Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
|
|
- Maj Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, Ängelholm Besöksadress: Södra vägen Telefon: Fax: Postgiro: Organisationsnummer:
2 Innehållsförteckning Bakgrund Syfte Metod införande uppföljning Resultat Sammanfattning sid.2 sid.3 sid.4 sid.4 sid.6 sid.7 sid.12 2
3 Bakgrund Hösten 2004 fick jag höra talas om Patient Närmre Vård (PNV) via en artikel i Vårdförbundet. Arbetsmodellen tilltalade mig mycket och jag gjorde en del efterforskningar. Jag kontaktade Marianne Inde vid Karlstad Lasarett som hade infört denna modell på den avdelning som hon då tjänstgjorde på som avdelningschef. PNV är alltså en arbetsmodell som innebär att sjuksköterskan och undersköterskan får möjlighet att vara närmre patienten under arbetstiden genom att en stor del av vårdens administration överförs till en person, en receptionist alternativt en expeditionsundersköterska som ansvarar för avdelningens sambandsfunktioner som telefonväxel, patientflödet och den rondadministration som sjuksköterskan inte själv måste utföra. Avdelningsexpeditionerna, dvs. sjuksköterskans traditionella arbetsplats har ersatts av patientnära arbetsplatser, så kallade moduler, där hon/han i lugn och ro nära sina patienter kan utföra den vård-dokumentation, de telefonsamtal och den övriga planeringen som krävs för patienten. Det skapas större möjligheter för sjuksköterskan att aktivt delta i den patient nära vården, hon/han får ett större helhetsperspektiv i vårdarbetet, lär känna sina patienter bättre vilket leder till en i förlängningen större effektivitet i vårdkedjan. Vårdteamet kring patienten utvecklas genom det intima samarbetet mellan medarbetarna. Utvecklingen av patientvården går framåt till förmån för stor delaktighet och stort personligt ansvarstagande i teamet. I 2 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) står det att målet för all hälso- och sjukvård är en god hälsa och en vård för alla på lika villkor för hela befolkningen. I 2a HSL kan vi läsa att vården skall vara av god kvalitet och tillgodose patienters behov av trygghet och att behandlingen skall bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt så långt det är möjligt utformas och genomföras med patienten. Varje situation eller möte med en patient är unikt och omvårdnaden kring patienten utformas därför individuellt. I Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvård (SOSFS 1919:17) står det att syftet med omvårdnad är att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån patienters individuella möjligheter och behov, minska lidande samt ge möjlighet till en värdig död. I PNV arbetar teamet ute hos patienten och får betydligt fler möten med patienten. Dessa möten ger ökade möjligheter för patienten att aktivt själv deltaga i omvårdnaden under och efter sin sjukhusvistelse. I intervjuer med 3
4 patienter (Patienters upplevelse av delaktighet i vården. T Kiessling, K Kjellgren, 2004) har det framkommit hur viktigt det är med behov av samtal, behov av kontinuitet i kontakten med vårdpersonalen och behov av kontroll. Syfte syftet med att införa PNV var: att öka patientens delaktighet i vården att i en nära relation med patient/anhörig ge professionell vård att effektivt använda kompetens där den bäst behövs att förbättra arbetsmiljön för vårdpersonalen Metod - Införande PNV introducerades första gången för medarbetarna på avdelning 15 på en arbetsplats träff i november Den gången var det mest som en allmän information om en arbetsmodell. Denna informationen upprepades vid varje arbetsplatsträff och mynnade så småningom ut i diskussioner, kunde detta vara ett bra sätt att arbeta på? I februari 2005 åkte vi 15 personer från Vårdenheten ( avd 15 ingick då i Vårdenheten som bestod av 5 vårdavdelningar) till Karlstads lasarett för att göra studiebesök på avd 6 där de hade arbetat i PNV under några år för att förkovra oss i vad detta egentligen var. Vi hade många frågor med oss som vi sökte svar på. Väl hemma igen fortsatte våra diskussioner på arbetsplatsträffarna. PNV fick en stående punkt på listan. I november 2005 hade vi två utbildningsdagar kring PNV. Syftet med dessa dagar var: -Uppstart av något nytt -Ge alla samma information kring PNV 4
