Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande
|
|
- Elsa Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Januari 2013 Susann Swärd Susann Barnsättsstrateg Swärd Barnrättsstrateg susann.sward@ltkronoberg.se Therese Persson Barnrättspraktikant therese.persson@ltkronoberg.se Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, bemötande och väntrum 2012a
2 LANDSTINGET KRONOBERG (14) Sammanfattning Denna rapport bygger på 100 elevers kommentarer från fyra kontaktklasser på låg- och mellanstadiet i Kronobergs län. Kommentarerna hämtades in från de fyra kontaktklasserna i slutet av Eleverna skrev ner sina tankar och känslor på små lappar som de sedan stoppade in i en låda. Alla elever svarade individuellt och anonymt. Elevernas kommentarer redovisas per klass eller som en sammanfattning av alla 100 elever. Kommentarerna är endast representativa för de klasser som har deltagit, men ger dock en viss fingervisning om vad barn på lågstadiet och mellanstadiet tycker om vårdcentraler och sjukhus, personalens bemötande och väntrummen. Det som tydligast framkommer är att barnen anger att de känner sig oroliga och rädda inför besöket på vårdcentralen och sjukhuset, vilket troligen är en naturlig respons på att man är sjuk och inte vet vad som väntar dem i form av behandling och medicinering m.m. När barnen däremot berättar om sina erfarenheter av personalens bemötande är kommentarerna övervägande positiva. Det verkar som om vårdpersonalen har en förmåga att bemöta och förstå barnens oro och rädsla på ett sätt som gör att barnen känner sig positivt bemötta. Barn på lågstadiet och mellanstadiet upplever att väntrummen inte riktigt vänder sig till barn i den åldern (eller äldre). Leksakerna och de pedagogiska materialen är för mindre barn och avsaknaden av åldersanpassat material kan möjligen förklara varför många lyfter fram att de upplever väntrummet som tråkigt. Denna rapport inkluderar även barnens kommentarer kring hur de skulle vilja att ett väntrum såg ut.
3 LANDSTINGET KRONOBERG (14) Barns åsikter om landstinget Landstinget Kronoberg har sedan januari 2012 arbetat strategiskt för att konkretisera och förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter. Enligt barnkonventionen har barn rätt att uttrycka sina åsikter samt vara delaktiga i beslut som berör dem. Barns deltagande i landstingsfrågor har tidigare varit obefintlig vid verksamhetsövergripande beslut, som istället kommit att antas utifrån ett vuxenperspektiv. För att ge barn och unga en möjlighet att vara delaktiga i landstingets beslutsprocess har barnrättsstrategen Susann Swärd besökt åtta kontaktklasser i Kronobergs län för att lyssna på barns och ungas åsikter om landstinget Kronoberg och samla in deras synpunkter på olika hälso- och sjukvårdsfrågor. Kontaktklasser i Kronobergs län Landstinget i Kronobergs län har bjudit in länets skolor till att bli kontaktklasser för hälso- och sjukvårdsfrågor. Sammanlagt har åtta skolor deltagit, fördelade på olika årsklasser och runt om i länet. Kontaktklasserna diskuterar hälso- och sjukvårdsfrågor med landstingets barnrättsstrateg en eller två gånger per termin. Både landstinget och skolorna kan initiera diskussionsämnen. Kontaktklasserna är enbart representativa för sig själva och ger Landstinget Kronoberg en möjlighet att höra hur runt 150 barn tänker kring olika hälsofrågor. Under november-december 2012 träffade landstingets barnrättsstrateg sammanlagt 100 elever på låg- och mellanstadiet som är fördelade på följande fyra skolor: Hagaskolan, Markaryd åk 3 (36 elever) Björkskolan, Skruv, åk 3-4 (22 elever) Lustigkulla skola, Kosta, åk 3-4 (22 elever) Kvarndammsskolan, Hovmantorp, åk 5 (20 elever) Elever i kontaktklasserna reflekterade kring följande frågor: Vilka tankar och känslor får de när de tänker på vårdcentralen eller sjukhuset? Hur upplevde de bemötande från doktorer och sjuksköterskor när de var på vårdcentralen eller sjukhuset? Hur uppfattar de väntrummet på vårdcentralen eller sjukhuset? Alla elever i kontaktklasserna angav att de hade besökt en vårdcentral eller ett sjukhus, men det finns ingen möjlighet att följa upp hur länge sedan det var eleverna var där. Resultatet speglar därför både barnens erfarenheter, upplevelser och föreställningar om vårdcentralen eller sjukhuset, personalens bemötande och väntrummet vid tillfället för undersökningen. Eleverna skrev ner sina tankar och känslor på små lappar som de sedan stoppade in i en låda. Alla barn svarade individuellt och anonymt. Deras kommentarer redovisas per klass eller som en sammanfattning av alla 100 elever. Eftersom frågorna var öppna och alla elever svarade anonymt går det inte att följa upp vad enskilda elever menar med sina svar.
