11 Sex och samlevnad. OH1 Kvinnans könsorgan OH2 Mannens könsorgan 9 Fula ord 10 Vi förändras både utanpå och inuti 11 Håll dig ren

Transkript

1 11 Sex och samlevnad Vem är du? 2 Ensamhet på gott och ont 3 Diskutera om sex 4 Vad är kärlek? 5 Kär och galen? 6 Vem har du fått sexinformation ifrån? 7 Sexualitet och adoption Våra könsorgan OH1 Kvinnans könsorgan OH2 Mannens könsorgan 9 Fula ord 10 Vi förändras både utanpå och inuti 11 Håll dig ren Vad vill du veta? 13 Våra könsceller 14 Våga fråga 15 "Konstiga ord" 16 Är det viktigt med trohet? 17 Kärlek i konsten 18 Prostitution Vilka preventivmetoder passar mig? 20 Kondom självklart! 21 Sexuellt överförbara sjukdomar 22 En HIV-smittad i klassen? Att bli med barn 24 Tvillingar 25 Abort eller inte? 26 Ett nytt liv föds till världen 27 Diskutera livsfrågor

2 Vem är du? Att bli tonåring är en spännande tid fylld av förändringar och frågor. Bara du är expert på dig själv, men det kan ju vara spännande att få reda på hur andra uppfattar dig. Stämmer det med din egen bild av dig själv? Arbete två och två A Skriv och berätta om dig själv. Hurdan är du som person? Vilka egenskaper har just du? B Gör en ny beskrivning av dig själv där du beskriver hur du tror att andra uppfattar dig. På vilket sätt skiljer sig den andra beskrivningen från den första? C Arbeta två och två. Beskriv din kamrats egenskaper. Tänk på att vara positiv. Anteckna. D Byt roller och låt på samma sätt din kamrat beskriva dina egenskaper. Anteckna. E Jämför dina tidigare beskrivningar av dig själv med kamratens beskrivning och fundera över resultatet. F Hur ska en bra kompis vara? Anteckna egenskaper som du tycker är viktiga. G Diskutera med din kamrat vad ni kommit fram till. Finns sådana kompisar i verkligheten?

3 Ensamhet på gott och ont Alla känner sig ensamma ibland. Har man valt det själv kan det kännas skönt, men ibland vill man inget hellre än att få sällskap. Många är blyga och osäkra i tonåren. Hur gör man då? Arbeta två och två. A Skriv om några situationer när du känt dig ensam. B Skriv om några situationer när du själv aktivt har tagit kontakt med andra. C Vad gör du om du ser att någon ser ut att vara ensam och utanför? D Välj en situation från A och läs högt för en kamrat. Diskutera. E Lyssna på en situation när din kamrat känt sig ensam. Diskutera. F Gör på samma sätt med punkt B och punkt C. G Diskutera vad ni skulle vilja ge för råd till den som känner sig ofrivilligt ensam. H Jämför med vad resten av klassen kommit fram till på punkt G.

4 Diskutera om sex Det finns många frågor kring sexualitet som är spännande att diskutera. Kom överens om reglerna för er diskussion innan ni börjar. Exempelvis att det ni säger stannar i gruppen. Du bestämmer själv vad du vill berätta. Lyssna på varandra och avbryt inte. Arbeta två och två eller i liten grupp. A Diskutera följande: 1. Hur visar man intresse och tar kontakt? 2. Vad är viktigt när man väljer partner? 3. Vem är viktigast partnern eller kompisarna? 4. Varför blir man svartsjuk? 5. Hur gör man slut på ett bra sätt? 6. Kan man vara vänner efter det att förhållandet tagit slut? 7. Hur reagerar du om en kompis berättar att han eller hon är homosexuell? B Diskutera egna frågor kring samlevnad.

5 Vad är kärlek? På samma sätt som vi kan uppfatta verkligheten omkring oss olika, kan också samma ord betyda olika saker för olika människor. A Fundera en stund på vad du kommer att tänka på när du hör ordet kärlek. Skriv ner några av dina tankar. B Jämför med vad resten av klassen kopplar till ordet kärlek. C Gör en sammanställning på tavlan.

