge (74%) Västernorrland (51%) Jönköping (75%) Gotland (100%) Sörmland (100%) Västerbotten (85%) Uppsala (43%) Örebro (68%) Skåne (70%) Västmanland (77%) Jämtland (52%) 97 % 97 % 95 % 94 % 92 % 90 % 90 % 86 % 84 % 83 % 82 % 81 % 79 % 79 % 74 % 74 % 72 % 65 % 60 % Andel besvarade samtal inom primärvården i procent
28 Läkarbesök k inom sju dagar (andel patienter) Halland ( 85%) Kalmar ( 87%) Västra Götaland ( 92%) Stockholm ( 94%) Blekinge (100%) Kronoberg (100%) Jönköping (100%) Norrbotten (100%) Östergötland ( 90%) Gävleborg (100%) Värmland (100%) Hela riket ( 94%) Skåne ( 91%) Örebro ( 87%) Jämtland ( 85%) Västernorrland ( 91%) Uppsala ( 93%) Västerbotten (100%) Gotland (100%) Västmanland ( 97%) Sörmland (100%) Dalarna ( 97%) 96 % 94 % 91 % 91 % 91 % 91 % 91 % 90 % 90 % 89 % 89 % 89 % 87 % 85 % 85 % 84 % 84 % 84 % 83 % 83 % 81 % 79 % Andel patienter som fick komma till primärvården inom sju dagar i procent
29 Andelen patienter som väntat v längre l än n 90 dagar på besök mellan april 2006 och oktober 2007: Andel väntande i procent jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
30 Väntetider på p besök k per landsting Kalmar Västmanland Gotland Örebro Blekinge Jönköping Västernorrland Östergötland Halland Värmland Kronoberg Västra Götaland Hela riket Stockholm Skåne Uppsala Gävleborg Norrbotten Dalarna Västerbotten Jämtland oktober 2007 april Andel patienter som väntar längre än 90 dagar på besök i procent
31 Andelen patienter som väntat v längre l än n 90 dagar på p behandling mellan april 2006 och oktober 2007: Andel väntande i procent jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
32 Väntetidsutveckling per landsting (behandling) Kalmar Norrbotten Uppsala Västernorrland Västmanland Gotland Västra Götaland Jönköping Halland Örebro Sörmland Hela riket Kronoberg Östergötland Skåne Stockholm Västerbotten Blekinge Dalarna Värmland Gävleborg Jämtland oktober 2007 april Andel patienter som väntar längre än 90 dagar på behandling i procent
33 Jämförelse av trender i landstingen Landsting/region Besök Behandling Halland = Stockholm Västra Götaland Uppsala Värmland Södermanland X Örebro Östergötland Västmanland Jönköping Dalarna Kronoberg Gävleborg Kalmar Västernorrland Gotland Jämtland Blekinge Västerbotten Skåne Norrbotten Lägre andel patienter som väntat längre än 90 dagar Högre andel patienter som väntat längre än 90 dagar
34 Övergr.. bedömning om rapportering och väntetiderv Svar från samtliga 21 landsting Mycket tillfredsställande Helt otillfredsställande 2 1 = medelvärde Rapportering Väntetidernas Rapportering Väntetidernas Rapportering Väntetidernas Rapportering Väntetidernas längd längd längd längd Kontakt med primärvården (0 dgr.) Besök hos läkare (7 dgr.) Besök till specialist (90 dgr.) Behandling (90 dgr.)
35 Inrapporteringsfrekvens besök k och behandling Besök Behandling 0 apr maj jun jul aug okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov
36 Siffrorna bör b r tolkas med försiktighet f Osäkerhetsfaktorer Stora säsongsmässiga fluktuationer. Ofullständig inrapportering. Viss data inte kvalitetssäkrad. Förändringar i antalet behandlingar och mottagningar som ingår i mätningarna. Uppgifter om väntetider är inte en absolut sanning Ingen information om exakt hur länge patienterna väntar. Ingen information om den totala väntetiden (d.v.s. inklusive väntetider till utredning mellan första besök och behandling) Ingen information om det verkligen är det medicinska behovet som styr prioriteringen.