4 LANDSTINGET KRONOBERG (14) Elevernas uppfattning om vårdcentralen eller sjukhuset Alla eleverna i kontaktklasserna har varit minst en gång på en vårdcentral eller sjukhus. De fick reflektera över vilka tankar och känslor de har från den sista gången de var där. Två tredjedelar av tankarna och känslorna var negativa. En fjärdedel av kommentarerna var positiva och runt var tionde kommentar var neutral, dvs. det gick inte att utläsa om det var negativa eller positiva upplevelser. Eleverna i Kosta hade högst andel positiva kommentarer, samtidigt som eleverna i Skruv hade högst andel negativa kommentarer. Eleverna i Hovmantorp angav näst högst andel av både positiva och negativa kommentarer då de hade väldigt få neutrala kommentarer. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Positivt Neutralt Negativt Markaryd (n=36) Skruv (n=22) Kosta (n=22) Hovmantorp (n=20) Figur 1: Andel (%) positiva, neutrala och negativa kommentarer från elever om besöket på vårdcentralen eller sjukhuset fördelade på skola och totalresultat (n=100) TOTALT (n=100) ORO OCH RÄDSLA Runt två tredjedelar av alla kommentarer bestod av negativa tankar och känslor gentemot vårdcentralen eller sjukhuset. Av de negativa kommentarerna uttryckte många elever att de känt sig rädda inför besöket och upplevde besöket som läskigt. Andra elever beskrev att de kände sig oroliga och upplevde besöket på vårdcentralen eller sjukhuset som konstigt. En del elever tyckte att den starkaste känslan var att de hade ont och mådde dåligt eller kände sig ledsna. Vilka tankar och känslor har du kring vårdcentralen eller sjukhuset? Jag tänker på att jag blir rädd, vill inte dit. Elev i Kosta Jag var rädd och hade ont överallt. Elev i Hovmantorp Inte bra, för jag fick vänta i två timmar. Elev i Skruv Att jag är sjuk. Att det är lite läskigt. Jag är lite rädd. Jag är orolig. Elev i Markaryd
5 LANDSTINGET KRONOBERG (14) Oroligt och konstigt 27% Rädsla och läskigt 39% Negativa kommentarer Ont och mår dåligt 15% Övrigt 2% Tråkigt och lång väntan 7% Ledsen 5% Jobbigt 5% Figur 2: Andel (%) negativa kommentarer från elever på lågstadiet/mellanstadiet om besöket på vårdcentralen eller sjukhuset, fördelade på typen av tankar och känslor (n=100) BRA OCH TRYGGT Runt en fjärdedel av elevernas alla kommentarer om vårdcentralen eller sjukhuset var positiva. Knappt hälften av de positiva kommentarerna handlade att de kände sig glada och hade upplevt besöket som roligt. Andra kommentarer handlade om att eleverna tyckte att det kändes bra och tryggt att få hjälp på vårdcentralen eller sjukhuset. En del elever upplevde vårdcentralen eller sjukhuset som spännande. Vilka tankar och känslor har du kring vårdcentralen eller sjukhuset? Det kändes bra för man visste att man skulle få hjälp. Elev i Hovmantorp Glad för att man får hjälp. Ledsen för att det gör ont. Elev i Markaryd Positiva kommentarer Glad och roligt 43% Bra att få hjälp och tryggt 21% Bra och positivt i övrigt 16% Spännande 20% Figur 3: Andel (%) av positiva kommentarer från elever på lågstadiet/mellanstadiet om besöket på vårdcentralen eller sjukhuset, fördelade på typen av tankar och känslor (n=100
6 LANDSTINGET KRONOBERG (14) NEUTRALA BESKRIVNINGAR En del av eleverna skrev ord som inte hade någon positiv eller negativ värdering och räknas därför som neutrala kommentarer. Av elevernas alla kommentarer var runt var tionde kommentar neutral. Knappt hälften av de neutrala kommentarerna var beskrivningar av personalen de hade mött, som t.ex. att det fanns en doktor där, eller av den behandling de hade fått, t.ex. en spruta. Det finns runt dessa ord inga anteckningar om ifall eleverna har upplevt personalen eller behandlingen på ett positivt eller negativt sätt. Andra neutrala kommentarer beskrev att eleverna var förvånade utan att ange varför de var förvånade. En del eleverna kunde inte komma på några speciella tankar kring besöket på vårdcentralen eller sjukhuset. Vilka tankar och känslor har du kring vårdcentralen eller sjukhuset? Röntga, stick i fingret, blodprov. Elev i Markaryd Få vård med en spruta. Elev i Skruv Neutrala kommentarer Förvånad 20% Trött 12% Inget speciellt 20% Behandling/ personal 48% Figur 4: Andel (%) av neutrala kommentarer från elever på lågstadiet/mellanstadiet om besöket på vårdcentralen eller sjukhuset, fördelade på typen av tankar och känslor (n=100)
