Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?
|
|
- Lovisa Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet
2 Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En interventionsstudie En sammanfattning av forskningsprojektet 1
3 Tack Vi i projektgruppen vill tacka alla deltagare i projektet som bidragit på olika sätt genom att besvara enkäter, delta i etikronder och genom deltagande i intervjuer. Vi vill också tacka dem på de olika arbetsplatserna som hjälpt till med praktiska delar, såsom utdelande av enkäter. Denna forskning har möjliggjorts genom ekonomiskt stöd från AFA Försäkring. Marit Silén Kristina Haglund Mats G Hansson Mia Ramklint 2
4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Bakgrund till projektet... 5 Syften med projektet... 5 Projektets upplägg... 5 Etikrondernas påverkan på det etiska klimatet... 7 Erfarenheter av att delta i etikronder... 8 Avslutande reflektioner
5 Sammanfattning Den här rapporten är en sammanfattning av ett forskningsprojekt som studerade om systematiska etikdiskussioner på arbetsplatser, så kallade etikronder, kan innebära att personalen uppfattar att man blir bättre på att hantera etiska frågor tillsammans. I tidigare forskning har det framkommit att personal som deltagit i etikronder uttryckt att den gemensamma förståelsen ökat och att de lättare kan nå varandra. Det kan innebära att sätten att hantera etiska problem på arbetsplatsen förändrats efter genomförande av etikronder. Vi ville undersöka om det verkligen var så. 4
6 Bakgrund till projektet Till psykiatriska öppenvårdsmottagningar kommer barn, unga vuxna och vuxna för utredning, diagnostik och behandling av depression, nedstämdhet, bipolär sjukdom, ångest, ätstörningsproblematik, olika former av tvångssyndrom och post-traumatisk stress. De tas emot av mångprofessionella team där personalen ställs inför stora utmaningar för att ställa rätt diagnos och föreslå en adekvat behandling. Olika professioner kan ha olika uppfattningar om en diagnos, vad som är rätt vårdnivå, om remittering ska ske till psykiatrisk slutenvård och om tvång kan anses befogat. De olika besluten aktualiserar många etiska problem om hur man på bästa sätt ska balansera viljan att göra gott mot patienten och samtidigt respektera hennes autonomi. Med en hög arbetsbelastning och patienter som kräver mycket resurser aktualiseras också frågor om hur man bör prioritera mellan olika behov. Både medarbetare och chefer kan uppleva olika avdelningar som mer eller mindre väl fungerande och med varierande atmosfär, trots att alla avdelningar lyder under samma yttre juridiska regelverk, förväntas arbeta i enlighet med väl accepterade sjukvårdsetiska principer och lever under likartade organisatoriska och ekonomiska betingelser inom ett och samma landsting. Den internationella organisationsforskningen har tagit fasta på dessa interna förutsättningar för en bra arbetsmiljö och myntat begreppet etiskt klimat. En sjukvårdsavdelning har ett positivt etiskt klimat när medarbetarna i sin kliniska vardag upplever att det finns bra metoder och förhållningssätt för att man ska kunna diskutera motstridiga uppfattningar om vården och fatta etiska beslut tillsammans. Det innebär t.ex. att man får stöd av sina kollegor i svåra patientvårdssituationer, att medarbetare från olika professioner respekterar varandra och att chefen lyssnar till medarbetares bekymmer kring patientvården. En gynnsam arbetsmiljö för vårdpersonal karakteriseras bl.a. av att det finns beredskap för att hantera de etiska utmaningar som arbetet innebär. Ett etiskt klimat som av medarbetarna uppfattas som positivt kan också verka skyddande mot upplevelser av moralisk stress, som är en riskfaktor för att utveckla utbrändhet. Ett bra etiskt klimat för personalen kan också tänkas vara av betydelse för såväl patientsäkerhet som patienters upplevelser av bemötande. Syften med projektet I detta projekt var syftena att undersöka om handledda etikronder genomförda på psykiatriska öppenvårdsmottagningar kunde förbättra det etiska klimatet samt hur personal upplevde deltagande i etikronder och dess påverkan på det etiska klimatet. Projektets upplägg Etiskt godkännande för projektet erhölls från Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala (dnr 2012/040). Av de fyra mottagningar som kontaktats för deltagande i projektet lottades vilka två som skulle genomföra etikronder under sex månader och därmed vara interventionsgrupp. Övriga två mottagningar var kontrollgrupp. En av de mottagningar som lottades till att genomföra etikronder avbröt sitt deltagande i projektet efter att hälften av etikronderna genomförts och en annan mottagning rekryterades därför till interventionsgruppen. 5