37 Längre kö Kortare kö Längre kö KÖ Vårdkö: Kvalitetssäkrad åtgärdsplanering med inbyggda signalsystem eller enbart väntelista? Efterfrågan 2. Utbud/kapacitet - Exempel på faktorer som direkt påverkar efterfrågan: Större/mindre volymer p.g.a. ökat eller minskat behov. Implementering av eventuella medicinska indikationer och nationella riktlinjer kan innebära att fler eller färre ska behandlas. Exempel på faktorer som direkt påverkar utbudet/kapaciteten: Effektivisering av logistik och administration (t.ex. förbättringsarbete/bättre remisshantering). Dimensionering av organisationen (personal, rum, utrustning m.m.). Tillfälliga faktorer (semestrar, sjukdom, personalbyten). Exempel på bakomliggande faktorer (se även kap. 1) Exempel på bakomliggande faktorer (se även kap. 1) Prevalensen och incidensen av sjukdomar. Övriga tillgänglighetsaspekter såsom avgifter. Tillgänglighet till s.k. vård- eller omsorgsgrannar. Förväntningar bland patienter. Introduktion av ny kunskap eller teknologi. Vilja/ovilja att prioritera tillgänglighetsfrågor. Förmåga/oförmåga att prioritera tillgänglighetsfrågor. Resursbrist. Optimal/icke optimal användning av väntelistor. Personalbrist.
38 Effekten av vårdgarantireformen v på p väntetiderna På nationell nivå har den utvidgade vårdgarantin som gäller sedan 2005 endast haft en begränsad effekt i form av kortare väntetider. Det är dock sannolikt att väntetiderna skulle ha varit ännu längre än dagens väntetider utan reformen. Ur väntetidsperspektiv har vårdgarantins indirekta effekt som katalysator av övriga tillgänglighetssatsningar varit större än dess direkta effekt i form av kortare väntetider. Som andra reformer fanns en tydligt mätbar effekt i början som sedan har börjat klinga av. En viktig förklaring är att det sker ett intensivt projektarbete på alla nivåer i början, som endast i begränsad utsträckning sätter sig i organisationerna på längre sikt.
39 6. Undanträngningseffekter I kapitel sex redogörs för undanträngningseffekter som har konstaterats i samband med införandet av vårdgarantier i andra länder. Kapitlet innehåller även resonemang om undanträngning som kan ha uppstått i samband med införandet av den nationella vårdgarantin år 2005.
40 Undanträngning ngning Undanträngning: negativa omfördelningseffekter som kan bli resultatet av prioriteringar som avviker från de gällande prioriteringsriktlinjerna och som innebär att patienternas medicinska behov inte kommer i första hand. I vårdgarantisammanhang finns det tre huvudsakliga former av undanträngning som bör bevakas: 1. Undanträngning inom samma patientgrupp genom att de som ligger nära tidsgränsen för vårdgarantin eventuellt kan tränga ut patienter med högre prioritet. 2. Undanträngning av patientgrupper som inte täcks av vårdgarantin. 3. Undanträngning av patienter i delar av vårdkedjan som inte täcks av vårdgarantin.
41 Undanträngning ngning Både från landstingens, verksamhetens och patienternas sida noteras att det sker avvikelser från gällande prioriteringsriktlinjer och därmed undanträngning. Precis som tidigare har det inte varit möjligt att ta fram ett empiriskt material för att kvantifiera undanträngningseffekter till följd av vårdgarantin
42 Exempel på p hur undanträngning ngning kan se ut: Östergötlandtland Faktiska väntetider för patienter som opererades med primär höftledsplastik i Östergötland våren 2007, jämfört med den beslutade medicinska prioriteringen.
43 7. Medicinska indikationer I rapportens sista kapitel presenteras en beskrivning och analys av det arbete med medicinska indikationer som utförts inom ramen för det nationella vårdgarantiarbetet vid Sveriges Kommuner och Landsting.