7 LANDSTINGET KRONOBERG (14) Elevernas syn på bemötande från doktorer och sjuksköterskor Eleverna fick fundera kring hur de hade känt sig bemötta av doktorer och sjuksköterskor när de besökt vårdcentralen eller sjukhuset. De allra felsta kommentarerna var positiva kring bemötandet. Runt var tionde kommentarer beskrev negativa upplevelser av bemötandet. Markaryds elever hade störst andel positiva kommentarer kring bemötandet medan kommentarerna från eleverna i Skruv hade den högsta andelen negativa kommentarer Positivt Neutralt Negativt Markaryd (n=36) Skruv (n=22) Kosta (n=22) Hovmantorp (n=20) TOTALT (n=100) Figur 5: Andel (%) positiva, neutrala och negativa kommentarer från elever om bemötandet från doktorer och sjuksköterskor på vårdcentralen eller sjukhuset fördelade på skola och totalresultat (n=100) SNÄLLA OCH HJÄLPSAMMA Två av tre positiva kommentarer beskrev att sjuksköterskor och doktorer var snälla och hjälpsamma. De övriga positiva kommentarerna tog upp att eleverna upplevde sjuksköterskorna och doktorerna som glada och roliga, att personalen var lugn och kompetent och att de lyssnade på barnen och ställde frågor. Vilka tankar och känslor har du kring doktorn och sjuksköterskan som du träffade? Snälla, trevliga och glada och inte arga. Elev i Markaryd Snälla, de ville göra så att jag inte var rädd. Elev i Hovmantorp Snäll, inte elak. Jättesnäll. Elev i Skruv De tog hand om mig och hjälpte mig och de var snälla också. Elev i Hovmantorp Snälla. Tar det på allvar. Lyssnar. Elev i Markaryd Dom var snälla och omtänksamma och dom frågade många frågor. Elev i Hovmantorp Det känns dåligt på sjukhuset. De var snälla mot mig. Elev i Markaryd
8 LANDSTINGET KRONOBERG (14) Snälla och hjälpsamma 66% Positiva kommentarer Glada och roliga 14% Lugna och kompetenta 14% Ställde frågor och lyssnade 6% Figur 6: Andel (%) av positiva kommentarer från elever på lågstadiet/mellanstadiet om bemötandet från doktorer och sjuksköterskor, fördelade på typen av tankar och känslor (n=100) OTREVLIGT BEMÖTANDE De negativa kommentarerna utgjorde endast en tiondel av kommentarerna kring bemötandet av doktorer och sjuksköterskor. En tredjedel av de negativa kommentarerna handlade om att doktorerna och sjuksköterskorna hade varit läskiga, elaka eller otrevliga. Andra kommentarer handlade om att man i mötet med läkare och sjuksköterskor kände att det var oroligt och pinsamt, samt att doktorerna och sjuksköterskorna var svåra att förstå. Övriga kommentarer lyfte fram att personalen var stressade och jobbiga, tråkiga och dåliga. Vilka tankar och känslor har du kring doktorn och sjuksköterskan som du träffade? Pyttelite oförståliga, de berättade inte tydligt hur det skulle gå till. Elev i Hovmantorp En doktor var svår att förstå (annat språk) och sa dåliga skämt. Elev i Kosta Jag hade två stycken så den ena var snäll och den andra var otrevlig. Elev i Hovmantorp Tråkiga 11% Stressade och jobbiga 11% Negativa kommentarer Dåliga 11% Läskiga, elaka och otrevliga 33% Svåra att förstå 17% Oroligt ochpinsamt 17% Figur 7: Andel (%) av negativa kommentarer från elever på lågstadiet/mellanstadiet om bemötandet från doktorer och sjuksköterskor, fördelade på typen av tankar och känslor (n=100)
9 LANDSTINGET KRONOBERG (14) Elevernas reflektioner kring väntrummet I tre av kontaktklasserna hann eleverna med att tycka till om väntrummet på vårdcentralen eller sjukhuset. Sammanlagt var runt hälften av kommentarerna negativa, och en tredje del positiva. Eleverna från Markaryd hade störst andel positiva kommentarer kring väntrummet medan kommentarerna från eleverna i Skruv hade störst andel negativa kommentarer. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Positivt Neutralt Negativt Markaryd (n=36) Skruv (n=22) Hovmantorp (n=20) TOTALT (n=78) Figur 8: Andel (%) positiva, neutrala och negativa kommentarer från elever om väntrummet på vårdcentralen eller sjukhuset fördelade på skola och totalresultat (n=78) FINT OCH SPÄNNANDE En tredjedel av kommentarerna kring väntrummen var positiva. Den vanligaste kommentaren var att eleverna tyckte att det var fint. Därefter handlade en fjärdedel av kommentarerna om att eleverna upplevde väntrummet som spännande och roligt. Övriga kommentarer handlade om positiva bedömningar kring leksaker, tidningar, böcker och möbler. Det finns dock skillnader i hur stor andel av de positiva kommentarerna som varje skola har angivit, vilket finns redovisade i bilaga 1. Vilka tankar och känslor har du kring väntrummet på vårdcentralen eller sjukhuset? Roligt för det fanns leksaker. Elev i Kosta Asså det fanns ett jättefint väntrum, men vi fick sitta i ett precis vid magnetröntgen och där var det inte jättevälkomnande! (men bra). Elev i Hovmantorp Det var sol och fina blommor och så läste jag tidning. Jag tycker om att läsa tidning. Elev i Kosta Lite roligt för det fanns leksaker. Och mysigt. Elev i Markaryd
