UNGDOMAR OCH SEXUALITET 2014/15 I SAMARBETE MED UNGDOMSBAROMETERN

Transkript

1 UNGDOMAR OCH SEXUALITET 2014/15 I SAMARBETE MED UNGDOMSBAROMETERN

2 INNEHÅLL 1. INTRODUKTION 3 2. SAMMANFATTNING 5 3. SEXUALITET 8 4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI) PREVENTIVMEDEL INFORMATION OCH KOMMUNIKATION DISKRIMINERING UNGAS HÄLSA METODBESKRIVNING 77 2

3 1. INTRODUKTION 2. SAMMANFATTNING 3. SEXUALITET 4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI) 5. PREVENTIVMEDEL 6. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 7. DISKRIMINERING 1 8. UNGAS HÄLSA 9. METODBESKRIVNING 3

4 INTRODUKTION UNGDOMAR OCH SEXUALITET - SPECIALRAPPORT FRÅN UNGDOMSBAROMETERN 2014/2015 Folkhälsomyndighetens specialrapport Ungdomar och sexualitet från Ungdomsbarometern innehåller resultaten från en årlig, internetbaserad enkätundersökning kring ungdomars attityder och beteenden inom ett antal olika områden. Undersökningen låg ute mellan den 18 september och 20 oktober 2014, och frågorna kring sexualitet och hiv-/sti-prevention besvarades av 5196 individer i åldrarna år. Deltagandet är frivilligt och svaren är genomgående självrapporterade. Alla 5196 ungdomar fick frågan om de haft samlag och därefter fick endast de 3165 som uppgav att de haft samlag, frågorna för Folkhälsomyndighetens specialrapport om sexuella erfarenheter. Det här året finns utöver frågor om sexualitet två ytterligare avsnitt som handlar om ungas hälsa och upplevelser av diskriminering där 5292 respektive 2690 fått frågedelarna. Vid varje graf i rapporten anges antal personer som fått och besvarat frågan. Skillnader i respondentantal beror på att frågedelarna ligger i olika delar av undersökningen och programmering (så kallade splits ). Undersökningen delas slumpmässigt upp för att begränsa antal frågor per respondent. De svarandes sammansättning har viktats för att motsvara den verkliga fördelningen sett till kön, ålder och region i befolkningen. De viktade resultaten redovisas även med en jämförelse över tid mellan åren i syfte att kunna skönja trender i materialet. För den intresserade finns en utförligare beskrivning av den valda insamlingsmetoden och längst bak i rapporten på sidan 77. 4

5 1. INTRODUKTION 2. SAMMANFATTNING 3. SEXUALITET 4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI) 5. PREVENTIVMEDEL 6. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 7. DISKRIMINERING 2 8. UNGAS HÄLSA 9. METODBESKRIVNING 5

6 SAMMANFATTNING SEXUALITET - Sett över tid är andelen unga mellan 15 och 24 år som haft sin sexuella debut stabil och ligger kring sju av tio. Genomsnittsåldern för första samlaget är 16,5 år. Tjejer uppger att de debuterar något tidigare än killar (viktade genomsnittet för tjejer är 16,0 år och för killar 16,4 år). - Tjejer uppger att de har haft något fler sexpartners än killar. Sannolikt ligger en del av förklaringen i deras något lägre debutålder. - En högre andel tjejer än killar identifierar sig som bisexuella medan en högre andel killar identifierar sig som homosexuella. Ungdomsbarometern visar att 86 procent av den totala gruppen identifierar sig som heterosexuella. - En högre andel av tjejerna än killarna uppger att de är mycket nöjda med sitt sexliv. - Killar anger oftare än tjejer, att de har haft en tillfällig partner vid sitt senaste samlag. - En övervägande majoritet av ungdomarna hade inte druckit alkohol vid sitt senaste samlag, men drygt var tionde kille uppger att han var ganska eller mycket påverkad av alkohol vid senaste samlaget. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI) OCH OÖNSKAD GRAVIDITET - Ungdomar är överlag mycket mer oroade för en graviditet än för att drabbas av sexuellt överförda infektioner. Drygt 4 av 10 ungdomar oroar sig inte alls. - Sammantaget ser ungdomar risken att smittas av sexuellt överförda infektioner som ganska liten. Vad gäller klamydia så har sifforna stabiliserats efter en ökning under 2011 till 2013 då andelen unga som svarar ingen risk ökade betydligt. Fortfarande ser dock hälften av ungdomarna inte någon risk för att drabbas av klamydia jämfört med drygt en tredjedel år Även andelen av gruppen som inte ser en risk i att smittas av hiv har avstannat 2014 efter en ökning det senaste året. - En större andel av de äldre ungdomarna samt killar vet inte vart de ska vända sig för att testa sig. 6

7 KONDOM OCH ANDRA PREVENTIVMEDEL - En tredjedel av de unga uppger att de skyddade sig med p-piller vid senaste samlaget. - Killar framstår som betydligt mer riskbenägna än tjejer när det handlar om att inte avstå från sex om det saknas kondom. - Tjejer, och flest i åldern år uppger oftast att de använt akut-p-piller. Andelen unga mellan 15 och 24 år som har använt akut-p-piller har minskat något sedan INFORMATION OCH KOMMUNIKATION - Främst får ungdomar information om preventivmedel och sexuellt överförda infektioner via internet (vanligare bland killar), skolan (vanligare bland killar) eller ungdomsmottagningen (vanligare bland tjejer). Betydelsen av internet har stadigt ökat under åren. Skolan som informationskälla har ändå ökat det senaste året. - Totalt kommer skolan på tredje plats när unga rankar de bästa informationskällorna. Andelen som rankar skolan högt har minskat över tid men 2014 vände utvecklingen och andelen som har svarat skolan ökade igen. Men knappt en av fem bedömer skolans sex- och samlevnadsundervisning som bra eller mycket bra. - Nästan fyra av tio unga pratar helst med sina kompisar om sin sexualitet, därefter med sin partner och mamma. I linje med tidigare resultat ser vi även att killar skattar internet högre än tjejer. Om man inte vill prata sexualitet med någon eller om man saknar någon att prata med efterfrågades inte. DISKRIMINERING - Drygt två av tre har aldrig upplevt att de har blivit diskriminerade eller trakasserade. Tjejer men även yngre killar känner sig i högre utsträckning diskriminerade eller kränkta. UNGAS HÄLSA - Killarna förefaller något nöjdare med sina liv än tjejerna. - Tjejer anger även betydligt oftare, än killar, att de har olika typer av besvär. Nästan 6 av 10 tjejer känner sig nere en eller flera gånger i veckan. Bland killar är det istället 6 av 10 som bara någon gång i månaden eller mer sällan känner sig nere. 7

