Lägesrapport för verksamheter med personliga ombud 2011

Transkript

1 Socialstyrelsen Dnr /2011 :2% 1(8) Regler och tillstånd Christina Bohman Karlsson christina.bohman socialst elsen.se yq JZ Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm Lägesrapport för verksamheter med personliga ombud 2011 (S2009/10168/ST) Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att i samverkan med länsstyrelserna fördela statsbidrag till kommuner som har inrättat permanenta verksamheter med personligt ombud för personer med psykisk funktionsnedsättning. I Socialstyrelsens uppdrag ingår också att stödja och utveckla verksamheterna. I årets rapport redovisar Socialstyrelsen länsvis antal kommuner som har personliga ombud, antal verksamheterl och antalet fördelade tjänster den 31 december I rapporten redovisas också förändringar som förväntas inträffa under 2012, nationella utvecklingsaktiviteter, regionala och lokala aktiviteter baserade på länsstyrelsernas rapportering till Socialstyrelsen samt en ekonomisk rapport. Sammanfattning och bedömning Socialstyrelsens utvärderingar visar att verksamheter med personligt ombud är viktiga och ändamålsenliga för att ge stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar på ett individuellt och flexibelt sätt. Arbetet som personligt ombud är välkänt och står som modell för andra funktioner, som till exempel lotsar, guider, coacher och vägledare som utvecklas på andra områden inom vård och omsorg. Kärnan i arbetet som personligt ombud är strävan efter ett helhetsperspektiv med ett tydligt fokus på den enskilde klientens behov. Arbetet bygger på relationen mellan ombud och klient vilket ger förutsättningar att förstå och ringa in klientens behov samt att beskriva dessa för vård- och stödgivare så att rätt insatser kan ges till klienterna. Klienterna söker hjälp av personligt ombud i allt större utsträckning på grund av dålig ekonomi, svårigheter med att lösa bostadssituationen och brist på sysselsättning. 1 Om fler kommuner eller stadsdelar driver verksamheten tillsammans så räknas det som en verksamhet. SOCIALSTYRELSEN Telefon Fax Stockholm socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Org nr Plusgiro

2 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2011 2(8) De flesta verksamheter med personligt ombud har någon form av systematiserade rutiner för att rapportera till sin ledningsgrupp om de brister i myndighetemas och vård-, och stödgivarnas arbetssätt som försvårar återhämtning för klienterna. En del av det som rapporteras kan lösas på lokal och regional nivå medan annat påverkas av välfårdssystemens uppbyggnad. I allt fler verksamheter är arbetet förankrat i en ledningsgrupp, brett sammansatt av myndigheter och organisationer. Kommunema och ledningsgrupperna efterfrågar i allt större utsträckning stöd i framför allt ledningsarbete. Socialstyrelsens utvärderingar visar att Socialstyrelsens nationella och länsstyrelsernas regionala och lokala stöd till utvecklingen av verksamheterna med personligt ombud har stor betydelse för att öka ombudens kompetens och bidrar till ett enhetligt arbetssätt över hela landet. Det är viktigt för ombuden att få kompetensutveckling, handledning, erfarenhetsutbyte och möjlighet att delta i nätverksträffar. Det är en ny och ännu så länge en relativt liten yrkesgrupp som har behov av kontinuerligt stöd för att kunna upprätthålla sin yrkesidentitet. Socialstyrelsen bedömer att det är angeläget att stödet från myndigheten och länsstyrelsema kan fortsätta, både ekonomiskt och personellt. Det behövs för att att säkra verksamhetemas kvalitet och ombudens kompetens samt för att kunna stödja kommunema i ledningsarbetet. Socialstyrelsen har publicerat ett nytt meddelandeblad I juni 2011 publicerade Socialstyrelsen ett nytt meddelandeblad (nr 5/2011) bland annat med anledning av den förändrade definitionen av psykisk funktionsnedsättning2 och det nya regeringsuppdraget som myndigheten fick den 17 december Socialstyrelsen skrev meddelandebladet i samarbete med länsstyrelserna, Försäkringskassan, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH). Arbetsförmedlingen deltog inte eftersom uppdraget saknades i dess regleringsbrev. Meddelandebladet förtydligar vilka villkor kommunerna ska uppfylla för att få statsbidrag. Det behandlar definition av målgruppen, ombudens kompetens, attityder och förhållningssätt, ledning och styrning av verksamheterna samt brukarorganisationernas roll i personligt ombudsarbetet. I samband med att Socialstyrelsen publicerade meddelandebladet utarbetade länsstyrelserna ett gemensamt dokument för ansökningar och uppföljning av statsbidraget. Det innebär att det finns förutsättningar Socialstyrelsenskrivelse till regeringen den 28 juni 2007 (Dnr /2002) samt meddelandeblad nr 5/ Rapport 2006:5 från Nationel1psykiatrisamordning,