10 LANDSTINGET KRONOBERG (14) Roligt och spännande 25% Positiva kommentarer Möbler 8% Tidningar/böcker 16% Fint 33% Leksaker 18% Figur 9: Andel (%) av positiva kommentarer från elever på lågstadiet/mellanstadiet om väntrummet på vårdcentralen eller sjukhuset, fördelade på typen av tankar och känslor (n=78) TRÅKIGT OCH JOBBIGT ATT VÄNTA Hälften av de negativa kommentarerna handlade om att man upplevt väntrummet som tråkigt, både till utformning och utifrån brist på saker att göra medan man får vänta. Andra kommentarer handlade om att eleverna känt sig rädda och upplevt det jobbigt att sitta i väntrummet. En del elever belyste att miljön i väntrummet var dålig, med få åldersanpassade eller gamla leksaker, tidningar och böcker. Vilka tankar och känslor har du kring väntrummet på vårdcentralen eller sjukhuset? Ganska tråkiga, men för bebisar är det nog roligt. Fast lite roligt är det och titta på allt. I vår ålder då. Elev i Hovmantorp Tråkigt att vänta. Elev i Skruv Det var jättetråkigt, och tyst och jättetyst. Elev i Kosta Det var tråkigt för vi inte har något att göra. Elev i Markaryd Negativa kommentarer Tråkigt 52% Tidningar/böcker 3% Dålig miljö 18% Rädd och jobbigt 27% Figur 10: Andel (%) av negativa kommentarer från elever på lågstadiet/mellanstadiet om väntrummet på vårdcentralen eller sjukhuset, fördelade på typen av tankar och känslor (n=78)
11 LANDSTINGET KRONOBERG (14) NEUTRALA BESKRIVNINGAR Majoriteten av de neutrala kommentarerna var neutrala observationer om att det fanns vissa möbler och dekorationer i väntrummet, utan hänvisning till hur eleverna hade uppfattat dessa. Runt var tionde neutral kommentar handlade om att eleverna kände sig fundersam och förvånad utan vidare förklaring om vad det var som fick dem att känna detta. En del elever hade inte några kommentarer om väntrummet och svarade vet inte. Vilka tankar och känslor har du kring väntrummet på vårdcentralen eller sjukhuset? Det var ett litet rum med massor utav stolar och lite barnleksaker. Elev i Hovmantorp En soffa, tidningar, fåtölj, tv, blommor. Elev i Markaryd Neutrala kommentarer Vet inte 23% Fundersam och förvånad 9% Möbler och dekoration 68% Figur 11: Andel (%) av neutrala kommentarer från elever på lågstadiet/mellanstadiet om väntrummet på vårdcentralen eller sjukhuset, fördelade på typen av tankar och känslor (n=78) ÖNSKE-VÄNTRUMMET Eleverna fick även fundera fritt och diskutera i klassen på vad de skulle vilja ha i ett väntrum, om de själva fick bestämma. De tyckte att följande ska beaktas: Det ska vara färgglatt Det ska finnas bra böcker och tidningar för barn i alla åldrar Det ska finnas leksaker för barn i alla åldrar Det ska finnas papper och pennor eller en White board så att barnen kan rita Det ska finnas en TV så att man kan titta på barnprogram när man väntar Stolarna ska vara sköna Det ska finnas något att dricka och man ska kunna köpa mat om man måste vänta länge Det borde finnas en mikrougn så att mammor kan värma småbarnsmat om de måste vänta länge Det ska finnas skoskydd så att man inte kladdar ner golvet när det regnar
12 LANDSTINGET KRONOBERG (14) Listan ovan ansågs vara viktigast. Men om barnen fick önska helt fritt, utan några begränsningar, då skulle även det följande finnas i ett väntrum: Det borde vara hemtrevligt med tavlor, blommor, kuddar och filtar Ett akvarium borde finnas så att man kan kolla på fiskarna medan man väntar Det borde finnas Internet så att man kan koppla upp sig Det borde finnas dator och datorspel Det skulle vara roligt med en utställning med konstiga saker man har hittat i patienter som man kan titta på medan man väntar Ett bollhav skulle vara roligt Övriga kommentarer Informationen i denna sammanställning är naturligtvis endast representativ för de 100 elever som deltagit med sina åsikter i våra fyra kontaktklasser. Deras åsikter ger dock en viss fingervisning om vad barn på lågstadiet och mellanstadiet