Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

Transkript

1 Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg susann.sward@ltkronoberg.se 1

2 Sexualupplysning i skolan I Kronobergs län finns det ungdomsmottagningar/ungdomstid i varje kommun. I ungdomsmottagningarnas uppdrag ingår att informera elever på länets kommunala skolor och friskolor om sex och samlevnad. I årskurs nio får skolan en inbjudan till besök på ungdomsmottagningen. I de fall skolan inte har möjlighet att komma till mottagningen kommer personal från ungdomsmottagningen till skolan. Inför besöket på/från ungdomsmottagningen rekommenderas skolan att ha gett eleverna förkunskap i kroppsutveckling, sex och samlevnad etc. Personalen från ungdomsmottagningen medverkar även vid särskilda temadagar/veckor kring sex och samlevand som riktar sig till samtliga elever på gymnasieskolan. Det finns även ett antal andra insatser och aktiviteter med Linnéuniversitetet, Projekt 6 på gymnasieskolor i Växjö kommun, samt med gymnasieskolor med internat m.fl. Ungdomsmottagningen har tagit fram ett uppdrag och riktlinjer för det utåtriktade arbetet mot skolor som lyfter fram den information man önskar förmedla till ungdomarna. Baserat på detta underlag har ett antal frågor utvecklats för se vilka åsikter ungdomar har om innehållet i ungdomsmottagningens information kring sex och samlevnad. Kontaktklasser i Kronobergs län Landstinget i Kronobergs län har åtta kontaktskolor fördelade på olika årsklasser och runt om i länet. Kontaktklasserna diskuterar hälso- och sjukvårdsfrågor med landstingets barnrättsstrateg en eller två gånger per termin. Kontaktklasserna är enbart representativa för sig själva och ger Landstinget Kronoberg en möjlighet att höra hur barn och ungdomar tänker kring olika hälsofrågor. Den gymnasieskola som har deltat i denna undersökning är Haganässkolan i Älmhult, Barnoch fritidsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet, åk 1-3. På uppdrag av Ungdomsmottagningen har dessa elever tillfrågats om hur de ser på informationen kring sexualupplysningen i skolan. Sammanlagt deltog 39 elever, 23 tjejer respektive 16 killar. Eleverna fick besvara en enkät med 10 frågor som rör sexualupplysningen i skolan: Vart får du information om frågor som rör sex? Hur ser du på information om sexbrottslagen? Hur ser du på information om sex och samlevnad? Hur ser du på information om kondomanvändning? Hur ser du på information om preventivmedel? Hur ser du på information om akut p-piller/dagen-efter-piller? Hur ser du på information om sexuellt överförbara sjukdomar? Hur ser du på information om abort? Hur ser du på information om killars och tjejers underliv? Andra funderingar och tips du har kring sexualundervisningen i skolan I frågorna fick de uppskatta sin egen kunskap, sitt eget behov av mer kunskap samt klassens behov av mer kunskap utifrån en sexgradig skala samt ange vart de får information om frågor som rör sex. Notera att resultatet enbart är representativt för de gymnasieelever som deltog och inte kan generaliseras på alla ungdomar i Kronobergs län. Materialet ska mer ses som en fingervisning kring vad man kan fundera vidare kring i utvecklingen av information till ungdomar kring sex och samlevnad. 2

3 Hur får elever på gymnasiet information om frågor som rör sex? Eleverna fick svara på vart de får information om frågor som rör sex. De hade möjlighet att kryssa i flera alternativ samt ge egna förslag. De flesta tjejer (21 av 23) uppger att de får information om frågor som rör sex via kompisar. Runt hälften av tjejerna (13) har även svarat att de får information i skolan och 10 tjejer har svarat Ungdomsmottagningen respektive internet. Några tjejer uppger också att de får information av föräldrar/syskon och umo.se. 1 person har svarat annat vilket motsvarar pojkvän. Trefjärdedelar av killarna (12 av 16) uppger att de får information om frågor som rör sex via skolan. Över hälften av alla killar (9 av 16) svarade att de får information via kompisar och på internet. Några av killarna uppger också att de får information via föräldrar/syskon och umo.se. Endast 1 kille har svarat att han får information via Ungdomsmottagningen. När man jämför tjejer och killar ser man att de inhämtar information i någorlunda samma utsträckning från skolan och internet. I övrigt så anger tjejer att de inhämtar kunskap i större utsträckning från många olika källor jämfört med killarna. Detta är speciellt noterbart i att tjejer i betydande högre grad får information om sex från kompisar och ungdomsmottagningen än vad killar får Tjej Kille 0 Skolan Föräldrar/Syskon Kompisar Ungdomsmottagningen umo.se Internet Annat Figur 1: Antal tjejer och killar fördelade på vart de får information om frågor som rör sex. (n= 23 tjejer och 16 killar) 3