3 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2011 3(8) för att förfarandet blir lika över hela landet och att den samlade rapporteringen blir mer enhetlig. Ombudens arbete är lönsamt Socialstyrelsens utvärdering visar att ombudens arbete är samhällsekonomiskt lönsamt3. Klienternas möjlighet att delta i samhällslivet kan öka med hjälp av ombuden en möjlighet till framgång både för individen och för samhället. Ledningsgrupper och ombud har betonat vikten av att ta sig an unga, något som sannolikt kan minska omfattningen av både stigmatisering och allvarlig psykisk ohälsa senare i livet. Verksamhetens omfattning Verksamheterna arbetar med cirka klienter under ett år. Socialstyrelsens uppskattning är att mellan och personer har funnits i verksamheterna under perioden Inför år 2013 planerar myndigheten att, tillsammans med länsstyrelserna, genomföra en jämförande uppföljning av klienter inom verksamheterna på samma sätt som gjordes 2004 och Socialstyrelsen 2006, Det lönar sig ekonomiska effekter av verksamheter med personligt ombud 4 Att det inte kan anges en mer precis siffra beror på att myndigheten inte har någon personnummerbaserad statistik på nationell nivå

4 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2011 4(8) Fördelning av verksamheter och tjänster i länen 31/ Tabell 1. Antal kommuner som hade personliga ombud, antal verksamheter och antal ombud fördelade i landet Antal kommuner Antal verk-antal fördelade Länsom har personli- samheterheltidstjänster (antal kommuner)ga ombud 31/12 31/ / Stockholm (26) ,75 Uppsala (8)8 6 9 Södermanland (9)9 4 9 Ostergötland (13) Jönköpin(13)13 4 9,5 Kronoberg (8) Kalmar (12) ,5 Gotland (1)1 1 1,25 Blekinge (5)5 1 4 Skåne (33) Halland (6) V Götaland (49) Värmland (16) Orebro (12)12 4 9,55 Västmanland (10)9 1 9 Dalarna (15) Gävleborg (10) Västernorrland (7)5 4 9 Jämtland (8)8 1 4 Västerbotten (15) ,75 Norrbotten (14) Summa ,3 Antalet kommuner som har ombud har ökat jämfört med året innan, från 250 till 252 kommuner. Antalet verksamheter har ökat något, från 102 till 105. Det beror främst på att Stockholm inte längre har en sammanhållen organisation för ombuden. Antalet ombud i landet är något mindre 2011 j ämfört med 2010, 313 mot 320. Den största förändringen har skett i Stockholm stad. Stadsmissionen i Stockholm, som har drivit verksamheten under två år fick inte förlängt avtal med Stockholms stad. Istället ansvarar varje stadsdel för "sina ombud". I samband med detta har stadsdelarna beslutat om neddragning av antalet personliga ombud från 19 heltidstjänster till I I. I övrigt är det små förändringar i landet. Några verksamheter har utökat antalet ombud medan någa tillfålligt har haft vakanta tjänster.