tycker om vårdcentraler och sjukhus, personalens bemötande och väntrummen. Det som tydligast framkommer är att barnen anger att de känner sig oroliga och rädda inför besöket på vårdcentralen och sjukhuset, vilket troligen är en naturlig respons på att man är sjuk och inte vet vad som väntar dem i form av behandling och medicinering m.m. När barnen däremot berättar om sina erfarenheter av personalens bemötande är kommentarerna övervägande positiva. Det verkar som om vårdpersonalen har en förmåga att bemöta och förstå barnens oro och rädsla på ett sätt som gör att barnen känner sig positivt bemötta. Barn på lågstadiet och mellanstadiet upplever att väntrummen inte riktigt vänder sig till barn i den åldern (eller äldre). Leksakerna och de pedagogiska materialen är för mindre barn och avsaknaden av åldersanpassat material kan möjligen förklara varför många lyfter fram att de upplever väntrummet som tråkigt.
13 LANDSTINGET KRONOBERG (14) BILAGA 1: Resultatredovisning November-december 2012 Tankar och känslor kring vårdcentral/sjukhus Positiva kommentarer: Markaryd Skruv Kosta Hovmantor Totalt p Glad och roligt 9/16 3/4 8/21 4/15 24/56 Bra att få hjälp och tryggt 2/16 1/4 7/21 2/15 12/56 Spännande 2/16-5/21 4/15 11/56 Bra och positivt i övrigt 3/16-1/21 5/15 9/56 Totalt 16/90 4/30 21/60 15/53 56/233 Negativa kommentarer: Markaryd Skruv Kosta Hovmantorp Totalt Rädsla och läskigt 21/59 8/22 16/36 15/37 60/154 Orolig och konstigt 18/59 5/22 13/36 6/37 42/154 Ont och mår dåligt 14/59 2/22 6/36 1/37 23/154 Tråkigt/lång väntan 2/ /37 10/154 Ledsen 3/59 2/22 1/36 2/37 8/154 Jobbigt 1/59 3/22-4/37 8/154 Övrigt - 2/22-1/37 3/154 Totalt 59/90 22/30 36/60 37/53 154/233 Neutrala kommentarer: Markaryd Skruv Kosta Hovmantorp Totalt Trött 1/14-1/6 1/1 3/25 Behandling/personal 8/14 1/4 3/6-12/25 Inget speciellt 2/14 2/4 1/6-5/25 Förvånad 3/14 1/4 1/6-5/25 Totalt 14/90 4/30 6/60 1/53 25/233 Barn och ungas syn på bemötande från doktorer och sjuksköterskor Positiva kommentarer: Markaryd Skruv Kosta Hovmantorp Totalt Snälla och hjälpsamma 58/79 17/26 32/53 31/46 138/208 Glada och roliga 13/79 1/26 9/53 5/46 28/208 Ställde frågor och lyssnade 4/79 2/26 5/53 2/46 13/208 Lugna och kompetenta 8/79 6/26 7/53 8/46 29/208 Totalt 79/89 26/32 53/59 46/56 208/236 Negativa kommentarer: Markaryd Skruv Kosta Hovmantorp Totalt Läskiga, elaka och 1/3 1/5 3/6 1/4 6/18 otrevliga Oroligt och pinsamt 1/3 2/ /18 Svåra att förstå - - 2/6 1/4 3/18 Stressade och jobbiga 1/3-1/6-2/18 Tråkiga /4 2/18 Dåliga - 2/ /18 Totalt 3/89 5/32 6/59 4/56 18/236 Neutrala kommentarer: Markaryd Skruv Kosta Hovmantor Totalt p Behandling/personal 1/ /6 2/10 Neutralt - 1/1-1/6 2/10 Övriga egenskaper 2/ /6 6/10 Totalt 3/89 1/32 0/59 6/56 10/236
14 LANDSTINGET KRONOBERG (14) Väntrum Positiva kommentarer: Markaryd Skruv Hovmantorp Totalt Möbler 1/33 2/6 1/12 4/51 Tidningar/böcker 7/33-1/12 8/51 Leksaker 8/33-1/12 9/51 Fint 6/33 3/6 8/12 17/51 Roligt och spännande 11/33 1/6 1/12 13/51 Totalt 33/65 6/28 12/44 51/137 Negativa kommentarer: Markaryd Skruv Hovmantorp Total Tråkigt 10/20 8/17 15/27 33/63 Rädd och jobbigt 6/20 9/17 2/27 17/63 Dålig miljö 4/20-7/27 11/63 Tidningar/böcker - - 2/27 2/63 Totalt 20/65 17/28 27/44 63/137 Neutrala kommentarer: Markaryd Skruv Hovmantorp Total Möbler och dekoration 11/12-4/5 15/22 Fundersam och förvånad 1/12-1/5 2/22 Vet inte - 5/5-5/22 Totalt 12/65 5/28 5/44 22/137
Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor
2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Läs merBarns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11
Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum
Läs merLågstadie- och mellanstadieelevers åsikter om goda hälsovanor och lämpliga kanaler för hälsoinformation
2013-10-14 Lågstadie- och mellanstadieelevers åsikter om goda hälsovanor och lämpliga kanaler för hälsoinformation Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om
Läs merBarns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen
Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet
Läs merIllustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor
JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette
Läs merUngdomars synpunkter på sexualundervisningen
2013-06-19 Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg
Läs merNamn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva)
