LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

Transkript

1 Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

2

3 Sammanfattning I denna LIA- rapport angående min LIA (lärande i arbetet) på psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby kommer jag att berätta hur det kan vara att arbeta som medicinsk sekreterare där. Jag har även fått möjlighet att ha ett samtal med både en psykolog och en arbetsterapeut om vad de har för roll och arbetsuppgifter inom psykiatriska öppenvårdsmottagningen. Alexandra Hokander-Sandberg, M2

4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Resultat Tid Plats Arbetstider Hur fick du din introduktion? Arbetsmiljön Hur var arbetsklimatet? Klassificering Lagar Förbättringsarbete Handledaren Utvärdering... 6 Alexandra Hokander-Sandberg, M2

6

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Jag studerar till medicinsk sekreterare på folkhögskolan i Vimmerby. Jag har nyligen påbörjat tredje terminen av utbildningen som består av fyra terminer. I dessa fyra terminer ingår LIA som står för lärande i arbete. 1.2 Syfte Syfet med LIA är att man får möjligheter att få se hur det är att arbeta som medicinsk sekreterare inom flera olika verksamheter. Man får dessutom mer erfarenhet, kunskap och även kunna hitta det område man själv tycker är mest intressent. I denna berättar jag bland annat om vad jag har haft för uppgifter under dessa två veckor, hur många som arbetar där, hur mina arbetstider var, hur arbetsmiljön var, klassificering, lagar, om de har förbättringsarbete samt min personliga utvärdering. 2. Resultat 2.1 Tid Min LIA varade under två veckor, Plats Jag hade min LIA på psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby. 2.3 Handledare Min handledare jag hade under dessa två veckor heter Ewa-Lotte Rosén. Hon har gått ett 2- årigt gymnasium och sedan utbildat sig till läkarsekreterare med en utbildning på 1 år. Genom arbetet har hon gått på en datakurs. 2.4 Personal Det finns 26 stycken anställda på psykiatriska öppenvårdsmottagningen. Yrkeskategorier som finns i denna verksamhet är: * Fyra stycken skötare, vissa har tilläggsutbildning exempelvis KBT (kognitiv beteendeterapi) och DBT (dialektisk beteendeterapi). * Fyra stycken psykologer * Fem stycken sjuksköterskor varav en av dem är specialistsjuksköterska inom psykiatri * En asylsjuksköterska Alexandra Hokander-Sandberg, M2 1

8 * Tre stycken överläkare * En arbetsterapeut * Två stycken kuratorer * Tre stycken mediciniska sekreterare * En chef Överläkarna är inte alltid på psykiatriska öppenvårdsmottagningen samtidigt utan de arbetar på andra ställen vissa dagar i veckan. Utöver dessa 26 anställda så finns det också en STläkare och ibland har de AT-läkare på plats. 2.5 Arbetstider Psykiatriska öppenvårdsmottagningen har öppet mellan klockan 08:15 16:00. Man börjar arbetet klockan 08:00 och slutar klockan 16:30, jag har börjat klockan 08:00 och slutat klockan 16: Arbetsuppgifter De arbetsuppgifter jag har haft under dessa två veckor har varit främst journalskrivning. Jag har skrivit mottagningsbesök som innebär nybesök eller återbesök, telefonkontakter, avstämningsmöten och vårdplanering. Jag har även skrivit brev till patienter och förnyat intyg. Tillsammans med min handledare har jag bokat in flera tolkar som man gör via ett system på internet som heter Semantix. Vi har även gjort ärendefördelning som innebär att chefen och en läkare (det är en av läkarna som har denna arbetsuppgift) bestämmer vilken behandlare som ska ta emot patienten, då får sekreterarna ett papper från chefen och/eller läkaren på beslutet från och bokar patienten till den valda behandlaren. Jag har även skrivit in egenremisser som kommer från personer som tidigare inte har varit på psykiatriska öppenvårdsmottagningen som tar eget initiativ till kontakt. Sedan bedöms denna remiss av chefen och en läkare (en av läkarna som har denna arbetsuppgift) som ger besked till de medicinska sekreterarna om personen ska kallas till en behandlare eller om personen ska hamna på väntelistan. Jag har också bokat in patienter i läkarnas tidbok. Det kan handla om att en patient ska ha ett återbesök eller en telefontid till en viss läkare, då får man gå in i läkarens tidbok och boka efter läkarens önskemål. Är besöket eller telefontiden väldigt långt fram, exempelvis nästa år gör man istället ett bokningsunderlag så att patienten hamnar i väntelistan och bokas sedan in längre fram. Besvarat remisser har jag också fått prova på att göra. Både som delsvar och slutsvar. Det kommer in remisser som sekreterarna skriver in som sedan bedöms av chefen som i sin tur meddelar sekreterarna hur de ska göra med patienten. Sedan besvara sekreterarna remissen, antingen med ett delsvar eller med ett slutsvar. Under min andra dag på LIA:n bokade jag in ett möte med psykologen Emil för att prata om hans roll inom verksamheten. Han har gått en femårig utbildning för att bli legitimerad Alexandra Hokander-Sandberg, M2 2

