Bedömning av läget inom hälso- och sjukvården i landet Bedömning av läget i hälso- och sjukvården

Transkript

1 Dnr /2015 1(6) Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso och sjukvården Axana Haggar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Bedömning av läget inom hälso- och sjukvården i landet MSB har hemställt om information med anledning av flyktingsituationen (MSB:s diarienummer ). Socialstyrelsen ombeds göra en bedömning av läget inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Nedan följer lägesbedömningen utifrån nämnda hemställan som gäller hälso- och sjukvården. Bedömning av läget i hälso- och sjukvården Nedanstående lägesbedömning utgår från enkätsvar från landets länsstyrelser via MSB, intervjuer med beredskapssamordnare i 18 av landets landsting (löpande, under februari- mars) samt kompletterande bedömningar från ett trettiotal chefläkare i 12 landsting/regioner under samma period. Resultaten har också stämts av med SKL:s samlade lägesbild som bl.a. har kommunicerats av landstingens flyktingsamordnare. Socialstyrelsen kan konstatera att sedan december 2015 har läget inom hälso- och sjukvården börjat stabiliseras. Påverkansgraden i de flesta landstingen bedöms som måttlig och några landsting har övervägt att gå över till normalläge. Ett fåtal landsting bedömer påverkningsgraden fortfarande som betydande påverkan. Större belastning finns inom mödravård, barnvård och inom barn- och vuxen psykiatri. Inom primärvård, tandvård och akutvård är situationen fortfarande ansträngd men hanterbar. Ett ökat antal besök vid infektionskliniker har noterats. Inget av lanstingen har hittills rapporterat att flyktingsituationen har orsakat patientsäkerhetsproblem. Tillgång till tolkar är fortfarande ett stort problem i många landsting. Minskad tillströmning av asylsökande personer i kombination med nya rutiner och organisationsförändringar har bidragit till att väntetider för hälsoundersökningar har minskat. I dagsläget är det svårt att bedöma exakt hur långa väntetider det är till hälsoundersökningar. Väntetiderna variera mellan tre till sex månader och ibland upp till ett år. Förändringar som har bidragit till kortare väntetider har bland annat varit resursförstärkning med t.ex. pensionerad personal eller sjuksköterskor från andra delar av vården som har fått särskild utbildning för att kunna arbeta extra med genomförande av hälsoundersökningar. Många landsting utnyttjar primärvårdslokaler under kvällar och helger för att genomföra hälsoundersökningar. Vissa landsting har bildat stödteam för vårdcentraler som SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

2 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 2(6) ligger i närheten av stora flyktingboende där belastningen är extra ansträngd. Andra landsting har infört mobila team som åker ut till boende för att genomföra hälsoundersökningarna på plats och informera om det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Informationen har bidragit till att asylsökande i mindre utsträckning vänder sig till akutsjukvården eller kallar på ambulansen för hälsoproblem som normalt sett skulle tagits hand av primärvården eller egenvård, vilket är en positiv utveckling. Bildande av mobila team har visat sig vara en lyckad lösning. Även centralisering av hälsoundersökningar till en eller några särskilda mottagningar har visat sig ha positiva effekter, t.ex. att den personal som genomför undersökningar utvecklar sin kompetens inom området. Tillgång till tolkar är ett stort problem för de flesta landsting/regioner. Tillgång till tolk eller tolktjänst är en förutsättning för att kunna genomföra hälsoundersökningar eller annan vård med nyanlända. På flera håll mobiliseras egen flerspråkig personal för språkstöd när det inte går att få en tolk. Det förekommer också att landsting under en avgränsad period anställer tolkar i de mest efterfrågade språken för vården, främst akutvård och primärvård. De flesta landstingen har rapporterat om att hälsoundersökningar har fått senare läggas på grund av att en beställd tolk uteblir. Dessutom upplever många landstingen att kvaliteten på de tolktjänster som förmedlas generellt har försämrats och befarar att detta kan påverka patientsäkerheten för de patienter som behöver tolk. Trots att man hittills inte har sett några patientsäkerhetsproblem orsakat av flyktingsituationen är det flera chefsläkare som ser tolk- och personalsituationen inom vården som en patientsäkerhetsrisk. När det gäller personalen har man börjat se effekt såsom utmattning på grund av den höga arbetsbelastningen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att läget inom hälso-och sjukvården fortfarande är ansträngt men att en stabilisering börjar märkas hos flera landsting. Det som är mycket tydligt är att vården är tämligen ojämnt belastad både mellan landstingen men även inom landstingen. För landsting med glest befolkade områden och små enheter inom primärvård och tandvård, i kombination med stora flyktingboenden, har flyktingsituationen inneburit en särskild tung belastning i jämförelse med tätbefolkade landsting med stora vårdenheter. Utmaningarna har krävt flexibla lösningar för att kunna tillhandahålla vård, t.ex. mobila vårdteam, mobilisering av läkare och sjuksköterskor för upprepade, koncentrerade undersöknings- och vårdinsatser, hälsokommunikatörer som informerar om vårt hälsosystem och hälsoundersökningar samt lokala trafikavtal- exempel på lösningar som har visat positiva resultat. Socialstyrelsen har fått tre regeringsuppdrag med anledning av den rådande flyktingkrisen. Ett uppdrag är att göra en fördjupad analys av hälsooch sjukvården inklusive tandvårdens möjligheter och utmaningar när det gäller att tillhandahålla vård. Denna analys kommer att fördjupa beskriv-