44 Medicinska indikationer Framtagning och implementering av medicinska indikationer är en nyckelfaktor för att den nationella vårdgarantin ska bidra till vård på lika villkor och i vissa fall även kortare väntetider. Det indikationsarbete som hittills har gjorts visar att det inom vissa behandlingsområden, såsom ortopedi, finns patientgrupper vars symtom inte bedöms vara tillräckligt allvarliga för att rättfärdiga operation/åtgärd inom tre månader.
45 REKOMMENDATIONER
46 Rekommendationer Uppföljning vårdgarantihantering: För att på ett bättre sätt kvantifiera hur vårdgarantin fungerar i praktiken krävs en enhetlig uppföljning av antalet personer i varje landsting som får ett konkret erbjudande om vård utanför det egna landstinget och hur många som tackar ja till denna vård. Uppföljning vårdgarantihantering: Det är viktigt att följa upp vilka patienter som inte erbjuds och får vård utanför det egna landstinget p.g.a. att de anses ha för stora vårdbehov eller inte tas emot av kliniken i det andra landstinget, t.ex. med anledning av att intensivvårdsutrustning fattas. Uppföljning undanträngningseffekter: Det finns anledning att fortsatta bevaka frågan och särskilt hur fördelningen av vård utvecklas mellan patienter med långvarig sjuklighet i jämförelse med patienter i behov av nybesök eller elektiva engångsåtgärder.
47 Rekommendationer Väntetidsdatabasen: Det är angeläget att väntetidsdatabasen inkluderar all planerad vård som rimligtvis går att mäta. För närvarande ingår t.ex. enbart vissa delar av cancervården i väntetidsuppföljningen. Väntetidsdatabasen: Det finns många osäkerhetsfaktorer som försvårar tolkningen av de redovisade väntetiderna. Inrapporteringsfrekvensen bör vara nära 100 procent i samtliga landsting och all data bör vara kvalitetssäkrad. Tillgänglighetssatsningar: Det finns stort förbättringspotential i många landsting när det gäller förbättringsarbete. Det är viktigt att landstingen fortsätter ta lärdom av varandra, att de använder Sveriges Kommuner och Landstings stödfunktioner och att tillgänglighetsfrågor prioriteras på alla nivåer i organisation.
48 Rekommendationer Medicinska indikationer: Arbetsprocessen för framtagning och implementering av medicinska indikationer behöver utvecklas. Det behövs tydligare former för hur beslut om nya indikationsprojekt fattas, vilka kvalitetskrav som ska ställas på de olika indikationsrapporterna samt struktur för implementering och uppföljning. Medicinska indikationer: Det är viktigt att medicinska indikationer, nationella riktlinjer och SBU:s kunskapssammanställningar utgör en meningsfull helhet, där olika ansatser och komponenter samverkar och förstärker varandra. Indikationsarbetets relation till andra initiativ inom detta område bör därför klargöras.
49 Kontaktuppgifter Maarten Sengers - Telefon: maarten.sengers@socialstyrelsen.se Ann Bonair - Telefon: ann.bonair@socialstyrelsen.se
Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting
10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen
Läs merBlekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?