6 Kär och galen? När du blir förälskad frigörs ämnen i kroppen som gör att du inte fungerar riktigt som du brukar. A Skriv och berätta om hur det känns för just dig att bli förälskad, eller hur du tror att det skulle kännas. B Jämför med en kamrats beskrivning. Tror du att alla upplever det på samma sätt och att det känns likadant att bli förälskad varje gång? Diskutera med en kamrat. C Jämför med vad resten av klassen kommit fram till.

7 Vem har du fått sexinformation ifrån? Information om sex kan man få på många olika sätt. Det kan vara från föräldrar, skolan, böcker eller kanske av kamrater. Men det är viktigt att informationen är riktig annars uppstår lätt missförstånd. A Det här är en värderingsövning av typ 4 hörn. Be din lärare berätta för dig om övningen. B Ställ dig i ett av klassrummets hörn beroende på om du fått din huvudsakliga information om sex av föräldrar, skolan, böcker och tidningar eller kamrater. Ställ dig i rummets mitt om inget av alternativen stämmer. C Diskutera med de som står i samma grupp som du själv. Utse ett språkrör i gruppen. D Lyssna på språkrören ur varje hörngrupp. E Anteckna hur många som fått sexinformation från de olika alternativen. F Finns det en grupp i mitten av rummet? Hör med dem varifrån de fått sin information. G Varifrån verkar de flesta få sin information om sex? H Diskutera med en kamrat om för- och nackdelar med olika informationskällor. Kan man exempelvis lita på alla? I Jämför med vad resten av klassen kommit fram till. J Gör en lista över vad du vill veta mer om inom sexualkunskapen. Visa listan för din lärare.

8 Sexualitet och adoption Att bli förälskad i någon av samma kön som man själv är ganska vanligt. Mellan 5 10 % av svenska folket beräknas vara bi- eller homosexuella. Man räknar med att det i en klass på 30 elever i genomsnitt finns två eller tre som är homosexuella. I Sverige är homosexuella par juridiskt sett jämställda med heterosexuella par. De kan numera även adoptera barn, men så är det inte i alla länder. F Tyckte du själv eller klassen olika beroende på om de homosexuella var män eller kvinnor? Varför tyckte man i så fall olika? G Sammanfatta övningen skriftligt. H Tycker du att alla heterosexuella par som vill ska få adoptera barn? I Diskutera med en kamrat om olika anledningar till att man vill adoptera barn. A Det här är en värderingsövning av typ Linje. Be din lärare beskriva värderingsövningen. B Vad tycker du om att två bögar kan adoptera barn? C Ställ dig på linjen enligt lärarens anvisning. Diskutera med dem du står intill så du ser om du står på rätt ställe. D Lyssna till någon från varje ytterkant utan att avbryta. Kom ihåg att inget är rätt eller fel. E Gör om övningen, men utgå ifrån att två lesbiska kvinnor kan adoptera barn.

9 Våra könsorgan A Fyll i könsorganens delar på bilderna. B Kontrollera att du gjort rätt med hjälp av bilderna i grundboken på sidorna , eller i lightboken sidorna C Lär dig delarna. D Läs i faktaboken om vilken funktion de olika delarna har och fyll i på bilderna. E Markera på bilden över flickans könsorgan var befruktningen äger rum.

10 11.2 OH 1 Kvinnans könsorgan

11 11.2 OH 2 Mannens könsorgan

12 Fula ord Är vissa ord fulare än andra? Har det alltid varit så? Visste du att exempelvis ordet kärring kommer från kär-ring, någon man var kär i? Kanske blir det som är fult idag vackert i morgon? A Försök komma på så många namn du kan, på mannens könsorgan. Anteckna. B Vilka av namnen uppfattar du också som fula ord? C Försök komma på så många namn du kan, på kvinnans könsorgan. Anteckna. D Vilka av de kvinnliga namnen uppfattar du också som fula ord? E Jämför med resten av klassens resultat. Diskutera. F Kom ni på flest kvinnliga eller manliga ord för könsorganen? Varför tror du det är så?

13 Vi förändras både utanpå och inuti Att komma i puberteten innebär både psykiska och fysiska förändringar. Allt påbörjas när hypofysen, vår chefskörtel, sätter fart på hormonproduktionen i könskörtlarna. A Rita en decimeterstor pojke på ett papper. B Rita in de förändringar som sker med pojkens kropp i puberteten. C Gör på samma sätt med en decimeterstor flicka. D Vilka förändringar är gemensamma för pojkar och flickor och vilka skiljer dem åt? E Ta med hjälp av grundbokens tabell på sidan 220 reda på om flickor och pojkar kommer i puberteten samtidigt. Ge några exempel på hur stora variationerna kan vara.