Min värld Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva) Gramse, Mallo och mamma Gramse är ganska liten med långa öron och bor i en skog i landet Hittapou. Gramse brukar vara lila men byter färg ibland,
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merPedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Läs merBarns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor
2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Läs merLärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.
Läs merUppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten
Folkhälsoskrift 2013:1 Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Uppföljningsrapport Leva med barn & Små och stora steg.docx
Läs merLilla förskolepaketet
Lilla förskolepaketet Böckerna i lilla förskolepaketet har stor igenkänningsfaktor och koppling till barns vardag och visar lekar, fantasier och erfarenheter som många barn delar. Flera av böckerna visar
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass
Lärarmaterial sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Ina är en tjej som känner sig utanför var hon än är. Hennes mamma är psykiskt sjuk och kan inte ta hand om Ina och hon vet inte vem
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet
Läs merKvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merFamiljetema: STJÄRNFAMILJEN Vi är alla stjärnor. Allra bäst på att vara just den vi är!
Familjepaketet Böckerna i Familjepaketet har hög igenkänningsfaktor och koppling till barns vardag och visar samtidigt många olika sätt att leva. Runt 30% av alla barn idag lever i en frånskild familj.
Läs merSammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012
Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning februari/mars 2013 Dnr 2/19 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Sammanfattning
Läs merFjäderns Bokslut 2015
Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merKARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN
KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN Till dig som förälder/annan vuxen Inom Barn- och ungdomshabiliteringen ser vi det som viktigt att barnen och ungdomarna får vara delaktiga så mycket som möjligt
Läs merLikabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling Det här är Likabehandlingsplanen. Här kan du läsa vad du inte får göra i skolan. Det står också vad som är bra att göra. Alla elever och alla lärare
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs merKREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin
KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merKänslor. Litteraturtips: Levande färger, Karl Ryberg
Känslor är väl lämpade att uttrycka inom de konstnärliga ämnena redan med mycket unga elever. Små barn - och ibland även äldre - målar ut sina känslor, oavsett vad de blir ombedda att göra. Alla lägger
Läs merBarn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Läs merKapitel 8: Hantverk. fn:s barnkonvention, artikel 31 Vila och fritid 8:1
Kapitel 8: Hantverk fn:s barnkonvention, artikel 31 Vila och fritid 8:1 8: Hantverk fn:s barnkonvention, artikel 31 Vila och fritid nami, 4 år berättar: Varje morgon går jag till förskolan tillsammans
Läs merBarns helse og egenopplevelse som asylsøker
Barns helse og egenopplevelse som asylsøker http://www.cergu.gu.se/publikationer/ NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 6 mai 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet,
Läs merBarnronder på Öxnehaga vårdcentral
Barnronder på Öxnehaga vårdcentral Rapport från ett förbättringsarbete 1 Julia Thulin Madsen, ST-läkare December 2014 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 3 1.1 Barnronder ett sätt att omsätta barnkonventionen
Läs merManus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Läs merObesvarad 0 0% Ack. svar 49 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered
Alebo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Alebo 49 100 Lindebo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Bananen 12 24 Blomman 10 20 Fjärilen 10 20 Humlan 9 18 Myran 8 16 Nalle Puh
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet
Läs merBarns och ungdomars syn på skärmtid
213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844
Läs merVad är viktigt i en bra skola
Vad är viktigt i en bra skola Trivsel: Att alla är snälla Att barn lyssnar på vuxna Barn och vuxna ska vara snälla och lyssna på varandra Att barn får leka Bra miljö och stor bra skolgård Att ingen klottrar