4 Kunskap om sexualbrottslagen Eleverna fick frågan om hur de ser på informationen om sexualbrottslagen. De fick sedan gradera sin egen kunskap samt sitt eget och klassens behov av att lära sig mer om sexualbrottslagen. Svaren visade inte på några direkta könsskillnader. Mer än hälften av eleverna (21 av 39) ansåg att de till viss del har kunskap om sexualbrottslagen. En fjärdedel (10) ansåg att deras kunskap var mycket stor medan en femtedel (8) ansåg att de har saknar kunskap om sexualbrottslagen. Ingen Figur 2: Andel elever fördelade på hur de upplever deras kunskap om sexualbrottslagen. (n= 39) Knappt var tredje elev anser att de har ett stort eget behov av att lära sig mer om sexualbrottslagen (11 av 39), vilket är något högre än deras bedömning av klassens stora behov av ökad kunskap (9). En tredjedel av eleverna (13) ansåg att de själva till viss del har ett behov av mer kunskap om sexualbrottslagen medan mer än tvåfemtedelar (17) bedömde att klassen till viss del har ett behov av ökad kunskap. Sammanlagt innebär det att runt tvåtredjedelar av eleverna bedömer att både de själva (24) och klassen (26) har en viss eller mycket stort behov av ökad kunskap om sexualbrottslagen. Något mer än en tredjedel (15 av 39) ansåg att de inte har något eget behov av att lära sig mer om sexualbrottslagen, och en tredjedel (13) ansåg att inte heller klassen har något behov av ökad kunskap inom detta område Figur 3: Andel elever fördelade på hur de upplever deras egna behov samt klassens behov av att lära sig mer om sexualbrottslagen. (n= 39) 4

5 Kunskap om sex och samlag Eleverna fick svara på frågan om hur de ser på informationen om sex och samlag. De fick sedan gradera sin egen kunskap samt sitt eget och klassens behov av att lära sig mer om sex och samlag. Svaren visade inte på några direkta könsskillnader. Mer än hälften av eleverna (20 av 39) ansåg att de har mycket stor kunskap om sex och samlag. En tredjedel (13) ansåg att de till viss del hade kunskap om sex och samlag. Endast 6 elever angav att de saknar kunskap om sex och samlevnad. Ingen Figur 4: Andel elever fördelade på hur de upplever deras kunskap är om sex och samlag. (n= 39) Runt en tredjedel anser att det finns ett mycket stort behov av att öka den egna kunskapen (12 av 39) och klassens kunskap (13) om sex och samlag. Svarsfrekvenserna ser liknande ut när det handlar om att det finns ett visst behov av att öka sin egen eller klassens kunskap. Sammanlagt anger över två tredjedelar (25) att det finns behov av att lära sig mer om sex och samlevnad. Runt en tredjedel av eleverna anser att det inte finns något behov av ökad kunskap om sex och samlag för egen del (14) eller för klassens del (11) Figur 5: Andel elever fördelade på hur de upplever deras egna behov samt klassens behov av att lära sig mer om sex och samlag. (n= 39) 5

6 Kundskap om kondomanvändning Eleverna fick svara på frågan om hur de ser på informationen om kondomanvändning. De fick sedan gradera sin egen kunskap samt sitt eget och klassens behov av att lära sig mer om kondomanvändning. Svaren visade inte på några direkta könsskillnader. Mer än hälften (21 av 39) ansåg att de har mycket stor kunskap om kondomanvändning. Runt en femtedel (7) angav att de hade viss kunskap. Något över en fjärdedel (11) uppger att de saknar kunskap om kondomanvändning. Ingen Figur 6: Andel elever fördelade på hur de upplever deras kunskap är om kondomanvändning. (n= 39) Var femte elev upplevde att de själva (8 av 39) och klassen (7) har mycket stort behov av ökad kunskap om kondomanvändning. Runt en tredjedel av eleverna ansåg att de själva (13) och klassen (11) till viss del hade ett behov av ökad kunskap. Sammanlagt angav något mer än hälften av eleverna (21) att de till viss del eller till stor del har behov av att lära sig mer om kondomanvändning. Närmare hälften av eleverna (18 av 39) anser att de själva har den kunskap som behövs. Mer än hälften av eleverna (21) ansåg även att klassen hade den kunskap som behövdes kring kondomanvändning Figur 7: Andel elever fördelade på hur de upplever deras egna behov samt klassens behov av att lära sig mer om kondomanvändning. (n= 39) 6