5 -kommunikation -Att komma en dag närmre framtidens sätt att bedriva omvårdnad. Medarbetarna delas på två dagar för att inte gruppen skulle bli för stor. Marianne Inde kom tillsammans med en sjuksköterska och en receptionist till oss och berättade om PNV, vi hade öppna föreläsningar under förmiddagen där medarbetare från hela sjukhuset kunde närvara. Det var viktigt för oss att alla på avdelningen fick höra samma sak som vi hade hört i Karlstad. Eftermiddagen ägnade vi åt avdelningen där vi hade en konsult till vår hjälp att prata kring kommunikation. Kommunikationen är en mycket viktig del i PNV. Vi valde att använda oss av transaktionsanalysen, denna gicks igenom och vi övade oss på olika sätt att kommunicera. Jag hade tillsammans med sektionsledar na på avdelningen gjort en djupdykning i vad det var vi behövde arbeta mer med innan vi kunde starta med PNV. Vi hittade fem områden som vi behövde arbeta med: ronden receptionen omvårdnad schema/bemanning lokaler Innan medarbetarna fick välja vilken eller vilka grupper de ville arbeta i satte vi upp spelregler för hur vi skulle bete oss mot varandra när vi arbetade vidare. Medarbetarna delades in i grupper och fick tillsammans komma fram till vad de tyckte var viktigt. Det som kom fram redovisades sedan för hela gruppen och resultatet kan summeras med några ord: lyhördhet ärlighet olikheter viktiga Varje medarbetare fick några post-it lappar där de fick skriva sitt namn och sedan klistra upp under det område de ville arbeta djupare med. På så vis fick slumpen avgöra hur grupperna blev till. I alla grupper fanns representation av både undersköterska och sjuksköterska. Innan vi avslutade dagen sattes också datum för införandet av PNV vilket blev Grupperna startade och arbetade intensivt under ca 4-5 mån. Varje grupp hade en pärm där alla kunde läsa hur det tänktes och vad de hade diskuterat. Resultaten presenterades på arbetsplatsträffar, vi hade bestämda datum som var 5
6 till för beslut och som var kända i förväg för alla så att de kunde välja att närvara eller inte. I mitten på mars hade alla grupper arbetat fram resultat och vi hade fattat beslut om hur vi ville att det skulle vara vid införandet. Ett viktigt beslut var att vi skulle arbeta i parvård. Söndagen den 2 april 2006 var vi några från avdelningen som ställde i ordning så vi kunde starta morgonen därpå. Och det gjorde vi! De första veckorna förde vi dagbok i varje modul om hur det hade fungerat i paren och hela teamet. -uppföljning Uppföljningen av PNV gjordes i januari Vi använde oss av verktyget Systemiskt möte eller 6-punktsmodellen som den också kallas. Detta är en metod där individer i komplexa organisationer lär sig att prata samma språk så att alla arbetar mot samma mål. Vi visste inte säkert om denna metod var optimal för att användas till uppföljning men bestämde oss för att prova. Personalen delades upp i två gruppen där varje grupp hade en heldag kring detta. Metoden utgår från en berättelse av en medarbetare, i detta fall handlade berättelsen om då-nu i relation till PNV. Efter berättelsen får gruppen ställa frågor till berättaren, det ska vara raka, utforskande frågor, inga värderingar eller lösningar. Efter detta diskuterar gruppen vad de har hört och kommit fram till. Under hela tiden finns en handledare med som hjälper gruppen att se olika mönster och val. Efter gruppen får berättaren komma tills tals igen och kommentera de förslag och bakomliggande resonemangen. Under hela tiden har chefen/sektionsledarna suttit tysta och lyssnat på det som sagts. Efter berättaren kommer cheferna in och summerar vad de har hört, de kan också komma med förslag till handlingsplaner både på kort och lång sikt för att förbättra. 6