8 1. INTRODUKTION 2. SAMMANFATTNING 3. SEXUALITET 4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI) 5. PREVENTIVMEDEL 6. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 7. DISKRIMINERING 3 8. UNGAS HÄLSA 9. METODBESKRIVNING 8

9 HAR DU HAFT SAMLAG? Frågan ställdes som rubriken lyder. N=5196/5234 (bortfall: 0,7%) % Totalt har sju av tio ungdomar haft samlag. Något fler tjejer än killar uppger att de har haft samlag och betydligt fler äldre än yngre % % Ja Nej Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total

10 HAR DU HAFT SAMLAG? TIDSJÄMFÖRELSE Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren 68% 68% 69% % 6 68% Över tid är andelen unga mellan 15 och 24 år som haft sin sexuella debut stabil kring sju av tio % Ja Nej Viktad total 2014 Viktad total 2013 Viktad total 2012 Viktad total 2011 Viktad total 2010 Viktad total 2009 Viktad total 2008 Viktad total

11 DEBUTÅLDER Fråga: Hur gammal var du vid ditt första samlag? N=3093/3165 (bortfall: 2,) % % 1 17% När frågan Hur gammal var du vid ditt första samlag? ställs till ungdomar som har samlagsdebuterat får vi per automatik en lägre genomsnittsålder hos den yngre än den äldre gruppen. Detta är en effekt av att frågan filtreras på om individerna har haft samlag eller inte. Genomsnittsåldern (viktad) för sexdebuten är 16,0 år för tjejer och 16,4 år för killar år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 20 år 21 år 22 år 23 år 24 år Tjej Kille Viktat total

12 DEBUTÅLDER Fråga: Hur gammal var du vid ditt första samlag? Siffror nedan grafen anger andel i gruppen som haft samlag. N=3093/3165 (bortfall: 2,) % 38% % % 8% 1 7% < 15 år år år > 20 år Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktat total 2014 Andel som haft samlag: % 12

13 DEBUTÅLDER TIDSJÄMFÖRELSE Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren 39% 4 38% Andelen unga som haft sin sexuella debut i spannet år har ökat kontinuerligt de senaste fem åren. Andelen som har haft sin debut innan 15 års ålder har minskat % 7% 1 < 15 år år år > 20 år Viktad total 2014 Viktad total 2013 Viktad total 2012 Viktad total 2011 Viktad total 2010 Viktad total 2009 Viktad total 2008 Viktad total

14 ANTAL SAMLAGSPARTNERS TOTALT Fråga: Med hur många har du haft samlag totalt? N=3120/3165 (bortfall: 1,) Ingen 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6-10 personer Fler än 10 personer 1 1 9% % 1 7% Yngre tjejer har i genomsnitt haft något fler samlagspartners än killar. Sannolikt står en del av förklaringen att finna i deras något lägre debutålder. Antalet samlagspartners stiger fullt logiskt med ålder. 6 58% 5 59% 6 Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total

15 ANTAL SAMLAGSPARTNERS TOTALT TIDSJÄMFÖRELSE Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren 1 person 29% 28% 38% 2-5 personer 17% personer personer personer 1 De senaste åren tycks visa på ett skifte när det kommer till hur många samlagspartners ungdomar mellan år har haft totalt. Andelen som svarar en person har ökat kontinuerligt de senaste fem åren och är nu tillbaka på samma nivå som Över 50 personer Viktad total 2014 Viktad total 2013 Viktad total 2012 Viktad total 2011 Viktad total 2010 Viktad total 2009 Viktad total 2008 Viktad total

16 ANTAL SAMLAGSPARTNERS SENASTE ÅRET Fråga: Med hur många har du haft samlag senaste 12 månaderna? N=3095/3165 (bortfall: 2,) Ingen 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6-10 personer Fler än 10 personer 1 1 9% % 1 7% 6 58% 5 59% Färre killar än tjejer har haft samlag det senaste året, något som tyder på att en del av tjejerna hade en sexpartner som var äldre än 24 år. Fler äldre än yngre har haft samlag med en partner sannolikt för att fler äldre har en fast partner. 6 Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total

17 ANTAL SAMLAGSPARTNERS SENASTE ÅRET TIDSJÄMFÖRELSE Föregående fråga nedbruten på total nivå över de sju senaste åren 9% Ingen 7% 59% 1 person personer 1 7% 3 personer 1 4 personer 5 personer 6-10 personer Fler än 10 personer Viktad total 2014 Viktad total 2013 Viktad total 2012 Viktad total 2011 Viktad total 2010 Viktad total 2009 Viktad total

18 VILKET ÄR DITT KÖN? Fråga: Vilket är ditt kön? N=5196 /5196 (bortfall: 0,) 5 49% Tjej Kille Identifierar mig inte som tjej eller kille 18

19 SEXUELL LÄGGNING Fråga: Med vilken sexuell läggning identifierar du dig? N=5205/5234 (bortfall: 0,) Heterosexuell Homosexuell Bisexuell Asexuell Osäker Vill inte uppge 7% 7% En större andel tjejer än killar identifierar sig som bisexuella medan en större andel killar identifierar sig som homosexuella % 89% 8 Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total

20 SEXUELL LÄGGNING TIDSJÄMFÖRELSE Föregående fråga nedbruten på total nivå över de sju senaste åren* Heterosexuell Homosexuell Bisexuell Osäker Vill inte uppge 7% 8% 8 87% % 89% Viktad total 2014 Viktad total 2013 Viktad total 2012 Viktad total 2011 Viktad total 2010 Viktad total 2009 Viktad total