7 Kunskap om preventivmedel Eleverna fick frågan om hur de ser på informationen om preventivmedel. De fick sedan gradera sin egen kunskap samt sitt eget och klassens behov av att lära sig mer om preventivmedel. Svaren visade inte på några direkta könsskillnader. Hälften av eleverna (19 av 39) ansåg att de har mycket stor kunskap om preventivmedel. Runt en fjärdedel (10) svarade att de till viss del har kunskap om preventivmedel. Något under en fjärdedel (9) ansåg att de saknar kunskap om preventivmedel. Inget Figur 8: Andel elever fördelade på hur de upplever deras kunskap är om preventivmedel. (n= 39) Strax över en tredjedel av eleverna upplever att de själva (14 av 39) och klassen (13) har ett mycket stort behov av ökad kunskap om preventivmedel. Något mindre än en tredjedel (11) av eleverna ansåg att det till viss del finns ett behov av ökad kunskap kring preventivmedel hos de själva och i klassen. Sammanlagt svarade nästan två tredjedelar (25) att det fanns ett mycket stort eller till viss del behov av ökad kunskap om preventivmedel. Något över en tredjedel av eleverna (14 av 39) ansåg att de och klassen inte saknar kunskap om preventivmedel Figur 9: Andel elever fördelade på hur de upplever deras egna behov samt klassens behov av att lära sig mer om preventivmedel. (n= 39) 7

8 Kunskap om akut p-piller Eleverna fick frågan om hur de ser på informationen om akut p-piller. De fick sedan gradera sin egen kunskap samt sitt eget och klassens behov av att lära sig mer om akut p-piller. Svaren visade inte på några direkta könsskillnader. Över en tredjedel av eleverna (14 av 39) ansåg att de har mycket stor kunskap om akut p- piller. Över en fjärdedel av eleverna (11) svarade att de till viss del har kunskap om akut p- piller. Något mer än en tredjedel (13) anser att de saknar kunskap om akut p-piller. Inget Figur 10: Andel elever fördelade på hur de upplever deras kunskap är om akut p-piller. (n= 39) Närmare en fjärdedel av eleverna ansåg att de själva (9 av 39) och klassen (8) har ett mycket stort behov av att få ökad kunskap om akut p-piller. Över en tredjedel av eleverna upplevde att de (15) och klassen (14) till viss del har ett behov av kunskap om akut p-piller. Sammanlagt var det tre av fem elever som svarade att de vill ha mycket eller till viss del behov av ökad kunskap kring akut p-piller. Över en tredjedel av eleverna ansåg att de själva (14) och klassens (16) kunskap om akut p- piller var tillräcklig Figur 11: Andel elever fördelade på hur de upplever deras egna behov samt klassens behov av att lära sig mer om akut p-piller. (n= 39) 8