14 Håll dig ren Att en partner ska vara ren och lukta naturligt gott är viktigt. Extra viktigt är att hålla könsorganen rena. Där produceras ämnen som annars kan samla bakterier och ge upphov till infektioner och dålig lukt. Du behöver: Olika sorters menstruationsskydd, liten bägare, mätglas och karamellfärg. A Läs i grundboken på sidan 218, eller i lightboken sidan 116, och anteckna hur pojkar bör sköta sin underlivshygien. B Läs sidan 219 i grundboken, eller sidan 117 i lightboken, och anteckna om flickors underlivshygien. C Läs i grundboken om mens på sidan 221, eller i lightboken sidan 117. Hur ofta har kvinnor mens? Hur länge pågår den? Varför har kvinnor mens? D Ta reda på hur några olika sorters menstruationsskydd fungerar och vad de kostar. E Diskutera med en kamrat om fördelar och nackdelar med olika sorters mensskydd. F Testa om vissa märken av bindor är bättre än andra genom att droppa samma mängd färgat vatten på dem? Stämmer reklamen? G Häll lite färgat vatten i taget från ett mätglas på en tampong i en bägare. Notera i mätglaset hur mycket vatten som går åt innan tampongen är full. Testa och jämför olika tampongmärken. Vilket märke var effektivast? Hur ofta bör man byta tampong? Vad kan hända om man inte byter tillräckligt ofta?

15 Vad vill du veta? Vår sexuella sida är en viktig del i vårt liv och en källa till mycket glädje och gemenskap. Men precis som inom alla områden är det viktigt att vi skaffar oss kunskaper och lär oss av våra erfarenheter. A Ni ska göra en värderingsövning av typ Lista. Be din lärare gå igenom hur man utför värderingsövningen. B Vad vill du ska ingå i sex- och samlevnadsundervisningen? Gör en lista på cirka 20 saker som bör finnas med. C Markera med 1, 2 och 3 i marginalen vilka tre saker du helst vill ha med. D Bilda en liten grupp med 3 4 deltagare. Läs i tur och ordning upp era listor. Avbryt inte varandra. Diskutera när ni lyssnat på alla. Låt ett språkrör i gruppen skriva en sammanfattning av diskussionen. E Låt språkröret redogöra kort inför klassen vad er smågrupp vill att sexundervisningen ska innehålla. F Lyssna på de andra gruppernas språkrör och skriv en sammanfattning över klassens önskemål.

16 Våra könsceller Människans könsceller, äggen och spermierna, är oerhört små och genomskinliga. Först när de färgats och vi tittar i mikroskop kan vi se dem. Du behöver: Färdiga preparat av könsceller och av könskörtlar från människa eller nötkreatur samt ett mikroskop. A Studera ägg och spermier i mikroskop och rita av det du ser. Ange förstoring. B Ta reda på hur stora människans ägg och spermier är i verkligheten med hjälp bilderna i grundboken på sidan 224 eller i lightboken sidan 119. C Hur många spermier behövs för att befrukta ett ägg? Var sker befruktningen? Vad sker vid befruktningen? Kontrollera dina svar med läraren. D Studera äggstockar och testiklar i mikroskop och rita av det du ser. Ange förstoring.