7 Etikronder är en metod som används för att ge möjlighet för hälso- och sjukvårdspersonal att hantera etiskt krävande situationer. Etikronder tar sin utgångspunkt i ett patientfall eller återkommande situationer som personalen upplevt moraliskt krävande. Diskussionen leds av en utomstående moderator, vars uppgift är att skapa ett samtalsklimat som gör att alla deltagare känner sig fria att uttrycka sin åsikt samt genom frågor göra den etiska problematiken tydligare för deltagarna. Syftet med etikronder är inte att komma fram till hur den situation som diskuteras ska lösas, utan syftet är att lyssna till andras perspektiv på hur situationen kan uppfattas. Därigenom kan den egna uppfattningen om vad som är rätt och fel i den aktuella situationen utmanas. Det finns inga tidigare vetenskapliga studier som undersökt om personal uppfattat att det etiska klimatet förändrats efter att det genomfört etikronder. Däremot har det visats att personal som deltagit i etikronder uttryckt att den gemensamma förståelsen ökat och att de lättare kan nå varandra. Det kan innebära att sätten att hantera etiska problem på arbetsplatsen förändrats efter genomförande av etikronder, vilket i sin tur skulle ha betytt att också det etiska klimatet förändrats. I projektet genomförde mottagningarna i interventionsgruppen etikronder en gång per månad under sex månaders tid. Varje etikrond var en timme. Det var två personer, båda etiker, som alternerade mellan att vara moderator. Vid varje etikrond diskuterades ett patientfall eller en återkommande situation som personalen innan etikronden bestämt att de ville ta upp för diskussion. Fall och situationer som togs upp till diskussion handlade bland annat om huruvida studenter ska vara med när bedömning görs om eventuellt vårdintyg, hur mycket möda man ska lägga ned på en patient som själv inte bidrar till vården, hur personalen talar om patienter i lunchrummet och vad man som personal bör göra när man ser något väsentligt i patientjournalen som patienten själv inte berättat om. Deltagare i såväl interventionsgruppen som i kontrollgruppen tillfrågades att besvara en enkät vid flera tillfällen: innan den första etikronden (interventionsgrupp samt kontrollgrupp), efter det att hälften av etikronderna genomförts (interventionsgrupp) samt ett par månader efter den sista etikronden (interventionsgrupp samt kontrollgrupp). Den enkät som användes är ursprungligen utvecklad i USA för att besvaras av sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Den är sedan tidigare översatt till svenska och använd i en vetenskaplig studie. Inför detta projekt så förändrades vissa formuleringar i enkäten för att den skulle kunna besvaras av andra yrkesgrupper än sjuksköterskor och på annan arbetsplats än på sjukhus. Därefter fick personal på en mottagning inom psykiatrin, men som inte deltog i projektet, besvara enkäten och också kommentera utformningen av enkäten, till exempel dess begriplighet och relevans för personal på mottagningar inom psykiatrin. Enkäten omfattar 26 påståenden där den svarande tar ställning på en 5-gradig skala (1=Stämmer nästan aldrig; 2=Stämmer sällan; 3=Stämmer ibland; 4=Stämmer ofta; 5=Stämmer nästan alltid) hur väl påståendet stämmer med hur det är på den egna arbetsplatsen. Svaren på de 26 påståendena summeras och ju högre poängsumman är, desto mer positivt uppfattas det etiska klimatet vara. 6
8 Deltagare i interventionsgruppen fick i samband med den sista enkäten också en skriftlig förfrågan om att delta i en intervju om hur de upplevt deltagandet i etikronder och hur etikronderna påverkat det etiska klimatet. Etikrondernas påverkan på det etiska klimatet Här presenteras resultat från mätningen med hjälp av enkät innan den första etikronden, respektive från mätningen ett par månader efter den sista etikronden. Vid det första mättillfället fyllde 50 personer i enkäten, vilket motsvarade en svarsfrekvens på 71%. Vid det sista mättillfället besvarades enkäten av 55 personer, vilket gav en svarsfrekvens på 74%. Bland de svarande fanns administratör, skötare, arbetsterapeut, psykologer, läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor och kuratorer representerade. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen när det gällde kön, ålder, hur länge man varit verksam i sin profession respektive på arbetsplatsen, fördelningen mellan professioner i arbetsgruppen eller hur ofta man hade tillgång till handledning. Medianen (ett slags medelvärde) för etiskt klimat var vid det första mättillfället 107 i interventionsgruppen, av maximala 130. Det motsvarar att man svarar 4-5 på den 5-gradiga skalan. För kontrollgruppen var medianen 93, som motsvarar att man svarar 3-4 på den 5-gradiga skalan. Skillnaden mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen var vid detta mättillfälle statistiskt säkerställd, det vill säga de deltagare i interventionsgruppen som besvarade enkäten uppfattade det etiska klimatet som mer positivt jämfört med de deltagare i kontrollgruppen som besvarade enkäten. Vid mättillfället ett par månader efter den sista etikronden fanns det fortfarande en statistiskt säkerställd skillnad mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen där deltagarna från interventionsgruppen uppfattade det etiska klimatet som mer positivt i jämförelse med deltagarna tillhörande kontrollgruppen. Interventionsgruppens median var 104 och kontrollgruppens 99. När en jämförelse gjordes för att undersöka om det fanns en statistiskt säkerställd skillnad mellan hur respektive grupp svarade vid det första respektive andra mättillfället visades att det inte fanns någon skillnad. Det innebär att deltagarna i interventionsgruppen inte svarade annorlunda gällande hur de uppfattade det etiska klimatet efter det att de genomfört etikronder. Detsamma gällde för deltagarna i kontrollgruppen. Det kan finnas flera förklaringar till varför ingen förändring i uppfattningar om etiskt klimat kunde ses för de arbetsplatser som genomförde etikronder. En förklaring kan vara att den enkät som användes mäter aspekter som kan vara svåra att påverka genom etikronder, exempelvis huruvida man som anställd uppfattar sig vara uppskattad i den organisation (i detta fall psykiatridivisionen) man arbetar i. Det kan också vara så att etikronder kanske inte i så stor utsträckning representerar något nytt på arbetsplatserna. Diskussion om etiska frågor kanske redan förekom innan detta projekt inleddes och ett forum för att ta upp problematiska situationer kan redan finnas genom handledningstillfällen. Av dem i interventionsgruppen som besvarade den första enkäten uppgav 65% att de hade tillgång till handledning varje vecka eller varje månad. Ytterligare en förklaring till att inga förändringar kunde ses i uppfattningarna om etiskt klimat kan vara att det var en för liten grupp som svarade och att gruppen hade behövt vara större för att kunna upptäcka några statistiska skillnader. Deltagarna i interventionsgruppen uppfattade redan innan etikronderna att de hade ett positivt etiskt klimat, vilket innebär att det kan krävas en större insats än ett mindre antal etikronder för att de skulle uppfatta det etiska klimatet som ännu mer positivt. 7
9 Erfarenheter av att delta i etikronder Det var 11 personer från interventionsgruppen som deltog i varsin intervju. Bland deltagarna fanns både kvinnor och män, de tillhörde olika yrkesgrupper och det fanns en variation i hur länge de arbetat i sitt yrke respektive hur länge de arbetat på den nuvarande arbetsplatsen. I intervjun fick de bland annat frågor om vilka förändringar de hade förväntat sig att etikronderna kunde medföra samt vilka förändringar de tyckte att etikronderna verkligen hade medfört, om etikronder har någon nytta, hur de såg på ledarens roll och om de hade några förslag på hur genomförandet av etikronder kan förbättras. I intervjuerna framkom att de som upplevt förändringar hade gjort det i form av att de kunde se saker och ting från olika håll och på så sätt fick en bättre insikt i de etiska problemen och därmed kunde acceptera gråzonerna på ett annat sätt. De beskrev också att de blivit mer eftertänksamma och innan de handlade tänkte på vad som gagnade patienten. Ja jag är ganska så snabb i min process själv. Och jag tillåter mig mer att vara eftertänksam, att tänka till lite mera. Inte vara så snabb och döma. Men intervjupersonerna beskrev också att etikronderna inte hade inneburit några förändringar i det dagliga arbetet. Hinder för detta som framhölls var framför allt organisationen men också att den enkät som användes för att mäta om det skedde några förändringar i uppfattningar om det etiska klimatet inte var känslig nog för att upptäcka de förändringar som faktiskt skedde. om man då får liksom lite mer nyansskillnad i det här och Jag tror att det är alldeles för trubbigt instrument då. Man måste kanske ställa andra frågor. Etikronderna sågs som det självklara forumet för etiska frågor och det uttrycktes att det fanns ett behov att få lov att fokusera på