21 SEXUELL LÄGGNING Fråga: Med vilken sexuell läggning identifierar du dig? N=5205/5234 (bortfall: 0,) Heterosexuell 8 88% 8 Homosexuell Bisexuell Asexuell Osäker Vill inte uppge 7% Tjej Kille Viktad total

22 HUR VÄRDERAR DU DITT SEXLIV? Frågan ställdes som rubriken lyder. N=3095/3165 (bortfall: 1,8%) En större andel bland tjejerna än bland killarna uppger att de är mycket nöjda med sitt sexliv. Omvänt är killarna i större utsträckning ganska eller mycket missnöjda. Alternativet missnöjd kan tolkas på olika sätt. Det kan bero på missnöje med ett befintligt sexliv, men det kan också bero på missnöje med att inte ha ett sexliv. 27% % % % 1 1 Mycket missnöjd Ganska missnöjd Varken eller Ganska nöjd Mycket nöjd Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total

23 HUR VÄRDERAR DU DITT SEXLIV? TIDSJÄMFÖRELSE Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren Över tid finns det inga tydliga skillnader i ovanstående fråga % % 1 1 Mycket missnöjd Ganska missnöjd Varken eller Ganska nöjd Mycket nöjd Viktad total 2014 Viktad total 2013 Viktad total 2012 Viktad total 2011 Viktad total 2010 Viktad total 2009 Viktad total 2008 Viktad total

24 TYP AV RELATION MED SENASTE SAMLAGSPARTNER Fråga: Vem var din partner vid ditt senaste samlag? N=3124/3165 (bortfall: 1,) 67% 69% 5 58% 6 En större andel killar än tjejer och framförallt bland de yngre, uppger att de hade sitt senaste samlag med en tillfällig partner % En fast partner En återkommande, men ej fast partner En tillfällig partner ("one-night-stand") En ny partner Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total

25 TYP RELATION MED SENASTE SAMLAGSPARTNER TIDSJÄMFÖRELSE Föregående fråga nedbruten på total nivå över de sju senaste åren Över tid finns det inga tydliga skillnader i ovanstående frågan. 17% 18% 17% 17% 19% 19% % 18% En fast partner En återkommande, men ej fast partner En tillfällig partner ("one-night-stand") En ny partner Viktad total 2014 Viktad total 2013 Viktad total 2012 Viktad total 2011 Viktad total 2010 Viktad total 2009 Viktad total

26 ALKOHOL VID SENASTE SAMLAGET Fråga: Hade du druckit alkohol vid ditt senaste samlag? N=3108/3165 (bortfall: 1,8%) En majoritet hade inte druckit alkohol vid sitt senaste samlag. Ungefär en fjärdedel hade druckit alkohol vid sitt senaste samlag och drygt var tionde kille uppger att de var ganska eller mycket påverkade. 8 77% Lite, men jag var inte berusad/ En del, jag var lite påverkad Ganska mycket, jag var klart påverkad/ Mycket, jag var riktigt full Nej, jag hade inte druckit alkohol Tjej Kille Viktat total % % 7 7 8% 8% 8% 1 7% 8% 8% 8% 8% 7% Lite, men jag var inte berusad En del, jag var lite påverkad Ganska mycket, jag var klart påverkad Mycket, jag var riktigt full Nej, jag hade inte druckit alkohol Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total

27 ALKOHOL VID SENASTE SAMLAGET? TIDSJÄMFÖRELSE Föregående fråga nedbruten på total nivå över de sju senaste åren 9 8 Över tid finns det inga tydliga skillnader i ovanstående frågan % 8% 7% 7% Lite, men jag var inte berusad En del, jag var lite påverkad Ganska mycket, jag var klart påverkad Mycket, jag var riktigt full Nej, jag hade inte druckit alkohol Viktad total 2014 Viktad total 2013 Viktad total 2012 Viktad total 2011 Viktad total 2010 Viktad total 2009 Viktad total

28 1. INTRODUKTION 2. SAMMANFATTNING 3. SEXUALITET 4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI) 5. PREVENTIVMEDEL 6. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 7. DISKRIMINERING 4 8. UNGAS HÄLSA 9. METODBESKRIVNING 28

29 HAFT SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER Fråga: Har du/har du haft en sexuellt överförd infektion? N=3119/3165 (bortfall: 1,) Ja, klamydia Ja, kondylom Ja, herpes Ja, gonorré/hiv/syfilis* Ja, annat Nej 9% Fler tjejer än killar uppger att de har haft en sexuellt överförd infektion. Detta gäller främst de äldre tjejerna, där drygt en av sex uppger att de haft någon sexuellt överförd infektion. En möjlig förklaring till detta kan vara att tjejer i större utsträckning testar sig och känner till att de haft en sexuellt överförd infektion, men också förstås att äldre generellt haft fler möjligheter att få en sexuellt överförd infektion genom fler sexpartners % Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total 2014 *Dessa tre infektioner ställdes som separata alternativ, men samredovisas här 29

30 HAFT SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER TIDSJÄMFÖRELSE Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren Ja, klamydia Ja, kondylom Ja, herpes Ja, gonorré/hiv/syfilis* Ja, annat 7% Över tid finns det inga tydliga skillnader i ovanstående frågan. Nej 88% 9 Viktad total 2014 Viktad total 2013 Viktad total 2012 Viktad total 2011 Viktad total 2010 Viktad total 2009 Viktad total 2008 Viktad total 2007 *Dessa tre infektioner ställdes som separata alternativ, men samredovisas här 30

31 BEDÖMD RISK ATT SMITTAS AV KLAMYDIA Fråga: Hur stor bedömer du risken vara för dig att smittas med klamydia? N=2987/3165 (bortfall: 5,) 48% Något fler tjejer än killar bedömer att de inte löper någon risk att smittas av klamydia. Äldre killar upplever högst risk. I gruppen som är mest osäker på om de löper någon risk återfinns framförallt de yngre % 17% % Ingen risk Liten risk Medelmåttig risk Stor risk Mycket stor risk Osäker/vet inte Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total