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport år 8
Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merTema: 24-timmarsdygnet
Tema: Om våra barn mår bra, rör på sig, har goda mat- och sömnvanor, har de goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt och trivas med sig själva. Chansen är även stor att de fortsätter ha
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merSäg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun
Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP en temateater kring mobbning Bakgrund Kulturskolan och DuD:s teatergrupp har under
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2012
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2012 Utvärderingsenkäterna som skickas ut efter en sommar på terapikolonier har som syfte att få information
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merBulltoftamodellen. parläsningen ger stora möjligheter till direkta stopp och omedelbara diskussioner, vilket utvecklar läsförståelsen
Bulltoftamodellen Vårt syfte är att utöver den egna läsningen av bänkbok, väskbok eller liknande ge barnen lästräning på ett strukturerat sätt, där kamratstödet utgör en viktig faktor för läsutvecklingen.
Läs merUtvärdering APL frågor till handledare VT2015
Utvärdering APL frågor till handledare VT2015 Utvärdering APL frågor till handledare VT 2015 Jag har inte gått någon handledarutbildning Instämmer 3 100 Total 3 100 10,3% (3/29) Min praktikant studerar
Läs merNKI - Särskilt boende 2012
NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt
Läs merEnkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland
Enkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland - En del av Statens haverikommissions utredning av kollisionen mellan färjorna den 23 juli 9 Rapport maj 1 Enkätstudiens syfte och genomförande
Läs merFråga, lyssna, var intresserad
Fråga, lyssna, var intresserad Så här tänker personer som bor på LSS-boenden kring hur personalen bemöter dem när det handlar om sexualitet, kärlek och relationer. Sammanfattning på lättläst Författare:
Läs merHjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.
SCOUTMÖTET JAG SJÄLV OCH MINA SCOUTKOMPISAR Det är bra om du som ledare läser igenom detta innan mötet äger rum. Under dagens möte får scouterna tänka kring vad de själva och deras scoutkompisar är bra
Läs merLägerutvärdering FLATÖN 14
Lägerutvärdering FLATÖN 14 Läger 1 (22-28/6) Utvärdering 2014 års VVDS läger 1; 22 juni-28 juni Förmågor före och efter lägret (Skalan är 1-5 där 1 är lägst och 5 högst) Före (37) Efter (32) Självkänsla
Läs merDu kan stötta ditt barn
Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,
Läs merSÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!
SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som
Läs merUtvärdering av projektet Flodagruppen
Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merPOJKPAKETET Handledningar Varför Pojkpaketet?
POJKPAKETET Böckerna i pojkpaketet är fokuserade på pojkrollen. Det går idag att hitta bredare roller för flickor inom barnböcker. Flickor som går i Pippis fotspår. Men böcker som gestaltar pojkar på ett
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merKidnappandet. Jag är 20 år och jag heter Nesrin jag älskar djur och choklad och jag kommer från Dijon i som ligger i Frankrike, plus jag röker.
del 1 Kidnappandet Jag vaknade i min säng trött och arg, mamma och pappa hade slängt ut mig. För jag är nu 20 år, jag fyllde år i lördags. Varför slängde dom ut mig? Just nu bor jag hos min bästa vän Sara.
Läs merBo 2011-5 år slutar Fsk.Södra
Bo 2011-5 år slutar Fsk.Södra Filter: [Hattstugan] Utförd av: Birger Ivarsson(birger.ivarsson@avesta.se) Organisationsnamn: Avesta kommun An svar: 15 An inbjudna respondenter (via e-post): 0 Procentandel
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2
Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,
Läs merAllan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Henrik Einspor Vad handlar boken om? Max har en rymdvarelse, Allan Zongo hemma hos sig. Den har råkat landa i deras trädgård med sitt rymdskepp. Max mamma är på sjukhuset,
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merVad är det för konstigt träd som har text på bladen? Bok, förstås! Lasse läslust Ludvig lusläst Namn... Klass...