17 Våga fråga Det tycks finnas ett stort behov av att få svar på frågor om sex- och samlevnad även bland vuxna människor. När du läser frågorna kanske du känner igen saker som du själv funderat över. Du behöver: Insändarfrågor om sex ur olika tidningar. A Läs igenom olika frågor och svar. B Vilken typ av frågor verkar vara vanligast? C Skriv själv några frågor som du ger till din lärare. Mitt könshår är så fult. Snälla, svara på detta brev! För jag står inte ut med mitt problem! Jag är 15 år och tycker att mitt problem är jättejobbigt. Mitt könshår är tunt och fult och så tappar jag hår nästan varje dag. Jag vill inte se ut som en sjuåring. Vad ska jag göra? Snart hårlös Svar: Hej! Precis som när det gäller huvudhår så kan könshår se väldigt olika ut. Allt är lika normalt. En del som skriver hit har problem för att könshåret är kraftigt och växer utanför troskanten. Alla människor tappar lite hår varje dag. Om du tappar väldigt mycket hår kan du ha vitamin- eller järnbrist. Se till att du äter bra och komplettera eventuellt med vitaminer. Mitt ena bröst är större än det andra. Hej! Jag är en tjej på 14 år som äntligen har fått bröst. Men de är olika stora! Vad ska jag göra, kommer de att växa ikapp varandra? Vågar knappt visa mig i omklädningsrummet, svara fort! Är jag normal? Svar: Hej! Du behöver inte vara orolig, det är vanligt i puberteten att brösten växer olika fort. Det mindre bröstet kommer snart att växa ikapp det större. Men hos alla människor är det en liten skillnad mellan höger och vänster sida. Ena skon känns kanske lite trängre än den andra när du provar skor? Det beror på att vi under fosterstadiet bildades av två delar. Även blygdläpparna kan vara olika stora eller penis lite sned på grund av det, utan att det har någon som helst betydelse för hur vi fungerar sexuellt. Tittar du noga på dina kompisar upptäcker du att alla ser lite olika ut på vänster och höger sida. Avbrutet samlag en säker eller osäker metod? Hej! Jag och min kille har i över ett år kört med avbrutet samlag som preventivmetod. Ändå kan man läsa att det är en osäker metod. Varför det? Är det en fråga om teknik för killen, eller? Jag menar, om han kan konsten att dra ur sin penis innan det går så kan väl inte tjejen bli med barn? Det är i alla fall billigt och receptfritt. Frågvis Svar: Hej! Du och din kille har haft en enorm tur som inte blivit med barn. Avbrutet samlag är en billig men mycket osäker metod. För det första så kan det komma litet spermier före själva utlösningen utan att killen märker det. För det andra så kan det vara knepigt att hinna dra ut penisen i tid. Det är dessutom svårt för honom att njuta av samlaget om han, när det är som skönast, måste koncentrera sig på att dra ut penisen ur slidan. Så, chansa inte längre utan kontakta en preventivmedelsrådgivning för att hitta ett bättre sätt att skydda er på. Kondom exempelvis skyddar mot både graviditet och sjukdomar.

18 Konstiga ord Inom sexualkunskapen, precis som inom andra områden, använder man en del fackord och uttryck. För att kunna tillgodogöra dig kunskaper ur böcker, tidningar eller kanske från TV, är det bra om du lär dig de ord du ännu inte kan. Du behöver: En ordlista. A Skriv en förklaring till de konstiga ord du redan kan ur listan nedan. B Ta med hjälp av faktaboken (använd registret) och ordlistan reda på vad resten av orden betyder. C Lägg till egna konstiga ord i listan. D Be din lärare gå igenom ordens betydelse och rätta de som eventuellt var fel i din lista. Vad betyder följande ord? Klimakterium Bisexuell Heterosexuell Homosexuell Onani Erektion Impotens Petting Masturbation Bög Lesbisk Orgasm Blottare Transvestism Exhibitionist Transsexualitet Hermafrodit Sadism Masochism Incest Pollution Ejakulation Prostitution Pedofili Tidelag Pornografi Befruktning Kastrering Sterilisering Missfall Abort Våldtäkt Vagina Smegma Testosteron Östrogen Insemination Lubrikation Klamydia Progesteron Oskuld Kondylom

19 Är det viktigt med trohet? Du och din partner bestämmer själva vilka regler som ska gälla i ert förhållande. Med tydliga regler ger ni ert förhållande större chans. A Det här är en värderingsövning av typ Linje. Be din lärare beskriva värderingsövningen. B Vad innebär trohet för dig? Fundera över hur viktigt det är för dig med trohet inom ett förhållande. C Ställ dig längs linjen enligt anvisningen du fick från din lärare. Prata med dem som du står intill för att kontrollera att du står rätt. D Lyssna på någon ur varje ytterkant utan att avbryta. Kom ihåg att det inte är något som är rätt eller fel. E Sammanfatta övningen skriftligt.

20 Kärlek i konsten Kärlek har alltid varit en viktig inspirationskälla inom många konstarter. Arbeta två och två. Ni behöver: Texter från olika skivor och olika typer av tidningar med sexuella bilder. A Studera olika artisters låttexter och analysera på vilket sätt de ankyter till vårt sexuella liv. Redovisa för en kamrat. B Studera bilder ur olika tidningar och se hur exempelvis reklambilder utnyttjar vårt sexuella intresse. Diskutera med en kamrat. C Jämför sexuella bilder ur olika tidningar. Vad är konst och vad är pornografi? Diskutera med en kamrat. D Skriv en egen kärleksdikt. E Läs upp din dikt för klassen. F Sammanställ och sätt upp gemensamma kärleksplanscher i klassrummet.