3 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 3(6) ningen av situationen för varje landsting, liksom inom de mest påverkade vårdområden. Ett särskilt fokus kommer att sättas på hälso- och sjukvårdens och tandvårdens möjligheter och utmaningar gällande planeringen för att möta vårdbehovet hos såväl asylsökande som nyanlända under de närmaste kommande åren. Ett annat uppdrag är att kartlägga hälso- och sjukvårdens och tandvårdens tillgång till tolk på övergripande nationell nivå och i varje landsting individuellt. Kartläggningen ska också beskriva exempel på hur språkkompetens hos befintlig personal kan tas tillvara. Det tredje uppdraget är att stödja landstingen genom att föreslå förenklingar och effektiviseringar av hälsoundersökningarna av nyanlända flyktingar. Arbetet med uppdragen pågår. Dessa regeringsuppdrag kommer att bidra med fördjupade analyser gällande påverkan på hälso- och sjukvården och tandvården. I vilken grad är verksamheterna påverkade enligt MSB:s skala? Vid intervjuerna med landstingens beredskapssamordnare, instämmer samtliga i bedömningen av belastning inom hälso- och sjukvården som länsstyrelsen har rapporterat till MSB. Bedömning och uppfattning av belastningsgraden överensstämmer även med svaren som har inkommit till Socialstyrelsen från chefsläkarna. Socialstyrelsens bedömning är att påverkan på verksamheterna är fortsatt stor men till övervägande del hanterbar genom de organisations- och resursförändringar som har skett eller påbörjats. Många landsting har valt att organisera verksamheten till mer uppsökande verksamhet, med positiva effekter. Landsting/regioner med stor decentralisering av utförande av hälsoundersökningar förefaller ha större problem i nuläget, än de som har valt att centrera undersökningarna till speciella mottagningar alternativt uppsökande enheter. Vilka verksamheter inom hälso- och sjukvården är påverkade? Socialstyrelsen bedömer primärvård/asylsjukvård som ansträngda verksamhetsområden eftersom de genomför hälsoundersökningar av flyktingarna. Barn och barnfamiljer prioriteras vid hälsoundersökningar. Tolkbrist är som tidigare nämnt ett stort problem som hindrar flödet inom alla verksamhetsgrenar. Mödravården är sedan slutet av december 2015 hårt ansträngd då många kvinnors graviditet inte följts upp före ankomst till Sverige. Detta har inneburit att många prover har behövt tas under en kort tid och att antal kontrollbesök ökat. Vissa landsting rapporterar om komplicerade förlossningar. Inom mödravården har man sett en viss undanträngningseffekt, t.ex. har vissa landstigen begränsat telefontider och ordinariearbete med mammagrupper. Även rutinmässiga gynekologiska

4 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 4(6) undersökningar har tillfällig stoppats för att hinna ikapp med provtagningar. BVC och barnmedicin har också noterat ett ökat antal vårdbesök. Flera nyfödda och flera barn bland asylsökande har inneburit flera vårdinsatser. Förlängda vårdtider på BB och neonatalavdelningarna har rapporterats i något fall pga. svårigheter att skriva ut mamma och barn till osäkra och oklara hemförhållanden. Barn och ungdomspsykiatrin är generellt belastat på grund av flera besök och remisser och till mindre del vuxenpsykiatri. En ökning på längre sikt av insatsbehov för barn och vuxna inom psykiatrin har särskilt lyfts som ett orosmoment för hälso- och sjukvården. Tandvården uppges som belastad i varierande grad, och allmänt krävs omfattande tandvårdsinsatser. De flesta landsting har kunnat börja kalla barnen till tandvårskontroller. Inom akuttandvård är det huvudsaklig vuxna som har ökat besökstillfällen, på grund av den dåliga tandhälsan inom gruppen. Akutsjukvården är än så länge inte belastad i någon högre utsträckning. I några landsting beskriver infektionsmottagningarna en ökad belastning till följd av fler fall av tuberkulos och ett ökat antal patienter med antibiotikaresistensproblematik. Några landsting nämner också extra belastning på grund av vanliga vinterinfektioner såsom influensa. Inom smittskydd har man noterat problematiken med att kunna lämna provsvar till asylsökande för att kunna inleda korrekt behandlingar och därmed minska risk för smittspridning. Laboratorieprover tar tid och den asylsökande har ibland hunnit flytta. Det ter sig mycket svårt att spåra patienter med nuvarande reservnummersystem, vilket anses kunna riskera patientsäkerheten. Konsekvenser för människors liv och hälsa och verksamheternas funktion Inget har i dagsläget framkommit som medför några konsekvenser för människors liv och hälsa utifrån MBS:s kategorisering. Chefläkarna har dock framfört att patientsäkerheten på sikt kan komma att påverkas negativt genom t.ex. kommunikationssvårigheter i samband med tolkbrist, stress i arbete, ovana i svensk sjukvård vid vissa svåra sjukdomstillstånd, längre väntetider för återbesök för kroniska sjukdomar, osäkerhet i fastställande av identitet och smittspridning.