5 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2011 5(8) Utförare De flesta verksamheter drivs i kommunens egen regi. Det är främst i storstadsregionerna som verksamheten drivs på entreprenad. Exempel på andra utförare är: PO-Skåne driver verksamheten för 10 kommuner med sammanlagt 15 ombud. PO-Skåne är en förening som ägs av RSMH och Schizofreniförbundet. Stiftelsen Comesta driver verksamheten för Malmö stad, totalt 14 ombud. Stiftelsen Parasoll i Sollentuna driver verksamhet för sex kommuner i Stockholms län och för två kommuner i Uppsala län, totalt nio ombud. Bräcke diakoni driver verksamheten med sammanlagt 25 ombud för Göteborgs stad, Härryda och Mölndal. Stiftelsen Samsyn i Umeå driver verksamheten på uppdrag av kommunerna Umeå, Vännäs, Robertsfors, Bjurholm och Nordmaling med sammanlagt 12 ombud. Personligt ombud Kronoberg är en organisation som bedrivs i samverkan mellan Kronobergs åtta kommuner och landstinget Kronoberg. Verksamheten har 11 ombud. Ekonomisk rapport Regeringen tilldelade Socialstyrelsen kronor i statsbidrag att fördela för år Av detta har myndigheten betalat ut kronor till länsstyrelserna. Kommunerna får bara statsbidrag för tillsatta heltidstjänster. Länsstyrelserna har betalat ut kronor till de kommuner som har inrättat verksamheter med personligt ombud. Länsstyrelserna har kronor kvar av 2011 års statsbidrag. Pengarna återbetalas till Socialstyrelsen enligt regeringsbeslutet. Socialstyrelsens personalkostnader och kostnader för planerings- och samordningskonferenser samt resor uppgår för 2011 till cirka kronor. Sammanfattning av länsstyrelsernas rapporter Länsstyrelserna rapporterar varje år till Socialstyrelsen om den lokala och regionala utvecklingen av verksamheterna med personligt ombud. Nedan följer en sammanfattning av länsstyrelsernas iakttagelser under 2011.

6 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2011 6(8) Klientema Fler kommuner rapporterar en fortsatt ökning av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, även om ökningen under 2011 inte är lika markant som under tidigare år. Också personer med psykiska funktionsnedsättningar och med hemmavarande barn har ökat, liksom yngre personer med psykiska funktionsnedsättningar. En rapport från Jönköping visar att fårre personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar tar kontakt med ombuden. Det är antagligen en följd av att landstingets neuropsykiatriska team har omorganiserats och stödet till klienterna ges numera på ett annat sätt än tidigare. Klienternas behov Enligt rapporterna från länsstyrelserna är klienternas främsta problemområden bostadssituationen, ekonomin, kontakter med sjukvården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Ekonomiska problem är ofta huvudorsak till att personerna tar en första kontakt med ombuden. Den ekonomiska situationen för klienterna beror, enligt ombuden, ofta på att klienterna inte längre får ersättning från Försäkringskassan och att de ofta har svårt att klara övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Orsaker till klienternas ekonomiska situation kan bland annat vara att: klientens psykiska funktionsnedsättning hindrar personen från att försörja sig själv klientens psykiska funktionsnedsättning bidrar till svårigheter i kontakten med myndigheter myndigheterna har svårt att samordna sina insatser. Avsaknaden av daglig sysselsättning är ytterligare ett problemområde för klienterna. Ombuden hanterar också akuta situationer, som till exempel risk för avhysning från bostaden. Ekonomisk otrygghet kan vara ett resultat av utförsäkringen vilket i sin tur orsakar oro inför framtiden. Välfärdssystemen Ombudens klienter har ofta svårt att hantera kontakten med myndigheterna. De flesta verksamheterna har någon form av systematiserade rutiner för att rapportera till sin ledningsgrupp om de brister i välfården som försvårar återhämtning för klienterna. En del av det som rapporteras kan lösas på lokal och regional nivå medan annat påverkas av välfårdssystemens uppbyggnad. Exempel på vad som har rapporterats är:

7 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2011 7(8) myndigheter och hjälp- och stödorganen har bristande kompetens och förståelse för målgruppens problematik dåligt bemötande samverkan behöver utvecklas - både mellan förvaltningar inom kommuner men också mellan de olika myndigheterna samordningen har försämrats, trots att myndighetskontakterna har blivit bättre det är svårt att få försörjningsstöd för tandvård situationen för barn som bor med föräldrar med psykisk ohälsa och funktionsnedsättning behöver synligöras kostnader för läkarintyg, för ansökan om god man, från vårdcentraler varierar stort ( kronor) det är brist på gode män och förvaltare det finns för liten tillgång till boendestödjande insatser väntetiderna är långa och tillgång på läkare inom psykiatrin är bristfållig samordningen mellan landstingets somatiska vård och psykiatrin är dålig den psykiatriska öppenvården är svårtillgänglig Försäkringskassans regler skapar oro och osäkerhet i försörjningen för den här målgruppen det finns svårigheter i kontakten med Arbetsförmedlingen. Klienterna har svårt att förstå informationen och det finns inte tillräckligt med möjligheter att få tid med arbetsförmedlare klienternas osäkra ekonomiska förutsättningar har fått negativa konsekvenser i rehabiliteringen, trots att de själva har varit positiva till utredning av arbetskapacitet. Planerade förändringar Den organisationsform med länsgemensam ombudsverksamhet som finns i Kronoberg, Blekinge, Värmland, Västmanland och Jämtland utgör modell för fler län. I Jönköping har Kommunförbundet haft i uppdrag att ta fram ett underlag för en länsgemensam ombudsverksamhet. Här pågår nu förberedelser för att genomföra den organisatoriska förändringen under Före detta Skaraborgs län förbereder också för en gemensam verksamhet. Om den genomförs är fler av kommunerna i före detta Skaraborgs län (som inte har någon ombudsverksamhet idag) intresserade av att ingå i den organisationen och anställa ombud. Kommuner i län som har en gemensam ombudsverksamhet har identifierat flera fördelar med en sådan organisation: den samlade kompetensen blir bredare när fler ombud arbetar tillsammans

8 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2011 8(8) klienterna har större möjlighet att välja ombud det kan vara lättare att sätta ihop en ledningsgrupp på länsnivå än på kommunal nivå verksamheten är inte lika känslig vid till exempel semester eller sjukfrånvaro. Framtida utveckling Kommunerna önskar/efterfrågar i allt större utsträckning stöd i framför allt ledningsarbete av personligt ombudsverksamheten. Det stödet vill kommunerna ha både från länsstyrelserna och från Socialstyrelsen. Det kan gälla t.ex. kvalitetssäkringssystem arbetsredskap för statistik och dokumentation kommunikationssystem för effektivare rapporteringar och åtgärder för strukturella brister i systemen Länsstyrelserna behöver personella och finansiella resurser för att kunna ge kommunerna det stöd de vill ha, för att utveckla arbetet med personliga ombud. Det har varit en bred satsning under uppbyggnadsfasen och de uppföljningar som Socialstyrelsen och länsstyrelserna har genomfört visar att verksamheterna är till nytta, både för klienterna och för samhällsekonomin. Om kommunerna inte får utvecklingsstöd från Socialstyrelsen och länsstyrelserna finns det en risk att kommunerna gör neddragningar i ombudsverksamheten. Det skulle få negativa konsekvenser för klienterna. Beslut i detta ärende har fattats av ställföreträdande myndighetschefen Taina Bäckström. I den slutliga handläggningen har avdelningschefen Anders Printz och enhetschefen Stina Törnell Sandberg deltagit. Utredaren Christina Bohman Karlsson har varit föredragande. SOCIALSTYRELSEN f- t 47.1t1(7 071 Taina Bäckström ----) - 1\--) i,, ChriSthYa Bo an arlsson Bilagor Meddelandeblad nr 5/2011