dem. Önskemålet var också att man skulle ha etikronder regelbundet och inte bara när behov uppstod av att diskutera en akut etisk fråga. För att det skulle fungera att ha etikronder ansågs stöd från chefen vara väsentligt, där chefen skulle underlätta deltagande på etikronder och signalera att det var viktigt att delta. Under etikronderna var det viktigt att det var ett tillåtande klimat där alla skulle få säga sin mening och känna att de blev lyssnade på, både av ledaren och av arbetskamraterna. Ledaren hade en viktig uppgift i att visa att det inte behöver vara farligt att tycka olika i en arbetsgrupp. Man får se olika saker samtidigt, vi måste liksom inte komma fram till ett svar och vara helt eniga och markera att det är liksom ofarligt på något vis. Det det tycker jag att vi fick hjälp med. Ledaren för etikronder behövde vara en erfaren person som kunde klaragöra diskussionen och hjälpa till och formulera vad kärnan i den etiska frågan var. Det ansågs vara värdefullt att ledaren i slutet av diskussionen gjorde en sammanfattning av vad som man pratat om, dels för att det gjorde att man kände att man blivit lyssnad till, dels för att det innebar att arbetsgruppen fick något tillbaka. Ledaren hade en viktig uppgift i att styra diskussionen, men utan att själv ta över. Intervjupersonerna var överlag positiva till etikronderna och menade att de hade en nytta. Exempelvis så samlade de gruppen. oavsett yrkeskategori och utbildningsnivå så skapade det ett engagemang, det tyckte jag var häftigt. Dock uttrycktes att arbetsgruppen hade behövt mer instruktioner innan etikronderna, men också att de själva kunde ha förberett sig på ett bättre sätt när det gällde att förbereda ett fall eller en situation 8
10 att diskutera. I eventuella framtida etikronder önskades ett än större fokus på de etiska frågorna i diskussionerna så att etikronderna tydligt blev något annat än andra forum där patientfall diskuterades. Det framkom en förhoppning om att på något sätt kunna bygga in lärdomar och diskussionssätt från etikronderna i det dagliga arbetet; att man vid behov kunde tända etiklampan. Den främsta orsaken till att det i enkäten inte gick att se några förändringar när det gällde uppfattningar om det etiska klimatet ansåg intervjupersonerna vara att gruppen redan hade ett gott etiskt klimat. Nej, jag vet inte om det låter uppblåst att säga men jag tyckte att vi hade ett ganska bra klimat så jag kände inte att aha det här var är något som skulle kunna lyfta flera meter. Det beskrevs dock också att det kanske kunde vara så att man lite kunde överdriva hur gott det etiska klimatet var då man var arbetsgrupper som delvis hade en identitet av att vara välfungerande och sammansvetsade. Precis som i tidigare forskning beskrev intervjupersonerna att de fått nya insikter och perspektiv när det gällde etiska frågor och detta kan ju sägas vara i överensstämmelse med målet för etikronder med denna modell att genom att lyssna på andra utmana och kanske förändra sin egen uppfattning om vad som är rätt och fel i en viss situation. Frågan är om detta är en tillräckligt bra effekt av etikronder? Intervjupersonerna hoppades att etikronderna på något sätt skulle medföra förbättrad vårdkvalitet. Det verkar rimligt att se detta som en utveckling i två steg att etikronderna bland annat kan bidra till bättre samarbete bland personalen vilket i sin tur kan inverka positivt på vårdkvaliteten. Till skillnad mot tidigare studier fanns inga beskrivningar i intervjuerna av att etikronderna medfört att hierarkier mellan olika yrkesgrupper minskat. Inom psykiatrin finns en stark kultur av att arbeta i team kring patienterna vilket skulle kunna vara en förklaring till att det kanske inte finns så starka hierarkier mellan olika yrkesgrupper. Avslutande reflektioner Den här rapporten beskriver inte alla fynd och erfarenheter från detta forskningsprojekt. Projektet har inte heller gett ett slutgiltigt svar på hur etikronder bör bedrivas eller vilka mått som bör användas när effekterna av etikronder utvärderas. Vår förhoppning är dock att projektet har gett ett värdefullt bidrag till forskningsområdet och att erfarenheterna från detta projekt kan vara till nytta i kommande projekt. Resultat från projektet kommer att publiceras i två vetenskapliga artiklar. Den artikel där intervjuresultaten presenteras kommer att publiceras i tidskriften Nursing Ethics, med den preliminära titeln Ethics rounds an appreciated form of ethics support. Artikeln där enkätresultaten redovisas har den preliminära titeln Ethics rounds do not improve the handling of ethical issues by psychiatric staff. Den kommer att publiceras i tidskriften Nordic Journal of Psychiatry. När artiklarna är publicerade kommer de att kunna sökas fram genom t.ex. databasen PubMed (se länk på Medicinska bibliotekets hemsida). 9