32 BEDÖMD RISK ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? TIDSJÄMFÖRELSE Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren Trenden med en ökande andel individer som inte tror det finns någon risk att de skall smittas av klamydia är i stort densamma som tidigare. Andelen som svarar medelmåttig risk är tillbaka på tidigare nivå % 1 Ingen risk Liten risk Medelmåttig risk Stor risk Mycket stor risk Osäker/vet inte Viktad total 2014 Viktad total 2013 Viktad total 2012 Viktad total 2011 Viktad total 2010 Viktad total 2009 Viktad total 2008 Viktad total

33 VARFÖR LITEN SMITTORISK FÖR KLAMYDIA? (filtrerad följdfråga respondenterna fick välja valfritt antal alternativ) Fråga: Om du svarat ingen eller liten risk, beror det på att du? N=2278/2295 (bortfall: 0,7%) 67% 7 67% 6 Tjejer, men också äldre killar hänvisar oftast till att de har en fast partner. I stort sätt så litar en tredjedel av alla tjejer och killar på att en partner ska berätta om eventuell smitta. De yngre killarna använder i högst utsträckning kondom. 48% 7% % 28% 18% 1 1 9% 39% % Aldrig har sex Har en fast partner Litar på att partnern berättar om ev smitta Tycker dig kunna bedöma din partner Alltid använder kondom Annat Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total

34 VARFÖR LITEN SMITTORISK FÖR KLAMYDIA? TIDSJÄMFÖRELSE (filtrerad följdfråga respondenterna fick välja valfritt antal alternativ) Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren 7 67% 6 6 Över tid finns det inga tydliga skillnader i ovanstående frågan % 28% 2 27% Aldrig har sex Har en fast partner Litar på att partnern berättar om ev smitta Tycker dig kunna bedöma din partner Alltid använder kondom Annat Viktad total 2014 Viktad total 2013 Viktad total 2012 Viktad total 2011 Viktad total 2010 Viktad total 2009 Viktad total 2008 Viktad total

35 BEDÖMD RISK ATT SMITTAS AV HIV? Fråga: Hur stor bedömer du risken vara för dig att smittas av hiv? N=3094/3165 (bortfall: 2,) 59% 57% % % 7% Ingen risk Liten risk Medelmåttig risk Stor risk Mycket stor risk Osäker/vet inte Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total

36 BEDÖMD RISK ATT SMITTAS AV HIV TIDSJÄMFÖRELSE Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren Trenden med ett ökande antal ungdomar som upplever risken att smittas av hiv som obefintlig tycks ha brutits och istället har andelen som svarar liten risk ökat det senaste året. 5 48% % Ingen risk Liten risk Medelmåttig risk Stor risk Mycket stor risk Osäker/vet inte Viktad total 2014 Viktad total 2013 Viktad total 2012 Viktad total 2011 Viktad total 2010 Viktad total 2009 Viktad total 2008 Viktad total

37 VET DU VAR DU SKALL VÄNDA DIG FÖR ATT TESTA DIG? Frågan ställdes som rubriken lyder. N=3165/3123 (bortfall: 1,) 9 88% 87% 8 87% En något större andel bland tjejerna vet vart de ska vända sig för att testa sig. Däremot saknar fler av de äldre kunskap om vart de ska vända sig för att testa sig. Detta skulle kunna bero på att färre känner till alternativ till ungdomsmottagningar % 1 Ja Nej Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total

38 VET DU VAR DU SKALL VÄNDA DIG FÖR ATT TESTA DIG? TIDSJÄMFÖRELSE Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren. 87% 88% 88% 87% 89% 89% 89% 88% Över tid finns det inga tydliga skillnader i ovanstående frågan Ja Nej Viktad total 2014 Viktad total 2013 Viktad total 2012 Viktad total 2011 Viktad total 2010 Viktad total 2009 Viktad total 2008 Viktad total

39 (VI VILL INTE VETA DITT RESULTAT, MEN) HAR DU TESTAT DIG FÖR HIV DE SENASTE 12 MÅNADERNA? Fråga: (Vi vill inte veta ditt resultat, men) har du testat dig för hiv de senaste 12 månaderna? N=3119/3165 (bortfall: 1,) 9 87% 9 89% 89% 9% 1 7% 1 1 Ja Nej Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total

40 (VI VILL INTE VETA DITT RESULTAT, MEN) HAR DU TESTAT DIG FÖR HIV DE SENASTE 12 MÅNADERNA? TIDSJÄMFÖRELSE Föregående fråga nedbruten på total nivå över de sex senaste åren. Över tid finns det inga tydliga skillnader i ovanstående frågan. 89% % Ja Nej Viktad total 2014 Viktad total 2013 Viktad total 2012 Viktad total 2011 Viktad total 2010 Viktad total

41 STÖRSTA OROSMOMENTET VID SAMLAG Fråga: Vad är du mest orolig för vid ett samlag? N=3112/3165 (bortfall: 1,7%) 38% 38% Ungdomar är överlag mycket mer oroade för en graviditet än av att få en sexuellt överförd infektion. Men många ungdomar är inte oroliga alls % % 18% Bli gravid/att min partner blir gravid Få en könssjukdom Lika orolig för båda sakerna Inte orolig alls Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total

42 STÖRSTA OROSMOMENTET VID SAMLAG TIDSJÄMFÖRELSE Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren % 1 17% 17% 17% 1 Bli gravid/att min partner blir gravid Få en könssjukdom Lika orolig för båda sakerna Inte orolig alls Viktad total 2014 Viktad total 2013 Viktad total 2012 Viktad total 2011 Viktad total 2010 Viktad total 2009 Viktad total 2008 Viktad total

43 1. INTRODUKTION 2. SAMMANFATTNING 3. SEXUALITET 4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI) 5. PREVENTIVMEDEL 6. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 7. DISKRIMINERING 8. UNGAS HÄLSA 5 9. METODBESKRIVNING 43