Namn... Klass... o Info för föräldrarna på sidan 10 T Text: Ped.Mag. Irina Andersson Illustrationer & layout: Paul Söderholm Utgivare: Förbundet Hem och Skola i Finland r.f. Nylandsgatan 17 D FiN- 00120
Läs merSammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?
Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,
Läs merHar du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merVerksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik
Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument
Läs merBonusmaterial Hej Kompis!
Bonusmaterial Hej Kompis! Innehåll Min bok om vänskap framsida i färg 2 Hur man kan bli sams igen skylt i färg 3 Den gyllene regeln skylt i färg 4 Vi är alla olika boktips och uppgifter 5 7 Att känna sig
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merMalvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget
1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merBrukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs merFöräldrajuryn om Halloween
Föräldrajuryn om Halloween November 2007 Konsumentföreningen Stockholm Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm (KfS) har genomfört en undersökning i KfS Föräldrajury om Halloween. 715 föräldrar deltog
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr
sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir
Läs merKVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2011-2012 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merDet visar sig att hon har fått diabetes. Pappa tittar ner på Moa som är ledsen.! -Moa du kan inte ha kalas i morgon. Säger pappa.! -Va? Säger Moa.!
Dag 1 Det är en varm och solig fredag över potatis land. Moa potatisson äter glass på sin balkong i rad huset. hennes mamma är i London. Moa har sommarlov. Moa ska ha födelsedagskalas på söndag hon har
Läs merHögbyskolans förskoleklass / Bläcku ht 2009
Tema TID foto: Christina Hoffman Högbyskolans förskoleklass / Bläcku ht 2009 Konstnär och projektledare: Berit Ångman Svedjemo Reflex är ett projekt som fokuserar på barns möte med konst. Det är barnens
Läs merAtt höra barn och unga
Att höra barn och unga Barn och unga under 18 år har rätt att höras i frågor som handlar om dem. Vuxna, så som beslutsfattare, vårdnadshavare och rektorer, har en skyldighet att ta de ungas röster på allvar.
Läs merMITT LIV SOM DIABETIKER
20/11 2012 2/12 2012 MITT LIV SOM DIABETIKER För exakt 7 år, 1 månad, 2 veckor och 1 dag sedan hände något som skulle ändra mitt liv. Jag fick en sjukdom som heter diabetes. Jag hade börjat i första klass
Läs merÖvning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg
sidan 1 Författare: Gertrud Malmberg Vad handlar boken om? Saras mamma ska ut och handla och Sara har inget att göra. Mamma föreslår att Sara ska ringa Maja som hon har sällskap med till skolan. Men mamma
Läs merAlkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län
Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena
Läs merKiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31
KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31 Välkommen att besvara undersökningen! Skolans användarnamn: Kartläggningslösenordet: Logga in till undersökningen KiVa Skola situationskartläggningen
Läs merBoken om mig själv! Namn:
Boken om mig själv! Namn: Du ska skriva en bok om en unik, underbar, fullständigt makalös person; dig själv. Det kommer att bli en fantastiskt bra bok, eller hur!? Boken kommer att innehålla flera olika
Läs merFriskolenytt Virestad v.42
Friskolenytt Virestad v.42 Skola: På torsdag nästa vecka är det dags, då kommer vi alla få oss till livs en föreställning som heter Musikhögskolan flyger ; det är nästan färdigutbildade musiker från Malmö
Läs merVanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell
Läs merMini-kören på Fårö 2014. Texter
Mini-kören på Fårö 2014 Texter Välkommen till årets körvecka på Fårö! Det här är texter till dig som sjunger i Mini-Kören. Vi kommer att sjunga och leka oss fram genom melodier och texter under veckan
Läs merFinansierad av: Tell-Us
Finansierad av: Tell-Us Teckenspråkiga elevers livssituation utvecklingsstörning Tell-Us Arvsfondsprojektet Tell-Us syfte är att ge teckenspråkiga elever med utvecklingsstörning det elevinflytande de har
Läs merFakta om Malala Yousafzai
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit
Läs merFramtidstro bland unga i Linköping
Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...
Läs merEnkel dramatisering Den helige Franciskus Festdag 4 oktober
1 Enkel dramatisering Den helige Franciskus Festdag 4 oktober Bakgrund Franciskus hör till ett av våra mest uppskattade helgon. Han föddes 1182 i Umbrien i Italien som son till en rik tyghandlare. Som
Läs merINSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän
INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs mer