5 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 5(6) Prognos för när påverkade verksamheter bedöms vara återställda till normal funktionalitet Socialstyrelsen gör bedömningen att behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser för de som har flytt och som fortsatt flyr till Sverige kommer bestå på såväl medellång som på lång sikt. Bland verksamheter som kan beräknas få en större påverkansgrad på sikt har bl.a. nämnts psykiatriskt och psykologiskt omhändertagande, habilitering och rehabilitering, ortopedi, kurators- och tolkinsatser. Bedömd utveckling Konsekvenser för hälso- och sjukvården Utifrån scenariot i MSB: s hemställan kommer hälso- och sjukvården sannolikt att kunna hantera behoven. Dock beror detta på tillgång till kompetens och resurser inom de vårdområden som ovan angivits som belastade. Samtliga landsting anser att de kommer att kunna bedriva vården i samma omfattning som idag i ettårsperspektiv om inflödet av asylsökande kvarstår som nu. Flera landsting uttrycker dock att detta är mycket svårt att bedöma. Framför allt kommer belastningen att bero på hur tillströmning av asylsökande och förändring i sammansättningen av dem kommer att utvecklas, t.ex. flera kvinnor och barn. Om inflödet av asylsökande skulle öka igen kommer påverkansgraden att märkas. I landsting/regioner som har stor mottagning och etablering kommer belastningen även framöver att ligga på en hög nivå. Detta på grund av att behandlingsbehov som inte uppmärksammats under hälsoundersökningar, eller kunnat tillgodoses hittills, kommer att kvarstå. Analysen som vården gör kan sammanfattas på följande sätt: I dagsläget ser vi toppen på isberget och förbereder oss för andra vågen som vi tror kommer i form av behandling och uppföljning av mer kroniska sjukdomar (mot det akuta som vi främst ser idag) och i tredje vågen spekulerar man att habilitering och hjälpmedel kommer få en kraftigt ökad belastning. De sistnämnda är de som idag inte alls anger att de märkt av flyktingvågen men denna vård kommer i senare skede. Vidtagna och planerade åtgärder för att upprätthålla förmåga 2016 Planering inför 2016 pågår i landstingen med åtgärder som t.ex. kompetensutveckling för förstärkning av flyktinghälsovården, kartläggning av tillgång till språkkompetens inom den egna personalen, satsningar på triagering vid flyktingboenden för att kartlägga vårdbehov, överväganden om mottagningstider, alternativa former för hälsoundersökningar m.m. Kompetensförsörjning De årliga enkäter som genomförs riktade till landstingens och regionernas personalavdelningar visar att det fortsatt är de långsiktiga trenderna som

6 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 6(6) påverkas av pensionsavgångarna (brist på erfaren och specialiserad läkare och tandläkare, god tillgång på de som är nyutexaminerade samt tilltagande brist på sjuksköterskor och tandhygienister) som präglar bilden. Den aktiva rekryteringen av specialiserade läkare från andra länder, främst inom EU, har ökat de senaste åren, men svarar fortfarande för små volymer. Socialstyrelsen arbetar för att på olika sätt underlätta för sjukvårdspersonal från andra länder att få möjlighet att arbeta inom den svenska sjukvården. Primärvården och tandvården kommer sannolikt att bli mer ansträngd under 2016, till följd av ett uppdämt vårdbehov som kommer till uttryck hos de asylsökande efter kommunplaceringen. Även när det gäller psykiatrin bedöms situationen att bli mer ansträngd under 2016 med fortsatt stora behov på några års sikt. Inte heller elevhälsan är i dagsläget bemannad för ett scenario med stort ökat antal elever med psykisk ohälsa.