44 SKYDD VID SENASTE SAMLAGET Fråga: Använde ni något skydd vid ditt senaste samlag? Rangordning enligt viktad total N=3109/3165 (bortfall: 1,8%) Ja, p-piller 37% Ja, kondom som användes under hela samlaget 2 Ja, spiral Ja, både kondom och annat preventivmedel Ja, p-stav Avbrutet samlag Ja, kondom som sattes på strax före utlösning Ja, p-ring Ja, annat skydd Ja, p-plåster Osäker/vet inte Nej 1 Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total

45 SKYDD VID SENASTE SAMLAGET TIDSJÄMFÖRELSE Föregående fråga nedbruten på total nivå över de sju senaste åren Rangordning enligt viktad total 2014 Ja, p-piller Ja, kondom som användes under hela samlaget Ja, spiral Ja, både kondom och annat preventivmedel Ja, p-stav Avbrutet samlag Ja, kondom som sattes på strax före utlösning Ja, p-ring Ja, annat skydd Ja, p-plåster Osäker/vet inte Nej % 39% 2 29% 1 1 Viktad total 2014 Viktad total 2013 Viktad total 2012 Viktad total 2011 Viktad total 2010 Viktad total 2009 Viktad total

46 VARFÖR INTE KONDOM? Fråga: Om du inte använde kondom vid ditt senaste samlag, varför inte? Respondenterna fick välja valfritt antal alternativ. Rangordning enligt viktad total N=3027/3165 (bortfall: 4,) Använde annat preventivmedel Det är skönare utan Var inte orolig för att smittas av någon Hade ingen kondom till hands Var oförberedd på situationen Var påverkad av alkohol/droger Använde annan preventivmetod Ville inte riskera att tappa ståndet Jag ville ha barn Vågade inte föreslå kondom Är/var redan gravid Osäker på hur man sätter på en kondom Annat % Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total En större andel bland tjejerna använde ett annat preventivmedel. Av de som svarade "det är skönare utan" svarade nästan 6 att de använde annat preventivmedel men drygt 4 av gruppen svarade att de inte var orolig för att smittas av någon sexuellt överförd infektion. 46

47 VARFÖR INTE KONDOM? TIDSJÄMFÖRELSE Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren. Respondenterna fick välja valfritt antal alternativ. Rangordning enligt viktad total Använde annat preventivmedel Det är skönare utan 2 2 Var inte orolig för att smittas av någon sexuellt överförd infektion 8% 2 Hade ingen kondom till hands 1 Var oförberedd på situationen 7% Var påverkad av alkohol/droger Använde annan preventivmetod Ville inte riskera att tappa ståndet Jag ville ha barn Vågade inte föreslå kondom Är/var redan gravid Osäker på hur man sätter på en kondom Annat Viktad total 2014 Viktad total 2013 Viktad total 2012 Viktad total 2011 Viktad total 2010 Viktad total 2009 Viktad total 2008 Viktad total

48 SAMLAG UTAN KONDOM Fråga: Om det saknas kondom, utsätter du dig hellre för risken att få en sexuellt överförd infektion än avstår från sex? N=2919/3165 (bortfall: 7,8%) Killar framstår som betydligt mer riskbenägna än tjejer och det är knappt en fjärdedel som skulle avstå från sex om det saknas kondom även om de uttalat utsatte sig för risken att få en sexuellt överförd infektion % % 37% % 27% 27% 27% % 7% Ja, absolut Ja, troligtvis Osäker/vet inte Nej, troligtvis inte Nej, absolut inte Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total

49 SAMLAG UTAN KONDOM TIDSJÄMFÖRELSE Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren Över tid finns det inga tydliga skillnader i ovanstående frågan % % 1 Ja, absolut Ja, troligtvis Osäker/vet inte Nej, troligtvis inte Nej, absolut inte Viktad total 2014 Viktad total 2013 Viktad total 2012 Viktad total 2011 Viktad total 2010 Viktad total 2009 Viktad total 2008 Viktad total

50 AKUT P-PILLER Fråga: Har du/din partner använt akut-p-piller? N=3029/3165 (bortfall: 4,) 79% % % 7% 1 Ja, en gång Ja, flera gånger Nej Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total

51 AKUT P-PILLER TIDSJÄMFÖRELSE Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren. Andelen som har använt akut-p-piller har minskat sedan Det är runt en av tre som har använt akut-p-piller. Men andelen har varierat under åren % Ja, en gång Ja, flera gånger Nej Viktad total 2014 Viktad total 2013 Viktad total 2012 Viktad total 2011 Viktad total 2010 Viktad total 2009 Viktad total 2008 Viktad total

52 1. INTRODUKTION 2. SAMMANFATTNING 3. SEXUALITET 4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI) 5. PREVENTIVMEDEL 6. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 7. DISKRIMINERING 8. UNGAS HÄLSA 6 9. METODBESKRIVNING 52

53 SKOLANS SEX-OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING Fråga: Hur värderar du skolans sex- och samlevnadsundervisning? N=3015/3165 (bortfall: 4,7%) % 19% % 27% % % 18% 17% 1 Endast två av tio ungdomar mellan 15 och 24 år tycker att skolans sex- och samlevnadsundervisning är ganska eller mycket bra. 8% Mycket dålig Ganska dålig Varken dålig eller bra Ganska bra Mycket bra Vet inte Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total

54 SKOLANS SEX-OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING TIDSJÄMFÖRELSE Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren % Över tid har de ungdomar som uppger att undervisningen är ganska eller mycket bra legat stabilt på två av tio. 2 19% 18% 17% 1 1 Mycket dålig Ganska dålig Varken dålig eller bra Ganska bra Mycket bra Vet inte Viktad total 2014 Viktad total 2013 Viktad total 2012 Viktad total 2011 Viktad total 2010 Viktad total 2009 Viktad total 2008 Viktad total