7 Resultat Syftet med uppföljningen av PNV var att veta: - Var är vi? - Vad har varit bra? mindre bra? - Vilka erfarenheter ska vi ta med oss till nästa avdelning? Sammanställning från Utvecklingsdag 1, Avdelning Berättaren ca 5 minuter: Karin berättar om PNV: 3 april, 2006 startade avdelningen med PNV vilket innebär att varje par har hand om 6-7 patienter. Reception inrättades och bemannades med usk vilka tog över en del systeruppgifter (bl a telefon). Dagbok skrevs efter varje arbetspass vad hade fungerat bra och vad hade inte fungerat, idag har vi slutat skriva dagbok. Hade en känsla av att vi pratade mer om varandra än med varandra. Efter ett möte lärde vi oss lyssna på varandra. Fördelar med PNV mer delaktig i vården av patienterna. Har hand om 6-7 patienter och gör allt med dem, känner patienten. Ligger ibland ett steg före, vet vad de vill ha, patienten behöver inte ringa på oss så ofta. Nu glad och positiv personal på avdelningen glädjen är jätteviktig! Innan PNV usk jobbade ute på golvet, ssk satt på exp. och dokumenterade och pratade i telefon. Kände inte ssk så bra. Förstår inte hur vi kunde jobba så vill ej gå tillbaks till det. 2. Gruppen ställer frågor till berättaren: Gruppen ställer frågor som rör varför vi pratar om varandra, om att ge och ta kritik, omvårdnaden av patienterna, mer tid till patienterna och ronden. Ställer också frågor rörande delaktighet, kunskapsutbyte och stress. 3. Vilka mönster/val finns i berättelsen Mycket kretsar kring ssk, usk ändrar inte så mycket i sitt arbete. Förståelsen har ökat för varandras arbete, samarbetet blivit bättre och delaktigheten större Kommunikation vi måste prata med varandra, inte om varandra. Stressigt vid ronden. Lär av varandra och förståelse för varandras arbete, bättre samarbete. Mer tid till patienterna. Receptionisterna tar hand om telefonen. 7
8 4. Förslag till alternativ handling Läkarkommunikation läkarna måste säga till om något förändras. Gula listor fylls ej i, signeras inte. Viktigt att alla skriver signatur och datum. US-pärm finns inte idag. Detta finns i datorn (DocControl). Alla måste kunna hitta dem lätt. Mer utbildning i att hitta dokument i datorn. Rondarbetet vill att ronden ska vara färdig kl för att hinna med. Har tidigare varit så men nu många nya läkare och informationen har inte nått dem. Informera läkarna. Elever tar mycket tid. Vad gör vi åt detta? 5 Sammanfattningsvis: PNV förändring för både usk och ssk? Hur lyckats med PNV är en bra bit på väg. Kommunikationen kan bli bättre. Våga ge och ta kritik. Andra forum dagbok etc. Ronderna behöver förbättras. Läkarna måste med Rond vid modulerna? Rutiner remisshantering. Hur introducera studenterna i PNV. Uppdatering DocControl, lab handbok etc. utbildning Prioriteringar i stressiga situationer är det skillnad mot tidigare? Bättre kommunikation Ökad förståelse för varandras arbetssituation prata med varandra mer. Bättre planering av arbete/raster. Modulerna. 6. Nu kommer berättaren in igen Det är mina tankar som framkommit. Ssk är mer delaktiga i vården nu och vi jobbar tillsammans, alla är jättegulliga och hänsynsfulla. Det är stressigt efter ronden och ssk ska kanske gå på lunch först eftersom vi har 45 min rast (ssk 30 min). Svårt att hitta dokumenten i datorn. Systemsättarna 8
9 Vi har lyckats med PNV, det finns saker vi måste arbeta med, inte helt framme ännu. Kommunikationen får inte sluta prata med varandra. Ronderna jobba vidare med detta. Elever. Uppdatering av dokumenten på nätet. Utbildningar. Stressigt skillnad från nu och då? kommunikation. Förståelse för varandras arbetsuppgifter. Nya rutiner för blanketter. Mest förändring för ssk? Tror att det är stor förändring även för usk. VAD KAN JAG GÖRA HÄR OCH NU VAD TAR JAG MED MIG Kommunikation prata med varandra. Fråga vad har jag gjort, vad har jag för del i att det fungerat eller inte fungerat. Reflektionsmöten efter arbetet tidigare dagböcker. Viktigt, kanske ta fram dem igen. Vårdfilosofi/värderingsgrund det vi bestämt att vi ska vara mot varandra. Attityd till avvikelser. Dessa är till för att förbättra för patienten. Viktigt med uppföljning. De nya avd ska arb. enl. PNV. Vi vill ta med allt som