9 Kunskap om sexuellt överförbara sjukdomar Eleverna fick frågan om hur de ser på informationen om sexuellt överförbara sjukdomar. De fick sedan gradera sin egen kunskap samt sitt eget och klassens behov av att lära sig mer om sexuellt överförbara sjukdomar. Svaren visade inte på några direkta könsskillnader. Runt en fjärdedel av eleverna (10 av 39) ansåg att de har mycket stor kunskap om sexuellt överförbara sjukdomar. Något under hälften av eleverna (17) svarade att de har till viss del kunskap om sexuellt överförbara sjukdomar. Drygt en fjärdedel av eleverna (11) anser att de saknar kunskap om detta område. Ingen Figur 12: Andel elever fördelade på hur de upplever deras kunskap är om sexuellt överförbara sjukdomar. (n= 39) Två av fem elever (16 av 39) upplever att de har ett mycket stor behov av ökad kunskap om sexuellt överförbara sjukdomar, vilket är något högre än elevernas bedömning av klassens behov (12). Över en fjärdedel av eleverna (11) anser att de till viss del har behov av ökad kunskap jämfört med deras bedömning av klassens behov som är lite högre (14). Sammanlagt anser över tvåtredjedelar av eleverna (27) att det finns mycket stort eller till viss del behov av ökad kunskap om sexuellt överförbara sjukdomar. Knappt var tredje elev (11) tycker att de och klassen inte har något behov av ökad kunskap om sexuellt överförbara sjukdomar Figur 13: Andel elever fördelade på hur de upplever deras egna behov samt klassens behov av att lära sig mer om sexuellt överförbara sjukdomar. (n= 39) 9

10 Kunskap om abort Eleverna fick frågan om hur de ser på informationen om abort. De fick sedan gradera sin egen kunskap samt sitt eget och klassens behov av att lära sig mer om abort. Svaren visade inte på några direkta könsskillnader. Runt en femtedel av eleverna (7 av 39) anser sig ha mycket stor kunskap kring abort. Runt hälften av eleverna (21) svarade att de har till viss del kunskap om abort. Runt en fjärdedel (10) anser sig sakna kunskap om abort. Ingen Figur 14: Andel elever fördelade på hur de upplever deras kunskap är om abort. (n= 39) Närmare hälften av eleverna (18 av 39) anser sig ha ett mycket stort behov av att lära sig mer om abort, vilket är högre än den bedömning eleverna har gjort av klassens behov (10). Strax under en fjärdedel av eleverna (9) anser att de till viss del har behov av mer kunskap om abort, medan klassens behov av till viss del kunskap är något högre (16). Sammanlagt över tvåtredjedelar av eleverna (27) önskar mycket mer eller till viss del mer kunskap om abort. Något över en fjärdedel av eleverna anser att de (11) och klassen (10) inte har något behov av ökad kunskap kring abort Figur 15: Andel elever fördelade på hur de upplever deras egna behov samt klassens behov av att lära sig mer om abort. (n= 39) 10

11 Kunskap om killars och tjejers underliv Eleverna fick frågan om hur de ser på informationen om killars och tjejers underliv. De fick sedan gradera sin egen kunskap samt sitt eget och klassens behov av att lära sig mer om killars och tjejers underliv. Svaren visade inte på några direkta könsskillnader. Två av fem elever (16 av 39) upplever att de har mycket stor kunskap om killars och tjejers underliv. Runt en tredjedel av eleverna (13) anser att de till viss del har kunskap om killars och tjejers underliv. Närmare en fjärdedel (9) svarade att de saknar kunskap inom denna fråga. Ingen Figur 16: Andel elever fördelade på hur de upplever deras kunskap är om killars och tjejers underliv. (n= 39) Närmare en tredjedel av eleverna (12 av 39) anser att de har ett mycket stort behov av kunskap kring killars och tjejers underliv, medan endast 8 elever anser att klassen har ett mycket stor behov av kunskap. Över en fjärdedel av eleverna (11) upplever att de till viss del vill ha mer kunskap om killars och tjejers underliv, medan klassens behov bedöms något högre (16) behov av till viss del mer ökad kunskap. Sammanlagt tycker tre femtedelar av eleverna (23) att det behövs mer kunskap. Närmare två femtedelar av eleverna anser att de (15) och klassen (16) har tillräcklig med kunskap om killars och tjejers underliv Figur 17: Andel elever fördelade på hur de upplever deras egna behov samt klassens behov av att lära sig mer om killars och tjejers underliv.(n= 39) 11

12 Öppna kommentarer Eleverna hade en möjlighet att under varje fråga komma med egna kommentarer. Dessutom fanns det en öppen fråga sist i enkäten som bad eleverna att skriva ner andra funderingar och tips du har kring sexualundervisningen i skolan. Eleverna skrev endast följande kommentarer: - Mer sexualkunskap i skolan., Tjej, 16 år - Vi lär oss inget om sex i skolan., Tjej, 18 år - Mer undervisning om hbtq., Kille, 20 år - Mer sexualkunskap i skolan., Tjej, 17 år - Ungdomsmottagningen borde ha öppet längre på torsdagarna eller fler dagar i veckan., Tjej, 18 år - Ungdomsmottagningen i Älmhult bör ha öppet mer än två timmar i veckan. Ännu en dag med två timmar hade varit MYCKET bättre. Tjej, 19 år - Borde få mer info i skolan om preventivmedel och olika alternativ., Tjej, 18 år 12