55 HUVUDSAKLIGA INFORMATIONSKÄLLOR? Fråga: Varifrån har du huvudsakligen fått information om preventivmedel och sexuellt överförda infektioner? (max 3 alternativ) Rangordning enligt viktad total N=3090/3165(bortfall: 2,) Internet Skolan Personal på ungdomsmottagning Kompisar Informationsmaterial Mamma TV, tidningar, radio Partner Vårdpersonal på annan mottagning Pappa Syskon Annat % Ungdomsmottagning, internet och skola framträder som de tre huvudsakliga informationskällorna för tjejer. Motsvarande för killar är skolan och internet. Dubbelt så många tjejer som killar anger ungdomsmottagningen som huvudsaklig informationskälla. Killar får därmed i betydligt mindre utsträckning personlig information i dialogform riktad enbart till dem. Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total

56 HUVUDSAKLIGA INFORMATIONSKÄLLOR TIDSJÄMFÖRELSE Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren. Rangordning enligt viktad total 2014 Internet Skolan Personal på ungdomsmottagning Kompisar Informationsmaterial Mamma TV, tidningar, radio Partner Vårdpersonal på annan mottagning Pappa Syskon Annat Viktad total 2014 Viktad total 2013 Viktad total 2012 Viktad total 2011 Viktad total 2010 Viktad total 2009 Viktad total 2008 Viktad total % % 37% Över tid framträder två tydliga trender: internet och ungdomsmottagningar har vuxit i betydelse som informationskällor, medan TV, tidningar och radio omvänt har tappat under de senaste åren. År 2012 gick internet om skolan som den främsta informationskällan. Skolan, som har minskat i betydelse sedan 2010 har ökat det här året och gått om ungdomsmottagningar som informationskälla. Skolan rankas dock högst av unga killar. 56

57 BÄSTA INFORMATIONSKÄLLAN Fråga: Varifrån har du fått bäst information om preventivmedel och sexuellt överförda infektioner? (max 3 alternativ) Rangordning enligt viktad total N=2922/3165 (bortfall: 7,7%) Internet Personal på ungdomsmottagning Skolan Informationsmaterial Kompisar Mamma TV, tidningar, radio Vårdpersonal på annan mottagning Partner Syskon Pappa Annat 17% 3 3 Internet framträder som den viktigaste arenan för killar, och då särskilt bland äldre. Även skolan anges som en viktig arena för information bland killarna. Bland tjejer är ungdomsmottagning i topp som informationskälla, följt av internet och först därefter kommer information via skolan. Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total

58 BÄSTA INFORMATIONSKÄLLAN TIDSJÄMFÖRELSE Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren. Rangordning enligt viktad total Internet 17% 3 Personal på ungdomsmottagning 2 17% Skolan 2 Informationsmaterial 9% Kompisar Mamma TV, tidningar, radio 1 Vårdpersonal på annan mottagning Den bästa informationskällan följer över tid samma Partner mönster som de huvudsakliga informationskällorna; internet har gått tydligt framåt medan TV, tidningar Syskon och radio har minskat. Skolan har även här ökat i betydelse det senaste året efter en minskning åren Pappa innan. Annat Viktad total 2014 Viktad total 2013 Viktad total 2012 Viktad total 2011 Viktad total 2010 Viktad total 2009 Viktad total 2008 Viktad total

59 JAG PRATAR HELST OM MIN SEXUALITET MED/VIA Fråga: Om du skulle vilja prata om din sexualitet, vem skulle du i första hand vända dig till? Rangordning enligt viktad total N=3011/3165 (bortfall: 4,9%) Kompisar Partner Mamma Personal på ungdomsmottagning Internet Syskon Vårdpersonal på annan mottagning Pappa Skolan Informationsmaterial TV, tidningar, radio Annat 7% 9% % Nästan fyra av tio unga pratar helst med sina kompisar om sin sexualitet, därefter med sin partner och mamma. I linje med tidigare resultat ser vi även att killar skattar internet högre än tjejer. Vilken typ av interaktivitet som killar föredrar efterfrågades inte. Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total

60 JAG PRATAR HELST OM MIN SEXUALITET MED/VIA TIDSJÄMFÖRELSE Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren. Rangordning enligt viktad total 2014 Kompisar Partner Mamma Personal på ungdomsmottagning Internet Syskon Vårdpersonal på annan mottagning Pappa Skolan Informationsmaterial TV, tidningar, radio Annat % 9% 7% 8% 1 1 Viktad total 2014 Viktad total 2013 Viktad total 2012 Viktad total 2011 Viktad total 2010 Viktad total 2009 Viktad total 2008 Viktad total % 39% 60

61 1. INTRODUKTION 2. SAMMANFATTNING 3. SEXUALITET 4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI) 5. PREVENTIVMEDEL 6. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 7. DISKRIMINERING 7 8. UNGAS HÄLSA 9. METODBESKRIVNING 61

62 KRÄNKANDE ELLER DISKRIMINERANDE UPPLEVELSE Fråga: Har du upplevt att du blivit diskriminerad eller kränkt? N=2679/2690 (bortfall: 0,) Drygt två av tre har aldrig upplevt att de har blivit diskriminerade eller trakasserade. Tjejer och yngre ungdomar känner sig i högre utsträckning diskriminerade eller kränkta. 6 68% 7 78% % Ja Nej Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total

63 SAMBAND TILL KRÄNKNING ELLER DISKRIMINERING Fråga: Hade den kränkande eller diskriminerande behandlingen samband med något av följande? N=792/818 (bortfall: 3,) Kön 3 Etnisk tillhörighet/hudfärg 2 Ålder Könsidentitet eller könsuttryck Sexuell läggning 8% 1 2 Sambandet för kränkande eller diskriminerande behandling skiljer sig mellan könen. Äldre tjejer känner sig framförallt kränkta eller diskriminerade utifrån sitt kön eller sin ålder. Killar känner sig i högre utsträckning kränkta eller diskriminerade på grund av sin etniska tillhörighet, könsidentitet eller sexuella läggning. Religion Funktionsnedsättning 7% Öppna svar: annat : Utseende (framförallt vikt) Åsikter (politisk, feminism) Beteende Intressen Annat Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total