varit bra. Alla vill arbeta enl. PNV. Modulerna måste kunna stänga om sig sekretess. Viktigt med bra placering, mitt bland patienterna. Sammanställning från Utvecklingsdag 2, Avdelning Berättare ca 5 minuter: PNV det är så har det ska vara! Innan PNV - ständiga avbrott, mycket sekreteraruppgifter och omständligt. Usk och ssk arbetade var för sig ingen kommunikation. Nu arbetar vi i team och planerar dagen tillsammans, är mer med nu känner patienterna bättre. Dokumentationen går snabbare eftersom vi inte blir avbrutna. Vi har stor hjälp av receptionen som bl a tar hand om telefonen, stämpling av remisser mm. 9
10 Hinner idag få ut raster och flexsaldot har minskat. Lugnare arbetstempo, arbetsmiljön ar blivit bättre. Vi har fått förståelse för varandras arbetsuppgifter och lärt känna varandra. Kommunikationen har blivit bättre. 2. Gruppen ställer frågor till berättaren: Gruppen ställer frågor som rör ronden, förändring i arbetet tillsammans med läkaren, tid för reflektion och kommunikation. Gruppen ställer också frågor om planering av arbetet, fördelar med PNV och usk-resursen. 3. Vilka mönster/val finns i berättelsen Patienten har kommit mer i fokus, har mer tid för dem och blir inte avbrutna. Jobbar tillsammans i team och får mycket hjälp av receptionisterna. A och O att kommunicera och prata med varandra, öppenhet för att få förståelse för varandra. Usk-resursens arbetsuppgifter tungt, sliter hårt. Samordning av spring -uppgifter ex lab prover. Se över rutiner. Modulerna. 4. Förslag till alternativ handling Kommunikation reflektion under dagen, stämma av med varandra, dagboken? Rutiner Gula listan, remisser, kylskåpsrundan Använd tavlan i receptionen Kommit av oss inför organisationsförändringen vi måste utföra vårt arbete så länge vi är kvar. 5. Sammanfattningsvis: KOMMUNIKATION Planera dagen Reflektera/kommunicera alla måste hjälpa till Resursen förbättras Få läkarna med, mer delaktiga Studenterna Rutinerna Ssk kan ta sina raster flextimmarna minskat Ssk dokumenterar mindre idag Vill inte gå tillbaks till gruppvård 10
11 6. Nu kommer berättaren in igen Kommunikation från båda sidor. Viktigt att man säger till även om det är jobbigt. Ibland måste man rensa luften. Receptionisten behöver också reflektion behöver få veta vad som är bra och som inte är bra. Viktigt med grovplanering av dagen ex raster. Det är inte alltid det håller men vi har planerat för det. Ändra rutiner (biståndshandläggares namn och telefonnummer, prov i kylskåp). Systemsättarna Viktigt att vi kommunicerar med varandra och att vi planerar dagen. Reflektion. Resursen vilken funktion ska resursen ha? Hur får vi läkarna med oss, göra dem mer delaktiga (ronder) Studenterna hur ska man få det att fungerar, i paret, när man har student? Arbetsmiljön blivit bättre, lugnare, inte så mycket hets, springer mindre och telefonen ringer mindre. Se över rutiner. Se över modulerna. VAD KAN JAG GÖRA HÄR OCH NU VAD TAR JAG MED MIG Kommunikation!!!! Prata med varandra. Våga vara mer öppen, inte gå på person utan på sak. Reflektion under hela dagen (dagboken). Modulerna stickvagnar till varje lag, lika innehåll och placering i läkemedelsvagnar. Skrivare kopplad till dator rätt placerad. Vad ska resurspersonen göra, hur ska de se ut framöver? 11
12 Sammanfattning Uppföljningen visar att vi har kommit en bra bit på väg i PNV men har en del att arbeta vidare med. Vi känner att vi idag kommunicerar på ett helt annat sätt mellan professionerna, vi vet idag varandras arbetsuppgifter och har en helt annan respekt för detta. Att tillsammans i teamet ansvara för ett antal patienter och göra allt med dessa gör att vi upplever att vi ligger steget före, vi ser patientens behov mycket tidigare än vi gjort innan. Alla avbrott som tidigare fanns är naturligtvis inte borta men vi har minskat dem betydligt. Sjuksköterskan får bara de telefonsamtal som hon/han ska ha, kan sitta i lugn och ro och göra den dokumentation som ska göras. Både sjuksköterskan och undersköterskan har fått en helt annan helhetssyn på patienten. Idag