11 Om du har frågor eller kommentarer kring detta projekt får du gärna kontakta Marit Silén, 10
12 11
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merJournal via nätet möjlighet eller riskfaktor. Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde
Journal via nätet möjlighet eller riskfaktor Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Patientens delaktighet/medverkan!?!?! Historik SUSTAINS - Uppsala Uppsala landsting först ut i Sverige och Europa med
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merNÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151
NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151 Handledare Margareta Öhman Deltagare: Karin Borén arbetsterapeut Kristina Eriksson kurator Carita Jansson mentalskötare
Läs merSEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI
SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa
Läs merLIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Läs merMODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING
MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING PEDAGOGISKT UPPLÄGG, ETISKA ASPEKTER OCH PRAKTISK TILLÄMPNING JÖRGEN LUNDÄLV OCH KATARINA HOLLERTZ, INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Foto: Göteborgs
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merRiktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merHur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Etiska regler & kommentarer
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Etiska regler & kommentarer TANDHYG Innehåll Etiska regler Inledning...3 Förhållande till patienten...4 Förhållande till yrkesutövningen...6 Förhållande
Läs merIntervjufrågor - Sjukhus - Ring upp
Intervjufrågor - Sjukhus - Ring upp Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte att man
Läs merBarns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen
Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet
Läs merAtt vara chef Ny roll för chefer och medarbetare
Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering
Läs merFrån kaos till ordning
Från kaos till ordning - uppbyggnaden av en ny bibliotekswebb för all vårdpersonal i Stockholms läns landsting Charlotte Åberg, Medicinska biblioteket, Danderyd sjukhus Tomas Kindenberg, Biblioteket, Karolinska
Läs merAll vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Läs mer1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?
Husdjursavel HV0081, 10057.1516 15 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Anna Maria Johansson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2016-01-14-2016-01-31 Antal svar 20 Studentantal 35 Svarsfrekvens
Läs merENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ
ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,
Läs merProfessionsutvecklande grupphandledning för pedagoger
Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation
Läs merDet första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.
Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna
Läs merSammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013
2013-02-21 Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013 40 procent av respondenterna instämde i påståendet att de som helhet var nöjda i kontakten med kommunen Det är ingen skillnad
Läs merMedarbetarenkät 2014. / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7
Medarbetarenkät 2014 / Piteå Svarsfrekvens: 80,7 1 2 Piteå Mål och uppdrag 66,5% 24,2% 6,8% 2,5% 4,8 Kompetens och utveckling 71% 22,3% 5,4% 1,3% 4,9 Information 80,7% 16,7% 2,3% 0,3% 5,1 Medarbetarskap
Läs merKvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet
Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7
140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande
Läs merVad gör man när. En förändrad syn på restid 2011-05-25. Förändrad syn på restiden. Hur människor använder sin restid i regional kollektivtrafik
Vad gör man när man reser? Hur människor använder sin restid i regional kollektivtrafik Daniel Fahlén Institutionen för Kulturgeografi och Ekonomisk geografi Förändrad syn på restiden En förändrad syn
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merUtvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm
Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning
Läs merUpplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?
Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merLäkemedelsförteckningen
Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen
Läs merPatientlagen och Patientdatalagen
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Patientlagen och Patientdatalagen Några lagar som styr vårdadministratörens arbete Examensarbete 35 poäng Författare: Ann Ericsson Handledare:
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merMI - Motiverande samtal
MI - Motiverande samtal eng. Motivational Interviewing, William R. Miller & Stephen Rollnick Ett material av Leg. psykolog Barbro Holm Ivarsson till boken MI Motiverande samtal Praktisk handbok för hälso-
Läs merNationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010
ationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken Undersökningsperiod Höst Om ationell Patientenkät ationell Patientenkät genomförs inom flera områden, bl.a. primärvården, somatisk öppen
Läs merHur kan man lyssna på den komplexa patienten?
Hur kan man lyssna på den komplexa patienten? (och förstå vad hon behöver..) Statens medicinsk-etiska råds konferens Patientautonomi till varje pris?, Tema: Patientautonomi, vackra ord eller verklighet?
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merBilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet
Bilaga 2. Samtliga kommentarer till frågorna om TILLGÄNGLIGHET Härnösands kommun -Varierar beroende på vilken person man kontaktar. -dsk svarar defenitivt inte på mobilen alla gånger. är naturligtvis upptagen
Läs merIndivid- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.
Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015015 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Läs merBedömningsunderlag vid praktiskt prov
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för
Läs merStabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården
Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merIntervjufrågor - Vårdcentral/Hälsocentral, kommunal vård & omsorg
Intervjufrågor - Vårdcentral/Hälsocentral, kommunal vård & omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar.
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merProjektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson
Läs merVERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats
VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar
Läs merInterventionsstudie i Jönköping: KRÄNKNINGAR I VÅRDEN, enkät nr. 3
Instruktion Interventionsstudie i Jönköping: KRÄNKNINGAR I VÅRDEN, enkät nr. 3 Innan du svarar på en fråga ber vi att du läser hela frågan och alla svarsalternativ. Vissa frågor svarar du på genom att
Läs merSÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR
1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla
Läs mer2015-10-27. Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Institutionen för psykologi
Ledarskap, medarbetarskap och kommunikationförutsättningar för goda relationer på jobbet Maria Nordin Institutionen för psykologi 1 Goda relationer - för individ & organisation Goda relationer leder till
Läs merMedarbetarenkät 2014. / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3
Medarbetarenkät 2014 / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3 1 2 Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Mål och uppdrag 59,8% 27,2% 10,4% 2,7% 4,6 Kompetens och utveckling 62,5%
Läs merERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER
UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 20150625 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal Genomförda intervjuer SSIL
Läs mer* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun
Uppsala cj.dl * KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-27 ALN-2014-0146.30 Äldrenämnden Hemtagningsteam i Uppsala kommun Förslag till beslut
Läs merOM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?
OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...
Läs merKarriärfaser dilemman och möjligheter
Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den
Läs merUTVÄRDERING AV ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN KOMMUN, PRIMÄRVÅRD OCH LÄNSSJUK- VÅRD INOM PSYKIATRI MISSBRUK 2005-2008
Samsyn UTVÄRDERING AV ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN KOMMUN, PRIMÄRVÅRD OCH LÄNSSJUK- VÅRD INOM PSYKIATRI MISSBRUK 2005-2008 FoU me d de lande 2009 :1 SKARAB ORGS KO M MUNAL FÖRBUN D FoU Innehåll Förord..
Läs merMEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården
MEDBORGARPANELEN 213 Rapport 1 Tillgänglighet MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 213 Tillgänglighet i vården Enkät nummer ett slutförd. Nu har landstinget Västmanland genomfört den första enkäten i Medborgarpanelen.
Läs merHar du svårt att sova?