9 psykolog men han fick inte legitimationen direkt efter dessa fem år utan fick arbeta under uppsikt av en handledare i ett år för att bli godkänd av handledaren och på så sätt få sin legitimation. Han uppgifter som psykolog är att utföra terapier och utredningar. Utredningar kan vara till exempel ADHD och Aspergers syndrom. Jag ska försöka förklara hur en utredning går till: En person misstänker att han/hon har ADHD, får då träffar en psykolog som gör en bedömning. Om psykologen också misstänker ADHD så får patienten träffa en överläkare som också gör en bedömning av patienten. Skulle överläkaren också ha samma misstanke som psykologen så beslutar en psykologgrupp om man ska göra en basutredning på patienten, steg 1 av 2. På denna basutredning går man igenom patientens anamnes väldigt grundligt. Man går igenom uppväxten och en av patientens föräldrar ska vara med för att kunna berätta om saker som patienten inte själv kan besvara, exempelvis hur förlossningen var, om något uppstod. Sedan diskuterar teamet som består av psykolog, överläkare, arbetsterapeut och skötare för att kunna ställa diagnos. Har de bra med material kan de ställa diagnos och starta exempelvis medicinering. Är det däremot oklart kan patienten få göra psykologtester där man testar bland annat arbetsminnet, ett WAIS-test utförs där man testar patientens intelligens med till exempel liknelser och matematik. Det finns också ett test som testar sin planeringsförmåga, vilket var ett test jag själv fick prova på. Jag hade även lite funderingar kring vad det var för skillnad mellan en psykolog och en skötare, då skötarna också för samtal med patienterna. Såklart är den stora skillnaden att psykologer har legitimation vilket inte skötarna har. En skötare kan ha påbyggande utbildningar som till exempel KBT som står för kognitiv beteendeterapi. Har en skötare ingen påbyggnad utbildning får de endast ha stödjande samtal med patienter. Den fjärde dagen av första LIA-veckan hade jag ett inbokat möte med arbetsterapeuten som förklarade hennes roll i verksamheten. Hon har i grund och botten en treårig utbildning till arbetsterapeut samt läst grundpsykiatri. Hon befinner sig på psykiatriska öppenvårdsmottagningen varje onsdag. Arbetsterapeuten ingår i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Samrehab mot psykiatrin, så när hon skriver anteckningar i Cosmic om de patienter hon får besök av så hamnar de inte under psykiatrin i Cosmic. Hon tar emot patienter som kommit från remiss från en behandlad psykolog eller överläkare. Hennes uppgifter är att göra en aktivitetsbedömning. En aktivitetsbedömning innebär att man kollar hur vardagen hemma och arbetet fungerar. Man gör även en så kallas sömnbedömning där man kollar på vad patienten har för rutiner under kvällen innan han/hon ska sova exempelvis hur mycket man dricker, om man dricker Coca Cola eller kaffe en stund innan. Man tittar även på patientens matvanor, om han/hon kan handla mat, tvätta kläder, hantera sin ekonomi samt det sociala livet. Ytterligare en sak arbetsterapeuten kollar av är om patienten är stressad, vad patienten blir stressad över. Det finns olika instrument man kan använda sig av vid en sådan bedömning och det kan vara genom en intervju, observation i aktiviteten samt motoriska, kognitiva och muntliga uppgifter. Arbetsterapeuten får tillsammans med patienten försöka hitta lösningar, nya vanor och delmål för att uppnå. Patienten kan få göra minnesträning som är ett träningsprogram, det finns tillgängligt på internet så man kan utföra det hemma. Det är inte alla som har den disciplinen att kunna utföra det hemma och då kan man få göra det på mottagningen istället. Det är cirka 80 procent Alexandra Hokander-Sandberg, M2 3