känner vi våra patienter betydligt bättre. Vi upplever också att patienten är mer delaktig i sin vård än tidigare, det är lättare att nå oss, prata med oss då vi hela tiden finns i närheten. Arbetsmiljön på avdelningen är klart förbättrad. Vi springer inte lika mycket som tidigare, det ringer mindre från patienterna, vi hinner ta ut vår rast och flexsaldot minskar! Det som har varit bäst med hela resan i PNV är att vi lärt oss att kommunicera med varandra mycket, mycket mer än tidigare, vilket både spar tid och energi. Ändå ser vi att vi har mer kvar att arbeta på för att det ska bli ännu bättre, vi måste också påminna varandra om hur viktigt det är att vi kommunicerar, att också våga säga ifrån när vi inte tycker det fungerar. PNV har lärt oss att vi hela tiden måste hålla innehållet levande, vi behöver hela tiden ifrågasätta om vi gör rätt saker på rätt tillfälle av rätt kompetens. Detta gör att PNV är en modell som ständigt utvecklar innehållet runt den tydliga ramen. Verksamheten på avdelning 15 kommer att flyttas till andra avdelningar under hösten och där kommer vi att få arbeta vidare tillsammans med andra medarbetare, en del har arbetat med PNV, andra inte. Vi tar givetvis med oss våra erfarenheter dit. Som en sjuksköterska uttryckte det: PNV- det är så här det ska vara 12
Projektplan. för PNV
Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka
Läs merUtvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm
Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning
Läs merProjekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 2005-2006
VÅRDCENTRALEN EDSGÄRDET Projekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 2005-2006 Projektledare: Lena Örtengren, Verksamhetschef Vårdcentralen Edsgärdet Primärvården Fyrbodal Ed lena.ortengren@vgregion.se
Läs merPATIENTNÄRMRE VÅRD en uppföljning efter det första verksamhetsåret, år 2000
Landstinget i Värmland Centralsjukhuset i Karlstad Kliniken för kirurgi och urologi Går det att förbättra arbetsmiljön och vårdkvaliten och samtidigt öka patientflödet inom ramen för budgeten? PATIENTNÄRMRE
Läs merLIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare
LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merVerksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun
Socialförvaltningen Verksamhetsuppföljning 2007 Inom vård och omsorg Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Stenbocksgatan 24 TELEFON: 0414-81 94 00 FAX: 0414-174 17 E-POST: social@simrishamn.se
Läs merResultat- och. utvecklingssamtal
Resultat- och tjänstemän 1999 utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Varför? Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan förvaltningens/enhetens mål
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merPRAO åk 8 vecka 13 och 15 2012 Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk vecka 15!
BSF Lunds stad Tunaskolan Ann-Helén Oldenby studie- och yrkesvägledare 046 35 76 81, ann-helen.oldenby@lund.se PRAO åk 8 vecka 13 och 15 2012 Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merPresentation av Björkängens förskola
Presentation av Björkängens förskola Vår förskola startade 1 oktober 1990 och tillhör Närlunda rektorsområde. Vi är en förskola i utveckling som har inspirerats av Reggio Emilias filosofi och tankar om
Läs merTrygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1
Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som
Läs merKvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet
Kvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet Ledningsorganisation Styrsystem och styrprinciper Brukarinflytande Avvikelser och Klagomål Dokumentation Mål och Värderingar Systematiskt förbättringsarbete
Läs merPatientnärmre vård- ett exempel från verkligheten
Patientnärmre vård- ett exempel från verkligheten Vinnare av Sunt arbetslivspris 2014 Kirurgavdelning 6 Karlstad Landstinget i Värmland Annika Carlson avd chef Birgitta Finsberg sjuksköterska Mai Britt
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merCoachning - ett verktyg för skolan?
Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen
Läs merRapport. Verksamhetsuppföljning, Hemtjänst Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2016. Alingsås 2016-04-01 Christine Sjökvist Kristina Bornhall
Rapport Verksamhetsuppföljning, Hemtjänst Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2016 Alingsås 2016-04-01 Christine Sjökvist Kristina Bornhall 1 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Sammanfattning...3
Läs merElev och Föräldrainformation inför prao, praktisk arbetslivs orientering.
Limhamn-Bunkeflo stadsdelsförvaltning Elev och Föräldrainformation inför prao, praktisk arbetslivs orientering. På söker eleverna själva PRAO-platser. Vi tycker det är en bra träning inför senare kontakter
Läs merGenombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen
Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merProjekt Vårdhund. Palliativ vård och ASIH HANDLINGSPLAN 2014-09-01 2014-12-31. Bilaga 2
Palliativ vård och ASIH Camilla Tengvall Tf enhetschef/sammankallande 070-5196706 camilla.tengvall@skane.se Datum:2014-09-18 Dnr Bilaga 2 Projekt Vårdhund HANDLINGSPLAN 2014-09-01 2014-12-31 Innehåll 1
Läs merUppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten
1 (12) Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten i Stockholms kommun. Bakgrund Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Stockholm kommun av förskoleverksamheten (dnr 43-2010:5285). Tillsynen
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merElevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:
1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och
Läs merHandlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet
Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Innehållsförteckning 2 Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet 3 Ansvar 3 Vid tänkbara hot 3 Agera i en akut situation 3 När den akuta situationen
Läs merSammanställning 1 100215
Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merKvalitetsredovisning för Gubbo förskola 2009/2010
SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-10-15 Barn- och utbildningsförvaltningen Norra Utbildningsområdet Rektor Katarina Sörhuus-Dunered Kvalitetsredovisning för Gubbo förskola 2009/2010 Postadress Telefon Telefax
Läs merTillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007
1(5) Helena Forssell 0155-26 41 19 Eskilstuna kommun Vuxennämnden 631 86 ESKILSTUNA Tillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007 Bakgrund
Läs merAvtals- och verksamhetsuppföljning (2016)
Kvalitet och utvärderingskontoret 2016-04-20 Dnr Än 2016-314 Malin Robertsson Maria Svensson Jonas Arnoldsson s- och verksamhetsuppföljning (2016) Verksamhet Datum för besök 2016-04-20 Deltagare/metod
Läs merÄldreomsorg med omsorg.
Äldreomsorg med omsorg. Välkommen till Aleris och framtidens äldreomsorg. På Aleris har vi en gemensam syn på äldreomsorg; vi ger våra kunder samma trygghet, respekt och omtanke som vi själva vill ha när
Läs merKyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014
Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Innehållsförteckning Vision 4 Så här arbetar vi för att nå vår vision: 4 Kyrkenorumskolans värdegrund 5 På Kyrkenorumskolan
Läs merHÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa
HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram
Läs merUtvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar
P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik 150122 Grännäs Strands Vårdboende / Åsa Högö VC, Christina Witalisson SSK, Malin Hansson SSK. 1/11 Innehållsförteckning
Läs merPRAO. PP Av Michaela Bärlund, Studie- och yrkesvägledare (2015), reviderad av Moa Bergendahl (2015-2016)
PRAO PP Av Michaela Bärlund, Studie- och yrkesvägledare (2015), reviderad av Moa Bergendahl (2015-2016) VAD ÄR MENINGEN MED PRAO? Praktisk arbetslivsorientering - Hur fungerar arbetslivet! - Hur beter
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet
Läs merTrainee. sjuksköterska. Södra Älvsborgs Sjukhus. Brämhultsvägen 53, Borås. 501 82 Borås 033-616 10 00. Södra Älvsborgs Sjukhus Besöksadress:
Besöksadress: Brämhultsvägen 53, Borås Postadress: Televäxel: 033-616 10 00 Trainee sjuksköterska Besöksadress: Varbergsvägen 50, Skene Postadress: 511 81 Skene Televäxel: 0320-77 80 00 E-post: sas@vgregion.se
Läs merHemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merDEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun
DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och
Läs merPlan för Hökåsens förskolor
Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta
Läs merKarriärfaser dilemman och möjligheter
Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den
Läs merRiktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003. Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003.
Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003 Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003. Reviderade av VOK-lg 2013-09-09, redaktionell ändring 2014-06-30
Läs merBarns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen
Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Läs merLikabehandlingsplan. Nordanby förskola
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Nordanby förskola November 2010 Inledning Det här är Nordanby förskolas handlingsplan för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och
Läs merLIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Läs merHandlingsplan sänka sjukfrånvaron. Koncernstab HR Enheten för arbetsvillkor
Handlingsplan sänka sjukfrånvaron Koncernstab HR Enheten för arbetsvillkor Uppdrag Förvaltningarna tillsammans med Koncernkontoret har fått i uppdrag att under 2015 genomföra åtgärder utifrån en handlingsplan
Läs merBättre liv för sjuka äldre 2011-05-02
Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Eftermiddagens workshop utmynnande i några prioriterade områden/frågor från varje grupp. Här följer en sammanställning av gruppdiskussionerna utifrån de två frågeställningarna.
Läs merEffektivare administration i Region Skåne
6 maj 2014 Ansvarig: Johan Cosmo johan.cosmo@skane.se Effektivare administration i Region Skåne SLUTRAPPORT 1 1 Projektarbete... sid 3 1.1 Bakgrund 1.2 Frågeställning 1.3 Metod 1.4 Projektgrupp 2 Resultat
Läs merRutin vid bältesläggning
Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
Läs merA&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merApotekare på vårdcentral
Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner
Läs mer2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola
2014/07/31 Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14 Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola 1 Innehåll 1. Presentation av förskolorna...3 2. Beskrivning av årets verksamhet.3 3. Underlag och rutiner för
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merBeskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP)
Beskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP) Praktisk professionell planering (PPP) Bakgrundsfakta: Erfarenheterna
Läs merVälkommen Till Trollbackens förskola 2012-2013
Välkommen Till Trollbackens förskola 2012-2013 Välkommen till vår förskola! Vi står inför en ny spännande höst med nya och gamla barn, delvis ny personal, en ny ledningsorganisation (from jan-2013), påbörja
Läs merMinnesanteckningar AC gruppens möte 8 9 okt 2015, Kungsörstorp
Minnesanteckningar AC gruppens möte 8 9 okt 2015, Kungsörstorp Närvarande: AC från Uppsala, Örebro, Sörmland, Värmland, Västmanland, Dalarna och Gävleborg. 1 Rapport från sommaren Gävleborg I Hudiksvall
Läs merHandlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013
Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller
Läs merför chefer och handläggare
LSS 2016 för chefer och handläggare kunskap utveckling inspiration Självbestämmande i praktiken erhåll verktyg för att öka brukarens delaktighet och inflytande Maximera nyttan med valbara föreläsningar!
Läs merDialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Läs merVerksamhetsplan för Ekebacken- och Kånnaenhetens förskolor
Verksamhetsplan för Ekebacken- och Kånnaenhetens förskolor Presentation av Ekebackens förskola Förskolan tillhör, sedan en omorganisation hösten 2010, Kungshögsområdet. Ekebackens förskola ligger på Ekebackenområdet,
Läs merLikabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle särskola och fritidshem Läsåret 2011-2012
Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle särskola och fritidshem Läsåret 2011-2012 Annika Sandberg, rektor 0470-43690 Planen omfattar följande verksamhetsformer:
Läs merFörskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision
Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet Idealt Genombrott i Örebro läns landsting I Örebro läns landsting har vi jobbat med Idealt Genombrott
Läs merPlan mot diskriminering & kränkande behandling
Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Tjädern Förskolan Tjäderns Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016
Läs merStudiehandledning för Gymnasiearbetet 100p GYARVO
2013-11-07 Studiehandledning för Gymnasiearbetet 100p GYARVO Mot yrken inom vård och omsorg. Elev.. Kontaktuppgifter.. Lärare... Kontaktuppgifter... Medbedömare.. Kontaktuppgifter... Gymnasiearbetet, 100p
Läs merRådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?