13 Sammanfattande diskussion Materialet visar att nästan alla tjejer och strax över hälften av killarna vänder sig till kompisar för att få information om sex. Det gör kompisar till en av de viktigaste källorna till information kring frågor om sex. De flesta ungdomar anger också att de i hög grad inhämtar information om frågor som rör sexualkunskap via skolan och internet. Tjejerna verkar använda sig mer av UMO.se för information än vad killarna gör, men det framkommer inte i materialet vilka andra webbsidor man använder sig av. Därutöver anger tjejer i högre grad Ungdomsmottagningen som en källa till information kring frågor som rör sex än vad killarna gör. Överlag kan man se att de flesta elever anser att de har viss kunskap om de flesta områden som rör deras sexualitet. De områden man i störst utsträckning bedömer sig ha mycket god kunskap om rör kunskap om kondomer, sex och samlag samt preventivmedel. De områden eleverna i störst utsträckning bedömer att de saknar kunskap inom rör akut p-piller, sexuellt överförbara sjukdomar, abort samt sexualbrottslagen kunskap Ingen kunskap Kondomer Sex och samlag Preventivmedel Underliv Akut p-piller Sexualbrottslagen Sexuellt överförbara sjukdomar Figur 18: Antal elever fördelade på hur de upplever deras kunskap kring olika områden inom sexualkunskapen. (n= 39) Oberoende av skattningen av den egna kunskapen pekar resultatet på att två tredjedelar av eleverna (mellan av 39) upplever att det finns ett behov av ökad kunskap hos både dem själva och de andra eleverna i klassen. De områden där flest elever anser att det finns behov för ökad kunskap är främst sexuellt överförbara sjukdomar och abort, vilket även hör till de områden där man mest anser sig sakna kunskap. Det som är intressant att notera är att områden som sex och samlag, preventivmedel och kunskap om killars och tjejers underliv är områden där eleverna både skattar sin kunskap som hög samtidigt som de bedömer sig ha behov av ökad kunskap. Eleverna anser sig ha hög kunskap om kondomer och önskar i mindre utsträckning än kring övriga områden att få ökad kunskap i ämnet. Abort Behov av utbildning Inget behov av utbildning Sexuellt överförbara sjukdomar Abort Sex och samlag Preventivmedel Akut p-piller Underliv Sexualbrottslagen Kondomer Figur 19: Antal elever fördelade på hur de upplever deras behov av utbildning kring olika områden inom sexualkunskapen. (n= 39) 13

14 Slutsatser Denna undersökning reflekterar endast 39 elevers åsikter och kan därför inte utgöra annat än en fingervisning och underlag för fortsatt diskussion. Resultatet pekar dock på att sexualundervisningen i skolan är fortsatt viktigt för att förse eleverna med sexualkunskap. En del elever lyfter särskilt fram i sina kommentarer att de önskar mer kunskap i skolan kring dessa ämnen. Fortsatt sexualundervisning i skolan är även viktigt eftersom eleverna i sin tur diskuterar med varandra och därför behöver en god kunskapsbas att stå på i dessa diskussioner. Resultatet ger vidare en fingervisning om att man från Ungdomsmottagningen verkar ha tänkt rätt kring de kunskapsområden man fokuserar på. Även om eleverna anser sig ha god kunskap inom vissa områden är det tydligt att de ändå önskar få ytterligare information. Inget ämne verkar vara överflödigt, möjligen kan man tänka sig ett tillägg kring hbtqkunskap. Det skulle vara intressant att i framtida studier kartlägga vart eleverna vänder sig på internet för information kring sexualkunskap, speciellt eftersom killarna inte uppger att de vänder sig till UMO.se i så hög utsträckning. Dessutom vore det intressant att göra en utvärdering av ungdomarnas åsikter i nära anslutning till en av Ungdomsmottagningen genomförd sexualundervisning i skolan för att få en relevant och erfarenhetsbaserad kvalitetssäkring av innehållet. 14