64 PLATS FÖR KRÄNKNING ELLER DISKRIMINERING Fråga: Var upplevde du att du blev kränkt eller diskriminerad? N=814/818 (bortfall: 0,) I grundskolan (åk F-9) På gymnasiet På internet eller i sociala medier På stan/på gatan I vänskapskretsen På bar/nattklubb På arbetsplats På offentlig transport (t.ex. buss eller tåg) Inom familjen På universitet eller högskola I butik/affär I hälso- och sjukvården På café/restaurang I en förening, klubb eller organisation I kontakt med Polisen I fritidsgården I kontakt med Arbetsförmedlingen På komvux, folkhögskola eller sfi I kontakt med Socialtjänsten I kontakt med Försvaret I kontant med domstol/kriminalvården Annat sammanhang % Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total % 57% Skolan (grundskolan eller gymnasiet) är i hög utsträckning platser där ungdomar har känt sig kränkta eller diskriminerade. Det är också där ungdomar befinner sig större delen av dagen. Var fjärde tjej som utsatts för kränkning eller diskriminering anger att det sker på internet eller i sociala medier, bland killar är det knappt var sjätte. Bland äldre tjejer är också barer, nattklubbar, arbetsplatsen och universitetet platser där de upplever sig utsatta för kränkning eller diskriminering. 64

65 UTSATT FÖR HATBROTT? Fråga: Har du varit utsatt för hatbrott? Det vill säga att fysiskt eller psykiskt motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet. N=2673/2690 (bortfall: 0,) % De flesta har inte varit utsatta för hatbrott. Yngre unga svarar i högre utsträckning att de inte vet. 1 7% 1 9% Ja Nej Vet inte Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total

66 OTRYGGA PLATSER OCH SAMMANHANG Fråga: I vilka sammanhang eller på vilka av följande platser känner du dig inte trygg och säker? N=1849/2690 (bortfall: 31,) På bar/nattklubb På stan/på gatan I grundskolan (åk F-9) På offentlig transport (t.ex. buss eller tåg) På internet eller i sociala medier I kontakt med Polisen I hälso- och sjukvården På gymnasiet I kontakt med Arbetsförmedlingen I kontant med domstol/kriminalvården I kontakt med Socialtjänsten I vänskapskretsen I fritidsgården Inom familjen I butik/affär På arbetsplats I kontakt med Försvaret I en förening, klubb eller organisation På universitet eller högskola På café/restaurang På komvux, folkhögskola eller sfi Annat sammanhang: % 8% Bar eller nattklubb och på stan eller på gatan toppar listan för platser där ungdomar, och då framför allt tjejer, känner sig otrygga och osäkra. På de allra flesta platserna som listas känner sig tjejer i högre grad otrygga och osäkra än vad killarna gör. Var femte tjej år upplevde grundskolan som otrygg och osäker. Öppna svar: annat : Ute på kvällen När jag är ensam Tjej år Tjej år Kille år Kille år Viktad total

67 1. INTRODUKTION 2. SAMMANFATTNING 3. SEXUALITET 4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI) 5. PREVENTIVMEDEL 6. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 7. DISKRIMINERING 8 8. UNGAS HÄLSA 9. METODBESKRIVNING 67

68 OM DU TÄNKER PÅ DITT LIV I STÖRSTA ALLMÄNHET, VAR TYCKER DU ATT DU STÅR JUST NU? Fråga: Tänk dig en bild av en stege. Toppen på stegen 10 motsvarar det bästa liv du kan tänka dig och botten 0 det sämsta liv du kan tänka dig. Om du tänker på ditt liv i största allmänhet, var tycker du att du står just nu? N=5277/5292 (bortfall: 0,) Runt 80 % av ungdomar svarar mellan 6 och 10 på en skala från 1 till 10 där 10 står för bästa tänkbara liv. En tredjedel, 34 % befinner sig mellan Killarna är något nöjdare med sina liv än tjejerna % 7% 0 - Sämsta tänkbara liv Bästa tänkbara liv Tjej Tjej Kille Kille Viktad total

69 HUR OFTA HAR DU UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA HAFT HUVUDVÄRK? Fråga: Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna haft följande besvär? N=5213/5292 (bortfall: 1,) Hälften av unga tjejer har huvudvärk minst en gång i veckan. Två av tio tjejer svarar att de sällan eller aldrig har huvudvärk till skillnad mot drygt fyra av tio killar % 17% % % 8% 8% I stort sett varje dag Mer än 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i månaden Sällan eller aldrig Tjej Tjej Kille Kille viktad total

70 HUR OFTA HAR DU UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA HAFT ONT I MAGEN? Fråga: Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna haft följande besvär? N=5213/5292 (bortfall: 1,) Var fjärde tjej år har ont i magen mer än en gång i veckan. Tjejer anger oftare att de har besvär än killar där hälften svarar att de sällan eller aldrig har ont i magen. 49% 48% % 7% 17% % % I stort sett varje dag Mer än 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i månaden Sällan eller aldrig Tjej Tjej Kille Kille viktad total

71 HUR OFTA HAR DU UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA HAFT ONT I RYGGEN? Fråga: Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna haft följande besvär? N=5213/5292 (bortfall: 1,) Var tionde tjej har ont i ryggen varje dag. Nästan hälften av tjejerna har ont i ryggen minst en gång i veckan. Hälften av alla killar svarar att de sällan eller aldrig har ont i ryggen 48% 49% % % % 7% 7% 7% I stort sett varje dag Mer än 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i månaden Sällan eller aldrig Tjej Tjej Kille Kille viktad total

72 HUR OFTA HAR DU UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA KÄNT DIG NERE? Fråga: Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna haft följande besvär? N=5213/5292 (bortfall: 1,) Nästan 6 av 10 tjejer känner sig nere en eller flera gånger i veckan. Bland killar är det istället 6 av 10 som någon gång i månaden eller mer sällan känner sig nere % 27% % 2 19% 19% % 7% 8% I stort sett varje dag Mer än 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i månaden Sällan eller aldrig Tjej Tjej Kille Kille viktad total