Blekinge Dalarna Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg
Läs merKömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting
Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting Andel väntande inom 60 dagar Kömiljard besök andel väntande inom 60 dagar 100 90 80 70 60 2012 2011 2010 50 40 30 Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Läs merIndikationer för ortopedisk behandling
Indikationer för ortopedisk behandling Ett uppdrag från Sveriges Kommuner och Landsting Olof Johnell Håkan Krzeszowski Sofia Löfvendahl Jonas Ranstam Lars Lidgren Varför ortopediska sjukdomar? Drabbar
Läs merSeptember. Månadens statistik från AEA 684 301 (+1,0%) Medlemmar: KONTAKTA OSS. AEA kommenterar: 08-412 33 89 statistik@aea.se
Månadens statistik från AEA Medlemmar: 684 301 (+1,0%) Ersättningstagare: 8 508 (1,2%) Deltagare i program: 4 688 (0,7%) Antal arbetslösa: 13 196 (1,9%) AEA kommenterar: Antalet medlemmar som får arbetslöshetsersättning
Läs merLandstingsstyrelsen 31 mars 2015
Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov
Läs mer2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Läs merHemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merDu kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller
Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Vårdgarantin I Sverige finns en nationell vårdgaranti. Den innebär att patienten ska erbjudas tid för besök och behandling inom de tidsgränser som anges
Läs merDistrikt/förbund Antal Antal Ändring Ändring 2012-04-30 2011-12-31 antal procent. Summa samtliga 644686 641056 3630 0,57 %
Medlemmar per förbund Distrikt/förbund Antal Antal Ändring Ändring -04-30 2011-12-31 antal procent Summa samtliga 644686 641056 3630 0,57 % s:a direktaviserade 328105 306062 22043 7,20 % s:a förbundsaviserade
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Läs merVäntetider för kroniskt sjuka i specialistvården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Väntetider för kroniskt sjuka i specialistvården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-12-16 15REV39 2(16) Sammanfattning 2010 lagstadgades tillgängligheten till vården genom en vårdgaranti och
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merMindre slutenvård per vårdtagare, antal invånare med hemsjukvård ökar Ökad tillgång till behandlingar Synergieffekter i övrig kommunal verksamhet
Socialstyrelsens slutsatser Mindre slutenvård per vårdtagare, antal invånare med hemsjukvård ökar Ökad tillgång till behandlingar Synergieffekter i övrig kommunal verksamhet Läkemedelshantering läggs i
Läs merVårdgarantins effekter
Vårdgarantins effekter Uppföljningsrapport 6 2007-01-19 Ett år med den utvidgade vårdgarantin väntetiderna i vården minskar långsamt 1 Best nr 5101 Uppgifter från databasen och webbplatsen Väntetider i
Läs merArbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009
Kvartal 4 Arbetsmarknadsrapport Kvartal 4,5 Ersättningstagare december 8 december I december var,6 procent av Juseks medlemmar arbetssökande. Trenden mot en ökande arbetslöshet har därmed brutits och personalvetarna
Läs merKömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting
Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting Besök Behandling/operation Total Rangording kömiljard kömiljard Resultat per Resultat per per Landsting 1 Halland 96% 4 816 269 16 97% 4 684
Läs merResultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016
Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för
Läs merArbetsförmedlingen på kort och lång sikt
Bild 1 Arbetsförmedlingen på kort och lång sikt Angeles Bermudez-Svankvist 2009-03-12 Från 21 1 myndighet 9 000 årsarbetare (dec 08) Tydlig styrning & ledning Bild 2 Omsättning 2009 Bild 3 Förvaltningsanslag:
Läs merNämndens delårsrapport 2 2011 Landstingsstyrelsens beställarbudget Landstingsstyrelsens beställarbudget, Nämndens delårsrapport 1(11) Innehåll Inledning... 2 Ekonomi... 3 Resultat för perioden januari
Läs mer6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997
6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 I en SBU-rapport från 1990 Gastroskopi vid utredning av ont i magen redovisas en enkät som avser användning av EDG-skopi esofagogastroduodenoskopi
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Användningen av abirateron (Zytiga) i Sverige Zytiga är ett läkemedel som innehåller den aktiva substansen abiratero- nacetat (kortnamn abirateron). Det finns som tabletter på 250 mg som är avsedda för
Läs merVårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse
Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under hösten 2010 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2010 - Landstingsjämförelse 1 av 51 Så här läser du presentationen
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3
Läs merJämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör
Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna
Läs merVi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen
Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen I samband med att Reumatikerförbundet under 2004 fokuserar på behovet av rehabilitering, har Reumatikertidningen tagit pulsen på den svenska rehabiliteringen.
Läs merortopedisk behandling
Medicinska indikationer för ortopedisk behandling Lars Lidgren NKO, Lund Nationell konferens om Vårdgarantin 16-17 mars 2006, Stockholm Indikationer för ortopedisk behandling Uppdrag från SKL - Beskrivning
Läs merMäklarinsikt 2013:1 Stockholms län
Stockholms län Mäklarinsikt 2013:1 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508
Läs merSammanställning: enkät om livsmedelsbrott
1 (16) 2015-10-22 Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 2 1. Sammanfattning För att ta reda på vilka möjligheterna är för livsmedelskontrollmyndigheterna
Läs merHälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa!