Rådgivningsbesökets utmaningar Uppdatera det personliga mötet nya kanaler för miljörådgivning 9-10 november 2010, Arlanda stad Hanna Ljunggren Bergeå Hanna.Bergea@sol.slu.se Huvudbudskap: Det finns en
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merKvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15
Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN Saxdalens förskola Ansvarig förskolechef under året Carola Michaelsdotter, skriven av Ulrika N Eriksson Innehåll
Läs merBrukarrevision. Göteborgsmodellen. Mer information finns på www.kvalitet.goteborg.se/brukarrevision
Mer information finns på www.kvalitet.goteborg.se/brukarrevision Stadskansliet, Organisation och IT-utveckling 404 82 Göteborg, telefon 031-61 10 00 Brukarrevision Göteborgsmodellen 12 13 Brukarrevision
Läs merStort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.
a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska
Läs merKyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16
Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..
Läs merLikabehandlingsplan vid Tjelvarskolan
Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan Inledning. Den här planen omfattar alla verksamheter, skola såväl som förskoleklass och fritidshem, på Tjelvarskolan. Eftersom våra verksamheter samarbetar tätt kring
Läs merVerksamhetsplan och budget 2010
SERVICEFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSOMRÅDE LÖNER Verksamhetschef: Ann-Christin Nordin Enhetschefer: Lena Thimm enhet 301 Maud Kalin enhet 302 Ingela Björklund enhet 303 Eva Andersen enhet 304 Verksamhetsplan
Läs merPersonlig assistans Skellefteå kommun
Avtal Personlig assistans Skellefteå kommun För dig med funktionsnedsättning ger personlig assistans från Skellefteå kommun en stor frihet. Tillsammans med dig utformar vi ett stöd som ökar dina möjligheter
Läs merGranskning av enheterna för personlig assistans
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2010-03-15 Socialförvaltningen Maria Johansson, kvalitetsinspektör 1 (7) Diarienr 0004/10-013 Granskning av enheterna för personlig assistans Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen
Läs merBeslut för förskola. i Sandvikens kommun
x Skolinspektionen Beslut Sandvikens kornmun kommun@sandviken.se Beslut för förskola i Sandvikens kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00,
Läs merPatient Närmre Vård (PNV) Ortopedavdelning 6 Karlskoga lasarett
Patient Närmre Vård (PNV) Ortopedavdelning 6 Karlskoga lasarett Syfte Öka patientens deltagande i vården Att arbeta i en nära relation med pat/anhörig för att ge en professionell vård Att effektivt använda
Läs merHandlingsplan vid elevs frånvaro
Stavreskolan F-9 Handlingsplan vid elevs frånvaro Kartläggning Elevfrånvaron diskuteras regelbundet i arbetslaget i samband med arbetslagsmöten. Mentor för regelbundet närvaro/frånvaro i Skola 24 och ansvarar
Läs merVälkommen till avdelning 69 Information till patient och närstående
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte att fråga personalen!
Läs merHandbok för arbetssättet Verksamhet och hälsa
Handbok för arbetssättet Verksamhet och hälsa Det som överraskade mig mest är den kraft och kreativitet som kom fram när personalen fick ta större ansvar. Bo Konstenius, enhetschef Edö vård- och omsorgsboende
Läs mer1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.
2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Junibacken Plats för egen logga/bild 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling
Läs mer2013-02-15. Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan
2013-02-15 Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan År 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merIntroduktion. Vinnande medarbetarskap
Introduktion Vinnande medarbetarskap Helgesson Coaching&Consulting 2015 Vinnande medarbetarskap. introduktion sid 1 Inledning Vi är alla del av större sammanhang. På arbetsplatsen skall vi gemensamt med
Läs merKvalitetsrapport för förskolan Kristallen
Kvalitetsrapport för förskolan Kristallen Läsåret 2014-2015 LÄSÅRET 2014-2015... 1 GRUNDFAKTA... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merNorra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs mer