21 Prostitution Arbeta två och två. A Läs i grundboken på sidan 225, eller i lightboken sidan 120, om prostitution. Fundera exempelvis på vilka som prostituerar sig och vilka som är kunderna. Varför tror du att man prostituerar sig och varför köper vissa sexuella tjänster? Vad tror du ett samlag kostar? Varför är det ett farligt yrke? Vad säger lagen? Vad är kriminellt? Hur tycker du att det borde vara? B Diskutera med en kamrat och sammanfatta era tankar. C Jämför med vad resten av klassen kommit fram till.

22 Vilka preventivmetoder passar mig? Vilken preventivmetod man väljer beror bland annat på vilken livssituation man befinner sig i. Du behöver: Olika sorters preventivmedel. A Be din lärare visa olika preventivmedel och gå igenom deras säkerhet. B Gör med hjälp av grundboken sidorna , eller i lightboken sidan 121, en sammanställning över fördelar och nackdelar med olika preventivmetoder. På vilket sätt förhindrar respektive metod befruktning och sjukdomar? C Vilken eller vilka metoder tycker du passar bra att använda när man har sitt första samlag? Diskutera med en kamrat. D Jämför med vad resten av klassen kommit fram till.

23 Kondom självklart! Vill man inte ha könssjukdomar borde det vara självklart att alltid använda kondom när man har samlag. Men hur föreslår man det? Arbeta två och två. A Diskutera med en kamrat om det är lika självklart att flickan har kondom med sig inför ett samlag, som att pojken har det. Anteckna vad ni kommer fram till. B Fundera en stund på vad du skulle säga eller göra för att få din partner att förstå att du vill använda kondom under ert samlag. Anteckna vad du kommer fram till. C Diskutera med din kamrat. D Jämför med vad resten av klassen har för förslag. E Spela upp några av förslagen som korta rollspel. Tror du att det skulle fungera i verkligheten? F Läs om kondomer i grundboken på sidan 227 eller i lightboken sidan 121.

24 Sexuellt överförbara sjukdomar Förr var sexuella sjukdomar som gonorré och syfilis vanliga. Idag är andra sjukdomar vanligare. Mot en del av dem har vi ännu inte hittat något botemedel. Du behöver: Litteratur med fakta om sexuellt överförbara sjukdomar, exempelvis läkarbok eller broschyrer, eventuellt dator. A Läs om sexuellt överförbara sjukdomar på sidan i grundboken eller sidorna i lightboken. B Ta reda på vilka sexuella sjukdomar som var vanliga förr och hur de yttrade sig. C Beskriv tre sexuellt överförbara sjukdomar som är vanliga i dag. Vilka sexuellt överförbara sjukdomar kan man ännu inte bota? D Vart vänder du dig om du misstänker att du drabbats av en sexuellt överförbar sjukdom? Kontrollera ditt svar med din lärare. E Vilka av sjukdomarna finns med i smittskyddslagen? Vad innebär det?.

25 En HIV-smittad i klassen? HIV är ett virus som kan orsaka en dödlig sjukdom som kallas aids. Det är viktigt att veta hur viruset sprids för att förhindra att fler blir smittade och för att inte skrämma upp folk i onödan. A Ta med hjälp av grundboken på sidan 231, eller lightboken sidan 123, reda på hur hiv-viruset sprids och inte sprids. B Ni ska göra en värderingsövning av typen 4 hörn. Be din lärare beskriva övningen. C Du får veta att din bästa vän är hiv-smittad! Vad gör du? Välj ett av följande fyra hörn. 1. Fortsätter att umgås precis som vanligt. 2. Försöker undvika din kamrat så mycket som möjligt utan att kamraten märker något. 3. Talar om att du är rädd och helst undviker kroppskontakt, men annars vill umgås som vanligt. 4. Säger upp bekantskapen. D Diskutera med dem som står i samma grupp som du själv. Utse ett språkrör. E Lyssna på ett språkrör från varje grupp. Kom ihåg att inget är rätt eller fel. F Skriv en sammanfattning av övningen och vad som framkommit. G Hur skulle du vilja bli behandlad om det var du som var den hiv-smittade.