Hälsa utan gränser Är att samverka för/med hälsa! Gaudis Katedral Ett möte mellan vetenskap och konst Men också mellan det planerbara, lineära och det organiska och komplexa 1 Se mig varje gång Vård för
Läs mer40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 0% Beröm godkänt Godkänt Enstaka brister Betydande brister Samtliga brister
Hur jobbar s beställningscentraler för taxi med trafiksäkerhet? (205 företag) (godkänt = resan sker inom gällande hastighetsbestämmelser, samtliga i bilen använder bälte, chauffören är nykter och barnen
Läs merVårdgarantins effekter en första rapportering
Vårdgarantins effekter en första rapportering 2006-02-17 En positiv och nödvändig kravställare Organisation Resursfördelning Effektivisering Information till patienter och befolkning Förbättring av system,
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 Fått arbete I april fick 1 627 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I april för
Läs merMars 2014. Förändringar första kvartalet 2014 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41
Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT Mars 2014 Förändringar första kvartalet 2014 Under första kvartalet 2014 var andelen arbetssökande något lägre än vad det var under
Läs merKan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros?
Kan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros? Göran Eliasson Sofia Löfvendahl Jonas Ranstam Lars Lidgren Kvalitetsregisterdagarna
Läs merPalliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!
Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin
Läs merHandlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015
Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet
Läs merSocialstyrelsen 2013-04-10 Dnr 5.2.-3795/2012-311(7)
Socialstyrelsen 2013-04-10 Dnr 5.2.-3795/2012-311(7) Regler och tillstånd Christina Bohman Karlsson christina.bohmangsocialstyrelsen Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapportför
Läs merMånadsrapport maj 2015
Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 136,2 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 136,2 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var
Läs merResultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015
Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för
Läs merNationell Patientenkät Somatisk slutenvård Våren 2012. Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Somatisk slutenvård Våren 2012 Landstingsjämförande rapport Undersökningen i korthet Under våren 2012 genomfördes inom ramen för Nationell Patientenkät en mätning av den patientupplevda
Läs mer129 människor drunknade 2013
ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER FIN SOMMAR - MÅNGA BADOLYCKOR 129 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 129 personer omkommit i drunkningsolyckor
Läs merPatientlag. Patientmaktsutredningen. Ingångsvärden
Patientlag Ingångsvärden Hälso- och sjukvårdslagen (1982) Likvärdig vård Remissregler Nordisk lagstiftning Rättighetslagstiftning? Bo arbeta resa Barn som patienter Beslutsoförmögna Människans tre eviga
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2011 Överenskommelse mellan staten och SKL. Lägesrapport: Stramagrupper & Antibiotika
STRAMADAGEN Hotell Arlandia Onsdagen den 25 maj 2011 Patientsäkerhetssatsning 2011 Överenskommelse mellan staten och SKL Lägesrapport: Stramagrupper & Antibiotika Tidsplan 2011 Förtydl. till landstingsledn.
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merSamordningsprogram Hitta och jämför vård 2.0 Mål och aktuell status. November 2015
Samordningsprogram Hitta och jämför vård 2.0 Mål och aktuell status November 2015 Samordningsprogram Hitta och jämför vård 2.0 Det finns nu förslag på övergripande koncept och utvecklingsstrategi för tjänsten
Läs merHandlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015
1(8) Datum Diarienummer 2015-03-12 RS150023 Regionalt cancercentrum Syd Regionalt cancercentrum Väst Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015 Bakgrund
Läs merInformationsmöte. Örebro, 4 maj 2010
Informationsmöte Örebro, 4 maj 2010 1 Agenda informationsmöte Övergripande om Styrel Utbildningens upplägg Exemplet: Jönköping Avslutande frågor och kommentarer 2 Obalans ger elbrist El är en färskvara
Läs merÅrsrapport för år 2007
Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.