Till äldre ungdomar, 15-18 år, och deras vårdnadshavare: Har du svårt att sova? Är du mellan 15-18 år? Har du haft svårt att sova åtminstone tre av veckans dagar de senaste tre månaderna? Stämmer något
Läs merSlutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige
Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som
Läs merStyrelsen för utbildning 2014-09-24
Förslag till beslut Dnr: 1-493/2013 Sid: 1 / 1 Universitetsförvaltningen Avdelningen för styrelsestöd och internationella relationer Philip Malmgren, handläggare Pierre Lafolie, Universitetslektor, överläkare
Läs merNyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang
Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består
Läs merPsUUA Helsingborg. För studenter: Höja kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen
PsUUA Helsingborg Mål: Den psykiatriska utbildnings- och utvecklingsavdelningen i Helsingborg har som mål att höja kvaliteten inom tre olika perspektiv och vara en lärandemiljö för alla. För studenter:
Läs merAtt formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se
Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs merBeslut och verksamhetsrapport
e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merBILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Läs merFoto: Privat bild, vy över Leksand våren 2014. Brukarrevision Öppenvårdspsykiatrin i Leksand
Foto: Privat bild, vy över Leksand våren 2014 Brukarrevision Öppenvårdspsykiatrin i Leksand Rapport färdigställd oktober 2014 Inledning Det pågår ett nationellt arbete som har som övergripande mål att
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merBilaga 12:10 till kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2003, 13
Bilaga 12:10 till kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2003, 13 PM 2003 RV (Dnr 331-201/2003) Översyn av nyutexaminerade sjuksköterskors yrkeskunnande och kompetens i förhållande till hälso- och sjukvårdens
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merUtvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande
Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Xinxin Guo Forskar-AT 2010-08-30 1 Bakgrund Forskning är grunden för medicinsk utveckling. Det är därför viktigt att rekrytera forskare, särskilt
Läs merSammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier
Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till arbete och studier Innehåll 1. Om kompetensinventeringen... 4 2. Vilket kompetensbehov ingår inte i delprojektet?... 4 3. Redovisning
Läs merSTs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012
STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större
Läs merUppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Läs merYttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS
YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs merBarn- och ungdomspsykiatriska kliniken
Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Faktaruta Personal: 60 tjänster. Läkare, psykologer, kuratorer, sjuksköterskor, skötare, förskolekonsulent, bildterapeut, behandlingsassistent, läkarsekreterare.
Läs merRESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008
RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008 1 RESULTAT Springlife har med hjälp av QWC-metoden genomfört en medarbetarenkät inom NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING. Resultatet presenteras nedan och består av
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merAtt leva med prostatacancer
Att leva med prostatacancer Oliver Hedestig Universitetsadjunkt, doktorand i Omvårdnad Jag driver tillsammans med Anders Widmark ett forskningsprojekt om att leva med prostatacancer. Den forskning som
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merFråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.
HFD 2014 ref 50 Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. Lagrum: 21 första stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av
Läs merSå tycker småföretagarna om Sjuklöneansvaret - ett sjukt ansvar. Undersökning FöretagarFörbundets webbpanel januari 2010
Så tycker småföretagarna om Sjuklöneansvaret - ett sjukt ansvar Undersökning FöretagarFörbundets webbpanel januari 2010 Fakta om undersökningen Undersökningen genomfördes via webbenkäter under 72 timmar
Läs merDenna mall kan användas som en ram, innehållet bör anpassas till arbetsplatsens och den enskilde narkosläkarens behov.
SFAIs Fortbildningsplan 160129 Syfte: Bibehålla och öka specialistläkarens kompetens. Mål: Individuell utveckling i samråd mellan den anställde och chef. Lägga upp en plan för att uppnå överenskomna mål.
Läs merTidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling
Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Metod för tidiga insatser Gå igenom nya sjukskrivningar regelbundet. Prioritera patienter med psykisk ohälsa och/eller icke specifik smärta eller andra
Läs mer2015-09-08. Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2015-09-08 Dnr Bun 2015/119 Arbetsmiljökompassen 2014 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut 1. Redovisningen av medarbetarundersökningen Arbetsmiljökompassen
Läs merP1071 GULLSPÅNGS KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071
GULLSPÅNGS KOMMUN Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071 Hösten 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Målgrupp... 3 1.4 Metod... 4 1.5 Register
Läs mer