26 Att bli med barn Om du misstänker att du kanske är med barn efter ett samlag, kan du testa det med ett urinprov redan drygt en vecka efter utebliven mens. Du behöver: Ett graviditetstest och urin. A Vart vänder man sig om man misstänker att man är med barn? B Vart kan man lämna sitt urinprov för att få en eventuell graviditet testad? Kontrollera ditt svar i grundboken på sidan 234, eller i ligtboken sidan 124. C Testa litet urin med hjälp av ett graviditetstest. D Beskriv hur testet går till. Var den som lämnat urinen gravid? E Hur tror du att du själv skulle reagera om du skulle få reda på att du var gravid nu?

27 Tvillingar Kanske känner du några som är tvillingar? Ibland är de lika som bär, men ibland kan man knappt se att de är släkt. Hur kommer det sig? A Läs på sidan 233 i grundboken, eller sidan 124 i lightboken, och rita och beskriv olika sorters tvillingar. Varför är vissa tvillingar nästan omöjliga att skilja åt, medan andra inte liknar varandra alls? B Varför tror du att ärftlighetsforskare är så intresserade av att studera tvillingpar som vuxit upp i olika hem? C Jämför med vad resten av klassen kommit fram till.

28 Abort eller inte? Att bli med barn när man är tonåring och går i skolan kan upplevas som en stor katastrof. Ofta har man ingen möjlighet att ta hand om ett barn, utan måste kanske fatta ett svårt beslut om abort. A Läs om abort i grundboken på sidan 234, eller i lightboken sidan 124. B Hur många veckor efter befruktningen har minst gått innan man har möjlighet att upptäcka att man är med barn? C Hur lång tid får det högst ha gått efter flickans senaste mens för att en tidig abort ska kunna genomföras? Hur stort är fostret då? Jämför med bilden på sidan 233 i grundboken. D Diskutera med en kamrat om vem ni tycker ska bestämma om en abort eller inte. Ska flickan, pojken eller båda bestämma? Ska båda bestämma lika mycket? Ska deras föräldrar ha något att säga till om? Anteckna vad ni kommer fram till. E Jämför med vad resten av klassen anser. F Vad är ett akut-p-piller?.

29 Ett nytt liv föds till världen Att födas är en stor påfrestning både för barnet och för mamman. Starka muskelsammandragningar, värkar, hjälper till att driva ut barnet till en helt ny värld. A Be din mamma, eller en annan kvinna som fött barn, berätta om en förlossning. Hur var det när du föddes? Var din pappa med? B Hur lång var du när du föddes och hur mycket vägde du? Titta på fotografier från när du var liten. När lärde du dig krypa och när lärde du dig gå? C Vem tog hand om dig under dina första år? Var du kanske på dagis?

30 Diskutera livsfrågor Det räcker inte med den kunskap vi får genom skolan och via böcker. Mycket av det vi lär oss, lär vi oss bäst genom att umgås och lyssna till andras erfarenheter och åsikter. Arbeta två och två eller i liten grupp. A Diskutera följande ämnen med en kamrat och anteckna vad ni kommer fram till. 1. Hur ska en bra kompis vara? 2. Hur stödjer man en kompis som varit utsatt för sexuella övergrepp? 3. Hur visar man intresse för en annan person? 4. Hur tar man kontakt? 5. Hur ska en partner vara? 6. Är det viktigt att hinna med kompisar medan man har ett förhållande? 7. Hur gör man slut på ett bra sätt? 8. Hur ska en bra förälder vara? 9. Vilka egenskaper uppskattar du hos vuxna? 10. Hur tror du att ditt liv kommer att förändras när du blir vuxen? 11. Vem tycker du ska ha huvudansvaret för dina blivande barn? Kvinnan, mannen eller båda? Hur ska ni fördela ansvaret? 12. Finns det något positivt med skilsmässor? 13. Hur skulle du vilja ha det som äldre? 14. Läs om dödsbegreppet hjärndöd på sidan 324 i grundboken. När anser du att en människa är död? När hjärtat eller hjärnan inte fungerar? 15. Hur skulle du vilja ha det vid din egen död? B Diskutera egna frågor som du tycker är viktiga. C Jämför med vad resten av klassen kommit fram till.