Läs merVad är Nationell Patientöversikt och vem använder den? E-hälsodagen 2012
1 Vad är Nationell Patientöversikt och vem använder den? E-hälsodagen 2012 Andreas Mårtensson 2 Nationell e-hälsa Vad är NPÖ ur ett användningsperspektiv? Användningsområden Stöd och Förutsättningar 3
Läs merArbetsmarknadsinformation april 2007
Nr 1/2007 il 1 (9) Arbetsmarknadsinformation april 2007 Fortsatt sjunkande arbetslöshet lägsta nivån på fem år Arbetsmarknadsläget för medlemmar i Sveriges Ingenjörer 1 har successivt förbättrats sedan
Läs mer2013-05-20. GENOMBROTTSPROJEKTET Bättre vård Mindre tvång PIVA - Halmstad
GENOMBROTTSPROJEKTET Bättre vård Mindre tvång PIVA - Halmstad 2013 1 Verksamhetens innehåll: Upptagningsområde. Södra Halland. Vuxna från 18 år, män och kvinnor 10 Vårdplatser Olika diagnoser HSL LPT VARFÖR
Läs merSamverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Statistikbilaga. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa Statistikbilaga LANDSTINGETS REVISORER 2014-01-15 2(18) Bakgrund Revisorerna i Landstinget Västernorrland, Härnösands kommun, Sundsvalls kommun och Örnsköldsviks
Läs merMinnesanteckningar från tandvårdsnätverks träff den 3-4 december
Minnesanteckningar från tandvårdsnätverks träff den 3-4 december Det var en blåsig träff för stormen Helga drog in och gjorde så att flera deltagare inte kom hem på fredagseftermiddagens utan fick stanna
Läs merLäkarförbundets förslag för en god äldrevård:
Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka
Läs merHans Ekholm Jesper Stenberg. Vårdbarometern. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1
Hans Ekholm Jesper Stenberg Vårdbarometern 1 Agenda idag Basfakta Nuläge Några nedslag i materialet och analyssätt Diskussionsfrågor 2 Basfakta 1 Vad är Vårdbarometern? Rullande befolknings mätning som
Läs merLägesrapport för verksamheter med personliga ombud 2011
Socialstyrelsen 2012-04-11 Dnr 5.2-1807/2011 :2% 1(8) Regler och tillstånd Christina Bohman Karlsson christina.bohman socialst elsen.se yq JZ Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport
Läs merKVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se
KVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se Invånartjänster idag Nationella tjänster från Sveriges landsting och regioner Hälso- och sjukvårdstjänster som kan användas dygnet runt Ger råd om hälsa och relationer,
Läs merArbetsmarknadsinformation nr 1 / 2006. Civilingenjörsförbundet
Arbetsmarknadsinformation nr 1 / 2006 Civilingenjörsförbundet Antal arbetslösa CF-medlemmar med ersättning från AEA per månad jan 2002 - april 2006 3000 2500 2000 1500 1553 1000 500 0 2002 2003 2004 2005
Läs merKommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011
Kommittédirektiv Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning Dir. 2011:25 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur patientens
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merStöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för
Läs merStöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för
Läs merStöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för
Läs merStöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för
Läs merLäns-SLAKO Östergötland. Hemsjukvårdsreformen. Konsert & Kongress 11-11-11 Sven-Inge Arnell
Hemsjukvårdsreformen Konsert & Kongress 11-11-11 Sven-Inge Arnell Kommunaliserad hemsjukvård SOU 2011:55 Nationella samordnaren presenterade utredningen den 28 juni 2011 Vidgad befogenhet för kommuner
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa
Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Trosa Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...
Läs merLandstingsstyrelsens beslut 101/07.
Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2008-05-19 LS-LED08-353 70 Analys av Folktandvården Sörmlands prislista för tandvård samt dess styrprinciper, uppdrag enligt LF 101/07 Landstingsstyrelsens
Läs merBedömning av läget inom hälso- och sjukvården i landet Bedömning av läget i hälso- och sjukvården
2016-03-17 Dnr 10.5-29723/2015 1(6) Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso och sjukvården Axana Haggar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Bedömning av läget inom hälso- och sjukvården i landet
Läs merStramas mål ur ett barnläkarperspektiv
Stramas mål ur ett barnläkarperspektiv Björn Wettergren Våra allvarligaste infektioner har vi inte jagat bort med antibiotika utan med vaccinering! Hur stärker vi barnets eget försvar mot infektioner?