10 som får en bättre koncentrationsförmåga och bättre kortminnesfunktion genom att utföra detta. Man får lyssna och göra olika uppgifter, exempelvis upprepa siffror baklänges och svårigheten ökas i takt med patientens förmåga. De ska helst träna detta tre till fem gånger i veckan. Det finns olika hjälpmedel som kan hjälpa patienterna i det dagliga livet. Här är några exempel på olika hjälpmeden: * Timstock: Detta är en dosa som räknar ner minuter. Det finns olika timstockar som har olika maxminuter. Man kan exempelvis ställa timstocken på 20 minuter och när tiden är uppnått så piper och blinkar timstocken. Detta är ett bra hjälpmedel för personer som till exempel har svårt med tidsuppfattning. Om en person ska se på ett visst program som börjar om 20 minuter så kan man sätta timstocken på 20 minuter, då vet personen att när den piper så börjar programmet. * Tyngdtäcken: Används vid oro och ångest. De finns i två varianter, kedjetäcke som är tungt och kan få personen att känna sig trygg och sedan finns det ett bolltäcke som ger känselintryck som stimulerar bland annat beröringssinnet. Dessa finns även i västar så man kan bära dem under dagtid. * Careousel: Detta är en automatisk medicindosa där man ställer in ett visst program som tar fram tabletten när det är dags. När det är dags att ta tabletten så går ett alarm igång och den roterar till den tabletten som ska tas vid det klockslaget den är inställd på. Tar man inte medicinen så går ett alarm igång igen. * Shake-awake: Är ett hjälpmedel som används om man inte hör när väckarklockan går igång. Då placerar man dosan som är kopplad till väckarklockan under kudden som vibrerar när alarmet går igång. * Scheman: Det finns olika scheman som kan användas som förtydligande, fungerar som en påminnelse och komma ihåg. Man ser klart och tydligt hur en vecka ser ut, vad som ska göras och vid vilken tid. Jag har även varit med på ett handledarmöte som sekreterarna har en gång varannan vecka som pågår en halvtimma. Det är ett möte med en utomstående psykolog. De går på dessa möten för att få prata av sig om vad som helst som handlar om deras arbete. Psykologen kan ge dem tips och råd om hur de ska tänka, lösa problem och såklart lyssna på sekreterarna. Sist men inte minst har jag fått se hur det fungerar i deras reception när de tar emot patienter. De tar inte emot kontakter eller kort som betalning utan patienterna får alltid en faktura hem. Sekreterarna har ett roterande schema för kassan, den som har hand om kassan är den person som de övriga yrkesgrupperna får störa med frågor och liknande. 2.7 Hur fick du din introduktion? Jag började klockan 08:30 första dagen. Jag möttes upp i väntrummet av min handledare Ewa- Lotte Rosén som visade mig runt och presenterade mig för de andra som arbetar där. Vi kollade så att jag kunde komma in i Cosmic, vilket jag också gjorde. Ewa-Lotte berättade lite angående deras verksamhet. Alexandra Hokander-Sandberg, M2 4