73 HUR OFTA HAR DU UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA VARIT IRRITERAD ELLER PÅ DÅLIGT HUMÖR? Fråga: Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna haft följande besvär? N=5213/5292 (bortfall: 1,) Många ungdomar känner sig irriterade eller på dåligt humör någon eller några gånger i veckan. Detta gäller framför allt tjejer. Hälften av killar mellan år känner detta ungefär en gång i månaden eller mer sällan eller aldrig % 3 29% 28% 28% 2 17% 17% % 7% 7% I stort sett varje dag Mer än 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i månaden Sällan eller aldrig Tjej Tjej Kille Kille viktad total

74 HUR OFTA HAR DU UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA KÄNT DIG NERVÖS? Fråga: Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna haft följande besvär? N=5213/5292 (bortfall: 1,) Nästan hälften av ungdomarna känner sig nervösa någon gång i veckan eller mer. Tjejer känner sig oftare nervösa än killar men skillnaden är inte lika stora som för de andra besvären. 39% 37% % 17% % % % 19% 1 8% I stort sett varje dag Mer än 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i månaden Sällan eller aldrig Tjej Tjej Kille Kille viktad total

75 HUR OFTA HAR DU UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA HAFT SVÅRT ATT SOMNA? Fråga: Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna haft följande besvär? N=5213/5292 (bortfall: 1,) En tredjedelar av ungdomarna har svårt att somna en eller flera gånger i veckan. En tredjedel har sällan eller aldrig svårt att somna % 19% 18% 18% 18% 17% % 8% 8% 9% I stort sett varje dag Mer än 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i månaden Sällan eller aldrig Tjej Tjej Kille Kille viktad total

76 HUR OFTA HAR DU UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA KÄNT DIG YR? Fråga: Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna haft följande besvär? N=5213/5292 (bortfall: 1,) Yrsel är sällsynt bland ungdomar och än mer ovanligt bland unga vuxna. Hälften av tjejerna och drygt hälften av killarna har sällan eller aldrig yrsel % % % I stort sett varje dag Mer än 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i månaden Sällan eller aldrig Tjej Tjej Kille Kille viktad total

77 1. INTRODUKTION 2. SAMMANFATTNING 3. SEXUALITET 4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI) 5. PREVENTIVMEDEL 6. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 7. DISKRIMINERING 8. UNGAS HÄLSA 9 9. METODBESKRIVNING 77

78 METODBESKRIVNING VAD TYCKER OCH TÄNKER UNGDOMAR? Ungdomsbarometern har genomförts årligen sedan Syftet med undersökningen är att generera en barometer över vad ungdomar tycker och tänker i allmänhet och inom vissa specifika områden i synnerhet. Resultaten redovisas dels i temarapporter, dels i kundspecifika analyser kring avgränsade områden (som denna rapport, Ungdomar och sexualitet, är ett exempel på). URVALSMETOD Urvalsmetoden av insamling av respondenter i 2014/2015 års mätning är ett så kallat kvoturval. Det innebär att man har utformat urvalet så att det i representativ skala återger hela ungdomspopulationen med avseende på några av dess viktigaste egenskaper. Dessa egenskaper är kön, ålder 1 och region 2. Eftersom urvalet inte är slumpmässigt skall slutsatser kring hela populationen dras med viss försiktighet. Kvoturvalet är också anledningen till att mätningen inte analyseras genom några signifikanstest. Av samma anledning genomförs inte heller någon bortfallsanalys. Vissa delar av de frågeställningar som behandlas i Ungdomsbarometern har tidigare behandlats av bland andra Folkhälsomyndigheten och Ungdomsstyrelsen i andra studier, där data insamlats genom slumpmässiga urval. Resultaten för identiska frågeställningar i dessa undersökningar har visat på marginella skillnader med Ungdomsbarometerns resultat. 1 I år använder vi oss av fem åldersgrupper. 2 De aktuella regionerna vi använt är de regioner som går under benämningen NUTS2. NUTS är den indelning som används inom EU fö r statistikredovisning. NUTS2 utgörs i Sverige av följande riksområden: Stockholm, Östra Mellansverige, Sydsverige, Norra Mellansverige, Mellersta Norrland, Övre Norrland, Småland med öarna samt Västsverige. 78

79 DATAINSAMLING Samtliga svar har inhämtats via internet genom datainsamlingsverktyget Confirmit. Årets mätning har byggt på fem primära datainsamlingskällor i syfte att få en så bra spridning som möjlig i materialet. Dessa insamlingskällor är: Studentkortet (1), som är ett rabattkort och en databas med gymnasie-och högskolestuderande baserad på uppgifter från CSN, Facebook (2), ABC gruppen (3), vars databas innehåller ungdomar som just tagit studenten samt Cint (4) som är ett panelföretag med både självrekryterade och slumpmässigt rekryterade panellister. För att kunna säkerställa resultatens reliabilitet har även ett slumpmässigt referensurval om 879 respondenter dragits i Norstats (5) slumpmässigt telefonrekryterade riksrepresentativa panel. Avgörande för vilka insamlingskällor som valts är Ungdomsbarometerns subjektiva bedömning över var Ungdomssverige befinner sig och kan besvara undersökningar på Internet. VÄGNING Viktning av resultaten har genomförts med hjälp av de tre aktuella urvalsegenskaperna (kön, ålder och region). När svaren analyseras på totalnivå har den aktuella vikten används för att erhålla en så representativ bild av ungdomssverige i förhållande till vårt kvoturval som möjligt. För att inte tillskriva vikten en allt för stor betydelse vid nedbrytningar i materialet, där antalet respondenter blir mindre, används inte vikten vid dessa tillfällen. Samtliga vikter i årets undersökning understiger tre, vilket visar på en mycket bra spridning av respondenter över de totalt 80 urvalsgrupperna. VERKTYG Databearbetningen har genomförts med hjälp av produktionssystem från Universum Communications AB samt med hjälp av de statistiska programvarorna SPSS och R. DATAREDOVISNING Resultaten från undersökningen redovisas i valida procent. Detta innebär att studien i grafer och tabeller, där ej annat anges, visar procent av de som svarat på den aktuella frågan och ej procent av totalen. 79