Läs merAtt välta ett landsting
Att välta ett landsting Regional kvalitetsregisterkonferens 5 september 2014 Marianne Olsson Landstinget Västmanland Ansamling av riskfaktorer hos primärvårdens patienter (mikroalbuminuri, HbA1c>70, LDL>2.5,
Läs mer2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014
2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med
Läs merÖppna jämförelser Missbruks- och beroendevården 2015. Carolina Björkman, SKL
Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevården 2015 Carolina Björkman, SKL SYFTE stimulera till kunskapsutveckling med god kvalitet MÅL verksamhetsförbättringar som kommer brukaren till gagn Öppna jämförelser
Läs merProjektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i projektet. TEAM 12 PIVA HALMSTAD GENOMBROTTSPROJEKTET BÄTTRE VÅRD - MINDRE TVÅNG Förbättra den psykiatriska heldygnsvården
Läs merI huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014
I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014
Läs merHandlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit
Läs merBRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS
BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS Catrin Filipsson Inga-Britt Nordgren Gunbritt Nordberg Mona Eidegren Jan Bergström Doris Öhlund Slutrapport maj 2008 1 Verksamhetsområde Specialistmottagningen
Läs merSamordningsprogram Hitta och jämför vård 2.0 Mål och aktuell status. December 2015 Januari 2016
Samordningsprogram Hitta och jämför vård 2.0 Mål och aktuell status December 2015 Januari 2016 Samordningsprogram Hitta och jämför vård 2.0 Det finns nu förslag på övergripande koncept och utvecklingsstrategi
Läs merOmvärldsfakta. Illavarslande utveckling. Antal varsel per 1000 sysselsatta - september-november 2011
Nr 3:211 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Illavarslande utveckling Inbromsningen i den svenska ekonomin märks allt
Läs merSydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013
Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 RSL 11 dec 2013 Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Öppna jämförelser 2013 SKL/Socialstyrelsen
Läs merVälkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare
Välkomna! Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare I siffror 45000 äldre/år vårdas pga fallolycka i slutenvården Cirka 1500 äldre personer avled 2011 Sverige pga fallolycka (Socialstyrelsen 2011)
Läs mer1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag?
Faktablad frukt och grönt undersökning 2012 TNS SIFO har på uppdrag av ICA genomfört en undersökning bland 3819 föräldrar med barn under 18 år i samtliga 21 län. Respondenterna var mellan 18 och 65 år
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merkartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen
Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:
Läs merMeddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående
Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer,
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos
Läs merFörskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen
Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit
Läs merFysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan
RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNING 2011 Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan Fysisk planering för minskad klimatpåverkan 1 Förord Detta är den tredje enkäten från SKL om kommunernas arbete
Läs merTrafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010
PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...
Läs merKoll på läget med SveDem
Koll på läget med SveDem Katarina Nägga, överläkare, Med. dr. Helena Ring, administratör VO Minnessjukdomar Skånes Universitetssjukhus Malmö/Lund Region Skåne VO Minnessjukdomar SUS Wigerthuset i Lund
Läs merPatientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag
Läs merEffektivare vård. Sollefteå 17 juni 2016 Göran Stiernstedt
Effektivare vård Sollefteå 17 juni 2016 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg Professionen Sitter vid datorn hela dagen och administrerar med värdelösa
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:1 15.2.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell Januari 2016 Hotellgästnätterna fortsätter öka även i januari Totala antalet övernattningar
Läs merFolkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.
Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,
Läs merVerksamhetsresultat januari-december 2009 2010-01-22
Verksamhetsresultat januari-december 2009 2010-01-22 1 1. Utredning och lagföring - allmänt Ärenden redovisade till åklagare Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden totalt (exkl. trafik)
Läs mer48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg.
48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg. Anders Hansson PhD, DL, FoUU-centrum i Fyrbodal. Koordinatorer Vårdsamverkan Fyrbodal: Pia Lago, sjuksköterskesamordnare, Trollhättans stad,
Läs merSamverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län
Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna
Läs merTurism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016
Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs mer