11 2.8 Arbetsmiljön Jag upplevde att arbetsmiljön var bra på psykiatriska öppenvårdsmottagningen. De har höjoch sänkbara bord så de kan variera sig emellanåt för att stå upp och arbeta. De hade bra stolar att sitta på när man vill arbeta sittandes. De får tillgång till det de behöver om någonting ur det ergonomiska inte fungerar, då kommer det ut en person med olika produkter som de får testa och pröva ut. De får alltså det de behöver för att de ska kunna arbeta på ett så bra sätt som möjligt och detta är individuellt, vad som passar en själv. 2.9 Hur var arbetsklimatet? Personligen så upplevde jag ingen stress under dessa två veckor jag befann mig där. Men enligt min handledare så kan det vara stressigt vissa dagar och vissa dagar var stressnivån lägre Klassificering De som arbetar som medicinska sekreterare har fått utbildning i klassificering. De har gått två terminer på folkhögskolan i Vimmerby. Klassificering ingår i deras arbete, så vare sig man tycker om det eller inte så måste det göras Lagar När det gäller ändringar eller annan viktig information kring lagar så kan de ta del av det på deras intranät som heter Navet. De har också ett eget ansvar att ta reda på förändringar om de får till exempel hintar på Navet eller liknande om förändringar. När den nya lagen, patientlagen framträdde fick de en hint om det på Navet och de fick en föreläsning om detta av en person som kom till dem. När det gäller skyddad identitet så har de riktlinjer hur de ska hantera personer med skyddad identitet. De har en pärm på arbetsplatsen där det finns telefonnummer till de personerna med skyddad identitet om personen har lämnat ut det till dem. På detta sätt så kan de kontakta personen direkt och meddela till exempel när han/hon ska komma på besök istället för att de skickar kallelse via brev, då det går via Skatteverket först och då tar det lite längre tid innan patienten får den. Om det inte finns något telefonnummer till personen som lever under skyddad identitet så får sekreterarna skicka ut en kallelse via brev istället Förbättringsarbete Det sker ständigt förbättringsarbete på psykiatriska öppenvårdsmottagningen. Ett exempel på förbättringsarbete som sker hela tiden är hur de ska ta hand om patienterna, vilket behov som finns. Det pågår även en granskning av hur alla yrkeskategorier journalför vilket i sin tur leder till att alla förmodligen tänker på hur de journalför. Eftersom patienterna nu kan läsa deras egen journal på internet så är det viktigt att man skriver journalanteckningar på ett bra och korrekt sätt. De som arbetar som medicinska sekreterare känner sig delaktiga i förbättringsarbeten. Alexandra Hokander-Sandberg, M2 5

12 2.13 Handledaren Ewa-Lotte tycker att det är lärorikt och roligt att få vara handledare och ta emot studenter. Det är lärorikt för både handledare och studenten. Hon tycker att det är lättare att ha hand om studenter när det är lite lugnare på arbetet än när de har fullt upp. Hennes förväntningar på studenterna som kommer är varierande eftersom alla är olika. Hon får känna av hur studenten är och beter sig. Ewa-Lotte tycker det är bra att man frågar mycket, hellre för mycket än för lite. 3. Utvärdering Jag är väldigt nöjd med min LIA som jag har haft på psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby. Jag har känt mig välkommen redan från första dagen och har blivit bra bemött av alla som arbetar där. Jag har fått en mycket bra inblick hur verksamheten fungerar och vad de andra yrkesgrupperna har för uppgifter. Jag har även fått en bra inblick i vad de medicinska sekreterarna utför och vad de har för rutiner. Jag har fått mer förståelse i hur olika processer går till, exempelvis hur vägen går från att en person skriver en egenremiss och lämnar in den som sedan bedöms efter vad den personen behöver som sedan leder till att personen hamnar i väntelistan eller får en tid till rätt behandlare. Jag har även sett hur processen går till när det inkommer en remiss från en annan klinik som också bedöms på samma sätt och tilldelas till rätt behandlare. Ewa-Lotte Rosén har varit en bra handledare som har visat och förklarat hur de gör saker och ting på ett mycket bra och förstårligt sätt. Man har känt att man kan ställa frågor utan att vara besvärlig. De andra sekreterarna har också varit trevliga och svarat på frågor som jag har haft. De har alla tagit hand om mig väldigt bra under dessa två veckor. Jag har trivts bra och är nöjd med min LIA hos dem. Alexandra Hokander-Sandberg, M2 6